Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och läroplanen 2011? · 2019-08-23 · Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och

läroplanen 2011?

What similarities exist between Janusz Korczak and

The Swedish curriculum 2011?

Philip Jonsson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Religionsvetenskap och lärande

2012-11-09

Examinator: Pierre Wiktorin

Handledare: Anders Lindh

2

Förord

Mitt namn är Philip Jonsson, jag läser till religionslärare för grundskolans tidiga åldrar. Min

studie bygger på kvalitativ litterär analys mellan Janusz Korczak och Lgr11. Jag valde att

skriva denna uppsats för att jag brinner för det pedagogiska arbetet. Tillsammans med min

handledare Anders Lindh kom jag fram till att jag skulle göra en litteraturundersökning för att

få svar på mina frågor.

3

Sammanfattning

Philip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11” Malmö högskola: Lärarutbildningen

Uppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens

resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011.

Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran.

Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter

till att tro på sig själva och utvecklas.1 Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så

som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som

människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som

skolan ska gestalta och förmedla.2 Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande.

Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och

vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan.

Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som

handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och

grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få

en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så

som de ville leva den. 3

Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund.

1 http://www.korczak.se/korczak2012/children-have-the-right/

2 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak

%2FRecord%3Fk%3D2575 sid 8

3 Janusz Korczak En humanistisk pedagog 1982

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575



4

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.2 Syfte 7

1.3. Frågeställning 8

1.4 Disposition 9

2. Litteraturgenomgång

2.1 Tidigare forskning 10

2.2 Litteratur 10

2.3 Övrig litteratur 12

2.4 Vetenskapliga artiklar 12

3. Teori 14

3.1 Bakgrund 14

3.2 Vem var Janusz Korczak? 14

3.3 Janus Korczak, pedagogen 18

3.4 Vad är en läroplan 19

3.5 Bakgrund läroplanen 20

3.6 Lgr11 21

3.7 Skolans uppdrag 22

3.8 Undervisning 23

4. Metod 24

4.1 Val av metod 24

4.2 Tillförlitlighet/urval 24

4.3 Genomförande 25

4.4 Matris 26

6

5. Analys 27

5.1 Korczak och Lgr11 27

5.2 Pedagogens roll 30

5.3 Uppfostran 31

5.4 Demokrati 32

5.5 Reflektioner 34

7. Resultat 35

Källförteckning

7

1.0 Inledning

När jag leker eller pratar med ett barn förenar ett ögonblick av mitt liv med ett ögonblick av barnets liv, och dessa ögonblick har samma mognadsgrad. Alla är vi människor, skillnaden mellan den vuxna och barnet är att den vuxna har mer erfarenhet och ska vägleda barnen genom deras tidiga erfarenheter.

4

Mitt arbete handlar om Janusz Korczak och Lgr11. Jag bestämde mig tidigt för att uppsatsen

skulle handla om pedagogik, detta för att jag anser att det är en betydelsefull aspekt av

lärarens arbete. Jag hoppas att med uppsatsen framhäva vikten av ett pedagogiskt ledarskap.

Under Korczaks levnadstid fanns det många inflytelserika pedagoger som John Dewey,

George Kerschensteiner, Célestin Freinet och Maria Montessori.5 Inspirationen till att

fokusera just på Januz korzak kommer från min praktik där vi lärare var inbjudna till en

föreläsning med Christer Mattsson. Christer Mattsson är en lärare som startat upp olika

projekt i Kungälv, Göteborg för att hjälpa elever med olika svårigheter. Mattsson är även ute

och berättar om sina egna erfarenheter och pratar om hur man kan motarbeta bland annat

rasism i Sverige. Under föreläsningen pratade Mattsson om olika misstag han begått.

Mattsson berättade hur han själv utvecklats som lärare med inspiration från Janusz Korczak.

Han pratade om hur man som lärare skall hjälpa elever att skapa nytänkande, ge dem

motivation till att se saker på ett annat sätt och tillsammans bidra med något som hjälper alla.6

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att jämföra gällande läroplanen och Janusz Korczaks pedagogik, detta

för att hans tankar kan appliceras på pedagogers sätt att arbeta idag. Jag vill med min uppsats

belysa och väcka tankar hos blivande lärare kring pedagogik och om möjligt utöka eventuella

referensramar.

4 Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 18

5 Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 25f

6

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037FD7E?OpenDocume

nt&menuid=00326A1C

8

Eftersom mitt arbete utgår ifrån Korczaks idéer och dagens läroplan så kommer uppsatsens

huvudfråga att vara om det finns likheter mellan Lgr 11 och Korczaks pedagogik. Förutom att

påvisa vilka likheter som finns mellan Korczaks idéer och dagens läroplan hoppas jag att

uppsatsens läsare kan ta del av de pedagogiska erfarenheter och tips som ges. För att gå

djupare in i Korczaks pedagogik och Lgr11 har jag valt att göra underfrågor till min

huvudfråga.

1.3 Frågeställning:

Min huvudfråga är: vilka likheter finns mellan Janus Korczak och den svenska Läroplanen för

2011?

Underfrågor:

– Vilka likheter finns det mellan Janusz Korczaks tankar om demokrati och vad läroplanen

2011 säger om demokrati. – Vilka likheter finns det mellan Janusz Korczaks tankar om uppfostran och vad läroplanen

2011 säger om uppfostran.

– Vilka likheter finns det mellan Janus Korczaks synsätt om pedagogens roll och vad

läroplanen 2011 säger om pedagogens roll.

9

Disposition 1.4 I följande del kommer jag att redovisa upplägget av arbetet för att du som läsare ska få en

inblick i mitt examensarbete.

Kapitel ger en introduktion som syftar till att ge läsaren en förförståelse för vad arbetet

kommer att handla om. I det första kapitlet ingår även syfte och frågeställningar, där jag

redogör konkret för vad det är som skall redovisas i uppsatsen. Andra kapitlet handlar om

tidigare forskning, där går jag igenom tidigare litteratur kring Janusz Korczak, vart min

information kommer ifrån.

Det tredje kapitlet är teoridelen, där presenteras teorin i mitt arbete, detta är bakgrunden till

läroplanen och Janusz Korczak det som ligger till grund för min analys.

Fjärde kapitlet består av min metod, här beskriver jag varför jag har valt att göra en kvalitativ

litterär analys. Här diskuteras även tillförlitligheten och urvalet av min studie.

Femte kapitlet är analysen där jag jämför min teoretiska del mellan Korczaks tankar och

lgr11.

Sjätte kapitlet är resultatet av undersökningen. I resultatet sammanställer jag syftet med

resultatet och kommer fram till om det finns likheter mellan Korczak och dagens läroplan.

10

2.0 Litteraturgenomgång

2.1 Tidigare forskning

När det kommer till tidigare forskningen gällande Janusz Korczak finner du många

vetenskapliga artiklar som tar upp kända citat från Korczaks böcker. Artiklarna innehåller en

viktig del av det Korczak lärde ut. Söker du på Malmö Högskolas hemsida MUEP (Malmö

University Electronic Publishing) så finner du uppsatser och papers kring Korczaks pedagogik

i skolan. Det har även gjorts mycket vetenskapliga artiklar kring hans liv och verk.

2.2 Litteratur

Litteraturen gällande Korczak är ofta texter eller böcker som blivit skrivna av författare som

inspirerats av hans verk. I Sverige har vi något som kallas svenska Korczakssällskapet.

Korczakssällskap är en förening med syftet att sprida information om Janusz Korczak. De vill

att hans skrifter ska översättas och publiceras, stödja dokumentation och arrangera

vetenskapliga konferenser kring barn och barns villkor7. De böcker som handlar om hans

levnadstid är ofta skrivna av någon som levde i hans samtid. Jag har valt ut fem böcker som

hanterar Janusz Korczaks pedagogik där tre är hans egna verk och två är skrivna av Leif

Mathiasson respektive Dorotea Bromberg. Till de böcker som inte är relaterade till Janusz

Korczak hör skolans värdegrund och en studie som är gjord på Barnets århundrade skriven av

Ellen Key.

Vad som är viktigt att tänka på när man läser Korczaks texter är att förstå att de skrevs i en tid

som kantades av krig. Detta gör naturligtvis att vissa texter kan vara svåra att sätta in i sitt

rätta sammanhang i dagens moderna samhälle(se kapitel 3.2 om Korczaks liv).

En annan sak gällande Korczaks material är att det kan vara väldigt glorifierande. I många

böcker och artiklar kring Korczak så tar författaren fram det selektiva i hans liv.

Janusz Korczak, En humanistisk pedagog:

Boken är skriven av Dorotea Bromberg översatt av Sven Hartman och handlar om Janusz

Korczaks liv och Korczaks respekt för barn, hur han enligt Dorotea ger stort utrymme för

barnet och individen. ”Om en lärare räknar med att barnen är ofelbara, då begår han ett svårt

7 http://www.korczak.se/korczak2012/

http://www.korczak.se/korczak2012/

11

misstag. Och ännu värre är det om man inför barnet låtsas som om ofelbarheten var det

normala”.8

Boken Janusz Korczak och barnens värld:

Boken handlar om Korczaks tankesätt att skapa en verksamhet som byggde på barns

demokratiska och aktiva deltagande. I boken tas även Korczak liv upp, när han under andra

världskriget mördades i förintelselägret Treblinka.

”Överlämna inte barnen åt morgondagens slaveri; förkväv inte, skynda inte på, pressa inte

barnen. Respektera varje ögonblick, det förgår för att aldrig komma åter, ta vara på det”. 9

Boken beskriver hans liv och de förordningar han införde på barnhemmen. I boken följer man

olika utdrag ur hans liv som är sammanfattade av Leif Mathiasson och Sven Hartman,

svenska pedagoger med ett starkt intresse för Janusz Korczaks pedagogik.

Boken ”Hur man älskar ett barn” boken är skriven av Janus Korczak, han skriver om sitt

arbete och sin erfarenhet så som han själv reflekterar över den10. I boken skriver Korczak

även om hur han tror sig se varför barn ljuger: när barn förväntar sig att något skulle kunna

hända om det kom fram att det var ”skyldigt”. Barnet vet att det kanske kommer att få en dum

kommentar eller som var vanligt på den tiden, bli agat. Men vad skulle hända om pedagogen

inte gav någon elak kommentar, han inte agade barnet, utan hade som tanke det gör inget.

Boken som är skriven av Korczak är hans egna tankar kring barnhemmet och hans pedagogik.

Korczakssällskap beskriver boken:

Korczak became the first and most radical campaigner for children’s rights. For him two rights

were particularly important: the right to receive love and the right to respect. He developed these in two longer texts for parents and teachers. How to Love a Child was prepared on the battlefields of World War I.11

Barnets rätt till respekt är en annan bok skriven av Janusz Korczak som jag kommer att ta

upp. Boken beskriver saker och ting ur ett barns perspektiv, som Korczak tolkar det. Till

exempel:

8 Janusz Korczak en humanistisk pedagog 1982 sid 21

9 Janus Korczak och Barnens värld 2004 sid 18

10 Hur man älskar ett barn 2003

11 http://www.korczak.se/korczak2012/korczak-our-teacher/

http://www.korczak.se/korczak2012/korczak-our-teacher/

12

Det är tråkigt att behöva stå på tå och ändå inte nå upp. Det är svårt att gå i samma takt som de vuxna, när man går med små steg. Ett glas glider så lätt ur en liten hand. När barn ska klättra upp på en stol, sätta sig i en bil eller gå upp för en trappa, sker det bakvänt och inte utan besvär. De når inte upp till dörrhandtaget, kan inte se ut genom ett fönster: De syns inte i folkträngsel, de kommer i vägen och blir kringskuffade. Det är obekvämt och besvärligt att vara liten. Respekt och beundran visas för det som är stort, för det som tar mycket plats. Men det som är litet anses

obetydligt och ointressant. 12

Den sista boken om Janusz Korczak som jag tänker använda mig av är Ensam med gud, böner

av människor som inte ber. På baksidan av boken står det: ”Jag vet inte om jag är så bra på att

bedja, men det kanske inte spelar någon roll vad man säger, bara man säger vad man tänker,

uppriktigt och ärligt”.13

Boken handlar om barnen och hur Korczak anser att ska leda dem in i framtiden. Viktigt är att

tänka att detta var en tid som var kantad utav krig och fattigdom.

2.3 Övrig litteratur

En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med utgångspunkt från ”Barnets

Århundrade”. Ellen Key är en människa som sägs ha inspirerat Korczak och därför ville jag

utnyttja delar av hennes bok ”Barnets århundrade”. Keys var emot betyg och ville att

kunskapen skulle lekas in, att barn skulle få undervisning efter sina individuella

förutsättningar. Skolan skulle vara öppen för alla, oavsett kön och socialklass. 14

2.4 Vetenskapliga Artiklar

Artiklarna jag har valt att använda mig av fokuserar på Janusz Korczaks liv och pedagogik.

Anledningen till att jag valt att använda mig utav vetenskapliga artiklar är för att få en bredare

grund till min analys. Jag har valt dem här vetenskapliga artiklarna för att få en större

trovärdighet och andra källor än just de svenska Korczak böckerna eller de böcker som är

skrivna av Korczak själv.

12

Barnens rätt ti l l respekt 2002 sid 110

13 Janusz Korczak Ensam med gud, böner av människor som inte ber 2004

14 Lengborn, Thorbjörn (1977). En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med utgångspunkt från

"Barnets århundrade": Eine Studie zu Ellen Keys pädagogischem Denken mit Ausgangspunkt vom "Jahrhundert

des Kindes". [Ny utg.] Stockholm: Fören. för sv. undervisningshistoria

13

14

3.0 Teori

Min teoretiska bakgrund delar in sig i tre stycken huvuddelar. Den första delen handlar om

Janusz Korczak, vem han var och hans pedagogik. Den andra delen består av en genomgång

kring läroplanen från 2011. Den tredje delen är en analys av dessa två för att se kopplingen

mellan Janusz Korczak och läroplanen från 2011.

3.1 Bakgrund

För att mitt arbete ska kunna få ett djup måste läsaren först få veta vem Janusz Korczak var.

När jag berättar om Korczak börjar jag med att berätta om hur hans uppväxt och liv såg ut

innan jag går in på det som beskriver vad han åstadkom och hans pedagogik.

3.2 Vem var Janusz Korczak

Janusz Korczak hette egentligen Henryk Goldszmit och föddes i juli 1878 i Warszawa i Polen.

Polen stod då under rysk överhöghet eftersom landets delats från 1758-1918 mellan Österrike,

Ryssland och Preussen.15

Korczak växte upp i en välbärgad assimilerad advokatfamilj där fadern Josef Goldszmit var

advokat och farfadern var läkare.16 Som ung dagdrömde han mycket och var ensam barn.

Korczak visade tidigt intelligens, föreställningsförmåga och känslighet. Korczaks fader och

farfar var väldigt politiskt engagerade och försökte påverka den polska nationalismen genom

att de skrev olika texter och propagerade för den polska självständigheten.17 Korczak kände

sig instängd och började tillslut på en privatskola där undervisningen skedde med hjälp av

rottingen.18 Under tiden som han läste dog hans far på ett mentalsjukhem. Efter

privatundervisningen började han på ett gymnasium med undervisning på ryska. Pedagogerna

beskrivs med samma mentalitet som fångvaktare eller furirer. Vardagen innebar

15

Hur man älskar ett barn 2003 sid 9

16 The work and life of Janusz Korczak sid 99

17

http://content.ebscohost.com.proxy.mah.se/pdf18_21/pdf/2006/3AO/01Sep06/22926958.pdf?T=P&P=AN&K=

22926958&S=R&D=ehh&EbscoContent=dGJyMMvl7ESep7U4wtvhOLCmr0qeprZSr6%2B4SbKWxWXS&ContentC

ustomer=dGJyMPGpt0mwqrdQuePfgeyx44Dt6fIA sid 137

18 Hur man älskar ett barn 2003 sid 11

http://content.ebscohost.com.proxy.mah.se/pdf18_21/pdf/2006/3AO/01Sep06/22926958.pdf?T=P&P=AN&K=22926958&S=R&D=ehh&EbscoContent=dGJyMMvl7ESep7U4wtvhOLCmr0qeprZSr6%2B4SbKWxWXS&ContentCustomer=dGJyMPGpt0mwqrdQuePfgeyx44Dt6fIA



15

förödmjukelse och frustration när man fick gå i självförsvar för att finna de svar man sökte.

Efter att han gått ut gymnasiet började han utbilda sig till läkare, då han skulle följa i sin

farfars fotspår. Under tiden som han läste skapades legenden Janusz Korczak. Korczak var i

tjugoårsåldern då han anmälde sig till en tävling där han skrev en pjäs på fyra akter, som heter

Vilken väg? I tävlingen var de tvungna att använda sig av pseudonym och Korczak kommer

inte på någon. Men på hans bord låg en bok som han hade läst, där hjälten heter Korczak. Då

skapade han en ny hjälte med namnet Korczak.19 Han blev inkallad i kriget mellan Ryssland

och Japan 1905-1906, detta eftersom Polen vid denna tid ingick i det ryska tsardömet. Det var

under kriget som Korczak såg vilka det var som verkligen blev drabbade, barnen. Han såg att

de som blev värst drabbade var barnen som förlorade sina föräldrar och var helt övergivna.20

Under kriget publicerade en tidskrift en del av hans texter och när kriget var över hade han

blivit känd under pseudonymen Janusz Korczak.21 Efter kriget jobbade Korczak på ett

barnsjukhus i en förort till Warzawa, dit han åkte dag och natt. Korczak blev även inkallad till

de rikas kvarter, dit åkte han och tog betalt så mycket han kunde för att hjälpa det andra

barnhemmet för fattiga med extra förnödenheter. Korczak sparade även pengar så han kunde

resa för vidare studier i Paris, Berlin och London, han reste mellan åren 1898-1904. Han

lyckades under tiden bli en framstående läkare och många av de rikare vill göra honom ännu

mera framgångsrik.22 Korczak själv finner bara ett lugn när han är på barnsjukhuset och han

är inte intresserad av de dyrbarheter som erbjuds honom som ung och lovande doktor. Han

ska ha utryck sig med sarkastiska och rebelliska ord som ”När i alla djävlars namn ska vi sluta

upp med att skriva ut salicyl mot fattigdom, utsugning, kriminell belastning och

brottslighet”?23 Slutligen efter en del överväganden väljer han att övergå från medicinen till

det pedagogiska när han väljer ett barnhem som har byggts efter hans beskrivning 1911 på

19

Hur man älskar ett barn sid 12

20




21 Janus Korczak och barnens värld sid 16

22




23 Hur man älskar ett barn sid 17







16

Krochmalnagatan. Korczak började studera pedagogik och publicerade fyra böcker i ämnet.

Under första världskriget går han ut med en anteckningsbok, på framsidan står det ”Hur man

älskar ett barn”. När kriget är över återvänder han till Polen med en text som är redo för att

tryckas, Korczak själv undrade om det var en undersökning, ett diktverk eller ett manifest?

Han skrev många artiklar, föreläste på högskolor för blivande lärare, skrev barnböcker och

gjorde radioshow med barn.24 Mellan åren 1918 och 1929 är tiden då Korczaks pedagogik

bevittnade sin höjdpunkt gällande de litterära verken. Han valde att tillämpa sina metoder på

två stycken intuitioner: det barnhem jag skrivit om i Warszawa, som han var föreståndare för

och ett annat som hette ”Vårt hem” i Bielany i närheten av Warszawa. Korczak använde sina

teorier om att man skulle vara ärlig mot barnen och om att elever skulle få lära sig det

”verkliga” livet.25 Det sägs att han kunde ge arbetet lekens charm, han hade ett otroligt sinne

för humor och kunde berätta historier som ingen innan. Året 1939 blev livet annorlunda för

alla på barnhemmet. Ghettot kan beskrivas med höga murar, en halv miljon människor satt

hopklistrade innanför dessa murar och förhållanden människorna levde under var inte de man

eftersträvade.26

Tidigt i juli 1942 var det inte längre någon hemlighet att de som bodde i området skulle

likvideras. Korczak hade blivit erbjuden fri lejd åtskilliga gånger.27 Varje gång hade han sett

på människan som erbjudit honom fri lejd som om han förrådde honom. Vid det sista försöket

att få ut Korczak påminde han om en man vid namn Piotr Zalewski. Han hade varit

grenadjären i tsarens armé och efter kriget arbetat på barnhemmet med Korczak i tjugo år.

Han vägrade lämna barnen trots att han var arisk och blev väl påmind om detta genom

nazisterna, till slut blev han mördad på ”barnhemmets gård”. Korczak svarade:

Du förstår, om en vaktmästare inte ville lämna barnen därför att han var fäst vid dem, och du föreslår att jag, deras vårdare, deras far… skulle kunna lämna barnen ensamma att kvävas i en gaskammare? Hur skulle jag kunna leva efter det?

Det var något han inte skulle kunna och gjorde det inte heller.28 Mesta delen av tiden innanför

murarna gick åt till att skaffa de förnödenheter som krävdes i form av mat och medicin. Trots

24

Janusz Korczak och barnens värld sid 21


26 Hur man älskar ett barn 2003 sid 24ff

27 http://jte.sagepub.com.proxy.mah.se/content/56/2/145.full.pdf+html sid 145


http://jte.sagepub.com.proxy.mah.se/content/56/2/145.full.pdf+html

17

att han var trött och sliten tog han på sig ansvaret att starta ett till barnhem i ghettot. Dagarna

ägnade han åt barnen och kvällarna till att skriva ner sina anteckningar i en slags dagbok,

dagboken innehöll minnesbilder och händelser och tankar från ghettot. Den sista anteckningen

i dagboken från den 4 augusti 1942, dagen innan de deporterades till Treblinka var: ”Jag står

och ser en tysk soldat på vakt. Kan inte låta bli att undra över vem mannen var, lärare, sopade

gator, kanske jurist? Vad skulle han göra om jag vinkade till honom? Kanske vet inte ens

soldaten själv vad han skulle göra”.29

Korczak slutade aldrig att tro på mänskligheten och trots att han visste vad som skulle ske

med honom och barnen så slutade han aldrig tro och hoppas.

Den 5 augusti 1942 omringade nazistiska soldater barnhemmet i ghettot, barnen fick inte äta

upp sin frukost, utan blev tvingade att ställa upp sig på gatan. I täta led vandrade man fyra och

fyra, eleverna hade satt på sig de finaste kläderna till vajandet av deras flagga. Flaggan var en

gyllene fyrklöver mot en grön bakgrund, det gröna stod för allting som växer. Tillsammans

marscherade de genom de tysta gatorna i Warszawa till omlastningsplatsen, nära Gdansk

station.30 Dom blev påtvingade på tåget som tog dem till Treblinka, som ligger ett tiotal mil

nordost om Warszawa. Det var en dödsfabrik som mördade niohundratusen människor.

Korczak dog tillsammans med sin trogna kollega Stefania Wilczynkas som följde honom in i

döden. Korczaks dagbok smugglades ut ur ghettot, och hans resa avslutades i gaskammaren

tillsammans med elever och barn som han hade offrat allting för. Han offrade allting för en

bättre och mer medmänsklig värld. Minnesplatsen är gestaltad som ett hav av stenar. Varje

sten symboliserar en utplånad shetl(Shetl är en liten stad med stor judisk befolkning)31 och

varje sten har namnet på en stad eller by inristad. Endast en sten bär en enskild persons namn:

Janusz Korczak

Henryk Goldszmit

och barnen32

29

Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 22ff

30 Hur man älskar ett barn 2003 sid 28ff

31 http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2007-2/envisa_doda_sprak.pdf


18

3.3 Janusz Korczak, pedagogen

I detta kapitel ska jag berätta om Korczaks pedagogiska arbete. Vad var det som var

revolutionerande med just Korczak? Skulle detta fungera i dagens samhälle, med den nya

teknologin? Kanske inte allt, men en hel del om att ge barnen rätten till att tänka och vilja lära

sig. Mer om skrivandet och varför man gör vissa saker skulle garanterat återkomma. Jag

kommer använda mig av boken ”Hur man älskar ett barn”, eftersom det är det pedagogiska

verk i vilket han själv berättar om de verktyg han använt, vilket gör dem till primärkällor.

Anslagstavlan

”På ett väldigt synligt ställe, inte alltför högt upp på väggen hänger en tavla på vilken man

med häftstift sätter fast alla förordningar, meddelanden och annonser. Anslagstavlan ger

utrymme för både pedagogernas och barnens initiativ”.33 Almanackan, termometern, en viktig

tidningsnyhet en bild, en rebus osv. Frågor som uppstår är om jag är med på tavlan?

Nyfikenheten väcks, barnet kanske inte kan läsa, men känner igen sitt namn, vill veta mer,

undrar vad som står och vill lära sig läsa.

Utan anslagstavlan blir livet ett en plåga; du säger högt och tydligt: - Barn a, b, c och d ska gå, ta eller göra det eller det. Genast kommer e, f och g. – Jag med? – och jag? Och han? Du upprepar vad du nyss sagt, men utan framgång. – Men jag då? Du säger: - Ni ska gå dit och få… Återigen frågor oväsen och förvirring. – När då? – vart ? – varför då?

34

Korczak satte upp en anslagstavla fastän majoriteten inte kunde läsa, varför? Barnen lärde sig

känna igen sitt namn, nyfikenhet väcks och viljan att förstå vad som står tar över hand.35

Brevlådan

Att vara tålmodig är inte alltid en dygd som barn behärskar och brevlådan är därför till för att

få barnen att lära sig vänta på ett svar. Den är även till för att skilja mellan små och stora

sorger, bekymmer, mellan tillfälliga och allvarliga önskningar och tvivel. Brevlådan får

barnen till att tänka och motivera till att få fram rätt saker, den lär dem att vilja lära sig skriva.

33



35 Hur man älskar ett barn 2003 sid 141f

19

”Skriv ner det och lägg det i brevlådan” – ”jag kan inte skriva” – ”be någon som kan om

hjälp”.36

Brevlådan lär oss att:

Tålmodigt vänta på svar

Skilja på vad som är viktigt och oviktigt

Tänka och motivera

Hitta ett sätt att lösa problem

Bokhyllan

Bokhyllan använde sig Korczak av för att man skulle skriva ner sina egna tankar i böcker som

står där, rapporter kring vad som har hänt. Även pedagogens dagbok skulle finnas där.

Svårigheter, pinsamheter och fantastiska upplevelser skulle finnas här. Även kalendarium där

man antecknar vilka som gick på staden, tidpunkter och ärenden fanns i bokhyllan.

3.4 Vad är en läroplan?

I läroplanen kan man läsa om skolans grundläggande mål och riktlinjer. I läroplanen beskriver

man bland annat normer och värden, kunskapsmål samt elevernas ansvar och inflytande. I

läroplanen finns även kursplanerna som anger målen för undervisningen i varje enskilt

ämne.37

På riksdagens sida har man valt att förklara läroplanen på följande sätt:

11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan.

38

36

Hur man älskar ett barn 2003 sid 142ff

37 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-

utbildningssystemet/utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.4291

38 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-

2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-utbildningssystemet/utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.4291

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-utbildningssystemet/utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.4291

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1


20

I den svenska skoldebatten har tyngden tidigare legat på om det ska vara kunskap och

prestationer som är det centrala eller sociala målsättningar i kombination med allmän

personlighetsutveckling. Dock har tonvikten allt mer lagts på fostran och kunskapstillägnande

alternativt stimulans och individuell mognad.

Att en lärare/pedagog ska fostra en elev kan man inte finna i 1969 års läroplan men däremot i

Lgr 80. Likväl i Lpo 94 kan man finna att eleverna går mot ett mer individuellt synsätt.

Elevernas rättigheter betonas mer gällande kunskapsinhämtade och social gemenskap. I

läroplanen Lpo94 står det: ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika

egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”39

3.5 Bakgrund läroplanen

1962 beslutade riksdagen om den nya grundskolan detta blev början till reformer inom hela

skolväsendet som skulle genomföras under de kommande decennierna och framförallt under

sextiotalet som var väldigt händelserikt i svensk skolhistoria. 401968 beslutades det om en

revision av grundskolans läroplan detta valde man att göra för att förhindra att högstadiet var

en återvändsgränd för eleverna. Oberoende av tillval på högstadiet kunde eleverna nu välja

teoretisk eller praktisk linje på gymnasiet. Förändringen var enligt Olof Palme strävande för

att skapa jämlikhet inom skolväsendet.41 Nästa läroplan kom inte förens 12 år senare och var

då Lgr 80. Läroplanen valde att minska timantalet på de praktiska ämnena och laborativa

ämnen. Det var uppdelat hur man ville ha läroplanen, dels de som ville behålla en skola där

teorin och det abstrakta innehållet skulle ha huvudrollen vilket det alltså blev.42

Nästa läroplan blev Lgr 94, Lgr 94 fick ta emot massiv kritik, läroplanen är ett av de

styrdokument som talar om vad skolans uppdrag är och hur verksamheten ska utformas. Den

39

http://www.skolverket.se/forskola-och-

skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLAR01&tos=COMPUL

SORY_SCHOOL&a=22#anchor_22

40 http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje



http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLAR01&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=22#anchor_22



http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje



21

inleds med förordningstexter, följs sedan av skolans värdegrund och uppdrag samt mål och

riktlinjer.43

3.6 Lgr 11

Skolväsendet har utvecklats mycket sedan 1962, i Lgr 11 kan man se att det står:

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

44

Från och med höstterminen 2011 började den aktuella läroplanen för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshem att gälla. Till skillnad från tidigare läroplaner så innehåller den

nya de olika ämnenas kursplaner. Dessa kursplaner fick i sin tur en ny struktur i tre delar:

syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Man vill att kraven i skolan ska vara tydligare och

konkreta. Lärare, föräldrar och elever ska förstå vad som förväntas under lektionerna.

Läroplanen slår fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning. Det är dags

att uppvärdera läraren och undervisningen i skolan. Syftet med den nya läroplanen var bland

annat, enligt regeringen, att fler elever ska kunna nå målen och att elevernas kunskaper

kontinuerligt följs upp och utvärderas. Att ha tydligare kursplaner skulle även ge ett ökat stöd

för lärarens undervisning och främja en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas

kunskaper.45 Lgr 11 vilar på en demokratisk grund,

Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

46

Läroplanen tar även upp fyra grundpelare så som människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt

solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I Lgr11

43

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet – Lpo 94 sid

44Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 sid 9

45 http://www.regeringen.se/sb/d/12466/a/153375

46 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 sid 7

http://www.regeringen.se/sb/d/12466/a/153375

22

skriver man att skolan ska vara icke konfessionell. Man ska fostra eleverna med den etik som

bygger på kristen tradition och västerländsk humanism.47

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna

delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.48

Skolan ska vara till för alla, den ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de

förs fram, de ska ge eleverna möjligheter till personliga ställningstaganden. Undervisningen

ska som innan nämnt vara saklig och alls

idig. Skolan ska se till att barnen inte blir ensidigt påverkade av en eller andra åskådningar.49

3.7 Skolans uppdrag

Skolans uppdrag är enligt läroplanen att främja lärande detta genom där individen stimuleras

att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska tillsammans med hemmen främja

elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande

individer och medborgare. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.50

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera

elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och

lösa problem.51

Skolan strävar enligt Lgr11 att främja lärande vilket förutsätter en aktiv diskussion i den

enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och

om hur kunskapsutveckling sker. Lgr11 säger att skolan ska främja elevernas harmoniska

utveckling. Detta vill skolan uppnå genom att åstadkommas genom en varierad och

balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

47

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 sid 7





23

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra

framsteg och övervinna svårigheter.52

3.8 Undervisning

I skolan skall undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Skolan

skall ta hänsyn till elevernas bakgrund, vad de har för tidigare erfarenheter när det gäller t.ex.

språk och kunskaper. Man strävar efter en skolform som är likvärdig, oavsett vart i landet

skolan befinner sig. Eftersom alla elever är olika ska det också finnas olika vägar att nå målet,

enligt läroplanen ska skolan arbeta för en individuell anpassad lärandemiljö.

Enligt läroplanen strävar skolan efter att skapa en jämlikhet mellan män och kvinnor.. 53

Lgr11 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda

eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Man vill att skolan ska utveckla deras förmåga att

ta ett personligt ansvar.

52

Läroplan för grundskolan, förskolekl assen och fritidshemmet 2011 sid 10


24

Metod 4.0

Nedan följer mitt val av metod och genomförandet.

4.1 Val av metod

För att få ett bra val av min metod använde jag mig av en bok som heter Att skriva en bra

uppsats, i mitt arbete använder jag mig av en kvalitativ litterär analysmetod, detta innebär att

jag söker efter svar med hjälp av den litteratur jag har valt att använda mig av.54

Den kvalitativa studien innebär att jag fokuserar på att få en så djup förståelse för mitt ämne

som möjligt. Metoden kan förklaras som ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på.55

Ett kvalitativt synsätt är att individens perspektiv på en företeelse eller sin verklighet är av

större intresse än en objektiv föreställning av detsamma. Backman tar upp i boken rapporter

och uppsatser framträdande begrepp inom ett kvalitativt synsätt som innebörd (mening),

kontext, och process. Begreppet innebörd eller mening, handlar enligt Backman om ”hur

individer upplever, tolkar och strukturerar en omgivande verklighet i relation till sina tidigare

kunskaper och erfarenheter”.56

4.2 Tillförlitlighet/urval

Jag har undersökt hur Janusz Korczaks pedagogik skulle ställa sig till läroplanen från 2011,

vilket betyder att min litteratur är anpassad därefter. Hur hög tillförlitligheten min uppsats får

påverkas av den litteratur jag har valt att använda. I de bok val jag har gjort anser jag att det är

viktigt att påpeka att jag valt litteratur från Korczak själv som huvudkälla vilket kan innebära

att min text påverkas av hur Korczak såg på sig själv och sin lära, att endast använda hans

verk skulle på detta vis påverka tillförlitligheten negativt. För att motverka en låg

tillförlitlighet har jag därför även använt mig av fakta från andra källor för att öka

54

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev. och uppdaterade] uppl.

Malmö: Liber sid 292

55 Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur sid 13

56 Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur sid 48

25

objektiviteten.57 Jag har bland mina källor valt att använda mig av vetenskapliga artiklar,

böcker skrivna kring Korczaks liv och även Korczak själv som huvudkälla.

4.3 Genomförande

För att uppnå syftet med denna rapport, att se om det finns likheter mellan Janusz Korczaks

pedagogik och läroplanen från 2011 har jag valt att använda mig av en huvudfråga och sedan

bryta upp läroplanen till olika under rubriker så som, demokrati, uppfostran och pedagogen.

Detta har jag gjort för att lättare se samband mellan Korczak och läroplanen.

För att uppnå syftet med denna rapport, det vill säga undersöka den svenska läroplanen och se

om det finns likheter mellan Lgr11 och Korczaks tankar krävs det att jag vet vad Korczaks

pedagogik är, likväl måste jag ställa hans tankar gentemot läroplanen för att därigenom visa

på likheterna.

Jag undersökte hans texter från hans pedagogik och tankar kring hans syn på barn och vad

som kan påverkat honom. I läroplanen försökte jag att se likheter med Korczaks tankar och

idéer. Jag kom här fram till att en kvalitativ textanalys var det mest passande för min

undersökning. Detta medförde att jag var tvungen att ha ett visst förhållningssätt gentemot

Korczak och det som skrivs kring honom inklusive hans egna texter. Utifrån min huvudfråga

började jag att analysera textkällorna och tolka dem utifrån min förförståelse.

Min tanke och med hjälp av min mentor kom vi tillsammans fram till att presentera analysen

av läroplanen och Korczaks tankar med hjälp av en matris. Detta har jag valt för att underlätta

för läsaren i analysen och se de likheter mellan Korczak och dagens läroplan. När det gäller

själva bearbetningen av de litterära källorna så baseras svaren på min tolkning utav texterna.

Jag har försökt att strävat efter att inte utesluta viktiga resultat. Jag har försökt beskriva på ett

tydligt sätt hur jag gjort min undersökning så att de som tar del av arbetet förstår min

tankegång.

57

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats . 2., [rev. och uppdaterade] uppl.

Malmö: Liber 327

26

4.4 Matris

I min analys har jag valt att använda mig utav en matris. Jag har valt att jämföra Korczaks

pedagogik och läroplanen från 2011. Min förhoppning är att matrisen skall tjäna till att

förtydliga och ge en överblick till läsaren och underlätta för denne att följa mitt resonemang

samt svar på mina frågeställningar.

27

5.0 Analys

I detta kapitel presenteras en kvalitativ textanalys av Lgr11 grundskolans tidigare år och

Janusz Korczak.

I läroplanen finns det grundläggande pelare så som: Människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet; alla människors lika värde; jämställdhet mellan kvinnor och män, osv.

Solidaritet med svaga och utsatta är också en del i värdegrunden. Utöver detta finns i

Korczaks pedagogik fyra dygder: rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. 58 Han

skriver i boken Hur man älskar ett barn;

”Märk väl! Antingen kommer vi nu att förstå varandra genast eller också skiljs vi åt för evigt. Om tankarna försöker fly och gömma sig, om känslorna skenar iväg, återkalla dem då till ordning och tygla dem till viljans hjälp! Jag kräver ett Magna Carta libertatis (privilegiebrev) för barnens rättigheter. Jag har funnit tre grundläggande rättigheter, men det finns kanske flera: 1: Barnens rätt

till sin död. 2: Barnens rätt till den dag som är. 3: Barnens rätt att vara som det är.”59

Jag anser att det är framförallt här i läroplanens värdegrund som man kan se de stora

likheterna mellan Korczak och läroplanen. Detta beror delvis på att de båda är poetiskt

skrivna, vackert uttryckta men kanske inte för pedagoger så enkelt att uppnå. Korczak förenar

i sin pedagogik ett synsätt med en uttalad respekt för varje barn och dess behov, han betonar

att miljön måste struktureras så att de svaga inte kommer i kläm. Värdegrunden innehar även

att skolan vilar på en demokratisk grund som Korczak också kämpade för.

Skolans uppgift är enligt läroplanen från 2011 att låta varje enskild elev finna sin unika

egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

5.1 Korczak och Lgr11

Jag anser att Korczak var tidig ute med vad vi idag diskuterar lärare och pedagoger letar efter

idag, han såg tidigt att varje individ kräver ett individuellt bemötande, hans pedagogik liknar

på så sätt dagens. Korczak ansåg att ”friheten” och ”styrningen” anpassas till det enskilda

barnets förutsättningar och behov. 60

58

Hur man älskar ett barn 2003 sid 188 - 189

59 Hur man älskar ett barn 2003 sid 42-43


28

Läroplanen och kursplanerna är till för dem som arbetar i skolan. Dessa ska följas för att

eleverna ska få möjligheter att uppnå de kunskapskrav som ställs för att gå vidare. Det som

följer gällande Korczaks tankar är hur jag tror att han skulle se gällande dagens läroplan. Jag

har valt att använda mig av en matris där det finns likheter mellan läroplanen och Korczaks

tankar. I dagens läroplan finns åtskilliga fler punkter än vad jag tar upp, jag har själv valt ut

vissa punkter att trycka på. I varje läroplan finns även en värdegrund för skolan som jag anser

hör ihop med Janusz Korczaks tankar och kommer där visa likheter likväl. Som jag nämnt

tidigare och som Hartman skriver så är Korczaks tankar poetiskt skrivna i många

sammanhang. Punkterna som följer har jag valt ut och jag kommer även att jämföra Korczaks

tankar och värdegrunden utan punkter i resultatet.

Korczak och läroplanen Figur 1

Janusz Korczaks tankar: Lgr11:

Uppfostran:

• Låt barnen göra fel, kom ihåg om verkliga

prövningar skulle komma, är vi kanske inte

till hands.

• Att utbilda eleverna efter att klara av

omvärlden har varit Korczaks tankar, han vill

att de ska klara av världen med en positiv syn

och hjälpa andra till en bättre dag.

• Ett exempel som ska hjälpa är

kamratdomstolen, med hjälp av

kamratdomstolen så kan man skapa ett

demokratiskt samhälle.

Demokrati:

• Respektera strävan efter kunskap.

•Respektera misslyckanden och tårar.

•Respektera barnets ägodelar och tillgångar

• Ta hänsyn till varje enskild individs behov,

förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

• stärka elevernas vilja att lära och elevens

tillit till den egna förmågan.

• kan göra och uttrycka medvetna etiska

ställningstaganden grundade på kunskaper

om mänskliga rättigheter och

grundläggande demokratiska värderingar

samt personliga erfarenheter

•förbereda eleverna för delaktighet och

medansvar och för de rättigheter och

skyldigheter som präglar ett demokratiskt

samhälle.61

61

http://www.skolverket.se/


29

• Hänsyn till barnet att vara som det är.

• Barnens demokratiska anda vet inte av

hierarkier.

•Kamratdomstolen är till för att bidra till

jämställdhet och bereda vägen för barnets

rättigheter.

•När barnen förstår att de gjort fel och ser att

en annan människa blir ledsen så ges

möjligheten att bättra sig inför nästa gång.

Även detta står under en paragraf i

barndomstolen, barnen ska förstå andra och

hjälpa varandra att stärka de positiva

egenskaperna.

Pedagogens roll:

•Respektera det som är nu, idag. Hur skall de

klara av morgondagen om vi inte unnar dem

ett medvetet, ansvarsfullt liv idag.

•Uppfattningen om fostran och utbildning

som ett instrument för social reformer och en

huvudväg till ett bättre samhälle.

• Barnens egenvärde och att ses som

medmänniskor.

• Barn gläder sig åt att uträtta saker, där det

finns problem finns det iver att lösa dem.

• respekterar andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för

förtryck och kränkande behandling, samt

medverkar till att hjälpa andra människor.

• ge utrymme för elevens förmåga att själv

skapa och använda olika uttrycksmedel,

• organisera och genomföra arbetet så att

eleven

• utvecklas efter sina förutsättningar och

samtidigt stimuleras att använda och utveckla

hela sin förmåga,

• upplever att kunskap är meningsfull och att

den egna kunskapsutvecklingen går framåt.

• successivt får fler och större självständiga

uppgifter och ett ökat eget ansvar kan leva sig

in i och förstå andra människors situation och

utvecklar en vilja att handla också med deras

bästa för ögonen.

Källa: http://www.skolverket.se/ 22.10.2012


30

5.2 Pedagogens roll

Att tänka på här gällande en bra pedagog är att enligt läroplanen att den förespråkar att elever

ska själva finna sig själv och våga undersöka för att utvecklas. Ett problem gällande att

jämföra Janusz Korczaks tankar kan vara att eftersom han skriver så poetiskt gör det svårt att

punkta upp hans ideér. En bra pedagog enligt Korczak är en sådan som tar sig tid till barnen, den ser barnet, en bra

pedagog vet att bakom en struntsak kan det dölja sig ett problem som borde uppmärksammas.

Pedagogen surar inte när hon inte förstår sig på ett barn, utan tänker, söker och frågar andra

barn efter svar. Barnen kommer att visa hur pedagogen ska gå tillväga för att skada barnet så

lite som möjligt. Låt barnet göra fel, den moraliska styrkan stärks när barnet övar och

utvecklas.62 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Det är lärarens

och skolans uppgift att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt

vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Enligt läroplanen så ska eleverna få möjlighet

att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som

tillsammans med andra.63

För skolan är det viktigt att arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Detta

framhäver Lgr11 att det är extra viktigt under de tidiga skolåren då leken har stor betydelse

för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever

daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska främja elevernas

harmoniska utveckling.64 Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som

skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika

kunskapsformer är delar av en helhet.65

Sven Hartman säger i sin vetenskapliga artikel att de senaste årens utspel om skolans

värdegrund alltför ofta har förblivit svävande över horisonten utan att någonsin landa i den

pedagogiska vardagen. Med tiden anser Hartman att det dock har vuxit fram allvarligt menade

62





31

försök att skapa både en praktisk och en teoretisk förankring för det myckna talet om

grundläggande värden.66

Hartman skriver även att han anser att en del av det som Korczak använde sig utav då ter sig

som självklarhet i en modern pedagogisk miljö.

På internationella Korczakkonferenser brukar man ofta i högtidliga ordalag tala om det önskvärda i att återskapa ”Korczaks system” så att det på nytt Skulle kunna verka i pedagogiskt arbete bland barn och ungdom. Detta bygger enligt min uppfattning på en missuppfattning av arvet efter Korczak. Han Utvecklade aldrig något eget system i den mening som vi kan finna det hos.

exempelvis Maria Montessori eller i Waldorftraditionen. De metodiska grepp och de idéer som han beskriver i sitt pedagogiska huvudarbete Hur man älskar ett barn utgör knappast ett system.

67

Hartman vill dock framhäva systemet Kamratdomstolen som Korczak la väldigt mycket tid

på. Han gjorde det i övertygelsen att domstolen skulle bidra till barnens jämställdhet, bereda

vägen för en konstitution övertygelsen att domstolen kan bidra till barnets jämställdhet.

Janusz Korczak la väldigt mycket av sin tid på att grunda pedagogiska idéer, han ville sätta

sig in i barnens värld och se att de fick samma möjligheter och behandlade på ett likvärdigt

sätt.

Pedagogen har ett stort ansvar enligt lgr11, mycket tyngd läggs på hur pedagogen framför sitt

material för eleven så att den kan klara av målen, ”den dagliga pedagogiska ledningen av

skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.

Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya

metoder prövas och utvecklas.”68

5.3 Uppfostran

När det kommer till uppfostring kan man se likheter mellan Korczak och läroplanen från

2011. Enligt Korczak så handlar uppfostran om hur man bemöter barnen, om man tar ett

exempel som Korczak berättade hur viktigt det är att lyssna uppmärksamt och framförallt

66

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrat i/Tidskriften/2001/

Nr%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hartman.pdf

67

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrat i/Tidskriften/2001/Nr

%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hartman.pdf

68 Läroplan för grundskolan, förskolekl assen och fritidshemmet 2011 sid 11

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2001/Nr%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hartman.pdf




32

ärligt på barnen, inga listiga påtryckningar. Man får definitivt inte ha några ogenomförbara

löften, att kunna komma överens med barn, det är ett arbete. Att pedagogen ger möjligheter

till barnen att få prata öppet utan att möta vrede och motvilja, att barnen inte blir utskrattade

utan att det är en värdig moralisk atmosfär, var vad Korczak eftersträvade.69 Korczak strävade

efter en jämlikhet mellan alla människor, alla är vi olika men förtjänar samma respekt.

Lgr11 säger att skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och

därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.70

Korczak ansåg att ”friheten” och ”styrningen” anpassas till det enskilda barnets

förutsättningar och behov. Man kan inte säga att det ena är bra och det andra dåligt,

oberoende av vilken individ det gäller. 71

Likheterna här är stora, båda strävar efter att se eleven som en enskild individ och på så sätt

kunna finna sig själv och bli en del i samhället. Korczak ansåg att med hjälp utav hans

pedagogik så skulle eleverna bli en del av samhället och få en möjlighet till att se världen ur

ett ljusare perspektiv. Läroplanen säger:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att

därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer

beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en

snabb förändringstakt.72

Att utbilda eleverna efter att klara av omvärlden har varit Korczaks tankar, han vill att de ska

klara av världen med en positiv syn och hjälpa andra till en bättre dag. Ett exempel som ska

hjälpa är kamratdomstolen.

5.4 Demokrati

Skolväsendet ska som jag nämnt innan vilar på en demokratins grund. Skolan ska förmedla

och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska

69

Hur man älskar ett barn 2003 sid 154f




33

värderingar som det svenska samhället vilar på.73 Var och en som verkar inom skolan ska

också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.74

Likheterna här mellan Korczak och läroplanens demokrati är att Korczak skriver om fostran

och utbildning som ett instrument för social reform och en huvudväg till ett bättre samhälle.

Korczak påpekar att barns demokratiska anda inte vet av hierarkier. Han anser att eleverna ska

vara jämställda och att de under vuxen ledning kan ledas till ökad självinsikt och

självkännedom. Korczak som anser att barn är människor precis som vuxna, men de saknar

den komponent som vuxna har och det är erfarenhet. Det är vår uppgift som vuxna att dela

med oss av vår erfarenhet och vägleda barnen genom dess egna tidiga erfarenheter. I grunden

handlar det om respekt för barnet som människa menar Korczak.75 I boken Janusz Korczak

och barnens värld beskrivs Korczaks hem som ett praktiskt demokratiskt samhällsexperiment.

Det var ett samhälle med en egen tidning, egna beslutande möten och en kamratdomstol som

behandlade barn och vuxna som likar och i första hand dömdes utifrån förlåtelseparagrafer.76

Gällande denna tanke som Korczak hade kan man se likheten mellan demokrati i

sammanhanget där det i läroplanen står:

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt

delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att

delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. 77

Detta är något som Korczak strävade efter och försökte göra med sin verksamhet. Han

verkstad fungerade som ett samhälle i samhället, som barnens egen republik i samhället.

Korczak hade som grund att se till att alla bedömdes lika inklusive pedagogerna. Han ansåg

att barn gläder sig åt att uträtta saker, där det finns problem finns det iver att lösa dem.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska

också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.78

73

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 sid 8


75 Janusz Korczak och barnens värld

76 Janusz Korczak och barnens värld



34

5.5 Reflektioner

Korczaks tankar och idéer, är tankar som finns hos pedagoger än idag. Inom förskolan och

skolan, liksom i samhället som helhet diskuterar vi barns rätt att vara delaktiga i och kunna

påverka beslut i de frågor som berör barnet. Efter att ha skrivit denna uppsats tror jag att

Janusz Korczaks syn på barn, har påverkat pedagoger på att se barn med mer respekt.

Korczaks tankar är än idag aktiva, de diskuteras och är med och påverkar läroplanen. Jag

anser även att det är viktigt för pedagoger som går ut som lärare att veta vad som har påverkat

oss dit vi är på väg idag.

Kärnan i Janusz Korczaks budskap var att barn är lika mycket värda som vuxna. Korczak ville

att barnen skulle få möjligheter att växa upp i sällskap med jämnåriga, inte i första hand i

familjen, och få utvecklas till självständiga individer. Hur gör man detta enligt Korczak? Jo

genom att få uttrycka sina åsikter i fria diskussioner, både med vuxna och med andra barn.

Därför fungerade hans hem som ett samhälle i samhället, ett slags barnens egen republik, med

miniparlament, domstol och en egen tidning. Det är varje skolas skyldighet att inom

läroplanens ram se till att eleverna får så god utbildning som möjligt. Det kan se olika ut över

hela landet men det är grunden som är läroplanens intentioner. De grundläggande värden och

kvaliteter som läroplanen uttrycker skall prägla hela kedjan av styrdokument, dvs.

programmål, kursplaner och betygskriterier.

När jag reflekterar kring denna uppsats så inser jag hur viktigt det är med pedagogiken som vi

alla arbetar med i skolan, jag tror att det är viktigt för de som går ut som lärare att ha med sig

en bra grundpedagogik för sig själva. Att man tror på det man gör, att man ger eleverna

möjligheter till att tro på sig själva och läraren. Uppsatsen syfte är en stark grund för det vi

jobbar med i skolan, läroplanen och pedagogik. Denna uppsats berör dessa delar och jag tror

det är viktigt att ha något man tro på med sig in i skolvärlden.

35

6.0 RESULTAT

Min undersökning har visat att Lgr11 och Janusz Korczak har en hel del gemensamt i

grundläggande tankar. Som jag nämnt innan så går Korczaks fyra dygder: rättskänsla,

generositet, tolerans och ansvarstagande ihop med värdegrundens grundpelare så som:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet; alla människors lika värde;

jämställdhet mellan kvinnor och män, osv. 79

Korczak förenar i sin pedagogik ett synsätt med en uttalad respekt för varje barn och dess

behov, han betonar att miljön måste struktureras så att de svaga inte kommer i kläm. I

Korczaks tankar finns ett genomgående tema hur barnen ska få göra sina egna misstag, säg

inte vad de ska göra utan var istället deras vägledare eller rådgivare. Dagens värdegrund

liknar Korczaks idéer, båda utgår från en demokrati och ett barns sätt att se världen med en

förhållning att skapa en bättre framtid.

Syftet med uppsatsen var att belysa om det fanns likheter mellan Korczak och Lgr11, både

lgr11 och Korczak följer en röd tråd gällande demokrati och för barnens bästa.

I uppsatsen kunde man även se att både Korczak och läroplanen har en gemensam tanke

gällande, uppfostran, demokrati och pedagogik. Detta genom att jag visade likheter i matrisen

och även i min fortsatta analys.

Det är viktigt att förstå vad det är som är grunden i den dagliga verksamheten Janusz

Korczaks syn på barn och demokrati har påverkat pedagoger förr i tiden men även idag.

Korczaks tankar är än idag aktiva, de diskuteras och är med och påverkar läroplanen.

79

Hur man älskar ett barn 2003 sid 188 - 189

36

Referenser

Bromberg, Dorotea (red.) (1983). Janusz Korczak: en humanistisk pedagog. Stockholm: Inst.

för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Korczak, Janusz (2002). Barnets rätt till respekt. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur

Korczak, Janusz (2003). Hur man älskar ett barn. 2. uppl. Stockholm: HLS förl.

Korczak, Janusz (2004). Ensam med Gud: böner av människor som inte ber. Stockholm:

Verbum

Lengborn, Thorbjörn (1976). En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med

utgångspunkt från "Barnets århundrade": [Eine Studie zu Ellen Keys pädagogischem Denken

mit Ausgangspunkt vom "Jahrhundert des Kindes"]. Diss. Uppsala : Univ.

Mathiasson, Leif (red.) (2004). Janusz Korczak och barnens värld. Lund: Studentlitteratur

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev. och

uppdaterade] uppl. Malmö: Liber 327

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

37

Internet

Utbildning och demokrati 2001, VOL 10, NR 2, S 9-24 Barnkonventionens föregångare

Anteckningar om den polske barnläkaren och pedagogen Janusz Korczak

Sven G Hartman tillgänglig på internet

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrat i/Tidskriften/2001/Nr

%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hartman.pdf (21.10.2012)

Lärarförbundet, Christer Mattson "Alla barn i mitt klassrum förtjänar respekt"

Tillgänglig på Internet

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037F

D7E?OpenDocument&menuid=00326A1C (21.10.2012)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Tillgängligt på internet


skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLA

R01&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=1#anchor_1 (21.10.2012)

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Tillgänglig på internet


skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLA

R01&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=22#anchor_22 (21.10.2012)

Stödja dokumentation om Korczak genom bibliotek, arkiv etc., samt att arrangera möten och

vetenskapliga konferenser kring barn och barns villkor. Tillgänglig på internet

http://www.korczak.se/ (21.10.2012)

Janusz Korczak : Legacy of a Practitioner-Researcher. Tillgänglig på internet

http://jte.sagepub.com.proxy.mah.se/content/56/2/145.full.pdf+html (6.01.2013)



http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037FD7E?OpenDocument&menuid=00326A1C


http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLAR01&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=1%23anchor_1%20






http://www.korczak.se/

http://jte.sagepub.com.proxy.mah.se/content/56/2/145.full.pdf+html

38

Barnkonventionens föregångare Anteckningar om den polske barnläkaren och pedagogen Janusz Korczak Sven G Hartman. Tillgänglig på internet

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/

Tidskriften/2001/Nr%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hartman.pdf (6.01.2013)

”Alla barn i mitt klassrum förtjänar respekt” av Christer Mattsson. Tillgänglig på internet

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037FD7E?OpenDocument&menuid=00326A1C (6.01.2013)

Korczak – our teacher on the rights of the child. Tillgänglig på internet

http://www.korczak.se/korczak2012/korczak-our-teacher/ (6.01.2013)

Envisa dödas språk. Tillgänglig på internet

http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2007-2/envisa_doda_sprak.pdf (6.01.2013)

Skolväsendet. Tillgänglig på internet http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1 (6.01.2013)

Grundskolans lärare - till nu från då. Tillänglig på internet

http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje (6.01.2013)





http://www.korczak.se/korczak2012/korczak-our-teacher/

http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2007-2/envisa_doda_sprak.pdf




Documents

Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och läroplanen 2011? · 2019-08-23 · Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter