Verksamhetsberättelse Det här gjorde vi 2015 - norrbotten.se¤ttelse 2015.pdf · VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015 5 En förutsättning för regional utveckling är att människor

Det här gjorde vi 2015Avdelningen för regional utveckling

Verksamhetsberättelse

Formgivning: Plan Sju kommunikationFoto: Anders Alm

InnehållRegional utveckling 2015 – vår verksamhet 3

Goda livsmiljöer och en konkurrenskraftig region 5

Hållbar utveckling och regional kompetensförsörjning 9

Välmående och dynamiskt näringsliv 12

Infrastruktur 17

Samverkan internt och externt 19

Kunskapsbaserad utveckling 23

Hit gick de regionala utvecklingsmedlen för 2015 24

Medarbetare 26

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015 3

”Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt”. Det är den övergripande visionen i den strategiska planen för landstingets verksamhet 2015-2017. I detta ingår inte enbart hälso- och sjukvårdsverksamhet, utan även ett uppdrag att skapa förutsättningar för regionens utveckling i ett bredare perspektiv: ”Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling”.

Den här verksamhetsberättelsen ger en överblick över de aktiviteter som Avdelningen för regional utveckling genomfört under året för att nå de landstingsövergripande målsättningarna och framgångsfaktorerna:▪ Goda livsmiljöer▪ Konkurrenskraftig region▪ Kunskapsbaserad utveckling▪ Samverkan internt och externt

Verksamheten på Avdelningen för regional utveckling bedrivs genom intern och extern samverkan inom:▪ Regional demokrati▪ Livsmiljöer▪ Näringsliv▪ Infrastruktur▪ Gränsöverskridande samarbete▪ Ägarstyrning

Samverkan är centralt eftersom regional utveckling är ett komplext område med många aktörer på olika beslutsnivåer och inom olika sakområden. En stor del av arbetet sker utanför den egna organisationen genom ägande, ekonomiska bidrag, medfinansiering, huvudmannaskap och medverkan i styrgrupper. Viktiga arbetssätt och verktyg är : deltagande i nätverk och skapande av mötesplatser, prioritering och upp-följning av regionala utvecklingsmedel, omvärldsbevakning och analyser, policypåverkan nationellt och internationellt, fram-tagande och förankring av strategier, samt tjänstemannastöd till landstingets politiker.

Region NorrbottenLandstinget har under 2015 ansökt om att få överta det lag-stadgade ansvaret för regional utveckling från länsstyrelsen från och med 1 januari 2017. En sådan överföring har redan skett i flertalet av Sveriges län, i olika former. Syftet med en överföring av utvecklingsansvaret till landstinget är att stärka den demo-kratiska förankringen av det regionala utvecklingsarbetet och få en mer enhetlig organisation för dessa frågor. Det innebär också att landstinget kallas för region.

Regional utveckling 2015 – vår verksamhet

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015


En förutsättning för regional utveckling är att människor som bor i länet trivs. Fler människor betyder mer skatteintäkter som kan användas för länets utveckling och välfärd. Det betyder också att näringsliv och individer kan utvecklas och hitta nya sätt att samarbeta. Att skapa goda livsmiljöer med öppenhet, mångfald och nya perspektiv är därför viktigt för länet.

Hållbar utveckling är viktigt för en framgångsrik, konkur-renskraftig region och innebär att ekonomisk tillväxt och social välfärd förenas med god miljö. Det är också viktigt att regionen är synlig och känd i omvärlden som kraftfull, energisk, företag-sam och initiativrik. Och den ska utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och särdrag.

Arbetet med regional utveckling använder strategier och handlingsplaner som verktyg och de tas oftast fram tillsammans med andra aktörer som exempelvis kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och övriga organisationer. Det regionala strategiarbetet utgår från Europeiska unionens (EU) och Sveri-ges strategiska inriktningar.

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid Norrbotten 2020Den regionala utvecklingsstrategin är den överordnade strate-gin för länets utveckling och har tagits fram i bred samverkan mellan aktörer i länet, med länsstyrelsen som ansvarig part. Strategin identifierar följande fem områden som strategiskt viktiga för länets utveckling: ▪ Livsmiljöer▪ Innovation och förnyelse▪ Tillgänglighet▪ Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud▪ Strategiskt gränsöverskridande samarbete

Några huvuddrag i strategin är att Norrbotten bör fortsätta skapa variation i näringslivet för att minska beroendet av basindustrin. Växande branscher i länet finns inom exempelvis test- och övningsverksamhet, datacenter, energi- och miljötek-nik, tjänster till processindustrin, turism och tjänster till process-industrin. Kompetensförsörjningen måste stärkas för att möta kommande pensionsavgångar och bristen på arbetskraft med rätt utbildning inom vård och omsorg, utbildning, tillverknings- och råvaruindustrin, bygg, handel och service. Infrastrukturen behöver byggas ut för att förbättra möjligheter till pendling och

export, samt tillgång till bredband. Innovationsförmågan ska stärkas genom utveckling av öppna och distansoberoende inno-vationssystem och samarbeten mellan universitet, näringsliv och samhälle. Jämlikhet, mångfald och hållbarhet är genomgående perspektiv inom samtliga fem områden.

Öppenhet mångfald och nya perspektivMöten mellan människor med olika bakgrunder och erfarenheter är en utvecklingsfaktor i sig och därför arbetar landstinget för att skapa mötesplatser. Öppenhet, mångfald och nya perspektiv behövs för att skapa goda livsmiljöer. Många av de regionala utvecklingsprojekt som landstinget är med och finansierar handlar om att engagera fler i länets utveckling.

Projekt: Kraftsamling 2011-2015Kraftsamling var en process för bred insamling av värdefulla tankar och idéer – från andra idégivare än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som kom fram under processen.

Projektet bestod av konferenser, rundabordssamtal och ett tillväxtråd. Här diskuterades gemensamt vilka frågor som är viktiga att lösa för Norrbotten på kort och lång sikt. Det ska föra fram nya perspektiv på tillväxt.

Kraftsamling erbjöd en mötesplats för politiker, myndig heter, universitet, näringsliv, civilsamhället och enskilda personer. Projektet byggde på människors vilja att delta och förändra. Fokusområdena som fastställdes är : unga, jämställdhet, integra-tion och mångfald.

Projektmålen var :▪ Att fler människor ska bo och trivas i Norrbotten▪ Ett öppnare län med plats för olikheter▪ Ett samlat begrepp om vad länet behöver arbeta med för

att få nya perspektiv på tillväxt

Under 2015 hölls ett sista tillväxtråd och avslutningskonferen-sen anordnades den 10 februari 2015 under temat – Att göra skillnad.

Kraftsamling har varit en levande process där rundabords-samtal tillsammans med tillväxtråden blev projektets kärna.

Goda livsmiljöer och en konkurrenskraftig region


Bedömningen är att projektets mål uppfylldes då följande resultat har uppnåtts: ▪ Mötesplatser har skapats och fler människor har diskuterat

vilka frågor som är viktiga för Norrbotten▪ Tankar och idéer har samlats in och omsatts till konkreta

handlingar. Exempelvis har landstinget genomfört riktade utlysningar mot unga. Dessutom har politikerakademin, som är en kompetensutveckling för unga förtroendevalda, genomförts och ett antal projekt startats

▪ Bidragit till att bredda tillväxtperspektivet. Exempelvis har frågornas betydelse skrivits in i den regionala strategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

▪ Framtidsbilder i form av målbilder och strategier för livet i Norrbotten år 2030 har tagits fram utifrån alla runda-bordssamtal. Framtidsbilderna är korta beskrivningar av hur innevånarna vill ha det i Norrbotten 2030 och anger en riktning för satsningar och beslut

▪ En modell för dialog med medborgare och kraftsamling i komplexa frågor utvecklades

▪ Nätverk etablerades och ambassadörer identifierades

Läs mer om aktiviteterna på www.kraftsamling.net.

Regnbågsdagen och PrideRegnbågsdagen lyfter årligen intressanta och relevanta hbtq-frågor för ökad förståelse, den här gången på temat Omvärld – hbtq, antirasism och asyl. Luleå Pride arrangerades för fjärde året i rad för att synliggöra hbtq-frågor, stärka och inspirera invånare genom föreläsningar, workshops, debatter, teater, musik, dans och film. Under festivalens höjdpunkt – prideparaden – som växt för varje år, deltog närmare 6 000 personer. Regn-bågsdagen och Luleå Pride arrangeras av RFSL Luleå och norra Norrbottens län, båda medfinansieras av landstinget.

Morgonrock 2015Morgonrock är landstingets serie med frukostseminarier och är en mötesplats för att diskutera frågor av stor betydelse för länets utveckling. Den består av öppna föreläsningar med inbjudna gäster och det serveras frukost i samband med föreläsningarna. Efteråt bjuds publiken in till diskussion kring det aktuella ämnet. Morgonrock hålls varannan vecka under vår och höst i Vetenskapens hus i Luleå. I år såg programmet ut så här :▪ 23 januari – Demokratins undergång i ultranationalismens

Europa – Henrik Arnstad▪ 6 februari – 86 procent – om kulturens värden och ef-

fekter – Tobias Nilsén▪ 20 februari – Vad gör globala utmaningar med Norrbotten

– Dan Hjalmarsson▪ 6 mars – Rekrytera Rätt! – Emmanuelle Sylvain▪ 20 mars – Hot eller tillgång? – om islamofobi – Anna

Waara▪ 17 april -–Växa eller dö? – om kommuner som krymper

och viljan att växa – Josefina Syssner▪ 8 maj – Engagemang – så funkar det – Per Grankvist▪ 4 september – Stärks eller hotas demokratin av internet?

– Brit Stakston

▪ 18 september – Cirkulär ekonomi – Hållbar Morgonrock – Tobias Jansson

▪ 2 oktober – Normkritik som redskap för bättre kommuni-kation och bemötande – Erika Edquist

▪ 16 oktober – Face of Gällivare – Mia Edin▪ 13 november – Så fixar du innovation gratis på jobbet –

Leif Denti▪ 4 december – Utmaningar och möjligheter för Norr-

bottens kommuner – Emma Andersson

Sammanhållningspolitiken och EU:s strukturfonderEU:s sammanhållningspolitik, som syftar till att strategier, regelverk och finansiella resurser ska förstärka varandra, är ett verktyg för att uppnå målen i EU:s gemensamma tillväxtstrategi – Europa 2020. Strukturfonderna är en betydande del av det för att stötta många lokala och regionala utvecklingsinsatser.

Stora avstånd och gles befolkningsstruktur ger Norr- och Västerbotten ett särskilt gleshetstöd för att kompensera och bi-dra till att överkomma särskilda hinder för tillväxt. Programmen möjliggör bland annat satsningar inom forskning och innovation, infrastruktur, och energi. Satsningarna från socialfondsprogram-met ska hjälpa unga att etablera sig på arbetsmarknaden och underlätta övergången till arbete för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Den nya programperioden 2014-2020 för Europeiska regio-nala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF), samt de gränsregionala programmen såsom Interreg, blev något försenad och öppnades först i början av 2015, efter att Europeiska kommissionen och Sverige enats om ett partner-skapsavtal. Sammantaget omfattar avtalet satsningar på 67 miljarder kronor för att uppnå EU2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla, varav cirka 1,7 miljarder går till Norr-botten och Västerbotten via EU:s regionalfondsprogram.

Europeiska Socialfonden (ESF)Inom socialfonden har projektmedel på totalt cirka 121,6 miljoner kronor beviljats till och med 2015. De projekt som beviljats medel kommer att bidra till ökad kompetensutveckling, mångfald och lärande på särskilt utsatta företag och organisatio-ner i Norrbotten och i Västerbotten. Projekten kommer också att öka övergångarna till arbete för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden; ungdomar, personer med funktionsnedsätt-ning samt nyanlända invandrare.

Den Europeiska Socialfonden Övre Norrland har 2 program-områden med en total budget på cirka 270 miljoner kronor:▪ Kompetensförsörjning (Budget 81 miljoner kronor varav

39 miljoner kronor beviljats)▪ Öka övergångarna till arbete (Budget 189 miljoner kronor

varav 82,6 miljoner kronor beviljats)

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF)Inom regionalfonden har projektmedel på totalt cirka 672,6 miljoner kronor i EU-stöd beviljats till och med 2015. Pengarna


går framför allt till att stärka forskning, innovation, informations- och kommunikationsteknik samt näringslivsutveckling.

ERUF har 5 insatsområden (IO) med en total budget på cirka 1,7 miljarder kronor: ▪ IO 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innova-

tion (Budget 512 miljoner kronor varav 103 miljoner kronor beviljats)

▪ IO 2: Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (Budget 85 miljoner kronor varav 40,3 miljoner kronor beviljats)

▪ IO 3: Att öka små och medelstora företags konkurrens-kraft (Budget 603 miljoner kronor varav 469 miljoner kronor beviljats)

▪ IO 4: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (97 miljoner kronor varav 5,5 miljoner kronor beviljats)

▪ IO 5: Att främja hållbara transporter och få bort flask-halsar i viktig infrastruktur (410 miljoner kronor varav 54,8 miljoner kronor beviljats)

Interreg NordEU-programmet Interreg Nord stöttar gränsöverskridande samarbete med avsikt att stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen under perioden 2014-2020. Det övergripande målet för Nordprogrammet är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Programmet omfattar norra Sverige, norra Finland, norra Norge samt Sápmi.

Efter det andra styrkommittémötets prioriteringar 2015 återstår cirka 63 procent av programmets budget.

Interreg IVA Nord har 4 insatsområden med en total budget på cirka 39 miljoner euro: ▪ IO 1: Forskning och innovation (Budget 11,34 miljoner

euro varav 6,38 miljoner euro beviljats)▪ IO 2: Entreprenörskap (Budget 12,98 miljoner euro varav

1,68 miljoner euro beviljats)▪ IO 3: Kultur och miljö (Budget 11,34 miljoner euro varav

3,58 miljoner euro beviljats)▪ IO 4: Gemensam arbetsmarknad (Budget 3,36 miljoner

euro varav 0,11 miljoner euro beviljats)

EU-projektkontoretKonkurrensen om EU-medel blir allt större. Därför gäller det att skriva bra ansökningar samt genomföra, följa upp och rap-portera projekten på ett bra sätt. EU-projektkontoret ger hjälp och stöd åt landstingets medarbetare och verksamheter som har projektidéer och som söker finansiering via EU:s olika pro-gram och andra externa program. Stöd ges från idé till avslut och med att hitta extern finansiering och samarbetspartners.

Landstinget strävar efter att medverka i fler EU-samarbeten och projekt för att på det sättet bygga gränsöverskridande samarbeten och utveckla nya arbetssätt och strukturer. Under året startades tre EU-projekt med landstinget som koordinator. Projekten bidrar till ny kompetens, nya tjänster och funktioner.



En konkurrenskraftig region behöver god ekonomisk tillväxt och social välfärd i goda miljöer, vilket ger hållbar utveckling, för att attrahera människor att flytta till regionen men också för att de som redan bor i Norrbotten ska bo kvar. Arbete med regio-nal kompetensförsörjning är nödvändigt för att klara regionens utmaningar.

Klimat- och energistrategiEn stabil och säker energiförsörjning är viktigt för Norrbottens näringsliv, i synnerhet för vår traditionella basindustri, men också för nya växande branscher som till exempel datacenterindus-trin. Flera företag ser möjligheten att placera elintensiv verk-samhet i norra Sverige för att få tillgång till säker och miljövänlig energiförsörjning, naturlig kyla och billig elektricitet . Kallt klimat, energikrävande industri, och långa transportvägar gör energi-effektivisering till en självklar prioritering för länets utveckling.

Länets klimat- och energistrategi, med tillhörande åtgärds-program, har tagits fram av länsstyrelsen tillsammans med landstinget, kommunförbundet, Luleå tekniska universitet, Norrbottens Energikontor AB, Trafikverket, Skogsstyrelsen, och Företagarna i Norrbotten. Under året har en process för revidering av klimat- och energistrategin genomförts där landstinget medverkat i styr- och arbetsgrupper. Strategins uppgift är att identifiera och ta vara på Norrbottens unika förutsättningar för att bidra till omställningen och till en minsk-ning av klimatutsläppen. Strategin ska också ses som ett verktyg för att gemensamt fokusera och rikta länets insatser för ökad tillväxt genom energieffektivisering och ökat byte från fossila till förnybara energikällor.

Landsbygdsprogrammet och regionalt serviceprogramStora delar av länet räknas som landsbygd, undantaget några centralorter. Landstinget vill skapa goda livsmiljöer i både stad och land. Precis som inom andra regionala utvecklingsområden, är arbetet för en levande och modern landsbygd beroende av bred samverkan. Landstinget ingår i Norrbottens landsbygdsråd. Rådet har under 2015 medverkat i framtagandet av en regional handlingsplan som ska ge vägledning kring prioriteringar inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Landsbygdsrogrammet

skapar förutsättningar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landbygden.

Landstinget har under 2015 medverkat i framtagandet av det regionala serviceprogrammet för perioden 2014-2018, landstinget finns även representerade i partnerskapet för det regionala serviceprogrammet. Länets regionala serviceprogram är till för att stödja och stimulera arbetet med kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder.

Norrbottens regionala livsmedelsstrategi (Nära Mat)För att skapa attraktiva livsmiljöer i hela länet krävs en god produktion av livsmedel. Den mat som kommer från Norr-botten är bra men det tillverkas för lite. För 20 år sedan var länet självförsörjande på mat upp till cirka 50 procent, idag är den förmågan nere på cirka 20-25 procent. Självförsörjning-graden av livsmedel bör öka för att ha krisberedskap men också för att det behövs mer bra mat från Norrbotten. Livs-medelsproduktionen inom lantbruket är betydande för syssel-sättning och bevarandet av landskapets natur- och kulturmiljö-värden. Därför är den en viktig näring för länet.

För att stärka länets livsmedelsproduktion har landstinget, länsstyrelsen, kommunförbundet och LRF i Norrbottens län, under 2015 påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam livsmedelsstrategi för länet. Landstinget deltar i arbetsgruppen samt medfinansierar projektet. Under år 2015 hölls ett antal arbetsgruppsmöten samt två seminarier där föreläsare varvades med kreativa processer där olika nyckelaktörer inom länets livsmedelsproduktion deltog och gav inspel till processen.

Nyckelorden i arbetet med handlingsplanen är nära samver-kan, delaktighet, kreativa processer och bred dialog med hela livsmedelskedjan och med politiker på lokal och regional nivå.

Energikontor Norr ABEuropas nordligaste energikontor startades i Norrbotten 1997 under namnet Norrbottens energikontor, Nenet. I oktober bytte bytte bolaget namn till Energikontor Norr.

Uppdraget är att arbeta för ökad energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Viktigaste målgrupperna är länets små och medelstora företag samt kommuner. Energikontor

Hållbar utveckling och regional kompetensförsörjning


Norr startar och driver projekt, samordnar de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Norrbotten och Västerbotten samt bidrar med kvalificerad personal i energi- och klimat-arbetet. Bolaget har ett ökat fokus på att etablera ett regionalt energi- och klimatbranschråd för och med regionens näringsliv. Vidare ska arbetet med kommunerna förstärkas genom tätare kontakter, samt ett ökat engagemang i Borgmästaravtalet som är EU:s verktyg för kommuner som går före i klimatarbetet.Bolaget ägs gemensamt av landstinget och länets 14 kommu-ner och ingår i ett nätverk av cirka 400 lokala och regionala energikontor i EU.

BorgmästaravtaletEuropeiska kommissionen har godkänt Norrbottens läns lands-ting, som första svenska landsting, i rollen som regional sam-ordnare av Borgmästaravtalet. Det är ett erkänt EU-initiativ för klimatarbete på flera nivåer och det enda initiativet i sitt slag som samlar lokala och regionala aktörer för att uppfylla EU:s klimatmål.

Kommuner är nyckelaktörer för att uppnå ett hållbart användande av människor, natur och kapital. Den regionala samordningen är av betydelse som motor och stöd till en lokal utveckling. Som regional samordnare erbjuder landstinget stöd, kompetensutveckling, statistik och uppföljning för den lokala nivån. Det operativa genomförandet av rollen som samordnare utförs av Energikontor Norr.

I Sverige har cirka 50 kommuner skrivit på Borgmästaravta-let och i Norrbotten har fem kommuner skrivit på och även lämnat in hållbara energiplaner (Sustainable Energy Action plan, SEAP) till EU-kommissionen: Piteå, Jokkmokk, Övertorneå, Arje-

plog och Älvsbyn. Kiruna och Luleå har skrivit på avtalet och har under 2015 arbetat med att ta fram hållbara energiplaner för inlämning till EU-kommissionen i början på 2016.

Under 2015 har Energikontor Norr informerat alla länets kommuner om landstingets och Energikontor Norrs uppdrag i rollen som regional koordinator för Borgmästaravtalet. Energi-kontor Norr har också informerat om Norrbottens arbete vid konferenser på nationell nivå för Borgmästaravtalet.

Energikontor Norr har under året också stöttat kommu-nerna Luleå, Kiruna och Boden i processen att ansluta sig till Borgmästaravtalet och att skriva SEAPs. Genom avtalet bidrar landstinget till en hållbar regional utveckling och till att länets energi- och klimatmål blir specifika, tidsbundna och genomför-bara på lokal nivå.

Lokalt ledd utveckling för landsbygdLeader är en metod som används för att utveckla en bygd uti-från lokala förutsättningar. Inom varje område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrate-gi med gemensamma prioriteringar för insatser under program-perioden. Landsstinget beslutade under 2015 att finansiera fyra leaderområden i länet för perioden 2014-2020.

Projekt: Regional kompetensförsörjning och generationsväxling 2011–2015Detta projekt har varit en strategisk satsning och en plattform för landstingets arbete med regional kompetensförsörjning.


Syftet har varit att bygga kapacitet kring kompetensförsörjning och generationsväxling samt att lyfta dessa frågor på lokala, regionala, nationella och internationella dagordningar. Projektet har även löpande arbetat med kompetensförsörjning och ge-nerationsväxling genom ärendehandläggning, nätverksbyggande, samverkan samt att hålla i föreläsningar. Arbetet har inriktats på följande områden:▪ Företagsförvärv▪ Arbetsgivarnätverk▪ Mentorskap och generationsväxling▪ Interregprojektet Best Agers

Strategisk policybevakning i regionala kompetensförsörjnings-frågor har bedrivits, bland annat via internationella forum som AER. Projektet har haft en koordinerande och stödjande funktion på regional nivå. Under projektiden har fokus på de demografiska utmaningarna och den framtida kompetens-försörjningen ökat på regional, nationell och internationell nivå. I Norrbotten förväntas till exempel mer än en tredjedel av den sysselsatta arbetskraften år 2010 gå i pension till och med år 2025, samtidigt som den arbetsföra befolkningen förväntas minska.

Projekt: Kompetensplattform Norrbotten 2014-2016Kompetensplattform Norrbotten är ett regionalt projekt som blev beviljat nationell finansiering via Tillväxverkets satsning på att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplatt-

formarna. För första gången samarbetar Länsstyrelsen i Norr-botten, Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet och landstinget i dessa frågor. Projektet har två övergripande syften. Dels att vidareutveckla en länsövergripande modell för samverkan som ska synliggöra Kompetensplattform Norrbottens arbete och etablera en gemensam syn i länet för regionens utmaningar. Dels att med samverkansmodellen som grund genomföra en rad konkreta aktiviteter riktade till grupper som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta för att synliggöra hela arbetskraf-tens potential.

Temagrupperna är unga, personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättning samt äldre i arbetslivet (över 55 år). Genom samordning av resurser ska människor med svagare förankring på arbetsmarknaden ges större möjligheter att få jobb. Landstinget deltar genom arbetet med en Grön- och Vitbok om befolkningsutvecklingen samt projektet Regional kompetensförsörjning och generations-växling.

Arbetsgruppen har en representant från varje organisation och träffas regelbundet. De olika organisationernas aktiviter har fortskridit och en verksamhetsplan för 2015 till 2016 har arbetats fram. Under året har integration blivit en utmaning som aktualiserats på många sätt och en justering av projektets innehåll mot det området har skett.


Ett dynamiskt näringsliv behöver utveckling, innovationer och forskning i bred samverkan. Sårbarheten i exempelvis en ekonomisk kris minskar med ett varierat näringsliv. Den globala konkurrensen ger regionerna ökad ekonomisk betydelse. Regio-nala insatser och samverkan krävs för att stärka tillväxtområden, kreativitet, innovationssystem och kulturell kompetens.

Innovationsstrategi för Norrbottens län 2013–2020 Innovationsstrategin syftar till att stärka förutsättningarna för innovation i Norrbotten. Strategin togs fram 2013 av en arbetsgrupp med flera aktörer där landstinget deltog och där läns styrelsen var ansvarig part. Prioriteringarna i innovations-strategin har, tillsammans med den regionala utvecklingsstra-tegin, varit vägledande för Norrbotten i förhandlingarna om utformningen av EU:s strukturfondsprogram för 2014-2020. Innovationsstrate gin är underordnad den regionala utvecklings-strategin. En revidering har påbörjats 2015.

Arctic Business Incubator ABArctic Business Incubator AB (ABI) är Sveriges nordligaste inkubator som skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd. ABIs uppdrag är att verka regionalt och stödja samt utveckla entre-prenörer och potentiella tillväxtföretag. Idéerna kan komma från enskilda entreprenörer, Luleå Tekniska Universitet, institutioner och forskningsorganisationer samt existerande bolag.

I slutet av 2015 har ABI tillsammans med Uppsala Innovation Centre och Innovatum i Trollhättan, på uppdrag av European Space Agency (ESA) och Rymdstyrelsen startat rymdinkuba-torn ESA-BIC Sweden. Det är en satsning för hela Sverige som ska skapa nya bolag, startups, med rymdtekniska lösningar på problem både på jorden och i rymden.

ABI ägs till lika delar av LTU Holding, Norrlandsfonden, Norr-bottens Läns Landsting, Luleå och Skellefteå kommun. Under 2015 har finansieringen kompletterats av Vinnovas Excellens program, en satsning där endast ett mindre antal av Sveriges bästa inkubatorer är utvalda. ABI är medlem i SISP, en bransch-organisation för Sveriges inkubatorer och Science Parks, med 65 medlemmar över hela Sverige som tillsammans hyser över 5 000 företag med cirka 72 000 sysselsatta.

Invest in Norrbotten ABInvest in Norrbotten arbetar med att exportera kännedom och kunskap om affärsmässiga möjligheter i Norrbotten för att

locka svenska och utländska företag och investerare till länet i syfte att skapa fler arbetstillfällen. Invest in Norrbotten sam-ordnar ett systematiskt proaktivt investerings- och etablerings-arbete i Norrbotten med länets kommuner.

Bolaget har sedan 2014 ett nära samarbete med Business Sweden och är regional företrädare kring investeringsfrämjande åtgärder, vilket ger tillgång till internationella nätverk. Under året har bland annat olika insatser genomförts på den norska marknaden riktat till norska företag.

Invest in Norrbotten inriktade sitt arbete under 2015 på de områden som har internationell attraktionskraft. Det är gruv- och mineralområdet, energitillgångar (vattenkraft, vind-kraft, bioenergi), tester i kallt klimat, besöksnäringen och stora infrastrukturprojekt (exempelvis flytta städer). Kopplat till dessa affärsområden finns forskning och utbildning i världsklass.

Bolaget har även fortsatt att stödja enskilda kommuner att arbeta mer förebyggande med paketering och offerter, samt med affärsavslut gällande internationella affärsmöjligheter. Målsättningen är att få investerare att välja Norrbotten för sina investeringar.

Invest in Norrbotten ägs gemensamt av Norrbottens läns landsting och kommunerna Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

Fler internationella affärer till NorrbottenRegionen är i behov av fler internationella affärer för tillväxt i näringslivet. Projektets mål är ökad internationell affärsför-måga hos små och medelstora företag i regionen. Landstinget medfinansierar EU-projektet som ska komplettera ordinarie verksamheter på regional och lokal nivå.

Rundare test-SverigeFörstudien har som syfte att lägga en grund till utveckling av regional- och nationell biltestverksamhet. Det kommer att ske i samverkan mellan fyra teknikparker i Luleå, Piteå, Trollhättan och Göteborg. Målet är att inventera test- och demonstrations-miljöer i två regioner och eventuella kopplingar däremellan.

North Sweden Data Center Location AB (The Node Pole)North Sweden Data Center Location AB arbetar under namnet The Node Pole. Bolaget marknadsför regionen för att etablera ytterligare datacenter av det slag som har skett av Facebook i Luleå.

Sälj- och marknadsarbetet via The Node Pole är en viktig pusselbit för att den regionala datacenterstrategin ska kunna

Välmående och dynamiskt näringsliv


uppfyllas. Satsningen ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 och behovet av att näringslivet på ett bättre sätt kan tillvarata tillväxtpotentialen från en växande global efterfrågan på gröna och resurseffektiva lösningar.

De unika förutsättningarna i norra Sverige är tillgången till en stor mängd förnyelsebar energi i form av vatten- och vindkraft. Stabil elförsörjning ger bra förutsättningar för energiintensiv verksamhet som gruv-, stål- och pappersmassaindustri. Klimatet är kallt, vilket ger stora energi- och miljöbesparingar vid kyl-ning av dataservrar. Att datacenter från globala bolag placeras i regionen är ett bevis på regionens attraktivitet inom detta område, och det är positivt att också företag i regionen kan leverera till dessa investeringar.

Arbetet har hittills lett till nio etableringar i Norrbotten – två i Luleå (Facebook), fem i Boden (fyra av KNC Miner och en av Hydro 66), ett i Piteå (Fortlax) och forskningscentrat SICS i Luleå, med The Node Pole som den drivande marknads-aktören.

Etableringarna blir möjliga efter ett omfattande arbete från de inblandade kommunerna och många andra lokala och regio-nala aktörer. Utvecklingen av nya platser för etableringar fortsät-ter också i snabb takt med nya platser, mer kraft, mer fiber och ett ännu starkare regionalt stöd.

Huvudägare är Luleå Näringsliv AB med 52 procent och övriga ägare är kommunerna i Luleå, Boden och Piteå med 12 procent. Landstinget äger de återstående 12 procenten.

Ung företagsamhetUng Företagsamhet (UF) Norrbotten är en ideell organisation med över 20 års erfarenhet av entreprenörskap i norrbottniska skolan. Landstinget är en aktiv part i verksamheten, som ger barn och ungdomar i grundskolan och gymnasiet möjlighet att utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Genom detta vill man ge unga en tro på sin egen företagsam-het samt nyttiga kontakter med näringslivet för sitt framtida arbetsliv.

UF driver verksamhet i länets samtliga kommuner, på både grund- och gymnasieskola. UF är mest kända för UF-företa-gandet, där gymnasieelever som en del av sin utbildning startar, driver och avvecklar ett företag. Sedan några år tillbaka arbetar UF även i grundskolan med tre olika läromedel som utvecklar elevers kunskaper om demokrati, samhällsekonomi och det egna entreprenörskapet.

UF-företagen fullföljer i stor uträckning (nästan 80 procent) sitt företagsår. Genomslagskraften ligger på 25 procent av en genomsnittsårskull, vilket betyder att var fjärde elev av gym-nasiets 2:or samt 3:or driver ett UF-företag. Verksamheten är en viktig aktör i det regionala arbetet med att stärka unga och entreprenörskap.

Sedan starten 1992 har UF utbildat 11 485 norrbottniska elever i företagande. Läsåret 2015/2016 har totalt 280 företag drivits av 828 elever, med stöd av närmare 200 rådgivare från näringslivet.

Höjdpunkten för Ung företagsamhet är den årliga regionala UF-mässan som gick av stapeln den 11-12 mars 2015 i Gälli-vare 100 utställande företag deltog med totalt 256 gymnasie-

elever från hela Norrbotten och även två gästutställare från Norge. Drygt 2000 personer besökte mässan som erbjöd en stor variation av affärsidéer, exempelvis mobila bilrekondtjäns-ter, egengjorda ljus, onlinetjänster inom musik samt kundunder-sökningar. Norrbottens läns landsting står som värd för priset ”Hållbart Företagande”, vilket i år gick till Keep it green UF, vars idé är miljövänliga ryktpåsar.

Almi Företagspartner Nord ABAlmi arbetar för att bärkraftiga idéer och företag ska utveck-las. Med rådgivning, lån, riskkapital och inkubation möter Almi kunder i företagandets alla faser – från idébärare till framgångs-rika företagare. Arbetet är marknadskompletterande och utförs så att snedvridning av konkurrensen undviks. Bolaget ansvarar även för det statliga inkubatorsprogrammet. Almi Företagspart-ner AB har 40 kontor över hela landet, ägs av staten och är moderbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag som utgörs av Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB.

Almi Företagspartner Nord AB verkar i Norrbotten och Väster botten och ägs av Almi Företagspartner AB till 51 procent samt av Norrbottens läns landsting och Region Väster-botten till 24,5 procent vardera. Almi lånade ut 85,3 miljoner kronor, fördelat på 163 lån, mellan januari till och med novem-ber 2014 vilket är 18 procent mer jämfört samma period 2014. Nyutlåningen för hela ALMI-koncernen landade 2014 på 2,9 miljarder kronor, vilket är 35 procent mer än före- gående år.

Landstinget medfinansierar Almis EU-projekt, TRIUMF – Till-växtrådgivning i unga och marknadsetablerade företag. Projek-tet har som övergripande mål att små och medelstora företag ska öka sin konkurrenskraft genom att dubbla sin omsättning och öka sin tillväxt på ett hållbart sätt.

Almi Företagspartner Nord AB vill i detta projekt ar-beta med tillväxtföretag vilket inte ingår i bolagets ordinarie rådgivningsverksamhet. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet är samverkanspartners i projektet och på universi-teten finns idag inte denna typ av rådgivningsverksamhet och metodutveckling. Denna satsning görs i samtliga bolag inom Almikoncernen med syfte att stärka Almis tillväxtrådgivning.

Projektet vänder sig till unga och marknadsetablerade företag med stor tillväxtpotential. Ambitionen bör vara att företaget ska fördubbla sin omsättning på tre år. Programmet ger stöd för att organisera långsiktigt uthållig tillväxt. Medverkande får bättre kunskap om att leda snabbväxande företag och arbetar under programmet med att förverkliga företagets tillväxtplaner.

Näringslivspriset till D-Flow ABAlmi Företagspartner Nords och landstingets gemensamma näringslivspris tilldelades i år D-Flow Technology AB. Syftet med det gemensamma priset på 50 000 kronor är att synliggöra framgångsrika företagare och därigenom stimulera näringslivsut-vecklingen i länet.

Motivering: D-Flow Technology AB är ett kunskapsbaserat företag som startade som ett doktorandprojekt. Företaget är specialiserat på ultraljudsteknik främst för flödesmätning inom tillämpningsområdena avstånd, temperatur och energi.


Marknaden för D-Flows produkter är internationell och kunderna återfinns bland annat i Europa, Kina, Indien och USA. Under Mats Lindgrens ledning har produktutvecklingen skett i nära samarbete med kunderna och företaget har haft en stadig omsättningsökning. Verksamheten bedrivs med en positiv miljöpåverkan då noggranna mätningar oavsett bransch är resursbesparande.

Ägarnas intresse för människor har lett till en mångfald i personalens sammansättning. Bland de anställda återfinns tidigare långtidsarbetslösa, ungdomar och utlandsfödda och fler än hälften är kvinnor. Den humana synen på arbetstid är också ett led i företagets strategi att behålla effektiviteten och minska belastningen för de anställda under enformiga arbetsuppgifter. Företagets VD Mats Lindgren är en god förebild för andra i vårt län som vill starta och utveckla företag.

Norrbottens miljöprisLandstinget och ALMI Företagspartner Nord delar årligen ut ett gemensamt miljöpris för att inspirera och visa på goda miljöinsatser i Norrbotten.

Miljöpriset är på 50 000 kronor och delas ut till enskild person, företag eller organisation utanför landstinget som aktivt och framåtsyftande bedriver en verksamhet där miljö- och håll-barhetsarbetet är en central del i den framgång som uppnåtts. Priset kan delas mellan flera pristagare.

2015 års pris tilldelades Gösta Eriksson, Fyrkantens Miljö- och utbildningskonsult. Han är majoren som i mogen ålder med full kraft satsat på miljö-och hållbarhetsfrågor. För alla som på något sätt engagerar sig i miljöarbete i Norrbotten är Gösta Eriksson ett mycket välkänt namn. Har med stor entusiasm och en folkrörelseanda satsat på miljö-och hållbarhetsfrågor. Han är bland annat initiativtagare och drivkraften bakom "Skördefest- och miljödagar" i Boden och ideellt engagerad projektledare för de två första "Framtidsveckorna" i Norrbotten under 2014 och 2015 med hundratals evenemang över hela Norrbotten.

BD Pop ABBD Pop är ett utvecklingsbolag för populärmusik från Norr-botten. Bolaget fungerar som ett resurs- och produktions-centrum med uppgift att stödja regionala artister och mu-sikproduktioner, stärka musikbranschens utveckling, stimulera tillväxt av kreativa näringar och öka länets attraktionskraft. BD Pop medverkar till musikproduktioner genom att förmedla kunskaper och kontakter, personella och ekonomiska resurser såsom utvecklingsstöd och samproduktioner, nationellt och internationellt kontakt skapande, samt medverkan i olika projekt och nätverk.

Bolaget tog under året ett beslut att omstrukturera sin verksamhet och har anställt två popkonsulenter motsvarande en heltidstjänst tillsammans. Dessa verkar i länet och finns som en kontakt mellan det lokala musiklivet (som sker i kommu-nerna, i studieförbund, på musikskolor och ungdomsgårdar) och bolagets insatsområden musikproduktion och lansering av norrbottnisk musik.

Projektet Länet live avslutades 2014 och har därefter fortsatt inom ordinarie verksamhet. Det är idag ett fungerande nätverk

som skapar speltillfällen för livemusik och som utgör en platt-form för musikscenen i Norrbotten.

Utvecklingsprojektet BD Song Writers har fortsatt jobba vidare med att höja kompetensen hos de tio deltagarna och flera av deltagarna har inlett framgångsrika samarbeten.

Bolaget ägs gemensamt av Norrbottens läns landsting och kommunerna i Boden, Jokkmokk, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.

Filmpool Nord ABFilmen är en viktig kulturnäring som bidrar till hela Norrbot-tens utveckling. Filmpool Nord AB ska utveckla den regionala filmbranschen och stärka intresset för film och audiovisuell produktion. Bolaget har två huvuduppdrag, att vara ett produk-tionscentrum för långfilm, audiovisuella verk och Tv-drama samt att vara ett regionalt resurscentrum. Det vill säga en resurs för till exempel filmpedagogik, barn- och ungdomsverksam-het, talangutveckling, digitalutveckling, visning och spridning av film, filmkulturella frågor och biograf-frågor. Filmpool Nord ska även verka som samproducent. Det innebär att bolaget ska tillhandahålla riskkapital och ekonomiska och tekniska resurser i produktioner av kortfilm, långfilm, dokumentärfilm, audiovisuella verk samt TV-drama.

Den nationella filmpolitiken är under stora omvälvningar. Sedan 1960-talet har Filmavtalet styrt stödet till svenskt film-skapande. Nätverket för Regionala Filmproduktionscenter, där Filmpool Nord ingår, valde att säga upp filmavtalet i juni 2014 och står därmed utanför avtalet under 2016. Under 2015 kom beskedet från regeringen att avtalet inte kommer att förnyas när det löper ut 2016. I stället ska staten ta ett ökat ansvar för den nationella filmpolitiken. Regeringen presenterade sina planer i en departementsskrivelse i maj och i början av augusti lämnade mer än ett hundratal aktörer in sina synpunkter däri-bland landstinget. Regeringen väntas återkomma i frågan under början av 2016.

Under våren 2015 startade utvecklingsprojektet Talang AC/BD. Förutom att sammanföra filmare i Norrbotten och Väster-botten så syftar projektet till att utveckla talanger och hitta nya spännande konstellationer.

För att kunna svara på ett förändrat medielandskap och en omställning till nya förutsättningar för mediedistribution, ser bolaget som ett nästa steg i utvecklingen att skapa en regional digital play-kanal. Bolaget arbetar med att samla samarbets-partners och finansiärer för att om möjligt kunna skapa ett utvecklingsprojekt för att genomföra detta.

Bolagets ägs gemensamt av Norrbottens läns landsting och tolv av länets kommuner.

Swedish Lapland Visitors BoardSwedish Lapland Visitors Board är ett samverkansorgan som arbetar för att främja besöksnäringen i regionen. De arbetar dels internt med att driva regional destinationsutveckling, och dels externt med att locka hit fler långväga besökare. Det externa arbetet sker genom gemensam marknadsföring och kommunikation på prioriterade marknader.


Under 2015 beviljade Strukturfondspartnerskapet det för besöksnäringen rekordstora, både till antalet samverkans-parter samt belopp, projektet Destination Capacity Building in Swedish Lapland. Syftet med projektet är att stärka kapaci-teten hos små och medelstora företag inom besöksnäringen i regionen, med fokus destinationsutveckling, affärs- och produktutveckling och marknadsutveckling utifrån företagens behov. I projektet är alla Norrbottens kommuner samlade samt Skellefteå och Sorsele.

Ett annat strategiskt arbete sker i Interreg Nordprojektet Visit Arctic Europé. Destinationer och små och medelstora företag i norra delarna av Sverige, Finland och Norge samarbetar i pro-jektet inom affärsutveckling för att möjliggöra att regionenen blir mer framgångsrik på en internationell marknad.



Norrbotten är glest befolkat men stort till ytan. I länet finns stora råvarutillgångar medan marknaderna till stor del finns i andra delar av landet och världen. Regionens geografiska läge gör att tillgängligheten är mycket viktig. Infrastruktur handlar om att göra det möjligt att transportera människor, produkter och information. Det är grunden för att ett samhälle ska fungera och utvecklas. En god tillgänglighet gör Norrbotten mer attrak-tivt för studenter, besökare och företag.

Botniska korridoren och NorrbotniabananDen Botniska korridoren, där Norrbotniabanan ingår, är en del av EU:s prioriterade stomnät i det transeuropeiska transport-nätet. För genomförandet av stomnätet har EU tagit fram riktlinjer där nio korridorer pekas ut varav en, Scand Med mel-lan Helsingfors och Valletta, berör Sverige. Under 2015 har ett arbete pågått för att höja Botniska korridorens status från att vara en del i stomnätet till att ingå i den prioriterade korrido-ren inför den kommande revideringen 2018-2021.

Genom landstingets ägande och engagemang i Norrbotnia-banegruppen och Norrbotniabanan AB har påverkansarbetet, för att Norrbotniabanan ska finnas med i den nationella planen, fortsatt under året. Norrbotniabanegruppen är en partipolitisk obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Arbetet koncentreras huvudsakligen till informa-tion och opinionsbildning i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer. Gruppen finansieras av kommunerna i Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda samt landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten och näringslivet.

Norrbotniabanan ABNorrbotniabanan AB bildades 2008 för att ge arbetet för Norrbotniabanan en tydlig juridisk och organisatorisk plattform, vilket underlättar för medfinansiering och upphandling. Bolaget markerar även länens ambition och engagemang för att ge-nomföra projektet. Ägare är Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten, samt berörda kommuner längs bansträckningen.Under 2015 har Norrbotniabanan AB ansökt om och fått klartecken från EU att 100 miljoner kronor beviljas. Tillsammans med ytterligare cirka 100 miljoner kronor från Norbotten och Västerbotten kommer järnvägsplanen för sträckan Umeå –

Skellefteå att kunna påbörjas samt bygghandlingar för sträckan Umeå – Dåva industriområde. Fokus är att hela sträckan ska byggas och målsättningen är att lämna in en ansökan om EU-finansiering även för planering av sträckan Skellefteå – Luleå.

Arctic Airlink ABSom en del i att förverkliga ett vänortsavtal mellan Norrbot-tens läns landsting och Troms fylkeskommun trafikerar Arctic Airlink, sedan januari 2015, sträckan Uleåborg – Luleå – Tromsö fem dagar i veckan. Operatören Next Jet sköter trafiken med en SAAB 340, med plats för 33 passagerare. För att möjlig-göra en bärkraftig linje har en långsiktig finansiering skapats där de tre regionerna Troms fylkeskommun i Norge, Oulu Stad i Finland och Norrbottens läns landsting i Sverige avsätter motsvarande cirka 500 000 euro per år under fem år. Målet är att utveckla den gränsöverskridande regionen som utgörs av norra Finland – Sverige – Norge. Bättre infrastruktur och tillgänglighet är en förutsättning för större och bättre affärer, större arbetsmarknad, ökat utbyte mellan offentlig sektor och universiteten, ökad turism och attraktivitet samt öppenhet mel-lan grannländerna.

Inom ramen för ett marknadsföringsprojekt pågår arbete med att långsiktigt bygga marknaden för flyglinjen och attrahera såväl privat- som affärsresenärer.

Regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKMRegionala kollektivtrafikmyndigheten bildades 1 januari 2012 och är sedan dess ägare av länstrafiken och Norrtåg. Lands-tinget har rollen som underskottsfinansiär och beställare av kollektivtrafiken.

Under året har landstinget genom bildandet av en intern landstingsgrupp skapat bättre förutsättning för dialog med berörda bolag, samt en bättre förmåga att agera kravställare på trafiken och kostnader utifrån de behov som finns och verksamhetens uppdrag.

Under året har landstinget och den regionala kollektiv-trafikmyndigheten fortsatt det strategiska samarbetet med gemensamma utvecklingsfrågor. Exempelvis har arbetet med att starta persontrafik på Haparandabanan tagit ett viktigt steg när landstiget beslutat att tillsammans med kommunerna vara medfinansiär av trafiken. Arbetet fortsätter nu med fortsatt

Infrastruktur


planering och medfinansiering av trafiken med målsättning att starta 2017/2018.

Norrtåg ABKollektivtrafikmyndigheten äger Norrtåg AB och Norrbottens läns landsting finansierar trafiken tillsammans med landstingen Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Under 2015 har Norrtågs trafiksystem fortsatt att stabiliseras, även om trafiken norr om Umeå fortsatt haft stora störningar. Detta i synner-het på sträckan Luleå – Umeå på grund av spårbyte mellan Boden-Bastuträsk, vilket även under 2015 medfört ett minskat trafikutbud på sträckan Umeå-Luleå och en halvering av antalet resenärer på sträckan.

Under 2015 har Norrtågs operatörsupphandling för perio-den augusti 2016 till december 2025 avslutats och ny operatör blir Svenska Tågkompaniet.

Informationsteknik i Norrbotten ABBolaget erbjuder ett länsgemensamt fiberbaserat höghastighets-nät, till näringsliv och offentlig service, för ett utökat tjänsteut-bud som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen.

Bolagets uppdrag är att:▪ förvalta och utveckla det länsgemensamma fiberbaserade

höghastighetsnätet▪ se till att nätet kommer till en praktisk användning för

näringsliv och offentlig service så att en mångfald av tjänster skapas

▪ vara ett projektkontor, där IT Norrbotten är ägarnas för-längda arm gällande samordning och beställarkompetens

▪ påskynda den regionala utvecklingen och tillväxten inom bolagets verksamhetsområde

IT Norrbotten startade 1996 som ett samverkansprojekt. Idag drivs verksamheten i bolagsform under namnet Informations-teknik i Norrbotten AB med länets samtliga kommuner och Norrbottens läns landsting som ägare.

Utbyggnad av mobilnätet i NorrbottenNär Post- och Telestyrelsen presenterade årets rapport över mobiltäckningen i Sverige visade den att det fortfarande finns stora luckor i 2G- och 4G-täckningen i Norrbotten. En av Norrbottens utmaningar när det kommer till det mobila nätet har länge varit bristen på konkurrens då det endast funnits en leverantör i länet. IT Norrbotten har under en lång period arbetat för att fler leverantörer ska etablera sig i länet. När Telenor och Tele2 beslutade sig för att göra dessa utbyggnatio-ner tog IT Norrbotten, som först i Sverige, fram en länsanpas-sad verksamhetsprocess för att ta bort eventuella hinder för utbyggnaden. IT Norrbotten har också tillsammans med Norr-bottens 14 kommuner levererat fiber till basstationerna.


En verksamhet med välutvecklad samverkan internt och externt ger förutsättningar för bra resultat vilket bidrar till oda livsmiljöer och en konkurrenskraftig region. Det är grund-läggande för regional utveckling.

Nätverk för ungas inflytandeInflytande och verklig delaktighet är avgörande för att männ-iskor oavsett ålder ska vilja bo och leva i Norrbotten. Därför arbetar landstinget aktivt för att skapa bättre möjligheter för unga som gamla att påverka samhällsutvecklingen och förverk-liga sina idéer. Avdelningen för regional utveckling har under år 2015 följt upp tidigare års utvärderingar av ungas delaktighet och inflytande i Norrbottens kommuner, och slutsatsen är att det finns goda möjligheter för unga att påverka, men utbudet och inflytandet varierar kraftigt mellan kommunerna i länet.

Med den bakgrunden har landstinget tagit initiativ till att starta ett regionalt nätverk för kommunala tjänstepersoner med ansvar för ungas delaktighet och inflytande. Syftet med nätverket är att deltagarna ska få nya kontakter, utbyta erfaren-heter, metoder, kunskap och förståelse, samt inspireras till att ta nya gemensamma initiativ för att stärka ungas inflytande på lokal- och regional nivå.

CPMR och ÖstersjökommissionenLandstinget är medlem i ett nätverk av perifera och maritima regioner i Europa kallat Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR). Östersjökommissionen är en under avdelning till CPMR och i denna gruppering har landsting-et möjlighet att utveckla samarbetet med andra regioner kring Östersjön och lyfta relevanta gemensamma frågor på Europa-nivå. Landstinget deltar i Östersjökommissionens energiarbets-grupp med landstingsråd Anders Öberg. Arbetsgruppen har under året bidragit med inspel till CPMR:s skrivelser kring EU:s Energiunion, samt deltagit i utvecklingen av en projektidé kring smart specialisering inom energiområdet. Landstinget deltar även i Östersjökommissionens transportarbetargrupp.

Assembly of European RegionsI det europeiska nätverket för regioner, Assembly of Euro- pean Regions (AER), där 240 regioner i Europa ingår, har landstinget starkt inflytande med politisk representation i

samtliga kommittéer och innehar även positionen som vice president för områdena klimat och energi samt landsbygdsutveckling. Syftet med medlemskapet är att stärka påverkans-möjligheterna i frågor som är viktiga för länets långsiktiga utveckling och konkurrenskraft, samt ge möjlighet till erfaren-hetsutbyten.

Inom energiområdet har arbetet under året fokuserat på Europas energiförsörjningstrygghet och importoberoende, där en energirapport är under framtagande under ledning av lands-tinget i samverkan med andra europeiska regioner.

Northern Sparsely Populated Areas (NSPA)Landstinget är medlem i Northern Sparsely Populated Areas Association (NSPA). Det är ett internationellt samarbete mellan regionala politiska aktörer i Nordnorge, norra Sverige, och norra och östra Finland. Dessa landsdelar har gemensamt att de är glest befolkade regioner med liknande förut-sättningar och utmaningar, samt med gemensamma intressen gentemot EU.

NSPA har initierat en studie tillsammans med OECD för att under 2015-2016 identifiera regionernas enskilda och gemen-samma utmaningar samt möjligheter till utveckling och tillväxt. OECD är ett välrenommerat forskningsorgan vars studier och rekommendationer brukar få stort genomslag. Det övergri-pande syftet med studien är att säkerställa att de regionala utvecklingssatsningarna är så effektiva som möjligt och i linje med EU:s strategier.

Sweden – Emilia Romagna Network (SERN)Sweden Emilia Romagna Network (SERN), där landstinget är medlem, är ett nätverk inom EU som engagerar politiker och organisationer på både lokal och regional nivå i Sverige och Italien. Syftet är att öka samarbetet mellan medlemmarna genom att utbyta kunskap och erfarenheter, lärande och skapa samhandling i projekt. Nätverket har utvecklats från att i början fokusera på utbyte inom kultur och skola, till att idag även främja hållbar utveckling i sin helhet. Medlemmarna samverkar i gemensamma projekt som exempelvis handlar om barn- och unga, utbildning, politik, turism och miljö.

Medlemmarna har under året varit engagerade i åtta projekt inom äldrevård, klimatsmart brukarmedvetenhet, entreprenörskap, grundskoleundervisning, energieffektivisering

Samverkan externt och internt


och landsbygdsutveckling. Generalförsamlingen 2015 för SERN ägde rum i Salsomaggiore Terme, Italien, 21-23 maj. I samband med det arrangerades kunskaps- och erfarenhetsutbyten. Landstinget delade bland annat med sig av sina erfarenheter kring hållbarhet ur olika perspektiv.

Länets medlemmar i nätverket är kommunerna i Arvidsjaur, Boden, Kalix, Jokkmokk, Luleå och Piteå samt Kommunförbun-det, Coompanion Nord och Norrbottens läns landsting.

Vänregionsamarbetet med Troms fylkeskommunTroms är landstingets vänregion sedan 2006 då det första samverkansavtalet undertecknades, och har sedan dess förnyats flera omgångar och vuxit i innehåll. Avtalet är en vänskapsför-bindelse för att främja mer samarbete, förståelse och erfaren-hetsutbyte regionerna emellan. Idag omfattar avtalet samarbete inom en rad olika områden; kultur och kulturarv, utbildning och forskning, näringsliv, infrastruktur och kommunikation, miljö och klimat, besöksnäring, e-Hälsa och munhälsa. Flyglinjen Arctic Airlink som knyter ihop universitetsstäderna Uleåborg, Luleå och Tromsö är ett resultat av det goda samarbetet med Troms. Landstinget har tillsammans med fylket reviderat avtalet under året för underskrift i början av år 2016, för att sedermera gälla fram till år 2018.

NordkalottrådetNordkalottrådet (NKR) är en av åtta gränsregionala sam- arbetsorganisationerna i Norden. Rådets verksamhet finansieras till stor del av Nordiska ministerrådet. Geografiskt omfattar Nordkalotten: Nordland, Troms- och Finnmark fylken

i Norge, Landskapet Lappland i Finland och Norrbottens län i Sverige. Representanter för de regionalpolitiskt ansvariga myndigheterna och näringslivet i regionerna medverkar i Nordkalottrådet, vilket innebär att landstinget representerar Norrbottens län i rådet. Nordkalottrådet har förutom projekt-finansiering även två gränskontor som arbetar med att infor-mera om och överbrygga olika gränshinder. Det ena kontoret är i Skibotn på gränsen mellan Norge och Finland, och det andra i Haparanda-Tornio.

Svenskt arktiskt forumUtvecklingen i Arktis ses traditionellt i Sverige som en ut- rikes- och säkerhetspolitisk fråga, och för EU som en viktig geopolitisk fråga. Men för Norrbotten, som utgör en del av den arktiska regionen, är det en fråga om regional utvecklingspolitik. Därför har landstinget tillsammans med kommunförbundet Norrbotten, Region Västerbotten och utrikesdepartementet initierat ett svenskt arktiskt forum för att utveckla dialogen mellan nationell och regional politisk nivå för att tillsammans stärka Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av Arktis. Förhoppningen med dialogen är att EU:s arktiska policy ska utgå från de nationella och regionala strategier som sedan tidigare antagits för utvecklingen av EU:s del av Arktis.

Landstingets internationella beredningHela landstingets verksamhet har en internationell koppling, det kan vara genom omvärldsbevakning, utbyten och samarbeten över gränserna eller påverkansarbete av beslut på EU-nivå. Landstinget har under året antagit en internationell strategi och upprättat en internationell beredning för att diskutera och


förankra ställningstaganden i internationella frågor inför beslut av landstingsstyrelsen eller landstingsstyrelsens ordförande.

Den internationella beredningen har i uppdrag att:▪ Föreslå vilka frågor som ska prioriteras och vilken

ambitionsnivå landstinget ska ha, särskilt inför nya eller förändrade politiska uppdrag

▪ Rekommendera vilka nätverk och påverkansorganisationer landstinget ska medverka i utifrån prioriterade frågor

▪ Diskutera strategiska inriktningar och ställningstaganden i internationella frågor

▪ Inför landstingsdirektörens beslut om lämplig bemanning diskutera rimlig omfattning av tjänstemannastödet utifrån de politiska internationella uppdragen. Tjänstemannastödet ska alltid utgå från sakkunskap för att säkerställa återföring till verksamheten

▪ Vara återföringspunkt för förtroendevalda med internatio-nella uppdrag

Yttranden från TillväxtberedningenTillväxtberedningen är ett samverkansforum mellan landstinget och kommunförbundet i Norrbotten. De har lämnat yttrande på följande remisser inom infrastrukturområdet.

Funktionellt prioriterat vägnätTrafikverket har i samråd med länsplaneupprättare pekat ut vil-ka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Tillväxtbe-redningen har lämnat ett yttrande på Trafikverkets remiss där förslaget i huvudsak tillstyrks för prioriterade vägar i Norrbot-ten avseende godstransporter, långväga persontransporter och kollektivtrafik. Däremot fokuserar dagliga personresor endast på pendlingsstarka stråk vid kusten vilket inte säkerställer god tillgänglighet i Norrbotten.

En ny regional planering- ökad samordning och bättre bostadsförsörjningBostadsplaneringskommittén föreslår en ny regional planering för ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Kommittén, som tillsattes hösten 2013, har haft i uppdrag att utreda och föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk pla-nering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Förslaget är att lagen om regional fysisk planering ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Tillväxtberedningen ställer sig mycket tveksamma till bostads-planeringskommitténs förslag avseende regional fysisk planering och ifrågasätter behovet av en ny lagstiftning inom området. Till-växtberedningen anser att regional fysisk planering i mycket be-gränsad utsträckning kan bidra till att lösa bostadsförsörjnings-frågan. Samordning mellan olika nivåer går att genomföra men det bör ske inom nuvarande lagstiftning genom samråd och på frivillig bas, vilket är grunden i ett flernivåstyre. Därtill bör en samordning även omfatta statliga instanser för att önskad effekt ska uppnås avseende fysisk planering och bostadsförsörjning.

Yttranden och samråd från Europaforum och NSPAEuropaforum har under 2015 enats om följande positions-dokument:▪ Synpunkter på EU:s färdplan för ett gemensamt euro-

peiskt transportområde▪ Välkomnande av Energiunionen och dess möjligheter för

norra Sverige▪ Synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas

programskrivningsprocess i Sverige

Landstingets representation på policyarenor utanför Norrbotten▪ Nationellt forum: Maria Stenberg och Kenneth Backgård ▪ Europaforum Norra Sverige: Maria Stenberg▪ Assembly of European Regions (AER), Generalförsam-

lingen: Agneta Granström och Mattias Karlsson▪ Assembly of European Regions (AER), Presidiet: Monica

Carlsson, vice president (t.om 2015-12-01)▪ Assembly of European Regions (AER), Byrån: Monica

Carlsson, vice president (t.om 2015-12-01) och Mattias Karlsson, ersättare för svenska delegationen

▪ Assembly of European Regions (AER), Kommitté 1: Anita Gustavsson och Kenneth Backgård, vice president för kommitté 1

▪ Assembly of European Regions (AER), Arbetsgruppen för energi: Kenneth Backgård, ordförande

▪ Assembly of European Regions (AER), Kommitté 2: Agneta Granström president för kommitté 2 och Kenneth Backgård

▪ Assembly of European Regions (AER), Arbetsgrupp för e-hälsa: Agneta Granström, ordförande

▪ Assembly of European Regions (AER), Kommitté 3: Johan-nes Sundelin och Dan Ankarholm

▪ Conference of peripheral and maritime regions (CPMR): Anders Öberg

▪ CPMR Baltic Sea Commission: Anders Öberg och Jens Sundström vice president (t.om 2016-11-05)

▪ CPMR Baltic Sea Commission, arbetsgruppen för energi: Anders Öberg och Anna-Stina Nordmark Nilsson

▪ Nordkalottrådet: Maria Stenberg ordinarie och Johannes Sundelin ersättare

▪ Vänregionsamarbete med Troms fylke: Maria Stenberg▪ Sweden Emilia Romagna Network: Glenn Berggård och

Kent Ögren



Det regionala utvecklingsarbetet ska vara kunskapsbaserat. Varje beslut fattas med hjälp av bästa tillgängliga kunskap, till exempel fakta från forskning och övriga kunskapsunderlag samt resultat. Det ställer krav på ständig utvärdering av använda kunskaper och metoder. Lärande och utveckling är naturliga delar av det dagliga arbetet.

Virtuellt projektkontor NorrbottenUnder namnet ”Virtuellt projektkontor Norrbotten” så sam-verkar landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet för att stimulera projektverksamhet att nå ett högre mervärde för länets utveckling. Målen är att öka finansiering till länet från fler EU-program än tidigare programperioder och tillvarata erfaren-heter och inarbeta dessa i nya projekt.

Några av aktiviteterna som planeras under programperioden 2014-2020 är :▪ Regelbundna erfarenhetsutbyten mellan parterna▪ Möten kring medfinansiering av projekt▪ Kartläggning och uppföljning av projekt▪ Bygga upp en gemensam webb där information till projekt-

ägare finns tillgänglig▪ Utforma ett systematiskt lärande. Målet är att den lärande-

plan för Norrbotten som togs fram 2011 ska revideras under 2016

▪ Synliggöra vilka program och fonder som saknas i länet och inhämta kunskap om dem

▪ Genomföra återkommande informations- och projekt-planeringsmöten för projektägare

Under året startade det Virtuella projektkontoret webbsidan ”Projekt i Norr” www.projektinorr.se med aktuell och samlad information för att stimulera projektverksamhet i länet.

Det har inkommit få ansökningar inom Regionala fondens insatsområde 4 – ”Att stödja övergången till en koldioxidsnål eko-nomi inom alla sektorer”. Förutom regionala utvecklingsfonden finns det många andra finansieringsformer med inriktning energi-effektivisering. Virtuella projektkontoret tog därför initiativ till att öka informationen om finansieringsmöjligheter inom energiområ-det. Den 2 december 2015 hölls en informationsdag med speed-dating för mer specifika frågor och även möjlighet att disku tera projektidéer och finansieringsmöjligheter inom energiområdet. På förmiddagen med informationen till i huvudsak offentliga aktörer och på eftermiddagen till företag och offentliga bolag.

Under året har projektkontoret även fått ett uppdrag att se över hur landstinget ska arbeta med uppföljning och lärande från de projekt som beviljas finansiering. Lärande är relevant både för det interna förbättringsarbetet och för att sprida kunskaper och lärdomar från projekt till externa intressenter.

ReglabReglab är ett forum för lärande om regional utveckling för regioner, myndigheter, forskare och andra aktörer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt, fördjupade regionala analyser och gemensamt lärande.

Mycket av Sveriges utvecklingskraft koncentreras i dag till den regionala nivån. Utmaningarna är många – men också möjlig-heterna. Reglab är en plattform för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna.

Reglab har 24 medlemmar: 21 regioner/län samt Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket.

Landstinget har tillsammans med länsstyrelsen deltagit i Reglabs seminarieserie om kulturella och kreativa näringar. Semi-narieserien har erbjudit en plattform för erfarenhetsutbyte och fördjupad kunskap mellan regioner, myndigheter med flera. I samband med seminarieserien har ett initiativ tagits där femton regioner har gått samman och enats om ett antal punkter som vi tycker att den nationella nivån bör arbeta med för att utvecklingen inte ska stanna inom området. Ett inledande möte har skett med representanter från regionerna, Kulturrådet och Tillväxtverket.

Landstinget har även deltagit i Reglabs Analytikernätverk, som träffas två gånger om året för workshops och seminarier inom aktuella frågor.

Analyssamverkan NorrPersonal som arbetar med analyser inom regional utveckling på landsting och länsstyrelser i de fyra nordligaste länen har bildat ett nätverk för erfarenhetsutbyte. Nätverket har regelbundna telefonmöten och har även träffats i samband med olika semina-rier och workshops. Samverkan stärker den analytiska kapaci-teten och omvärldsbevakningen inom området, samt bidrar till ett utökat lärande i arbetet. Utbyte sker även med akademin, ett exempel är deltagandet vid höstmötet för Ciir – Centre for Inter-organizational Research, som är en gemensam centrum-bildning mellan universiteten i Umeå och Luleå.

Kunskapsbaserad utveckling


FinansieringEtt av de viktigaste verktygen i landstigets arbete med regional utveckling är möjligheten att delta som finansiär av projekt eller verksamheter som är viktiga för regionens utveckling. Finansie-ringen sker ofta i samarbete med andra finansiärer, exempelvis länsstyrelsen, näringslivet, kommunerna, universitet, staten samt EU:s strukturfonder.

För att projekt ska få tillgång till medel från strukturfonder eller statliga finansiärer, krävs ofta medfinansiering från andra källor. Här fyller landstingets medfinansiering en viktig funk-tion för att projekt i Norrbotten ska beviljas medel från stora externa finansiärer.

Med regionala utvecklingsmedel stödjer landstinget pro-jekt som stärker konkurrenskraften i länet, särskilt där unga människor ingår. Norrbotten är ett mångsidigt län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor och inte på bekostnad av andra. Det är viktigt att de regional-politiska insatserna skapar balans och tar hänsyn till hela länets olika förutsättningar.

Merparten av medlen ska riktas till projekt vars resultat bidrar till att målen i den regionala utvecklingsstrategin upp- nås. Projektens resultat ska även bidra till att möta länets ut-maningar och främja strategins prioriterade områden. Arbetet med jämställdhet, integration och mångfald är prioriterat och ska genomgående beaktas i beslut, genomförande och upp-följning.

Regionala utvecklingsprojekt ska uppfylla några av nedan-stående villkor :▪ Merparten av medlen ska riktas till de tillväxtområden

och tillväxtfrämjande förutsättningar som pekas ut i den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten

▪ Medlen är avsedda för projekt, det vill säga åtgärder som har en början och ett slut. De ska inte användas för att finansiera drift eller annan löpande verksamhet

▪ Medlen ska användas till projekt som är förutsättningsska-pande och som fokuserar på strategiska insatser. De ska leda till tillväxt genom att nya företag skapas, alternativt att befintliga företag växer eller ger nya arbetstillfällen

Under 2015 öppnade EU: s regionala strukturfonder. Många projektägare hade väntat på detta och under året beviljade landstinget medfinansiering och bidrag till regionala utvecklingsprojekt på totalt 39,5 miljoner kronor (motsvarande belopp 2014 var 15,4 miljoner kronor). Dessa pengar har växlats upp 16,6 gånger till 656 miljoner kronor i totala projektmedel.

Tidigare år har målet varit att minst 20 procent av de regionala utvecklingsmedlen bör gå till projekt av eller för unga människor. Som ett resultat av projektet Kraft- samling beslutade landstingsstyrelsen den 30 september att till målet om unga även lägga till områdena integration, mångfald och jämställdhet. Under 2015 beviljades denna typ av projekt 3 miljoner kronor. Detta motsvarar 8 procent av de beviljade medlen och innebär att 20 procentsmålet inte nås detta år.

I tabellen ”Hit gick de regionala utvecklingsmedlen 2015” redovisas de projektbeslut som fattats under 2015 med projektnamn, projektägare, landstingets medfinansiering/ bidrag samt projektets totala projektbudget inklusive eventuell övrig medfinansiering och eventuella EU-medel. Utmärkta är också projekt som är riktade till, eller genomförda av, unga människor eller projekt inriktade på integration, mångfald eller jämställdhet.

Hit gick de regionala utvecklingsmedlen 2015


Hit gick de regionala utvecklingsmedlen 2015

Projekt Projektägare Lands tingets medfinansiering/ bidrag

Total projektbudget* Unga/jämställdhet/mångfald/integration

Behovsanalys IT IUC Norrbotten AB 170 000 700 000

Botniska korridoren Intresseföreningen Norrtåg 100 000 5 400 300

Coopväxt Coompanion Nord 100 000 260 000

Creative Nodes – Fusion Luleå näringsliv AB 1 250 000 7 400 000

Creative Norrbotten Piteå Science Park AB 190 000 741 564

DATACENTER: Branschutveckling genom forskning, utveckling och innovation, FAS 1 Luleå tekniska universitet 4 385 170 35 881 359

DCI-plan Luleå tekniska universitet 600 000 1 800 000

Destination Capacity Building in Swedish Lapland Swedish Lapland Visitors Board 5 500 000 152 238 488

Etablera Northern Co-Location Center för EIT Raw Materials Luleå tekniska universitet 500 000 3 850 000

Etablering TMU Fas 2 IUC Norrbotten AB 175 000 1 300 000

Fler internationella affärer till Norrbotten Investeringar i Norrbotten AB 2 080 000 14 510 000

Framtidsveckan i Norrbotten Naturskyddsföreningen 200 000 2 290 000

Go Business Tjänsteinkubator LTU Business AB 500 000 9 355 961 x

Green – gröna energiinvesteringar för hållbar näringslivs- och samhällsutveckling Energikontor i norr AB 1 486 710 11 930 475

Implementering och regional organisering RBS 2020 Swedish Lapland Visitors Board 2 000 000 6 000 000

IN Gellivare Företagsbolaget AB 200 000 200 000 x

IVA – Inkludera Validera Arbeta Sunderby folkhögskola 750 000 28 370 714 x

Jokkmokk Winter Conference 2015 Jokkmokks kommun 150 000 517 000 x

Kompetenslyft industri IUC Norrbotten AB 400 000 4 840 000

Konceptfabriken Piteå Science Park AB 100 000 795 368

Lappland 2020 – Lokalt ledd utveckling Kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr 756 215 41 500 000

Leader Polaris 2020 – Lokalt ledd utveckling Leader Polaris 2020 1 320 000 40 000 000

LF basket – Fair Arena LF basket 200 000 1 200 000 x

Luleå Pride 2015 RSFL Luleå & Norrbottens län 50 000 540 000 x

Mångväx IUC Norrbotten AB 450 000 4 016 800 x

Nordic Business Support Norrbottens handelskammare 830 000 5 600 000

Norrbotniabanan – ett samhällsbyggnadsprojekt Skellefteå kommun 527 452 6 000 000

Omin – Optisk mätteknik för ett innovativt näringsliv Stiftelsen Adopticum 300 000 10 945 364

Partnering Event – Attrahera flera IUC Norrbotten AB 25 000 215 000

PEGIN XL IUC Norrbotten AB 1 100 000 14 400 000

Process regional livsmedelsstrategi LRF Norrbotten 440 000 1 000 000

Regnbågsdagen 2015 RFSL Luleå & Norrbottens län 50 000 145 000 x

RIT – Rymd för Innovation och Tillväxt Luleå tekniska universitet 1 700 000 36 450 668

Rättighetscentrum Norrbotten Sensus studieförbund 400 000 1 975 000 x

SARETS Trafikverket 150 000 900 000 x

SICS ICE Fas 1 SICS North Sweden AB 2 000 000 25 000 000

Spira Mare 2020– Lokalt ledd utveckling Spira Mare 2020 2 170 960 43 379 147

Startkapital Fond II Startkapital i Norr AB 100 000 300 000

The Node Pole Boost North Sweden Datacenter locations AB 1 500 000 4 250 000

Tillväxtmotor för underleverantörer till basindustrin – TmU IUC Norrbotten AB 1 540 000 27 640 000

Tornedalen 2020 – Lokalt ledd utveckling Tornedalen 2020 2 170 500 34 000 000

Unga och nätmakt Medieutforskarna 93 300 105 800 x

Utvecklingsnod Sápmi Ávki AB 375 000 7 110 000

Venture Cup Nord Venture Cup 75 000 960 000

Visit Arctic Europé Swedish Lapland Visitors Board 337 125 60 000 000

39 497 432 656 014 008

* Med reservation för förändringar efter beslut


Anna LindbergRegional utvecklingsdirektörTelefon: 0920-28 41 81Mobil: 070-368 81 41E-post: [email protected]

Camilla HäggströmNäringslivsstrategTelefon: 0920-28 40 19Mobil: 072-217 50 19E-post: [email protected]

John KostetInternationell strategMobil: 070-461 00 77E-post: [email protected]

Jenny MozgovoyInternationell strategMobil: 070-785 10 44E-post: [email protected]

Kenneth SjaunjaEU-projektsamordnareTelefon: 0920-28 46 40Mobil: 070-532 04 51E-post: [email protected]

Ulrika NilssonInfrastruktursstrategMobil: 070-549 05 51E-post: [email protected]

Greta IsakssonNäringslivsstrategTelefon: 0920-28 46 19Mobil: 070-577 58 47E-post: [email protected]

Hans NylundStrateg (vikarie)Telefon: 0920-28 46 87Mobil: 072-505 10 44E-post: [email protected]

Jenny HakebergKommunikatörTelefon: 070-590 41 02Mobil: 070-612 27 04E-post: [email protected]

Satu Norsten ManninenStrategTelefon: 0920-28 46 70Mobil: 070-824 34 38E-post: [email protected]

Malin TaavolaKommunikatörTelefon: 0920-28 45 21Mobil: 070-612 27 04E-post: [email protected]

Åsa BjeringSekreterare Östersjökommissionen, CPMRMobil: 070-888 89 30E-post: [email protected]

Medarbetare

www.nll.se/utveckling

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

Telefon 0920-28 40 00 • Robertsviksgatan 7 • 971 89 Luleå

P7

–2

01

6–

04

Documents

Verksamhetsberättelse Det här gjorde vi 2015 - norrbotten.se¤ttelse 2015.pdf · VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015 5 En förutsättning för regional utveckling är att människor