VETENSKAPLIGT PROJEKTGrundläggande kunskaper inför högskolestudier

Skapande av en egen undersökning

Svenska som andraspråk 3. HT14. Thoren Innovation School. Petrus Öhman.

KUNSKAPSMÅLE: Eleven kan skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, texter om ämnen som är bekanta för honom eller henne och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som till viss del anpassats till texttyp och mottagare.

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden.

C:Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan översiktligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollerar förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer , med enkla omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt,omfattande texter om olika ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare

Eleven kan med viss säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människor sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden.

A:Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt använder med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar inte den skriftliga och muntliga kommunikationen.

Eleven kan utförligt redogöra för det huvudsakliga innehållet, viktiga detaljer och strukturen i texter av vetenskaplig karaktär och kontrollera förståelsen av detaljer med hjälp av strategier och olika hjälpmedel. Eleven kan värdera och kritiskt granska innehållet, såväl uttalade som underförstådda idéer, med nyanserade omdömen. Eleven kan strukturera, referera, värdera, granska och sammanfatta, muntligt och skriftligt, omfattande texter om olika, både konkreta och abstrakta, ämnen och omsätter sin sammanfattning i en muntlig eller skriftlig sammanställning som anpassats till texttyp och mottagare.

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språkbruk och språkanvändning påverkar människors sätt att tala och skriva, samt hur språk kan användas för att uttrycka maktförhållanden.

UPPGIFTENDu är en forskare i språk som har fått i uppdrag av din professor att titta närmare på vilka attityder det svenska folket har till olika fenomen inom språket. Alltifrån slang och svordomar till skola och samhällsfrågor kan vara relevant.

Du skall planera och genomföra ett vetenskapligt arbete. Det kan antingen baseras på en enkätundersökning eller på redan tidigare gjord forskning.

Kom ihåg att dina försökspersoner behöver vara en heterogen grupp: kvinnor, män, gamla, unga, rika, fattiga etc.

Din text skall följa mallen i detta kompendium för hur en vetenskaplig text skall byggas upp..

Planera först ditt arbete genom att fundera på och välja ett ämne. Formulera sedan en fråga som du skall söka bevis för och besvara i din undersökning. Välj sedan en bra metod för att ta reda på svaret på din fråga. I detta kompendium finns sedan en arbetsbeskrivning för hur processen kan se ut. Se till att kontinuerligt stämma av med mig så att ditt arbete kan fortskrida som det bör.

Du kommer också att behöva läsa in dig på litteratur i ämnet som du undersöker. Vad vet vi från tidigare forskning? Här kommer biblioteket bli ett nödvändigt redskap. Tänk på att aktivera din källkritik!

Språket skall vara korrekt och välformulerat, och texten skall använda sig av korrekt citat- och referatteknik.

Omfång: Ca: 4-10 sidor.Typsnitt: Times New RomanRadavstånd: 1,5

Deadline: fredag 24 oktober, kl. 23.59.Mailas till: petrus.ohman@tekniskagymnasiet.se

Ämnet får gärna beröra språk på något sätt, men är valfritt. Några förslag presenteras på nästa sida.

ÄMNESFÖRSLAG

1. Attityder till slangord och svordomar.Vad tycker den svenska befolkningen om olika slangord och svordomar?

Välj ut 20-25 ord som du tror att folk kan ha speciella åsikter om. Låt ca: 50 personer svara på frågor om orden i en enkät. Ställ frågor som undersöker de svarandes attityder till orden.

Ser du några mönster? Spelar t.ex. kön eller ålder någon roll för hur man uppfattar dessa ord? Reagerar försökspersonerna olika på sexuellt orienterade svordomar jämfört med religiöst orienterade sådana? Kan man dra några slutsatser?

Hur har attityder till svordomar sett ut genom historien? Använd historisk kunskap för att skapa en helhet.

2. Attityder till svenskämnet.Vad tycker egentligen gymnasieelever om skolämnet svenska? Vad uppskattar de och vad avskyr de? Kan något förbättras? Borde något plockas bort ur kurserna?

Välj ur några delar av skolämnet svenska som du tycker är intressanta att undersöka. Kanske väljer du delar som du själv är tveksam till eller älskar? Formulera sedan frågor som undersöker vilka attityder dina försökspersoner har till dessa delar. Låt ca: 50 personer svara på frågor om orden i en enkät.

Ser du några mönster i svaren? Skiljer sig åsikterna beroende på t.ex. kön, program, kurs, ålder? Kan man dra några slutsatser?

3. LäsvanorHur mycket läser svenska gymnasieungdomar? Vad läser de? Tycker de att läsning är något viktigt? Påverkar elevernas digitala aktiviteter deras läsande i någon riktning? Fundera vilka frågor om elevernas läsvanor du vill ha svar på. Låt ca: 50 personer svara på frågor om orden i en enkät.

Bestäm dig för om du skall undersöka vad eleverna på vår skola tycker, eller om du även skall fråga elever på andra skolor – utefter det behöver du välja ut en bra grupp.

Ser du några mönster i svaren? Kan man dra några slutsatser? Läser vissa grupper mer än andra? Skiljer det sig mellan könen, programmen, åldrarna? Hur påverkar datorer och mobiler? Spelar fritidsintressen in?

4. Det svenska språkets framtid.Hur kommer det svenska språket att se ut om hundra år? Det kan vi inte helt säkert veta, men vi kan med hjälp av forskning ta reda på vad som håller på att hända med svenskan idag. Samla relevant forskning och litteratur om ämnet och använd ditt källmaterial för att försöka nå en bild av framtiden som är rimlig och relevant.

DISPOSITION

1. Inledning och syfte.Berätta varför du vill göra ditt arbete, och vad det kommer att handla om. Presentera också vad du vill undersöka, d.v.s. vilka frågor du vill besvara.

2. Metod och material.Hur ska du kunna svara på din frågeställning? Skall du göra en undersökning? Skall du svara på den med hjälp av tidigare forskning? Vilka material skall du använda? Enkäter? Litteratur? Berätta så noggrant som möjligt exakt hur din undersökning kommer att gå till, och vilka material du kommer att använda.

3. Bakgrund och tidigare forskning.Det finns säkert redan något skrivet om ditt ämne. Under den här rubriken gör du en kort sammanställning av vad vi redan vet om ditt ämne. Kom ihåg att använda relevanta källor, och en korrekt citatteknik.

4. Resultat.Detta är uppsatsens huvuddel. Vilka resultat har du hittat? Vad visade svaren på dina enkäter? Vad har den forskning du läst kommit fram till? Presentera dina fakta kort, enkelt och objektivt – och glöm inte källhänvisningar.

5. Diskussion och analys.I den förra rubriken så presenterade du ditt resultat, men nu är det dags att diskutera det och dra vissa slutsatser? Förhoppningsvis är det nu du når ett svar på din frågeställning. Visade det sig att människor är toleranta mot svordomar, eller är de inte det? Stämmer ditt resultat överens med övrig forskning på området? Visar dina resultat att vi är mer toleranta idag än för femtio år sedan? Här blir arbetet som mest intressant!

6. Sammanfattning.Sammanfatta kort vad ditt arbete har handlat om. Vad har du undersökt, hur har du gjort det, och vad kom du fram till?

7. Källförteckning.Här skriver du in alla källor du använt i ditt arbete.

SPRÅK OCH STIL

Det är viktigt att språket och stilen i ditt vetenskapliga arbete är anpassade till regler och normer för vetenskapligt skrivande. Några saker bör du tänka speciellt på:

1. Håll samma ton och nivå genom hela arbetet.

2. Undvik talspråk – försök istället att uttrycka dig så exakt som möjligt.

3. Skriv tydligt och koncist. Undvik att skriva pratigt eller långrandigt – ofta kan

du stryka en massa småord i meningen utan att det påverkar innehållet.

4. Använd sambandsord för att binda ihop texten.

(Det finns exempel på sambandsord längre bak i detta häfte)

5. Eftersträva hela tiden tydlighet. Om du är osäker på hur något skall uttryckas

bör du slå upp det, eller prata med läraren, så att det du skriver blir tydligt.

6. Gå igenom alla stavfel, särskrivningar och andra slarvfel. I den vetenskapliga

världen måste alla inlämnade arbeten vara ordentligt genomarbetade.

7. Var konsekvent med din styckesindelning.

8. Kontrollera att du alltid anger källa när du presenterar fakta som du inte själv

har skapat. Se till att dina referenser är korrekt skrivna.

SÖKVÄGAR Den allra säkraste metoden för att finna det man letar efter kan vara att

uppsöka ett bibliotek och fråga en bibliotekarie där. Man har då också fördelen att en utbildad hjälper en att bedöma hur pass pålitliga de källor man hittar är.

Stockholms stadsbibliotek låter dig söka i en mängd databaser. Du behöver oftast bara ett bibliotekskort: https://biblioteket.stockholm.se/att-anv%C3%A4nda-biblioteket/databaser

Du kan artikelsöka i en databas med tidningsartiklar på: http://artikelsok.se/

Kungliga biblioteket har (nästan) allt! Sveriges medborgares gemensamma kunskapsbas. Där finner du böcker, artiklar, e-böcker m.m: http://libris.kb.se/

DIVA samlar en stor mängd uppsatser skrivna på landets universitet och högskolor: http://www.diva-portal.org/smash/search.jsf

Internetarkivet har engelskspråkiga artiklar, böcker, ljud och filmer: http://archive.org/

Digitalt källmaterial: http://lankskafferiet.org/for-larare/kallkritik/

Språktidningen: http://spraktidningen.se/

HUR SKALL JAG BEHANDLA MINA RESULTAT I TEXTEN?

I din inledning presenterar du vad du vill ta reda på (frågeställning).

Du presenterar också hur du skall ta reda på detta, vilket material du kommer att använda

(metod och material). Om du skall genomföra en enkätundersökning behöver din enkät visas

upp i din uppsats – gärna som en bilaga längst bak.

Presentera sedan helt objektivt de resultat du samlat ihop. Nu blir det svårare! Du får inte

förvanska eller förminska siffrorna, utan du måste presentera varje nyans – det är då man kan

dra intressanta slutsatser.

ETT PÅHITTAT EXEMPEL: Fråga 1: ”Anser du dig växa som person av att läsa?”Hur många svarade? 60 st.

Hur många svarade ”ja”? 37 st.

Hur många av dessa var kvinnor respektive män? 20 män, 17 kvinnor.

Vilka gymnasieprogram gick dessa på? 20 natur, 17 teknik.

Hur många svarade ”nej”? 23 st.

Hur många av dessa var kvinnor respektive män? 10 män, 13 kvinnor.

Vilka gymnasieprogram gick dessa på? 10 natur, 13 teknik.

o.s.v.

Presentera dessa data som ett diagram (använd Excel). Välj mellan att ha med alla dessa

parametrar i ett diagram, eller att ha flera diagram för att visa parametrarna. Utforma

diagrammen så att det blir så tydligt och klart som möjligt för läsaren. Visa gärna procenttal i

diagrammen.

Nu är det dags att diskutera ovanstående resultat. Tack vare att du visat på flera parametrar i

svaren kan man av ovanstående data göra flera intressanta iakttagelser – några exempel:

1. Enligt siffrorna tycker en liten majoritet (37 av 60 = ca: 62%) att de växer som person av

att läsa.

2. Men än mer intressant är: Fler män än kvinnor anser sig växa av att läsa! (20 män av 37

ja-svarande = ca: 54%) Detta är siffror som inte överensstämmer med annan forskning på

området (övrig forskning visat att kvinnor i högre grad läser och uppskattar läsning – och

här visar du denna forskning via att referera till den).

3. Dessutom: Det visar sig att naturare i högre grad än teknikare anser sig växa av att läsa.

(20 av 37 ja-svarande = ca: 54%)

4. Vi kan alltså dra slutsatserna att denna undersökning visar att en liten majoritet anser sig

växa av att läsa, och att det i högre utsträckning är män och elever på naturprogrammet

som anser detta. Detta stämmer inte överens med resultat från tidigare forskning – har

något hänt i samhället? Har männen börjat läsa mer?

Excel är mycket enkelt att arbeta fram diagram i. Då kan dina diagram se ut ungefär så här:

62%

38%

Fråga 1: Anser du dig växa som person av att läsa?

JANEJ

54%46%

Andel män/kvinnor av de som svarat "ja" på fråga

1. MÄNKVINNOR

46%54%

Ja-svar uppdelade på gymnasieprogram

TEKNIKNATUR

Snyggt, va? Och tydligt! Men en viktig detalj saknas här: de exakta siffrorna. Vi hade ju t.ex. frågat 60

st, varav 37 svarat ”ja”, men de siffrorna saknas här. Eftersom vi i diagrammen ovan inte redovisar de

exakta antalen, utan bara procenten, så vet inte läsarna tillräckligt mycket om undersökningen. Enligt

dessa diagram kunde antal svarande lika gärna vara 60 som 60 000 – och det är stor skillnad. Om 60

000 elever var tillfrågade skulle resultatet vara häpnadsväckande – vi skulle ha siffror från en mycket

stor undersökning som pekar på att män i högre utsträckning än kvinnor anser sig växa av att läsa.

Det skulle vara sprängstoff på universiteten. Men vi har ju bara frågat 60 elever på en skola, och då är

ju möjligheten för enskilda företeelser större. Kanske har just den skolan ett ambitiöst läsprojekt

inriktat på män? Kanske har just den skolan ett fokus på humaniora och lockar till sig redan

läsintresserade elever? Eftersom underlaget (60 st.) är så litet så är det svårt att dra stora slutsatser –

men det är i alla fall ett intressant stickprov.

VÄGEN FRAM TILL MÅLET

1. Jag formulerar en fråga jag vill undersöka. Frågan skall ej vara för stor.

2. Jag berättar hur jag skall hitta ett svar på frågan.

3. Jag skriver en enkät och låter en testgrupp svara på den.

4. Jag hittar forskning som handlar om mitt ämne.

5. Nu kan jag skriva klart min inledning där jag presenterar allt i punkt 1-4.

6. Jag sammanställer resultaten från enkäten noga och presenterar dem i uppsatsen - helt objektivt och sakligt.

7. Resultaten är presenterade så tydligt som möjligt så att alla läsare förstår dem.

8. Jag analyserar resultaten. Här presenterar jag mina slutsatser. Jag jämför också med annan forskning på området. Nu berättar jag för läsaren vad jag faktiskt har tagit reda på! Jag besvarar min fråga! Jag är en forskare!

9. Jag sammanfattar mitt arbete och skriver en källförteckning.

10. Jag korrekturläser uppsatsen och ser till att språket ser bra ut.

JAG ÄR I MÅL!