VEMS RÖST VÄGER MEST? - Resource Centre · Elevinflytande är ett område som det sagts och skrivit mycket om. I rapporten finns exempel på nutida forskning om elevinflytande

VEMS RÖST VÄGER MEST?Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

VEMS RÖST VÄGER MEST?Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen.

Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad ochalla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld l som respekterar och värdesätter varje barnl som lyssnar till – och lär av – barnl som ger varje barn framtidstro och möjligheter

Det går att beställa vårt material genom att ta direktkontakt medoss, eller genom att gå in på vår hemsida www.rb.se/bokhandel

© 2008 Rädda Barnen

ISBN: 978-91-7321-322-6

Art nr: 10351

Författare: Helene Thornblad

Projektgrupp: Hanne Simonsen och Michaela Sjögren

Omslagsbild: Henrik Engdahl och Herman Carlsson

Layout: Annelie Rehnström

De illustrativa elevcitaten som finns till exempel på sid 8 kommer från Rädda Barnens och Lunastorms

undersökning om elevinflytande hösten 2008.

Rädda Barnen

107 88 Stockholm

Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg

Tel 08 698 90 00

www.rb.se, [email protected]

5Vems röst väger mest? – Barn och vuxna om elevinflytande i skolan.

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Elever har rätt till inflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Vad är elevinflytande? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Hur fungerar elevinflytande i praktiken?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Rädda Barnens undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Slutsatser och Rädda Barnens krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Vems röst väger mest? – Barn och vuxna om elevinflytande i skolan.6


Förord

Barnets rätt till utbildning och barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få vetaatt vuxna lyssnar är var för sig centrala delar av Barnkonventionen. Tillsammansinnebär de att barn inte bara har rätt att gå i skola, de har också rätt att påverka sinvardag i skolan.

Denna rapport belyser hur elevinflytandet ser ut i svenska skolor i dag. Den visarvad unga själva vill kunna påverka i skolan och vad de vuxna beslutsfattarna – rek-torer och lokala skolpolitiker anser om frågan. Det är stor skillnad mellan ungdo-mar och vuxna i synen på elevinflytande, och eftersom det är de vuxnas röster somväger tyngst, så betyder det att elever gång på gång blir överkörda. Deras rätt tillinflytande stannar på papperet, som välvillig retorik från de vuxna.

Rapporten visar också att barn i de lägre åldrarna är ganska nöjda med sina möjlig-heter att komma till tals och påverka. Men ju äldre de blir desto mer missnöjda är de.Det kan finnas flera förklaringar till detta. En kan vara att ju äldre eleverna blir desto flergånger har de hunnit uppleva att deras förslag förkastats och deras åsikter ignorerats.

Sådana erfarenheter kan leda till att man resignerar och blir passiv och ointresse-rad. Det är oerhört allvarligt om skolan på detta sätt skapar en bild av att det inteär någon idé att försöka påverka. Det är allvarligt både för ungdomarna själva ochför samhället som helhet, eftersom demokratin bygger på att medborgare är enga-gerade och informerade.

Elevinflytande är ett område som det sagts och skrivit mycket om. I rapportenfinns exempel på nutida forskning om elevinflytande. Ofta framhålls i diskussio-nerna att elevinflytande är bra, därför att det förbättrar elevernas prestationer. Delär sig mer och arbetar effektivare. Ibland används också ordning och reda som ettargument för elevinflytande. I skolor och klasser där eleverna blir bemötta medrespekt och deras åsikter beaktas, där blir det en lugnare stämning och bättre rela-tioner, både mellan barnen och mellan barn och vuxna.

Slutligen framhålls det också att elevinflytande är en träning av de framtida röst-berättigade medborgarna, en försäkran om att demokratin håller sig stark ochlevande.

Alla dessa skäl är goda nog. Men när Rädda Barnen kräver ökat elevinflytandegör vi det i första hand av ett annat skäl, nämligen att barn har rätt till inflytande.

Svårare än så är det inte. År 2009 fyller FN:s konvention om barnets rättigheter20 år. Rätten till inflytande är en av de fyra grundprinciperna i Barnkonventionen,och det är på tiden att den på allvar får fotfäste i de svenska skolorna. Den kom-mande nya skollagen behöver tydliga skrivningar om elevernas rätt till inflytande.

Elisabeth DahlinGeneralsekreterare

”...lärarna ska inte

bara lyssna på oss när

dom känner för det

utan ta med våra kom-

mentarer och åsikter i

alla diskussioner om

... jaa allt i skolan.

Det är ju bara vi som

kan säga vad det är

som är bra/dåligt med

till exempel schema,

lärare, mobbing. Det

är vi som upplever

det.”


Sammanfattning

Enligt Barnkonventionen har barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frå-gor som rör dem, och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dessålder och mognad.

Elevers rätt till inflytande i skolan är formellt förankrad i skolans lagar och styr-dokument. De allra flesta aktörer på skolans område säger sig dessutom vilja värnaom och utveckla elevinflytandet. Vid en första anblick verkar stödet för elevers rätttill inflytande vara massivt, och det är därför lätt att tro att allt fungerar väl på områ-det. Så är det tyvärr inte.

Enligt Skolverket behöver mer än varannan grund- och gymnasieskola sominspekterats under den senaste treårsperioden förbättra elevernas möjlighet till infly-tande över sitt lärande. Behovet av förbättringar bedöms som ”mycket stora”, enligtSkolverket, som även gör det sammanfattande omdömet att det ”finns ett stort miss-nöje bland eleverna över begränsade möjligheter till inflytande över utbildningenoch det inre arbetet i skolan”1.

Av Skolverkets inspektionsrapporter och flera av de undersökningar som genom-förts på området framgår också att yngre elever är mer nöjda med sitt inflytande änäldre. Det tyder på att elevinflytandet snarare minskar än ökar med stigande ålderoch mognad.

Styrdokumenten för skolan betonar alltså att eleverna ska ha inflytande, men debegränsar samtidigt vilka områden rätten gäller. Det handlar om utbildningens utform-ning, skolans arbetsplan, ordningsregler, kvalitetsredovisning och likabehandlingsplan.Arbetsmiljölagen ger också rätt att delta i skolans arbetsmiljöarbete. Men styrdoku-menten ger inte elever formella rättigheter att påverka övriga beslut som fattas i och omskolan – till exempel om skolmaten, inköp till skolan, scheman och raster.

I denna rapport presenterar Rädda Barnen resultatet av två undersökningar omelevinflytande som genomförts under hösten 2008. Den första, som gjorts i samar-bete med Lunarstorm, visar att de unga själva tycker att elever ska kunna påverkaallt i skolan. Allra mest vill de påverka vad skolans pengar ska gå till, 70 procent höllmed om detta helt eller ganska mycket. På andra plats kommer hur det ser ut i sko-lan (69 procent) och skolmaten (68 procent). Minst viktigt tyckte ungdomarna detvar att kunna påverka vad som ska behövas för att få ett visst betyg, 55 procent höllmed om detta.

I den andra undersökningen, som genomförts av Synovate, svarade skolledare(rektorer) och skolpolitiker (ordförande i den nämnd som ansvarar för skolfrågorna)på samma frågor som ställts till ungdomarna. Det finns en stor spridning i de vux-na beslutsfattarnas svar. Medan en majoritet av ungdomarna ville kunna påverka påalla områden i skolan, finns en tydlig tendens hos de vuxna att vilja begränsa elev-inflytandet till vissa arenor.

1. Skolverkets utbildningsinspektion – en sammanfattning av resultat och erfarenheter under tre år. Skolverketsaktuella analyser 2007. Skolverket, 2007.

Bland skolledarna i undersökningen fanns ett mycket stort stöd för att elevernaska kunna vara med och påverka hur elever och personal är mot varandra, 97 pro-cent av rektorerna höll helt eller ganska mycket med om detta. På andra plats komhur det ser ut i skolan (96 procent) och hur undervisningen ska läggas upp (88 pro-cent). Däremot anser rektorerna i betydligt lägre grad att eleverna ska kunna varamed och påverka innehållet i undervisningen (47 procent), läxor och schema (41procent) samt vad skolans pengar ska gå till (24 procent).

Skolpolitikernas svar överensstämmer i stort med rektorernas, men avspeglar ennågot mindre positiv inställning till elevinflytande. Framförallt anser politikerna ilägre grad att eleverna ska kunna vara med och bestämma över undervisningens upp-lägg och innehåll. De tre områden där flest skolpolitiker anser att eleverna ska få varamed och bestämma är hur elever och personal ska vara mot varandra (94 procenthåller med helt eller ganska mycket), hur det ser ut i skolan (94 procent) och sko-lans regler (63 procent). Minst stöd ger de för elevinflytande över läxor och schema(43 procent), vad skolans pengar ska gå till (35 procent) och innehållet i undervis-ningen (38 procent).

De vuxna beslutsfattarna anser att det finns en lång rad hinder för elevinflytande.Många nämner lagar, regler och mål, schematekniska problem och snäva budget-ramar. Andra menar att elevernas vilja till inflytande sviktar, eller att lärarna står ivägen för elevinflytandet.

Samtidigt finns också svar som visar på ett gott inflytande, till exempel där ele-ver får möjlighet att träffa skolpolitiker och får lägga förslag direkt till dem.

Denna rapport visar att elever vill ha inflytande över allt som berör dem i skolan,men att vuxna ofta står i vägen. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverkaberoende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör helaskolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elev-inflytande på skolan. Ju längre från klassrummet och skolan besluten fattas, destomindre blir inflytandet – över de beslut som fattas av kommunpolitiker, Skolverketeller regeringen. Även skollagen, som är beslutad av riksdagen, innehåller begräns-ningar av elevernas inflytande.

Rädda Barnen anser att grunden för allt verkligt elevinflytande är att de vuxna iskolan lyssnar till barn och unga och bemöter dem med respekt. Detta måste börjai klassrummet, i dialogen mellan lärare och elever. Samtidigt menar Rädda Barnenatt elevernas formella rätt till inflytande i skollag och styrdokument är för svag. Följ-den av detta är att barns och ungas möjligheter att påverka i skolan i alltför hög gradär beroende av vilken inställning de vuxna har.

Rädda Barnen anser därför att det i varje skola ska finnas minst ett forum för sam-råd mellan elever, lärare och skolledning. I detta forum ska elever eller representan-ter för elever ha rätt att få information i alla frågor som påverkar dem, möjlighet attuttrycka sina åsikter och rätt att lägga egna förslag. Rädda Barnen anser vidare attlärare och skolledning ska väga in elevernas åsikter och förslag i de beslut som fat-tas. I praktiken kan detta innebära att de vuxna inte bara informerar eleverna omvilka beslut som fattats, utan också motiverar besluten och visar på vilket sätt hän-syn tagits till elevernas åsikter.



Elever har rätt till inflytande

Barnkonventionen

I Barnkonventionens Artikel 12 står att: ”Konventionsstaterna skall tillförsäkra detbarn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor somrör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålderoch mognad.”

Artikel 12 i Barnkonventionen är utgångspunkten för den här rapporten om elev-inflytande. Den ger barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som kan vara avintresse för dem, och vuxenvärlden skyldighet att lyssna till barn och väga in derasåsikter i sina beslut.

Rätten till utbildning finns också inskriven i Barnkonventionen, liksom staternasskyldighet att se till att alla barn får kännedom om sina rättigheter. FN:s kommittéför barnets rättigheter skriver på tal om detta att ”utbildning om mänskliga rättig-heter bör innehålla information om vad rättigheterna innebär. Men barn behöverockså lära sig mänskliga rättigheter genom att se dem tillämpade i verkligheten, bådehemma, i skolan och i samhället.”2 Det betyder att skolorna dels ska lära ut rättig-heter och dels leva efter dem i det dagliga arbetet.

Elevinflytande i skol- och arbetsmiljölagstiftningen

Historisk tillbakablick

Tankarna om att eleverna ska ha inflytande över sin vardag i skolan är sedan längeväl förankrade i den svenska lagstiftningen. Gunvor Selberg, fil dr i lärande, gör isin bok Främja elevers lärande genom elevinflytande en genomgång av elevinflytan-dets historiska rötter i den svenska skolans styrdokument.

Av beskrivningen framgår att det redan under det tidiga 1900-talet fanns visio-ner om att arbeta experimentellt med ”lärjungarnas självstyrelse3”. Pedagogiska fri-tänkare som John Dewey och Ellen Key, som båda ville sätta eleven i centrum förlärandet, hade starkt inflytande på dåtidens skolpolitiker.

Under 1940-talet gjordes två skolutredningar som båda framhöll betydelsen avelevinflytande. Förslagen framstår som långtgående även med dagens mått, vilketföljande citat från 1946 års Skolkommission kan belysa: ”Lärjungarna bör genomsina representanter beredas ett betydande medinflytande på skolans sociala liv, på utform-ningen av skolans ordningsföreskrifter och på tillämpningen av dessa. De bör vidare haförslagsrätt beträffande själva skolarbetets läggning och ha rätt till överläggning med rek-tor och lärarkår härom4.”

2. FN:s kommitté för barnets rättigheter, allmänna kommentarer till artikel 29, punkt 15.3. Folkundervisningskommitténs betänkande IV, 19144. SOU 1948:27, sid 129-130.

I den första läroplanen för grundskolan, Lgr 62, nämns elevråd som en redanetablerad företeelse: ”Särskilt i en skola med elever i tonåren blir ett gemensamt elev-råd, som har medinflytande på skolans liv och medansvar för gestaltningen av detta, bety-delsefullt 5”. Klassråden nämns för första gången i 1979 års skolförordning, där enbestämmelse infördes om att det för varje klass i grundskolan och gymnasieskolanska finnas ett klassråd.

1980 års läroplan (Lgr 80) var den första läroplan som i sin helhet fastställdes avregeringen som en bindande föreskrift. Där påpekas att ”Skolan har skyldighet att geelever ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad 6” enformulering som senare med vissa justeringar infördes i skollagen. Lgr 80 innebaratt lärarna ställdes inför krav på att införa arbetssätt där eleverna själva kunde varaaktiva, vilket också öppnade för ett större elevinflytande över undervisningen.

Dagens skollagstiftning och styrdokument

I skollagen beskrivs elevers rätt till inflytande i grundskolan på ett sätt som som lik-nar Barnkonventionens: ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utfor-mas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter ele-vernas ålder och mognad 7”: Formuleringen känns igen från Lgr 80 och återkommermed mindre variationer i de avsnitt som gäller för andra skolformer (sameskolan,särskolan, specialskolan och gymnasieskolan). En viktig skillnad jämfört med bådeLgr 80 och Barnkonventionen är dock att eleverna anvisas en avgränsad arena förinflytande – undervisningens utformning.

För fristående skolor gäller en särskild förordning (Förordning 1996:1206 om fri-stående skolor). I denna sägs att fristående skolor ska godkännas, om de svarar mot kra-ven på kunskaper och färdigheter och ”de allmänna mål och den värdegrund som gäller förutbildning inom det offentliga skolväsendet 8”, såsom det anges i skollagens nionde kapitel.

I dag gäller den läroplan för det obligatoriska skolväsendet som antogs 1994, Lpo94. I den utvecklas skollagens skrivning om elevernas inflytande över undervisningensutformning med att: ”Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbild-ningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och derasvårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbets-former är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påver-kan.9” Lpo 94 säger vidare att skolan ska ta ansvar för att varje elev ”successivt utövarett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan”.

Det finns i skolans styrdokument ingen bestämmelse om att det ska finnas elev-råd, varken i grund- eller gymnasieskolor. Att elevråden ändå är etablerade i dagensskolor beror troligen på en fast förankring i skolornas traditioner, sedan de föreskrevsi 1960-talets läroplaner.

Målstyrning är ett nyckelord för dagens skollagstiftning och styrdokument, vil-


5. Lgr 62, Läroplan för grundskolan, Skolöverstyrelsen. 1962. s 54.6. Läroplan för grundskolan 1980.7. Skollagen 4 kap, Grundskolan, 2 §8. Skollagen 9 kap. Fristående skolor, 2 §9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94).


ket på området elevinflytande innebär att det finns få regleringar av hur inflytandetska ske i praktiken och vilka forum som bäst lämpar sig för elevers inflytande.Undantag från detta är att det i både gymnasie- och grundskoleförordningarna sägsatt det ska finnas klassråd10. I gymnasieförordningen sägs även att det i gymnasietska finnas en skolkonferens, ett samrådsorgan mellan rektor, personal och elever.

Grundskoleförordningen slår också fast att skolans arbetsplan11 ska utarbetasunder medverkan av bland annat företrädare för eleverna, och skolans ordnings-regler12 ska utarbetas och följas upp under medverkan av bland annat företrädareför eleverna.

Ytterligare två separata förordningar berör elevinflytande. De ger eleverna rätt attmedverka vid utformningen av skolans likabehandlingsplan12 och kvalitetsredo-visning14.

Elevinflytande i arbetsmiljölagstiftningen

Arbetsmiljölagstiftningen gäller för den som ”genomgår utbildning”15. Från ochmed årskurs 7 i grundskolan har elever rätt att vara med i skolans arbetsmiljöarbe-te genom att utse elevskyddsombud16.

Elevskyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen rätt att delta i skolans arbets-miljöarbete samt rätt till information, utbildning och ledighet från skolarbetet i denutsträckning som behövs för att sköta uppdraget. Elevskyddsombud får dock inteta del av information som är föremål för tystnadsplikt eller sekretess17.

Till skillnad från vanliga skyddsombud har elevskyddsombuden inte uttryckligrätt att exempelvis delta vid planering av förändringar i verksamheten. De har inteheller rätt att stoppa arbete som kan anses vara farligt för liv och hälsa.

Arbetsmiljöförordningen anger att två elevskyddsombud ska utses för varje års-kurs på grundskolans högstadium och för varje linje på gymnasiet18.

Föreslagna ändringar i de lagar som berör elevinflytande

Skollagskommittén

År 2002 la Skollagskommittén fram ett förslag till ny skollag (SOU 2002:121). Somtidigare nämnts har skollagstiftningen på senare tid utvecklats mot ökad målstyr-ning och därigenom också minskad reglering av hur och i vilka former elevinfly-

10. I grundskoleförordningen nämns inte ordet klassråd. Formuleringen lyder ”I varje klass eller undervisnings-grupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för ele-verna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen.”. Grundskoleförordningen, 3 kap Samverkansfor-mer, 6 §.11. Grundskoleförordningen, 2 kap. 23§12. Grundskoleförordningen, 6 kap. 8b §13. Skolverkets förordning (2006:108) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan, 2§.14. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m, 4§.15. Arbetsmiljölagen, 1 kap, 3§.16. Arbetsmiljölagen, 6 kap, 17–18§.17. Arbetsmiljölagen, 6 kap, 18§.18. Arbetsmiljöförordningen, 6 a §.

tandet ska ske. Skollagskommittén ville gå vidare på den linjen och ta bort skriv-ningarna i grundskole- och gymnasieförordningarna om klassråd och elevmedver-kan i gymnasieskolans skolkonferens.

Skollagskommitténs författningsförslag innehåller tre centrala paragrafer om elev-inflytande som föreslås vara gemensamma för alla skolformer19.

8 §

Varje elev skall ha inflytande över hur hans eller hennes utbildning utformas ochstimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.Skolan skallge tillfälle för eleverna att under skoltid behandla frågor av gemensamt intressesamt även i övrigt stödja och underlätta elevernas och deras sammanslutningarsarbete med inflytandefrågor.

Elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Den närmareutformningen av elevernas inflytande skall anges i samband med den planering avverksamheten som föreskrivs i 1 § tredje stycket20.

9 §

Eleverna skall informeras om sin rätt till inflytande och om huvuddragen i debestämmelser som reglerar utbildningen. Eleverna skall fortlöpande hållas infor-merade i frågor som rör dem. De elever som valts till företrädare för andra eleverskall informeras inför för eleverna viktiga förändringar i utbildningen eller verk-samheten i övrigt och ges tillfälle att lägga fram sina synpunkter innan beslut fat-tas i sådana frågor.

10 §

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elev-skyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget.Ävenden elev som valts av andra elever för att företräda dem i frågor om utbildningenskall beviljas den ledighet från skolarbetet som uppdraget kräver. Elevföreträdareskall, om de så önskar, ges särskilt stöd i skolarbetet för att de skall kunna fullgö-ra sitt uppdrag.

Jämfört med dagens lagstiftning innebär skrivningarna i 8 § att elevinflytandet bred-das i och med att inte bara utbildningens utformning omnämns utan även det vidarebegreppet ”frågor av gemensamt intresse”.

Formuleringarna i 9 § innebär att elevernas rätt att få information och lägga för-slag läggs fast på ett sätt som inte tidigare gjorts i skollagstiftningen. I praktiken inne-bär detta att en enklare version av medbestämmandelagen införs för elever, där ele-vernas valda företrädare får informations- och yttranderätt (dock inte förhand-


19. Skollagskommitténs författningsförslag, 3 kap Allmänna föreskrifter för skolväsendet, SOU 2002:121.20. I 1 § tredje stycket står att planering och kvalitetsredovisning vid skolenheten ska ske under medverkan avlärare, övrig personal och valda företrädare för eleverna samt för grundskolan även företrädare för elevernas vård-nadshavare.


lingsrätt) inför viktiga förändringar i skolan. Även i denna paragraf förtydligas attinformations- och förslagsrätten inte bara gäller frågor som rör utbildningen utanäven ”verksamheten i övrigt”.

Vad händer med skollagskommitténs förslag?

Den socialdemokratiska regeringens förhandlingar med vänsterpartiet och miljö-partiet havererade och behandlingen av skollagskommitténs förslag sköts upp tillefter riksdagsvalet 2006. Den nuvarande alliansregeringen avser att lägga fram för-slag till ny skollag under slutet av 2008 eller början av 2009, och räknar med riks-dagsbeslut under 2009.

Flera av remissvaren till skollagskommitténs förslag berör elevinflytandet. Barn-ombudsmannen kommenterar avregleringen av formerna för elevinflytandet mednågra varnande ord om att riskerar att få negativa konsekvenser: ”Barnombudsman-nen anser att det är positivt att eleverna får större möjligheter att själva anpassa formernaför inflytande eftersom det enligt vår uppfattning leder till bättre resultat. Det finns docken risk att möjligheterna till inflytande på grund av avregleringen kommer att skilja förmycket från skola till skola och från huvudman till huvudman.21”

Utökade rättigheter för elevskyddsombud

En av de utredningar om arbetsmiljölagen som genomförts under senare år berör elev-skyddsombuden och deras rättigheter (SOU 2006:44, Bättre arbetsmiljöregler 1).

Av utredningens bakgrundsbeskrivning framgår att systemet med elevskydds-ombud inte fungerat särskilt bra i praktiken: ”Således har framkommit att det inte all-tid finns elevskyddsombud där sådana skall finnas, att det finns stora brister i fråga ominformation och utbildning, att de elevskyddsombud som finns ofta inte deltar i arbets-miljöarbetet i avsedd omfattning och att elevskyddsombud upplever att de inte tas på all-var. Vidare förekommer att elevskyddsombud helt utesluts från diskussionerna i skydds-kommittén till följd av att arbetsgivare och arbetstagare beslutat att i stället använda sigav samverkansgrupp eller annat liknande samverkansorgan.22”

Utredningen föreslår flera förändringar för att stärka elevskyddsombudens ställ-ning. De innebär bland annat rätt för elevskyddsombud att lägga fram förslag ochdelta i beslut i skyddskommitté, arbetsmiljökommitté eller liknande samverkans-organ. Till arbetsmiljöförordningen föreslås ett tillägg om att elevskyddsombud skaha rätt att delta vid skyddsronder.

För vuxna studerande föreslår utredningen ett nytt system med studerande-skyddsombud, som föreslås få kraftigt utökade rättigheter liknande dem som gällerför anställdas skyddsombud.

21. Barnombudsmannen: Yttrande över betänkandet SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet (U2002/4776). http://www.bo.se/Nav.aspx?pageid=384422. SOU 2006:44, Sammanfattningen

Vad händer med förslagen om elevskyddsombudens rättigheter?

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin anger i september 2008 i ett svar på enskriftlig fråga i riksdagen att han ”avser att sätta igång ett propositionsarbete somsyftar till stärkta befogenheter för de studerandes representanter i arbetsmiljö-frågor23”.

Lokala styrelser med elevmajoritet

Riksdagen beslutade år 1997 att inleda ett försök med lokala styrelser med elevma-joritet i kommunala gymnasieskolor. Enligt Sveriges kommuner och landsting del-tog ett 40-tal gymnasieskolor i försöket24. En samlad utvärdering av försöks-verksamheten saknas.

Försöksprojektet förlängdes i omgångar men avslutades av alliansregeringen i mit-ten av år 2007, ett beslut som väckte starka reaktioner från flera aktörer, exempelviselevorganisationerna SECO och SVEA, Lärarförbundet samt elevråd och lärare påde skolor där försöksverksamheten pågått.

Frågan om lokala styrelser med elevmajoritet har blivit något av en symbolfrågai debatten om elevinflytande. Vi ska i denna rapport inte fördjupa oss i ämnet, menger några fakta om vilka förutsättningar de lokala styrelserna hade enligt riksdags-beslutet samt förmedlar en ögonblicksbild från en skola som deltog i försöksverk-samheten och skolministerns motivering för att avsluta den.

Förutsättningar

I riksdagens beslut om att inleda försöksverksamheten angavs att ”Kommunerna skaunder en fyraårig försöksperiod få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som sedantidigare ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn, till en lokal styrelse där eleverhar majoritet25”.

I den proposition som föregick beslutet betonas även att ”Rektor skall även i enskola med lokal styrelse svara för ledningen av utbildningen. En lokal styrelse kan där-för inte få uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion.

När det gäller förhållandet mellan lärare och den lokala styrelsen innebär förslagetingen förändring av ansvaret för att planera och genomföra undervisningen. En elevsty-relse kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall bedri-vas.26”


23. Sven-Otto Littorin, Svar på skriftlig fråga i riksdagen 2007/08:1575.24. Kommuner ska själva bestämma om elevstyrda skolor. Pressmeddelande 2006-11-26. http://www.skl.se/artikel.asp?A=40661&C=36125. Beslut enligt utbildningsutskottets betänkande 1996/97: UbU10.26. Proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet


Exemplet Ale skola

Ale skola var en av de gymnasieskolor som hade en lokal styrelse med elevmajoritet.Så här beskrivs verksamheten i ett inslag i Sveriges Radio i november 2006:

”Ale gymnasium har en budget på omkring 60 miljoner kronor, men det mesta gårtill löner och annat som eleverna inte har något inflytande över. Men några 100 000kronor är de med och bestämmer om.

Pengarna har bland annat gått till nya golv och gardiner och till busskort också tillelever som bor nära skolan. Och på tapeten just nu är ett speciellt rum där muslimer kanförrätta bön.27”

Skolministerns skäl till att avsluta försöksverksamheten

Skolminister Jan Björklund motiverade beslutet att avsluta försöksverksamhetenmed att: ”Jag anser att det är skolans lärare och rektorer som ska ha det avgörande infly-tandet och fatta de avgörande besluten i skolan. Försöksverksamheten med elevstyrdagymnasieskolor kommer därför inte att permanentas, utan upphör att gälla vid försöks-periodens utgång den 1 juli 2007. Däremot avser regeringen att utveckla elevinflytan-det.” 28

27. ”Vi känner oss överkörda”. Inslag i Sveriges Radio 2006-11-21. http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=104972328. Jan Björklund, svar på skriftlig fråga i riksdagen 2006/07:143

”Jag tycker att eleverna

ska få ha mer att säga

till om, fast lärare är

med å styr upp det hela

så att inte fantasierna

flödar iväg för fullt.”



Vad är elevinflytande?

Delaktighet, inflytande och medbestämmande är alla ord som används för att beskri-va individers eller gruppers möjligheter att påverka. Ofta beskrivs inflytande somnågot individen antingen har eller inte har – och ytterst är det naturligtvis var ochen som själv avgör om han eller hon känner sig delaktig, kan påverka eller har infly-tande.

Samtidigt är det värdefullt att kunna definiera vad inflytande är, och diskuterahur man kan mäta graden av inflytande. Det är till exempel stor skillnad mellan attfå information om vilka beslut som redan har fattats och att själv få lägga förslag ochkunna påverka beslut.

I detta avsnitt presenteras några olika aspekter av elevinflytande. Det handlar inteom konkurrerande teorier utan om infallsvinklar som kan komplettera varandra ochsom diskuterar vad elevinflytande är, vad elever kan och vill ha inflytande över, oli-ka sätt att utöva inflytande och några modeller för att bedöma elevinflytandets kva-litet.

Elevinflytande i ett maktperspektiv

Eva Forsberg, filosofie doktor i pedagogik, disputerade år 2001 med avhandlingenElevinflytandets många ansikten. I avhandlingen tillämpar hon en modell häm-tad från utredningen Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44), även kalladMaktutredningen. Där kategoriseras medborgarens (i Eva Forsbergs studier elevens)agerande i följande termer:l Hälsan tiger still – medborgaren är nöjd och tar därför inget initiativ l Vanmakt – man är missnöjd, men förblir passiv; det är vanmaktens tystnad. (...)

Vanmakten är tyst, den utmärks av en passiv anpassning till den rådande situa-tionen.

l Maktlöshet – man tar ett initiativ, men får inte igenom sina önskemål, det ärmaktlöshetens bittra erfarenhet.

l Maktutövning – man tar ett initiativ som blir framgångsrikt.29

Eva Forsberg menar att det finns en potentiell konflikt mellan å ena sidan den stat-liga styrningen över skolan och lärarnas uppgift att leda och organisera arbetet i klass-rummet – och å andra sidan elevernas rätt till inflytande. ”För en lärare kan det där-för kanske till och med framstå som om han eller hon måste ’abdikera’ för att elevernaska kunna få ett reellt inflytande.30” skriver hon. Samtidigt understryker hon att maktkan utövas på olika sätt, som dominans eller som gemenskap.

I en artikel i Pedagogiska Magasinet nr 3 2005 utvecklar Eva Forsberg hur hon

29. Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten, sid 46. Uppsala 2000. Uppställningen av text är här något bear-betad jämfört med i Forsbergs bok.30. Ibid, sid 128.

ser på möjligheten för lärare och elever att utöva makt i samspel och dialog. Hon inleder med att beskriva för- och nackdelar med att definiera elevinflytande

utifrån elevernas subjektiva intresse, det vill säga i vilken grad elever upplever att defår som de vill. Eva Forsberg menar att det subjektiva intresset alltid måste vara enutgångspunkt, även om det kan vara problematiskt. Det kan vara svårt för indivi-den att formulera sina intressen. Han eller hon kan exempelvis sakna relevant infor-mation, fatta ogenomtänkta beslut eller falla för grupptryck.

Eva Forsberg beskriver lärarens och vuxenvärldens hållning med begreppet detobjektiva intresset – vad de vuxna menar främjar elevernas intressen. Det objektivaintresset ska ses som ett komplement till det subjektiva. Det finns nämligen en svag-het med att utgå från det objektiva intresset – det utgår alltid från att någon ellernågra bestämmer vad som är bäst för andra.

Möjligheten att utöva inflytande genom dialog beskriver Eva Forsberg med detformativa intressebegreppet. Här står formandet av intresset i fokus, i möten och dia-loger där alla parter är öppna för att omformulera sina intressen. Det kan, om manså vill, uttryckas som en dialog mellan elevers subjektiva intressen och de vuxnas bildav vad som är bäst för eleverna. I en sådan process får eleverna information och argu-ment som kan leda till att de omformulerar sina subjektiva intressen, samtidigt somde vuxna förändrar sin bild av vad som är bäst för eleverna.

”Med kännetecken som möten och dialog, mångfald, beaktande av subjektiva intres-sen samt utsträckning i tid och rum blir läraren en central person med uppgift att vär-na om dessa aspekter. För att göra detta behöver lärare omfattande didaktiska kunska-per som kan fungera som dörröppnare för elever att utveckla nya sätt att se på sig själva,på relationer till andra och omvärlden31” skriver Eva Forsberg.

Eva Forsberg betonar även att elevinflytande också ska sättas i relation till aktö-rer som inte är närvarande i skolan. Utbildningspolitiker, föräldrar och medborgarei allmänhet påverkar skolan genom att sätta ramar och ge sina uppfattningar om vadskolan bör vara. ”Även om dessa personer är frånvarande så har deras handlingar effek-ter som visar sig i undervisningssituationen. Elevinflytande kan därför aldrig förståsenbart som en klassrums- eller skolintern fråga. Klassrummet blir med nödvändighet endel av det omgivande samhället och omvänt.” skriver hon i Pedagogiska Magasinet.

Elevinflytande främjar lärandet

En annan forskare som gjort stora avtryck i debatten om elevinflytande är GunvorSelberg, filosofie doktor i lärande, i synnerhet med boken Främja elevers lärandegenom elevinflytande. I boken utvärderas hur tre elevgrupper med liten, ganska storoch mycket stor erfarenhet av elevinflytande genomför en och samma arbetsupp-gift, att under en skoldag arbeta med vad de vill och hur de vill om Kina.

Resultatet av försöket visade att ju mer vana vid inflytande eleverna var, desto mertid ägnade de åt att planera och diskutera sitt arbete. De valde också att söka i flerakunskapskällor medan de som hade liten erfarenhet av elevinflytande mest höll sigtill uppslagsböcker. Gunvor Selberg sammanfattar resultatet på följande sätt:


31. Eva Forsberg i Pedagogiska Magasinet, nr 3, 2005.


”Eleverna med liten vana vid elevinflytande i lärandet i skolan presenterade mångafakta som liknar faktarutor där de återger uppslagsböckernas stoff. Faktaområdena varmer avgränsade i gruppen med ganska mycket inflytande. Elevgruppen med störst vanaav inflytande i skolan visar också upp mer avgränsade faktaområden med djupare infor-mation 32”.

Hennes slutsats är att: ”…elever med större erfarenhet av inflytande bättre än elevermed mindre vana av inflytande klarar av att göra ett eget val, söka information på oli-ka sätt, lära av varandra, diskutera innehåll och hur man når kunskapen, samarbetaoch ta ställning till undervisningsstoffet.33”

Informellt och formellt inflytande

Informellt och formellt inflytande är begrepp som ofta används i diskussioner omelevers möjligheter att påverka i skolan. Informellt inflytande i skolan handlar omatt elever och vuxna fritt ska kunna uttrycka sina åsikter, och att man lyssnar ochtar hänsyn till vad andra säger, en process som i mycket påminner om Eva Forsbergsresonemang om det formativa intressebegreppet.

Detta förutsätter att det finns en öppen och ömsesidig dialog, mellan individer,i klassrummet eller mellan exempelvis en grupp av elever och rektor. Ett bra infor-mellt inflytande kan på många sätt sägas vara grunden till allt inflytande i skolan.Omvänt kännetecknas ett dåligt informellt inflytande av bristande respekt ochavsaknad av dialog, vilket lätt leder till en känsla av maktlöshet.

I de allra flesta skolor finns formella strukturer för elevinflytande, till exempelutvecklingssamtal, klassråd och elevråd. Även det formella inflytandet kan fungeramer eller mindre bra. Några faktorer som underlättar är utbildning av elevråd ochstöd från skolledning och lärare.

Fyra dimensioner av elevinflytande

Sveriges elevråd, SVEA, använder följande bild för att illustrera formellt och in-formellt samt individuellt och kollektivt inflytande i skolan:

Individuellt Kollektivt

Formellt Utvecklingssamtal ElevrådKlassrådSkolkonferens (gymnasiet)Andra formella strukturer till exempelantimobbningsgrupper

Informellt Dialoger elev–elev, Dialog mellan grupp avelev–lärare, elever och lärare/rektor etcelev–rektor etc

32. Gunvor Selberg, Främja elevers lärande genom elevinflytande, sid 138-139. Lund 2001.33. Ibid, sid 139.

Delaktighetstrappan – ett sätt att mäta graden avinflytande

Den amerikanska forskaren Sherry Arnstein har utvecklat en delaktighetstrappa i niosteg, från manipulation till medborgarkontroll. Trappan har översatts och anpassatspå olika sätt efter svenska förhållanden, och används till exempel i Strängnäs kom-mun34.

Här är ett exempel på hur delaktighetstrappan kan se ut, anpassad till elevin-flytandet35:

Fördelen med att använda denna och liknande varianter av delaktighetstrappan äratt den gör det möjligt att mäta och värdera inflytande och delaktighet, men det blirockså lättare att se vad som behöver göras för att utveckla inflytandet och ta det tillhögre nivåer.

Arenor för elevinflytande

I skolans lagar och förordningar är elevers rätt till inflytande knutet till utbildning-ens utformning, samt till att kunna påverka dokument som skolans likabehand-lingsplan, kvalitetsredovisning, arbetsplan och ordningsregler. Samtidigt vill elevervara med och påverka det mesta i skolan – även saker som raster, schemaläggning,skolmat och beslut om inköp till skolan. Elever engagerar sig om deras skola ska läg-gas ner eller flyttas, när skolan drar ner på utgifter, när verksamheten organiseras omoch så vidare.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt att yttra sig i alla frågor som rör dem själ-


34. Se till exempel kommunens barn- och ungdomsbokslut for 2007. http://www.strangnas.se/upload/politik_demokrati/dokument/Barnbokslut2007.pdf35. Denna version av delaktighetstrappan är hämtad ur uppsatsen Elevråd. En skendemokrati. Elevrådsarbete i tvåskolor. Examensarbete av Malin Bergström vid Södertörns högskola vårterminen 2006.

1. Manipulation.

2. Dekoration (barn har tagits med i sammanhang där diskussion förs över deras huvuden).

3. Symbolisk medverkan (rätt att delta som passiv lyssnare).

4. Ungdomar informeras ordentligt och får sedan uppdrag av vuxna (ansvar).

5. Dialog. Ungdomar informeras och rådfrågas.

6. Med i beslut, men endast vuxna initierar frågor.

7. Rätt att initiera fråga, vuxna fattar

beslut.

8. Rätt att initiera fråga.

Rätt att fatta beslut tillsam-

mans med vuxna.


va, och deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mog-nad. Utifrån ett helhetsperspektiv på barnets situation utkristalliserar sig fyra huvud-områden som rör barnets situation i skolan: fysisk miljö, psykosocial miljö, lärandesamt skolans ledning och styrning.Här nedan gör vi en sammanställning av vilka formella rättigheter barn i grund-skolan har att påverka på dessa områden.

Fysisk miljö Psykosocial miljö Lärande Skolans ledning och styrning

klassråd* klassråd* klassråd* klassråd*

genom genom arbetsplan***elevskyddsombud elevskyddsombud

ordningsregler** kvalitets-redovisning***

likabehandlingsplan***

* Klassrådet ska behandla ”frågor som är av gemensamt intresse för eleverna”. Här finns alltså ingen begränsningtill att det eleverna tar upp ska handla om utbildningens utformning.

** Företrädare för eleverna har rätt att medverka i utformningen av ordningsregler och arbetsplan för skolan.*** Barn och elever har rätt att medverka när dessa dokument utarbetas.

Av sammanställningen framgår att elever i grundskolan har begränsade formella rät-tigheter att påverka frågor som rör skolans ledning och styrning.

”Lärarna bör ta sig tio

minuter om dagen och

lyssna på vad eleverna

tycker och tänker, och

vad dom har för åsikter

om hur det funkar med

lektioner och rast och

så vidare.”



Hur fungerar elevinflytandet ipraktiken?

Det finns flera källor till information om hur elevinflytandet fungerar i skolorna idag. Vi kommer här att i huvudsak att redovisa resultat av skolinspektioner, forsk-ning samt undersökningar genomförda av Rädda Barnen och Barnombudsmannen.

Skolinspektioner

I Sverige finns cirka 5 700 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor.Skolverkets inspektionsverksamhet36 har gradvis utökats, och cirka 2000 grund-skolor och 300 gymnasieskolor inspekterades under åren 2003–2006. Resultatet avdessa inspektioner har summerats i Skolverkets utbildningsinspektion – en samman-fattning av resultat och erfarenheter under tre år.

I den inledande sammanfattningen i Skolverkets skrift beskrivs elevernas möjlig-heter till inflytande över undervisningen som ”ett granskningsområde där behovet avförbättringar har bedömts som mycket stora under hela treårsperioden”. Skolverket kon-staterar vidare att det finns en stor osäkerhet från både elevers och lärares sida omhur elevinflytandet kan och ska utformas i det dagliga arbetet.

Skolverket skriver att de allra flesta grundskolor har samverkansorgan som klass-råd och elevråd, där frågor som inte rör den direkta undervisningen kan tas upp.Däremot har Skolverkets inspektörer noterat ”ett stort missnöje bland eleverna överbegränsade möjligheter till inflytande över utbildningen och det inre arbetet i skolan.”

Skolverket konstaterar även att det inte finns tillfälle för eleverna att med stigandeålder och mognad utöva ett successivt allt större inflytande över den dagliga verk-samheten. Inspektörernas bild är att elever i de yngre årskurserna ofta har lust attpåverka arbetet i skolan, men att det verkar finnas en negativ process där elever somupplever att möjligheterna att påverka är små också tappar intresset för att vilja varamed och påverka. Ofta verkar det vara den enskilda lärarens intresse för inflytande-frågor som avgör hur mycket eleverna kan påverka.

Det totala omdömet Skolverket gör utifrån de drygt 2000 inspektioner somgenomförts är att mer än varannan grund- och gymnasieskola har bedömts vara ibehov av att förbättra elevernas möjligheter till inflytande över sin lärosituation.

En läsning av några av de senast genomförda inspektionerna ger en bild av denverklighet som ligger bakom de sammanfattande omdömena av hur elevinflytandetfungerar. Följande citat belyser hur det kan se ut på skolorna:

36. Skolinspektionen bildades som en fristående myndighet den 1 oktober 2008. Tidigare var inspektionerna endel av Skolverkets verksamhet.

”De yngre eleverna berättar att de vid några tillfällen har fått gehör för sina för-slag, bland annat ett stängsel vid fotbollsplanen. De äldre eleverna har emellertidsvårare att ge exempel på när elevernas önskemål har tillgodosetts. De berättaratt de ofta får beskedet att deras förslag inte går att genomföra och de uppleveratt deras förslag inte tas på allvar. Det är inte heller alltid de får svar på de förslagsom framförs eller förklaringar till varför de inte är genomförbara.37”

”I vilken mån eleven har inflytande är lärarberoende. Oftast har eleverna endastmöjlighet att utöva visst inflytande över redovisningsform och i vilken ordning arbets-uppgifter ska göras. Arbetsuppgifter för att nå fram till målen för ett arbetsområ-de planeras av läraren och eleverna har därmed en låg grad av inflytande över detegna lärandet. Skolans personal saknar gemensamt förhållningssätt till hur arbetetska bedrivas så att elevers ansvar och inflytande ökar med stigande mognad ochålder.38”

”Av kommunens kvalitetsredovisning framgår att de yngre barnen har viss möjlig-het att påverka i grundskolan. Upplevelsen av inflytande avtar med stigande ålderoch det poängteras att denna upplevelse är starkt förknippad med hur man blirbemött.39”

Inspektionsrapporterna ger också prov på goda exempel som visar på hur det kan seut när elevinflytandet fungerar bra. Här är ett exempel:

”Inspektionen visar att Hammarby skolas elever ges möjlighet till inflytande överskolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd. Råden hålls regel-bundet och eleverna rapporterar att skolan lyssnar på deras önskemål och att delyckats genomdriva vissa önskade förbättringsåtgärder. Inspektörerna bedömer atteleverna i Hammarby skola ges goda möjligheter till inflytande över skolans verk-samhet som helhet och därigenom får kunskap om demokratins principer ochutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Likaså ges eleverna möj-lighet att ha inflytande över utbildningens innehåll.40”

Forskning om makt och elevinflytande

I föregående avsnitt, Vad är elevinflytande?, presenteras den modell Eva Forsberg,filosofie doktor i pedagogik, använts sig av i sin avhandling. Den innebär samman-fattningsvis att elevinflytande beskrivs i ett maktperspektiv, och att deras agerandekan beskrivas i någon av termerna Hälsan tiger still, Vanmakt, Maktlöshet och Fram-


37. Utbildningsinspektion i Hudiksvalls kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3313. Omdömetavser en av kommunens grundskolor.38. Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3870. Omdömetavser en av kommunens grundskolor.39. Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3314. Samman-fattande omdöme om kommunens grund- och gymnasieskolor.40. Utbildningsinspektion i Sandvikens kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3314.


gångsrik maktutövning (se sidan 19).Eva Forsberg genomförde, för sin doktorsavhandling och i förberedande studier,

enkäter och intervjuer med elever och lärare under åren 1992–1998. Under-sökningarna genomfördes dels i en förberedande kommunstudie, dels som led iutvärderingen av två skolor som ingick i skolutvecklingsprojektet Skola 2000.

Resultatet visade att endast en mindre del av eleverna kunde hänföras till kate-gorierna ”Hälsan tiger still” respektive ”Framgångsrik maktutövning”. Den störstagruppen av eleverna hörde till gruppen ”Maktlöshet”. Undantaget var årskurserna2 och 3 på en av de skolor som ingick i utvecklingsprojektet, där betydligt fler ele-ver ansåg att de kunde utöva makt41.

Tidigare undersökningar om elevinflytande

Rädda Barnen har under senare år genomfört flera undersökningar som delvis berörelevinflytande. En av de senaste är Skolkartläggningen42 som genomfördes år 2007som en enkät till 2 368 elever i grundskolor och gymnasier i Stockholm, Göteborg,Malmö och Sundsvall. En av frågorna i denna undersökning tar upp elevinflytande,och svaren på den visar en tendens till att elever i högre årskurser är mindre nöjdamed sitt inflytande än elever i lägre årskurser.

Fråga 2 i undersökningen lyder:

Barn och unga ska alltid ges möjlighet att säga vad de tycker i frågor som berör dem.Barn och unga ska ha inflytande över sitt liv och sin vardag.

2a. Hur ofta har du haft möjlighet att framföra vad du själv tycker är bästför dig i skolan? Svarsandel i procent.

Alltid, oftast Ibland Sällan, aldrigAlla 59 27 13

Pojkar 58 26 16

Flickor 61 28 11

Svensk bakgrund 59 28 13

Utländsk bakgrund 60 26 13

Grundskola år 6 62 26 11

År 7 63 26 11

År 8 58 26 15

År 9 59 26 15

Gymnasiet 57 28 13

Stockholm 58 28 14

Malmö 59 28 13

Göteborg 59 24 16

Sundsvall 64 26 9

Friskolor 67 28 12

Kommunala skolor 58 28 13

41. Eva Forsberg, Elevinflytandets många ansikten, sid 99. Uppsala 2000.42. Skolkartläggningen. Resultat av elevenkät om hur skolan efterlever Barnkonventionen. Rädda Barnen 2008.http://medlemsportal.rb.se/upload/17635/Skolkartläggning%20slutlig.pdf

2b. I vilken utsträckning har de som bestämmer rättat sig efter vad du tycker? Svarsandel i procent.

Alltid, oftast Ibland Sällan, aldrigAlla 34 44 22

Pojkar 33 42 24

Flickor 35 45 19

Svensk bakgrund 31 47 22

Utländsk bakgrund 39 39 22

Grundskola år 6 42 41 17

År 7 45 38 17

År 8 32 38 29

År 9 37 42 23

Gymnasiet 27 50 24

Stockholm 35 42 23

Malmö 32 45 22

Göteborg 33 43 24

Sundsvall 34 49 16

Friskolor 48 33 19

Kommunala skolor 31 45 23

Liknande resultat finns i Barnombudsmannens rapport Hur kul är det, på en skala?43

(2005). Där konstateras att barn i årskurs 3–4 var mest nöjda med sitt inflytande i sko-lan (nöjdhetsvärde 81 på skalan 1–100). Minst nöjda var elever i årskurs 8 och 9 (nöjd-hetsvärde 63 respektive 65).

År 2007 genomförde Barnombudsmannen och SCB en undersökning i serienUpp till 18. En av de frågor som ställdes belyser skillnaden mellan vad elever villvara med och bestämma om och vad de anser att de kan vara med och bestämmaom. Delar av resultatet redovisas i tabellen här nedan:

Medbestämmande i skolan bland elever i årskurs 7–9 och gymnasieskolan år2006.44 Svarsandel i procent.

Vill vara med och bestämma Kan vara med och bestämmaVem arbeta med 78 68

Arbetssätt 71 58

Läxor och prov 72 44

Lära sig i olika ämnen 60 44

Regler 45 33

Skolmiljön 52 32

Skolmaten 66 21

Läromedel 30 17

Liknande men inte helt jämförbara frågor har ställts till elever i årskurserna 4–6. Sva-ren för årskurs 4–6 visar till exempel att 65 procent anser att de ”ofta eller ibland”kan vara med och bestämma om vilka de ska arbeta med medan 45 procent kanpåverka regler i skolan (ofta/ibland).


43. http://2008.bo.se/files/publikationer,%20pdf/hur%20kul%20ar%20det2005.pdf44. Upp till 18. Barnombudsmannen och SCB 2007. I publikationen finns även jämförande siffror för åren 1993,1997, 2000 och 2003, som här inte tagits med av utrymmesskäl. Se hela rapporten på http://2008.bo.se/files/publikationer,%20pdf/upp_till_18_2007.pdf


Elevråd och klassråd

Skolverket konstaterar i Skolverkets utbildningsinspektion – en sammanfattning avresultat och erfarenheter under tre år att ett ”stabilt resultat” av inspektionerna mellanår 2003 och 2006 är att de allra flesta grundskolor har samverkansorgan i form avelevråd och klassråd, och att samverkansorgan finns även i gymnasieskolan även omverksamheten i dessa inte är lika omfattande som i grundskolan. Men att det finnsklassråd eller elevråd är i sig ingen garanti för att verksamheten i dem fungerar bra.

I Skolverkets inspektioner går det att hitta många exempel på beskrivningar attdet kan vara motigt för klassråd och elevråd, till exempel denna:

”Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom for-mella samverkansorgan, till exempel klassråd och elevråd, finns på de flesta skolor.Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna i vilken utsträckning ele-ver upplever att de härigenom ges något reellt inflytande. Elevernas intresse ochengagemang i de skolgemensamma frågorna saknas ofta, vilket skulle kunna för-klaras av att skolorna i hög grad betonat organisation och formella former iställetför innehåll. De formella fora som förekommer domineras enligt eleverna av infor-mation, envägskommunikation istället för dialog.45”

Det verkar som att elevråden på en del skolor ses som en fast struktur ledd av vux-na, vilket följande citat ger uttryck för:

”I xxx skola finns klassråd och så kallat elevinflytande (elevråd) där eleverna kanta upp sina frågor. Det är emellertid långt mellan dessa möten och eleverna vetdärför inte när de kan ta upp frågor och få svar.46”

Elevrådsorganisationernas syn på elevinflytande

Sveriges Elevråd – SVEA

SVEA bildades 1994 som en samarbetsorganisation av och för elevråd. Organisa-tionens inställning är att elevråden alltid ska vara demokratiskt valda av alla eleverpå skolan.

SVEA definierar elevinflytande som ”att ha upplevelsen av delaktighet och in-flytande, både individuellt och kollektivt47”. Det är alltså bara eleven själv som meddenna definition kan svara på om han eller hon har inflytande eller inte.

Den främsta och grundläggande förutsättningen för allt elevinflytande anserSVEA vara informellt inflytande på individuell nivå, i den dagliga dialogen mellanelev och lärare, elev och rektor samt elever emellan.

SVEA understryker att elevrådet ska ägas av eleverna, det vill säga att eleverna till-

45. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3213. Samman-fattande omdöme om kommunens grund- och gymnasieskolor.46. Utbildningsinspektion i Hudiksvalls kommun. Inspektionsrapport från Skolverket 53-2007:3313.47. SVEAs ordförande Josephine Bladh i intervju med rapportförfattaren i oktober 2008.

sammans bestämmer vad elevrådet ska arbeta med. Elevrådet behöver få resurser,stöd och tid, men detta får inte leda till att rektor eller lärare sätter upp dagordningenför elevrådet. Det ska finnas andra forum än elevrådet där elever, rektorer, lärare ochannan personal i samråd kan arbeta med utvecklingsfrågor.

Det är skolledningen som har huvudansvaret för att det finns skoldemokrati ochelevinflytande på skolan, understryker SVEA. Det innebär bland annat att se till attalla elever är medvetna om och kan utnyttja sina rättigheter. Skolledningen ska gelärare och elever tid att diskutera elevinflytandefrågor samt möjlighet att utövademokrati i skolan. I sitt skolpolitiska program skriver SVEA att en ”förutsättningför att lärare och elever ska ha förtroende för skolledningen är att de har varit med i skol-ledningens rekryteringsprocess48”. SVEA vill även att elever ska ha möjlighet att påver-ka vid nyanställning av lärare.

Läraren har enligt SVEA en stor del av ansvaret för att skapa förutsättningar förinformellt och formellt inflytande, framförallt när det gäller att låta eleverna varamed och planera och utvärdera utbildningen.

SECO – Sveriges Elevråds Centralorganisation

År 1981 slogs de dåvarande elevorganisationerna SECO och Elevförbundet sammantill Elevorganisationen i Sverige. År 2007 bytte organisationen namn till SECO –Sveriges Elevråds Centralorganisation.

SECO anser att ett elevråd ska ha frivilligt medlemskap med ambitionen att orga-nisera alla eller merparten av skolans elever. I och med att elevrådet bygger på fri-villigt medlemskap är det bara medlemmar i föreningen som kan välja elevråds-representanter. Elevråden ska enligt SECO vara fristående föreningar och inte ha rol-len av samverkansorgan på skolan.

SECO definierar inflytande för elever som: l rättigheten för elever att hävda sina intressen gentemot skolan i syfte att få dem

beaktadel skyldigheten för skolan att beakta de intressen som elever hävdar.49

På många skolor har ”vuxenvärlden kapat elevernas engagemang”, menar SECO:s ord-förande50 vilket till exempel kan innebära att rektor talar om för elevråden vilka frå-gor de ska arbeta med. SECO anser att lärare och rektorer inte ska ha automatisknärvarorätt på elevrådens och klassrådens möten.

SECO arbetar med att ta fram ”Föreskrifter för elevers inflytande”, förslag till för-tydligande av skollagen. Förutom det ovanstående resonemanget om elevrådens fri-stående ställning vill SECO fastställa en skyldighet för rektor att ta emot och besva-ra frågor och förslag från elever och en reglerad samrådsskyldighet för rektor gente-mot eleverna och deras valda representanter.


48. Sveriges elevråd – SVEAs skolpolitiska program. Antaget av elevrådskongressen 2008 i Växjö.49. Föreskrifter för elevers inflytande. Sveriges Elevråds centralorganisation.50. SECO:s ordförande Mikael Grenefalk i telefonintervju med rapportförfattaren i oktober 2008.


Elevinflytande med förhinder – en översikt av mediernasrapportering

Det är omöjligt att få en heltäckande bild av vad elever över hela landet engagerarsig i, men mediernas rapportering kan ge en anvisning om i vilka frågor det hettartill – när elever inte får gehör för sina åsikter.

Här följer en översiktlig sammanställning över elevprotester som skapat rubrikerde senaste åren:l Aktioner mot nedläggning eller flytt av skolor eller klasser, i Göteborg51, Lund52,

Finnerödja53 och Hoby54.l Protester mot nedskärningar i skolan, till exempel nedläggning av skolkök eller

färre lärartjänster, i Högsby55, Leksand56 och Charlottenberg57.l Elever reagerar mot organisatoriska förändringar i skolan, till exempel nivå-

gruppering och omorganisation av lärarlagen, i Motala58, Perstorp59 och Hyl-linge60.

l Elevprotester som rör ordningsregler på skolan, i Borlänge61 och Landskrona62.l Elevkritik mot skolans pedagogik, Sjöbo63.

Gemensamt för många av de ovanstående exemplen är att kärnan i protesterna äratt eleverna inte fått information och inte fått yttra sig inför förändringar på skolan.

”Vi har inte fått veta något förrän allt var klart” säger exempelvis Leonard Löfströmi årskurs åtta på Zederslundskolan i Motala inför en omorganisation i nya arbetslagpå skolan.

”Han planerar stora saker innan han berättar något för oss. Så borde det absolut intefå vara” säger My Woltersdorf, elev på Centralskolan i Perstorp om rektorns beslutatt nivågruppera eleverna efter kunskap och inlärningsförmåga.

”Vi får inte en syl i vädret. Det är skendemokrati!” säger Dafne Jansson i elevrådetpå Hagagymnasiet i Borlänge om beslutet att förse eleverna med elektroniska nyck-lar som bara ger tillträde till delar av skolan (det egna arbetslaget).

Exemplen här ovanför visar att elevernas engagemang ofta sträcker sig utanför deområden där elever har rätt till inflytande enligt skolans styrdokument – det vill sägaundervisningens utformning samt skolans arbetsplan, likabehandlingsplan, kvali-

51. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=451937&ref=puff52. http://sydsvenskan.se/lund/article27015953. http://www.na.se/artikel.asp?intid=138542354. http://www.sr.se/cgi-bin/blekinge/nyheter/artikel.asp?Artikel=230384455. http://www.nyheterna.net/nyheter/hoegsby/(weekday)/121028400056. http://www.sr.se/cgi-bin/dalarna/nyheter/artikel.asp?artikel=78308757. http://www.nwt.se/eda/article27295.58. http://www.motalatidning.se/nyheter/artikel.asp?id=6369459. http://hd.se/orkelljunga/2008/04/25/elever-i-strejk-mot-skolans/60. http://hd.se/astorp/2008/06/24/hyllingeelever-kaenner-sig/61. http://www.dt.se/nyheter/article112179.ece?service=print62. http://hd.se/landskrona/2006/12/01/elevkritik-mot-laerarkaaren-paa-ga/63. http://www.ystadallehanda.se/article/20071018/SJOBO/710180138/1070

tetsredovisning och ordningsregler. I några fall har protesterna gällt nya ord-ningsregler eller undervisningsformer som införts utan samråd med eleverna.

Elevråd och enskilda elever protesterar när deras skola ska läggas ner eller flyttas,och när verksamheten organiseras om utan att de fått information och möjlighet attgöra sina röster hörda.

För att återvända till resonemanget i det tidigare avsnittet Vad är elevinflytande?saknas kanaler för elever att få information om och lämna synpunkter i frågor somrör skolans styrning och ledning. Exemplen ovan visar att elever ändå finner vägaratt agera – de skriver exempelvis protestlistor och brev till kommunstyrelsen ellergenomför strejker och demonstrationer.



Rädda Barnens undersökningar

Elever vill kunna påverka allt i skolan

Under september 2008 genomförde Rädda Barnen och Lunarstorm en under-sökning där unga själva fick svara på vad de tycker att elever ska få vara med ochbestämma om i skolan. 1000 pojkar och 1000 flickor i åldern 13–15 år besvaradeenkäten, som låg ute på Lunarstorm under perioden 3–13 september.

Nio delfrågor ställdes i undersökningen, och dessa speglar alla områden som ele-ver påverkas av i skolan – alltså om inflytande över skolans fysiska miljö, psykoso-ciala miljö, lärande samt skolans ledning och styrning. Undersökningens resultatpresenteras i sin helhet i bilaga 1.

Den övergripande frågeställningen i undersökningen var Vad ska eleverna få varamed och bestämma om i skolan? De som deltog i undersökningen fick ange svars-alternativ från 1 till 4, enligt följande skala:

1 = Jag håller inte alls med2 = Jag håller med ganska lite3 = Jag håller med ganska mycket4 = Jag håller med helt

Här presenteras de olika delfrågorna i undersökningen och hur deltagarna svarat pådem:

Vad ska eleverna få vara med och bestämma om i skolan?Håller med helt Andel av Andel av

eller ganska mycket, tjejer, % killar, %

andel i procent

1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, 69 74 63

möbler, vad som ska finnas på skolgården,

städningen, hur det ser ut på toaletter och

i omklädningsrum?

2. Maten.Till exempel vad man ska få 68 72 64

för skollunch?

3. Skolans regler.Till exempel var man 64 65 61

får vara på rasterna, om man får ha mössa

på sig inomhus, var man ska hänga ytterkläderna,

om man får ha mobiltelefonen på?

4. Hur elever och personal ska vara mot 67 73 61

varandra.Till exempel hur man ska

motverka mobbning, hur man ska minska

stress och skapa bra stämning? Vad man ska

göra med dem som inte sköter sig?

Håller med helt Andel av Andel av

eller ganska mycket, tjejer, % killar, %

andel i procent

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 63 66 60

Till exempel om man ska ha projektarbeten,

grupparbeten, jobba självständigt, redovisa

muntligt eller skriftligt?

6. Innehållet i undervisningen. 58 58 58

Till exempel vilka ämnen man ska läsa,

vad man ska fördjupa sig i?

7. Läxor och schema.Till exempel hur 59 61 57

långa skoldagarna ska vara, hur schemat

ska se ut, om man ska ha läxor,

hur mycket läxor man ska ha?

8. Vad som ska behövas för att få ett visst betyg? 55 54 55

9. Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel 70 72 68

hur mycket man ska satsa på att köpa böcker

och datorer, städa och fixa lokalerna,

pengar till skolmat eller skolresor?

Resultatet visar att en majoritet av dem som deltagit i undersökningen tycker att ele-ver ska kunna vara med och påverka på alla de områden som finns med i under-sökningen. Allra flest vill att elever ska kunna påverka vad skolans pengar ska gå till.Detta håller 70 procent av alla som svarat med om helt eller ganska mycket. På andrarespektive tredje plats kommer hur det ser ut i skolan (69 procent) och skolmaten(68 procent).

Svagast stöd får delfrågan om vad som ska krävas för att få ett visst betyg, där 55procent av dem som svarat helt eller ganska mycket håller med om att elever ska kun-na vara med och påverka.

Generellt sett vill flickor i högre grad än pojkar att elever ska kunna vara med ochpåverka i skolan. Störst skillnad är det i fråga 4, om att kunna påverka hur eleveroch personal är mot varandra. När det gäller frågorna 6 och 8, om innehållet i under-visningen respektive betygssättningen, finns ingen eller mycket liten skillnad mellanflickor och pojkar.

Två frågor skiljer ut sig genom att ha en hög andel svarande som inte alls hållermed om att eleverna ska kunna vara med och påverka. Det är frågorna 7 och 8, omläxor, schema och betygssättning, där 18 procent av de svarande inte alls håller med.

Egna kommentarer från ungdomar

Undersökningen innehöll också en öppen fråga, där de som ville fick skriva egnakommentarer. Många har passat på att berätta vad de tycker om maten i skolan, läx-or och annat, men det finns också gott om svar som handlar om elevinflytande.

Här följer några exempel på kommentarer ur undersökningen:



Vi elever borde få mer makt om vilka lärare som duger, är det vi eller rektorernasom får undervisning? Vi, såklart! Därför bör elever ha större makt om vilken lärarevi inte vill ha eller vill ha.

Elever ska inte få bestämma något alls, för ungdomar har inte sådant ansvar! Och,hur skulle skolan se ut om det styrdes av ungdomar? Ungdomar som är där för attlära sig saker? Man kan inte ansvara för alltihop när ens hjärna inte är fullt utvecklad.

Jag tycker vi ska få vad med och bestämma om mer, det är ändå vi som ska gådär och lära oss. Då måste vi trivas! Speciellt eftersom vi är tvungna att gå där.

Om eleverna skulle få bestämma läxor osv skulle det inte bli mycket till skola. Meninredning och mat skulle inte vara helt fel att eleverna skulle få vara delaktiga i.

Det jag mest skulle vilja är att eleverna ska få vara med och lägga upp schemat.

Jag tycker elever ska få bestämma det med läxorna eftersom vissa har ju föräldrarsom inte kan hjälpa dom eller så har dom de ganska stökigt hemma så dom intekan göra läxorna, då känns det lite onödigt att dom kan få sämre betyg när dominte kan göra dom.

Jag tycker att vissa saker måste ju lärarna bestämma som till exempel innehållet istudierna eftersom det är ju trots allt dom som undervisar oss.

Rektorer och skolpolitiker inte lika positiva till elevinflytande

För att kunna jämföra ungdomarnas svar med hur vuxna inom skolan ser på fråganlät Rädda Barnen undersökningsföretaget Synovate genomföra en undersökningbland skolpolitiker och rektorer.

Undersökningen bland skolpolitiker genomfördes under perioden 3–13 novem-ber 2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 16 intervjuer med ord-föranden i den stadsdelsnämnd som beslutar i skolfrågorna i stadsdelar i Stockholm,Göteborg och Malmö, samt 184 intervjuer med ordföranden i den kommunalanämnd som beslutar i skolfrågorna i kommunen. Totalt genomfördes 200 intervju-er med ledande skolpolitiker i kommunerna.

Undersökningen bland skolledare genomfördes under perioden 30 oktober – 14november 2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 319 intervjuer medskolledare i grundskolan (årskurs 0–9) från ett slumpmässigt urval grundskolor.Undersökningens resultat presenteras i detalj i bilaga 2.

Resultatet visar att uppfattningarna skiljer sig kraftigt mellan ungdomarna ochde vuxna. I många frågor är ungdomars vilja att vara med och påverka större än devuxnas vilja att låta dem påverka.

Spridningen i ungdomarnas svar är relativt liten, mellan 55 och 70 procent av ele-verna, beroende på vilken fråga som ställdes – vill vara med och påverka allt i skolan.Däremot finns mycket stor spridning i både skolledarnas och skolpolitikernas svar. Störst

är spridningen bland skolledarna, där bara 24 procent helt eller ganska mycket håller medom att elever ska få vara med och påverka vad skolans pengar ska gå till, medan 97 pro-cent helt eller ganska mycket håller med om att elever ska kunna vara med och påverkahur elever och personal ska vara mot varandra i skolan.

Figur 1. Skolledare om elevers inflytande i skolan.

Vad ska eleverna få vara med och bestämma om i skolan? (Jämförelse med vad ungdomarna tycker längst till höger.)

Skolledarnas svar avspeglar att de har god kännedom om vad lagar och förordning-ar säger att elever har rätt till inflytande över. Skolledarna anser i mycket hög grad,mer än ungdomarna själva, att elever ska vara med och påverka hur elever och per-sonal ska vara mot varandra (anknyter till likabehandlingsplanen), hur det ser ut iskolan (elevskyddsombudens rättigheter), hur undervisningen ska läggas upp (skol-lag och läroplan) samt skolans regler (grundskoleförordningen). Skolledarna anseräven, i något högre grad än ungdomarna själva, att elever ska kunna vara med ochbestämma om skolmaten.

I övriga frågor – vad som ska behövas för att få ett visst betyg, innehållet i under-visningen, läxor och schema samt vad skolans pengar ska gå till – är ungdomarnasvilja att vara med och bestämma stor, och skolledarnas vilja att låta dem vara medoch bestämma betydligt mindre. Längst ner på skolledarnas lista hamnar vad sko-lans pengar ska gå till, det som ungdomarna själva har i topp på vad de vill kunnavara med och påverka.


Håller med ganska liteHåller med helt

Håller inte alls med

Håller med ganska mycket

Vet ej

67%

69%

62%

64%

68%

55%

58%

59%

70%

Hur elever och personal skavara mot varandra

Elever

Håller medhelt/ganska mycket

Hur det ser ut i skolan

Hur undervisningen ska läggas upp

Skolans regler

Maten

Vad som ska behövas för att få ett visst betyg

Innehållet i undervisningen

Läxor och schema

Vad skolans pengar ska gå till

62% 35% 111%

52% 4%44%

61%27%

45% 23%25%

59% 18%15%

11% 1%

5% 2%

5% 3%

18%12% 25% 34% 11%

39%8% 11% 5%37%

37%4% 11% 5%43%

22%2% 22% 4%50%

Vad ska eleverna få vara med och bestämma om i skolan?


Figur 2. Skolpolitiker om elevers inflytande i skolan.

Vad ska eleverna få vara med och bestämma om i skolan? (Jämförelse med vad ungdomarna tycker längst till höger.)

Undersökningsresultaten visar att skolpolitikerna generellt är något mindre positi-va till elevinflytande än rektorerna. Spridningen i svaren är också mindre. Mellan38 och 94 procent – beroende på fråga – av politikerna håller helt eller delvis medom att eleverna ska kunna vara med och påverka. Som nämnts ovan var spridning-en i rektorernas svar mellan 24 och 96 procent mellan olika frågor.

Den största skillnaden mellan skolpolitiker och skolledare är att politikerna ibetydligt mindre utsträckning än rektorerna anser att eleverna ska kunna vara medoch påverka hur undervisningen ska läggas upp och innehållet i undervisningen. Detfinns flera tänkbara förklaringar till detta. Det kan vara så att skolpolitikerna i min-dre grad än skolledarna är medvetna om skollagens och läroplanens starka betoningav att eleverna ska kunna vara med och påverka utbildningens utformning. En annanmöjlighet, vilket avspeglas i några av de öppna svaren, är att skolpolitikerna anseratt centralstyrningen av skolan minskar utrymmet för elevinflytande i dessa frågor.

Politiska skillnader avspeglas i svaren

Det finns en tydlig skillnad mellan hur politikerna svarar beroende på politisk färg.Politiker som representerar s, mp och v är mer positiva till elevinflytande i samtligafrågor som ställts i enkäten, jämfört med politiker som representerar m, fp, c ochkd. Störst är skillnaden mellan de politiska blocken i svaren på frågan om skolans

Håller med ganska liteHåller med helt

Håller inte alls med

Håller med ganska mycket

Vet ej

67%

69%

64%

68%

63%

55%

59%

70%

58%

Hur elever och personal skavara mot varandra

Elever

Håller medhelt/ganska mycket

Hur det ser ut i skolan

Skolans regler

Maten

Hur undervisningen ska läggas upp

Vad som ska behövas för att få ett visst betyg

Läxor och schema

Vad skolans pengar ska gå till

Innehållet i undervisningen

62% 32% 3%12%

47%47%

39%24%

59% 17%22%

41% 33%18%

11%

5% 3%

18%8% 34% 35% 5%

36%7% 9% 3%45%

30%5% 16% 2%47%

34%4% 17% 5%40%


5% 1%

26% 10% 1%

regler, där 74 procent av skolpolitikerna från s, mp och v tycker att elever ska kun-na vara med och påverka mot 53 procent av de politiker som tillhör alliansparterna.

Det enskilda parti som i undersökningen framstår som mest negativt till elevin-flytande är folkpartiet, vars skolpolitiker i minst utsträckning av alla partirepresen-tanter håller med om att elever ska kunna vara med och påverka i så gott som samt-liga frågor. Det bör dock påpekas att skillnaden inte är statistiskt säkerställd, dåendast 200 personer ingår i undersökningen.

Egna kommentarer från skolledare och skolpolitiker

Skolledarna

Av de 307 skolledare som svarat på enkäten har drygt hälften valt att ge egna kom-mentarer om elevinflytande. De allra flesta avspeglar en positiv syn på att elever skafå vara med och bestämma i skolan. ”Där eleverna är med och bestämmer blir resul-tatet bättre” skriver en rektor. Högre inflytande medför mer ansvar för eleverna, ochbättre resultat, skriver en annan.

Samtidigt verkar rektorerna se många hinder för elevinflytande, både hos ung-domarna själva och i samhällets krav på skolan. ”Intresset är väldigt lågt, det bekym-rar mig”, skriver en skolledare. ”Eleverna engagerar sig i enkla frågor, svårare få dematt bli engagerade i viktiga frågor som undervisningens upplägg, till exempel undervis-ningens upplägg, metoder och innehåll”, uttrycker en annan.

Flera av skolledarna ser skolans regelverk som motsägelsefullt:

”Mycket är reglerat, svåra frågor på grund av det. Man möts av dubbla uppdrag.Eleverna ska ha inflytande samtidigt som allt är reglerat. Det är otrevligt.”

”Väldigt mycket reglerar besluten, där elevinflytandet ej kan påverka besluten. Dåfår deras inflytande väldigt liten tyngd.”

”Vissa beslut fattas av regeringen, ej påverkbart.”

”När det gäller läroplanen och budget kan eleverna inte vara med och påverka.”

Hinder verkar också finnas bland personalen och i skolans egen struktur:

”Eleverna har för lite makt och personalen ger dem för lite. Ger man dem rättansvar tar de också det. Det ska vara på allvar, inte på skämt”

”Svårt att få det att fungera med elevinflytande bland annat på grund av schema-tekniska problem.”

Flera skolledare tror att man från skolans sida behöver förklara för eleverna vadde har möjlighet att påverka:

”Vi måste vara öppna och tydliga mot eleverna med vad de kan vara med ochbestämma.”



”De frågor som rör regler, policy, ordning kan vara svårt för elever att vara medoch bestämma över.Det måste finnas konkreta regler som lärare bestämmer över.”

Flera av skolledarna påpekar att elevinflytandet ska öka med stigande ålder. Mennär det kommer till praktisk tillämpning verkar resultatet ofta bli det motsatta:

”Tycker det är märkligt att ju äldre barnen är desto mindre har barnen att sägatill om. Det ska vara tvärtom.”

”Man ser tyvärr att det sjunker ju äldre de är.”

”Det borde ju vara mer inflytande desto äldre eleverna är. Dock är det nog tyvärrdet motsatta; att de yngre har mer inflytande.”

Några av skolledarna väljer att kommentera på vilket sätt eleverna ska kunna hainflytande:

”Eleverna ska kunna påverka men inte bestämma”.

”Jag tycker att vara delaktig i en diskussion är en sak men att vara med och bestäm-ma en annan sak.”

En mindre grupp rektorer uttrycker sig mer negativt till elevinflytande:

”Jag tror inte att eleverna klarar att ta vissa beslut, eller skulle i så fall ta sämrebeslut.”

”Eleverna påverkar nästan lite för mycket.”

Skolpolitikerna

Även bland skolpolitikerna har mer än hälften av dem som svarat valt att ge egnakommentarer till undersökningen, och också dessa svar präglas i stort av en positivattityd till elevinflytande. Många av politikerna lyfter även fram föräldrarnas infly-tande över skolan.Mycket överensstämmer mellan rektorernas och skolpolitikernas svar, till exempelåterkommer resonemanget om att elevernas inflytande ska öka med stigande ålder.Här finns både kommentarer om att detta fungerar i praktiken – och att det intefungerar: ”Arbetet börjar tidigt, ju äldre man blir ju större påverkan har man som elev”,skriver en politiker. ”Enligt undersökningar kommunen gjort upplever elever att de harstort inflytande i låg- och mellanstadiet medan det sedan sjunker när de kommer upp påhögstadiet”, kommenterar en annan.

Även skolpolitikerna tar upp att regelverket på skolans område begränsar vad ele-verna kan ha inflytande över:

”Eleverna ska vara med och bestämma, men de kan inte bestämma över målet.Målet sätter lärare och politiker. Inom den ram som finns kan de vara med ochbestämma.”

”Elevinflytande bygger på att eleverna ska må bra. Sedan är det en massa regleroch lagar som styr.Vidare så är det de ekonomiska medlen som styr.”

”Centralstyrningen har ökat i skolan och det försvårar elevinflytande.”

Liksom skolledarna anser även en del politiker att det behöver förtydligas vad ele-ver har möjlighet att påverka:

”Det måste finnas tydligare regler, gärna något avtal, mellan elever, föräldrar ochskolan om vilka som har rätt att bestämma vad.Tydligare och klarare roller.

”Elevinflytande: Först och främst klargöra vad man FÅR ha inflytande över.”

”Eleverna ska vara med och bestämma om sin arbetsmiljö men det pedagogiskainnehållet ska skolan bestämma över.”

Några av skolpolitikerna ger svar som tyder på att det i deras kommuner finns kana-ler för inflytande mellan elever och skolpolitiker:

”Alla kommunala skolor har ett lokalt skolråd med elever, föräldrar och anställda.”

”Har ett center dit elever kan vända sig för att framföra synpunkter till politikeroch få svar från politiker. Har även en tillställning en gång om året då elever kanskriva motioner och de behandlas politiskt. På varje skola har de också enheter ditbåde elever och föräldrar kan vända sig och framföra synpunkter.”



Slutsatser och Rädda Barnens krav

De undersökningar som Rädda Barnens genomfört under hösten 2008 visar att vux-na står i vägen för barns rätt till inflytande. De unga själva anser att elever ska kun-na påverka alla beslut i skolan, medan de vuxna beslutsfattarna vill hänvisa elevin-flytandet till bestämda områden. Skolledare och politiker ser också många hinderför elevers inflytande – bland annat lagar och regler, läroplaner, knappa ekonomis-ka resurser samt bristande intresse hos elever och lärare.

Dagens skollag innehåller begränsningar av vad eleverna har rätt till inflytandeöver. I huvudsak är det ”undervisningens utformning” samt skolans arbetsplan, ord-ningsregler, likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. Övriga frågor, till exem-pel skolmaten, schema och raster samt inköp till skolan kan eleverna ge synpunkterpå via klassrådet. Men det finns inget formellt stöd för att eleverna ska kunna påver-ka beslut i frågor som är gemensamma för hela skolan och som inte rör själva utbild-ningen.

Rädda Barnen anser att grunden för allt verkligt elevinflytande är att de vuxna iskolan lyssnar till barn och unga och bemöter dem med respekt. Detta måste börjai klassrummet, i dialogen mellan lärare och elever.

Men utöver detta individuella och informella inflytande behövs formella rättighe-ter. De rättigheter som dagens skollag ger räcker inte. Följden av detta är att barns ochungas möjligheter att påverka i skolan i alltför hög grad är beroende av att varje enskildlärare, rektor och skolpolitiker har en välvillig inställning till elevinflytande.

Rädda Barnen anser därför att rätten till inflytande bör stärkas i den kommandenya skollagen. Det bör framgå att det i varje skola ska finnas minst ett forum församråd mellan elever, lärare och skolledning. Det är skolledningens ansvar att skapaförutsättningar för ett väl fungerande forum.

I detta forum ska elever eller representanter för elever ha rätt att få informationom alla planer som påverkar dem innan beslut är fattat. De ska ha möjlighet attuttrycka sina åsikter och rätt att lägga egna förslag.

Rätten till inflytande ska gälla på alla skolans områden: såväl den fysiska ochpsykosociala miljön, som utformningen av undervisningen och hur skolan leds.

Rädda Barnen anser vidare att lärare och skolledning ska väga in elevernas åsik-ter och förslag i de beslut som fattas. I praktiken kan detta innebära att de vuxnainte bara informerar eleverna om vilka beslut som fattats, utan också motiverarbesluten och visar på vilket sätt hänsyn tagits till elevernas åsikter.

Rädda Barnen ser med oro på det faktum att elever upplever sig ha mindre infly-tande ju äldre de blir. Detta står i direkt motsättning mot både Barnkonventionenoch nuvarande svensk lagstiftning, som säger att barns inflytande ska öka med ålderoch mognad. Det är en mycket viktig uppgift för myndigheter, skolhuvudmän ochskolledare att vända utvecklingen. För att åstadkomma detta behöver man utveck-la bättre metoder för praktiskt arbete med elevinflytande.

Rädda Barnen anser att det är viktigt att skolan ger grundläggande utbildning imänskliga rättigheter och barnets rättigheter. Eleverna och lärarna måste få kun-


skaper i teori och praktik om rättigheter, demokrati och konflikthantering. Det germöjligheter att både i klassrummet och utanför skapa möjligheter för mer aktivt del-tagande och konstruktiva möten.

Det är också en mycket viktig uppgift att påverka de vuxnas attityder, så att vuxnai skolan slutar att vara ett hinder för elevinflytande. I stället borde alla vuxna själv-klart vara ett stöd för barn i deras strävan att förverkliga sina rättigheter.

”Maten är värst, vi

borde få skriva lappar

om vad vi inte gillar,

det är ganska onödigt

att laga mat som inga

barn äter av.”


Bilaga 1: Lunarstormenkät

Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod via onlineenkät. Onlineen-käten distribueras via LunarStorms interna mailsystem, så kallad Lunarmejl.

Hela undersökningsresultatet finns redovisat per fråga. Undersökningsresultatetredovisas på totalbas samt nedbrutet på tjejer och killar.

Fältperiod: 080903–080913Urval: OSU (obundet slumpmässigt urval) på nationell

nivå bland LunarStorms medlemmar.Målgrupp: HögstadieeleverAntal respondenter: Totalt 2000 svar varav 1000 tjejer och 1000 killar.


1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, möbler, vad som ska finnas påskolgården, städningen, hur det ser ut på toaletter och i omklädningsrum?

Svarsalternativ

1 = Jag håller inte alls med

2 = Jag håller med ganska lite

3 = Jag håller med ganska mycket

4 = Jag håller med helt

Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000

Svar Alla Kille Tjej

1 8 % 12 % 5 %

2 18 % 19 % 18 %

3 33 % 30 % 35%

4 36 % 33 % 39 %

Vet inte 5 % 7 % 4 %


2. Maten.Till exempel vad man ska få för skollunch?

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 14 % 16 % 11 %

2 15 % 15 % 15 %

3 26 % 23 % 29 %

4 42 % 41 % 43 %

Vet inte 4 % 5 % 3 %

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 14 % 17 % 11 %

2 18 % 17 % 20 %

3 27 % 22 % 31 %

4 37 % 39 % 34 %

Vet inte 4 % 5 % 4 %

3. Skolans regler.Till exempel var man får vara på rasterna, om man får ha mössa på sig inom-hus, var man ska hänga ytterkläderna, om man får ha mobiltelefonen på?


4. Hur elever och personal ska vara mot varandra.Till exempel hur man ska motverka mobbning, hur man ska minska stressoch skapa bra stämning? Vad man ska göra med dem som inte sköter sig?

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 10 % 14 % 7 %

2 15 % 15 % 14 %

3 29 % 25 % 33 %

4 38 % 36 % 40 %

Vet inte 8 % 10 % 6 %

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 11 % 14 % 8 %

2 20 % 18 % 21 %

3 32 % 28 % 36 %

4 31 % 32 % 30 %

Vet inteˇ 6 % 8 % 5 %

5. Hur undervisningen ska läggas upp.Till exempel om man ska ha projektarbeten, grupparbeten, jobba självstän-digt, redovisa muntligt eller skriftligt?


”Det jag mest skulle vilja

är att eleverna får vara

med och lägga upp

schemat. Vissa dagar

har vi bara fem min

raster! Säger vi något

om schemat och klagar

på det så händer det

ändå inget.”


6. Innehållet i undervisningen.Till exempel vilka ämnen man ska läsa, vad man ska fördjupa sig i?

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 14 % 16 % 12 %

2 21 % 18 % 24 %

3 30 % 28 % 32 %

4 28 % 30 % 26 %

Vet inte 7 % 9 % 6 %

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 18 % 20 % 16 %

2 19 % 18 % 21 %

3 24 % 20 % 28 %

4 36 % 37 % 33 %

Vet inteˇ 4 % 5 % 3 %

7. Läxor och schema.Till exempel hur långa skoldagarna ska vara, hur schemat ska se ut, om manska ha läxor, hur mycket läxor man ska ha?


”Vår rektor köper en

plasma-TV till sig

själv. Jag tycker att

vi elever och lärare

naturligtvis ska få

bestämma mer om

vad man lägger

pengarna på.”

”Jag tycker att

bestämmandet över

skolan ska vi låta de

vuxna ta hand om.”


Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 11 % 14 % 9 %

2 13 % 13 % 14 %

3 25 % 23 % 28 %

4 45 % 45 % 44 %

Vet inteˇ 5% 6% 5 %

9.Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel hur mycket man ska satsa påatt köpa böcker och datorer, städa och fixa lokalerna, pengar till skolmat ellerskolresor?

8. Betyg.Vad som ska behövas för att få ett visst betyg?

Svarsalternativ





Antal svar

Alla Kille Tjej

2000 1000 1000


1 18 % 20 % 16 %

2 22 % 19 % 25 %

3 24 % 22 % 26 %

4 31 % 33 % 28 %

Vet inte 6 % 6 % 5 %


Bilaga 2

Synovate har på uppdrag av Rädda Barnen genomfört en undersökning bland skol-politiker och bland rektorer om elevers inflytande i skolan.

Undersökningen bland skolpolitiker genomfördes under perioden 3–13 novem-ber 2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 16 intervjuer med ord-föranden i den stadsdelsnämnd som beslutar i skolfrågorna i stadsdelar i Stockholm,Göteborg och Malmö, samt 184 intervjuer med ordföranden i den kommunalanämnd som beslutar i skolfrågorna i kommunen. Totalt genomfördes 200 intervju-er med ledande skolpolitiker i kommunerna.

Undersökningen bland skolledare genomfördes under perioden 30 oktober–14november 2008 genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 319 intervjuer medskolledare i grundskolan (årskurs 0–9) från ett slumpmässigt urval grundskolor.

Detta är en förenklad version av resultaten, Rädda Barnen står för bearbetning-en. Undersökningen i sin helhet med detaljerade resultat finns tillgängliga i tabell-form samt i form av listningar av öppna svar. En sammanställning av resultaten finnstillgängliga i av Synovate författad rapport från 18 november 2008. David Ahlin påSynovate har projektlett undersökningen.


Rektorer

Vilka årskurser läser på skolan? Kön

Totalt rektorer 0–6 7–9 Man Kvinna

Antal 319 223 115 142 177Vad ska eleverna få vara med och bestämma Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Hållerom i skolan? Andel svar i procent. med helt med med helt med med helt med med helt med med helt med

eller ganska ganska eller ganska ganska eller ganska ganska eller ganska ganska lite eller ganska ganskamycket lite eller mycket lite eller mycket lite eller mycket eller mycket lite eller

inte alls inte alls inte alls inte alls inte alls

1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, 96 4 95 4 95 5 94 6 96 3möbler, vad som ska finnas på skolgården,städningen, hur det ser ut på toaletter och i omklädningsrum?

2. Maten.Till exempel vad man ska få för 74 23 72 28 76 23 71 24 75 23skollunch?

3. Skolans regler.Till exempel var man får vara 70 28 69 29 69 31 66 32 74 24på rasterna, om man får ha mössa på sig inomhus, var man ska hänga ytterkläderna,om man får ha mobiltelefonen på?

4. Hur elever och personal ska vara mot 97 2 98 1 97 4 95 4 99 1varandra.Till exempel hur man ska motverka mobbning, hur man ska minska stress och skapa bra stämning? Vad man ska göra med dem sominte sköter sig?

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 88 11 85 13 89 10 86 13 89 9Till exempel om man ska ha projektarbeten,grupparbeten, jobba självständigt, redovisa muntligt eller skriftligt?

6. Innehållet i undervisningen.Till exempel 47 48 46 51 40 54 44 52 50 44vilka ämnen man ska läsa, vad man ska fördjupa sig i?

7. Läxor och schema.Till exempel hur långa 41 54 37 58 40 55 38 58 44 51skoldagarna ska vara, hur schemat ska se ut,om man ska ha läxor, hur mycket läxor man ska ha?

8. Vad som ska behövas för att få ett visst 30 59 32 56 32 61 30 61 29 57betyg?

9.Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel hur 24 72 20 78 16 84 22 72 26 73mycket man ska satsa på att köpa böcker och datorer, städa och fixa lokalerna, pengar till skolmat eller skolresor?

Bilaga 2a. Skolledare om elevinflytande. Svarsandel i procent.


Ordförande i barn- och utbildningsnämnden

Partitillhörighet blockvis Kön

Totalt skolpolitker M + fp + c + kd S + mp + v Man Kvinna

Antal 201 102 99 119 82

Vad ska eleverna få vara med och bestämma Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Håller Hållerom i skolan? Andel svar i procent. med helt med med helt med med helt med med helt med med helt med

eller ganska ganska eller ganska eller ganska ganska eller ganska eller ganskamycket lite eller ganska lite eller mycket lite eller ganska lite eller ganska lite eller

inte alls mycket inte alls inte alls mycket inte alls mycket inte alls

1. Hur det ser ut i skolan.Till exempel färger, 94 5 92 8 95 3 94 5 93 6möbler, vad som ska finnas på skolgården,städningen, hur det ser ut på toaletter och i omklädningsrum?

2. Maten.Till exempel vad man ska få för 81 18 80 21 83 16 79 20 83 16skollunch?

3. Skolans regler.Till exempel var man får vara 63 36 53 45 73 26 62 37 66 34på rasterna, om man får ha mössa på sig inomhus, var man ska hänga ytterkläderna,om man får ha mobiltelefonen på?

4. Hur elever och personal ska vara mot 94 4 94 6 95 4 92 6 97 3varandra.Till exempel hur man ska motverka mobbning, hur man ska minska stress och skapa bra stämning? Vad man ska göra med dem sominte sköter sig?

5. Hur undervisningen ska läggas upp. 59 38 51 46 67 30 47 50 66 22Till exempel om man ska ha projektarbeten,grupparbeten, jobba självständigt, redovisa muntligt eller skriftligt?

6. Innehållet i undervisningen.Till exempel 38 57 29 66 48 48 34 62 47 50vilka ämnen man ska läsa, vad man ska fördjupa sig i?

7. Läxor och schema.Till exempel hur långa 43 54 35 62 51 46 42 56 45 52skoldagarna ska vara, hur schemat ska se ut,om man ska ha läxor, hur mycket läxor man ska ha?

8. Vad som ska behövas för att få ett visst 26 69 22 73 31 64 22 73 33 63betyg?

9.Vad skolans pengar ska gå till.Till exempel hur 35 63 27 72 44 54 36 63 36 64mycket man ska satsa på att köpa böcker och datorer, städa och fixa lokalerna, pengar till skolmat eller skolresor?

Bilaga 2b. Skolpolitiker om elevinflytande.Svarsandel i procent.

Save the Children SwedenSE – 107 88 Stockholm, SwedenPhone + 46 8 698 90 [email protected], www.rb.se

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen.

Documents

VEMS RÖST VÄGER MEST? - Resource Centre · Elevinflytande är ett område som det sagts och skrivit mycket om. I rapporten finns exempel på nutida forskning om elevinflytande