Upload
leminh
View
219
Download
1
Embed Size (px)
Citation preview
Välkomna tilltemautbildning
Annika [email protected]
”Var inte alltför optimistisk, ljuset i tunneln kan vara ett tåg”
Franz Kafka
Syfte och målmed dagen
• Att få behörighet att undervisa i temat Banbrytande teknik.
• Att få pröva några av uppdragen och lära känna materielen, så att alla känner sig trygga inför att undervisa i temat.
• Ha diskussioner kring praktiska frågor runt temat, erfarenheter, tips och råd.
• Få inspiration för temat och NTA i stort.
• Att se vikten av en språklig utveckling och begreppsbildning inom NO och teknik.
NTA-teman med
Teknikuppdrag
Kretsar kring el, år 3-5
Rörelse och konstruktion, år 4-6
Matens kemi, år 5-6 (7)
Flyta eller sjunka, år 5-6 (7)
Magneter och motorer, år 6 (7)
Framtidens ljus
Framtidens kommunikationer
Framtidens mat
Framtidens fordon
Framtidens farkoster
Vem ligger bakom materialet?
• NTA utveckling
• Banverket (ingår numer i Trafikverket)
Temats innehåll och lärande
Temaöversikt Se även s 6 i Lärarhandledninegen
Olika pedagogiska grepp
• Berättelse som löper genom boken
• Bilder som stödjer inlärning
• Reflektion
• Öppna uppgifter
• Kluringar
• Kontroll av kunskaperna
Varje kapitel innehåller
• Introduktion: Berättelsen
• Uppgifter (markerade med X)
• Kluringar
• Utblick
• Sammanfattning
• Hemuppdrag
Lärarpärmens struktur
• Flik 0:
presentation, allmänna tips och idéer
• Flik 1-12:• Resumé• Ruta med mål• Materiel• Samarbete i arbetslaget• Förberedelse• Genomgång av uppdraget• Bra att veta
Lärarpärmens struktur
• Flik 13-18 :
• Kopieringsunderlag
• Kvalitetskriterier
• Ordlista
• Referenser
• Planeringsunderlag
• Underlag för stordior
• Pdf:er på hemsidan
Hur kan man träna ord och begrepp som eleverna möter?
Flik 15 Ordlista, uppdrag för uppdrag
http://puzzlemaker.discoveryeducation.com
Lgr 11
Skolans uppdrag
• historiskt perspektiv
• miljöperspektiv
• internationellt perspektiv
• etiska perspektiv
Ha syftet i åtankeunder dagen!
Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Ha syftet i åtankeunder dagen!
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Ha syftet i åtankeunder dagen!
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
Ha syftet i åtankeunder dagen!
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
• Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv
• Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
Uppdrag 1Välja färdsätt
Syftet med Uppdrag 1är att eleverna:
• ökar sin insikt och kunskap om hur en del av våra vanliga färdmedel påverkar vår miljö,
• utvecklar sin förmåga att reflektera över, bedöma och värdera vilka konsekvenser våra val av transportmedel har på miljö, ekonomin och tiden,
• tillägnar sig kunskaper för att kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och samhället,
• repeterar eller bekantar sig med begreppet kraft,
• får en inblick i resandets historia.
www.historiskt.nu
www.järnväg.net
Klimatmål för att stoppaglobal uppvärmning
Internationellt avtal om minskade utsläpp
• EU deltog i FN:s klimatkonferens COP 21 som ägde rum i Paris i december 2015.
• Konferensen resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser.
• Avtalet ska börja gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad.
Resa nr
med
tidsåtgång kostnad Klimat
-koldioxid
bil
buss
tåg
flyg
Mitt val av färdmedel:
Min motivering av valet:
Vad är en kraft?
Ordet kraft har olika innebörd i fysiken och i vardagslivet. Ofta använder man ”kraft” i vardagslivet när det egentligen är frågan om styrka, ork eller energi.
•”elkraft, atomkraft, kärnkraft”, där det ska vara energi,
•”kraftfulla uttalanden”, som betyder starka eller tydliga uttalanden,
•”tankekraft”, med innebörden ork, eller uthållighet,
•”en kraftig människa”, ofta en omskrivning för övervikt.
Uppdrag 2Rallare och kockor
Syftet med Uppdrag 2 är att :
• I den första delen skapa en stämning, skapa bilder om rallarnas miljö, få eleverna att komma in i sin roll som rallare och bli känslomässigt engagerade så att de använder båda hjärnhalvorna i sitt lärande.
• I den andra delen att eleverna bekantar sig med begreppet kraft och lär sig känna igen verkan av några de vanligaste krafterna.
Hitta sambandet mellan massa och jordens dragningskraft (tyngd)!
massa dynamometern
visar
100g
200g
300g
Vilket sambandet finns mellan massa och jordens dragningskraft (tyngd)?
Vem är starkast?
•Är friktion till nytta eller till besvär?
•Gnid dina händer mot varandra! Hur känns det?
Friktionskraften har producerat energi, värmeenergi.
Samma fenomen uppstår i alla maskiner. Därför måste man ha olja i motorer för att minska friktionskraften. Annars ”skär motorn”.
Parametrar:UnderlagMassaArean på kontaktytanYtan på föremålet
Mer info finns i Lärarhandledningen Flik 2 sid 3
Uppdrag 3Jobba som rallare…och som kocka
Syftet med Uppdrag 3är att eleverna:
• får en känsla för vad Mekanikens gyllene regel innebär,
• bekantar sig med begrepp som lutande plan, block och talja och får se de deras praktiska tillämpningar,
• får en aning om vad det innebär att vara rallare.
Station 1 Spetta och bryta
1. Vilken kraft kämpar ni emot?
Tyngdkraften, också kallad för jordens
dragningskraft eller gravitation.
Station 1 Spetta och bryta
2. När känns det lättast? Tyngst?
3. Hur ska ni göra för att använda så liten kraft som möjligt?
Det blir lättare att trycka ner spettet om stödpunkten ligger nära vikten. Jag kan använda en mindre kraft, men då behöver jag trycka ner spettet en längre sträcka.
Station 2 Lasta och lossa
1. Vilken kraft kämpar ni emot?
Tyngdkraften (jordens dragningskraft eller gravitation) och friktionen mellan papperskartongen och plankan.
2. Vilket är sambandet mellan plankans lutning och den kraft som krävs?
Ju mindre lutning, desto mindre kraft.
3. Är det något annat som ändras när ni ändrar plankans lutning?
Ju mindre lutning, desto längre sträcka. Det behövs mindre kraft, men sträckan (vägen) blir längre.
Lådans tyngd är 1200N.Du ska lasta upp den 1,5m.
a) Antingen kan du släpa den uppför en ramp som är 6m lång…
b) …eller uppför en ramp som är 4m lång…
c) …eller lyfta lådan rakt upp.
Vilket av sätten väljer du?
Varför?
Station 3 Hissa och fira
1. Vilken kraft kämpar ni emot?
Tyngdkraften (jordens dragningskraft eller gravitation). Friktionen mot metallstången är högre än i taljan.
2. Varför finns det så stora skillnader mellan de två lyftanordningarna? Förklara noga och tydligt.
Man måste dra repet långt för att lyfta
vikten lite grann med block och talja.
”Vägen” blir längre, men då känns vikten
mycket lättare.
Station 4 Släpa och dra
1. Vilken kraft kämpar ni emot?
Friktionen. Släpfriktions-kraften är beroende av lådans massa (och tyngd). Därför är en tung låda svårare att dra än en lätt.
2. Varför är det olika jobbigt att dra lådan?
Friktionskraften beror på hur ytan ser ut.
3. Förut skedde många transporter på vintern över sjöar. Ge flera olika förklaringar till detta.
Det är lättare att dra på isen. Vägarna var ofta dåliga, gropiga och backiga. Det går dessutom att gena över sjöarna.
Station 5 Skruva, men inte spika
1. Titta noga på korkskruven.Varför är det
så lätt att borra genom korken med den?
Längs borren finns ett lutande plan, precis som i en skruv.
2. Det finns ett lutande plan gömt här. Hitta det!
Det lutande planet förlänger vägen för borrens spets i jämförelse med sylen (spiken). Ju längre väg, desto mindre kraft.
Verktyg –för att orka mers 29-31
Uträtta ett arbete s 29
I fysik är arbete produkten av kraft och väg (sträcka).
Arbete (W) = kraft (F)·väg(s) kraft, tänk på engelskans force
W=F·s
Väskan har tyngden 300N och du ska lyfta den 0,5m, då är arbetet:
W=300N·0,5m=150Nm
Om du sedan bär väskan uträttas inget arbete,eftersom tyngdkraften är vertikal, men förflyttningen horisontell.
W=300N·0m=0Nm
Orka mer med ett lutande plans 30
Bygg en pyramidmed ett lutande plan
Ökar ett spett din ork?Kraftmomenten är lika stora på varje sida, 800Nm.
Kraftmomenten är lika stora på varje sida, 500Nm.2000N x 0,25m=500NmKraft x 2m=500Nm Kraft= 250N vilket motsvarar 25kg
Block och talja ger större styrkas32
20cm
Du behöver dra dubbelt så långt med hälften så stor kraft
400N
Block och taljager större styrka
90kg motsvarat tyngden 900N3 x 900N= 2700N vilket motsvarar 270kg
Lutande plan Hävstänger Block och taljor
s 33
Uppdrag 4Hur arbetar dagens rallare?
Syftet med Uppdrag 4är att ge eleverna:
• Insikt i hur en banvall konstrueras och en tunnel byggs.
• Vidare vill uppdraget ge eleverna en förståelse för att beroende på vilka förutsättningar man har, som t.ex. verktyg och material, så löser man de tekniska problemen på olika sätt.
Banteknik förr och nu
• Sid 39 i elevboken
Uppdrag 5Var ska järnvägen byggas?
Syftet med Uppdrag 5är att eleverna:
• genom jämförelser mellan dragningar av järnvägsspår för 150 år sedan och idag får en konkret bild av hur tekniska framsteg påverkar allt liv i ett samhälle.
Uppdrag 6Bygg en bro
Syftet med Uppdrag 6är att:
• Eleverna genomför att planera –bygga –testa –förbättra –testa igen osv, utvecklar sin förmåga att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av sitt val av byggteknik.
• Eleverna utvecklar, på ett lustfyllt sätt, sitt intresse för teknik.
• Eleverna kan, med handledning, planera och utföra enklare konstruktioner, både efter egna idéer och efter andras, som t.ex. fackverksbron.
Att pröva och ompröva i teknik
• Förstå kunskapskraven
Olika brokonstruktioners 57-60
Olika brokonstruktioners 57-60
Olika brokonstruktioners 57-60
Olika brokonstruktioners 57-60
Millennium bridge
Uppdrag 7Vad är ett tåg?
Syftet med Uppdrag 7är att:
• att eleverna funderar över allt som behövs för att ett tåg ska kunna fungera, för att väcka tankar runt tåget som ett tekniskt system,
• att eleverna laborerar för att fördjupa sina kunskaper om friktion,
• att eleverna får inblick i pneumatik (lufttrycksteknik)
Utmaningen -amfibierfordon
• Du ska bygga ett amfibiefordon som kan köra både på land och vatten.
• Inget amfibiefordon får knuffas igång. Du får dock hålla i det när du startar.
• Samma fordon ska användas vid alla körningar. Skulle ett fordon gå sönder får du några minuter på dig att laga det.
Amfibiefordon -på land
• Fordonet får ha en längd av högst 20cm.
• Fordonet ska stanna i målzonen, med framkanten så nära den högra linjen som möjligt.
Amfibiefordon –i vatten
• Fordonet ska färdas i en vattenbassäng (en blomlåda).
• Fordonet startas med fören bakom startlinjen.
Poäng
Amfibiefordon på land
• 1p om hela fordonet kommer över startlinjen på högst en minut.
• 1p om fordonet stannar med någon del inom målzonen.
• 2p om hela fordonet stannar inom målzonen.
Amfibiefordon i vatten
• 1p om hela fordonet kommer över startlinjen på högst en minut.
• 1p om fordonet når mållinjen på högst 45 sekunder.
• 2p om fordonet når mållinjen på högst 10 sekunder.
Uppdrag 8Ånghästen
Syftet med Uppdrag 8är att eleverna:
• får veta hur vatten reagerar vid uppvärmning,
• får en inblick i hur ett ånglok fungerar,
• övar sig i att skriva laborationsrapporter.
Uppdrag 9Ångan som förändrade världen
Syftet med Uppdrag 9är att eleverna:
• får tillfälle att reflektera över teknikens påverkan på naturen, samhället och varje människas livsvillkor,
• övar logiskt tänkande men också inlevelse och gestaltning av händelseförlopp
Tre tåg att klarera –tankehjälp18:11
Uppdrag 10Elektrifiering mot nutid
Syftet med Uppdrag 10är att eleverna:
• ser att man kan nå liknande resultat på olika sätt i uppgifterna,
• övar sig på att argumentera,
• med hjälp av egna undersökningar får en föraning om begreppet energikälla,
• ska ytterligare reflektera runt de faktorer som driver den tekniska utvecklingen framåt,
• får tillfälle att beskriva ett tekniskt system.
Kluring
Vilka likheter och olikheter finns mellan de tre loken på bilderna? Jämför dem också med rälsbussen.
Kluring
Vilka likheter och olikheter finns mellan de tre loken på bilderna? Jämför dem också med rälsbussen.
Likheter:
Snöplog, strålkastare, kraftöverföring till hjulen, fyrkantig form….
Olikheter:
Olika sätt att driva loken….
Hemligt möte
Uppdrag 11Nya tider, nya krav på säkerhet
Syftet med Uppdrag 11är att eleverna:
• förstår att lek och ovarsamhet kring järnväg och tåg kan få katastrofala följder,
• tränas att värdera samspelet mellan människa och teknik med utgångspunkt i säkerheten,
• utvecklar sin förmåga att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval. De får här ta del av hur man med hjälp av teknik löser många av säkerhetsfrågorna kring järnvägen.
Spåra ur!
Köra på fotografen!
Fortsätta rakt på!
Svänga till vänster!
Grupp 1: Inre säkerhetLh U11, s4
a) Vad händer om man står i tåget (bussen eller tunnelbanan) när fordonet startar eller när det bromsar häftigt? Gör en skiss och visa vad som händer. En grundläggande förklaring finns i Bra att veta om rörelselagarna (Lh U11, s 6-7).
b) Diskutera olika sätt att öka säkerheten i vagnarna.
c) Vad händer om lokföraren blir akut sjuk eller somnar? Hur vet tågklareraren att lokföraren är sjuk? Sök svar på internet och t.ex. Trafikverkets hemsida.
Grupp 2: Yttre säkerhetLh U11, s4
a) Vad händer om man någon har placerat en sten på rälsen? Hitta ett sätt att visa vad som kan hända. Du kan hämta materiel från lådan. Berätta och visa för de andra.
b) Vad innebär väderproblem som löv eller snö på rälsen, frusna kopplingar och solkurvor?
c) Hur kan värmeutveckling mellan hjul och räls eller mellan hjulen och deras axlar skada hjul och räls?
d) Underhåll av rälsen. (Tvätt, smörjning och sandning.)
e) Underhåll av banvallen. (Mäta att rälsen ligger rätt och inte har flyttat sig, tvätta makadam så ett den behåller sin förmåga att släppa igenom vatten och ökar sin frosttålighet.)
Grupp 3: Andras säkerhetLh U11, s5
a) Hur förhindrar man att människor trillar ned på spåren beroende på luftdraget på perrongen från tåg som rusar förbi?
b) Hur stör tågens buller och vibrationer de människor och djur som vistas i närheten av linjen?
c) Hur påverkas växtligheten i förorenad mark och vattendrag av den ogräsbekämpning som sker, för att tågen inte ska växa igen?
d) Är elektromagnetiska fält skadliga för de som vistas nära järnvägen?
Skrifter inom många av dessa områden finns i lådan.
Uppdrag 12Gesällprov i RIA
Syftet med projektarbetetär att eleverna:
• får erfarenhet av att arbeta i projektform,
• utvecklar sin förmåga att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete,
• tillämpa och fördjupar eller breddar sina kunskaper,
• övar sig att arbeta inom givna tidsramar.
Lgr 11
• Vilka förmågor har vi arbetat med?
• Vilket centralt innehåll har vi arbetat med?
• Hur vill vi arbeta ämnesövergripande tillsammans med temat?
Syfte och mål med dagen
• Att få behörighet att undervisa i temat Banbrytande teknik.
• Att få pröva några av uppdragen och lära känna materielen, så att alla känner sig trygga inför att undervisa i temat.
• Ha diskussioner kring praktiska frågor runt temat, erfarenheter, tips och råd.
• Få inspiration för temat och NTA i stort.
• Att se vikten av en språklig utveckling och begreppsbildning inom det naturvetenskapliga området.
• Titta på hur NTA ser på det naturvetenskapliga arbetssättet.