VKV

VVååld i nld i näära relationerra relationer

VVåårdsamverkan Fyrbodal 4/12rdsamverkan Fyrbodal 4/12--20122012

ToveTove CorneliussenCorneliussen, utbildningsledare, V, utbildningsledare, Väästra stra GGöötalandsregionens kompetenscentrum om talandsregionens kompetenscentrum om vvååld i nld i näära relationer, VKVra relationer, VKV

VKV

Vad är VKV?

Ett kompetenscentrum som samlar, skapar och sprider kunskap.

Vi är till för hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen.

VKV

Utbildningar, information

Utbildningar, seminarier, medverkani högskoleutbildningar

Portal med hjälpguide, filmer, kalendarium etc

www.valdinararelationer.se

VKV

Forskning, utveckling

Initiera, bedriva och förmedlaforskning

Riktlinjer kring handläggningvid sexuella övergrepp

VKV

Varför ska vi göra något?

• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347

• Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)

• Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifikasymptom. Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and commonsymptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821

• Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255

VKV

HHäälsolso-- och sjukvoch sjukvåårdenrden

Mål enl. HSL 1982:736: ”En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.”

• Upptäcka/identifiera• Behandla/stödja/motivera• Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg• Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser• Samverka

VKV

Frihet från våld - en mänsklig rättighet!

”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.”

FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor

VKV

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”.

Per Isdal, Meningen med vold, 2001

Vad är våld?

VKVUtdrag ur: Dubbelt utsatt

VKV

Fysiskt våld

Sexuellt våldPsykiskt våld

Vad är våld?

VKV

Prevalens i Norden

252000LHBT (Sv) 2005

5120-552407Norge 2004

5018-703552Danmark 2003

16 (kv)13 (m)

65-809845Sverige 2000

4618-646926Sverige 2001

4018-744955Finland 1997

Prevalens u. livstid %

ÅlderAntalLand/år

Källa: NCK 2011 VKV

Det anmälda våldet ser olika ut

Män• Utsätts av andra män.• Utsätts utomhus.• Utsätts av någon okänd • Våldet är en

engångsföreteelse.• Ofta två anmälningar per

brott.

Kvinnor• Utsätts av män.• Utsätts inomhus.• Utsätts av någon man

känner • Våldet är ofta upprepat.• Stort mörkertal.

Källa: BRÅ

VKV

VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållandenllanden

• Män mest utsatta för psykiskt och även fysiskt våld, vilket oftast är förhållandevis mindre allvarligt (Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005).

• Män blir sällan utsatta för sexuella våldshandlingar (Rennison and Planty 2003; Rhodes, Houry et al. 2009; Tanha, Beck et al. 2010; Black 2011)

VKV

VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållanden, fortsllanden, forts

� Män blir utsatta i situationer av ”våldsamt motstånd”, följt av ”situationsbetingat våld” och även av ”ömsesidigt våld och kontroll”. Däremot blir heterosexuella män sällan utsatta i situationer av s.k. ”intim terrorism” (Johnson 2006).

VKV

VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållanden, fortsllanden, forts

� Det finns ett samband mellan mäns våldsutsatthet och det att de utsätter sin partner för våld (Anderson 2002; Coker, Davis et al. 2002; Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008; McKinney, Caetano et al. 2009; Rhodes, Houry et al. 2009; Straus, Cerulli et al. 2009).

Man kan därför anta att en del av den våldsutsatthet som män uppger är således självförsvarsvåld eller en reaktion mot det våld som de utsätter sin partner för.

VKV

VVååld mot mld mot mään i heterosexuella n i heterosexuella fföörhrhåållanden, fortsllanden, forts

� Män rapporterar sällan att de känner rädsla inför det psykologiska och/eller fysiska våld som de utsätts för (Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008) och att de reagerar på sin partners våldsanvändning genom att skratta eller banalisera det (Hickman, Jaycox et al. 2004; Romito and Grassi 2007).

� Få män söker hjälp för sin våldsutsatthet då de känner skuld, skam och stigmatisering och förnekar det våld som de har varit med om (Tsui, Cheung et al. 2010).

VKV

DDöödligt vdligt vååldld

• 16-17 kvinnor dödas varje år i nära relation

• 44-78% har sökt akutsjukvård efter misshandel

• ca 190 fall av försök till mord eller dråp av kvinna polisanmäls årligen

Källa: NCK 2011 VKV

Fysiska skador

• Blåmärken• Rivmärken• Sår • Frakturer• Tandskador• Hjärnskakning• Inre skador• Förlust av hår

Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011

VKV

Hälsokonsekvenser

• Kroniska smärtor• Mag-tarmproblem• Ångest • Depression• PTSD• Sömnsvårigheter

Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011

VKV

Tecken på våldsutsatthet

• blåmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår

• multipla skador av olika datum• skadan stämmer ej med patientens förklaring• upprepade akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild• kronisk smärta utan tydlig orsak

VKV

Tecken på våldsutsatthet, forts

• mag-tarmproblem• psykiska/psykosomatiska problem• svårighet att genomgå gynekologisk undersökning• patienten söker upprepade gånger för diffusa symtom• överbeskyddande, kontrollerande partner

VKV

Särskild utsatthet

• Kvinnor med utländsk bakgrund• Personer i HBT-förhållanden• Personer med funktionsnedsättning• Kvinnor som lever i missbruk• Kvinnor i prostitution/ trafficking• Äldre personer• Ungdomar (15-24 år)

Källa: NCK:s kunskapsbank 2011

VKV

Polisingripande

VKV

Myter om samkMyter om samköönat vnat vååldld

• Tjejer slår inte andra tjejer• Myten om den lesbiska utopin• ”Cat Fight”• Att spela det kvinnliga offret• Boxningsringmyten

Källa: Våld i samkönade relationer/NCK 2009

VKV

Vem utsätter? Vem blir utsatt?

Förekommer i alla:• Samhällsklasser• Kulturer• Åldrar

Våra föreställningar om vem som är förövare och vem som är utsatt kan bidra till att vi inte upptäcker människor som utsätts för våld.

VKV

Jag var så kär……….

Källa: P1 - ”Han var för bra för att vara sann”

VKV

Våldets normaliseringsprocess

• Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag i vardagen.

• Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldet förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras.

• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld.

VKV

Våldets normaliseringsprocess

• Kontroll och isolering• Växling mellan värme och våld• Bortförklaring av våldet• Anpassning• Internalisering• Motstånd

Lundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samt Holmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon?

VKV

Första slaget……

Källa: P1 Dokumentär- ”Han var för bra för att vara sann”

VKV

Våldscykeln

Vålds-händelse

Skuld, skam

Försoning

Smekmånad

Upptrappning

Alternativ till våld -behandling

Alternativ till våld -behandling

Källa:

VKV

Varför går hon inte?

• Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad• Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa• Rädsla för ensamhet• Ekonomiska svårigheter• Skam och skuld• Psykologiskt nedbruten• Hoppet om en förändring

VKV

Det traumatiska bandet

• Kärlek• Rädsla• Hat• Medlidande• Skuld• Hopp

Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004

VKV

Varför går hon?

• Att nå botten, ge upp• När det gäller livet• När det gäller någon annan

Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004

VKV

Uppbrottsprocessen

Tre aktiva processer:

• Att bryta upp• Att bli fri• Att förstå

Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004

VKV

Jag - ett misslyckande….

VKV

Hur skall jag fråga?

• Öppna frågor • Fråga grundligt• Tillåtande attityd• Visa empati• Definiera vad som menas med våld• Berätta om konsekvenserna för hälsan

Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

VKV

Att vAtt vååga frga fråågaga• Visar att vården har en beredskap för

problematiken• Patienten uppmärksammas på vad det

betyder för hennes hälsa och livskvalitet• Patienten väljer om hon (han) vill berätta nu

eller senare

VKV

Våga fråga …….men hur?

www.valdinararelationer.se/fragaomvald

VKV

FFöörslag prslag påå rutinfrrutinfråågorgor• Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli

utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan så därför brukar jag fråga alla mina patienter. Är det okej?

• Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig någon gång?

Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

VKV

FFöörslag prslag påå rutinfrrutinfråågor, fortsgor, forts• Har någon tvingat dig att göra saker som du inte vill

genom att slå dig eller hota eller kränka dig?• Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din

partner?• Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din

vilja?• Är du rädd för någon i din omgivning?

Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010

VKV

TTäänk pnk påå attatt……..• samtala med patienten i enrum• alltid använda auktoriserad tolk• gör en riskbedömning• undvik egna värderingar• ta dig tid att lyssna

VKV

Män i kris

• Störst risk för dödligt våld vid separation• Uppmärksamma männen som söker för

krissamtal• Erbjud samtalskontakt

Källa: Solveig B Vatnar

VKV

Behandling av mBehandling av mäännennnen

• Alla verksamheter har som mål att mannen skall inse sitt ansvar för våldet.

• Vanlig behandlingsmetod att analysera våldshändelser i detalj så att mannen tvingas se sin egen del i våldet.

Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering, SoS 2010

VKV

Behandling av mBehandling av mäännennnen

Förbättringar hos män i behandling:

- våldet minskade- den psykiska hälsan förbättrades- alkohol- och narkotikabruket minskade

Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer –en utvärdering, SoS 2010

VKV

DokumentationDokumentation

• Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld även om inte kvinnan vill polisanmäla

• Dokumentera gärna med fotografier• Journalanteckningar kan användas vid

en ev. rättegång

VKV

”Den arge”- www.cinebox.se

VKV

Att vAtt vääxa upp med vxa upp med vååldld

• Ca 200.000 barn i Sverige växer upp med våld• Barnen påverkas negativt• Risk att även barnen misshandlas (30-60%)

Källa: Rädda Barnen, NCK m fl.

VKV

Att vAtt vääxa upp med vxa upp med vååldld

• Barnen upplever vanmakt och maktlöshet• Barnen utsätts för psykisk misshandel• Tabuiserande trauma• Ansvar för mamma• Rädsla för att bli övergiven

Källa: Arnell & Ekbom (1999), Leira (1990) m fl

VKV

Hur fHur föörhrhååller sig barnen till vller sig barnen till vååld i ld i hemmet?hemmet?

• Begränsa skadorna • Några ingriper - andra distanserar sig• Lojalitet mot föräldrar• Rädsla

Källa: Anne Sohlberg, 2007 samt Metell, 2001

VKV

SymtomSymtom

• PTSD• Ont i magen• Mardrömmar• Ätstörningar• Koncentrationsstörningar

Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (2010) NCK

VKV

VVååldets konsekvenserldets konsekvenser

• Anknytning påverkas• Ökad kortisolproduktion• Ökad risk för astma/allergier• Söker vård oftare• Skolresultat påverkas• Risk för framtida ohälsa

Källa: Genväg till forskning: Barn som upplever våld - konsekvenser för välmående och hälsa, VKV 2012

VKV

ACEACE--studienstudien

Dos-responssamband mellan utsatthet ibarndomen (fysiskt/pykiskt/sexuellt våld/försummelse etc) samt ohälsa/riskbeteende i vuxenlivet (missbruk, rökning, fetma, STD, cancer, självmord)

Källa: Felitti, V, m fl, 1998

VKV

BUPBUP--screeningscreening

Var femte mamma till barn i BUP-vårdhade utsatts för våld!

Källa: Läkartidningen nov 2009

VKV

SocialtjSocialtjäänst och hnst och häälsolso-- ochochsjukvsjukvåårdrd……....

…..har arbetssätt som försvårar upptäckt av våld i familjen, t ex genom att alltid samtala med familjen tillsammans.

Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg. A, m.fl. 2010

VKV

AnmAnmäälningspliktlningsplikt• Vid misstanke om att barn far illa eller är

utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL).

VKV

AnmAnmäälningspliktens efterlevnadlningspliktens efterlevnad• 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95

barn utsatta för fysisk misshandel och 42 utsatta för sexuella övergrepp

• Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och 22 % till polisen

• Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till sococh 50 % till polisen

Källa: ”Child abuse clinical investigation management and nursing approach”. Björn Tingberg, 2010

VKV

VarfVarföör anmr anmääler vi inte?ler vi inte?

• Vår egen ångest - vill inte se• Skjuter upp problemet till nästa person• Rädsla för att slå sönder familjen• Dålig återkoppling• Misstro till socialtjänstens arbete• Dålig kunskap

Källa: Björn Tingberg, Miogruppen, 2008

VKV

Dubbelt utsatt

VKV

Våld mot äldre

”Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförts inom ett förhållande där det finns en förväntan påförtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person.”

Källa: Torontodeklarationen

VKV

Exempel på våld mot äldre

• Misshandel • Kränkningar• Vanvård• Försummelse• Övergrepp• Missförhållanden• Inadekvat vård

VKV

Prevalens

• 6 % utsatta senaste månaden

• Var 5:e utsatt för ekonomiskt våld

• 15-50 % av närstående/vårdare utövat våld mot dementa

• 16 % av äldre i svensk studie uppgav våldsutsatthet

Källor; Cooper m fl 2008, Eriksson, 2001

VKV

Vem är förövare?

• Hälften var barn

• Var femte var make/maka

• Mestadels en man var förövare

• Ökad ålder ökar risk för utsatthet

Källor; National Research Council, 2003

VKV

Vilka mönster ser man?

• Manliga förövare grövre fysiskt våld

• Ekonomiskt våld - 75 % män (förövare)

• Kvinnor mer utsatta för upprepade hot o trakasserier

• Manlig personal står för drygt 3/5 av försummelse

Källa: Eriksson, 2001

VKV

Stora mörkertal

• Få fall rapporteras inom vården

• Kunskap låg bland personalen

Källa: NCK 2010:14

VKV

Riskfaktorer hos den äldre

• Stort vårdbehov

• Fysiskt beroende

• Problematiska beteendeförändringar

• Kognitiv funktionsnedsättning

• Mentala symtom (förvirrning, depression)

VKV

Riskfaktorer hos familjemedlem

• Psykisk ohälsa

• Alkoholism

• Börda/utmattning

• Svagt socialt nätverk

Källa: NCK 2010:4

VKV

Tecken på våld/försummelse

• Blåmärken av olika ålder • Uttorkning• Liggsår• Skalpskador• Brännmärken• Medföljande som för den äldres talan

VKV

Exempel på åtgärder

• Information och utbildning

• Screeningfrågor där äldre söker vård

• Preventiva hembesök

• Teamarbete

VKV

Tänk på att…..

• Komplexa våldssituationer kan ha pågått under lång tid

• En av fyra sårbara äldre är i riskzonen för våld - fåupptäcks!

• Samverka med andra

• Blunda ej för problemen!

VKV

FramgFramgåångsfaktorerngsfaktorer• Skaffa kunskap kring våldet.• Diskutera värderingar inom arbetsgruppen.• Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.• Skaffa goda kanaler för samverkan.• Ta fram bra hänvisningslistor.• Våga agera!

VKV

VKVVästra Götalandsregionenskompetenscentrum omvåld i nära relationer

www.valdinararelationer.se/vkv