Verksamhetsplaner för 2017 (pdf)

Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se

[email protected]

Organisationsnr 232100-0073

Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar

Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar

Telefon 0480-810 00 vx

Bankgiro 833-3007

Landstingsdirektörens stab Kanslienheten

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1)

Datum 2016-01-24

Referens Diarienummer 170038

Landstingsstyrelsen

Verksamhetsplaner för 2017 Förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott noterar informationen om förvaltningarnas verksamhetsplaner för 2017 till protokollet och överlämnar dessa för kännedom till landstingsstyrelsen.

Bakgrund Verksamhetsplaner för respektive förvaltning har upprättats och redovisas enligt följande:

Tandvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen Primärvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingsservice Kalmar länstrafik IT-förvaltningen Bildningsförvaltningen

Marie Nilsson Sekreterare

Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st).

Verksamhetsplan 2017

Folktandvården

Folktandvården, Verksamhetsplan 2017 2(12)

Innehållsförteckning 1 Medborgare och kund - Nöjda invånare med hög livskvalitet (landstingets mål) .................. 3

1.1 Medborgare och kund ........................................................................................................................ 3

1.2 Nöjd kund ........................................................................................................................................... 3

2 Verksamhet och process - God hälsa hos invånarna (landstingets mål) .................................. 5

2.1 Verksamhet och process ..................................................................................................................... 5

2.2 God munhälsa .................................................................................................................................... 5

3 Medarbetare - En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats

(landstingets mål) ........................................................................................................................... 8

3.1 Medarbetare ....................................................................................................................................... 8

3.2 Positiva engagerade medarbetare ....................................................................................................... 8

4 Ekonomi - God ekonomisk hushållning (landstingets mål) ..................................................... 11

4.1 Ekonomi ........................................................................................................................................... 11

4.2 Ekonomi i balans .............................................................................................................................. 11

4.3 Ekonomiskt utgångsläge .................................................................................................................. 12

4.4 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 12

4.5 Effektiviseringar och åtgärder .......................................................................................................... 12

4.6 Investeringsbudget 2017 .................................................................................................................. 12


1 Medborgare och kund - Nöjda invånare med hög livskvalitet (landstingets mål)

Länets invånare ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och alla ska ges möjlighet till

delaktighet och medverkan med utgångspunkt från var och ens behov.

1.1 Medborgare och kund

Under året ska Folktandvården fokusera på att ytterligare öka tillgängligheten, utveckla service och

omhändertagande med ambitionen att se våra kunder som gäster. Folktandvården arbetar vidare

med att öka patientinflytandet i form av personcentrerad vård.

Förvaltningens mål: 1.2 Nöjd kund

Våra kunder upplever att de får ett gästvänligt bemötande, att vi har en god tillgänglighet och att all

vård utgår från patienternas situation samt bidrar till deras välbefinnande. Hälsa på lika villkor.

Tillgänglighet/bemötande och patientinflytande

Mått Målvärde

Skulle du rekommendera någon annan att bli patient hos oss? 95%

Skulle du rekommendera någon annan att bli patient hos oss?

Ny fråga år 2013. Mättes vår och höst dvs 2 ggr/år. April 2013: 92%. Okt 2013: 95%. April 2014:

94%. Okt 2014: 93%. Ingen "Månadens fråga" år 2015. Ny utformad kundenkät från och med år

2016.

Målet är att 95% av Folktandvårdens patienter ska rekommendera oss. Långsiktigt 100%.

Aktiviteter

Planera och starta Värderingsresan 2.0

Fortsatt arbete med "Värdskapet" samt arbetet med att ta del av patienternas synpunkter bland

annat genom utveckling av patientenkäter.

Utveckla service och omhändertagande med ambitionen att se våra kunder som gäster.

Förväntad effekt Den förväntade effekten är att en allt högre andel kunder rekommenderar Folktandvården till

andra och att allt fler av länsinvånarna vill bli kunder hos Folktandvården. Detta följs via

kundenkät och patientstatistik.

Fortsatt arbete med att öka patientinflytandet

Folktandvården arbetar vidare med att öka patientinflytandet i form av personcentrerad vård och

med att utveckla webbaserade verktyg.


Aktiviteter

Förväntad effekt Effekten följs fortlöpande genom kundenkäter med frågor som rör till exempel service,

bemötande, besökstider, information om behandlingskostnader med mera..

Öka tillgängligheten

Våra kunder upplever att Folktandvården har en god tillgänglighet.

Under året ska Folktandvården fokusera på att ytterligare öka tillgängligheten. Enligt plan

kommer mer än 90 procent av allmäntandvårdens patienter att vid utgången av år 2017 ha fått en

kallelse med maximalt sex månaders försening, vilket blir en total minskning med drygt 3 000

patienter (minus 30 procent).

Möjligheten att komma i kontakt med klinikerna ökar genom satsning på kontaktcenter.

Utveckling pågår för att förenkla administrativa rutiner för patienterna.

Förväntad effekt Förväntad effekt är att kundenkäter visar en fortsatt hög tillgänglighet.

Per 161102 har 10 362 vuxna revisionspatienter en försenad kallelse mer än sex månader. Antalet

vuxna revisionspatienter är 76 149, det vill säga 14 procent har en försenad kallelse vilket betyder

att 86 procent får en kallelse i tid.

Prognosen för 171231 är att cirka 7 100 vuxna revisionspatienter har en försenad kallelse mer än

sex månader. Prognos för antalet vuxna revisionspatienter är ca 77 500, det vill säga cirka 9

procent har en försenad kallelse vilket betyder att 91 procent får en kallelse i tid. Prognosen ger

en total minskning av antalet patienter med försenad kallelse från 10 362 till cirka 7 100 (minus

30 procent). Andelen revisionspatienter som får en kallelse i tid ökar från drygt 86 procent till

knappt 91 procent, det vill säga drygt 4 procent, vilket kommer att betyda att målet för år 2017

nås.


2 Verksamhet och process - God hälsa hos invånarna (landstingets mål) Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en processorienterad, högkvalitativ, säker och tillgänglig

hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska

arbeta för att höja länets bildnings- och utbildningsnivå, erbjuda en välfungerande kollektivtrafik

och en levande kultur i hela länet.

2.1 Verksamhet och process

Förvaltningens mål: 2.2 God munhälsa

Tillsammans med våra patienter bibehålls och förbättras munhälsan genom behovsinriktade insatser

och en förbättrad hälsa minskar miljöpåverkan. Folktandvården bidrar aktivt till patientens goda

munhälsokunskaper.

Utveckla teamarbete, riskgruppering och vårdprogram. Frisktandvård. Utveckling av

folkhälsoinsatser.

Mått Målvärde

Andel vuxna som får kallelse till allmäntandvården i tid (med maximalt 6

månaders försening)

90 %

Andel vuxna revisionspatienter inom allmäntandvården som får kallelse i tid (med max 6 mån

försening)

Köer i specialist- och sjukhustandvården 0

I de fall nedanstående tidsramar inte kan hållas finns inom specialist- och sjukhustandvården en

kö:

1. Vårdgarantipatienter inom sjukvården skall omhändertas inom 3 månader.

2. Övriga (oavsett prioriteringsgrad) skall omhändertas senast inom 6 månader efter hänsyn till

medicinskt och odontologiskt behov

3. Lågprioriterade patienter, där bedömningen är att de (i vissa fall med visst stöd) kan

omhändertas på hemmaplan eller där endast remisskonsultation efterfrågas, skall erhålla ett

remissvar senast inom 3 veckor.

Andel kariesfria 19-åringar 40 %

19-åringarna är speciellt intressanta eftersom denna åldersgrupp representerar slutet på den

organiserade barn- och ungdomstandvården.

Utfall Folktandvården Kalmar 151231 över 2 år: 32%.

Utfall år 2015 Kalmar län, över ett år: Medelvärde FTV+priv: 34%, FTV: 32%, priv: 47%.

Medelvärde Sverige (FTV+privat): 36%.

Andelen kariesfria 19-åringar i Folktandvården ökar stadigt från 24% år 2011 till 32% år 2015.

Kalmar län med 34% kariesfria 19-åringar år 2015 (summerat Folktandvård och privattandvård)

låg fortfarande under riksgenomsnittet som var 36% (Källa: Sos).

Antal egna tänder, 70-åringar 24 tänder


Mått Målvärde

Antal egna tänder, 70-åringar.

Medelvärdet (samma värde för medianen) i Folktandvården år 2015 var 24 tänder (24 kvinnor, 23

män). Medelvärdet åren 2011-2014 var 23 tänder. Medelvärdet har alltså ökat med en tand det

sista året.

Medelvärdet av kvarvarande tänder i åldersgruppen 70-79 år ligger för Kalmar län på samma nivå

som riksgenomsnittet med 24 tänder (ingen könsskillnad), enligt Socialstyrelsen. Medianen för

kvarvarande tänder i riket var för personer 70-79 år 24 tänder åren 2011-2014. År 2010 var värdet

23 tänder. För Kalmar län var motsvarande uppgifter från Socialstyrelsen 23 tänder åren 2010-

2011 och 24 tänder åren 2012-2014. Antalet kvarvarande tänder varierar mellan kommunerna där

Kalmar, Borgholm och Mörbylånga har haft 24 tänder under åren 2011-2014 medan Hultsfred

och Torsås hade 22 tänder åren 2010-2012 och 23 tänder år 2014.

Dagens 50-åringar i Folktandvården Kalmar län har 28 kvarvarande tänder. Prognosen om 20 år,

dvs år 2036, är förhoppningsvis bättre än dagens 24 tänder.

Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9) 100 %

Andel som uppger att de är tobaksfria.

Aktiviteter

Utvecklat teamarbete och följsamhet till riskgruppering och vårdprogram.

Fortsatt arbete med vårdprogram och riktlinjer. Alla nyanställda får information och utbildning.

Folktandvården ska fortsätta att utveckla teamarbetet och arbeta med standardiseringar gällande

riskgruppering och vårdprogram. Detta för att öka patientsäkerhet och vårdkvalitet, samt för att

kunna ta hand om fler patienter.

Alla kliniker kommer att arbeta med kvalitetsutvecklingsprojekt.

Förväntad effekt

Högre patientsäkerhet och kvalitet i vården. Förmåga att kunna ta hand om fler patienter.

Få fler att ansluta sig till Frisktandvården för att säkerställa god munhälsa hos

länsinnevånarna

Ambitionen är att alla unga vuxna, när de lämnar den organiserade vården, ska fortsätta ha en

regelbunden kontakt med tandvården.

Aktiviteter kommer under året att genomföras för att få fler såväl unga som äldre att ansluta sig

till Frisktandvården i syfte att ge fler möjligheter att förbättra sin munhälsa.

Förväntad effekt Den övergripande effekten är att länsinvånarnas tandhälsa förbättras. Ambitionen är att

Frisktandvården bidrar till att såväl unga som äldre länsinvånare mer fortlöpande upprätthåller en

kontakt med Folktandvården.

Målet är att antalet Frisktandvårdsavtal under år 2017 kommer att öka med 450 avtal till totalt

33 000, vilket betyder att ca 43 procent av Folktandvårdens vuxna patienter är

Frisktandvårdspatienter (76 200 revisionspatienter per 161002).

Utveckling av folkhälsoinsatser


Aktiviteter

Under året görs stora insatser för att förbättra folkhälsan i länet inom såväl

barn/ungdomstandvården som inom vuxentandvården. ”Tobaksfri Duo” fortsätter på

högstadieskolorna och ”Tobaksfri Utmaning” ska implementeras i samtliga gymnasieskolor.

Landstinget har målet att alla elever i årskurs nio ska vara tobaksfria år 2020. Daglig

tandborstning med fluortandkräm i länets alla förskolor kommer att införas successivt under

planperioden. Insatser kommer att genomföras för att förbättra munhälsa hos nyanlända.

Förebyggande arbete kommer att bedrivas med hjälp av standardiserade vårdprogram med

särskild kraft på barn som lever under sviktande omsorg. Samverkan mellan hälso- och

sjukvården och Folktandvården ska stärkas och en tydligare dialog kring munhälsa bör ske inom

ramen för Länsgemensam ledning. Fri tandvård för barn och unga införs i tre steg, vilket innebär

att tandvård ska erbjudas avgiftsfritt för unga vuxna till och med det år då de fyller 21 år från

2017, till och med det år de fyller 22 år från 2018 och slutligen till och med det år då de fyller 23

år från 2019.

Förväntad effekt Den förväntad minskningen av tobaksbruket i högstadiet och gymnasieskolan följs genom årliga

enkäter. Det kortsiktiga målvärdet för år 2017 är att 95 procent av högstadie-eleverna ska vara

tobaksfria. Landstinget har målet att alla elever i årskurs nio ska vara tobaksfria år 2020. Effekten

av den fria tandvården för barn och unga 20-23 år kommer att följas fortlöpande.


3 Medarbetare - En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats (landstingets mål)

Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda utvecklingsmöjligheter och

delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv med engagerade

medarbetare.

3.1 Medarbetare

Förvaltningens mål: 3.2 Positiva engagerade medarbetare

Vi är stolta över att arbeta i Folktandvården och våra gemensamma värderingarpräglar vår vardag

och gör den meningsfull. Lagarbete och utveckling genomsyrar vår verksamhet.

Värderingsarbete. Rekrytera och behålla medarbetare, handledning och kompetensutveckling.

Mått Målvärde

Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter 4,2 %

Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som grund ska vi främja hälsa, förebygga och rehabilitera

ohälsa.

Medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet

över att arbeta i Landstinget i Kalmar län

75 (indexvärde)

Stolthetstalet mäts i samband med landstingets gemensamma medarbetarenkät vartannat år.

Medarbetarenkäten: Stolt över att arbeta i

Folktandvården

95

Enkätfråga (FTV-specifik fråga): "Jag är stolt över att arbeta inom Folktandvården". (Inget värde

än)

Aktiviteter inom målområdet Medarbetare: Fortsatta värderingsdiskussioner på samtliga kliniker.

Målet för år 2017 är 95%.

Det finns svårigheter att jämföra resultaten för stolthetsfrågorna mellan 2013 och 2015 pga att

resultaten har redovisats på olika sätt. År 2013 skedde redovisningen i form av ett index och år

2015 i procent. Även om det inte går att jämföra mellan åren visar Folktandvården ett bra resultat

på stolthetsfrågorna. På frågan ”Jag är stolt över att arbeta inom Folktandvården” instämmer

91 % helt eller delvis. För att behålla detta goda resultat kommer organisationen fortsätta

varumärkes- och värderingsarbetet. Procentsatsen från år 2015 har omräknats till index och är

74,8 (år 2011: 75,5, år 2013: 71,4). Eftersom värdena överförs från QlikView med automatik på

basenhetsnivå och omräkningen från % till index enbart är gjord på övergripande FTV´s-nivå, så

visas %-satser för måttet år 2015. 91,2% svarade instämmer helt eller delvis vid

medarbetarenkäten 2015.

Andel medarbetare som har heltidstjänst i landstinget 90 %


Mått Målvärde

Måttet syftar till att mäta andelen medarbetare som har heltid i sin grundtjänst samt hur detta är

fördelat mellan män och kvinnor. Heltidstjänst i landstinget gäller samtliga tillsvidareanställda

medarbetare på deras grundtjänst.

Aktiviteter

Fördjupad samsyn kring Folktandvårdens värderingar

Folktandvården fortsätter arbetet med att få de grundläggande värderingarna att genomsyra hela

verksamhetens arbete.

Förväntad effekt Förväntad effekt mäts genom enkätfrågor.

Effekt uppnås genom positiva, engagerade och stolta medarbetare som ger kunden ett gästvänligt

bemötande, en god tillgänglighet, hälsa på lika villkor, vård som utgår från patientens situation

och bidrar till patientens välbefinnande.

Fortsatt utveckling av rekryteringsstrategi

Folktandvården breddar och utvecklar rekryteringsstrategin och strategin för att också kunna

behålla medarbetare.

Förväntad effekt Utveckling av nya möjligheter att nå presumtiva nya medarbetare, bland annat

tandvårdsstudenter. Utveckling till en ännu attraktivare organisation.

Ta fram plan för stegvis kompetensutveckling

Framtagande av plan för kompetensutveckling.

Förväntad effekt Positiva och engagerade medarbetare. Tandsköterskor vidareutbildar sig till tandhygienister.

Tandläkare vidareutbildar sig inom samhällsodontologi. Tandhygienistgruppen

kompetensutvecklas. Specialisttandvården kompetensutvecklar allmäntandvården.

Fortsatt utveckling av organisationen för handledning

Folktandvården fortsätter att utveckla struktur och organisation för handledning som ett viktigt

led i introduktion för nyanställda.

Förväntad effekt

Positiva och engagerade medarbetare

Analys och planering av kompetensbehov


Aktiviteter

• Nuvarande och framtida bemanningsstruktur

Folktandvården har, på kort och lång sikt, behov att ökat antalet tandhygienister inom

organisationen. För att klara framtida uppdrag behöver andelen tandhygienister öka jämfört med

idag. Målet är att på sikt nå relationen 1/1 när det gäller tandhygienister. Idag finns det ca 0,75

tandhygienist per allmäntandläkare. Andelen tandsköterskor i förhållande till allmäntandläkare

och tandhygienister är god. Organisationen anser sig ha det antal tandsköterskor som krävs för att

kunna bedriva en effektiv teamtandvård samt genomföra preventiva/utåtriktade tandhälsoinsatser.

• Nuvarande och framtida kompetensbehov samt eventuellt kompetensgap och/eller behov av

kompetensväxling

Rekryteringsbehov på kort sikt. Allmäntandläkare: 10, Tandhygienister: 10 Tandsköterskor: 5

Pensionsprognos t o m 2015: Allmäntandläkare: 11, Tandhygienister: 13, Tandsköterskor: 66

Antalet pensionsavgångar bland allmäntandläkare och tandhygienister är förhållandevis få under

kommande år eftersom medelåldern inom dessa grupper är lägre. På längre sikt kommer

rekryteringsbehovet av tandsköterskor att öka på grund av fler antal pensionsavgångar.

• Yrkesroller och utveckling av dessa

Folktandvården har som ambition att samtliga yrkesgrupper ska arbeta på toppen av sin

kompetens. Detta medför att samtliga kliniska yrkesroller kontinuerligt måste utvecklas,

teamtandvården ska fungera så optimalt som möjligt. Inom ramen för teamtandvården år målet att

rätt patient ska möta rätt kompetens. Detta medför ett effektivt patientomhändertagande, bättre

patientgenomströmning och sålunda också en bättre ekonomi.

• Nyckelfunktioner

Samtliga kliniska yrkesgrupper har nyckelfunktioner inom Folktandvården. Tillgången på chefer

och tandläkare har dock av avgörande betydelse för att verksamheten. Organisationen står inför

en stor utmaning att klara generationsskiftet inom organisationen, i synnerhet när det gäller

allmäntandläkare.

• Åtgärder och aktiviteter i form av kompetenshöjande insatser och rekrytering för att möta

framtida kompetensbehov

För att möta framtida kompetensbehov arbetar Folktandvården med olika kompetenshöjande

insatser. Tandsköterskor inom organisationen ges möjlighet att utbilda sig till tandhygiensiter och

allmäntandläkare utbildads vid behov till specialisttandläkare. Dessa utbildningsinsatser utgör ett

komplement till den ordinarie rekryteringen och är avgörande för om Folktandvården ska kunna

klara sina framtida kompetensbehov.

Då merparten av de allmäntandläkare som anställs är nyutbildade behöver organisationen

investera stora resurser i såväl introduktion som klinisk handledning. Detta gäller delvis även för

tandhygienisterna.

Förväntad effekt

Säkerställa kommande personal- och kompetensförsörjning.


4 Ekonomi - God ekonomisk hushållning (landstingets mål) Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget

bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med

lägsta möjliga resursinsats.

4.1 Ekonomi

Folktandvården ser ett ökat krav av kvalitativ vård från våra kunder. Samtidigt bedöms det vara

fortsatt konkurrens om såväl kunder som medarbetare. Det är därför viktigt att kunna följa upp och

analysera verksamheten på alla plan samt engagera såväl chefer och övrig personal till hög

medvetenhet både vad gäller intäkter och kostnader, för att nå en ekonomi i balans.

Förvaltningens mål: 4.2 Ekonomi i balans

Vi gör ett positivt ekonomiskt resultat i relation till ekonomiska åtaganden.

Medarbetarnas hälsa och utveckling.

Mått Målvärde

Hämtas från QlikView. Utfall är ackumulerat resultat för

hela Folktandvården (mkr) till och med den senaste

månaden.

>0 mkr

Målet är en god ekonomi som ger ett positivt ekonomiskt resultat och klarar avkastningskrav.

Aktiviteter

Öka frisknärvaro

Folktandvårdens hälsobokslut år 2015 visar på ett intäktsbortfall på nästan 15 mkr under år 2015,

vilket var en ökning med cirka 4 mkr jämfört med föregående år. Fortsatta satsningar på

förebyggande hälsoåtgärder kommer att genomföras för att öka frisknärvaron och därmed minska

intäktsbortfallet.

Förväntad effekt Den förväntade effekten är att frisknärvaron ökar. Mäts månatligen. Frisknärvaron var 94 procent

i augusti 2016, målet för år 2017 är mer än 96 procent.

Behålla och utveckla medarbetare

Folktandvården har en hög kostnad för varje medarbetare som slutar. Folktandvården kommer att

ta fram program som ger medarbetarna ytterligare möjlighet till stimulans och personlig

utveckling.

Förväntad effekt Positiva och engagerade medarbetare som stannar kvar i verksamheten och bidrar till att utveckla

Folktandvården.


4.3 Ekonomiskt utgångsläge

Ett par osäkra faktorer är den fortsatt höga sjukfrånvaron och även uppkomna vakanser.

Folktandvården fokuserar på att öka frisknärvaron och behålla och kompetensutveckla medarbetare.

Nyrekryteringar är mycket kostsamma och hög sjukfrånvaro leder till stora intäktsbortfall.

Ett ständigt arbete med dessa variabler kommer med automatik att ge ett bättre ekonomiskt resultat

4.4 Driftbudget 2017

Justeringar har gjorts för kostnadsökningar inom Specialisttandvården, samt Folktandvårdens

uppdrag med totalt 1,9 mkr. Därtill är barntandvårdspengen och ansvarspengen för 2017 justerad

med index. Tillkommande är fri tandvård för unga vuxna mellan åldrarna 20-21 år, vilket beräknas

kosta Folktandvården cirka 4,6 mkr.

Totalt är den externa budgetramen 90 200 tkr exklusive köpt vård, läkemedel och avskrivningar.

4.5 Effektiviseringar och åtgärder

Ett proaktivt arbete eftersträvas med tidiga analyser av avvikelser, fortlöpande utveckling av

teamarbete samt fokus på att hålla kostnadsökningar under 4 procent.

En förutsättning för att lyckas med detta är att klinikerna samverkar och att medarbetarna på

klinikerna arbetar som ett lag, där varje yrkeskategori använder sin kompetens maximalt för att

uppnå bästa patientnytta. Vård ska ges efter behandlingsbehov på rätt nivå.

Tandvårdsstödet och den tandvårdstaxa, som patienterna ska betala efter, är komplicerad och därför

behöver medarbetarna kontinuerligt utbildas i tillämpningen av regelverket kring tandvårdsstöd och

debitering.

Fokus är som tidigare nämnts även på att öka frisknärvaro och behålla medarbetare.

4.6 Investeringsbudget 2017

Nybyggnation av allmäntandvårdskliniken i Vimmerby ska stå klar i mitten av 2017.

Fortsatt arbete av allmäntandvårdsklinikerna i Oskarshamn och Emmaboda pågår under

planperioden.


Psykiatriförvaltningen

Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan 2017 2(29)


1.1 God tillgänglighet .............................................................................................................................. 3

1.2 Patientfokuserad vård ......................................................................................................................... 5

1.3 Jämlik och jämställd vård .................................................................................................................. 7

1.4 Prevention och förebygga ohälsa ....................................................................................................... 9

2 Verksamhet och process - God hälsa hos invånarna (landstingets mål) ................................ 10

2.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård ....................................................................................... 10

2.2 Säker vård ........................................................................................................................................ 13

2.3 Effektiv vård .................................................................................................................................... 18

2.4 God hållbarhet .................................................................................................................................. 19


(landstingets mål) ......................................................................................................................... 21

3.1 Psykiatriförvaltningen ska ha ett utvecklande, tydligt och engagerat ledarskap .............................. 21

3.2 Psykiatriförvaltningen ska ha ett utvecklande, aktivt och engagerat medarbetarskap ..................... 22

3.3 Psykiatriförvaltningen ska erbjuda attraktiva, utvecklande och hälsosamma arbetsplatser

med rätt avvägd kompetens. ............................................................................................................. 22

3.4 Kontinuitet i vården ......................................................................................................................... 25


4.1 God ekonomisk hushållning med budget i balans ............................................................................ 27


4.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 28







Förvaltningens mål: 1.1 God tillgänglighet

Vården ska ske inom rimlig tid vilket innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på

de vårdinsatser som hon eller han är i behov av. Begreppet tillgänglighet har dock en betydligt

bredare innebörd än enbart väntetider.

Även under kommande planperiod kommer fokus att ligga på hög tillgänglighet vad avser det första

besöket till den specialiserade psykiatrin, såväl vuxenpsykiatrin som till barn- och

ungdomspsykiatrin. Arbetet utifrån tidigare uppsatta mål med tid till fördjupad

utredning/behandling inom BUP inom 30 dagar kommer att fortsätta.

Insatser för att göra den psykiatriska vården mer tillgänglig handlar också om förbättrad

information om tydligare sökvägar för länets medborgare. Genom ett standardiserat basutbud av e-

tjänster via 1177 i hela Landstinget i Kalmar län blir det också en mer tillgänglig och jämlik vård då

invånaren på ett enkelt och enhetligt sätt känner igen sig oavsett vid vilken enhet man söker vård. I

begreppet tillgänglighet innefattas även andra kvalitetsaspekter i det att patienter, i hela länet, skall

ha tillgång till moderna och ändamålsenliga metoder för utredning och behandling. Utöver arbetet

med väntetider kommer detta att utgöra ett viktigt fokusområde.

Mått Målvärde

Förstabesök inom 30 dagar till barn- och ungdomspsykiatrin 90 %

Minst 90 procent av barn och unga efter beslut om en första bedömning inom den specialiserade

barn- och ungdomspsykiatrin eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa ska få en

första bedömning inom högst 30 dagar.

Fördjupad utredning/ behandling inom 30 dagar vid barn- och

ungdomspsykiatrin

80 %

Minst 80 procent av barn och unga efter beslut om en fördjupad utredning eller behandling inom

den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan specialistverksamhet med uppdrag

kring psykisk ohälsa, har påbörjat inom högst 30 dagar.

Andel genomförda återbesök inom måldatum för vuxenpsykiatrin 80 %

Kvalitetssäkrad modell för uppföljning utvecklad av Sveriges kommuner och landsting. Kommer

att användas i den kartläggning som mottagningarna startar upp under 2017.

Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjukvården inom 60 dagar

(psykiatri och hälso- och sjukvård)

80 %

Minst 80 procent av patienterna ska ha genomfört ett första besök inom planerad specialiserad

vård inom högst 60 dagar från det att beslut om remiss till förstabesök har genomförts.


Aktiviteter

Genomlysning av tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin

En genomlysning ska genomföras när det gäller patientflöden inom barn- och ungdomspsykiatrin

avseende återbesök och eventuella undanträngningseffekter. Resultat ska analyseras, valideras

och en handlingsplan tas fram såväl när det gäller tid till första besök som till fördjupad

utredning/behandling.

Förväntad effekt Säkrad behovsstyrning och utesluta undanträngningseffekt för patienter med stora behov av

vårdinsatser.

Utveckla mått för flöde i processen Neuropsykiatri

Hur många går vidare från en basutredning till fördjupad utredning?

Hur länge får man vänta från beslut om att fördjupad utrednings skall utföras?

Måttet bör utredas gemensamt i Sydöstra sjukvårdsregionen inom ramen för regional process när

det gäller neuropsykiatri inom RMPG.

Förväntad effekt

Att ge en klarare bild över NP-processen vilket syftar till minskat lidande för patientgruppen.

Standardiserat vårdförlopp i Sydöstra sjukvårdsregionen

Processledare utsedd, Olov Thorén. Representanter för Sydöstra sjukvårdsregionen ska arbeta

fram ett standardiserat vårdförlopp, med cancerprocessen som mall.

Förväntad effekt Standardiserat vårdförlopp. Kortare väntetider till utredning för misstänkt ADHD och

autismspektra diagnos. Likvärdiga arbetsmetoder i regionen.

Utveckla mått för väntetider på akutmottagningen

För närvarande kan inte akutliggare användas inom psykiatrin vilket beror på att den inte är fullt

kompatibel med andra delar i Cosmic. Möjligheter att följa akutprocessen såväl när det gäller

väntetider som triagering planeras

E-hälsa och invånartjänster

Psykiatriförvaltningen kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt inom e-hälsoområdet.

- Internetbaserad KBT ska vidmakthållas och utvecklas

- Användande av videoteknik i patientmötet kommer att prövas under 2017

- Basutbudet för bokningsbara tjänster kommer att utvecklas

- Pilot med öppen tidbok planeras

- Fortsatt införande av Tele-Q

- Journalen som e-tjänst

Förväntad effekt Större flexibilitet för patienterna och sannolikt tidsvinster både för patienter och för

verksamheterna.


Förvaltningens mål: 1.2 Patientfokuserad vård

En patientfokuserad vård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika

behov, förväntningar och värderingar samt att dessa vägs in i de kliniska besluten. Patienter och

närstående, oavsett ålder, ska vara välinformerade, ha inflytande över vård och behandling och

känna trygghet. Vården ska stärka individens förmåga att förvärva, förstå och använda information

för att bibehålla, främja eller förbättra sin hälsa.

För att kunna utveckla vårdens kvalitet i ett patientperspektiv är det viktigt att ta fram indikatorer

som avspeglar lagstiftningens krav och de behov som patienter har definierat och anser väsentliga

att vården tillgodoser. Det är viktigt att indikatorerna avspeglar de resultat som är betydelsefulla för

patienten.

LF Uppdrag 15/02, Handlingsplan utifrån strategin för medborgare-patient- och

närståendemedverkan

PF Uppdrag 15/01, Brukarmedverkan

LF Uppdrag 15/01, Handlingsplan för köfri vård

LF Uppdrag 16/06, Uppföljning av handlingsplan köfri vård

Mått Målvärde

Vårdplan för patienter inom heldygnsvård 80 %

80 % av patienterna inom heldygnsvård ska ha en vårdplan. Se nytt lagförslag, Lagrådsremiss

"Ökad samverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård". Lagrådsremissen betonar

vikten av att alla patienter som vårdas under LPT eller LRV ska ha vårdplan och SIP när det är

flera aktörer inblandade.

Antal patienter med fast vårdkontakt

Det är inte ovanligt att patienter inom psykiatrisk vård har komplexa vårdbehov och därmed

också har behov av fast vårdkontakt. Inom psykiatrin har funktionen funnits sedan länge men

med andra benämningar, även om dessa inte till fullo överensstämmer med begreppet.

Antal patienter med samordnad individuell plan (SIP) 50 patienter

En samordnad individuell plan skall alltid göras när det finns behov av samordning mellan olika

organisationer. Ökning av antal SIP mäts regelbundet, medan kvalitén i planerna ännu inte har

utvärderats. Målsättningen är att SIP ska öka.

Bemötandet i kommande patientenkät för psykiatrin

För närvarande har psykiatrin inte någon nationell patientenkät. Utredning pågår inom SKL.

Helhetsintrycket av vården, patientupplevd kvalitet

För närvarande har psykiatrin inte någon nationell patientenkät. Utredning pågår inom SKL.

Aktiviteter


Aktiviteter

Utveckla och förenkla för vårdplansdokumentation i Cosmic

För att underlätta dokumentation och även läsbarhet av dokumentation av vårdplan i Cosmic

behöver stödet utvecklas och även förenklas. Det faktum att patienten sedan 1 november 2016

kan läsa sin journal via 1177 förstärker behovet att revidera sökord och struktur.

Förväntad effekt - Bättre och mer logisk läsbarhet för patienten

- Bättre möjligheter att filtrera fram vårdplanen

- Mer begriplig information via journalen som e-tjänst

- Anpassning gentemot Nationellt fackspråk och informationsstruktur

Införande av fast vårdkontakt

Under 2017 kommer psykiatriverksamheterna att arbeta aktivt med att införa fast vårdkontakt.

Förväntad effekt

Ökad trygghet för patienter med komplexa vårdbehov.

Informationsöverföringsgrupp inom länsgemensam ledning

Informationsöverföringsgruppen består av representanter från länets kommuner och landstinget.

Varje huvudman tillser att gruppen är bemannad utifrån uppdraget.

Gruppens primära uppdrag består i att hantera frågor rörande:

- Betalansvarslagen

- LISA-avvikelser

- Hemsjukvård

- SIP, samordnad individuell plan

Förväntad effekt En fungerande samverkan förenklar för personen själv och dess närstående då de inte behöver

lägga ner tid och energi på att samordna insatser som ges av kommunen eller landstinget. SIP är

därmed trygghetsskapande för patienter och närstående.

17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med

självskadebeteende, diarienummer 170015

Länsgemensam ledning i samverkan

Arbete kommer att ske inom ramen för beslutad plan 2017. Innebär bland annat ett ökat fokus på

barn och unga.

Förväntad effekt

Bättre samverkan mellan kommuner och landsting.

Överenskommelse psykisk hälsa 2017


Aktiviteter

Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting (SKL) har beslutat att godkänna 2017 års

överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen

har en likartad inriktning med överenskommelsen för 2016 och utgör utgångspunkten för arbetet

de närmaste åren utifrån behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa.

Förväntad effekt Skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete inom området med ett gemensamt ansvarstagande

från berörda aktörer.

Handlingsplan utifrån revisionens granskning av remisshanteringen

Landstingets revisorer genomförde år 2013 en granskning av remisshanteringen i Landstinget i

Kalmar län. Granskningen 2016 visar att landstinget på flera punkter vidtagit åtgärder för att

komma tillrätta med tidigare brister men att en del fortfarande återstår. Handlingsplan ska tas

fram.

Förväntad effekt

Bättre styrning mot målen i köfri vård.

Förvaltningens mål: 1.3 Jämlik och jämställd vård

Med jämlik och jämställd vård menas att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla

oavsett grupperingar utifrån geografi, kön, ålder, socioekonomiska faktorer eller etnicitet.

LF Uppdrag 15/14, Handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar

uppmärksammas i vården

Mått Målvärde

Andel patienter psykiatrisk diagnos som får erhåller somatisk uppföljning 100 %

Personer med psykiatrisk sjuklighet har större risk för metabolt syndrom vilket i sin tur leder till

försämrad somatisk hälsa, bland annat på grund av läkemedel och livsstilsfaktorer. Fortsatt fokus

på denna grupp och de projekt som är påbörjade. Samverkan med somatisk vård och

kommunerna bör intensifieras. Livsstilsfaktorer som rökning, kost och motion är av stor

betydelse.

Aktiviteter

Följsamhet till riktlinje, Metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Ökad följsamhet till Psykiatriförvaltningens riktlinje

Förväntad effekt

Minska risk för somatisk ohälsa för patienter med allvarlig psykisk sjukdom.

Omhändertagande av flyktingar och asylsökande


Aktiviteter

Det finns ett ökat behov av kompetenshöjande insatser runt transkulturell psykiatri för vård av

asylsökande med tortyrskador och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD vilket oftast kräver

mycket långa vårdtider, ibland livslånga.

Psykiatrin är en del i LF Uppdrag 16/19, Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla

möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och

posttraumatiskt stress disorder.

Förväntad effekt Skapa ytterligare förutsättningar för att identifiera kulturella skillnader när det gäller symtom på

psykisk ohälsa hos asylsökande nyanlända som söker vård.

Kartläggning av öppenvården

En kartläggning inom öppenvården när det gäller patienter med diagnos inom sjukdomsområden

som Bipolär sjukdom, Depression, Ångest, Psykos, ADHD, Autismspektrumstörning, Emotionell

instabil personlighetsstörning eller beroendesjukdom.

Förväntad effekt

Bättre prioriteringar för psykiatrins svårast sjuka och för att minimera undanträngningseffekt.

Inventering av behandlingsutbud

En kartläggning av psykiatrins behandlingsutbud och var geografiskt olika metoder kan

tillhandahållas vilket också ska ställas mot efterfrågan och behov.

Förväntad effekt

En mer tillgänglig och jämlik psykiatrisk vård.

Samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen

Under 2015-2016 har landstinget i Kalmar län haft ordförandeskapet för RMPG psykiatri

(Regional Medicinsk Programgrupp). Det huvudsakliga arbetet inom RMPG psykiatri har sker

inom sju olika arbetsgrupper:

- Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

- Effektiv vård

- Säker vård

- Rek-lista och läkemedelsmallar

- Regionövergripande Cosmicfrågor

- Vård avseende personer med självskadebeteende

- Könsdysfori

Även utanför RMPG sker samverkan i Sydöstra sjukvårdsregionen

Förväntad effekt

Minska regionala skillnader inom flera väsentliga områden.

Jämställdhetsanalys enligt 3R


Aktiviteter

Undersökningsmetoden kallas för 3R och metoden har fokus på att kartlägga och analysera hur en

verksamhet ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv. Analys har skett vid en öppenvårdmottagning i

södra länsdelen. Ambitionen är att det ska ske analyser vid ytterligare enheter.

Förväntad effekt Medvetandegöra eventuella skillnader mellan patienterna avseende tillgänglighet, diagnossättning

och behandling på grund av patienternas kön.

Förvaltningens mål: 1.4 Prevention och förebygga ohälsa

Alla förvaltningar har dokumenterat aktiviteter i en hälsoplan. Planen sträcker sig över 3 år och

innehåller aktiviteter inom de prioriterade områdena; tobak, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, jämställd

o jämlik vård. Aktiviteterna riktar sig till olika nivåer såsom medborgare, kund och medarbetare.

Aktiviteter

Arbete med hälsoplan

I hälsoplanen finns mått och tidsramar angivna för de olika aktiviteterna. 2017 kommer planen

finnas länkad här.

From 2018 års kommer varje förvaltning kunna se sina aktiviteter och mått i styrkortet.

Förväntad effekt

Bättre hälsa för länets invånare

Erbjuda tobaksavvänjning till våra patienter

Medarbetare utbildades under 2016 i Tobaksavvänjning med särskild inriktning mot psykiatrin.

En länsövergripande riktlinje för tobaksavvänjning beräknas vara klar januari 2017.

Förväntad effekt

Ökad hälsa och minskad risk för sjukdomar relaterade till rökning.






Förvaltningens mål: 2.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad

erfarenhet och utformas för att möte den individuella patientens behov på bästa sätt. Arbetet med

öppna jämförelser och att aktivt lära av varandras erfarenheter ska fortsätta med målsättning att

ytterligare förbättra kvalitet och patientsäkerhet. Bättre vårdprocesser och medicinska resultat kan

uppnås genom systematiskt arbete, kontinuerliga uppföljningar och åtgärder. Systematisk

egenkontroll sker inom samtliga av psykiatrins basenheter enligt respektive ledningssystem. Av stor

vikt är att ta till sig patientens synpunkter och upplevelser av vården.

Ökade förväntningar från samhälle, patienter och närstående när det gäller att tillgodose nuvarande

och kommande behov av specialistpsykiatriska insatser kräver fortsatt fokus på

verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Under planperioden prioriterade områden:

- Utveckla omhändertagandet grundat på olika diagnosgruppers behov

- Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella

kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna, där nationella riktlinjer och

regionala vårdprogram är vägledande i arbetet

- Utveckla specialistpsykiatrin för en bättre evidens, kompetens, bemötande, större inflytande för

patienter och närstående samt förbättrad vårdmiljö.

- Minska den förhöjda dödligheten i somatiska sjukdomar hos personer med samtidig psykisk

ohälsa.

- Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer

- Strategisk personal- och kompetensförsörjning

- Vidareutveckla vårdens IT-stöd för enklare och mer ändamålsenlig journalföring

- Vidareutveckla formerna för internkontroll

- Stimulera och utveckla FoU-arbetet inom förvaltningen

Mått Målvärde

Antal aktuella patienter skall registreras i psykiatrins nationella register 75

registreringar

per helår

Kvalitetsregisterdata kommer att bli en värdefull källa för analys och uppföljning och som

underlag för verksamhetsutveckling. En förutsättning för registrens överlevnad utveckling är att

registrering sker i psykiatrins kvalitetsregister, BUSA, BipoläR, PsykosR, ECT, Riksät, SBR,

LARO och Rättspsyk

ECT på etablerad indikation 95 %

Avgörande för behandlingens effekt är att den ges på väl vald indikation och med anpassad

behandlingsteknik.

Den främsta indikationen för ECT är svår depression, där ECT i upprepade studier visat sig

överlägsen annan behandling.


Mått Målvärde

ECT vid slutenvårdad svår depression 60 %

Elektrokonvulsiv terapi, ECT, är den mest effektiva behandlingen vid svår eller psykotisk

depression. Mer än 80 % av patienterna med svår depression får symptomlindring av ECT.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom ger ECT vid slutenvårdad svår

depression en hög prioritet.

Andel patienter med bipolär sjukdom och som behandlas med Litium 70 %

Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar som förstahandsval behandling med

läkemedlet litium i syfte att förebygga återfall hos patienter med bipolärt syndrom. Målnivå är att

minst 70 procent av patienterna med bipolär sjukdom av typ 1 skall litiumbehandlas.

Återfall i skov i bipolärsjukdom 40 %

Målet med all stämningsstabiliserande behandling vid bipolär sjukdom är att förhindra affektiva

sjukdomsskov. Andelen patienter med återfall i skov de senaste 12 månaderna är därför en viktig

kvalitetsindikator.

Andel medarbetare som genomfört webutbildning i SPISS

(Suicidprevention i Svensk Sjukvård)

100 %

Suicid (självmord) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Att förebygga och förhindra

suicid och suicidförsök är en prioriterad fråga inom hela hälso- och sjukvården. Testet går att

göra om hur många gånger som helst. Utbildningen är vetenskapligt granskad och utvärderad.

Certifiering sker efter genomgången utbildning.

Antal medarbetare som genomgått utbildning runt självskadebeteende

Självskadebeteende har beskrivits som ett växande problem under senare årtionden, framför allt

hos ungdomar. Man kan konstatera att gott bemötande inom självskadevården är av största vikt.

Goda kunskaper inom ämnet självskadebeteende ger ett bättre bemötande generellt.

Antal medarbetare som genomgått utbildning TERMA

TERMA är ett utbildningsmaterial för personal inom psykiatrin där bemötandefrågor hanteras på

ett konkret sätt.

Antal forskarutbildade medarbetare ska öka

Forskning och utveckling är viktiga delar i arbetet med att utveckla den psykiatriska vården.

Psykiatriförvaltningens arbete med kvalitetsutveckling sker alltmer strukturerat. Däremot är

forskningsdelen i FoU-verksamheten eftersatt. Psykiatrin som specialitet är relativt obeforskad

och trots många intressanta forskningsområden har förvaltningen inte någon lång

forskartraditionen. För att stimulera forskande medarbetare kommer en plan att tas fram gällande

forskningsarbeten med klinisk inriktning som kan vara verksamheten till gagn.


Aktiviteter

Strukturerad vårddokumentation i syfte att skapa integration till nationella

kvalitetsregister

Arbete med att skapa stöd för strukturerad vårddokumentation i syfte att skapa integration mellan

IT-stödet Cosmic och nationella kvalitetsregister för psykiatrin. Dubbeldokumentation (i journal

och kvalitetsregister) leder både till en arbetsmiljöbelastning och till ökad risk för felaktig

dokumentation. Samtidigt ökar kraven på vården om rapportering till ett ständigt ökande antal

intressenter.

Förväntad effekt Förenklad och mer ändamålsenlig journalföring. Minskad dubbeldokumentation samt en ökad

täckningsgrad till psykiatrins kvalitetsregister.

Processgrupp ECT fortsätter att utveckla och följa upp behandling med ECT

6-månadersuppföljning ska dokumenteras och införlivas i integrationslösningen

Förväntad effekt Bättre kartläggning av patienternas upplevelse av behandlingen och inställning till eventuell

framtida behandling.

Följa nationell utveckling inom området affektiva sjukdomar och andra indikationer för

ECT

Processgrupp ECT följer den nationella utvecklingen och redovisar årligen sin analys runt

nationella indikatorer och följer också utvecklingen inom området som huvudsakligen handlar om

affektiv sjukdom.

Transkraniell magnetstimulering, TMS, är en ny metod för behandling av depression.

Behandlingen testas just nu i en vetenskaplig studie vid två psykiatriska verksamheter inom

Stockholms läns sjukvårdsområde. Preliminära undersökningar visar att metoden är effektiv och

med färre biverkningar än vanlig elbehandling (ECT). Den nationella utvecklingen på området

ska följas och ett eventuellt införande av TMS på sikt ska utredas.

SPISS, fortsatt utbildning och repetition

Under 2016 påbörjades en satsning med utbildning i suicidprevention, SPISS (Suicidprevention i

Svensk Sjukvård). Samtlig vårdpersonal inom psykiatrin kommer att omfattas av utbildning som

delvis är interaktiv och avslutas med ett kunskapstest. Repetitionsutbildning skall sedan göras

1ggr/år.

Förväntad effekt Ökad kunskap och hantering kring suicidbegreppen och ökad förståelse för kännetecken på

suicidalitet.

Öka kompetens inom självskadeproblematik


Aktiviteter

Medarbetare inom förvaltningen ska genomgå utbildning avseende självskadeproblematik.

Former för DBT, dialektisk beteendeterapi, ska utvecklas och erbjudas på ett likartat sätt i hela

förvaltningen.

Förväntad effekt

Minskat lidande för patientgruppen.

TERMA, fortsatt utbildning och repetition

Samtlig personal inom heldygnsvården har genomgått utbildningen och under 2017 kommer

repetitionsutbildning att ske

Forskning och utveckling

Förvaltningens FoU-plan ska tas fram. Utifrån olika aspekter ska forskningsarbete stimuleras.

Genomgång av, för psykiatrin, relevanta kliniska riktlinjer

För att kunna följa evidens och nya kunskaper och rön inom psykiatriområdet är det viktigt att ta

del av kliniska riktlinjer och andra kunskapsdokument. Bland annat har Nationella riktlinjen för

ångest och depression reviderats. Här kommer förvaltningen att göra en konsekvensbedömning

av den nya riktlinjen.

Förväntad effekt Psykiatriförvaltningen kan därmed medverka i utvecklandet av egna eller gemensamma

kvalitetsindikatorer.

Psykiatri E-Bas

Psykiatri E-bas är en del av regeringens satsning på att förstärka kompetensen hos personal i

socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården.

Vid kompetensinventeringen inom psykiatriförvaltningen har framkommit önskemål om att gå

vidare med satsningen.

Utbildningen planeras att starta i januari 2017 med uppstartsföreläsning för utbildningsledare och

därefter riktade föreläsningar med början i mars 2017. Det senare betraktas som pilotomgång och

om detta faller väl ut kan utbildningsinsatsen fullföljas i 9-månaders period.

Förväntad effekt Satsningen bör ses som en omfattande men behövlig insats och innefattar flera, inom

psykiatriförvaltningen, prioriterade områden.

Förvaltningens mål: 2.2 Säker vård

Säker vård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete och genom

att lära av det som har hänt.

Psykiatriförvaltningens kvalitet- och patientsäkerhetsplan är ett levande dokument och är under

ständig utveckling och förändring. Kvalitet- och patientsäkerhetsgruppen, KPG, ansvarar för planen


där nya mål och mått tillfogats inför kommande verksamhetsår. KPG rapporterar en gång per termin

till psykiatrins ledningsgrupp.

Under planperioden fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete att ske inom områden som tvångsvård,

suicidprevention, och att förhindra självskadebeteende. Arbetet går vidare med

patientsäkerhetsronder, verksamhetsdialoger med fokus på kvalitet och patientsäkerhet,

markörbaserad journalgranskning och aktiv hantering av avvikelser.

Mått Målvärde

Antal rapporterade avvikelser i LISA 50

registreringar

per tertial

Psykiatriförvaltningen har under flera år arbetat med att stimulera till avvikelserapportering i

LISA. Måttet kommer fortsättningsvis att följas under planperioden.

Andel åtgärdade rapporterade avvikelser i LISA efter tre månader 50 % per

tertial

Bör vara över 80 %

Patienter med bipolär och psykossjukdom ska ha fått en

läkemedelsgenomgång senaste 12 månader

100 %

Enligt tidigare prestationsmål inom PRIO-satsningen att 70 procent av patienterna som registreras

i de psykiatriska kvalitetsregistren ska ha erhållit en läkemedelsgenomgång inom de senaste 12

månaderna vid ny- och uppföljningsregistrering. Sannolikt kommer ny mätmetod att behöva

utvecklas under 2017

Följsamhet hygienregler 100 %

Måttet beskriver andel personal som uppfyller hygienrutiner enligt Socialstyrelsens riktlinjer i

samtliga 7 steg: Korrekt arbetsdräkt med kort eller uppsatt hår och inga ringar, klockor eller

armband. Desinfektion av händer före och efter patientkontakt samt korrekt användning av

handskar/förkläde.

Följsamhet klädregler 100 %

Måttet beskriver andel personal som uppfyller klädregler enligt Socialstyrelsens riktlinjer i



handskar/ förkläde.

Antal journaler där man genomfört markörbaserad journalgranskning 13

Markörbaserad journalgranskning är ett verktyg för egenkontroll av verksamheten. Med hjälp av

metoden kan man identifiera vårdskador som inte hittas på annat sätt. Journalgranskningen ska

ske månatligen inom vuxen- och rättspsykiatri. Resultat av granskningarna ska matas in i SKLs

databas varje månad.

Minska långtidsbehandling med Bensodiazepiner (alla substanser)


Mått Målvärde

Bensodiazepiner är en grupp lugnande och sömngivande läkemedel som främst förskrivs som

behandling mot ångestsjukdomar och sömnstörningar. Preparatens beroendepotential är ett

betydande bekymmer vid långtidsbehandling. Detta bör undvikas.

Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd för samtliga patienter 100 %

Måttet är en av flera aktiviteter som syftar till att minska behovet av tvång

- Har alla förebyggande åtgärder tömts ut innan tvångsåtgärd sattes in?

- Har man erbjudit/genomfört uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd på samtliga patienter?

- Har man gjort en planering hur omvårdnaden ska ske och dokumenterat denna i journal vid

återinläggning på ett lättillgängligt sätt?

Följsamhet till suicidriktlinjen efter suicidförsök 90 %

Kontrolleras med hjälp av journalgranskning månatligen på patienter som gjort ett aktuellt

suicidförsök.

Andel åtgärder i basenheternas internutredningar som är genomförda

Uppföljning och egenkontroll sker enligt förvaltningens kvalitets- och patientsäkerhetsplan som

utöver övriga indikatorer i landstinget även innehåller förvaltningens egna mätningar.

Minska antal tvångsåtgärder

Handlingsplan finns framtagen.

Aktiviteter

Uppföljning av avvikelser i LISA

Informera om att anställd kan följa vad som händer med sin rapporterade avvikelse LISA.

Uppföljning av LISA-avvikelser vid arbetsplatsträffar.

Förväntad effekt

Att se avvikelsehanteringen som en självklar del i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.

Genomföra journalgranskning

Journalgranskning av samtliga patienter som sökt akut pga suicidförsök

Förväntad effekt

Identifiera viktiga suicidförebyggande aspekter.

Tillvarata erfarenheter efter inträffade suicid

Under 2017 kommer sannolikt att föreskrifterna runt Lex Maria gällande suicid att ändras. Med

anledning av detta har förvaltningen beslutat att journalgranskning och internutredningar efter

samtliga suicid ska göras oavsett anmälan enligt Lex Maria.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Att vidmakthålla internutredningar trots ändrad föreskrift 2017.

Standardiserat vårdförlopp suicid

Uppstart av landstingsövergripande suicidpreventivt arbete.

Förväntad effekt

Ytterligare utveckla och kvalitetssäkra det suicidpreventiva arbetet inom hela landstinget.

Genomföra internutredningar

Varje basenhet går igenom sina internutredningar som genomförts i samband med IVO-ärenden.

Rapporteras in till KPG i februari årligen och registreras i patientsäkerhetsportalen på

landstingets intranät.

Förväntad effekt

Hitta systemfel och verka för ett systematiskt lärande.

Handlingsplan i syfte att förbättra kvaliteten på tvångsvården och minska behovet av

tvångsåtgärder

1: linjechef för aktuell avdelning som svarar för tvångsåtgärder ska tillsammans med

avdelningspersonal i gruppdiskussioner gå igenom följande punkter:

- Har alla förebyggande åtgärder tömts ut innan tvångsåtgärd sattes in? Både med avseende på

personal och patient?

- Har man erbjudit/genomfört återkopplingssamtal på samtliga patienter?

- Har man gjort en vårdplan och dokumenterat denna i journal vid risk för återinläggning på ett

lättillgängligt sätt?

Denna ska göras två gånger om året på samtliga patienter som varit föremål för tvångsåtgärder.

Resultat av genomgång ska redovisas/återkopplas på klinikens patientsäkerhetsmöten eller

liknande där Ledningsgrupp, Verksamhetschef och Chefsöverläkare närvarar. Där ska analys ske

och nödvändiga beslut för korrigeringar göras. (Bör ingå som en punkt i den årliga

Verksamhetsberättelsen och följs upp årligen på Verksamhetsdialogerna med Basenheterna)

Genombrottsprogram riktat till barn och unga med behov av komplexa insatser via SKL

Barn- och ungdomspsykiatrin har, tillsammans med Socialtjänsten i Kalmar kommun, anmält sig

till att ingå i SKLs fortsatta genombrottsprogram. Syftet är att ge stöd och verktyg för att förbättra

kvaliteten i metoder och arbetssätt med målsättningen att ge en god och säker vård med ett tydligt

patientperspektiv. Genombrottsprogrammet riktar sig till barn- och ungdomspsykiatrins öppen-

samt heldygnsvård med respektive samverkanspartners

Förväntad effekt

Såväl bättre samverkan internt och extern samt ännu bättre och rätt LPT-vård.

Fortlöpande följa utfall av tvångsvård och tvångsåtgärder

Ta fram statistik och redovisa vid KPG två gånger årligen.


Aktiviteter

Läkemedelsplan inom förvaltningen ska följas och utvecklas

Förvaltning har en gemensam läkemedelsplan som är framtagen av farmaceuten tillsammans med

läkarna inom respektive basenhet. Psykiatriförvaltningens länsgemensamma reviderade

läkemedelsmål är:

För vuxenpsykiatrin:

- Minska användningen av Lyrica/Pregabalin

- Minska långtidsbehandling med Bensodiazepiner (alla substanser)

- Ingen ökning av totalkostnad för Centralstimulantia

- Öka och följa förskrivning av Klozapin

För Barn-och Ungdomspsykiatrin:

- Bevaka förskrivningen av centralstimulantia

- Följ förskrivningen av antidepressiva

- Följ förskrivningen av sömnmedel

Förväntad effekt

Minskat missbruk och beroendeproblematik och bättre behandling vid psykossjukdom.

Fortsatt arbete inom ramen för Kvalitets- och patientsäkerhetsgrupp, KPG

Psykiatriförvaltningens kvalitet- och patientsäkerhetsplan är ett levande dokument och är under

ständig utveckling och förändring. Kvalitet- och patientsäkerhetsgruppen, KPG, ansvarar för

planen där nya mål och mått tillfogats inför kommande verksamhetsår. KPG rapporterar en gång

per termin till psykiatrins ledningsgrupp.

Fokusområden inför kommande verksamhetsår:

- Att följa tvångsvård och tvångsåtgärder

- Somatisk hälsa hos patienter med psykisk sjukdom

- Markörbaserad journalgranskning

- Suicidprevention

- Systematisk översyn av öppenvården

Förväntad effekt Ett gemensamt synsätt på förvaltningens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete spritt över hela

psykiatriförvaltningen

Patientsäkerhetsronder

Patientsäkerhetsronder har prövats sedan 2015 och fallit väl ut. Tillvägagångssättet är att

Förvaltningsdirektör tillsammans med Chefläkare och Hälso- och Sjukvårdsstrateg under några

timmar besöker en verksamhet och träffar vårdpersonalen, chefer och i förekommande fall även

patienter. Frågor rörande kvalitet och patientsäkerhet lyfts och diskuteras. Metoden har fallit väl

ut och kommer att utvecklas och fortsätta under planperioden. Under kommande år planeras för

fyra ronder per termin.

Förväntad effekt

Förbättrat resultat utifrån patientsäkerhetskulturmätning.

Tillvarata erfarenheter från avvikelser via patientnämnd


Förvaltningens mål: 2.3 Effektiv vård

Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål.

Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets

svårighetsgrad hos patienten och kostnadseffektiviteten för åtgärderna.

Krav på hushållning med resurser och kostnadseffektivitet är en självklar del av de krav som ställs

på all offentlig verksamhet. Av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) framgår att ledningen

av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god

kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 § HSL).

Vården ska bedrivas på rätt vårdnivå. Centralt är också att samordna arbetet med att utveckla och

effektivisera vårdprocessen ur patientens perspektiv vilket ställer krav på god samverkan såväl inom

organisation som externt.

Mått Målvärde

Antal dagar med överbelagda kliniker inom vuxenpsykiatrin

Kontinuerligt arbete med att minska överbeläggning.

Antal inneliggande dagar efter bedömt utskrivningsklar

Ingen patient ska behöva vårdas inneliggande när det inte är medicinskt motiverat

Andel medarbetare som genomgått e-Learning inför start med Cosmic

R8.1

100 %

Det är viktigt att samtlig berörd personal genomgår e-Learning även ej legitimerad personal.

Kopia av Antal aktuella patienter skall registreras i psykiatrins nationella

register

BUSA, Bipolär, Riksät, Rättspsyk, LAROS, SBR

Psykos-R

ECT

Rättspsyk

Bipolär

Riksät

Svenskt beroenderegister

LAROS

Aktiviteter

Ställa om för anpassning till ny föreskrift Säker utskrivning

Göra en baseline hur många dagar inneliggande efter utskrivningsklar

Vårdens IT-stöd


Aktiviteter

SamvIT PF bildades 2010. Gruppen har ett uppdrag från psykiatriledningen och ingår också som

en naturlig del förvaltningsmodellen PM3, gemensam vårdprocess. Under 2017 kommer arbetet

till stor del att ägnas åt införande av Cosmic R8.1 vilket är planerat att produktionsättas i

november 2017. Gruppens arbete runt journalföring i Cosmic, vårdplaner och andra, för

psykiatrin angelägna områden, kommer att fortsätta om än i något mindre omfattning. Detta till

förmån för arbete runt införandet av Cosmic R8.1.

Aktivitetshanteraren skall utvärderas och problemen åtgärdas.

Förväntad effekt Ett grundläggande förhållningssätt är att SamvIT PF skall, så långt det är möjligt, stödja

Psykiatriförvaltningens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete genom att skapa goda förutsättningar

för gemensamma arbetssätt inom vårdens IT-system.

Införande av paramedicinsk resurs

Uppdraget enligt LF 15/13 har fullföljts och handlingsplan finns framtagen. Implementering av

nytt arbetssätt införs under våren 2017, såväl inom vuxen- som barn och ungdomspsykiatrin.

Kvarstår att fastslå utvärderingsmodell.

Förväntad effekt

Bättre funktionsbedömningar och rehabilitering.

Processorienterat arbetssätt

Ett processorienterat arbetssätt ställer krav, såväl organisatoriskt som när det gäller kunskap och

förhållningssätt. Ofta är chefer nyckelpersoner i arbetet. Det finns därmed en ambition att

samtliga chefer inom förvaltningen ska ges möjlighet att inhämta fördjupade kunskaper inom

processorienterat arbetssätt under 2017.

Förväntad effekt

Se jämlik vård kartläggning etc

Rätt vårdadministration på rätt nivå

En kartläggning av patientflödet inom varje enhet kommer att ske och syftar till att identifiera

flaskhalsar, att minska tidstjuvar och att se till att rätt personal gör rätt saker. Målet är att

medarbetarna skall få mer tid över för patientkontakt.

Se PF Uppdrag 15/16, Rätt vårdadministration på rätt nivå

Framtagna handlingsplaner att ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Analysarbete kommer dessutom att ske vid tre av förvaltningens mottagningar gällande

sjukskrivningsintyg och andra intyg.

Förvaltningens mål: 2.4 God hållbarhet

Landstinget ska ta ett långtgående ansvar för en hållbar utveckling och miljö- och hållbarhetsarbetet

ska vara en integrerad del i all verksamhet.

Psykiatriförvaltningens lokalförsörjningsarbete


Aktiviteter

Nya psykiatrilokaler

Arbetsgrupper på basenheterna träffas kontinuerligt och tar fram ändamålsenliga planskisser för

framtidens psykiatri. Verksamhets- och vårdutveckling pågår parallellt.

Förväntad effekt

Ändamålsenliga lokaler som är flexibla för lång tid framöver.





medarbetare.

Förvaltningens mål: 3.1 Psykiatriförvaltningen ska ha ett utvecklande, tydligt och engagerat

ledarskap

Förvaltningens chefer ska tillämpa ett utvecklande ledarskap, där ledorden är Föredöme, Personlig

omtanke, Inspiration, Motivation. Ett gott ledarskap förmedlar vägledande värderingar och skapar

förutsättningar för delaktighet och förståelse för helheten.

Ledarutveckling

Delaktighet

Mått Målvärde

Andelen chefer som gått Utvecklande Ledarskap 100 %

Förvaltningsledningen har fattat beslut att chefer ska genomföra ledarutvecklingen under sitt

första år som chef.

Gröna Kortet 100 %

Förvaltningsledningen har beslutat att chefer ska gå samtliga avsnitt i Gröna kortet under den

första 2 åren som chef.

Lagutveckling 100 %

Förvaltningens chefer ska utbildas till utbildningsledare i Lagutveckling och Medarbetarskap

Aktiviteter

Fortsatt utbildning i Utvecklande ledarskap

Fortsatt utbildning i landstingets Gröna Kortet

Chef ansvarar för att gå samtliga avsnitt under sina första 2 år som chef.

Fortsatt utbildning till utbildningsledare Lagutveckling

För chefer samt HR och strateger i förvaltningsstaben


Förvaltningens mål: 3.2 Psykiatriförvaltningen ska ha ett utvecklande, aktivt och engagerat

medarbetarskap

Medarbetare som är delaktiga, har inflytande och känner eget ansvar är framgångsfaktorer för en

välfungerande verksamhet. För att stärka medarbetarnas drivkrafter att arbeta för förbättring och

ökad målkvalitet arbetar vi med en strukturerad modell för Lagutveckling och medarbetarskap.

Utvecklingsområden utifrån medarbetarenkät

Arbetsplatskulturer

Mått Målvärde

Hållbart medarbetarengagemang, HME 80

Hållbart medarbetarengagemang mäts genom nio separata frågor i medarbetarenkäten.

Aktiviteter

Lagutveckling och Medarbetarskap

Samordnad samverkan mellan förvaltningens utbildningsledare för att genomföra Lagutveckling i

arbetsgrupper.

Fortsatt dialog om Arbetsplatskulturer

Utifrån sammanställningen från 2016 års medarbetardagar angående önskad arbetsplatskultur

fortsätta dialogen på enhetsnivå.

Förväntad effekt Definiera eventuellt glapp mellan befintlig och önskad arbetsplatskultur samt diskutera åtgärder

för positiv förändring.

Förvaltningens mål: 3.3 Psykiatriförvaltningen ska erbjuda attraktiva, utvecklande och

hälsosamma arbetsplatser med rätt avvägd kompetens.

Psykiatriförvaltningen ska vara en utvecklande arbetsplats med rätt avvägd kompetens.

För att möta framtidens behov av specialistpsykiatri görs genomlysningar i verksamheten utifrån

olika perspektiv.

Uppdrag

PF 15/16 - rätt vårdadministration på rätt nivå

LF - bättee resursutnyttjande i vården

Mått Målvärde

Öka andel medarbetare som tycker att

psykiatriförvaltningen i Kalmar län erbjuder attraktiva

arbetsplatser

70 %


Mått Målvärde



ohälsa.

Uttag av friskvårdspeng 75 %



75 (indexvärde)


Erbjudande om heltid 100 %

Beslut ang erbjudande om heltidsarbete inom 6 månader efter inlämnat önskemål. Förutsättningar

för erbjudandet finns.

Uppdrag

LF 16/22





Aktiviteter

Stimulera till ökat antal traineeansökningar

Förvaltningen vill uppmuntra medarbetare att söka till traineeutbildning som genomförs på

landstingsnivå var 18e månad.

Intervju och beslut fattas av förvaltningschef och HR-chef.

Förväntad effekt Ökat intresse för chefstjänster inom landstinget.

Bättre förberedda nya chefer

Fortsatt utveckling av den förvaltningsövergripande utbildningsorganisationen

Strukturerad och strategisk kompetensutveckling

- tydlighet i inriktning och ömsesidig förväntan på kompetenshöjande insatser för respektive

yrkesgrupp

- förvaltningsövergripande kompetensutvecklingssatsningar, ex TERMA, bemötandeutbildning

självskadepatienter, SPISS, Psyk E-bas osv

Uppdrag

PF 15/02 - förvaltningsövergripande utbildningsorganisation


Aktiviteter

Förväntad effekt

Tydlighet i inriktning och förväntad kompetensutvecklingsinsatser för respektive yrkesgrupp

Förmåner som medarbetare i landstinget

Informera blivande och nuvarande medarbetare om vilka förmåner landstingsanställda erhåller.

Analys av sjuktal

Chef med stöd av HR ska analysera enhetens sjuktal. Avser både nuläge och trend.

Plan för Hälsosamma arbetsplatser

Stimulera till att fler medarbetare använder friskvårdsbidrag

Översyn av uppdraget som hälsoinspiratör

Stimulera till gemensamma friskvårdsaktiviteter

Översyn av uppdraget som hälsoinspiratör

Fortsatt arbete med strategisk kompetensförsörjning

Tillskapande av strategisk personal- och kompetensförsörjningsplan. I denna definieras

- framtida kompetensbehov samt åtgärder och aktiviteter i form av kompetenshöjande insatser

och rekrytering för att möta eventuella kompetensgap.

- nuvarande och framtida bemanningsstruktur, utvecklande av yrkesroller, nyckelfunktioner och

specialkunskaper.

Uppdrag

PF 15/12 - personal- och kompetensförsörjningsplan

LF 16/27 - en samlad rekryteringsstrategi

Förväntad effekt


Fortsatt utvecklande av Lärandeenheter

Lärandeenheter är ett samarbete mellan Psykiatriförvaltningen och Linnéuniversitetet. Att

verksamheten är aktiv i studie- och praktiksamverkan är en långsiktig rekryteringsväg samt höjer

kunskap och intresse för psykiatri.

Modellen med lärandeenheter möjliggör också att vi kan ta emot fler studenter samtidigt.

Förväntad effekt Ökad kunskap och intresse för psykiatri.

Långsiktig rekrytering


Förvaltningens mål: 3.4 Kontinuitet i vården

Mått Målvärde

Ökat inflöde av anställda i svårrekryterade grupper

Att genom strategiska insatser öka inflödet av svårrekryterade yrkesgrupper, läkare, psykologer,

specialistssjuksköterskor. Minskar därmed beroende av hyrbolagspersonal. Följsamhet till

landstingets beslut om en halvering av kostnaderna under 2017 utifrån 2014 års nivå. Arbeta med

den framtagna 60-punkts planen.

Uppdrag

LF 15/18 handlingsplan för att minimera behovet av bemanningsbolag

LF 16/21 kontinuerligt redovisa arbetet med att minska beroendet

Aktiviteter

Utökat antal ST-tjänster

Fortsatt strategisk satsning på rekrytering av ST

Förväntad effekt

På sikt minskat behov av hyrläkare

Fortsatt utlandsrekrytering

Avser huvudsakligen läkare, men också sjuksköterskor

Utveckling av Psykiatri-AT

Översyn görs av förvaltningens studierektorer i samråd med HR-chef.

Fortsatt nationell samverkan

Nätverk och uppdrag inom såväl specialistpsykiatrin som mellan landsting/regioner

60-punktsprogrammet

En mall som tagits fram nationellt för rekryteringsfrämjande aktiviteter med syfte att öka andelen

anställda läkare och därmed minska beroendet av bolagspersonal.

Förväntad effekt Attraktiva arbetsplatser,

Minska beroendet av bemanningsbolag. Öka kontinuiteten för patienterna

Minska kostnaderna för bemanningsläkare. Förstärkt patientsäkerhet.

Öka antalet fast anställda läkare, sjuksköterskor och psykologer.

Fler sjuksköterskor i utbildningsanställning


Aktiviteter

Vidareutbildning til specialistsjuksköterska i psykiatri. Sker inom ramen för

arbetsgivarfinansierade utbildningsanställningar.

Förväntad effekt

Fler specialistutbildade sjuksköterskor

Fortsatt satsning på PTP

PTP-tjänster inrättas så att finansiering finns även då samtliga psykologtjänster är tillsatta.





Förvaltningens mål: 4.1 God ekonomisk hushållning med budget i balans

Mått Målvärde

Förvaltningens och basenheternas ekonomiska utfall ska

rymmas inom tilldelade ramar

Basenhetschef är ansvarig för sin basenhetens ekonomiska utfall

Aktiviteter

Regelbundna och strukturerade uppföljningsmöten med basenheterna

Utbildning inom ekonomiområdet

Andelen chefer inom psykiatrin som deltagit i Gröna kortet ekonomi ska vid planperiodens slut

vara 75%

Köpt och Såld vård - förbättra ekonomiskt resultat

Ett av kontrollmomenten i Internkontrollplanen är att i ekonomiskt hänseende säkerställa korrekt

hantering av "utomläns, utomlands- samt asylpatienter".

En del i det arbetet omfattas av utbildningsinsatser för att upprätthålla kompetens för de

medarbetare som berörs.

Förväntad effekt

Positiv resultateffekt genom att minska intäktsförluster och minimera kostnader


Förvaltningen kommer redovisa ett underskott för 2016. De höga kostnaderna för hyrbolag är

främsta anledningen. En hög långtidssjukfrånvaro under 2016 har gjort att lönekostnader inte ökat i

samma takt som tidigare år.

De statliga satsningar är en viktig förutsättning för det kvalitetsutvecklingsarbete som bedrivs.

Bemanning och därmed sammanhängande bemanningskostnader kommer fortsatt att generera de

största kostnadsposterna. Att bemanna rätt och med rätt kompetens är därför även i fortsättningen

en nyckelfråga. Psykiatriförvaltningen förväntas att få ekonomiska effekter på grund av utökningen

av ST och PTP tjänster. Ytterligare ekonomiska konsekvenser kan uppstå som en effekt av

landstingets beslut om erbjudande om möjlighet till heltidstjänst till våra anställda.

Viktigt blir då att organisera verksamheten så flexibelt att flöden och processer blir styrande vid

prioriteringar och planering. Det arbete som påbörjats med bättre resursplanering kommer fortgå

under 2017.



Enligt beslut i Landstingsfullmäktige utökas Psykiatriförvaltningens driftsram med uppräkningar

för löner, köpt vård och övriga kostnader samt extra medel för läkemedelsbudget för kostnader

relaterade till psykiatriförvaltningen som tidigare ej belastat Psykiatrin.

Den totala driftramen för löner omfattar även kompensation för Kommunals löneuppräkning som

fördelas ut till respektive basenhet utifrån andel av anställda skötare.

Kommande nationella satsningar på Självskadecentra på vissa orter kommer att innebära ökade

kostnader inom området för högspecialiserad vård för Psykiatriförvaltningen.

Totalt räknas förvaltningens budget upp med 13 mkr inkluderat löner.


Åtgärder för ett oberoende av inhyrd personal

Kostnaderna för inhyrd personal har de senaste åren ökat. Främsta orsaken är den brist som råder

när det gäller specialister framförallt inom allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor (grund-

och specialistutbildade). Arbetet med att skapa ett oberoende av inhyrd personal pågår såväl i vårt

landsting som nationellt. Syftet är att bidra till säkrare vård för våra patienter, bättre arbetsmiljö för

våra medarbetare, bättre utbildnings- och introduktionsmiljö för studenter och nya medarbetare

samt lägre kostnader. Sedan tidigare finns i vårt landsting ett politiskt beslut i landstingsstyrelsen

(juni 2015) med målet att halvera kostnaden för bemanningsföretag senast 31 december 2017 och

en handlingsplan för hur vi ska nå målet.

Samtliga landsting och regioner arbetar gemensamt med stöd av SKL för att nå ett oberoende av

inhyrd personal inom hälso- och sjukvården senast den 1 januari 2019. Projektet är ett initiativ från

samtliga landsting och regioner och det är landstings- och regiondirektörerna som är projektägare.

Projektet har ett uttalat starkt stöd av alla politiska landstings- och regionledningar. I landsting och

regioner finns processledare och samtliga landsting och regioner ska upprätta egna handlingsplaner

för ett oberoende av inhyrd personal. Med oberoende av inhyrd personal menas att hälso- och

sjukvården har en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande

verksamheten.

Landstinget har utifrån den ”nationella 60-punktslistan” som bakgrundsunderlag formulerat ett antal

prioriterade områden med ett åtgärder och aktiviteter inom varje område. Styrgrupp med

landstingsledning och förvaltningschefer håller samman helheten.

Implementering av nyligen beslutad personal- och kompetensförsörjningsstrategi

Bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården

Hälsofrämjande arbetsplatser

Ett utvecklande chef- och ledarskap

Framtidens hälso- och sjukvård

Det här gör vi – synliggöra åtgärder och aktiviteter internt/externt

Minska sjukfrånvaro

Arbete kommer att fortsätta med minskning av sjukfrånvaro inom Psykiatriförvaltningen vilket

kommer att få ekonomiska konsekvenser bland annat genom minskad personalomsättning och där

ökat antal arbetade timmar från vår egen personal kommer att medföra att förvaltningen blir mindre

beroende av hyrdpersonal.

Lokalanpassningar inför nya lokaler

Basenhet BUP Norr kommer att få ökade kostnader på grund av behovet av nya lokaler medan BE

söder kommer att genomföra sammanslagning av några öppenvårdsenheter vilket kommer att

medföra effektiviseringar och samordningsvinster.


Köpt vård

Förväntad kostnadsökning för köpt vård på grund av förändringar inom Rättspsykiatrin. Arbete

kommer att påbörjas med att samordna och upphandla köpt vård för att försöka att minska

kostnadsökningen.

Införande och utveckling av IT-tjänster

Förvaltningen kommer under 2017 att skaffa fler anmälningsskärmar samt öka användandet av

övrig digital utrustning. Detta kommer att medföra minskade kostnader för resor mm samt minskad

dubbelarbete vid exempelvis registrering och även effektivare resursutnyttjande av personal.


Anslaget till Psykiatriförvaltningen för ospecificerade inventarier är oförändrat och uppgår till

0,6 Mkr. Psykiatriförvaltningen kommer under 2017 att behöva göra några större investeringar

bland annat inom säkerhet. Ur säkerhetssynpunkten kommer det att planeras för införskaffande av

säkerhetsbågar till akutmottagningen i Västervik samt överfallslarm både i norr och söder. Även en

hjärtstartare (EKG apparat) kommer att behövas inom Vuxenpsykiatrin Söder.

Diverse lokalanpassningar kommer att genomföras under 2017 vilket kommer att medföra ökade

kostnader, bland annat Ljusrummet i Norr samt samlokaliseringen av mottagningar i Söder.

Arbetet med nya psykiatrilokaler i länet pågår under byggprojektet NYPS (Nya Psykiatrilokaler).

Vimmerby: beräknas vara klar i januari 2017.

Västervik: Underlag för inriktningsbeslut finns. Beräknas vara klar 2022.

Oskarshamn: Underlag för genomförandebeslut är framtaget. Beräknas vara klar 2019

Kalmar: underlag för genomförandebeslut är framtaget. Beräknas vara klar 2021.

Investeringsutgifter för byggnationer samt inventarier arbetas fram av Psykiatriförvaltningen och

Fastighetsservice.


Primärvårdsförvaltningen

Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan 2017 2(20)


1.1 Nöjda invånare med hög livskvalitet där människan är i fokus ......................................................... 3


2.1 Rätt kvalitet genom effektiva processer - för god hälsa hos invånarna.............................................. 6



3.1 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats ............................................................... 11


4.1 God ekonomisk hushållning ............................................................................................................. 16


4.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 18







Förvaltningens mål: 1.1 Nöjda invånare med hög livskvalitet där människan är i fokus

Alla som kommer i kontakt med primärvården ska uppleva bra bemötande, god tillgänglighet och

god service. Vi värdesätter det personliga mötet och ser dess betydelse för invånarens upplevelse

och hälsa. Varje människa möts med respekt och utifrån sina förutsättningar i alla situationer.

Bemötande med respekt och vikten av det personliga mötet. Människor behandlas likvärdigt oavsett

personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning,

etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Varje barn

behandlas med respekt och får komma till tals i enlighet med Barnkonventionen.

God tillgänglighet till primärvårdens verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och

inflytande med utgångspunkt från var och ens behov.

I alla primärvårdens verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder,

medborgare och patienter ska öka. Utveckla primärvårdens service genom fysiska och digitala

kanaler utifrån invånarnas behov.

Patienterna delaktiga i vården och vårdkedjan. Patienter och närstående ska ses som medskapare i

vården och inga beslut ska fattas om patienten, utan patientens medverkan. Målsättningen är att

alltid kunna visa varje patient vid varje tillfälle nästa steg i behandlingen. Utveckla stödet till

patienter med behov genom en fast vårdkontakt och koordinering av vården.

Ökad samverkan med samarbetspartners för att skapa framtidens hälso- och sjukvård med en trygg

och säker vård närmare hemmet.

Mått Målvärde

Patientens upplevelse av primärvård gällande helhetsintryck 95 %

Frågorna i Nationell Patientenkät tillhör en av sju dimensioner. Varje dimension omfattar fler

frågor som tillsammans belyser patientens upplevelse av primärvården i Kalmar län.

Patientens upplevelse av primärvård gällande respekt och bemötande 95 %



Patientens upplevelse av primärvård gällande tillgänglighet 95 %



Patientens upplevelse av hälso- och sjukvård gällande kontinuitet och

koordinering

95 %




Mått Målvärde

Patientens upplevelse av primärvård gällande delaktighet och involvering 95 %



Patientens upplevelse av primärvård gällande information och kunskap 95 %



Patientens upplevelse av primärvård gällande emotionellt stöd 95 %



Invånarnas förtroende för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och

vård via telefon, 1177

80 %

Måttet redovisar andel individer i ett urval av befolkningen i Kalmar län, som anger att de har

mycket stort eller ganska stort förtroende för Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via

telefon, 1177.

Aktiviteter

Utveckla värdegrundsarbetet

Interna och externa kommunikations- och arbetsinsatser ska genomföras för att stärka

förvaltningens värdegrund genom att bland annat lyfta värdeord som bemötande och trygghet

som komplement till ett landstingets övergripande värdeord, ”öppet, engagerat och kunnigt”.

Förvaltningens vision har reviderats till "Vi vårdar hälsan - med människan i fokus". Denna

tillsammans med värdeorden ska kommuniceras för att skapa en känsla av ”det lilla extra”.

Förväntad effekt Stärka marknadsföringen för primärvårdens verksamheter samt öka vikänslan och tillhörigheten

inom förvaltning och organisationen.

Referensgrupp bemötande

Ökad kunskap och förståelse kring bemötandefrågor både externt och internt.

Förväntad effekt Ökat fokus och engagemang kring bemötandefrågor. Tryggare patienter, anhöriga och

medarbetare.

TeleQ nätverk

Fortsätta utveckla nätverket för sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning.


Aktiviteter

Förväntad effekt Utveckling och kompetensförsörjning för de medarbetare som arbetar med telefonrådgivning.

Spridning av goda exempel på lösningar som förbättrar tillgängligheten och kvaliteten på

samtalen.

Utveckla införandet av fast vårdkontakt

Utveckla arbetet med att identifiera och erbjuda fast vårdkontakt till personer med komplexa

vårdbehov.

Förväntad effekt

Ökad trygghet för patienter med komplexa vårdbehov.

Projekt kring tidig vårdplanering

Ett projekt kring tidig vårdplanering där ansvarig distriktsläkare och sjukhusläkare samplanerar

vården både på sjukhus och hemmet. Projektet kommer att genomföras på Borgholms

hälsocentral och länssjukhuset i Kalmar.

Förväntad effekt

Tryggare patienter och anhöriga genom en ökad helhetssyn och bättre planerad vård.






Förvaltningens mål: 2.1 Rätt kvalitet genom effektiva processer - för god hälsa hos

invånarna

Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete – för ett friskare, tryggare och rikare liv för

invånarna i Kalmar län. Primärvårdsförvaltningen ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård

med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. All verksamhet ska bygga på

hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla rätt kvalitet, vara säkra och

präglas av ett systematiskt förbättringsarbete med fokus på ökat värde för invånarna.

Säker vård genom ett aktivt riskförebyggande arbete och genom att lära av det som har hänt.

Ständigt och systematiskt förbättringsarbete och lärande med spridning av goda exempel. Fortsatt

utveckling av primärvårdens nätverk.

Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. Bidra till att främja hälsa genom hela livet hos alla

invånare. Livsstilsmottagningarna ska stärkas och fokus på tillgänglighet till en första bedömning

kring psykisk ohälsa.

Erfarenheter från "Kultur på recept" ska spridas. Särskilt uppmärksamma invånare som ingår i

grupper med ett vårdbehov större än genomsnittsbefolkningens eller som har svårt att föra sin egen

talan.

Barnhälsovården ska fortsätta implementera den nationella vägledningen enligt tidigare plan.

Fortsatt arbete mot målet om minst en familjecentral i varje kommun.

Ansvar för en hållbar utveckling och miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del i all

verksamhet.

Mått Målvärde

Antal läkarbesök/kroniska sjukdomar relaterat till antal

läkarbesök/infektionssjukdomar, kvot

>=1,2

Antal läkarbesök under senaste året för 7 kroniska sjukdomar i förhållande till antal läkarbesök

för 7 infektionssjukdomar.

Andel Diabetiker typ 2 med HbA1C över 70 10 %

Diabetiker typ 2 - andel med stor risk för komplikationer. Måttet avser Hba1c>70.

Andel avvikelser som hanteras enligt rutin 100 %

Andel av avvikelser som hanteras i avvikelsesystemet LISA.



Mått Målvärde










Kontakt med primärvården samma dag 100 %

Primärvården ska erbjuda kontakt eller besök samma dag.

Måluppfyllelsen mäts genom att ange andel besvarade samtal vid telefon för rådgivning och/eller

tidsbeställning vid hälsocentral/motsvarande under normala öppettider.

Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 100 %

Om kontakt med läkare i primärvården behövs får väntetiden vara högst 5 dagar (den nationella

vårdgarantin anger högst 7 dagar).

Måluppfyllelsen mäts genom att ange andel patienter som fick komma på besök inom 5 dagar hos

allmänläkare per hälsocentral/ motsvarande.

Tillgänglighet – 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter 95 %

1177 är telefonnumret för sjukvårdsrådgivning. Andel 1177-samtalen som besvaras inom 9

minuter.

Antalet ärenden i 1177 E-tjänster 19 800

Antal ärenden som nyttjas av 1177 E-tjänster inom primärvårdens verksamheter.

Snittväntetid Tele Q < 20 minuter 20 minuter

Snittväntetid på väntetiden till hälsocentralernas Tele Q < 20 minuter.

Andel asylsökande som erbjudits hälsoundersökning 100 %

Andel asylsökande i länet som erbjudits hälsoundersökning via kallelse.

Aktiviteter

Delta i arbetet med kliniska processer


Aktiviteter

Att genom gränsöverskridande samverkan skapa effektivare flöden som utgår från patientens

behov, i syfte att öka kvaliteten inom området.

Förväntad effekt Bidra till jämlik och effektiv vård med Sveriges bästa kvalitet

och säkerhet.

Arbete med patientsäkerhetskultur på respektive arbetsplats

Respektive arbetsplats bör fortlöpande arbeta med självreflexion över sitt patientsäkerhetsarbete

och genom detta påverka patientsäkerhetskulturen i gynnsam riktning. Ett arbetsredskap som

rekommenderas är MAPSAF (The Manchester Patient Safety Framework) men det är upp till

respektive basenhetschef att välja lämpligt arbetssätt. Chefläkaren har i anslutning till besök i

verksamheten en uppföljning hur arbetet bedrivs.

Förväntad effekt

Medvetenhet om respektive enhets patientsäkerhetskultur.

Övergripande uppföljning och analys av avvikelser

Chefläkaren ansvarar för aggregerad uppföljning av avvikelser från basenheterna. Avvikelser av

principiell eller större betydelse identifieras och återkopplas till verksamheterna genom muntlig

och skriftlig rapportering i anslutning till chefsmöten och i patientsäkerhetsberättelsen.

Förväntad effekt

Systematiskt lärande av avvikelser som underlag till förbättringsarbeten.

Akutteam och äldremottagning

Spridning av arbetsmodeller för akutteam och äldremottagning inom verksamheterna.

Förväntad effekt

Bättre tillgänglighet och tryggare patienter.

Fortsatt utveckling av e-hälsa. Utveckla basutbud, webtidbok, videokonsultation,

anmälningsskärmar, erbjuda fler e-tjänster

Utveckla basutbudet, webtidbok, videokonsultation, digital hälsocentral, egenmätningar,

anmälningsskärmar, erbjuda fler e-tjänster.

Förväntad effekt

En större möjlighet att erbjuda en jämlik vård över länet och öka tillgängligheten.

Verksamhetsdialog 1 gång per år inklusive uppföljning anpassat till hälsovals basmodell för

uppföljning

Dialog och uppföljning av verksamhetensresultat med respektive enhets verksamhetschefer och

medicinskt ansvariga läkare årligen.


Aktiviteter

Förväntad effekt En uppföljning och avstämning av verksamhetens mål, mått och aktiviteter i styrkortens fyra

delar.

16/19 Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och

förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress

disorder, diarienummer 160303

Minskad miljöpåverkan

Vi arbetar för att minska miljöpåverkan i verksamheten i enlighet med Landstingets miljöpolicy.

Alla primärvårdens verksamheter är miljödiplomerade. En enhet är miljöcertifierad och sprider

goda exempel inom hela förvaltningen.

Förväntad effekt

Minskad miljöpåverkan och hållbar utveckling.

Införa R8.1 ny modul i Cosmic

Cosmic ska uppdateras till R8.1. Uppdateringen innebär nytt gränssnitt, nya översikter, ny

uppmärksamhetssignal och en mer specialiserad och kompetent läkemedelsmodul. Omfattande

förberedelsearbete kommer att krävas i verksamheten i form av översyn av rutiner och

utbildningsinsatser. Arbetet leds av en projektgrupp. Primärvårdsförvaltningen har en

samordnare.

Förväntad effekt

Ökad kvalitet på läkemedelsordinationer. Bättre patientöversikt.

Omcertifiering av samtliga hälsocentraler

Samtliga hälsocentraler ska under första kvartalet omcertifieras till hälsocentraler enligt hälsovals

instruktioner.

Förväntad effekt

Ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Förbättra vårdprocessen hos äldre

Inom ramen för länsgemensam ledning kommer ett flertal riktade insatser genomföras för de mest

sköra äldre. Förbättrade förutsättningar för en sammanhållen vård genom digital konsultation till

kommun och sjukhus. Utveckla hälsosamtal till personer över 75 är med behov.

Förväntad effekt

Tryggare och säkrare vård för äldre.

Trygg och effektiv utskrivning


Aktiviteter

Samverka med länets kommuner, psykiatri och sjukhus kring utskrivningsprocessen av personer

med komplexa vårdbehov. Under 2017 kommer rutin arbetas fram kring vårdplaneringar för att

stärka vårdkedjan i samband med utskrivning från sjukhus.

Förväntad effekt

Tryggare och säkrare vård för personer med insatser från flera vårdgivare.

Kunskapsstöd och kvalitetsindikatorer

Tillgängliggöra nationella kunskapsstödsdokument och nationella kvalitetsindikatorer för

samtliga medarbetare inom primärvården.

Utveckla och sprida dokumenten via lokala tillägg.

Förväntad effekt

Spridning av kunskapsstöd för en säkrare och jämlikare vård.

Införande av Standardiserat vårdförlopp Cancer

Under 2015 infördes standardiserat vårdförlopp för fem cancerdiagnoser. Under 2016 infördes

ytterligare 13 cancerdiagnoser. Under 2017 införs 10 vårdförlopp.

Förväntad effekt

Säkrare utredningsgång vid misstanke om cancer och kortare tid till behandling.





medarbetare.

Förvaltningens mål: 3.1 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats

Andel medarbetare som anser att Primärvårdsförvaltningen är en attraktiv arbetsplats ska öka. Vi

ska erbjuda god arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet.

Arbete med fortsatt fokus på rekrytering och en god arbetsmiljö. Utveckling av ledarskap och

medarbetarskap, samt medarbetarens individuella utveckling. Stärka arbetsgivarvarumärket. Arbetet

med värdegrund. Arbeta vidare med de frågeställningar som uppkom på Medarbetardagarna under

hösten 2016.

Mått Målvärde



75 (indexvärde)


Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Motivation,

ledarskap och styrning

80 (indexvärde)

En enkät som mäter Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) innehåller nio frågeställningar,

i form av påståenden, som mäter förutsättningarna för medarbetarengagemanget. Syftet med

enkäten är att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen

mellan medarbetarengagemang, verksamhetsresultat och ekonomi. Enkäten ska även ge

underlag för styrning av de delar av arbetsgivarpolitiken som handlar om att stärka

medarbetarengagemanget.

Antalet anställda läkare i primärvårdsförvaltningen 160

Målsättningen att öka antalet tillsvidareanställda läkare i förvaltningen. Mäts årligen

Andelen som nyttjar friskvårdsbidraget 50 %

Andel som nyttjat friskvårdsbidraget i förhållande till antalet anställda med månadslön







Mått Målvärde


ohälsa.

Aktiviteter

Medarbetardagar

Fortsatt arbete med de frågeställningar som presenterades på medarbetardagarna 2016

• Hur kan vi fortsätta arbetet med det egna ansvaret?

• På vilket sätt kan vi uppmuntra till positiv feedback mellan oss medarbetare?

• Hur kan jag själv bidra till att öka förutsättningar för arbetsglädje?

• På vilket sätt kan jag hjälpa andra att finna tid för återhämtning?

• Hur kan vi arbeta vidare för att ytterligare ta tillvara varandras kompetenser och styrkor i

strävan mot gemensamma mål?

Förväntad effekt Ökat engagemang och delaktighet. Man känner en stolthet över att arbeta inom

Primärvårdsförvaltningen. Frågorna hjälper oss att arbeta vidare med vår psykosociala

arbetsmiljö

Hospitering inom andra verksamheter

Ge förutsättningar för medarbetare att hospitera. Dialog förs i medarbetarsamtalet

Förväntad effekt Att man får en större förståelse av andras arbetssituation samt ett helhetsperspektiv och känsla av

sammanhang

Bättre resursutnyttjande i hälso-och sjukvård.

Följa Stora Trädgårdsgatans och Esplanadens, Västervik, arbete i bättre resursutnyttjande. Rätt

vårdadministration på rätt nivå, utveckling av yrkesroller under första delen av 2017.

Förväntad effekt

Frigöra tid och resurser. Effektivisera arbetet

Utvecklande ledarskap

Våra chefer och förvaltningsstaben ska genomgå UL (utvecklande ledarskap) under planperioden.

Utvecklande ledarskap utgör grunder för landstingets chefer och deras ledarskap.

Förväntad effekt Effektivare verksamhet. Cheferna utvecklar sig själva och sina egenskaper som ledare.

Därigenom utvecklar de även sina medarbetare och skapar en bättre miljö, för medarbetare och

patienter.

Utbildning i gröna kortet


Aktiviteter

Chefer ska gå samtliga avsnitt i gröna kortet under de tre första åren. Vi säkerställer att cheferna

får samma information i enighet med landstingets riktlinjer

Förväntad effekt

Ökad kunskap bland chefer inom de olika områdena.

Utveckla förvaltningens löneprocessarbete

Vidareutveckla förvaltningens löneprocessarbete tillsammans med cheferna. Få en gemensam

diskussion kring löneutrymme i de grupper med få medarbetare på hälsocentralen till exempel

undersköterska och medicinska sekreterare.

Förväntad effekt Bättre förståelse och utökat samarbete mellan cheferna vad gäller lönediskussion och

lönesättning.

Arbetsplatsnära aktiviteter

Arbetsplatsnära aktiviteter där HR, ekonom och verksamhetsutvecklare träffar medarbetare och

chefer. Utveckla samarbetet mellan HR, ekonom och verksamhetsutvecklare.

Förväntad effekt

Bättre och ökat samarbete. Bättre och enhetligt stöd till cheferna.

Utbildning inom HR-området

Utbildning inom HR-området till våra chefer efter behov. Skräddarsy utbildningar och

information förvaltningsspecifikt.

Workshop i ADATO i januari och februari. Löneprocessen/diskussion i nätverken i januari och

februari

Förväntad effekt

Ökad kunskap och förståelse

Insatser för att öka antalet ST-läkare och Allmänmedicin-AT

Rekrytera fler ST och Allmänmedicin-AT i förvaltningen.

Tillgodose randningsmöjligheter på sjukhusen. Ett fortsatt gott samarbete mellan HR och

studierektorer är en förutsättning. Viktigt att se över förutsättningarna för våra studierektorer och

handledare.

Förväntad effekt Ökat antal Allmänmedicin-AT som stannar som ST-läkare. Ökat antal ST-läkare som stannar som

specialister. Att uppdraget som studierektor ska ses som attraktivt.

Utfasning av bemanningsföretag


Aktiviteter

Följa upp de uppdrag och handlingsplaner som framtagits i landstinget, med avsikt att minimera

bemanningspersonal. Samt att följa upp åtgärder från den så kallade 60 punktslistan som är

framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting.

Förväntad effekt Minska antalet bemanningsläkare. Minska kostnaderna för bemanningsläkare. Öka kontinuiteten

för patienterna. Förstärkt patientsäkerhet. Även öka antalet fast anställda läkare.

Fortsatt arbete med resurspoolen

Anställa flera läkare i vår resurspool. I resurspoolen arbetar läkare på flera olika hälsocentraler,

där behov finns. Attraktivt för de läkare som vill ha flexibilitet i sitt arbete, men ändå en fast

anställning

Förväntad effekt Öka antalet fasta läkare. Minska behovet av bemanningsläkare. Öka tillgänglighet och kontinuitet

vid de hälsocentraler som har läkarbrist. Förstärkt patientsäkerhet.

Stimulera att fler medarbetare använder friskvårdsbidraget

Målet är att användandet av friskvårsvårdsbidrag ska öka under året. Insatser, information och

aktiviteter kring hälsa. Informera vid nyanställningar.

Förväntad effekt

Att fler medarbetare ska nyttja sitt friskvårdsbidrag. Lägre sjukfrånvaro.

Erbjudande om heltid

Förvaltningens arbetsgrupp ansvarar för arbetet om erbjudande om heltid, vilket innebär att en

heltidstjänst inom förvaltningen ska erbjudas inom 6 månader från det att medarbetarens ansökan

inkom.

Samverkan med Landstingshälsan

Följa de aktiviteter som vi gör tillsammans med Landstingshälsan och utvärdera arbetet. Utveckla

samarbetet för medarbetarens bästa, i t.ex. rehabiliteringar, handledning och ergonomi.

Förväntad effekt

Effektivare rehabiliteringar. Bättre arbetsmiljö och hälsa

Systematiskt arbetsmiljöarbete -SAM

Samtliga enheter ska följa årshjulet enligt SAM i enhet med Landstingets modell. Uppföljning

sker på respektive basenhet och följs upp på förvaltningsnivå.

Förväntad effekt Ökat fokus på arbetsmiljö. Tillgodose resurser på förvaltningsnivå för att kunna upprätthålla en

god arbetsmiljö på basenhetsnivå


Aktiviteter

Analysera och arbeta med sjuktal

Uppföljning sker fortlöpande med respektive enhet tillsammans med HR och chefer. Vilken är

den främsta orsaken till sjukskrivning? Arbeta mer förebyggande

Förväntad effekt

Lägre sjuktal. Kunna jobba mer förebyggande.

Skapa kompetensplaner för alla yrkesgrupper

Arbete pågar med att skapa kompetensplan för psykologer under 2017. Arbetet ska utvecklas till

övriga kategorier under sista delen av 2017 kopplat till den övergripande personal-och

kompetensstrategin.

Förväntad effekt

Säkerställa kommande personal-och kompetensförsörjning

Särskilda rekryteringsinsatser mot svårrekryterade grupper

• Utbildningsprogrammet för läkare med utländsk utbildning fortsätter och formandet av

utbildningscentralen i Vimmerby.

• Skapa PTP platser för psykologer.

• Möjligheter till vidareutbildning för sjuksköterskor.

• Möjligheter att ta emot studenter.

Förväntad effekt

Ökat antal fast anställd personal. Säkerställer kompetensnivån hos våra medarbetare

Utveckla en utbildningscentral

Fortsättning på utbildningsprogrammet.

Utveckling av utbildningscentralen i Vimmerby. Projektgruppen för utbildningscentralen har

bildats för det fortsatta arbetet.

Utbildningscentralen riktar sig till läkare med utländsk utbildning

Förväntad effekt

Ökat antal läkare. Säkerställer kompetensnivån på läkare.


Vi ska jobba med nuvarande och framtida bemanningsstruktur, kompetensbehov samt eventuellt

kompetensgap och/eller behov av kompetensväxling. Genom effektivt resursutnyttjande jobbar vi

med förvaltningens yrkesroller och utveckling av dessa. I verksamheterna behöver vi arbeta med

de medarbetare som fungerar som nyckelfunktioner. Vi ska genomföra åtgärder och aktiviteter i

form av kompetenshöjande insatser och rekrytering för att möta framtida kompetensbehov.

Förväntad effekt Säkerställer kommande personal- och kompetensförsörjning. Detta är ett verktyg som kan

användas i rekrytering och löneöversyn.





Förvaltningens mål: 4.1 God ekonomisk hushållning

Förvaltningen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som

förvaltningen bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås

med lägsta möjliga resursinsats.

Anpassa verksamheten efter tilldelade resurser.

Mått Målvärde

Ekonomi i balans

Aktiviteter

Planerings- och simuleringsmöte med samtliga enheter inom Hälsoval Kalmar län

Årligt möte mellan Basenhetschef och administrativt team där kostnader och intäkter inom ramen

för hälsovalets ersättningssystem på ett standardiserat sätt simuleras. Basenhetschef ansvarar för

att upprätta skriftlig analys av det simulerade resultatet samt, vid behov, upprätta tids- och

beloppsbestämt handlingsplan för ekonomi i balans.

Förväntad effekt Arbetet med de ekonomiska simuleringarna har såväl pedagogiskt- som styrande syfte. De

detaljerade simuleringarna av kostnader och intäkter gör att cheferna får förståelse för sin

hälsocentrals ekonomi och hur ersättningssystemet fungerar. Därutöver utgör simuleringarna

tidiga prognosunderlag samt underlag för beslut om åtgärder.

Förbättringsarbete inom ekonomiområdet, med kontinuerlig uppföljning och spridning av

goda exempel.

Genomförda förbättringsarbeten inom ekonomiområdet presenteras kontinuerligt på

förvaltningens basenhetschefsmöten. Och eftersom verksamheten som bedrivs inom

hälsovalsverksamheten i hög grad är homogen kan sådan förbättringskunskap ofta överföras

mellan olika hälsocentraler.

Förväntad effekt

Effektivare resursanvändning.

Definiera årliga fokusområden för basenhetscheferna


Aktiviteter

Fokusområden inom ekonomin syftar till att skapa ökad kraft och ökat engagemang i

förbättringsarbeten inom ekonomiområdet. Områdena väljs med viss omsorg och målet är att hitta

områden som är relativt påverkbara och som omfattar väsentliga belopp. Med en homogen

verksamhet kan goda exempel på förbättringsarbeten inom ett visst fokusområde relativt enkelt

spridas mellan olika hälsocentraler.

Förväntad effekt

Effektivare resursanvändning.

Utveckla jämförelsematerial, utbilda och stimulera användning

Sedan länge ingår jämförelser av ekonomisk effektivitet hälsocentralerna emellan som ett verktyg

i förvaltningens ekonomistyrning. Jämförelser av ett stort antal kostnads- och intäktsslag

produceras kontinuerligt per automatik i förvaltningens IT-baserade uppföljningsverktyg.

Utveckling av jämförelsematerialet sker kontinuerligt. För närvarande sker utveckling i syfte att

relatera jämförelserna till medicinska diagnoser.

Förväntad effekt Identifiera relativt ineffektiv resursanvändning, ta beslut om åtgärder och därmed effektivisera

resursanvändningen.


Hälsoval

Verksamheten inom hälsoval beräknas 2016 generera ett negativt resultat motsvarande 25 mkr.

Nettokostnaderna har under året ökat med mer än vad finansieringen medgivit, främst inom

områdena hyrläkarkostnader och läkemedelskostnader. Trots den allför höga nettokostnadsökningen

har resultatet förbättrats med 14 mkr jämfört med bokslutet 2015, vilket beror på nivåhöjningen av

ersättningssystemet 2016.

Det ekonomiska utgångsläget avseende hälsovalsekonomin 2017 är på det stora hela taget

oförändrat. Nivån på ersättningssystemet kommer att höjas något med hänsyn tagen till att

befolkningen i länet ökat. Höjningen väntas få gynnsam effekt på det ekonomiska resultatet

eftersom befolkningsökningen pågått även under 2016 och då varit ofinansierad i 2016 års resultat.

I övrigt förväntas inga väsentliga förändringar av intäkterna under 2017. I syfte att ytterligare närma

sig en ekonomi i balans behövs således kostnadsreduceringar genomföras. Under 2016 har arbete

med förvaltningens ekonomiska handlingsplan (mer om detta nedan) påbörjats. Arbetet kommer att

fortsätta under 2017 och förväntas medföra gynnsamma ekonomiska effekter.

Resultatutvärdering Hälsoval

Under 2013 fattade landstinget beslut om direktiv för den landstingsägda primärvården som

omfattar bl.a. ansvar och rollfördelning, sistahandsansvar och utvecklingsansvar, krav på

rapportering samt resultatvärdering och resultatöverföring. Utgångspunkten är att primärvård i egen

regi inom Hälsovalsuppdraget ska bära sig ekonomiskt. Principen är att inga fria nyttigheter ska

förekomma utan de resurser verksamheten förbrukar ska redovisas inom verksamheten. Det

ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet ska värderas årligen i en särskild dialog.

Värderingen av resultatet ska ske i förhållande till primärvårdsförvaltningens särskilda ansvar att

säkra vården i länet och baseras på en bedömning av i vilken omfattning merkostnader har uppstått

med anledning av detta ansvar. I skrivande stund har resultatdialog avseende 2016 ännu inte

genomförts men det kan redan nu konstateras att merparten av det ekonomiska underskottet inom


hälsovalsekonomin består av sådana merkostnader som kan härledas till förvaltningens

sistahandsansvar. Icke desto mindre behöver ett antal åtgärder i syfte att närma sig ekonomisk

balans vidtas.

Verksamhet utanför hälsoval

Primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet är anslagsfinansierad. Dess finansiella mål är att inte

överskrida tilldelad budget. Verksamheten utgörs av Barnhälsovården, Sjukvårdsrådgivningen,

Asyl- och flyktinghälsovård, Barn- och ungdomshälsan, psykologverksamhet, missbruks- och

beroendevård samt fotvård.

De budgetmässiga förutsättningarna för verksamheten utanför hälsoval 2017 är oförändrade.

Sjukvårdsrådgivningens budget förstärks med syfte att förbättra tillgängligheten. Förstärkningen

väntas mötas av kostnader i motsvarande omfattning och påverkar därmed inte budgetavvikelsen.

Åtgärder syftande till ekonomi i balans bör således riktas mot att minska de ovan nämnda

primärvårdscentrala kostnaderna avseende, bl.a. externa laboratorieundersökningar och tolk.

Kostnadsutvecklingen för dessa båda behöver analyseras över tid för att också utröna vilken

budgetnivå som är den rätta.



Hälsoval

Med utgångspunkt tagen i det ekonomiska utgångsläget om 25 mkr i förväntat negativt resultat

2016 och det över tid ackumulerade underskottet behöver förvaltningens åtgärdsplan 2017 fokusera

samma områden som 2016 års plan och därmed innehålla följande tre huvudsakliga beståndsdelar.

Åtgärder för ett oberoende av inhyrd personal
















verksamheten.











Ökad användning av E-hälsa

Ovan har lämnats en beskrivning över hur förvaltningen avser öka användandet av olika slags E-

hälsotjänster under planperioden. Utvecklingen inom detta område går fort och säkert kommer fler

slags tjänster än de ovan uppräknade att kunna erbjudas efterhand. Utvecklingen inom E-

hälsoområdet förväntas kunna medföra ett flertal positiva effekter däribland ekonomiska. Såsom

beskrivits ovan kan exempelvis ett utökat användande av e-hälsotjänster inom områden där det

geografiskt är svårt med rekrytering av medarbetare säkerställa både tillgänglighet och medicinsk

kvalitet. Detta samtidigt som problemen med kostsamma bemanningslösningar kan minskas och

därmed förbättra ekonomin. Det är emellertid svårt att på detta tidiga stadium i utvecklingen av e-

hälsotjänster konkretisera och beräkna de ekonomiska vinsterna. Det finns såväl kort- som

långsiktiga vinster att göra. Sannolikt behöver kortsiktiga kostnadsökningar, såsom investeringar i

teknisk apparatur, etc, accepteras för att möjliggöra mer långsiktiga, bestående besparingar. Det är

också viktigt att poängtera att inte alls alla e-tjänster medför minskade kostnader. Införandet av nya

tjänster och arbetssätt måste därför värderas ur såväl nytto- som kostnadsperspektiv. Härutöver är

det av stor vikt att i detta arbete beakta patientsäkerhetsperspektivet. I rådande läge då teknisk

utveckling i snabb takt möjliggör nya arbetssätt är det att högsta vikt att dessa stödjer rådande krav

på patientsäkerhet.

Specifika kostnadsreduceringar

Det finns inom primärvårdsförvaltningens hälsovalsekonomi såväl enskilda hälsocentraler som

vissa typkostnader, som ur ett jämförande perspektiv skiljer sig från förvaltningens

genomsnittskostnader i sådan utsträckning att kostnadsreducerande åtgärder anses vara nödvändiga

att genomföra. Exempelvis behöver vissa hälsocentraler över tid anpassa sina personalkostnader

med övriga hälsocentralers. Under 2016 definierades ett antal fokusområden, såsom läkemedel,

inkontinenshjälpmedel, etc, inom vilka varje hälsocentral arbetade fram en ekonomisk

handlingsplan. Planerna har varit tids- och beloppssatta och omfattade en total målsättning om

3 mkr i kostnadsminskning under 2016. Vissa hälsocentraler nådde sina mål och andra inte. Vissa

generella försvårande omständigheter, framför allt inom läkemedelsområdet, har varit att brist på

kontinuitet i läkargruppen samt nya dyra läkemedel ibland lett till ökade kostnader. Inför 2017

kommer samma slags handlingsplaner att utarbetas och arbetet med att försöka åstadkomma

kostnadsreduceringar kommer att fortsätta. De nya diabetesläkemedel som ovan nämnts som

bidragande orsak till kostnadsökningarna inom läkemedelsområdet förväntas fortsätta öka även

under 2017. Därmed behöver minskningar inom andra områden ske i större utsträckning. Normtal

för olika slags kostnadsområden, exempelvis avsatt tid inom olika slags sjuksköterskemottagningar

har under 2016 arbetats fram och förväntas kunna bidra till kostnadsreduceringar inom detta

område. På liknande sätt följs andra specifika kostnadsslag såsom läkemedelskostnader, kostnader

för inkontinens- och diabeteshjälpmedel, kostnader för medicinskt material, bilkostnader, etc via

jämförelser hälsocentralerna emellan. Inom dessa områden kan mer generella åtgärder vidtas. Inom

samtliga här nämnda områden ska under 2017 tydliga mål formuleras och kontinuerligt följas upp.

Utöver de tre ovan nämnda områdena avser förvaltningen aktivt delta i utvecklingsarbetet inom

ramen för "framtidens hälso- och sjukvård". Detta landstingsövergripande arbete som tar sin

utgångspunkt bl.a. i den offentliga utredningen "Effektiv vård", vars huvudsakliga slutsats är att

svensk sjukvård behöver ställa om mot mer öppenvård, kommer sannolikt på sikt få stora

konsekvenser för hälsovalsverksamhetens innehåll och finansiering. Förhoppningen är också att en

mer utbyggd primärvård kan verka rekryteringsbefrämjande och därmed leda till bättre ekonomi.

Redan nu finns exempel på projektverksamhet inom förvaltningen i den utvecklingsriktning som

föreslås i ovan nämnda utredning, såsom Borgholm Hälsocentrals arbete med mer resurser kring

patienter i hemsjukvård.

Verksamhet utanför hälsoval


Den ekonomiska utmaningen för verksamheten utanför hälsoval består främst i att anpassa vissa

primärvårdscentrala kostnader till befintlig budget. Ovan har sådana exemplifierats med kostnader

för extern laboratorieanalys samt tolkkostnader. Viss anpassning till budget kan sannolikt ske, men

att kostnaderna för tolk ökat i takt med den ökade asylinvandringen måste anses vara nödvändigt

och tämligen svårt att påverka. Som ovan nämnts är verksamheten i övrigt i ekonomisk balans. Det

bör ändå nämnas att Barnhälsovården under 2016 utmanats av att dels anpassa/utöka sin verksamhet

i enlighet med Socialstyrelsen nya "vägledning för barnhälsovården" samtidigt som man klarat av

att möta den stora ökningen av asylinvandrande barn. Under 2017 behöver bemanningen anpassas

till att klara dessa båda delar inom tilldelad budgetram.



Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan 2017 2(31)

Innehållsförteckning 1 Inledning ......................................................................................................................................... 3

2 Medborgare och kund - Nöjda invånare med hög livskvalitet (landstingets mål) .................. 4

2.1 Jämlik vård. ........................................................................................................................................ 4

2.2 Tillgänglig vård .................................................................................................................................. 5

2.3 Ökad patientdelaktighet i vården ....................................................................................................... 8


3.1 Främja hälsa ....................................................................................................................................... 9

3.2 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård ....................................................................................... 10

3.3 Säker vård ........................................................................................................................................ 15



4.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall vara en attraktiv, hälsosam, utvecklande och

effektiv arbetsplats ........................................................................................................................... 18




5.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 24


5.4.1 Åtgärder för ett oberoende av inhyrd personal ..................................................................... 30



1 Inledning Ett självklart krav är att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förvaltar tilldelade medel på ett så

kostnadseffektivt sätt som möjligt. God ekonomisk hushållning ska uppnås genom att verksamheten

bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med en solid finansiering som grund. Vi ser att förvaltningen ur

ett nationellt perspektiv bedriver verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt, men det ekonomiska

utfallet de senaste åren har visat en tilltagande negativ trend gentemot budget. Förvaltningen arbetar

aktivt med en handlingsplan för att minska gapet mellan budget och utfall. Arbetet inriktas främst

på utveckling av befintliga arbetssätt där ökad kostnadseffektivitet är vägledande.

Under planperioden står förvaltningen liksom övriga sjukvårdsverige inför stora utmaningar.

Utmaningarna ska vändas till möjligheter. Vi ska fortsätta erbjuda och bedriva god vård med hög

kvalitet och säkerhet, men inom nya vårdkoncept och i andra former. Vi väljer att kalla det nya

vårdkonceptet för "närsjukvård", vilket innebär en sömlös samverkan mellan den specialiserade

somatiska vården och primärvården samt med kommunerna.

Den öppna vården måste stärkas, såväl inom primärvård som den somatiska specialistvården. Detta

ska ske genom resursomfördelning och utarbetande av nya vårdprocesser. Utvecklande av fler

digitala tjänster kan bidra till att vården sker på rätt vårdnivå och att bespara patienten onödiga

resor. Det är viktigt att patienter och andra anhöriga involveras mer i vården. Det finns en vinna-

vinnarsituation i detta då patientens egna resurser bättre tas tillvara. Inte minst behöver

utvecklingsarbete inriktas mot patienter med kroniska tillstånd, som utgör en stor del av landstingets

kostnader. Vinsterna av ett kostnadseffektivare arbetssätt kan här bli betydande. Att främja hälsa

innebär att förebygga sjukdomslidande och kostnader. Under planperioden driver eller deltar

förvaltningen i många aktiviteter som syftar till detta förebyggande arbete.

Kompetensförsörjning ska lösas genom olika satsningsområden men också genom omfördelning av

arbetsuppgifter, vilket ibland kan innebära att nya yrkeskategorier införs i vården.

Sociala skillnader i samhället ökar vilket innebär risk för skillnader i hälsa beroende på var man

bor, vilket kön man tillhör, sin ålder, utbildningsståndpunkt och födelseland. Det är för

förvaltningen och landstinget en angelägen uppgift att aktivt driva en utveckling som innebär en

säkerställd grad av jämlik hälsa i vårt län.





Förvaltningens mål: 2.1 Jämlik vård.

Omotiverade, väsentliga skillnader i sjukvården avseende behandling, bemötande och vård ska

minska. Skillnader i vården kan beskrivas utifrån grupperingarna geografi, kön, ålder,

socioekonomi och födelseland. Skillnader kan innebära skillnad i struktur, process och/eller utfall.

Av olika aspekter av jämlikhet kommer förvaltningen under 2017 att fokusera på aspekten jämställd

vård. Detta kommer att ske i samband med analys av medicinska resultat.

Mått Målvärde

Andel länsinvånare som upplever vård på lika villkor. 100 %

Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till kunskaper

om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Den genomförs årligen i alla landsting och

regioner.

I första hand mäter vi andelen tillfrågade i Vårdbarometern som upplever vård på lika villkor och

fördjupar analysen genom att kommentera svaren på följdfrågan "Vad tror du är den främsta

grunden eller orsaken till att vissa personer eller grupper inte får vård på samma villkor som

andra?"

Andel patienter som upplever respekt och bra bemötande i vården. 100 %

Följande fråga som är en av sju frågor i dimensionen Respekt och bemötande i Nationella

Patientenkäten öppnar upp för att tänka utifrån olika perspektiv.

"Kände du dig bemött med respekt och värdighet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell

läggning eller ålder?"

Analys av resultatet avseende eventuella svar med lågt värde behöver beaktas.

Aktiviteter

Identifiera och åtgärda omotiverade väsentliga skillnader i vårdkvalitet

Som underlag för aktiviteten används Öppna jämförelse-rapporten 2016 där uppgifter om

omotiverade väsentliga skillnader i vårdkvalitet ska diskuteras i kraftsamlingsarbetet.

Förväntad effekt

Omotiverade väsentliga skillnader i vårdkvaliteten är synliggjorda och minskade.

Utveckling av rutiner kring genetik


Aktiviteter

Inom den medicinska genetiken sker en mycket snabb utveckling med nya möjligheter att tidigt

upptäcka ärftliga sjukdomar och att skräddarsy behandlingar. Den kliniska genetiska

regionmottagningen i Linköping finansieras gemensamt av de tre landstingen i den sydöstra

sjukvårdsregionen. För att möta framtida behov inom området och kunna ge länets invånare bästa

vård behöver kompetensen på landstingsnivå utvecklas.

Genetiska rutiner ska på uppdrag av RSL utvecklas inom flera områden. Inom Hälso- och

sjukvårdsförvaltningen utses en länssamordnare som ska koordinera arbetet under våren.

Förväntad effekt

Likvärdig vård i sjukvårdsregionen.

Barnens rätt

Barnkonventionen blir lag och kräver tolkning och diskussion kring eventuella nya rutiner eller

verksamhetsanpassning

Förväntad effekt

Följsamhet till ny lagstiftning då Barnkonventionen blir lag

Samverkan

Samverkan med länets 12 kommuner inom ramen för Länsgemensam ledning har pågått under

några år och har hittat sina former. Målet är att samverkan långsiktigt ska försörja länet med

praktiskt verksamhetsstöd och stimulera till goda insatser som kan ge förbättringar för patienter

och brukare samt att utveckla gemensamma arbetssätt. Utmaningarna 2017 är samverkan i

skolan, trygg och effektiv utskrivning, gemensam kompetensförsörjning och strategi för hälsa.

Förväntad effekt Genom samverkan mellan Landstinget i Kalmar län och länets 12 kommuner inom områdena

missbruk & beroende, äldre, barn & unga, psykisk hälsa och eHälsa är målsättningen att länets

befolkning ska uppleva en sömlös vård/verksamhet oavsett vårdgivare. Dessutom att

utmaningarna 2017 har skapat angreppsätt för gemensamt förbättringsarbete.

Förvaltningens mål: 2.2 Tillgänglig vård

Tillgänglighet värderas utifrån hur väl målet om 60 dagar till vård eller behandling uppnås. Det

mäts också utifrån medborgarnas uppfattning om tillgängligheten. Cancerbehandling inom 28 dagar

är ett prioriterat mål, vilket är i starkt beroende av god tillgänglighet inom diagnostiserande

discipliner såsom radiologi och laboratorieverksamhet. God tillgänglighet till akutvård värderas

utifrån snabb handläggningstid.

Vi ska fokusera på att bibehålla den goda tillgängligheten som vi har haft under en längre period.

Mått Målvärde

Förstabesök i den specialiserade hälso- och sjukvården inom 60 dagar

(psykiatri och hälso- och sjukvård)

80 %


Mått Målvärde

Minst 80 procent av patienterna ska ha genomfört ett första besök inom planerad specialiserad

vård inom högst 60 dagar från det att beslut om remiss till förstabesök har genomförts.

Operation/behandling inom 60 dagar i den specialiserade hälso-och

sjukvården

80 %

Minst 80 procent av patienterna ska ha genomgått en operation eller behandling inom planerad

specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har

fattats.

Andel patienter med total vistelsetid under 4 timmar på akutmottagningar 80 %

Antal patienter med kortare handlägggningstid (dörr till dörr) än fyra timmar av totalt antal

patienter redovisas.

Andelen tillfrågade patienter som upplever att vården gavs inom rimlig tid 100 %

Vi följer upp svaren i Nationella Patientenkäten avseende frågan hur man upplever att vården

gavs inom rimlig tid. Frågan ingår i dimensionen som avser att belysa patientens upplevelse av

vårdens tillgänglighet avseende både närhet och kontaktvägar, samt personalens tillgänglighet för

såväl patienten som för anhöriga.

Aktiviteter

Införa synkroniserad schemaläggning minst 3 månaders framförhållning.

För att nå köfri vård 2018 och för att kunna ge patienten en tid direkt krävs schemaläggning minst

tre månader framåt i systemen Cosmic, Fysis m.fl.

Förväntad effekt

Patienten kan erbjudas en tid direkt och vården får bättre möjligheter till planering.

Köfri vård till utprovning hörapparat

Kalmar har behov av att kapa sin kö på ca 1000 patienter som väntar på tid till utprovning av

hörapparat. För att klara det antalet patienter krävs det punktinsatser i form av audionomer och

budget för hörapparater under året i Kalmar men också mer resurser över tid både i Kalmar och

Västervik/Oskarshamn/Vimmerby för att möta den ökande åldrande befolkningens behov.

Förväntad effekt Vid årets utgång ska alla patienter som har behov av utprovning av hörapparat få en tid inom 60

dagar.

Operationsplanering

Det är bra samarbete mellan länets tre operationsavdelningar, men den kan bli än bättre för att på

så sätt öka effektiviteten och resursutnyttjandet av dyra operationssalar.


Aktiviteter

Förväntad effekt Gemensam operationsplanering i HSF i syfte att optimera resurser i verksamheten och förbättra

ledtiderna för patienterna.

Sommarplanering

Baserat på bristen på semestervikarier är den gemensamma sommarplaneringen mellan

förvaltningens tre sjukhus viktig och en startar redan i oktober/november.

Förväntad effekt Att optimera resurser i verksamheten i syfte att ha god vårdkvalitet för patienterna och bra

arbetsmiljö för medarbetarna.

Ta fram utdata ur TeleQ för diskussion och analys.

Telefonsamtal är många gånger ingången till vården. Våra inkommande telefonsamtal går genom

och sorteras i tjänsten TeleQ. I tjänsten finns utdata att hämta som visar svarstider, tappade samtal

och dylikt. Dessa uppgifter kan ge en viktig förståelse för hur telefontillgängligheten vid behov

kan förbättras. Därför ska utdata tas fram och diskuteras och analyseras för vidare åtgärd i nästa

steg.

Förväntad effekt

Vid behov förbättrad telefontillgänglighet.

Införa digitala anmälningsskärmar

Digitala lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta för patienter och verksamheter. De ska ge

stöd för förändrade arbetssätt och ett mer effektivt resursutnyttjande. Förutsättningar ska skapas

för att rätt vårdadministration sker på rätt nivå och att personalen i större utsträckning arbetar med

de arbetsuppgifter man har bäst kompetens för s.k. rätt använd kompetens.

Förväntad effekt

Effektivare resursutnyttjande. Snabbare flöde.

Införande av köfri vård - styrgrupp

HSF ledningsgrupp ansvarar för införandet av Köfri vård på länets tre sjukhus och Diagnostiskt

centrum. Styrgruppen för tillgänglighet ansvarar för analys av resultat samt att handlingsplaner

för förbättring tas fram riktat till sjukhus och basenheter där sjukhus – DC-cheferna tar ansvar för

genomförandet avseende ledtider mottagning, behandling/operation, akutmottagning, återbesök,

standardiserat vårdförlopp cancer

Förväntad effekt Att länets patienter med medicinska behov får en tid till mottagning och behandling/operation

inom 60 alternativt 90 dagar samt att alla patienter på akutmottagning är medicinskt klara inom

fyra timmar efter ankomst. Måluppfyllelsen för återbesök ska vara nådd och den nationella

modellen för ledtidsmätning patologi på SKL vara klar.


Förvaltningens mål: 2.3 Ökad patientdelaktighet i vården

Delaktighet är en aspekt av patient- och kundfokuserad vård. Att skapa delaktighet är en viktig

förutsättning för vårdgivarens och patientens gemensamma mål avseende hälsoproblemet.

Patientfokuserad vård.

Mått Målvärde

Andelen länsinvånare som upplever förtroende för sjukhusen 100 %

I Vårdbarometern deltar alla Sveriges landsting och regioner. Årligen intervjuas ungefär en halv

procent av den vuxna befolkningen. Fråga i Vårdbarometern "Hur stort eller litet förtroende har

du för sjukhusen i ditt landsting?"

Andelen länsinvånare som upplever delaktighet i beslut beträffande sin

vård och behandling

100 %

Vi följer upp svaren i Nationella Patientenkäten avseende delaktighet i beslut. "Hade du önskat att

du blivit mer delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?"

I dimensionen ingår fyra frågor. Vald fråga av dem har lägst resultat så trots bra resultat totalt på

samtliga frågor hade många patienter önskat sig mer delaktighet i besluten.

Aktiviteter

Införa webb-tidbok.

Ge patienten möjlighet att själv boka av och boka om tid hos vårdgivare på webben.

Förväntad effekt

Ökad delaktighet i och tillgänglighet till vården.

Införa dokumentationsrutin för fast vårdkontakt enligt LS § 133/16.

Dokumentation av funktionen Fast vårdkontakt sker inte strukturerat i Cosmic och vårdplaner har

utvecklats utifrån olika enheters behov varför uppföljning inte går att göra enkelt. Slutsatsen är att

riktlinjer och rutiner måste finnas och vara kända. Det finns behov av strukturerad dokumentation

för att tydliggöra att patienten har en utsedd kontaktperson, vilket bidrar till patientsäkerhet och

trygghet. Dokumentation möjliggör samarbete mellan enheternas kontaktpersoner i de fall patient

har flera fasta vårdkontakter. Arbetet syftar i första hand till att skapa den strukturerade

dokumentationen och i nästa steg ska verksamheten införa rutinen enligt upprättad

riktlinje/lathund. Se bilagor.

Förväntad effekt

Ökad delaktighet, trygghet och patientsäkerhet.






Förvaltningens mål: 3.1 Främja hälsa

Landstingets verksamheter ska präglas av en helhetssyn och ett hälsoorienterat förhållningssätt.

Vården ska uppmuntra till länsinvånarnas eget hälsoansvar.

Minska alkohol- och tobaksbruket.

Mått Målvärde

Andel patienter som inför operation fått frågan om sitt tobak- och

alkoholvanor.

100 %

Vi följer upp svaren i Nationella Patientenkäten på frågan "Om du genomgick ett kirurgiskt

ingrepp, diskuterade vårdpersonalen dina tobak-/alkoholvanor med dig inför operationen?"

Aktiviteter

Minska miljöpåverkan

Vi arbetar för att minska miljöpåverkan i verksamheten i enlighet med Landstingets miljöpolicy.

Arbetet sker i nära samarbete med landstingets enhet Ekonomi och hållbar utveckling.

Förväntad effekt

Minskad miljöpåverkan och hållbar utveckling.

Instruktörsutbildning i första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) på ungdomsmottagning

Utbildningen ger behörighet till att organisera och ge egna Första hjälpen till psykisk hälsa-

kurser. Som en Första hjälpen-instruktör får du lära ut hur man känner igen och ingriper vid

kriser, tar emot information och hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig

psykiatrisk hjälp.

Finansiering sker genom överenskommelsen "Psykisk hälsa" t.o.m. 2018, med 3 mkr per år.

Förväntad effekt Bidra till bättre psykisk hälsa för unga. Samtidigt hämtar vi hem instruktörskompetens till vår

förvaltning.

Aktiviteter utifrån handlingsplan för folkhälsa


Aktiviteter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är drivande eller deltar i en lång rad aktiviteter som avser att

bidra till att bevara hälsa:

- framtagande av mall i Cosmic för levnadsvanor

- framtagande av rutin för uppföljning av förändring av levnadsvanor

- aktivitet för att sprida information om hur mallen används

- köpa och integrera 1177-formulär för levnadsvanor

- årlig utbildning för AT-läkare i frågor kring levnadsvanor

- överväga införande av livsstil på recept

- stimulera till tobaksfrihet på arbetsplatsen

- kartläggning av tobaksfrihet i samband med operation

- ökad andel som får remiss till tobaksavvänjare

- ökad andel som registrerar tobaksbruk hos patienten

- göra samtliga utomhuslokaler rökfria

- implementering av Sund, Smart, Stark Senior

- bidra till arrangemang av Världens barnlopp

- öka användningen av friskvårdsbidrag

- kom igång satsning för barn och unga med funktionsnedsättning

- analysera könsuppdelad statistik

- lönekartläggning

- bidra till informationskampanj för att öka kunskapen om psykisk ohälsa

- diskutera ev genomförande av SPiSS- utbildning (Suicid Prevention i Svensk Sjukvård)

- bidra till framtagande av länsgemensam larmplan för at förebygga suicid i det akuta läget

Förväntad effekt

Bidrag till att bevara hälsa

Miljöcertifiering

Sektionen för Hållbar utveckling ska under året leda arbetet att miljöcertifiera Diagnostiskt

Centrum och Västerviks sjukhus. Arbetet startar på Diagnostiskt centrum under våren med mål

att vara klara vid halvårsskiftet. Efter sommaren startar arbetet på Västerviks sjukhus.

Förväntad effekt Att under 2017 erhålla certifikatet för Diagnostiskt centrum och att arbetet mot en certifiering har

startat på Västerviks sjukhus.

Förvaltningens mål: 3.2 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap

och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa

möjliga sätt”

Vi säkrar upp vården genom att införa standardiserade förlopp, nivåstrukturering och

kompetensförsörjning. Vi tar del av och driver förberedelser inför den kommande läkarutbildningen

i länet. Ge stöd åt forskning och den akademiska miljön.

Mått Målvärde


Mått Målvärde

Andel diagnostiserade cancerfall som genomgår ett standardiserat

vårdförlopp

100 %

De standardiserade vårdförloppen (SVF) beskriver vilka utredningar och behandlingar som ska

göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tids-.gränser som gäller för de olika

åtgärderna

Cancervård - patienter som har en kontaktsjuksköterska 100 %

Alla patienter med nyupptäckt cancer ska erbjudas en fast vårdkontakt i form av en

kontaktsjuksköterska. En kontaktsjuksköterska ska:

Finnas tillgänglig för patienten som en namngiven kontaktperson med ett särskilt telefonnummer

som medger direktkontakt. Vid behov ska en ersättare finnas som stand-in när hen inte är

tillgänglig.

Ansvara och ha befogenhet för att en skriftlig plan upprättas med patienten och löpande hålls

aktuell samt avslutas i dialog med patienten samt vägleda patienten och förmedla andra kontakter

med utgångspunkt från patientens behov.

Stroke – propplösande behandling inom 40 minuter 100%

Trombolysbehandling inom 40 minuter

Hjärtsjukvården - kvalitetsindikatorer 80 %

Diabetiker typ 1 - andel med stor risk för komplikationer 20 %

Diabetiker - andel med stor risk för komplikationer gäller endast typ 1. Måttet avser Hba1c>70.

Diabetiker typ 2 - andel med stor risk för komplikationer 10 %

Diabetiker - andel med stor risk för komplikationer gäller endast typ 2. Måttet avser Hba1c>70.

Antal docenter/biträdande professor/professor

Speglar:

Personalresurs som självständigt kan bedriva och handleda forskningsprojekt.

Definition:

Personer med aktuell sådan titel vid erkänt lärosäte i Europa räknas.

Antal forskarutbildade medarbetare

Speglar:

Total personalresurs som har fullgjord forskarutbildning.

Definition:

Forskarutbildad medarbetare är person med godkänd forskarutbildning.

Person med doktorstitel räknas som 1.

Person med licentiatexamen räknas som 0,5.


Mått Målvärde

Antal medarbetare med handledar-uppdrag för forskarstuderande

Speglar:

Aktuell bild av handledaraktivitet på forskar-utbildningsnivå.

Definition:

Personer med handledaruppdrag räkans om de är registrerad som handledare (huvud- och

bihandledare) för en forskarstuderande.

Antal medarbetare som under året deltagit i nationellt arbete ( SBU, LV

SoS etc)

Speglar:

Kunskapsstyrning –Kunskapssammanställning.

Definition:

Socialstyrelsen - nationella riktlinjer, LMV-behandlingsrekommendationer, SBU-rapporter,

rapporter från SKL och folkhälsomyndigheten.

Aktiviteter

Införa Standardiserat vårdförlopp Cancer

Under 2015 infördes standardiserat vårdförlopp för fem cancerdiagnoser. Under 2016 infördes

ytterligare 13 cancerdiagnoser. Under 2017 införs resterande vårdförlopp.

Förväntad effekt

Säkrare utredningsgång vid misstanke om cancer och kortare tid till behandling.

Kontaktsjuksköterska och koordinator

HSF har en uppdragsbeskrivning för kontaktsjuksköterska och koordinator som inte används fullt

ut av alla kliniker och det skapar inte förutsättningar för jämlik vård och kontinuitet för länets

cancerpatienter.

Förväntad effekt Att funktionerna kontaktsjuksköterska respektive koordinator har samma uppdrag oavsett klinik

och sjukhus samt att nätverk för respektive funktion med regelbundna mötestillfällen finns.

Beskriva genomförda forskningsaktiviteter i förvaltningens årsberättelse.

Den kliniska forskningen kopplad till läkarutbildningen ska stärkas. Vi behöver därför aktivt följa

och stödja forskningsaktiviteter genom att beskriva nuläget i förvaltningens årsberättelse.

Förväntad effekt

Bättre stöd till den akademiska miljön och den kliniska forskningen.

Uppföljning av medicinska resultat


Aktiviteter

Öppna jämförelser mellan landsting avseende resultat inom hälso- och sjukvård är en bra grund

för förbättringsarbete. Rutin för uppföljning och analys har funnits länge. Uppföljning sker i

samband med Kraftsamling. Ett viktigt perspektiv för uppföljningen under 2017 är Jämlik vård.

Förväntad effekt Analys av medicinska resultat förväntas bidra till förbättring av resultaten dvs en bättre

vårdkvalitet.

Behovsanpassa antalet slutenvårdplatser.

Införa synsättet kring att ha flexibelt antal slutenvårdplatser utifrån behovet sett över året.

Tillgodose vårdbehov utifrån den totala resursen. Utforska nya möjligheter att erbjuda vård i

öppen vård. En översyn av förhållandet mellan yrkeskategorierna sjuksköterska och

undersköterska ska göras parallellt med yrkesrollsförskjutningen.

Förväntad effekt Öppna vårdformer är mer kostnadseffektivt och minskar kravet på slutenvårdsplatser och dygnet

runt-verksamhet. Detta ska möjliggöra att vården räcker till för alla.

Öka andelen öppenvård inom specialiserade somatiska vården.

Allt mer vård kan utföras i öppnare vårdformer, vilket är positivt av flera skäl. Därför måste

denna utveckling aktivt stödjas. Den demografiska utvecklingen är en utmaning som inte kan

lösas med mer slutenvård.

Förväntad effekt Öppna vårdformer är mer kostnadseffektivt och minskar kravet på slutenvårdsplatser och dygnet

runt-verksamhet. Detta ska möjliggöra att vården räcker till för alla.

Ta fram handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus.

I dialog med verksamheten diskutera vilka ingrepp inom respektive område som är lämpliga för

poliklinisering och att ta fram en handlingsplan för detta ändamål.

Förväntad effekt

Effektivare resursutnyttjande.

Beskriva och förbättra traumaprocessen i länet.

Arbetet ska samordnas inom länet och bedrivas i samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen.

Förväntad effekt

Tydlig och säker traumaprocess.

Cancerrehabilitering och palliativ vård


Aktiviteter

Patienten upprättar tillsammans med kontaktsjuksköterska sin egen vårdplan. Den innehåller

förutom medicinska kontroller och behandlingar också de riktade behov patienten har avseende

rehabilitering både fysiskt och psykiskt men också en planering av den palliativa vården i det fall

det krävs. Gemensamma mötesplatser för patienter och anhöriga bör byggas upp på tre orter i

länet enligt modell Andrum i Östergötland eller Hjärtats hus i Jönköping.

Förväntad effekt Att länets patienter som har eller har haft cancer upplever att hänsyn tagits till hela deras

livssituation, inte enbart medicinskt utan också socialt.

eHälsa Samverkande Processer i Regionen

Espir är ett samverkansprogram mellan landsting och regioner i Jönköpings, Kalmar och

Östergötlands län. Programmet syftar till att skapa ett mer enhetligt sätt att använda vård-it-

stöden i den sydöstra sjukvårdsregionen.

Förväntad effekt Samarbetet kring vård-IT-stöden ger möjligheter till utbyte av patientinformation, jämförbara

utdata och en kostnadseffektiv utveckling.

Förvaltning och utveckling av vård-IT-stöden inom Gemensam vårdprocess

Arbetet sker inom PM3 förvaltningsmodell och innebär en kvalitetssäkring och utveckling av

viktiga arbetsredskap.

Förväntad effekt Utvecklingen av vård-IT-stöden förväntas innebära ökad användarvänlighet, lättillgänglig

patientinformation

Utveckla hälso- och sjukvårdsinformatiken

Det är av stor vikt att konsekvent använda sig av korrekta uttryck för att dokumentera och

beskriva vårdkontakter. Den snabba medicinska kunskapsutvecklingen och inte minst

utvecklingen av digitala journaler ställer nya krav på området. Det är av stor vikt att vi går i

jämna steg med utvecklingen regionalt och nationellt.

Förväntad effekt Att vi använder oss av vedertagna och korrekta uttryck så att patientprocessen väl kan beskrivas

och att möjligheter till utdata i jämförande syfte finns.

Robotassisterad titthålskirurgi

Robotassisterad titthålskirurgi är en metod som ökat påtagligt under senare år, främst vad gäller

operationer vid prostatacancer men också inom kirurgi och gynekologi. Under planperioden

införs robotassisterad kirurgi vid länssjukhuset i Kalmar med målet att verksamheten ska vara

igång under mitten av 2017.

Robotassisterad kirurgi införs från halvårsskiftet 2017 och beräknad kostnadsökning uppgår till

2,5 Mkr 2017 och från och med 2018 med 5 Mkr.


Aktiviteter

Förväntad effekt En av effekterna är kopplad till den lokala nivåstruktureringen avseende njurcancer där

robotteknik krävs som en av fyra operationstekniker.

Arbetsfördelning/ Nivåstrukturering

Fr.o.m. januari 2017 ska alla patienter i länet med rectum- och njurcancer opereras i Kalmar.

Parallellt ska 50 % av alla patienter med coloncancer opereras i Västervik. Dessutom ska

Västervik under året utvecklas till länets Stencentrum vilket innebär en förskjutning av patienter

från Kalmar till Västervik.

Upphandling av EBUS ska påbörjas och en poliklinisering av bröstcancer ska påbörjas.

Under januari och februari måste arbetsfördelningen mellan sjukhusen i LKL och Linköping bli

klart i RSL o SVN i syfte att bibehålla kompetensen inom ÖGI i Kalmar.

Förväntad effekt Det är viktigt att patientfokus bibehålls eftersom nivåstrukturering innebär mer resor/transporter

mellan landstingen för våra patienter och anhöriga.

Att genomförandet av den nationella och regionala nivåstruktureringen medfört att både

Västervik och Kalmar erhållit verksamhet från Östergötland motsvarade det som de ska skicka till

Linköping.

Lokal arbetsfördelning; Att samarbetet mellan Kalmar och Västervik är fortsatt gott med

patientens i fokus och att det blir en robust och kvalitativt bra verksamhet över tid för varje

sjukhus att fortsatt kunna utvecklas runt mot bakgrund av ”Den nationella utredningen om

högspecialiserad vård (SOU 2014:11) ser tydliga samband mellan volym och kvalitet”. Att

planeringen av inköpt av EBUS till Kalmar har införts under hösten i syfte att behålla diagnostik

lungcancer i LKL.

Förvaltningens mål: 3.3 Säker vård

Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande

arbete och genom att lära av det som har hänt.

Vi jobbar vidare med att säkra vården inom konceptet "Egenkontroll". Dessutom kommer vi att

arbeta vidare för välfungerande vårdkedjor, vilket är den grundläggande förutsättningen för säker

vård.

Mått Målvärde






Andel genomförda riskbedömningar – nutrition, fallrisk och trycksår 90 %


Mått Målvärde

Riskbedömningar inom nutrition, fallrisk och trycksår ska göras på alla inneliggande patienter 70

år och äldre.

Riskbedömningarna görs utifrån Senior alert som stöder processen med ett förebyggandes

arbetssätt och skapar ett systematiskt arbete att förebygga undernäring, fall och trycksår.






Andel trycksår – sjukhusförvärvade 0 %

Andel trycksår mäts på alla slutenvårdsavdelningar inom HSF under en specifik dag, två gånger

per år. Psykiatriförvaltningen deltar inte. På varje inneliggande patient görs en hudbedömning av

två sjuksköterskor och har patienten varit inneliggande mer än ett dygn görs även en

journalgranskning. Resultatet redovisas separat för män och kvinnor i linje med jämlikhetskraven.

Vårdrelaterade infektioner 7 %

Incidensen av vårdrelaterade infektioner inom HSF där personen smittats under pågående

sjukhusvistelse. Vårdrelaterade infektioner ska minska årligen.

Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 9 %

Antalet oplanerade återinskrivningar inom 1-30 dagar av totala antalet återinskrivningar under

samma tidsperiod ska vara 15% eller mindre för kvinnor och män 65 år och äldre.

Aktiviteter

Förbättra vårdprocessen för äldre

Inom ramen för länsgemensam ledning kommer ett flertal riktade insatser genomföras för de mest

sköra äldre. Bland annat ska den geriatriska mottagningen på länssjukhuset utveckla och

genomföra nya arbetssätt samt förbättra förutsättningarna för en sammanhållen vård genom

digital konsultation till primärvård och kommun. En äldrevårdsenhet för de mest sköra äldre inom

den slutna och öppna specialiserade vården ska införas på länssjukhuset i Kalmar. Ett mobilt

geriatriskt team som tar ett helhetsansvar för vård av de mest sköra äldre med komplexa

medicinska behov kommer att utgå från mottagningen. Genom att omvandla slutenvårdsresurser

till öppenvårdsresurser möjliggörs en utbyggnad av avancerad vård i hemmet. Aktiviteten drivs

på LKL-nivå av planeringsdirektör i samverkan med berörda verksamheter.

Förväntad effekt

Bättre äldrevård och anpassning av vårdutbudet inför Framtidens vård.

Trygg och säker utskrivning


Aktiviteter

Under planperioden finns förslag om att Betalningsansvarslagen ska förändras till ”Lagen om

samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”. Lagen innebär bland annat att ansvar

för kallelse till vårdplanering flyttas från slutenvården till öppenvården. Aktiviteten innebär

rutinutveckling med anledning av lagförändring.

Förväntad effekt Vi förväntar oss säkra övergångar mellan utskrivandfe enhet och ansvarig enhet i kommun eller

öppenvård

Patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsarbete bedrivs genom chefläkarnas försorg. Uppföljning sker genom

Egenkontroll och patientsäkerhetsronder. Året sammanfattas i Patientsäkerhetsberättelsen.

Förväntad effekt

Hög patientsäkerhet.

Införa R8.1 ny modul i Cosmic

Införandet av R8.1-modulen kommer att förbättra läkemedelshanteringen i Cosmic. Även andra

funktionaliteter såsom översikter kommer att bli bättre. Förändringen är betydande och kräver

omfattande utbildningsinsatser. Arbetet leds av en projektgrupp.

Förväntad effekt

Vi får en säkrare och bättre vårddokumentation framförallt inom läkemedelshanteringen.





medarbetare.

Förvaltningens mål: 4.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall vara en attraktiv, hälsosam,

utvecklande och effektiv arbetsplats

Förvaltningens mål är att vara en attraktiv, hälsosam, utvecklande och effektiv arbetsplats. Med

effektivt HR-stöd till linjens chefer möter vi verksamhetens utmaningar avseende demografiska

realiteter, jämlik vård och medicinsk utveckling.

Fokusområden under perioden är att fortsätta att utveckla ledarskapet, fortsatt arbete med sjuktal

och arbetsmiljö, tydliggöra kopplingen mellan mål, resultat och lön samt kompetensförsörjning på

kort och lång sikt.

Mått Målvärde



ohälsa.



75 (indexvärde)






Aktiviteter

Analysera och arbeta med sjuktal

Arbetet sker löpande i samverkan med respektive sjukhus och DC:s HR-enheter och berörda

linjechefer. Uppföljning sker per tertial. Förebyggande arbete och aktiva åtgärder sker vid behov.

Särskilt fokus avseende ökande sjuktal ska läggas på medarbetare 30 år och yngre.

Förväntad effekt

Minska sjuktalen.

Chefer som leder chefer ska utbildas i Indirekt Ledarskap.


Aktiviteter

Chefer som leder chefer ska planeras in i utbildning två gånger under 2017. Utbildningen

förtydligar skillnader mellan det direkta och det indirekta ledarskapet, påverkansmöjligheter,

kommunikation och hur relationen med nästa chefsled påverkar medarbetarnas upplevelse av tillit

och engagemang.

Förväntad effekt Effektivare verksamhet. Ökad förståelse för att direkt och indirekt ledarskap skapar

förutsättningar för vision, mål, tillit och engagemang.

Nya chefer ska utbildas i Utvecklande ledarskap.

Utbildning i utvecklande ledarskap planeras vid två utbildningstillfällen för nya chefer under

2017. Utvecklande ledarskap utgör grunden för landstingets chefer och deras ledarskap. Nya

chefer i HSF kommer att erbjudas grundutbildning i utvecklande ledarskap tidigast 6 månader

och senast 1 år efter påbörjat chefsuppdrag.

Förväntad effekt Effektivare verksamhet. Forskning har visat att chefer med hög frekvens av utvecklande

ledarskapsbeteenden har högre organisatoriskt resultat än chefer med låg frekvens av utvecklande

ledarskapsbeteenden.

Utbyggnad av HSF ledarutvecklingsmodell.

HSF ledarutvecklingsmodell med sina fyra dimensioner (Personligt ledarskap, Systemförståelse,

Lärande organisation, Evidensbaserad praktik) tar fasta på väsentliga arbetsfält för förvaltningens

chefer. Modellen byggs ut kontinuerligt där landstingets obligatoriska utbildningsmoment för

chefer är en del av förvaltningens ledarutvecklingsmodell.

Förväntad effekt Välutbildade chefer är en förutsättning för en patientsäker vård som kännetecknas av god

arbetsmiljö och där medarbetarna kan utvecklas.

Utbildning i praktisk lönebildning för lönesättande chefer som stärker kopplingen mellan

mål-resultat-lön

Medarbetarens lön ska vara individuell och differentierad. Differentierad lönesättning innebär att

lönen påverkas av befattningens arbetsuppgifter, svårighets- och ansvarsgrad, självständighet och

övriga kompetenskrav. Individuell lönesättning innebär att lönen påverkas av individens

bakgrund och förutsättningar utifrån erfarenhet, självständighet inom yrkesfunktionen, särskild

kunskap och kompetens.

Förväntad effekt Utbildningsinsatsen ska skapa förutsättningar för tydligare koppling mellan medarbetarens

prestation och lön och ökad lönespridning inom yrkesgrupper. Förvaltningens långsiktiga

målsättning är 30 % lönespridning inom respektive yrkesgrupp.



Aktiviteter



kompetensväxling





Förvaltningen kommer att upprätta en kompetens- och försörjningsplan enligt landstingets

strategi under 2017.

Kartläggning av ST-behov i syfte att möta framtida kompetensbehov för att fortsatt kunna

garantera en god vård.

Förväntad effekt


Uppföljning av arbetsmiljöarbetet (SAM) enligt landstingets modell.

Samtliga verksamheter följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med landstingets

modell. Uppföljning sker på sjukhus/DC-nivå utifrån respektive basenhet. Avstämning på

sjukhus/DC-nivå 2018-01-31.Resultatet sammanställs och skickas till HR-chef i HSF stab senast

2018-01-31. Återrapportering till Förvaltningsråd februari 2018.

Förväntad effekt Ökat fokus på arbetsmiljöarbetet. Landstingets uppföljningsmodell tydliggör kommunikation

mellan organisatoriska nivåer.

Gemensam HR-organisation i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

För att möta nuvarande och framtida utmaningar fattade förvaltningsledningen i oktober 2016

beslut om att bilda en länsövergripande HR-organisation med gemensam ledning med placering

under hälso- och sjukvårdsdirektören. Under första kvartalet 2017 kommer den nya

organisationen att konstitueras.

Förväntad effekt Med gemensamma krafter skapa mervärde inom områdena rekrytering och attraktivitet,

löneprocess och lönekultur samt ledarutveckling. Under året kommer gemensamma arbetssätt

skapas kring attraktivitet, rekrytering samt lönebildning och löneprocess.






Förvaltningen ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som

förvaltningen bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås

med lägsta möjliga resursinsats.

Anpassa verksamheten efter tilldelade resurser.

Mått Målvärde

Maxgräns för nettokostnadsökning 4 %

Nettokostnad utgör driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar.

Nettobudgeten har ökat med 4,6 procent 2017 jämfört med 2016.

Aktiviteter

Följa upp bemanningsplaner för inhyrd personal

Bemanningsplaner tas fram av hälso- och sjukvårdsdirektören i dialog med sjukhus- och Dc-

chefer samt HR chefer. Planerna följs upp varje månad och rapporteras till HSFs ledningsgrupp.

Förväntad effekt

Förbättra stöd/underlag avseende kostnader för bemanning.

Utvärdering av kostnadseffektivitet enligt KPP.

Målet är att med stöd av Kostnad per patient (KPP) ta fram strukturerad basfakta för att ha ett bra

beskrivningsunderlag.

Förväntad effekt

Bättre beslutsunderlag för verksamhetsutveckling. Ökad kostnadseffektivitet.

Köptrohet mot upphandlade avtal

Landstingets upphandlingsverksamhet ska fortsätta bidra till ökad effektivisering genom att öka

antalet upphandlade avtal, öka avtalstroheten och standardisera utbudet av material och tjänster.

Landstingets upphandlingar ska bidra till att förvaltningen hushållar med skattemedel, med

utgångspunkt i bästa ”värdet för pengarna”. Uppföljning av avtalstrohet ska göras regelbundet på

lämpligt sätt.

Förväntad effekt Kostnadsutvecklingen bryts på varor och tjänster genom att använda landstingets

upphandlingsavtal..


Aktiviteter

Prioriterade fastighetsinvesteringar

Landstinget står inför stora behov av ny- och ombyggnationer de kommande åren. Långsiktiga

lokalstrategiplaner har tagits fram för länets tre sjukhus med ett tidsperspektiv om ca 30-40 år.

Där sammanställs aktuella verksamheters uppskattade framtida behov med logistiska krav samt

befintliga byggnaders möjligheter att tillgodose behoven. Det samlade greppet över behov och

disponering av tomt och byggnader visar hur planering och genomförande av ny-, om- och

tillbyggnader kan ske på ett systematiskt sätt inom respektive fastighet.

Följande objekt har enligt sjukhusens lokalstrategiska planer och Lokalstrategiplan 2015

identifierats med hög prioritet för fortsatt process under planperioden:

Radiologisk verksamhet, LSK

Länsövergripande utredning neonatalverksamhet

Dialysverksamhet, LSK

Samordnad rehabilitering och habilitering, Oskarshamn

Behandlingsbad i länet

Lokaler för ambulansstationer i länet

Lokaler för familjecentraler

Utredning kommer att inledas avseende utökning och ombyggnation av familjecentralen i

Oskarshamn.

Det är väsentligt att vårdens lokaler utformas på ett sätt som bidrar till vårdens effektivitet. Ur ett

patientperspektiv ska lokalerna utformas utifrån evidensbaserade studier och forskningsresultat

med bl.a. enpatientrum, familjefokuserad omvårdnad samt möjliggöra för personalen att vara

närmare patienten. Ur ett medarbetarperspektiv ska miljöerna vara stödjande och funktionella

utifrån såväl multidisciplinära som vårdprofessionella arbetssätt. En högre grad av integration

mellan vårdforskning och utbildning ställer krav på olika mötesplatser, vilket underlättar för

utveckling av nya samarbetsformer.

Byggnaderna planeras och byggs utifrån ett hållbarhetsperspektiv det vill säga de måste vara

flexibla och förändringsbara för att kunna möta framtida okända krav. Det ska finnas möjlighet

att använda byggnaden för olika funktioner utifrån byggnadens fysiska förutsättningar, möjlighet

att förändra lokalen samt att kunna expandera och minska utifrån verksamhetens behov.

Förväntad effekt Landstingets tre sjukhus består av ett flertal byggnader som omöjliggör utveckling av sjukvården

utan stora om- eller nybyggnader. Det finns ett övergripande behov av en koncentrerad

byggnadsstruktur med nära samband mellan olika funktioner. Utmaningen är att åstadkomma en

struktur med långsiktigt användbara byggnader och att organisera flöden på alla nivåer.

Måltidsservice på vårdavdelning

Under 2017 ska en anpassning av kost- och förrådsverksamheten genomföras i samverkan mellan

landstingsservice och hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Förväntad effekt

Reducering av tjänster och därmed kostnader


Aktiviteter

Teleradiologi dagtid

Upphandling av teleradiologi dagtid skall genomföras.

Förväntad effekt

Minska belastningen på ordinarie personal, samt minska behovet av inhyrd personal.

Införa nytt system för ortopedtekniska tjänster

Från och med 1 januari 2017 har landstinget ett nytt avtal med Team Olmed som leverantör av

ortopedtekniska tjänster. Det nya avtalet innebär en förändring av förskrivningsanvisningarna och

vilka som remitterar ortopedtekniska tjänster. Från och med 21 januari 2017 är landstingets

remittenter:

• Allmänmedicin: Specialistläkaren och ST-läkare

• Endokrinolog: Specialistläkaren och ST-läkare

• Fotterapeut vid diabetesmottagning med specialisering i diabetesvård med tillgång till

specialistläkare

• Handkirurgi: Specialistläkaren och ST-läkare

• Kärlkirurgi: Specialistläkaren och ST-läkare

• Medicinsk rehabilitering: Specialistläkaren och ST-läkare

• Neurologi: Specialistläkaren och ST-läkare

• Ortopedi: Specialistläkaren och ST-läkare

• Rehabilitering: Sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut

• Reumatologi: Specialistläkaren och ST-läkare

• Sjukgymnast/Fysioterapeut med speciell kompetens inom ortopedi vid barnklinik och

habilitering

• Sjuksköterska med specialisering i diabetesvård med tillgång till specialistläkare

Enligt tidigare förskrivningsanvisningar har förskrivaransvaret legat på remittenten. Enligt

Socialstyrelsens föreskrifter ligger det i förskrivaruppdraget att välja lämplig specifik produkt,

informera kring och träna med hjälpmedlet tills patienten känner sig trygg i användandet samt att

följa upp att hjälpmedlet fungerar och har förväntad effekt. I det nya avtalet ligger

förskrivaransvaret på ortopedingenjören.

Budget och kostnad för ortopedtekniska tjänster ligger under Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

centralt för de verksamheter som ingår i HSF. Fakturahantering sker med mottagningsattest av

remittents chef, beslutsattest görs av avtalsförvaltare.

Förväntad effekt Förbättra vårdkvaliteten för patienterna, minska arbetsbelastningen på ortopedläkarna samt

minska kostnaderna för verksamheten.


Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget

bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta

möjliga resursinsats. Det övergripande målet är God ekonomisk hushållning.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att skapa förutsättningar för att


verksamheten ska klara sitt uppdrag avseende tillgänglighet, goda resultat och utveckling inom de

ekonomiska ramar som ges. Grundförutsättningen är en bra och kontinuerlig dialog och avstämning

mellan verksamhetsföreträdare och ledning. Under 2017 fortsätter arbetet med att differentiera och

prioritera vården inom ramen för tilldelad budget i syfte att säkra vårdkvaliteten genom att skapa

utrymme för finansiering av nya läkemedel, nya metoder och verksamhet.

Förvaltningens utgångsläge inför 2017 är ett underskott på 180 mkr.


Underlag för föredlning av budgetramar inom HSF 2017

Finansiering beslutad av Landstingsfullmäktige

Robotassisterad kirurgi fr.o.m. halvårsskiftet. Budget 2017 är 2 500 tkr och utökas 2018 till

5 000 tkr

Fosterdiagnostik vid kvinnoklinikerna (NIPT) 200 tkr

Medel motsvarande statsbidrag tillskjuts för finansiering av nya satsningar inom cancer och

kvinnosjukvård.

Nya vårdformer

Nya vårdformer förväntas ge en kostnadseffektiv hushållning av resurser och bidra till att nå det

ekonomiska målet. Att omvandla slutenvård till öppenvård förväntas minska antalet arbetade

timmar, vilket i sin tur kommer att minska den totala kostnaden. Vi ser en framtid med mer

processorienterade och mer samverkande arbetssätt runt patienten, vilket i längden kommer att ge

landstinget och förvaltningen möjlighet att kunna ge en mer sammanhållen och kostnadseffektiv

hälso- och sjukvård.

Extern nettobudgetram

Landstingsfullmäktige har fastställt ramen för förvaltningen under åren 2017–2019. Ramen

omfattar allt förutom köpt vård, läkemedel, kapitalkostnader, interna hyror, kost samt övriga interna

kostnader. Förvaltningen har beslutat att fördela ramen mellan enheter enligt nedanstående tabell.

Tabell: Extern nettobudgetram

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

Förvaltningsledning 7 908 7 908 7 908

LSK 1 357 780 1 357 780 1 357 780

Oskarshamn 215 668 215 668 215 668

Västervik 703 172 703 172 703 171

Diagnostiskt Centrum 161 910 161 910 161 910

Summa 2 446 458 2 446 458 2 446 458

Uppräkningspott löner

Förvaltningen har fått 54 000 tkr för budgeterade tjänster, det vill säga 2,4 procents uppräkning av

löner till 2017 års nivå. Potten fördelas enligt följande.

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr


2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

Förvaltningsledning 280 280 280

LSK 29 970 29 970 29 970

Oskarshamn 4 950 4 950 4 950

Västervik 15 790 15 790 15 790


Summa 54 000 54 000 54 000

Komplettering TB lön 2016

TB 2016 som avser löneökningar, beräknad uppräkning ingår i löneuppräkningspotten, se ovan.

Den 1 maj träffade Kommunal ett nytt avtal som innebar en särskild satsning på undersköterskor

och skötare. Kommunals avtal medför en kostnadsökning utöver plan för 2016 och kompensationen

för det ingår i nedanstående belopp.

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr


LSK 5 550 5 550 5 550

Oskarshamn 1 150 1 150 1 150

Västervik 3 200 3 200 3 200

Diagnostiskt Centrum 400 400 400

Summa 10 300 10 300 10 300

Komplettering helårseffekt löneavtal Kommunal

Kommunals avtal som gällde från 2016-05-01, i 2017 års lönenivå.

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr


LSK 1 940 1 940 1 940

Oskarshamn 400 400 400

Västervik 1 120 1 120 1 120


Summa 3 600 3 600 3 600


Kontaktsjuksköterskor kirurgklinikerna

De tre kontaktsjuksköterskor som förvaltningen har finansierat ska under året finansieras med

statsbidrag från Standardiserat vårdförlopp. Fördelningen är två kontaktsjuksköterskor i Kalmar och

en i Västervik.

Utredningsenhet Västervik

Enheten har funnits som ett projekt under 2015–2016 och finansierats ur HSF gemensamt.

Finansieringen upphör fr.o.m. 2017. En utvärdering genomfördes under hösten 2016, vilken visar

att uppsatta mål för verksamheten inte har uppnåtts.

Ortopedtekniska tjänster

Sedan augusti 2016 har förvaltningen tillsatt en projektledare för att samordna och upphandla

ortopedtekniska tjänster fr.o.m. 2017. Budgeten som uppgår till 19 900 tkr kommer fr.o.m. 2017 att

lyftas bort från sjukhusen och läggas under HSF gemensamt.

Utvecklande ledarskap

Förvaltningens satsning på utbildning i Utvecklande ledarskap ska finansieras via kursavgifter och

avsätter en heltidstjänst för att driva utbildning på förvaltnings- och landstingsnivå.

Gemensam HR-organisation

En gemensam HR-organisation i HSF ska inrättas. Budget kommer i och med denna förändring att

lyftas bort från sjukhusen och läggas under HSF gemensamt från och med 2017 under ledning av

förvaltningens HR-chef. Den nya tjänsten som informatör/kommunikatör inom HR-organisationen

ska finansieras med medel som idag ligger på den verksamhetsutvecklartjänst vid ortopedkliniken i

Kalmar som ska avvecklas.

Uppräkningspott övriga kostnader

Förvaltningen erhåller 1,9 procent i prisuppräkningspott för övriga kostnader.

Tabell Uppräkning övriga kostnader

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

LSK 4 300 4 300 4 300


Västervik 1 700 1 700 1 700


Summa 7 300 7 300 7 300

Högspecialiserad köpt vård

Avtalad verksamhet Region Östergötland

Avtalsbudgeten med Region Östergötland består av två delar, en fast del och en rörlig del. Den fasta

delen är en så kallad abonnemangskostnad och den rörliga delen är kostnader för faktiskt utförda

tjänster. Den rörliga delen utgör 35 procent av den totala kostnaden. Förvaltningen har beslutat att

fördela ramen mellan enheter enligt nedanstående tabell.

Tabell Avtalad verksamhet Region Östergötland


Fast del 2017 tkr Rörlig del 2017 tkr Summa 2017 tkr


LSK 98 217 47 962 146 179

Oskarshamn 13 433 6 560 19 913

Västervik 65 193 31 836 97 029

Summa 217 224 106 576 323 800

Övriga riket Köpt vård

Sjukhusen köper även högspecialiserad vård av framförallt Region Skåne och Västra

Götalandsregionen samt Stockholms läns landsting. För detta ändamål får sjukhusen följande

budgetram för åren 2017–2019. Budgeten har räknats upp med 3 procent samt en nivåjustering med

7 Mkr. Förvaltningen har beslutat att fördela ramen mellan enheter enligt nedanstående tabell.

Tabell: Övriga riket köpt vård

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

LSK 76 100 76 100 76 100

Oskarshamn 1 600 1 600 1 600

Västervik 44 400 44 400 44 400

Summa 122 100 122 100 122 100

Självtest blodförtunnande

Verksamheten med självtest för blodförtunnande utökas med belopp enligt nedanstående tabell.

Tabell självtest blodförtunnande

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

LSK 60 60 60

Västervik 40 40 40

Summa 100 100 100

Kostnadsfri mammografi-screening

Mammografi-screeningen är kostnadsfri för kvinnor mellan 40 och 74 år från och med den 1 juli

2016. Sjukhusen erhåller budgetkompensation helår enligt följande:

Tabell: Kostnadsfri mammografi-screening

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr


2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

LSK 1 400 1 400 1 400

Västervik 1 000 1 000 1 000

Summa 2 400 2 400 2 400

Glukosmätare

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

LSK 1 800 1 800 1 800


Västervik 900 900 900

Summa 3 000 3 000 3 000

Fosterdiagnostik

Verksamheten med fosterdiagnostik utökas med belopp enligt nedanstående tabell.

Tabell fosterdiagnostik

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr

LSK 120 120 120

Västervik 80 80 80

Summa 200 200 200

Robotassisterad kirurgi LSK

Verksamheten med robotassisterad kirurgi vid länssjukhuset i Kalmar utökas med 2 500 tkr 2017

och med ytterligare 2 500 tkr från 2018, d.v.s. 5 Mkr från och med 2018.

Läkemedel inom och utom förmånen

Landstinget har fastställt rutiner för ordnat införande av nya terapier i landstinget. Förvaltningen

förutsätter att denna modell följs till hundra procent och genomför regelbundet systematiska

uppföljningar att rutinen efterlevs tillsammans med läkemedelssektionen. Förvaltningen har beslutat

att fördela ramen mellan enheter enligt nedanstående tabell.

Utgångsläge 2016 tkr

Förvaltningsledning 8 000

LSK 289 211


Utgångsläge 2016 tkr

Oskarshamn 29 730

Västervik 110 407

Diagnostiskt Centrum 2 400

Summa 439 748

I budgetramen nedan ingår 36,8 Mkr som avser läkemedel beslutade enligt modellen för ordnat

införande under 2014-2015 som ingår i budgetramen (enligt utskickat underlag). Hepatit C kommer

ligga kvar i Ordnat införande under 2017 också.

Tabell: Läkemedel inom och utom förmån

2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr


LSK 309 100 309 100 309 100

Oskarshamn 32 600 32 600 32 600

Västervik 116 800 116 800 116 800


Summa 481 500 481 500 481 500

I den analys som budgetförslaget bygger på framgår att vid budgetering av läkemedel ska särskilt

beaktas förväntade kostnadsökningar för läkemedel mot antikoagulation (blodförtunnande), inom

olika cancersjukdomar samt för MS och reumatiska sjukdomar. Vissa av dessa är redan godkända

för ordnat införande och andra väntas tillkomma. Dessutom nämns att patentutgångar och

prissänkningar på läkemedel äldre än femton år beräknas minska kostnaderna.


Förvaltningen har under flera år arbetat med prioriteringar och effektiviseringar. Arbetet har nu

intensifierats och de områden som förvaltningen kommer att jobba vidare med är dels hämtade från

förvaltningens planeringsmöte i mars 2016 med alla verksamhetscheferna och dels ur diskussioner

med landstingsledningen. De åtgärdsförslag som diskuteras förväntas leda fram till konkreta och

långsiktigt hållbara effekter inom följande målområden med start 2016.

1. Vi har reducerat 180 tjänster via pensionsavgång och verksamhetsutveckling (Länssjukhuset

100 tjänster, Västervik 50 tjänster, Oskarshamn 20 tjänster och Diagnostiskt Centrum 10

tjänster)

2. Vi har en moderniserad sjukvårdsprocess för de mest sjuka äldre

3. Vi har en bas för närsjukvården i länet

4. Vi har brutit kostnadsutvecklingen för de största kostnadsposterna

5. Vi har en samtrimmad specialiserad somatisk vård i länet som kan erbjuda vård på lika

villkor

6. Vi använder e-tjänster som alternativ eller komplement till nuvarande arbetssätt


7. Vi har samstämmig proportion mellan sjuksköterskor och undersköterskor inom likvärdiga

områden

Osäkerhetsfaktorer Arbetet framåt kräver tid och utrymme för samplanering såväl inom förvaltningen som med andra

aktörer i landstinget och i kommunerna. Vi behöver tänka större och utanför våra organisatoriska

gränser.

Vi ser en framtid med mer processorienterade och mer tidsenliga arbetssätt i samverkan runt

patienten, vilket i längden kommer att ge landstinget och förvaltningen möjlighet att kunna ge en

mer sammanhållen och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.

5.4.1 Åtgärder för ett oberoende av inhyrd personal
















verksamheten.











Förvaltningen har en väl genomarbetad plan för inköp av verksamhetsinventarier.

Förvaltningschefen har beslutat att fördela ramen mellan enheter enligt nedanstående tabell.

Text År 2017 År 2018 År 2019

Röntgenplan. Enligt

fastställd röntgenplan

36 000 30 000 30 000


Text År 2017 År 2018 År 2019

Laboratorieplan DC

inventarier och

lokalförändringar

15 000 15 000 15 000

Ambulanser och

inventarier

11 000 11 000 11 000

Robot plus

tilläggsbudget 15

000 tkr som erhölls

2015

17 000 0 0

Medicinska

inventarier medicinsk

ledning

1 000 1 000 1 000

Medicinska

inventarier Kalmar

16 000 14 000 14 000

Medicinska

inventarier Västervik

12 000 10 000 10 000

Medicinska

inventarier

Oskarshamn

3 000 2 000 2 000

Summa 111 000 83 000 83 000


Landstingsservice

Landstingsservice, Verksamhetsplan 2017 2(12)


1.1 Nöjda kunder ...................................................................................................................................... 3


2.1 Effektiva processer ............................................................................................................................. 4



3.1 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. ................................................................ 7




4.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 11



Bilagor

Bilaga 1: Inv Lplan 17_19





Förvaltningens mål: 1.1 Nöjda kunder

Övergripande mål är att Landstingsservice kunder upplever att de får ett personligt bemötande med

en god tillgänglighet och hög servicenivå.

Personligt bemötande ska fortsätta utvecklas genom medarbetareutbildning och arbete med

värderingar.

God tillgänglighet utvecklas via processutvecklingsarbete, samverkansmöten med andra

förvaltningar och genom att förbättra kontaktvägar för våra kunder.

I och med nya krav för ISO certifiering har förvaltningens intressenter identifierats och våra

kärnintressenter är interna kunder, landstingets ledningsgrupp, medarbetare och patienter/brukare.

Ovan kommer att utgöra grunden för det fortsatta arbetet med att utveckla kundnöjdenheten.

Mått Målvärde

Antal avvikelser från kund som åtgärdas och återkopplats inom 3 månader

ska vara 100 %

100%

Med ett systematiskt arbete med kundavvikelser ska måttet "nöjda kunder" förbättras.

Nöjd kund index (NKI) på förvaltningsnivå ska nå 75 % 75 %

Genom att ställa frågor via enkät till kunder får vi feedback på våra tjänster för fortsatt utveckling

av kundnöjdenheten.

Aktiviteter

Ta fram Servicenivåavtal (SLA) och förankra med våra kunder

Förvaltningen ska slutföra SLA för lokalvården och påbörja SLA för transport.

Förväntad effekt Den förväntade effekten är en tydlighet i våra mellanhavanden med andra förvaltningar. Vad

ingår i ett basutbud och vilka tjänster kan jag köpa till.

Skapa forum för dialog kring förändringar och samarbete i verksamheten

Dialoger med andra förvaltningar i syfte att lyfta aktuella frågor och informationer. Tänkt att äga

rum 2 ggr per år.

Förväntad effekt Ett effektivt samarbete för att underlätta och effektivisera vardagen samt undvika onödiga

missförstånd.






Förvaltningens mål: 2.1 Effektiva processer

Med effektiva processer (optimala och kvalitetssäkra) bidrar Landstingsservice till säkrare vård. Vi

tar ett gemensamt ansvar för att även i framtiden vara ”det självklara valet för landstingets

verksamheter i tjänste- och servicefrågor”.

Fokus på systematiskt förbättringsarbete, lära av varandra och utveckla kvaliteteten i processerna.

Förbättringsgruppsledare är utbildade och erbjuds att delta i ett nätverk inom förvaltningen.

Förvaltningen kommer att arbeta ytterligare med att förankra arbetssättet för förbättringsarbetet till

medarbetarna. Under 2016 har ett antal prioriterade processer kartlagts och arbetet med

processkartläggning kommer att fortsätta under 2017. Inom förvaltningen pågår ett arbete för att

införa en modell för bättre samverkan kring resursplanering inom och mellan våra olika enheter.

Förvaltningen uppgraderar ledningssystemet enligt nya ISO 9001, 14001 och en omcertifiering är

planerad till februari 2017.

Energiprojekt i enlighet med landstingets energiplan för 2012-2020 ska fortsatt verkställas.

Upphandlingssamverkan med andra landsting kommer att intensifieras. Miljöfrågor för hållbar

utveckling, socialt hänsynstagande och den goda affären kommer även framöver att vara viktiga

frågor i upphandlingarna. Det kommer också vara fortsatt fokus på avtalstrohet och uppföljning.

Resor i tjänsten ska minska genom samåkning och nyttjande av ny teknik. Processen för poolbilar

kommer att ses över.

Mått Målvärde

Antal genomförda förbättringsförslag ska vara i genomsnitt minst 1,5 per

medarbetare och år

Med ett systematiskt arbetssätt för förbättringsförslag ska vi utveckla effektivare processer.

Energiförbrukningen för el i våra egenägda fastigheter ska minska till 91

kWh/kvm under 2017

91 kWh/m2

Energiförbrukningen ska minska med 5 % för el för egenägda lokaler fram till 2017 (utifrån

basåret 2012 i enlighet med Hållberhetsprogrammet).

Energiförbrukningen för värme i egenägda fastigheter ska minska till 103

kWh/kvm under 2017

103 kWh/m2

Fram till 2017 skall energiförbrukningen för värme minska till 101,6 kWh/kvm i våra egenägda

fastigheter (5 % utifrån basåret 2012 i enlighet med Hållbarhetsprogrammet).


Mått Målvärde

Andelen ekologiska livsmedel inom kostverksamheten på våra sjukhus

skall uppgå till 50 % under 2017

45%

Målet beskriver värdet av ekologisk mat i förhållande till totala kostnaden för inköpt mat.

Målet omfattar patient- och restaurangmat på länets tre sjukhus med undantag av patientmaten i

Västervik. Även kaffe och te som beställs till alla länets verksamheter från centralförrådet ingår.

Vi skall minska mängden matsvinn till 17 % inom kostverksamheten under

2017

21 %

Ett systematiskt arbetsätt för att minska matsvinnet ska leda till en minskad miljöpåverkan och

minskade kostnader för livsmedelsinköp.

Aktiviteter

Ta fram långsiktig handlingsplan för hur vi tar förbättringsarbetet till nästa nivå

Vi ska fortsätta arbeta med att stärka och höja kompetensen både hos våra medarbetare och

chefer.

Förväntad effekt Ett förväntat resultat är att vi når vårt uppsatta mål gällande antal och att förbättringsarbetet blir

ett naturligt inslag i vardagen.

Fortsätt kartlägga basenheternas huvudprocesser

Förvaltningen vill med kartläggningen förtydliga vad vi gör, för vem och varför. Processarbetet är

kontinuerligt och långsiktigt och har flera fördelar. Det ger en gemensam grund för prioriteringar

i vår verksamhet och skapar ett samarbete mellan olika delar av organisationen. Istället för att

mäta resultat utifrån organisatoriska stuprör, arbetar vi över verksamhetsgränser med målet att

tillfredsställa mottagarens behov.

Förväntad effekt

Skapa en helhetssyn där vi arbetar över verksamhetsgränserna för att nå bästa resultat.

Skapa ett processdokument för fem processer och sätt indikatorer

För kartlagda processer ska följande definieras och dokumenteras enligt fastställd mall:

Processägare, syfte, mål, mottagare, risker, processindikatorer och mätning, avvikelsehantering,

utvärdering och utveckling.

Förväntad effekt

Effektivare processarbetssätt.

Förankra hur Landstingsservice arbetar med förbättringsarbetet till medarbetarna

Förvaltningens rutin för förbättringsarbete finns i verksamhetshandboken, dokument G5.


Aktiviteter

Förväntad effekt

En större förståelse och kunskap om förbättringsarbete bidrar till utveckling av verksamheterna.

17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en

samlad översyn ske för att kartlägga behovet, diarienummer 170025





medarbetare.

Förvaltningens mål: 3.1 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats.

Vårdnära service är en del i landstingets arbete för en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats.

Förvaltningen arbetar med en kultur som stimulerar till personlig utveckling, egna initiativ och en

god arbetsmiljö. Vi arbetar också aktivt med att attrahera, utveckla och behålla medarbetare för att

säkerställa att vi har rätt kompetens nu och i framtiden - "Utan oss stannar landstinget".

Medarbetarutbildningen för 2016 och 2017 har fokus på värderingar och att stärka den sociala

arbetsmiljön. För att ge våra chefer bra förutsättningar i sitt ledarskap kommer samtliga chefer att

delta i utbildningen Utvecklande ledarskap. Våra chefers förutsättningar är viktigt i arbetet för ett

hållbart arbetsliv. Detta kommer att analyseras ytterligare.

Vi deltar bland annat i mässor, tar emot praktikanter och genomför studiebesök för att säkerställa

kompetenser. Det finns ett behov att kunna erbjuda utbildning för våra serviceyrken som ger rätt

kompetens för att arbeta i de sjukvårdsmiljöer som vi verkar inom.

Målsättningen är att våra medarbetare ska må bättre genom att skapa förutsättningar för en bättre

arbetsmiljö, bättre hälsa, större motivation att ta ansvar för sin hälsa, att sjuka medarbetare så snart

som möjligt kan tillfriskna och att förhindra långtidssjukskrivningar. Förvaltningen anställde 2016

en hälsoutvecklare för att ytterligare fokusera på arbetsmiljö- och hälsofrågor.

Ett pilotprojekt med träning på arbetstid har påbörjats och kommer att utvärderas under 2017. Det

pågår också ett arbete med att förtydliga och utveckla hälsoinspiratörernas uppdrag. Via

Landstingshälsan kontaktar företagssköterska medarbetare på andra sjukskrivningsdagen samt vid

upprepad korttidsfrånvaro.

Mått Målvärde



ohälsa.

Andel medarbetare som upplever kränkande

särbehandling/mobbning av chef/arbetskamrat ska vara

0

0 %

Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som grund ska vi främja en god psykosocial arbetsmiljö

där medarbetarna trivs.



75 (indexvärde)



Mått Målvärde

Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Motivation,

ledarskap och styrning

80 (indexvärde)

En enkät som mäter Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) innehåller nio frågeställningar,

i form av påståenden, som mäter förutsättningarna för medarbetarengagemanget. Syftet med

enkäten är att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen

mellan medarbetarengagemang, verksamhetsresultat och ekonomi. Enkäten ska även ge

underlag för styrning av de delar av arbetsgivarpolitiken som handlar om att stärka

medarbetarengagemanget.





Korttidssjukfrånvaro skall minska eller bibehållas för

Landstingsservice samtliga verksamheter.

2,35 %

Sjukfrånvaro till och med 14 dagar. Med ett fokus på korttidssjukfrånvaro vill förvaltningen

främja hälsa och förebygga längre sjukfrånvaro.

0 olyckor hos Landstingsservice 0

Alla olyckor ska följas upp. Inträffade olyckor kommer att rapporteras löpande av respektive

verksamhet på förvaltningens ledningsmöten.

Aktiviteter

Systematisk uppföljning av tillbudsrapporteringen

Statistik från LISA sammanställs och presenteras på förvaltningsråd/ och i ledningsgruppen.

Förväntad effekt Genom att följa upp tillbud och arbeta förebyggande förväntas vi minska antalet arbetsolyckor

och stärka säkerhetskulturen.

Systematiskt arbete med våra värderingar och arbetsplatskultur.

Vi kommer fortsätta arbetet med att stärka våra värderingar och jobba för en god arbetskultur.

Arbetet är en del av vardagen och en viktig pusselbit för helheten.

Förväntad effekt Ökad kunskap och medvetande om hur vi påverkar och vad vi kan göra för att skapa en god

arbetskultur.

Uppföljning av aktiviteter som kommit från medarbetarutbildning ska genomföras på resp

enhet


Aktiviteter

Utifrån medarbetareutbildningens fokus jobbar varje enhet med värderingar och hur vi påverkar

och stärker den sociala arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen.

Förväntad effekt Ökad medvetenhet om hur vi påverkar varandras arbetsmiljö och vad varje medarbetare kan göra

för att stärka den.

Genomföra och utvärdera pilot med ledarledd obligatorisk träning på arbetstid

Projektet genomförs hösten 2016 och våren 2017 i samarbete med Landstingshälsan. Resultatet

kommer att ligga till grund för framtida eventuella fortsatta satsningar.

Förväntad effekt Förbättrat testvärde, ökad fysisk aktivitet, ökad självupplevd hälsa och minskad sjukfrånvaro hos

deltagarna i pilotgruppen.


Inom kommande treårsperiod ser vi enbart på grund av pensionsavgångar behov av

nyckelkomptens inom el, styr/övervakning/svagström, digital dokumenthantering/BIM,

materialinköp och hjälpmedel. Den ökade byggvolymen som planeras fram till år 2022 ställer

därutöver krav på nytt arbetssätt med förändrade roller och kompetenser.

Vi ser ett behov av att kunna erbjuda utbildning för våra serviceyrken som ger rätt kompetens för

att arbeta i de sjukvårdsmiljöer vi verkar inom. Behov av validering finns inom flera av våra

yrkesgrupper och med nya arbetssätt och roller inom verksamheten kan vidareutbildning bli ett

alternativ för att fylla kompetensgap.

Vi deltar i riktade insatser för att möta kompetensbehov, vi har exempelvis deltagit i det

nationella Tekniksprånget och erbjuder sommarpraktik för ingenjörsstuderande.

Landstingsservice deltar även i landstingets samverkansprojekt med Kronoberg och

Linnéuniversitetet.

Förväntad effekt


Utvärdera hälsosatsning 2016 och planera för 2017

Aktiviteter som genomförts av och i samarbete med landstingshälsan, följs upp och utvärderas i

dialog med landstingshälsan i början av 2017

Förväntad effekt

En grund för beslut om hur det hälsofrämjande arbetet ska utvecklas 2017-2018.






En god ekonomisk hushållning uppnås genom att använda erhållen budget på ett effektivt sätt för

förvaltningens och landstingets intressenter.

Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med strukturerade resultatuppföljningar och

prognosarbete. I samband med dessa görs analyser för att i ett tidigt stadie se avvikelser och

samtidigt upprätta åtgärdsplaner. Förbättringsarbetet ska även fokusera på ekonomiska värden.

Mått Målvärde

Budget i balans 247 786Tkr

Vi ska använda erhållen budgetram på ett effektivt sätt. Med ett systematiskt uppföljnings-,

prognos- och budgetarbete ska vi nå budget i balans.

25 % av genomförda förbättringsförslag ska ha en

beräknad ekonomisk besparing

25%

Vi ska använda erhållen budgetram på ett effektivt sätt. Med ett systematiskt förbättringsarbete

ska vi nå budget i balans.

Aktiviteter

Analyser och åtgärdsplaner för verksamhetens ekonomi

Det är viktigt att förvaltningen kontinuerligt följer det ekonomiska utfallet för att ta fram

åtgärdsplaner för en budget i balans.

Förväntad effekt

Budget i balans.

Ta fram en rutin för systematisk uppföljning

Antalet genomförda förbättringsförslag med en beräknad ekonomisk besparing följs upp i

ledningsgruppen varje tertial.

Förväntad effekt

Genom att efterfråga resultat förväntas ett ökat intresse både från chefer och medarbetare.

Genomföra nyckeltalsuppföljning på verksamhet Teleservice.

Förvaltningen vill ha nyckeltal som har en tydlig koppling till kvalitet och ekonomi.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Ett tydligt fokus på kvalitet och ekonomi med rätt resurser.


Under 2017 ska en anpassning av kost- och förrådsverksamheten genomföras i samverkan med

hälso- och sjukvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen


Landstingsservice ram har 2017 uppräknats med sedvanliga löne- och andra kostnadsökningar.

Dessutom har tekniska hjälpmedel räknats upp med 3 Mkr då efterfrågan har ökat.


En kartläggning har genomförts under 2016 kring måltidsvärdarnas arbetsuppgifter och när dessa

utförs med syfte att skapa en visuell bild över deras möjligheter till samverkan. Förvaltningen

kommer att arbeta vidare med den gjorda analysen.

Öppettider på caféerna i länet kommer att ses över.

Nytt telefoniavtal för landstinget kommer att sänka telefonikostnaderna för verksamheterna.

Teleservice har funktionsansvaret för telefoni och kommer att arbeta med de förutsättningar som

finns i avtalet för att sänka landstingets telefonikostnader.

Införandet av anmälningsterminaler kommer att minska arbetsuppgifterna för Centralkassan i

Västervik. Den frigjorda tiden kommer att användas inom Teleservice.

Införandet av E-faktura till kund leder till minskade portokostnader och minskad miljöpåverkan för

landstinget och möjlighet för patient att få faktura digitalt. Information behövs via olika kanaler till

patienter och anhöriga. Ett mål ska kopplas till besparingen.

Fastighetsdrift kommer att arbeta för att minska antalet fastighetsrelaterade störningar med 5%

under 2017.

Verksamheterna kommer att utveckla användandet av digitala system vilket innebär att resurserna

används på ett effektivare sätt.

Effektivisering av portohantering och postrundor frigör tid för personal som istället används för att

minska behovet av vikarier.

Förvaltningens förbättringsarbete och effektivisering av processer har inneburit att verksamheterna

har tagit hand om större volymer med befintliga resurser.

Förvaltningens arbete med att minska korttidssjukfrånvaron kommer att minska behovet av vikarier.

Schemaläggning utifrån verksamheternas behov för att säkerställa att det är rätt bemanning vid rätt

tid.

En översyn av Best Service förråd har påbörjats i syfte att optimera processen. Resultat av

översynen kommer att leda till att tid frigörs hos våra medarbetare. Arbetet sträcker sig över två år

framåt med början 2017.


Undersöka om det alternativet vi har idag med poolbilar är det mest optimala. Jämföra med externa

leverantörer till exempel.


Hänvisas till Bilaga 1.


Kalmar Länstrafik

Kalmar Länstrafik, Verksamhetsplan 2017 2(13)


1.1 Resandet med kollektivtrafiken ska öka ............................................................................................ 3

1.1.1 Vision och värdegrund för Kalmar Länstrafik ......................................................................... 3

1.2 Nöjdheten hos allmänhet och kunder ska öka .................................................................................... 3


2.1 En kollektivtrafik för alla ................................................................................................................... 5

2.2 Fossilbränslefritt och energieffektivt ................................................................................................. 8



3.1 KLT är en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats ............................................................... 9


4.1 Kalmar Länstrafik ska ha en god ekonomisk hushållning ............................................................... 12


4.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 12







Förvaltningens mål: 1.1 Resandet med kollektivtrafiken ska öka

Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv. Den ska vara ett

attraktivt och naturligt alternativ och kunden ska känna trygghet under hela resan, från dörr till dörr.

Målet är att bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik.

Kollektivtrafiken ska ge alla invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Som ett led i detta

ska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning öka. Ökad trygghet, tillgänglighet och

tydlighet är utgångspunkten för hållplatser och stationer för buss och tåg.

- Trafikutveckling

Tillgänglighet och turtäthet är viktigt för att människor ska resa mer. Mer än hälften av alla länets

resor sker i våra tre största kommuner; Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Boende dels i de tre

största orterna, dels utmed de större trafikstråken i länet är därför prioriterade målgrupper.

- Fordon

Vi vill locka fler funktionsnedsatta att resa mer i den linjelagda kollektivtrafiken. Genom hela resan,

från att resebehovet uppstår, till informationssökande, biljettköp med mera, ska kollektivtrafiken

kännas som ett mycket attraktivt alternativ. I augusti 2017 är det start för de nya trafikavtalen med

högre säkerhet i bussarna samt bättre trafikinformation ombord och vid hållplatser.

- Betallösningar

En annan av våra prioriterade målgrupper är de som studie- och arbetspendlar längre sträckor där

även länsgränsen passeras. För dessa resenärer är möjligheten att på ett enkelt sätt kunna köpa

biljetter som kan användas vid resor i olika län och över länsgräns.

- Bemötande

Sedan 2013 arbetar Kalmar Länstrafik med Varumärkesresan för att bl.a. höja kundnöjdheten, få en

starkare image och ett starkare symbolvärde. En väsentlig del i detta är bemötandeutbildningar för

ombordpersonal och frontpersonal.

Mått Målvärde

Årlig resandeökning 3 %

Ett ökat resande med kollektivtrafiken innebär en sänkt miljöpåverkan och ett effektivare

resursutnyttjande.

Kollektivtrafikens marknadsandel för resor i Kalmar län. 12 %

En högre marknadsandel för kollektivtrafiken visar på en fungerande kollektivtrafik.

1.1.1 Vision och värdegrund för Kalmar Länstrafik

Förvaltningens mål: 1.2 Nöjdheten hos allmänhet och kunder ska öka

För att få nöjda kunder ska utvecklingen av ett enkelt och funktionellt trafiksystem fortsätta.

Samordning mellan den linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och serviceresor


prioriteras för att ge kunderna ett större utbud av kollektivtrafik. Närtrafiken ska anpassas till olika

målgrupper och orter.

För att uppnå målet kommer förvaltningen att arbeta på liknande sätt som redovisats under 1.1

Resandet med kollektivtrafiken ska öka.

Mått Målvärde

Invånarnas nöjdhet med KLT (Kolbar) 60%

Allmänheten Allmänhetens nöjdhet med KLT – är ett mått på hur KLT:s varumärke upplevs, vad

”folk” tycker om KLT, och speglar i hög utsträckning den aktuella mediabilden.

Kundens nöjdhet med KLT (Kolbar) 70 %

Kundens nöjdhet är ett mått på vad de som reser med KLT minst en gång per månad tycker om

kollektivtrafiken.

Andel resenärer som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 95 %

Även nöjdheten för den ”senaste” gjorda KLT-resan mäts. Här är kundernas uppfattning delvis en

helt annan jämfört med ovan nämnda uppfattning om KLT som företag eller om kollektivtrafiken

som begrepp och företeelse. Kan konstateras att gapet mellan det KLT gör det KLT är ökar.

Andel av resenärerna som åkt färdtjänstresa som är nöjda 98 %

Måttet avser färdtjänstresenärens sammanfattande nöjdhet med både beställningen och resan.

Andel av resenärerna som åkt sjukresa som är nöjda 96 %

Måttet avser sjukresenärens sammanfattande nöjdhet med både beställningen och resan.

Andel nöjda med handläggningstid 90 %

Kundens upplevda nöjdhet med handläggningstid för beslut om färdtjänst respektive

riksfärdtjänst

Andel nöjda med bemötandet i myndighetsutövning 95 %

Kundens upplevda nöjdhet med bemötanden vid handläggning för beslut om färdtjänst respektive

riksfärdtjänst






Förvaltningens mål: 2.1 En kollektivtrafik för alla

En väl utbyggd kollektivtrafik berikar människors liv och utvecklar regionen genom att möjliggöra

pendling till arbete och studier och stimulerar turistnäring och kulturbesök och andra

fritidsaktiviteter.

- Verksamhetsutveckling

För att skapa goda planeringsförutsättningar, bred förståelse och samsyn kring resursbehov och

prioriteringar regionalt utgår den framtida utvecklingen av trafikutbyggnaden från Strategiplan

2050.

Genom fortsatt samordning mellan den allmänna linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor

och serviceresor får kunderna ett större utbud av kollektivtrafik . Närtrafiken ska fortsätta att

utvecklas med fokus på enklare bokning av resor.

För övergång till en modern struktur för bärare av framtidens biljettprodukter pågår en gemensam

process mellan länen i Södra Sverige och Västra Götaland. Utvecklingen utgår från en fastställd

nationell standard. Syftet är att kunden ska kunna köpa biljetter som kan användas vid resor i olika

län och över länsgräns. Framtidens biljettsystem bygger på mobiltelefon, läsplatta eller liknande

tekniska produkter. Samordning sker med alla närliggande län.

- Tillgänglighet

Tillgängligheten ombord för personer med funktionsnedsättning är fortsatt en prioriterad fråga och

under planperioden kommer också hållplatsernas utformning att prioriteras i samverkan med

kommuner och Trafikverket.

Mått Målvärde

Andel av ombord- och frontpersonal som genomgår

bemötandeutbildningar per år

30 %

Andel biljetter köpta utanför de traditionella försäljningskanalerna

(resecentrum och buss/tåg)

20 %

Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per

månad

40 %

Nyckeltalet visar andel av befolkningen 15-75 år i Kalmar län som åker med kollektivtrafiken

minst en gång per månad.

Handläggningstiden ska uppfylla kraven för skälighet Ja


Mått Målvärde

Beslut om rätten till färdtjänst/riksfärdtjänst ska vara grundade på rådande nationell praxis jämte

lokalt taget regelverk. Handläggningstiden ska vara i enlighet med förvaltningslagens

bestämmelser, skälig.

Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i kollektivtrafiken 98 %

Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 50 %

Busstrafiken ska hålla tidtabellen med maximalt 3 minuters avvikelse 80 %

Punktligheten för busstrafiken mäts vid start- och sluthållplats samt vid s.k. reglerhållplatser

under väg.

Tågtrafiken ska ha maximalt 5 minuters försening vid tidtabellens

slutstation

95 %

Under 2016 ska det samlade medelvärdet för tågtrafikens punktlighet uppgå till 90%. Det som

mäts är antal tåg som ankommer till slutstation rättid upp till + 5 min. Normalt mått inom

branschen för InterRegional trafik, uppgifter följs upp och rapporteras varje månad genom

Trafikverket.

Aktiviteter

Varumärkesresan

Varumärkesresan startade september 2013 och är både ett internt och externt arbete. Internt ska vi

inventera VAD KLT måste bli bättre på, såväl internt medarbetare, rutiner mot kunder som mot

entreprenörer. Externt är syftet att höja kundnöjdheten, att få en starkare image och ett starkare

symbolvärde.

Varumärkesresans externa del startade i april 2014 och har i grunden ett fokus på TV-mediet,

eftersom det är ett mycket starkt varumärkesmedie. Under 2014 handlade om att starta upp och

sprida begreppet Till:sammans till allmänheten. Genom att repetera basbudskapet och att visa

välkända ombordsituationer ska vi successivt bygga en bra känsla och en samhörighet med

resenärer/allmänhet. Vi ska också samtidigt visa våra styrkor.

Samtidigt pågår kontinuerligt "avbockning" av de interna aktiviteterna (urspr 95 st).

Bemötandeutbildningar för ombordpersonal och frontpersonal

Strategisk utvecklingsplan 2050

KLT har i uppdrag att arbeta fram en strategiplan för kollektivtrafiken på lång sikt. Planen skall

täcka både resor inom Kalmar län och resor till och från Kalmar län. Det är av stor vikt för att en

parallell utveckling av infrastrukturen skall kunna ske att utvecklingsplanen fungerar som ett

styrdokument för infrastruktursatsningar både lokalt, regionalt och centralt.

Processen av planen och förankringen av densamma är därför av mycket stor vikt.


Aktiviteter

Förväntad effekt Samsyn mellan offentliga aktörer i sydöstra Sverige dels kring behovet av infrastrukturåtgärder

för att åstadkomma en regionförstorande framtida utbyggnad av kollektivtrafiken, dels upplägg

av en gemensam länsöverskridande bastrafik mellan de största orterna.

Trafik-, pris- och taxeanalys

Resandeantalet ökar år efter år liksom intäkterna. Dessvärre är ökningstakten för intäkterna för

låg för att klara trafik- och resandeutvecklingen fullt ut. I kombination med en del politiskt

initierade utredningsuppdrag samt krav på 50% kostnadstäckning, inleddes en pris- och

taxeutredning under 2013. Utredningen har två syften: prisdifferentiering i syfte att sprida ut

peak-resorna och få fler s k sällanresenärer att åka mer frekvent.

Den uppskattade hållplatsen

Grunden för hur vi utformar framtida och befintliga hållplatser. Våra hållplatser och stationer har

flera tusen kundmöten varje dag. Variationen av utformning av hållplatser och antal resenärer per

hållplats är idag stor. Hur vill vi möta våra kunder, vilken service ska vi erbjuda, vad krävs för att

hållplatsen ska vara attraktiv? Våra kunder kommer till oss och våra hållplatser, deras första

upplevelse av KLT måste tas tillvara på ett bra sätt.

Framtida biljett- och betallösningar

Med digitalisering av alltfler tjänster efterfrågar kunden oftare ”sömlös” betalning för t.ex.

kollektivtrafikresor. Den gemensamma utvecklingen, som bygger på Samtrafikens öppna

standard, syftar till att kunden ska kunna köpa biljetter som kan användas vid resor i olika län och

över länsgräns. Genom att bygga på gemensam, öppen standard finns också möjlighet för andra

trafikorganisatörer/kommersiella trafikföretag att skapa egna anpassningar till samma system.

Skånetrafiken (ST) har sedan 2014 arbetat med att ta fram ett system som skall ersätta dagens

biljettmaskinssystem ”CUBIC”. Trafikorganisatörerna i Kalmar (KLT), Jönköping (JLT),

Halland (HLT) och Kronoberg (LTK) (=Samarbetsgruppen)har utifrån detta beslutat sig för att

gemensamt driva ett projekt gällande ”Framtida betallösningar” med Samtrafikens arbete som

bas. Blekinge länstrafik (BT) deltar som observatör i det gemensamma arbetet. Överordnat allt

annat, är att det skall vara kompatibelt med ST, BT, Västtrafik (VT) och Östgötatrafiken

(ÖTRAF), för att inte försämra för kunder som reser över länsgränserna.

Förväntad effekt

Enklare biljettköp vid resor över länsgräns och mellan regioner i kollektivtrafiken.

Trafikstart Augusti 2017

I augusti 2017 är det start för de nya trafikavtalen vilket kommer att ge ett större utbud av

kollektivtrafik, högre säkerhet i bussarna samt bättre trafikinformation ombord och vid

hållplatser. För att övergången till nya entreprenörer och nya fordon ska ske smidigt krävs ett

digert förberedelsearbete där KLT och entreprenörerna samverkar om leveranstakten av fordon

samt installation av utrustning i desamma.

Utredning av närtrafiken på landsbygden


Aktiviteter

Närtrafiken på landsbygden har vuxit fram stegvis i länet och ser lite olika ut på olika platser. I

takt med att närtrafiken görs sökbar i datorer och telefonapplikationer blir det allt viktigare att

dess funktionssätt är likartat i hela länet. Antalet tillgängliga fordon i närtrafiken ökar också med

det nya trafikavtalet från hösten 2017. En intern utredning av närtrafiken på landsbygden

genomförs därför under 2017 där syfte och målsättning med närtrafiken ska tydliggöras och dess

funktionssätt förbättras.

Förväntad effekt Förslagen från utredningen ska genomföras under 2017 och förväntas leda till:

• att ge närtrafiken ett likartat utseende och funktionssätt i hela länet

• att göra det enklare att förstå och använda närtrafiken

Förvaltningens mål: 2.2 Fossilbränslefritt och energieffektivt

Fossilbränslefri kollektivtrafik 2020.

Länets kollektivtrafik ska vara helt fossilbränslefri år 2020 och inriktning och huvudalternativ för

drivmedel är biogas. I trafik-avtalet från 2017 för länets busstrafik kommer den största delen av

trafiken att drivas med biogas.

Mått Målvärde

Energianvändning per fordonskilometer med buss 3,4

kWh/fordons

km

Mängden koldioxidutsläpp i kollektivtrafiken ska minska med 30% per år

fram till 2020

30 %

Aktiviteter

Färdplan 2020

Kalmar län har ett regionalt mål att kollektivtrafiken ska vara helt fossilbränslefri år 2020. Inom

KLT upprättas därför en ”Färdplan2020” som beskriver de aktiviteter som ska genomföras fram

till år 2020 för att nå fossilfrihet. Samtliga tåg, bussar och servicefordon ska registreras i

verksamhetsuppföljningssystemet FRIDA som ger värden för bl.a. koldioxidutsläpp och

energianvändning. En plan för hur de fossila bränslena ska fasas ut tas fram.

Förväntad effekt Åtgärderna i ”Färdplan 2020” leder till att:

• utsläppen av koldioxid från kollektivtrafiken närmar sig noll till år 2020.

• energianvändningen för de olika trafik- och fordonsslagen blir känd.





medarbetare.

Förvaltningens mål: 3.1 KLT är en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats

KLT:s personal- och kompetensförsörjning har fokus på att attrahera, utveckla och behålla

medarbetare, samt säkerställa att vi har medarbetare med rätt kompetens idag och i framtiden.

- attrahera

- utveckla

Mått Målvärde



ohälsa.



75 (indexvärde)


Andel medarbetare med årligt uppdaterade

utvecklingsplaner

100 %

Inflytande och påverkansmöjlighet (medarbetare) 4,2

Skattning av inflytande och påverkansmöjlighet från förvaltningens medarbetare i KLT:s

medarbetarenkät. Maxvärde i enkäten är 6.

Vi arbetar aktivt med att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande, detta är och ska ses som

en nödvändighet inom vår förvaltning. Från medarbetarenkäter (centrala och interna) har vi fått

fram en önskan om en ökad delaktighet. Fr.o.m. 2016 finns inom vår förvaltning en

Medarbetargrupp, denna sammansatt av medarbetare från våra olika basenheter. Gruppen har att

arbeta självständigt med de frågor som anses/bedöms prioriterade. Gruppen har en ordinarie plats

i förvaltningens basenhetsråd samt därtill del i ledningens återkommande informationsträffar.





Aktiviteter


Aktiviteter

Varumärkesresan

Varumärkesresan startade september 2013 och är både ett internt och externt arbete. Internt ska vi

inventera VAD KLT måste bli bättre på, såväl internt medarbetare, rutiner mot kunder som mot

entreprenörer. Externt är syftet att höja kundnöjdheten, att få en starkare image och ett starkare

symbolvärde.

Varumärkesresans externa del startade i april 2014 och har i grunden ett fokus på TV-mediet,

eftersom det är ett mycket starkt varumärkesmedie. Under 2014 handlade om att starta upp och

sprida begreppet Till:sammans till allmänheten. Genom att repetera basbudskapet och att visa

välkända ombordsituationer ska vi successivt bygga en bra känsla och en samhörighet med

resenärer/allmänhet. Vi ska också samtidigt visa våra styrkor.

Samtidigt pågår kontinuerligt "avbockning" av de interna aktiviteterna (urspr 95 st).

Bemötandeutbildningar för ombordpersonal och frontpersonal



Aktiviteter


Hänvisning till kommande Verksamhetsberättelser med dess aktiviteter under 2017. Inget vid

dags datum att förändra vad gällande bemanningsstrukturen.


kompetensväxling

Vi har under de senaste verksamhetsåren arbetat efter vår strategi vad gäller personalförsörjning.

Områden såsom vårdande av vårt arbetsgivarvarumärke, placeringsorter för kontor, attraktiva

arbetsplatser, rätt förutsättningar och lärande, ökad drivkraft och engagemang bland våra

medarbetare. Vi har erhållit goda resultat och arbetet fortsätter med aktiviteter under 2017.

Kompetensväxling är en del av vår strategi vad gäller att säkra framtidens kompetens. Under

2016 med en fortsättning 2017 har vi påbörjat ett samarbete mellan vad som tidigare benämndes

trafikhuvudmän. Vi har under 2016 varit Blekingetrafiken behjälplig med handläggning av

särskild kollektivtrafik.


Grund vad gäller utbildning för våra trafikassistenter och trafikledare ska klargöras under 2017

med inriktning på logistik.

Grund vad gäller utbildning för våra trafikplanerare ska klargöras under 2017 med inriktning på

samhällsplanering.

I samarbete med SFF (Svensk Färdtjänstförening) och Malmö högskola kommer en

högskoleutbildning anordnas inom handläggning/administration för handläggare särskild

kollektivtrafik. Utbildningsstart 2017.


Vi har idag ett nyckelpersonsberoende som är för högt. Vi kommer under 2017 utarbeta strategier

vad gäller implementering av lösning på individnivå.



Nyetablering av kontor i länet under 2017 kommer att ge oss fördelar i våra rekryteringar.

Förväntad effekt






Förvaltningens mål: 4.1 Kalmar Länstrafik ska ha en god ekonomisk hushållning

Kalmar Länstrafik ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som bedrivs

ska vara ekonomiskt ansvarsfull, hållbar och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta

möjliga resursinsats.

Den ekonomiska redovisningen ska ge stöd åt verksamheten i de beslut som behöver fattas för att

verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med beslutade planer och med god ekonomisk

hushållning.


För Kalmar Länstrafik gäller att nettobudgetramen för anropsstyrd trafik, buss och tågtrafik räknas

upp med ett genomsnitt av branschindex BPTI. Branschindex består av index för lokaler,

fordonsförsäkring, personal, diesel, fordonskostnader och fordonsskatt.

Taxan för KLT:s biljettprodukter höjs med motsvarande ett genomsnitt av branschindex BPTI (se

ovan).


Uppräkning av trafikkostnader görs med 3,5 % i budget 2017 med hänvisning till en kraftig

indexhöjning inför 2017. Höjningen har dock föregåtts av ett år med måttliga indexjusteringar vilket

gör att den generella uppräkningen av nettobudgetramen inte påverkas under 2017.

Kollektivtrafikens självfinansiering anges till 50 %. Under 2016 avslutades den utvecklingsplan för

trafiken som pågått sedan 2012 för motsvarande 100 miljoner kr. Kostnadsutvecklingen har i och

med detta varit kraftigare än intäktsutvecklingen under samma period vilket gör att

självfinansieringsgraden legat på ca 43 % per år. I det nya avtalet för busstrafiken i Kalmar län (från

augusti 2017) har fler kommuner än tidigare överlåtit planering och genomförande av skolskjuts till

Kalmar Länstrafik. Eftersom skolskjutsar är kommunalt ansvar finansieras kostnaderna för denna

trafik helt av kommunerna vilket gör att självfinansieringsgraden kommer att stiga från nuvarande

nivåer.

I augusti 2017 påbörjas en ny avtalsperiod för busstrafiken i Kalmar län. En osäkerhet i samband

med trafikstarten är om leveranstakten av fordon samt installation av utrustning i desamma följer

den planering som överenskommits med entreprenörerna. En förskjutning i tidplanen kan påverka

både möjligheten att ta betalt för biljetter och ge högre kostnader i samband av installation av

utrustning.


I arbetet med att planera allmän och särskild kollektivtrafik är samordning av resandet en viktig del.

Samordningen innebär t.ex. att allmän kollektivtrafik kan erbjudas via närtrafik som i sin tur kan

samordnas med färdtjänst och sjukresor. Detta innebär både en ekonomisk och miljömässig vinst.

I den årliga uppföljningen och planeringen av kollektivtrafiken genomförs revidering av

trafikupplägg med hänsyn till sträckning och frekvens för att erbjuda kunderna trafiklösningar som

är optimala i förhållande till satsade resurser.


Beslut om taxehöjning för biljetter i relation till kostnadsökningar ger större möjlighet att på sikt

uppnå den beslutade subventionsgraden.

Under våren lämnas förslag på prisjustering av skolkort inför läsår 2017/2018, enligt givna kriterier,

för beslut av landstingsstyrelsen.


Tågdepån som byggts i Kalmar har tagits i drift och de flesta av de planerade investeringarna har

genomförts. Ungefär 1 mkr återstår av investeringsmedlen och en överflyttning av dessa begärs i

tilläggsbudget för 2017 i syfte att slutföra investeringsplanen.


IT-förvaltningen

IT-förvaltningen, Verksamhetsplan 2017 2(17)


1.1 Nöjd kund ........................................................................................................................................... 3

1.2 Verka för ökad nyttjande av e-hälsa ................................................................................................... 8

2 Verksamhet och process - God hälsa hos invånarna (landstingets mål) ................................ 10

2.1 Förbättrade processer och rutiner. .................................................................................................... 10

2.2 Robust och ständig tillgänglig IT-miljö ........................................................................................... 12

2.3 Rätt tjänsteutbud .............................................................................................................................. 13



3.1 Attraktiv arbetsplats. ........................................................................................................................ 14


4.1 God ekonomisk hushållning. ............................................................................................................ 16


4.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 16







Förvaltningens mål: 1.1 Nöjd kund

ITFs (IT-förvaltningen) kunder är i första hand landstingets kärnverksamheter som i sin tur vänder

sig till länets invånare/patienter och myndigheter. ITF har en god verksamhetsförståelse, ger snabb

återkoppling och är bra på att tolka behov till rätt lösningar.

Aktiviteter

Uppgradering till ny version, Cosmic R8.1

Uppgradering till Cosmic R8.1 innebär ett helt nytt sätt att arbeta i Cosmic där man utgår från

översikter anpassade efter patient, användare eller verksamhetsuppföljare. Cosmic R8.1

tillhandahåller bland annat en specialiserad och kompetent läkemedelsmodul där vätskebalans

och vitalparametrar kan följas grafiskt. Fokus på gemensamma ordinationsmallar innebär också

större följsamhet till överenskomna rutiner/behandlingsstrategier. Mer komplexa ordinationer

kommer att kunna göras. Effektivare arbetssätt genom möjlighet till "paketordinationer" som kan

användas för standardordinationer kopplade till olika diagnoser/operationer med mera.

Förväntad effekt

Överskådlighet, anpassning och effektivare arbetssätt. Ökad patientsäkerhet.

Pilot e-remiss (eSPIR-projekt)

E-remiss innebär att verksamheten har möjlighet att skicka digitala remisser inom och utanför

landstinget. Arbetet med e-remiss sker i Sydöstra sjukvårdsregionen, inom samarbetsprojektet

eSpir. Pilot pågår under Q1 och Q2 på hematologiklinikerna i Region Jönköping, Region

Östergötland och Landstinget i Kalmar län.

Förväntad effekt

Snabbare och säkrare remisshantering.

Integration Fysis-Cosmic

Genom att integrera Cosmic med Fysis (Fysiologiska klinikens system där undersökningar

planeras, bokas och initieras) kan remisser skickas utan manuella steg.

Förväntad effekt

Minskad administration. Säkrare hantering av remisser. Kortare väntetider.

Förstudie av integration Sectra RIS-Cosmic

Genom integration mellan Cosmic och Sectra RIS skapas möjlighet att i Cosmic beställa och få

svar på röntgenundersökningar. Syftet med integrationen Cosmic och Sectra RIS är att ge en

bättre överblick i journalsystemet över beställda och genomförda undersökningar samt en

effektivare remiss- och svarshantering för beställarna.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Ökad effektivitet samt ökad patientsäkerhet.

Förstudie av integration ICCA-Cosmic

En förstudie ska genomföras för att utreda förutsättningar för en integration mellan Cosmic och

ICCA (journalsystem som används inom anestesikliniken på LSK och som stödjer operations-

och IVA-vård). Integration ICCA-Cosmic förväntas förenkla och effektivisera

informationsöverföring i samband med överflyttning av patient från IVA till mottagande klinik.

Förväntad effekt

Ge beslutsunderlag för hur integration kan genomföras.

Införande av reservrutin för läkemedelslista

Ständig tillgång till journalsystemet Cosmic är av stor vikt för patientsäkerheten och att läskopior

finns för att säkra tillgång till information även vid ett driftstopp. I händelse då även läskopian

skulle vara otillgänglig är tillgång till läkemedelsinformation av yttersta vikt. Under året kommer

därför en särskild reservrutin för åtkomst till ordinationslistan/läkemedelslistan att tas fram som

ett komplement till befintliga läskopior.

Förväntad effekt

Ökad patientsäkerhet.

Tillgång till remisstatus i e-tjänsten Journalen

Genom att för patienten tillgängliggöra remisstatus i e-tjänsten Journalen kan patienten själv följa

sin remiss i vårdkedjan.

Förväntad effekt

Ökad service till invånare/patienter samt mindre belastning på vårdenhet.

Integration Obstetrix-Cosmic

En integration mellan Cosmic och Obstetrix, ett system för mödravården, ger ett effektivare

arbetssätt för kvinnokliniken och mödravården.

Förväntad effekt

Förbättrad kvalitet och effektivitet.

Förstudie Operationsplaneringssystem

Nuvarande operationsplaneringssystem Optimera ska ersättas. En förstudie av Cosmic TM

(Theatre Management) kommer att göras inför byte.

Förväntad effekt

Underlag inför beslut.

Förstudie av automatisk överföring av patientnära analyser


Aktiviteter

Resultat från patientnära analyser förs idag in i Cosmic manuellt. Att införa automatisk

överföring för flera instrument är mer patientsäkert, ger högre kvalitet och erbjuder en

effektivisering i verksamheten.

Förväntad effekt

Patientsäkerhet, effektivisering.

Utbildning i Cosmic R8.1

Utbildning i Cosmic R8.1-projektet är viktigt och eLearning som webbutbildning, ger fler

möjligheter till flexibilitet i utbildningssituationen för vårdpersonal som kan ha svårt att delta vid

fasta utbildningstillfällen. Möjlighet till certifiering ger kvalitetssäkring att vårdpersonal har den

kunskap som krävs.

Förväntad effekt

Mindre produktionsbortfall vid övergång till Cosmic R8.1. Certifiering ger kvalitetssäkring.

Anpassa reservnummer till nationell standard

En gemensam förstudie i Sydöstra sjukvårdsregionen planeras för hantering av reservnummer.

Samverkan pågår parallellt bland annat kring den krav- och behovsbild som Inera arbetar med.

Förstudien ska visa på vad Sydöstra sjukvårdsregionen kan göra i samverkan för en stärkt

patientsäkerhet avseende reservnummer.

Förväntad effekt

Ökad patientsäkerhet.

Ensa och minska antalet kallelsemallar i Cosmic

Ett stort antal olika mallar för kallelser används idag. I samarbete med Kommunikationsenheten

ska den stora mängden kallelser ses över och justeras så att de kan användas till flera olika

besökstyper/enheter. Förutsätter ny eBrevslösning med bilagehantering och genomförs när ny

eBrevslösning finns på plats.

Förväntad effekt

Enhetlighet, effektivisering.

Införande av Beställning och Svar (BOS) i Sydöstra sjukvårdsregionen (eSPIR)

Införande av gemensam lösning och arbetssätt för BOS är ett eSPIR-arbete som landstinget

medverkar i. Beslut finns i Sydöstra sjukvårdsregionen att utvärdera hur och när övergången till

gemensam lösning för Beställning och Svar kan ske.

Förväntad effekt

Effektivisering, kvalitetssäkrade processer.

Uppgradering till Nova 2.0


Aktiviteter

Utveckling av funktionalitet i Nova Ward ger ett utökat stöd för sjuksköterskor genom bland

annat utdelningsstöd för läkemedel. Ett förberedande arbete pågår i samband med uppgradering

av Cosmic i R8.1-projektet. Ett breddinförande kan göras 2018.

Förväntad effekt

Förbättrad funktionalitet.

Implementera verktyg för uppföljning av primärvårdsindikatorer

Ett gemensamt system för kvalitetsdata i Primärvården, PrimärvårdsKvalitet, består av ett antal

kvalitetsindikatorer. En kravspecifikation för användarvänlig återkoppling och en nationell

funktion som tar emot, beräknar och återför statistiska referensvärden. Indikatorerna är

utvecklade och utformade för att ge information som stöd för förbättringsarbete utan att kräva

dubbelregistrering.

Förväntad effekt

Effektivisering och ökad kvalitet för patient.

Nytt system för gynekologiska hälsokontroller

Nytt hälsokontrollsystem kommer att införas för kallelse till gynekologiska hälsokontroller,

provtagning och beställning av analys.

Förväntad effekt Effektivare arbetssätt, minskade kostnader, ökad patientsäkerhet. Minskade kötider till

cellprovskontroll samt fler patienter som gör kontrollen.

Förstudie och utveckling av integration Pascal-Cosmic

Förstudie och utveckling planeras av integration Dosregister/Pascal i Cosmic.

Läkemedelshanteringen är en av de viktigaste processerna ur patientsäkerhetsperspektiv.

Planering för införande efter att Cosmic R8.1-projektet är klart.

Förväntad effekt

Bättre överblick över aktuella läkemedel, ökad patientsäkerhet.

Förstudie av Medication ePed-stöd

En förstudie av Medication ePed-stöd kommer att genomföras. Separat stöd finns i dagsläget för

dosering till barn som ska byggas in i Cosmic. Planering av införande när Cosmic R8.1-projektet

är klart.

Förväntad effekt

Ökad patientsäkerhet vid läkemedelsbehandling av barn.

Förberedelse CD1 (Care Documentation)/Vårddokumentation


Aktiviteter

Förbättringar inom vårddokumentationsområdet är utvecklade i flera steg, första delen är

tillgänglig via funktionalitet benämnd "CD1" och kommer att införas i samband med Cosmic

R8.1-projektet. CD1 ger olika vyer: kronologisk journal, vårdplan, gemensamma dokument.

Ensning av mallar kommer att påbörjas i anslutning till detta.

Förväntad effekt

Förbättrad överskådlighet av vårddokumentation.

Planering av CD2 (Care Documentation)/Vårddokumentation

CD2 innebär fortsatt vidareutveckling av dokumentationsstödet i Cosmic med möjligheter till

”blankettstyrd inmatning” och ”processbaserad – flödesstyrd dokumentation” som kan ha

förifylld data. Nya typer av dokumentation som interaktiva bilder, skisser med mera kan lagras.

Ger även möjlighet till beslutstöd för diagnoskodning och vidare utveckling av beslutstöd.

Utveckling sker under 2017 och införande planereras efter Cosmic R8.1-projektet är klart.

Förväntad effekt

Förenklingar inom dokumentationsområdet effektiviserar och strukturerar dokumentationen.

Planering av Cosmic Bed Management/Beläggningsöversikt

Översikt över inskrivna patienter med möjlighet att följa beläggningen dynamiskt och historiskt.

Inkluderar även en sökfunktion av patient och aggregationer på olika nivåer. Utvecklas under

2017 och planeras införas efter Cosmic R8.1-projektet är klart.

Förväntad effekt Effektivt resursutnyttjande genom att enklare kunna planera in- och utskrivningar för både

elektiv- och akutvård.

Breddinförande av bildhantering, Multimedia Toolkit

Breddinförande av Cosmic "Multimedia Toolkit" möjliggör en gemensam bildhantering och

lagring av bilder i landstinget. Genom att införa "Multimedia Toolkit" skapas ett

landstingsövergripande arbetssätt för patientens bildjournal vad gäller hantering, lagring och

åtkomst, vilket ger förbättrad säkerhet, effektivare arbetsprocess samt ökad tillgänglighet till

bildinformation.

Förväntad effekt All bildhantering samlat i Cosmicflödet, ökad kvalité, ökad patientsäkerhet och effektivare

arbetssätt.

Planering av Nova Physician 2

Nova Physician 2 är ett verktyg för läkarna och införandet är en vidareutveckling av Nova

Tablet/platta som ger en direkt tillgång till patientens journal, läkemedelslista, remisser och

provsvar. Andra möjligheter är att hantera läkemedelsordinationer, beställning av prover och

undersökningar samt att dokumentera på ett smidigt sätt. Utveckling under året och planeras

införas efter Cosmic R8.1-projektet.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Arbeta mobilt vid exempelvis rond. Effektivare arbetssätt.

Etablera självbetjäning av IT-support direkt för användaren

Självbetjäning kommer att skapas där användaren själv kan söka svar på vanligt förekommande

IT-frågor utan att behöva kontakta IT-supporten. Användaren kan hela dygnet söka svar och

lösningar på uppkomna frågeställningar.

Förväntad effekt

Ökad tillgänglighet, bättre service.

Förvaltningens mål: 1.2 Verka för ökad nyttjande av e-hälsa

Tillsammans med övriga förvaltningar, staber och enheter ska ITF driva ett strukturerat införande

av e-hälsa i samverkan med nationella och regionala e-hälsostrategier.

Aktiviteter

Införande av Intygstjänster (Försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB) och Strukturerad

Medicinsk Information (SMI))

Integration av Cosmic-Webcert. Införande av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, för en

kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, ingår som en del i överenskommelsen mellan

staten och Sveriges Kommuner och Landsting (inom Projekt Intygstjänst). Delområde 1 -

Integration mot Försäkringsmedicinskt beslutstöd och Register över legitimerad hälso- och

sjukvårdspersonal (HoSp) och Delområde 5 - Utökat elektroniskt informationsutbyte genom

överföring av strukturerad medicinsk information och tillhörande ärendekommunikation.

Förväntad effekt

En mer kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Administrativ förenkling.

Digital hälsocentral

Ett projekt pågår med att erbjuda invånare och patienter möjlighet att möta vården digitalt.

Projektet genomför en POC (Proof Of Concept) det vill säga funktionstestning av lösning för

digital hälsocentral. Testerna ska vara vägledande för om och hur denna typ av tjänster ska

vidareutvecklas och breddas. En Digital hälsocentral är en befintlig fysisk hälsocentral som,

utöver det traditionella, även erbjuder digitala tjänster och ingångar för att hantera olika typer av

ärenden som inte kräver fysiskt besök, till exempel vissa typer av återbesök.

Förväntad effekt

Bidra till att göra vården mer geografiskt obunden. Ökad tillgänglighet.

Virtuell hälsocentral


Aktiviteter

Inom projektet för Digital hälsocentral ska även koncept för Virtuell hälsocentral testas. En

Virtuell hälsocentral är en särskild virtuell enhet med egen tidbok som hanterar ärenden som inte

kräver fysiskt besök, även vid första besöket. Alla tjänster denna enhet erbjuder är digitala.

Enheten har inte samma uppdrag som övriga fysiska enheter.

Förväntad effekt Ett komplement till den ordinarie vården, ökad tillgänglighet och jämlikhet. I förlängningen ett

effektivare resursutnyttjande av vårdens kompetenser.

Videomöten i vården

En kartläggning ska göras för att initiera ett ökat nyttjande av videomöten i vården, både mellan

verksamheter och professioner samt med patienter. Ett arbete med utgångspunkt från den

aktivitetslista som arbetats fram i landstingsstyrelsens Utredningsuppdrag 15/06 – En plan för hur

digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan

med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns.

Att använda video för vissa typer av möten bidrar till en mer kostnadseffektiv möteshantering.

Patientmöten via video och digitala vårdbesök gör det också möjligt att ta tillvara ledig

arbetskraft för att avlasta en verksamhet eller enhet med stort tryck.

Förväntad effekt Kostnadseffektiv möteshantering. Avlasta en verksamhet eller enhet med stort tryck. Ökad

tillgänglighet.

IT-stöd för "Trygg och säker utskrivning"

Den så kallade "BAL-lagen" (Betalningsansvarslagen) ersätts av ny lag "Trygg och säker

utskrivning" från och med 1 januari 2018. Nuvarande IT-stöd (Cosmic LINK) inklusive rutiner

behöver förändras eller bytas ut för att möta krav i överenskommelsen som tecknas mellan

landstinget och kommunerna.

Förväntad effekt Färre antal vårddygn för utskrivningsklara patienter och en bättre samverkan och

informationshantering mellan landsting och kommun.

Informationsmängder till nationella tjänsteplattform

Planering och genomförande av anslutningsarbete planeras för att producera och tillgängliggöra

informationsmängder till den nationella tjänsteplattformen. I Ineras verksamhetsplan för 2017 har

landsting och regioner kommit överens om ett antal målsättningar. En införandeplan för hur

landstinget planerar att realisera dessa ska tas fram.

Förväntad effekt Bidrar till jämlik vård, oavsett var patienten bor. Tillgång till lika information. Ökad nytta och

bättre resursutnyttjande.






Förvaltningens mål: 2.1 Förbättrade processer och rutiner.

ITFs processer utvecklas och följs upp systematiskt, därigenom nyttjas tillgängliga resurser på bästa

sätt och leveranser kvalitetssäkras. Tjänsteutnyttjade, kvalité och kostnad mäts kontinuerligt.

Aktiviteter

Applikationssäkring inför utrullning av Windows 10

Windows 10 kommer att börja installeras under 2017. Landstinget följer de livscykler som

rekommenderas av det nationella samarbetet inom eKlient; för operativsystem, basapplikationer

och webbläsare.

Förväntad effekt

Jämnare reinvesteringsarbete. Kostnadseffektivt.

Information- och kunskapsspridning om samverkansmodellen PM3

Stöd och aktiv förvaltning av samverkansmodellen PM3 genom information och aktiv

kunskapsspridning. Öka kunskapen/användningen av förvaltningsplaner och synkronisera dessa

med landstingets övriga planering.

Förväntad effekt Ökad och effektivare användning av resurser, ökad förståelse för verksamhetens betydelse för

effekthemtagning.

Införande av Processverktyg IT

Ett processverktyg, ServiceDesk Plus (SD+) införs för att bättre kunna följa och arbeta efter IT-

processerna för Incident, Problem, Ändring, CMDB (Configuration Management Data Base)

samt bygga upp en funktion för kunskapsdatabas. Enbart införande av CMDB är ett omfattande

arbete och ställer krav på allt från registerunderhåll till fungerande process för ändringshantering.

Då landstingets IT-miljö är mycket komplex krävs ett verktyg för att hålla reda på alla ingående

komponenter (mjukvara, hårdvara, dokumentation mm) och dess beroende till varandra.

Förväntad effekt

Förbättra processer. Ett effektivt, välorganiserat och proaktivt arbetssätt, färre incidenter.

Säker utskriftshantering

Säkra utskrifter, så kallade "follow print", kommer att införas. "Follow print" innebär att

användaren med sitt kort kan hämta sina utskrifter vid valfri skrivare. Samtliga

multifunktionsskrivare är förberedda med kortläsare.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Säkrare utskriftshantering och miljömedveten hantering av utskrifter.

Digitaliserad process för extern åtkomst

Digitalisering av processen för extern åtkomst till landstingets IT-miljö. Möjliggör enklare

uppföljning av ärenden relaterat till extern åtkomst.

Förväntad effekt

Enklare beställning och snabbare hantering av behörigheter för externa användare.

Formulera IT-säkerhetskrav kopplat till landstingets modell för informationsklassning

Alla verksamhetskritiska informationstillgångar ska klassas enligt landstingets riktlinje för

informationsklassning. En basnivå av IT-säkerhetskrav ska formuleras för respektive nivå i

modellen för informationsklassning.

Förväntad effekt

Informationssäkerhetsklassning ger en tydlig kravbild gällande IT-säkerhet.

Förbättrade tester genom automatisering

Framtagande av testrutiner och testbänk för automatisering av testprocessen med tydlig

ansvarsfördelning. Val av verktyg för automatiserade tester kommer att göras. Tester i samband

med införande av ny funktionalitet är viktigt men mycket resurskrävande. Testprocessen behöver

effektiviseras och automatisering behöver ske i den mån det är möjligt.

Förväntad effekt

Ökad kvalité i produkten samt ökad effektivitet.

Etablering av Operations Center

Operations Centers fokus ska primärt vara förebyggande arbete. Genom att använda verktyg som

OP5, Nexthink, Logpoint och olika övervakningssystem för nätverk, brandväggar sker löpande

analyser av hela IT-miljön som i sin tur ska omsättas i proaktiva åtgärder.

Förväntad effekt Genom ett proaktivt arbete säkerställa en stabil, säker och tillgänglig IT-miljö för användare.

Rollbaserade behörigheter i Cosmic

Planering pågår för övergång till rollbaserade behörigheter inom hela Cosmic. Övergång till

hantering utifrån olika roller är påbörjat inom de delar som är kopplade till version 8.1 av

Cosmic. Behörighetshanteringen i Cosmic är i idag detaljerad och resurskrävande.

Förväntad effekt

Förenkling av behörighetsadministration.

IT- och informationssäkerhetsövning


Aktiviteter

Planering och genomförande av en IT- och informationssäkerhetsövning.

Förväntad effekt

Bättre beredskap vid komplexa säkerhetsincidenter och ökad förståelse för kontinuitetsplanering.

Förvaltningens mål: 2.2 Robust och ständig tillgänglig IT-miljö

Kontinuerlig dialog med kund och leverantör ger tydliga och dokumenterade överenskomna

verksamhetskrav och leveranser. Alla förändringar är beslutade, dokumenterade och testade innan

de produktionsätts.

Aktiviteter

Fördjupad övervakning på applikationsnivå

Vidareutveckling av övervakning och larmhantering på applikationer så att störningar kan

identifieras och åtgärdas innan det påverkar slutanvändaren.

Förväntad effekt

Ökad tillgänglighet och driftsäkerhet.

Automatiserade processer

Med ökad automatisering i hanteringen av servrar och nätverksenheter kan tiden minskas från

beställning till färdig leverans.

Förväntad effekt

Förbättrad kvalité, likformighet och standardisering av infrastrukturen.

Om- och tillbyggnad av utökad reservelkraft

Behovet av en mer lokalt utökad reservelkraft till serverhallar har uppmärksammats genom

incidenter där ordinarie reservkraftanläggning har haft tekniska fel, vilket gjort att kylförsörjning

till serverhallar har upphört. Genom en ny lokal elkraftförsörjning direktkopplad mot

serverhallarna erhålls hög driftsäkerhet gentemot tekniska fel i interna elsystem samt mot yttre

strömavbrott.

Förväntad effekt

Högre driftsäkerhet och ökad tillgänglighet.

Ny hårdvaruplattform för Cosmic R8.1

Inköp och installation av ny hårdvaruplattform för Cosmic R8.1 med ca 40 servrar i en blandning

av fysiska och virtuella.

Förväntad effekt

Modern serverplattform, hög tillgänglighet och modern maskinpark.


Aktiviteter

Ersättning av befintlig lagring för kataloger och VMware

En ny miljö behöver tas fram och implementeras för hem- och gruppkataloger samt VMware

applikationshotell då befintlig lagringslösning slutar supporteras. Detta innebär att alla hem- och

gruppkataloger flyttas och ny lagring för virtuella applikationsservrar skapas. Initialt behöver ett

utredningsarbete att göras.

Förväntad effekt

Modern miljö för lagring av fil. Längre livslängd. Minskad tid på migrering.

Skapa testmiljöer för nätverk

Skapa testmiljöer för nätverksmiljöer vilket ger ökad tillgänglighet då uppgraderingar och andra

konfigurationsförändringar kan testas i testmiljö.

Förväntad effekt

Ökad säkerhet, minskade produktionsstörningar.

Etablering av funktion för hantering av IT-säkerhetsincidenter

Vidareutveckling av befintliga rutiner och arbetssätt för en anpassning till MSBs (Myndigheten

för säkerhet och beredskap) föreskrifter om systematiskt informationssäkerhetsarbete och

rapportering av IT-incidenter.

Förväntad effekt

Bättre uppföljning, möjliggör rapportering av IT-incidenter till MSB.

Utbyte och ombyggnad databashotell

En översyn av hela arkitekturen för databashantering ska göras. Den konsoliderade lösning för

databasservrar som idag finns behöver bytas då den slutar att supporteras.

Förväntad effekt

Modern serverplattform och hög tillgänglighet. Möjliggör konsolidering av licensoptimering.

Förvaltningens mål: 2.3 Rätt tjänsteutbud

ITF erbjuder med kvalité ett med verksamheten överenskommet tydligt utbud av tjänster där nyttan

kommuniceras. Tjänstekatalogen är tydlig och paketerad.





medarbetare.

Förvaltningens mål: 3.1 Attraktiv arbetsplats.

Engagerade medarbetare och ett tydlig och engagerat chefskap bidrar till en positiv och öppen

arbetsmiljö. Alla hjälps åt och samverkar för att nå bästa resultat. Medarbetarna ges möjlighet att

ständigt utvecklas.

Mått Målvärde

Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter


ohälsa.



75 (indexvärde)






Aktiviteter

Tydliggöra förvaltningens mål och aktiviteter

Att kontinuerligt, på olika nivåer i förvaltningen, tydliggöra och följa upp förvaltningens mål och

aktiviteter på basenhetsmöten, APT samt teammöten.

Förväntad effekt

Delaktighet, engagemang, påverkan och tydlighet.


Åtgärder och aktiviteter i form av kompetenshöjande insatser och rekrytering för att möta

framtida kompetensbehov.

Förväntad effekt



Aktiviteter

Dialog runt arbetsmiljön

Som ett led i förvaltningens utvecklingsarbete föra dialoger om den psykosociala arbetsmiljön på

våra arbetsplatser.

Förväntad effekt

Positiv och öppen arbetsmiljö.

Nyttjande av friskvårdbidrag

Verka för att öka nyttjandegraden av friskvårdsbidraget inom förvaltningen.

Förväntad effekt

Låg sjukfrånvaro samt medarbetare som mår väl.

Hospitering hos landstingets kärnverksamhet

För att få ökad kunskap och inblick om under vilka förutsättningar som kunden verkar i, så ska

medarbetare hospiterar en dag hos kund/kärnverksamhet.

Förväntad effekt Ökad kunskap om landstingets kärnverksamhet. Meningsfullhet i arbetet. Stolthet för

förvaltningens arbete.





Förvaltningens mål: 4.1 God ekonomisk hushållning.

Budget i balans. En tydlig ekonomistyrningsmodell möjliggör en strukturerad ekonomisk

uppföljning. Förbättrar möjligheterna att genomföra prioriteringar och effektiviseringar av den

totala IT-verksamheten. Genom verksamhetsutveckling säkerställs nyttan vid användande av IT-

stöd.

Aktiviteter

Införande av stödsystem för ekonomimodellen

Förstudie för att undersöka möjligheten att införa kalkyleringsprocessen i samma verktyg som för

KPP (kostnad per patient).

Förväntad effekt

Effektivisera indata. Säkrare och tillgängligare kalkylering.


Den digitala transformationen är en utmaning för hela landstinget. Kostnaderna för digitaliseringen

uppstår hos ITF medan nyttan med de nya lösningarna i sin helhet skapas i

kärnverksamheterna/kunden. För att säkerställa nyttohemtagning vid nya införanden så görs

förstudier med nyttokalkyl för att säkerställa att nyttan/effektiviseringen realiseras vid införandet.

Utvecklingen av framtidens digitala lösningar kräver en samverkan mellan landstingets olika

verksamheter och ITF. Denna samverkan sker via samverkansmodellen pm3 där ITF och

verksamheterna tillsammans arbetar på ett strukturerat sätt för att ta fram de nya digitala

lösningarna som ökar kvaliteten, förbättrar patientsäkerheten och effektiviserar landstingets

verksamhet.


ITFs externa budgetram för 2017 är 169 mkr exklusive avskrivningar och internhyror.

De större förändringarna i ramen jämfört med 2016 är utvecklingen av journalsystemet Cosmic

samt resurser för införande av e-tjänster och en ökad hyreskostnad.


Utgångspunkten för många av ITFs aktiviteter i verksamhetsplanen är att möjliggöra

digitaliseringen inom landstinget, där aktiviteterna hos ITF som ger effektiviseringar ut i

kärnverksamheten. Merparten av aktiviteterna är inriktade mot den digitala transformationen.

Exempel på aktiviteter som ITF har och som möjliggör digital transformering och effektivare

arbetssätt för vården är; bildhanteringsprojektet, eRemiss, strukturerad vårddokumentation/CD1,

Cosmic Bed Management, olika integrationer med Cosmic. Exempel på aktiviteter för digitalisering

gentemot medborgarna är; digital och virtuell hälsocentral, videomöten i vården. Exempel på

aktiviteter för användarna är; självbetjäning vid behov av IT-support, digitaliserad process för


extern åtkomst, rollbaserade behörigheter i Cosmic.

Förutom ovanstående effektiviseringar så införs i ITF ett nytt processverktyg, SD+, för bättre

processhantering av ärenden, samt ett utbyte och ombyggnad av databashotell. Införande av CMDB

(Configuration Management Data Base) kommer att ge enklare felsökning, automatiserade

processer samt hålla en stabil, säker och kvalitativ hög driftmiljö.

Det telefoniavtal som landstinget har, tillsammans med kommunerna, kommer 2017 att sänka

landstingets kostnader för telefoni med 50 %. Dessa minskade kostnader uppstår ute i

kärnverksamheten.


Investeringsbudgeten är 25,4 mkr och de investeringarna som kommer att genomföras är främst

inom områdena server/lagring och nätkommunikation inför kommande generationsskifte.

Reinvesteringar av servrar sker enligt plan.

Nya konsoliderade lösningar för databashantering ska installeras genom en kontinuerlig

livscykelhantering och för att effektivisera licenskostnader.

Utbyte av all central nätverksutrustning görs under 2016-2019. Detta är ett omfattande arbete och

samtidigt sker redesign av kommunikationsarkitekturen. Inom säkerhet görs redesign av nätåtkomst

för folkhögskolorna, både till landstingets centrala nät och till internet. Investeringen består både av

brandväggar och andra nätverkskomponenter.


Bildnings- och kulturförvaltningen

Bildnings- och kulturförvaltningen, Verksamhetsplan 2017 2(18)


1.1 Nöjda kursdeltagare ........................................................................................................................... 3

1.2 Öka ungas delaktighet inom kulturområdet ....................................................................................... 5

1.3 Kulturen ska bygga på en demokratisk grund .................................................................................... 5

1.4 Kultur till alla i hela länet................................................................................................................... 6


2.1 Öka bildnings- och utbildningsnivån i länet ...................................................................................... 7

2.2 Att öka kursdeltagarnas medvetenhet och kunskap om hälsa och ohälsa .......................................... 8

2.3 Stärka kursutbudet kring integration .................................................................................................. 9

2.4 Enskilda arkiven ska vara säkra och tillgängliga ............................................................................. 10

2.5 Bevara, använda och utveckla kulturarvet i samhället ..................................................................... 10

2.6 Bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet ............................................................................ 11

2.7 Skapa nätverk och utarbeta metoder inom hälsa och kultur ............................................................. 11

2.8 Samordna, utveckla och verka för en regional kultur byggd på demokratisk grund ........................ 11



3.1 Attraktiva, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplatser. .............................................................. 13

3.2 Alla anställda ska uppleva att de ges förutsättningar att utvecklas i sitt arbete ............................... 14




4.3 Driftbudget 2017 .............................................................................................................................. 17







Förvaltningens mål: 1.1 Nöjda kursdeltagare

Deltagarna ska vara nöjda med sina studier och känna sig väl bemötta, så att de rekommenderar

andra att studera på folkhögskola.

Ett bra bemötande är en viktig förutsättning för trivsel och goda studieresultat. Det gäller både

bemötande från personalen och från andra deltagare.

Folkhögskolorna ska vara föredömen som i handling visar ett demokratiskt arbetssätt. Deltagarnas

möjligheter till medverkan och påverkan regleras i skolans studeranderättsliga standard. Där

beskrivs både rättigheter och skyldigheter för den enskilde och för skolan.

Den digitala delaktigheten är en förutsättning för delaktighet i samhället och tillgång till

information.

Mått Målvärde

Studerande på folkhögskolorna som upplever att de blivit bemötta med

respekt och på ett hänsynsfullt sätt av personalen

100 %

Mäter deltagarnas upplevelse av bemötande.

Studerande på folkhögskola som anser att de blivit bemötta med respekt

och på ett hänsynsfullt sätt av sina studiekamrater

90 %

Förmågan till samarbete med andra studerande är viktig i folkhögskolans idé och arbetssätt. Det

förutsätter kunskap om olika förutsättningar och funktionssätt för ett bra gemensamt arbete.

Andelen deltagare som upplever att de har möjlighet att påverka sina

studier

90 %

Mäter deltagarnas upplevelse av möjligheten att påverka studierna.

Andelen deltagare som tycker att de nått sina mål 90 %

De studerandes värdering av i vilken grad de nått uppsatta mål.

Andelen deltagare som upplever att de får det stöd de behöver för att nå

sina mål

90 %

Mäter deltagarnas upplevelse av skolans stödinsatser för att nå deltagarens mål.

Studerandes upplevelse och nöjdhet med utbildningen på folkhögskola 95 %

Måttet är en sammanslagning av flera mått och ger svar på elevernas totala upplevelse av

helhetsintrycket


Aktiviteter

Aktualisera bemötandefrågor personal

Kontinuerlig fortbildning och samtal kring bemötandefrågor gällande personalen.

Förväntad effekt

Deltagarna upplever ett gott bemötande.

Aktualisera bemötandefrågor deltagare

Kontinuerlig fortbildning och samtal kring bemötandefrågor gällande deltagare.

Förväntad effekt

Deltagarna upplever ett gott bemötande.

Deltagarinflytande

Kontinuerligt genomförande och uppföljning av studeranderättslig standard, kursråd och

deltagarråd.

Förväntad effekt

Högre deltagarinflytande.

Kontinuerlig uppföljning av studiemål

Den individuella studieplanen är genomförd ur deltagarens perspektiv och följs upp tillsammans

med mentor regelbundet under läsåret.

Förväntad effekt Högre andel deltagare som upplever sig ha nått sina studiemål.

Specialpedagogiska insatser

Genomförande av hälsosamtal som underlag för specialpedagogiskt stöd. Särskild redovisning till

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Förväntad effekt

Rätt specialpedagogiskt stöd i rätt tid till deltagarna.

Genomförande enkäter

Deltagarenkäter genomförs i december och maj varje läsår. Enkäten konstrueras i det

landstingsgemensamma verktyget esMaker och sammanställs i detsamma. Resultaten redovisas

för deltagare, personal och styrelse och används bland annat för att sätta nya verksamhetsmål

samt kursutveckling.


Förvaltningens mål: 1.2 Öka ungas delaktighet inom kulturområdet

Unga är prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i

samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, framförallt

skola fritid och kultur.

• Öka antalet unga, 16-25 år, som upplever, utövar och deltar i kultur. Idag saknas statistik för den

specifika målgruppen.

• Ökat fokus på unga ska ske inom ordinarie verksamhet och vid särskilt behov med stöd av

kulturprojektmedel.

Mått Målvärde

Antal besök av barn och unga (0-18 år) inom regionalt kulturutbud 100 000

Antal besök av unga (0-18 år) hos Kalmar läns museum, Kalmar Konstmuseum, Byteatern och

Länsmusiken. Målet motsvarar fyra besök per år och barn.

Aktiviteter

Enkät Skola och Kultur

Enkät till regionala kulturverksamheter och grundskolor i länet angående samverkan skola och

kultur.

Förväntad effekt

Synliggöra tillgången till kultur i skolan i hela länet.

Kulturresor

Teckna nytt avtal med KLT för skolornas transporter till regionala kulturverksamheter.

Förväntad effekt Barn och ungdomar, oavsett bostadsort, ska ha möjlighet att genom skolan besöka de regionala

kulturverksamheterna.

1.3 Kulturen ska bygga på en demokratisk grund

Kulturen ska byggas på en demokratisk grund präglad av:

• Barn och unga

• Kultur till alla i hela länet

• Tillgänglighet

• Jämställdhet

• Integration och mångfald

• Internationell och interkulturell samverkan och utveckling

• Hållbar utveckling

• Kvalitet


Förvaltningens mål: 1.4 Kultur till alla i hela länet

Mått Målvärde

Antal besök inom regionalt kulturutbud 300 000

Antal besök hos Kalmar läns museum, Kalmar Konstmuseum, Byteatern och Länsmusiken. Målet

innebär att antalet besökare ökar med drygt 20 procent jämfört med 2015.

Aktiviteter

Kulturplan

Arbetet med processen pågår under 2017 för beslut om ny alternativt revidering/förlängning av

nuvarande. Arbetsprocessen innebär uppföljning av nuvarande plan tillsammans med

kulturverksamheter, föreningar och kommuner.

Förväntad effekt

Kartlägga behoven av den regionala kulturen och förankra målen i Kulturplanen.






Förvaltningens mål: 2.1 Öka bildnings- och utbildningsnivån i länet

Utbildning har en tydlig påverkan på hälsan och den sociala och ekonomiska tryggheten.

Folkhögskolorna ska erbjuda både allmänna och särskilda kurser för att motivera till studier och

bidra till att höja utbildningsnivån.

Brett utbud av kurser som riktar sig till en mångfald av människor.

Allmänna och särskilda kurser.

Yrkesutbildningar som folkhögskolekurser och YH-utbildningar.

Mått Målvärde

Allmänna kurser på folkhögskolorna med möjlighet att få behörighet till

högskolan

30 %

Erbjuda ett brett utbud av allmänna kurser, för att bidra till att fler får behörighet till högre

studier.

Andel deltagare på allmän kurs som har svenska som andraspråk. 20 %

Riktade insatser till nyanlända och nya svenskar för att motivera fler att studera.

Andel studerande som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas

allmänna kurser

75 %

Grundläggande behörighet för högskolestudier har den som på folkhögskola genomfört ett till tre

års studier beroende på tidigare studie- och arbetslivserfarenhet samt kunskaper motsvarande

godkänd nivå i gymnasieskolans gemensamma ämnen. Dessa är Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska

som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1 a, b eller c, Samhällskunskap 1a1,

Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1 samt Historia 1a1. En deltagare som studerar

gymnasiegemensamma ämnen på folkhögskolans allmänna kurs och får godkänt i dessa får ett

intyg som gäller vid ansökan till högskola/universitet.

Jobb efter avslutad yrkesutbildning 90 %

Andel studerande vid yrkesutbildningarna som har arbete inom 6 mån.

Aktiviteter

Insamling, rapportering och analys SCB-rapporter

Insamling av data kring deltagares utbildningsbakgrund, ålder, kön, funktionssätt och språk.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Anpassa kursutbud, arbetssätt och stödfunktioner till deltagares behov.

Genomförande allmän och särskild kurs, yrkes- och uppdragsutbildningar.

Allmänna och särskilda kurser samt yrkesutbildningar för definierade målgrupper.

Uppdragsutbildningar i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Förväntad effekt

Bidra till att höja utbildningsnivån i länet.

Förvaltningens mål: 2.2 Att öka kursdeltagarnas medvetenhet och kunskap om hälsa och

ohälsa

Mått Målvärde

Verksamhet på folkhögskolorna som kan relateras till hälsa och kultur 40 %

Minst 40 % av den totala verksamheten ska relateras till hälsa och kultur.

Andelen ekologiska livsmedel 42 %

Lägga upp långsiktiga mål för ökad andelen ekologiska livsmedel och förbättra

uppföljningsarbetet kring måluppfyllelse.

Mängden matavfall

Minskning av mängden avfall som slängs i matsalarna.

Genomförda hälsosamtal på allmänna kurser 100 %

Erbjuda alla heltidsstuderande på allmänna kurser ett hälsosamtal. Underlag för stöd i

undervisningen och i en aktiv fritid.

Aktiviteter

Öka andelen ekologiska livsmedel

Förbättra inköpsrutiner samt redovisa och analysera statistik.

Förväntad effekt

Högre andel ekologiska livsmedel.

Mäta mängd matavfall


Aktiviteter

Vägning varje dag under fastställda mätperioder. Det som vägs är matavfallet från matsalarna.

Redovisas i kg. Mål sätts upp för procentuell förbättring.

Förväntad effekt

Mindre mängd matavfall och ökad miljömedvetenhet.

Genomföra hälsosamtal allmänna kurser

Genomföra ett hälsosamtal med alla heltidsstuderande på allmän kurs.

Förväntad effekt Hög kvalitet på individuella studieplaner och mer individuellt anpassad undervisning. Ökad

fysisk aktivitet.

Förvaltningens mål: 2.3 Stärka kursutbudet kring integration

Insatser som stärker måluppfyllelsen i relation till handlingsplanen för integration.

En bredd av kurser som underlättar integration.

Mått Målvärde

Etableringskurser erbjuds på alla folkhögskolor 100 %

Kurser i svenska och samhällsorientering.

Aktiviteter

Kontinuerligt genomförande av etableringskurser

Samverkan med Arbetsförmedlingen för att kartlägga behoven.

Förväntad effekt

Förbättrad integration med fokus på en förkortad integrationsprocess i Kalmar län.

Svenska från dag ett

Svenska från dag ett erbjuds på minst två av folkhögskolorna.

Förväntad effekt

Fler nyanlända får tidigt starta sin språkutbildning.

Företagsam framtid

Genomföra kurs i företagande för nya svenskar.


Aktiviteter

Förväntad effekt Ta fram ett kursupplägg för utbildning i företagande riktat till nya svenskar. Önskad effekt är fler

företagare bland nya svenskar.

Förvaltningens mål: 2.4 Enskilda arkiven ska vara säkra och tillgängliga

Länets arkiv ska utveckla en långsiktig plan för.

- Under planperioden ska en långsiktig plan för arkiven utarbetas avseende pappersarkiv och

föremålsarkiv, resurser, kompetens, digitalisering, lokaler och tillgänglighet.

- Tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län, Region Kronoberg, länsstyrelserna i Kalmar och

Kronoberg samt Linnéuniversitetet säkra och tillgängliggöra glasarkiv och samlingar så att de utgör

en resurs för besöksnäring, forskning och utveckling i Glasriket och internationellt.

Aktiviteter

Handlingsplan för arkiven i Kalmar län

Kalmar läns arkivförbund tar fram en handlingsplan för arkiven i Kalmar län, som innehåller

gemensamma satsningar i enlighet med Kulturplan Kalmar län.

Förväntad effekt

En gemensam handlingsplan för arkiven integreras i den nya Kulturplanen.

Nätverk för utveckling av glasets arkiv och samlingar.

Skapa nätverk mellan aktörer inom glasriket för att utveckla glasets arkiv och samlingar.

Förväntad effekt En kreativ utvecklingsarena för det svenska glasets historia, process och framtid med fokus på

innovation och tillväxt.

Förvaltningens mål: 2.5 Bevara, använda och utveckla kulturarvet i samhället

Kulturarv, dess bruk och betydelse i samhället och tillgänglighet är prioriterat i länets alla

kommuner. Kulturarvet bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället.

Kulturarvet, både det fysiska och immateriella, ska göras tillgängligt, begripligt och sättas i sitt

sammanhang. Kulturarvet ska utvecklas i samverkan med besöksnäringen.

Kulturarvet bidrar till samhällets utveckling genom att:

- Ge sammanhang och förståelse för vår samtid och globala skeenden, genom ett större historiskt

och globalt perspektiv.

- Bidra till att olika kulturer och traditioner möts.

- Använda historien i utvecklingen av besöksmål och verksamheter.


Förvaltningens mål: 2.6 Bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet

Bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet med utgångspunkt från nya lokaler för scenkonst.

En danskonsulent knyts till Byteatern i samverkan med Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Ett projekt för att gemensamt utveckla dansområdet inom Regionsamverkan Sydsverige.

- Moderna lokaler för scenkonst för att bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet.

- Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera tjänster, för att öka turnéverksamheten,

antalet föreställningar och publikunderlaget.

- Ökat antal professionella dansföreställningar i samverkan med Sydost.

Förvaltningens mål: 2.7 Skapa nätverk och utarbeta metoder inom hälsa och kultur

Skapa nätverk och metoder för kultur inom vård och omsorg.

- Implementera erfarenheterna från projektet Hälsa & Kultur.

- Stärka nätverken mellan vård, omsorg och kultur.

- Kultur på recept.

Aktiviteter

Sprida erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet

Sprida erfarenheterna från Hälsa & Kultur-projektet.

Förväntad effekt

Ökad samverkan mellan vård, omsorg och kultur.

Förvaltningens mål: 2.8 Samordna, utveckla och verka för en regional kultur byggd på

demokratisk grund

Samordna, utveckla och verka för den regionala kulturen i ett lokalt, regionalt, sydost, sydsvenskt

och ett nationellt perspektiv, vilket ska leda till att kulturen når alla.

- Barn och unga

- Kultur till alla i hela länet

- Tillgänglighet

- Jämställdhet

- Integration och mångfald

- Internationell och interkulturell samverkan och utveckling

- Hållbar utveckling

- Kvalitet

Aktiviteter

Dialog med regionala kulturverksamheterna

Planering och uppföljning. Skriftlig överenskommelse.


Aktiviteter

Förväntad effekt

Uppföljning av överenskommelse, kulturplan och av statliga och regionala anslag.

Organisationsstöd till studieförbund, ungdomsorganisationer och Smålandsidrotten

Planering och uppföljning. Skriftlig överenskommelse.

Förväntad effekt

Uppföljning av överenskommelse och av regionala anslag.

17/08 Utreda möjligheten till förstärkt samarbete med kulturorganisationerna inom

integrationsområdet, diarienummer 170017

Uppföljning av kultursamverkansmodellen

Kvalitativ och kvantitativ rapport till Statens kulturråd.

Förväntad effekt

Sammanställning av kulturverksamheternas verksamhet och dess kvalitet.

Förverkligande av målen i kulturplanen

Överenskommelser med regionala aktörer för att nå målen i kulturplanen.

Förväntad effekt

Kultur i hela länet.





medarbetare.

Förvaltningens mål: 3.1 Attraktiva, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplatser.

Det ska vara attraktivt att arbeta inom bildning och kultur. Vi ska erbjuda arbetsplatser med

möjlighet att utvecklas i sin roll. Arbetsmiljön ska bidra till ett hållbart arbetsliv genom att främja

hälsa och kultur.

Nöjda medarbetare och en hög kvalitet på verksamheten

Mått Målvärde

Andel friskvårdsbidrag 67%

Stimulera medarbetare att nyttja friskvårdsbidraget.

Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker

stolthet över att arbeta på folkhögskolan.

80 %



ohälsa.



75 (indexvärde)






Aktiviteter



Aktiviteter


Folkhögskolorna har idag 128 lärare och 61 tjänster inom service (kök, städ, vaktmästeri och

administration). Antalet lärare har ökat i takt med en utökning av uppdrag, bland annat i

samverkan med Arbetsförmedlingen. Till förvaltningen har knutits en kanslifunktion för kultur

som motsvarar 3 tjänster.


kompetensväxling

Under perioden 2017-2021 beräknas 43 pensionsavgångar varav 29 är lärare. Där ingår flera

nyckelpersoner som chefer, kursföreståndare, lärare med specialkompetens samt

specialfunktioner på servicesidan. Behovet av lärare med kompetens när det gäller svenska som

andra språk och erfarenhet av integrationsarbete har ökat. De lärare som går i pension är

kulturbärare och ofta utbildade folkhögskollärare.


Yrkesroller har förändrats i takt med nya utbildningar och nya målgruppen. Särskilt märkbart är

behovet av interkulturell kompetens, kunskap om integration samt studier i svenska som

andraspråk. Folkhögskolornas personal är också i stort behov av kunskap när det gäller olika

funktionssätt, jämställdhet samt HBTQ-frågor.

Kunskapen om folkhögskolan som utbildningsform är grunden för fortsatt utveckling och

existens. Det är skälet till att det finns stort behov av satsning på arbetsgivarfinansierad utbildning

inom bildningsverksamheten.


Special- och socialpedagogik är nyckelfunktioner för att ge rätt stöd i studier och boende på

folkhögskola. Uppdraget är att tillsammans med den studerande planera för den utbildning som är

till störst nytta för var och en.

Skolledningarna har nyckelfunktioner för att stärka den egna utbildningsformen.

Förväntad effekt


Förvaltningens mål: 3.2 Alla anställda ska uppleva att de ges förutsättningar att utvecklas i

sitt arbete

Förbättra arbetet med individuella utvecklingsplaner för att utveckla medarbetaren och därmed

arbetsplatsen.

Höjd kvalitet på individuella utvecklingsplaner.

Långsiktig planering av fortbildning.

Mått Målvärde

Andel personal som erbjuds fortbildning kring

folkbildning

100 %

All personal ska erbjudas minst en dags fortbildning kring folkbildning.

Antal pedagoger som genomgår utbildning i

folkhögskolans idé och pedagogik

5 personer


Mått Målvärde

Fler rektorer och lärare ska ha folkhögskollärarutbildning eller annan utbildning i folkhögskolans

idé och pedagogik.

Antal rektorer som deltar i nätverk för

rektorsfortbildning

4

Alla rektorerna förväntas delta i rektorsnätverk med andra folkhögskolor i landet.

Aktiviteter

Gröna kortet

Planering för att alla chefer genomgår Gröna kortet.

Förväntad effekt

Bred kompetens hos cheferna.






God planering och uppföljning av ekonomin.

Använda resurserna så effektivt som möjligt i relation till antalet anställda, verksamhetens volym

och ekonomiska förutsättningar.

Fokus på basverksamheten för att nå maximalt statsbidrag.

Öka antalet konferensgäster.

Mått Målvärde

Totalt antal konferensgäster 5 000 personer

Mätning av det totala antalet konferensgäster på skolorna, både interna och externa, under ett år.

En viss successiv ökning är önskvärd för att öka på intäkterna totalt inom förvaltningen.

Konferenser är också ett bra sätt att synliggöra folkhögskolorna för andra verksamheter inom

landstinget.

Resultat mot budget

Planering, uppföljning och analys som säkerställer hög kvalitet.

Statsbidrag från Folkbildningsrådet 100 %

Alla skolorna ska genomföra kurser för att nå maximalt volymbidrag från folkbildningsrådet.

Aktiviteter

Vårda och behålla befintliga konferensgrupper

Jobba aktivt i kontakten med befintliga konferensgrupper.

Förväntad effekt

Öka och bibehålla antal konferensgäster.

Hitta nya konferensgrupper

Jobba aktivt med att hitta nya konferensgrupper som tidigare inte använt skolorna för konferenser

genom riktad marknadsföring. Både interna och externa grupper.

Förväntad effekt

Ökat antal konferensgäster

Kvalitetssäkring och analys av ekonomi


Aktiviteter

Månatliga uppföljningar.

Förväntad effekt

God ekonomisk hushållning och tillförlitliga prognoser.

Kvalitetssäkring av kulturanslag, projektmedel och organisationsbidrag.

Uppföljning per projekt och år.

Förväntad effekt God uppföljning av verksamheternas resultat och organisation. Vid avvikelser begära

åtgärdsplaner.

Genomförande av kurser för maximalt statsbidrag från FBR

Säkerställa rekrytering till allmänna och särskilda kurser. Goda rutiner i ansökan av medel från

SPSM.

Förväntad effekt

Maximalt statsbidrag.


Folkhögskolornas pedagogiska verksamhet finansieras med statsbidrag. Statens stöd har inte ökat i

takt med lönernas utveckling. Däremot har nya uppdrag och riktade extra medel till viss del

kompenserat ett minskat grundstöd.

Stödet till regional kultur, studieförbund, idrott och ungdomsorganisationer bygger på faktiskt

statligt och regionalt stöd. Även på kulturområdet har det varit flera år av låg eller ingen

uppräkning, vilket blivit kännbart för framför allt regional kulturverksamhet. Besked om statsanslag

för kulturområdet 2017 lämnas i slutet av januari.

Bildnings- och kulturförvaltningens utgångsläge är ett positivt resultat, vilket främst beror på

folkhögskolornas stora uppdragsverksamhet med ökade intäkter.


För 2017 är ramen för landstingsbidraget oförändrad med hänsyn tagen till de justeringar som gjorts

inom kulturen, exkl den årliga uppräkningen. Statsbidraget för folkbildningen har en låg uppräkning

för grundbidraget, som inte täcker löneökningarna. Däremot tillskjuts även fortsättningsvis extra

medel för Studiemotiverande folkhögskolekurser, Etableringskurser och Svenska från dag ett.

Skolorna är beroende av fortsatt förstärkning genom externa uppdrag och konferensverksamhet.

Besked om statligt kulturanslag väntas i slutet av januari och kulturnämnden fördelar bidragen i

februari. Statsanslaget påverkar inte förvaltningens resultat, men har stor betydelse för de enskilda

verksamheternas förutsättningar.

Rutinerna för uppföljningsarbete och kostnadskontroll är god. Fortbildningsinsatser prioriteras för

att klara hög kvalitet och vara attraktiva som arbetsgivare.




Investeringsbudget för 2017 uppgår till 1078 tkr och prioriteras till investeringar i kök och internat

på folkhögskolorna.

Documents

Verksamhetsplaner för 2017 (pdf)