Översikt vägdata - TrafikverketDokumenttitel Version Datum Översikt vägdata 4.0 2018-02-07 6(26) 1.4 Syftet med NVDB Syftet med NVDB är att samla in, ajourhålla, lagra och tillhandahålla

Titel: Krav för leverans av väggeometri till trafikverket för NVDB, version 1.1 Publikation: 2009:21 Utgivningsdatum: 2010-11-30 Utgivare: trafikverket, Väg- och järnvägsdata Kontaktperson: Per Isaksson, IVtmtbv Layout: Tryck: ISSN: 1401-9612 Distributör:

Översikt vägdata Version 4.0

Dokumenttitel Version Datum

Översikt vägdata 4.0 2018-02-07

2(26)

Ändringsförteckning

Fastställd

version

Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2013-06-27 Detta dokument har hämtat text från de utgående NVDB

Specifikation av innehåll:

Översikt, version 5,7

Vägnät, version 5.7

Cykelnät, version 5.7

Företeelsetyper, version 5.7

Företeelsetyper på cykelvägnätet, ver 5.7

Yngwe Elfwing

1.0 2013-09-23 Felaktiga bilder åtgärdade Yngwe Elfwing

1.1 2013-12-20 Kompletterad med tabell som visar vilka företeelser förutom

de specifika för cykel som registreras på cykelnätet

Tabeller för Bro samt STVDB företeelsetyper införda.

Louise Norlin

1.2 2014-01-08 Uppdaterat tabellerna för cykel företeelsetyperna Louise Norlin

2.0 2014-10-20 Redaktionella ändringar. Hopslagning av tabeller i kapitel 2.2 Helena Andersson

3.0 2015-08-17 Justering av krav på obligatoriskt Cykelnät. Infört gångnät.

Flyttat tabell över företeelsetyper i kap 2.2 till ett eget

dokument med namnet Vägdatas företeelsetyper.

Redaktionella ändringar.

Yngwe Elfwing

4.0 2018-02-07 Tillägg att provisoriska vägar vid stora ombyggnadsprojekt

kan ingå till skillnad från tillfälliga vägar, t.ex. isvägar.

Ingemar Hellman



3(26)

Innehåll

1 Inledning ......................................................................................................................................... 5

1.1 Vad är vägdata? ....................................................................................................................... 5

1.2 Bakgrund ................................................................................................................................. 5

1.3 Dokumentöversikt .................................................................................................................. 5

1.4 Syftet med NVDB .................................................................................................................... 6

1.5 Omfattning i tid och rum ........................................................................................................ 6

1.6 Ajourhållning av vägdata........................................................................................................ 6

1.7 Kunders användning av vägdata ............................................................................................ 6

1.8 Termer, begrepp och förkortningar ....................................................................................... 7

2 Omfattning ...................................................................................................................................... 7

2.1 Vägnät som ingår i NVDB ...................................................................................................... 7

2.2 Företeelsetyper i vägdata ....................................................................................................... 7

2.3 Egna verksamhetsspecifika företeelsetyper .......................................................................... 8

2.3.1 Integration av NVDB-data i befintliga system .................................................................. 8

3 Beskrivning av företeelsetyper ....................................................................................................... 9

3.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell) ................................................................................. 9

3.2 Attribut beskriver företeelsen ................................................................................................ 9

3.3 Företeelsens giltighet i tiden ................................................................................................ 10

3.3.1 Från-datum och till-datum .............................................................................................. 10

3.3.2 Historik ............................................................................................................................. 10

4 Företeelsers koppling till vägnätet ................................................................................................ 11

4.1 Olika typer av utbredningar .................................................................................................. 11

4.1.1 Sträckutbredning ............................................................................................................... 11

4.1.2 Nodutbredning .................................................................................................................. 12

4.1.3 Punktutbredning................................................................................................................ 12

4.1.4 Svängutbredning ............................................................................................................... 12

4.1.5 Vägutbredning med värd................................................................................................... 13

4.1.6 Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd ............................ 17

4.2 Riktning för utbredningen .................................................................................................... 19

4.2.1 Riktning för sträck- och vägutbredningar ........................................................................ 19

4.2.2 Riktning för svängutbredningar ....................................................................................... 19

4.3 Sidoläge för utbredning ........................................................................................................ 20

4.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ ....................................................... 20



4(26)

4.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse .............................................................................. 21

4.6 Utbredning för färjeled .......................................................................................................... 21

4.7 Generalisering ........................................................................................................................ 21

5 Företeelsetyper för tillkomst ........................................................................................................ 22

5.1 Tillkomsthistorik .................................................................................................................. 22

5.1.1 Tillkomsthistoriken för vägnätet ..................................................................................... 22

5.1.2 Tillkomsthistoriken för företeelser .................................................................................. 22

6 Kravspecifikationer och redovisning av kvalitet ......................................................................... 23

6.1 Kvalitetsmodell ..................................................................................................................... 23

6.2 Kvalitetskravklasser .............................................................................................................. 23

6.3 Kvalitetssäkrande åtgärder för validering av indata och styrning av intern bearbetning 23

6.4 Krav på dataprodukten ......................................................................................................... 23

6.4.1 Mått samt definitioner för datakvalitetsparametrar ...................................................... 24

6.5 Ansvar för kvalitet................................................................................................................. 25



5(26)

1 Inledning

1.1 Vad är vägdata?

Vägdata kallas data om vägnätet samt de grundläggande egenskaper och objekt, s.k. företeelser,

som knyts till vägnätet. Det finns även andra data relaterat till olika trafiknät som t.ex.

järnvägsdata eller vägtrafikdata. Inom vägdata finns olika produktgrupper, bl. a. NVDB, Nationell

vägdatabas, som är det namn under vilket Trafikverket marknadsför vissa data om Sveriges bil-,

cykel- och gångvägar. Det finns ett stort behov av rikstäckande vägdata med känd kvalitet och

dessa data har ett brett användningsområde både i Trafikverkets verksamheter och i andra

verksamheter inom vägsektorn.

Data är modellerat och lagrat enligt en modell och med referenser som är gemensamma. Detta

möjliggör en gemensam avbildning av vägnät samt vägnätets egenskaper och objekt för att uppnå

en bred användning. NVDB-data är tillgängliga för både kommersiella och offentliga aktörer.

1.2 Bakgrund

NVDB, Nationell vägdatabas, har skapats på uppdrag av regeringen och betraktas som en av

samhällets grunddatabaser. Det innebär att den innehåller alla Sveriges bilvägar, gator, cykelvägar

samt vissa grundläggande uppgifter om vägnätet. Dessutom finns en delmängd av gångvägarna.

NVDB är ett samarbete mellan Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting, skogsnäringen,

Transportstyrelsen och Lantmäteriet. De är NVDB:s parter och de är också källan till större delen

av det data som hanteras av NVDB.

Trafikverket tillhandahåller det vägdata som ajourhålls av NVDB:s parter till kunder som har

behov av vägdata. Till de kunder som så önskar kompletterar Trafikverket leveranserna med andra

vägdata som Trafikverket samlat in för eget behov. NVDB blir då mer att betrakta som ett

samlingsbegrepp eller varumärke än som en databas för grundläggande vägdata som samlas in av

NVDB:s parter och tillhandahålls via Trafikverket.

I detta dokument används ordet NVDB i betydelsen Nationella Vägdatabasen tillsammans med

Trafikverkets kompletterande vägdata.

1.3 Dokumentöversikt

Det här dokumentet är en övergripande introduktion till serien av dataproduktspecifikationer för

vägdata och version 2 finns även översatt till engelska. Här ges en översiktlig bild av NVDB, dess

innehåll samt hur krav anges och hur kvaliteten redovisas i NVDB.

I Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet anges kraven på hur vägnätet skall representeras

i databasen.

I Dataproduktspecifikationerna för respektive företeelsetyp anges kraven på hur data om vägnätets

egenskaper och objekt skall representeras i databasen.

I dokumentet Regler för insamling och leverans av vägdata ges exempel på hur

generaliseringsreglerna skall tillämpas samt tillämpning av regler för att upprätthålla kvalitet på

vägdata.

Den som vill ha ytterligare information om vägnätsanknytning hänvisas till dokumentet NVDB –

översiktlig informationsmodell.

Dokumenten enligt ovan publiceras med gällande versioner på NVDB:s webbplats, www.nvdb.se.

http://www.nvdb.se/



6(26)

1.4 Syftet med NVDB

Syftet med NVDB är att samla in, ajourhålla, lagra och tillhandahålla grundläggande vägdata om

Sveriges alla bil-, cykel- och gångvägar. Det finns ett stort behov av en sådan rikstäckande databas

och den har ett brett användningsområde.

Data ska vara kvalitetsdeklarerade och tillgängliga för parternas egna behov men också för andra

kunder. NVDB är alltså tillgänglig för både kommersiella och offentliga aktörer.

Kombination med andra vägnätsanknutna data möjliggörs genom att data i NVDB är lagrade

enligt en svensk standard. Likaså möjliggörs effektiva kanaler för datautbyte mellan

organisationer. NVDB innehåller i princip två delar. Dels vägnätet, som beskriver hur vägen

sträcker sig genom landskapet och hur vägarna hänger ihop. Dels företeelser knutna till vägen som

beskriver vägens egenskaper och objekt samt de regler som gäller för vägen. Företeelserna kan

vara t.ex. uppgifter om vägens bredd, tillåten hastighet, vägens namn etc.

Det finns behov av att kunna betrakta vägen med olika detaljeringsnivå för olika ändamål och

tillämpningar:

vägnivån, där en väg oavsett om den har fysiskt åtskilda körbanor eller ej representeras av en referenslinje (en motorväg representeras alltså av bara en referenslinje).

körbanenivån, där en motorväg med fysiskt åtskilda körbanor representeras av en referenslinje för vardera körbanan.

körfältsnivån, där varje körfält kan ha sin egen referenslinje och där även andra företeelsetyper, t.ex. vägkorsningar, kan representeras.

NVDB bygger på körbanenivån. Körbanenivån är för huvuddelen av vägnätet densamma som

vägnivån, undantag är vägar med skilda körbanor samt vägbanor där flera nättyper samsas på

vägbanan (t.ex. gator med cykelfält).

1.5 Omfattning i tid och rum

Avgränsning i data: Produkten ska finnas och ajourhållas på det svenska vägnätet.

Geografisk utsträckning: Sverige.

Omfattning i tid: Produkten ska innehålla framtida, aktuella och historiska data.

1.6 Ajourhållning av vägdata

Ajourhållning av vägdata sker i samverkan med källan till uppgiften, d.v.s. med NVDB:s parter.

NVDB är ett samarbetsprojekt mellan dataleverantörerna som även är parter som gemensamt äger

och förvaltar data. Det bidrar till en garanterad och väl definierad kvalitet.

1.7 Kunders användning av vägdata

Exempel på användningsområden:

Navigering för t.ex. räddningstjänsten, taxi eller turist som behöver hitta rätt väg.

Transportplanering för alla typer av transporter på väg, men även för planering av transporter som går med flera trafikslag (intermodala transporter).

Planering av kollektivtrafiken.

Planering och uppföljning av hur trafiksäkerheten utvecklas.

Planering och uppföljning av drift och underhåll för gator och vägar.

Skolskjuts-, färdtjänst- samt hemtjänstplanering.



7(26)

Utrustning för intelligent hastighetsanpassning (ISA).

1.8 Termer, begrepp och förkortningar

För beskrivning av termer, begrepp och förkortningar hänvisas till Vägdata – termer, begrepp och

förkortningar.

2 Omfattning Produkten omfattar det svenska vägnätet och företeelser knutna till det. Vägnät och företeelsetyper

beskrivs i egna dataproduktspecifikationer.

2.1 Vägnät som ingår i NVDB

NVDB är en heltäckande vägdatabas för Sverige. Det innebär att alla vägar, gator, torg, färjeleder

och andra leder eller platser som används för trafik med motorfordon skall ingå i NVDB. Det är

även möjligt att lägga in vägar inom parkeringsytor, bostads- och industriområden där biltrafik

normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra vid speciella behov. Produkten ska

även vara heltäckande när det gäller cykelvägar som används för cykel-, moped- eller gångtrafik.

Det är från och med hösten 2014 även möjligt att registrera gångnät i NVDB, dvs. vägar som

enbart är avsedda för fotgängare.

Leder anordnade för snöskoter eller ridbanor ingår ej i NVDB. Inte heller traktorvägar eller

tillfälliga vägar t.ex. isvägar. En viss sorts tillfälliga vägar kan dock ingå: Provisoriska vägar för

förbifart eller liknande under ombyggnaden i mycket stora byggprojekt, främst i storstäderna.

Det ställs olika krav på hur noga vägens egenskaper ska beskrivas beroende på hur viktig vägen är

sedd ur ett allmänt transportperspektiv.

För mer information om vägnätet se Dataproduktspecifikation Det svenska vägnätet.

2.2 Företeelsetyper i vägdata

Vägens egenskaper och objekt beskrivs med företeelser. En företeelsetyp är en

beskrivningsmall för en grupp företeelser som är av viss typ med likartade egenskaper och hur de

kopplas till vägnätet. D.v.s. en mall för att beskriva en viss typ av fenomen längs vägnätet.

En företeelse är en enskild förekomst av ett visst objekt eller egenskap med en bestämd

uppsättning attribut som knyts till vägnätet. En företeelse är av en viss typ, en s.k. företeelsetyp.

Detaljer om företeelsetypens egenskaper beskrivs med attributtyper.

Några attribut definierar hur förekomster av en viss företeelsetyp skall vägnätanknytas.

Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen där attributet Bredd anger

att vägbredden är 9 meter.

Vägdatas företeelsetyper är en översiktlig tabell över företeelsetyper för vägdata och var de kan

förekomma. Den finns i mappen översikt vägdata på http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-

och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/.

En utförligare beskrivning finns i respektive dataproduktspecifikation (DPS) där företeelsetyperna

med sina attribut definieras. Specifika insamlingsregler för respektive företeelsetyp finns angivna i

Regler för insamling och leverans av vägdata.

http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/



8(26)

2.3 Egna verksamhetsspecifika företeelsetyper

NVDB är en bas på vilken man kan bygga vidare med mer specifik information kopplat till

vägnätet. Antalet företeelsetyper och andra data om vägarna är därför relativt begränsat. Den som

vill använda NVDB:s vägnät som grund för en databas med egna verksamhetsspecifika data kan

göra så, t.ex. en vägdatabas med turistinformation. Man utgår då från NVDB:s vägnät och

företeelsetyper och kompletterar med egna företeelsetyper såsom sevärdheter, vackra vägstråk,

naturreservat, museer, matställen etc.

2.3.1 Integration av NVDB-data i befintliga system

Det kan finnas fall då man vill dra nytta av NVDB:s vägnät med tillhörande företeelser i ett eget

företagsspecifikt system eller i ett kommersiellt system. Det kan handla om system för styrning och

planering av transporter, system för analys av olycksdata, system för styrning eller kontroll av

trafik m.fl. Eftersom NVDB:s vägnätsmodell bygger på en standard1 är det fullt möjligt att anpassa

redan befintliga system eller att bygga nya system så att dessa kan hantera vägnätsanknutna data.

I ett sådant system kan man uppdatera vägnätsdata med förändringar från NVDB. Därmed kan

man ha ett ständigt aktuellt vägnät att knyta verksamhetens företeelser till (eller så aktuellt som

man har behov av).

För alla sådana system gäller att de måste kunna upprätthålla en koppling mellan verksamhetens

företeelser och NVDB:s vägnät, d.v.s. systemen måste hantera identiteter för noder och länkar från

NVDB för att verksamhetens egna företeelser ska kunna knytas till dessa. Vid uppdatering av

vägnätet (ny leverans från NVDB) måste systemet ta hand om de förändringar som skett. Om en

väg har byggts om måste systemet signalera detta, så att man kan avgöra vilka förändringar som

behövs för de egna företeelser man har knutit till vägen.

Vid utbyte av data mellan olika databaser, baserade på samma standard som NVDB, är det alltid

viktigt att samverka så att bägge parter är överens om definitioner av och krav på data.

1 SS 637004 Väg- och järnvägsnät



9(26)

3 Beskrivning av företeelsetyper

3.1 Dataproduktens uppbyggnad (modell)

Dataprodukten (företeelsetypen) beskrivs genom att den ges en utbredning, ett läge på vägnätet,

samt en eller flera attributtyper. I en del fall saknas attributtyper och då beskrivs enbart

företeelsernas läge på vägnätet. Alla företeelser kopplas till vägnätet för att de skall kunna

betraktas på ett enhetligt sätt i förhållande till varandra samt till vägnätet.

I nästa kapitel beskrivs hur företeelser får en utbredning på vägnätet genom att de kopplas till

referenslänken.

Företeelsetypernas definitioner och strukturer beskrivs i en datakatalog.

3.2 Attribut beskriver företeelsen

Företeelsen i sig är uppbyggd av två delar: dels en beskrivning av företeelsen, dels angivande av

dess läge på vägnätet. Dessutom finns attribut som anger dess tidsversion, d.v.s. när den är giltig

på vägnätet. Företeelsetypen beskrivs av sina attribut. Varje attribut tillhör en attributtyp.

Attributtypen tillhör en viss datatyp som kan ha en bestämd värdemängd. Beskrivningen av varje

förekomst av företeelser, inklusive dess läge och tidsversion, sker med ett eller flera attribut.

Lägesangivelsen görs genom att företeelsen ges en utbredning som även den har attribut.

Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen, utbredning, där attributet

Bredd anger att vägbredden har värdet 9,5 och enheten är meter.

För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut (förutom utbredningens och

tidsversionens attribut). Det är då obligatoriskt att ange ett värde för attributet. Att attribut är

obligatoriska leder till att det inte är möjligt att registrera en företeelse med enbart dess

utbredning utan en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av

intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet.

Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn.

Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse

att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen:

Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte

obligatoriska.

För vissa företeelsetyper kan det dock vara av intresse att enbart känna till utbredningen. För

företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen

även om den inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet.

Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas

vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut:

Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas

och de ska gälla under samma tidsperiod på en bestämd del av vägnätet. D.v.s. det som registreras

är en uppräkning av noll, ett eller flera värden.

Exempel: En företeelse av typen Förbud mot trafik har det samtidiga attributet Fordon och som på

angiven sträcka, från en viss tidpunkt och tills vidare, gäller förbudet för: lastbil, buss, traktor.

Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För

att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen

tillsammans och skapat ett sammansatt attribut.



10(26)

Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t.ex. startdag, slutdag,

dagslag, klockslag etc.

Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt.

3.3 Företeelsens giltighet i tiden

Alla företeelser har ett unikt id samt en giltighet i tiden. Företeelsers giltighet på vägnätet beskrivs

genom giltigheten på företeelsens anknytning till vägnätet samt vägnätets giltighet i tiden.

En företeelse kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt.

En företeelses tidsversion är en viss period under vilken attributvärden och utbredningar är giltiga

för företeelsen.

3.3.1 Från-datum och till-datum

Alla företeelser har en tidsversion som anger dess giltighet på vägnätet. Tidsversionen har från-

och till-datum. Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när

företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill – när den föds och dör.

Alla företeelser har alltid ett från-datum.

3.3.1.1 Definition Från-datum

Obligatoriskt attribut: Från-datum

Definition: Det datum då företeelsen börjar gälla.

Värdemängd:

Exempel 1998-03-15

3.3.1.2 Definition Till-datum

Attribut: Till-datum

Definition: Det datum då företeelsen slutar gälla.

Värdemängd:

Exempel 1998-03-15

När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då

den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid 9999-12-31, ett datum som alltså skall

betraktas som ”tills vidare”.

3.3.2 Historik

Vägnätets historik sparas i databasen. Alla referenslänkar, noder och företeelser med attribut och

utbredningar sparas alltså även om de har avslutats, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att

gälla. Därför måste man registrera tidpunkt då ett objekt slutat att gälla.



11(26)

Företeelse: Slitlager

Attribut: Slitlagertyp

Attr.värde: Belagd

Nod A

Nod B

4 Företeelsers koppling till vägnätet En företeelses läge anges genom dess utbredning på vägnätet. Några attribut definierar hur

förekomster av en viss företeelsetyp skall kopplas till vägnätet.

4.1 Olika typer av utbredningar

Det finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt

vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har

utbredningar av typen sträckutbredning.

För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till

dokumentet NVDB – översiktlig informationsmodell.

Typ av

utbredning

Förklaring

Sträckutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera

referenslänkar, se exempel i Figur 1.

Nodutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för

företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se

exempel i Figur 2.

Punktutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera

referenslänkar (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till

4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se

exempel i Figur 3.

Svängutbredning Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en

länk till en annan länk via en nod (används t.ex. för företeelsetyperna

Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 4.

Vägutbredning

med värd

Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg

kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn

och Vägnummer

4.1.1 Sträckutbredning

Figur 1 För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B.



12(26)

4.1.2 Nodutbredning

Figur 2. För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan.

4.1.3 Punktutbredning

Figur 3 För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater.

4.1.4 Svängutbredning

Figur 4 För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts.

Företeelse: Svängmöjlighet

Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1

Utbredning: Från länk 1 till länk 2

via nod A

Nod A

Länk 2

Länk 1

Nod B

Företeelse: Vändmöjlighet

Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2

Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan

Nod A

Punkt 10 meter från nod A mot nod B

Företeelse: Väghinder

Nod A Nod B



13(26)

4.1.5 Vägutbredning med värd

Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut

kopplade till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för

respektive sträcka inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt

värdväg/gästväg som pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera

samtidigt på samma sträcka. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och

Vägnummer.

4.1.5.1 Länkroll

I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges.

Länkroll beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning. En väg med ett visst

vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor

på esplanader och motorvägar eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid

finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna

längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet

att exkludera grenarna(ramperna).

Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt.

Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd.

4.1.5.1.1 Definition

Obligatoriskt attribut: Länkroll

Definition: En länks roll på en viss väg där vägen har ett och samma Vägnummer eller Gatunamn

Värdemängd normal – länk där båda färdriktningarna finns på samma körbana och där vägen inte är av typen gren

syskon fram – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går i vägens riktning

syskon bak – länk som är del av en väg där trafik i respektive färdriktning färdas på skilda körbanor och där färdriktning på körbanan går mot vägens riktning

gren - En väg vars syfte är att leda trafik mellan huvudvägarna i en trafikplats, korsning eller cirkulationsplats, och som inte ingår i den genomgående vägens länkföljd. Kan även vara en kortare parallell vägsträcka vid sidan om huvudvägen som redovisas med separat länk,

t.ex. rastplats eller busshållplats.

syskon fram

syskon bak

normal

normal

gren

gren

vägens startpunkt

vägens slutpunkt

vägens bakriktning

vägens framriktning

Figur 5 Exempel på användning av länkroll.



14(26)

4.1.5.1.2 Normal

Normal är en vanlig väg som består av endast en körbana och som inte är en gren, d.v.s. inte är en

avfart eller påfart (se Gren nedan).

4.1.5.1.3 Syskonlänk fram, syskonlänk bak

Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda

referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras

genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir

syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir ”syskonlänk fram” finns det en eller flera länkar

som är ”syskonlänk bak”.

Figur 6

På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att

de är syskonlänkar till varandra.

Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer

eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan

i sig kan ha dubbelriktad trafik.

4.1.5.1.4 Gren

Förbindelsevägar har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för ”gren”.

Figur 7 Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt

Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två

huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.

Väg 70

A B

Väg 55

Gren Genomgående väg

Väg 55

Väg 66

Väg 66



15(26)

4.1.5.2 Ordningsnummer

Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning

för varje ordningsnummer måste täcka en hel länk.

Figur 8 Exemplet visar utbredningsordning och länkroll.


Obligatoriskt attribut: Ordningsnummer

Definition: Inbördes ordning för sträckor inom vägnummer eller gatunamn

Värdemängd: 1-999999

Datatyp: Heltal

Antal decimaler: 0

Mätenhet -



16(26)

4.1.5.3 Värdväg/Gästväg

I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg

och eventuell gästväg registreras.

För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma

fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor

kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av

vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en

vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha

flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen.

Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall

vara värdväg respektive gästväg.

Exempel:

Figur 9

På sträckan A till B är riksväg 55 värdväg till riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg till riksväg 55 på samma sträcka.


Obligatoriskt attribut: Värdväg/Gästväg

Definition: Inbördes ordning för vägnummer eller gatunamn när flera nummer/namn förekommer på samma vägsträcka

Värdemängd: värdväg - vägnummer/gatunamn som har beslutats vara värd

gästväg - vägnummer/gatunamn som ej är värdväg

Rv55

Rv75 Rv55 A

B Rv55 Rv75 Rv75



17(26)

4.1.6 Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd

1. Korsande huvudvägar i trafikplats

Figur 10

Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande:

Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren

2. Gren i trevägskorsning

Figur 11 Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik

3. Gren vid rastplats

Figur 12 Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram.

B A

C D

S R U

T

B

A

C F

D

E

I

B

E

A C

L 55 Enköping

E20 Örebro

E20 Stockholm (55) Norrköping E20

55 H

D F

G

J K



18(26)

4. Länkroller för Gatunamn

Figur 13 Figuren visar länkroller för företeelserna Röda vägen och Gröna vägen där dessa korsar varandra i en cirkulationsplats.

RV = Röda vägen

GV = Gröna vägen

GV Syskon FramGV Syskon Fram

GV Syskon bakGV Syskon bak

GV

gren

GV

gre

n

RV

no

rmal

RV

no

rmal

RV

sys

kon

bak

RV

syskon

fram



19(26)

4.2 Riktning för utbredningen

Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till

referenslänkens riktning som föremål rör sig eller riktar sig.

4.2.1 Riktning för sträck- och vägutbredningar

En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex.

företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att

företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta

fall den förbjudna färdriktningen.

En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex.

hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker

detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra

färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given

riktning.

Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (”med”, ”mot”

eller ”med och mot”).

Figur 14 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning.

4.2.1.1 Definition

Obligatoriskt attribut: Riktning

Definition: Utbredningens riktning

Värdemängd: 1 med

2 mot

3 med och mot

Datatyp: Heltal

Antal decimaler: 0

Mätenhet -

4.2.2 Riktning för svängutbredningar

Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 4 kan en utbredning gälla

för svängen länk1-nodA-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-nodA-länk1.

70 km/tim

90 km/tim 90 km/tim

50 km/tim

90 km/tim Riktning med

70 km/tim Rikting mot

90 km/tim Riktning: med och mot

50 km/tim Riktning: med och mot

Referenslänkens riktning



20(26)

4.3 Sidoläge för utbredning

Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på

ena sidan om vägen. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning.

Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning.

T.ex. företeelsetypen Viltstängsel har utbredning med sidoläge eftersom det kan förekomma på

bara en viss sida av en vägsträcka.

4.3.1.1 Definition

Obligatoriskt attribut: Sidoläge

Definition: Sidoläge

Värdemängd: 1 höger

2 vänster

3 höger och vänster

4 mitt

5 korsande

Datatyp: Heltal

Antal decimaler: 0

Mätenhet -

4.4 Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ

Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan

förekomma flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en

cirkulationsplats kan ha flera gatunamn.

Vid de tillfällen samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra

och vara samtidigt gällande.

Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller

samtidigheten per riktning och sida.

För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ

har identiska lägen.



21(26)

4.5 Enbart en utbredningstyp per företeelse

Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. T.ex.

Vändmöjlighet kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning

med annan väg. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper.

Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera

utbredningar av typen nod.

4.6 Utbredning för färjeled

Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör

förbindelsen i vägnätet. Vilka företeelsetyper som kan registreras för färja framgår av tabellen

Vägdatas företeelsetyper i mappen översikt vägdata på

http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-

underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/.

4.7 Generalisering

Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt

avbildat) finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala

trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB.

http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Vag/Forvaltningsdata/Dataproduktspecifikationer/



22(26)

5 Företeelsetyper för tillkomst Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. Syftet med att beskriva

tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man vid

avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även

en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats.

Företeelsetyperna Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskriver tillkomsten med ett

eller flera processteg (se vidare i Dataproduktspecifikationen för respektive företeelsetyp). De

processteg som bör anges är de som är mest kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment

som är av avgörande betydelse för kvalitén på data.

5.1 Tillkomsthistorik

Tillkomsthistorik skall anges för vägdata oavsett hur de är insamlade. Detta gäller både vägnätet

och alla företeelsetyper2.

5.1.1 Tillkomsthistoriken för vägnätet

Tillkomsthistoriken för vägnätet redovisas med företeelsetypen Referenslinjetillkomst med

attribut enligt nedan:

Ansvarig organisation

Processteg referenslinje (med underattributen: Metod Referenslinje, Flyghöjd, Skalfaktor, Dimension, Slutdatum, Medelfel, Kommentar processteg)

För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Dataproduktspecifikation - Referenslinjetillkomst.

5.1.2 Tillkomsthistoriken för företeelser

För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, d.v.s. hur företeelsens data har fångats, samt

ev. preparerats m.m. Detta görs genom att till alla företeelser kopplas en tillkomstföreteelse kallad

Företeelsetillkomst.

En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera företeelser. D.v.s. flera företeelser kan

ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess

utbredning.

Tillkomsthistorik för företeelser redovisas med ett antal extra attribut som kopplas till

företeelserna. Dessa extra attribut är:

Ansvarig organisation

Processteg attribut (med underattributen: Metod attribut, Slutdatum, Kommentar processteg)

Processteg utbredning (med underattributen: Metod utbredning, Slutdatum, Kommentar processteg)

För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Dataproduktspecifikation - Företeelsetillkomst.

2 Dock anges ingen tillkomsthistorik för de företeelsetyper som används för att beskriva vägnätets tillkomsthistorik.



23(26)

6 Kravspecifikationer och redovisning av kvalitet NVDB skall enligt regeringsuppdraget ha en garanterad och väldefinierad kvalitet. För att klara

detta ställs krav på data som levereras till NVDB och som tillhandahålls från NVDB. I och med

införandet av dataproduktspecifikationerna kommer Trafikverkets vägdataverksamhet att tillämpa

de internationella standarderna för geografisk information.

6.1 Kvalitetsmodell

Den kvalitetsmodell som används för vägdata inom NVDB är den som sätts av standarden

Geographic information – Data Quality (SS ISO 19 157). Se mera i Dataproduktspecifikation –

introduktion och läshänvisning eller direkt i standarden. Kvalitetsmodellen är den modell som i

standarderna används för att ange krav samt följa upp, beräkna och redovisa kvalitet.

För varje dataprodukt ska en dataproduktspecifikation finnas som anger krav enligt denna modell.

6.2 Kvalitetskravklasser

Vägnätet är indelat i fyra kvalitetskravklasser som möjliggör att ställa olika krav på olika delar av

vägnätet. Kvalitetskravklasserna är definierade utifrån företeelsetypen Funktionell vägklass som

anger hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Se beskrivning i 1.8

Termer, begrepp och förkortningar.

Vägnät som saknar funktionell vägklass som t.ex. gång- och cykelnät, placeras i kvalitetskravklass

3.

6.3 Kvalitetssäkrande åtgärder för validering av indata och styrning av intern

bearbetning

Direkt kvalitetsstyrning görs genom att kvalitetsstyrning sker automatiskt i systemet vid

uppdatering/ajourföring. Dokumentation av de kontroller som görs för att validera indata finns i

Handbok för avvikelsehantering vid dataleverans till GVT/NVDB som ligger på www.nvdb.se .

6.4 Krav på dataprodukten

För varje dataprodukt ställs krav på datakvalitetsegenskaper och ett uppföljningsbart mått med nivå för godkännande anges.

Tabellen visar datakvalitetsparametrar för produkten samt nivå för godkännande per kvalitetskravklass, d.v.s. kravnivån/toleransen ska också föras in. Tabellen följer mallen nedan.

Krav per datakvalitetsparametrar Nivå för godkännande per kvalitetskravklass

Q1 Q2 Q3 Q4

n% n% n% n%

….. n% n% n% n%

http://www.nvdb.se/



24(26)

6.4.1 Mått samt definitioner för datakvalitetsparametrar

Mått samt definitioner för det som används är enligt SS ISO 19 157.

Datakvalitetsparametrar för vägnätet är beskrivna i dataproduktspecifikationen för Det svenska

vägnätet.

Datakvalitetsparametrar för företeelser är:

Datakvalitetsparameter Definition Värdetyp

Fullständighet i företeelsetyp -

brist

Antal saknade meter i datamängden i relation till

den totala längden.

Kommentar: Vid heltäckande sträckutbredning

är den totala längden vägnätets totala längd i

datamängden. För övriga utbredningar är den

totala längden den längd som enligt

dataproduktspecifikationen skall finnas i

datamängden.

Avvikelsekvot %

Fullständighet i företeelsetyp

– övertalighet

Antal övertaliga meter i relation till det totala

antalet meter som skall finnas enligt

dataproduktspecifikation.

Avvikelsekvot %

Fullständighet i obligatoriska

attribut -brist

Antal saknade meter i datamängden i relation till

det totala antalet meter som skall finnas enligt


Avvikelsekvot %

Fullständighet i obligatoriska

attribut -övertalighet

Antal övertaliga meter i datamängden i relation

till det totala antalet meter som skall finnas enligt


Avvikelsekvot %

Fullständighet i attribut -brist Antal saknade meter i datamängden i relation till

den totala längden som skall finnas enligt


Avvikelsekvot %

Logisk konsistens,

avvikelsekvot med avseende

på regler konceptuellt

Antal meter med brott mot de konceptuella

reglerna i relation till det totala antalet meter i

datamängden (enligt måttet avses antal objekt

men för att få ett bättre mätetal likställs en meter

väg med ett objekt)

Avvikelsekvot %

Logisk konsistens

domänkonsistens

Antal meter som inte överensstämmer med sin

värdedomän i relation till det totala antalet meter

i datamängden (enligt måttet avses antal objekt


väg med ett objekt).

Avvikelsekvot %

Logisk konsistens

formatkonsistens

Antal meter som lagrats i konflikt med fel format i

relation till det totala antalet meter i

datamängden (anpassat så att en meter ses som

ett objekt).

Avvikelsekvot %

Logisk konsistens topologi Kommentar: Tillämpas ej.



25(26)

Tematisk noggrannhet av

klassning av attribut

Antal meter felaktigt klassade attributvärden i

relation till det totala antalet meter i

datamängden.

Avvikelsekvot %

Lägesnoggrannhet, absolut Grundkravet för vägnätets referenslinjer är att

konfidensintervall ± 4 m för noggrannhet i plan

och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara

uppfyllt.

(Detta innebär att för 68 % av värdena är

lägesnoggrannheten bättre än ± 2 m.)

Kommentar: Absolut lägesnoggrannhet

tillämpas ej för företeelser.

Mått i meter

Lägesnoggrannhet, relativ Halva längden av intervallet som definieras av en

övre och en undre gräns där det sanna värdet med

95% sannolikhet ligger inom intervallet.

Det betyder att kravet för företeelsers koppling till

vägnätets referenslinjer är ett konfidensintervall

på ± 4 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 %

risknivå (2-nivå).

Kommentar: Relativ lägesnoggrannhet tillämpas

ej för vägnät.

Mått i meter

Temporal kvalitet Kommentar: Tillämpas ej.

Aktualitet vid ajourhållning

Krav på antal dagar per

kvalitetskravklass

Kommentar: Här har vi valt

att ha två mått, en som visar

antal och ett som visar antal

meter

1: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det

totala antalet i datamängden

Avvikelsekvot %

2: Antal meter som inte överensstämmer med sin





Avvikelsekvot %

Aktualitet vid

vägnätsuppdatering

Krav på antal dagar per

kvalitetskravklass

Kommentar: Här har vi valt

att ha två mått, en som visar

antal och ett som visar antal

meter

1: Antal som ej uppfyller kraven i relation till det

totala antalet i datamängden

Avvikelsekvot %

2: Antal meter som inte överensstämmer med sin





Avvikelsekvot %

6.5 Ansvar för kvalitet

Dataleverantörernas ansvar för kvalitet i vägdata framgår av dataproduktspecifikationerna.

Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90

www.trafikverket.se

Documents

Översikt vägdata - TrafikverketDokumenttitel Version Datum Översikt vägdata 4.0 2018-02-07 6(26) 1.4 Syftet med NVDB Syftet med NVDB är att samla in, ajourhålla, lagra och tillhandahålla