Motivation i Idrott & Hälsa - DiVA portal506961/FULLTEXT01.pdf · samt hur de arbetar för att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa. Förhoppningsvis ger denna studie oss

LÄRARPROGRAMMET

Motivation i Idrott & Hälsa Gymnasielärares uppfattningar av motivation samt deras motivationsarbete

med elever i ämnet Idrott & Hälsa

Carl-Henrik Adler & Victor Hermansen

Examensarbete 15 hp

Höstterminen 2011

Handledare: Karin Engström

Institutionen för pedagogik, psykologi

och idrottsvetenskap

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Motivation i idrottssalen

Författare: Carl-Henrik Adler & Victor Hermansen

Handledare: Karin Engström

ABSTRAKT

Syftet med denna studie att undersöka gymnasielärares uppfattning av motivation samt

deras motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa. Vi har utgått ifrån fyra

frågeställningar som belyser vad motivation betyder för lärare i ämnet Idrott & Hälsa,

vad lärare anser motiverar elever till ämnet Idrott & Hälsa, vilka svårigheter som

idrottslärare kan ställas inför när det gäller att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa

och hur arbetar lärare för att motivera sina elever till ämnet Idrott & Hälsa. Vi har valt

att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem idrottslärare som arbetar på

gymnasiet. Idrottslärarna är mellan 24 – 59 år och med olika lång arbetserfarenhet. Våra

respondenter har varit både manliga och kvinnliga lärare.

Vårt resultat visar att motivation är ett svårdefinierat begrepp och uttrycks med positiv

klang. Elever har enligt de intervjuade lärarna svårt att uppfatta vad motivation betyder

men förstår vad det är när de blir motiverade. Dåliga erfarenheter och dåligt

självförtroende är de största faktorer till att elever känner amotivation eller latent

motivation. Detta bidrar till deras frånvaro i olika aktiviter i ämnet Idrott & Hälsa.

Lärarna vi har intervjuat bedriver varierad undervisning och arbetar praktiskt med

teoretiska delar för att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa. Framför allt är det

viktigt att läraren uppträder med positiv attityd då elever känner av lärarens inställning

till lektionen. Känner inte läraren motivation till att lära ut känner inte heller eleverna

motivation till att delta och få kunskaperna som man får i ämnet Idrott & Hälsa.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ..................................................................................................... 1

2 PROBLEM ................................................................................................................ 2

2.1 Frågeställning ............................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 BAKGRUND ............................. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

3.1 Varför Idrott & Hälsa i skolan? .................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.2 Motivationens grunder .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.3 Motivationsdefinitioner ................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.4 Historik ......................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.5 Teorier .......................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.5.1 Instinktteorier .................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.5.2 Drivkraftteorier .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.5.3 Kognitiv teori ..................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.5.4 Maslows Behovsteori ........................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.6 Inre och yttre motivation .............................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.6.1 Inre motivation .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.6.2 Yttre motivation ................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.6.3 Jämförelse mellan inre och yttre motivationFel! Bokmärket är inte definierat.

3.7 Latent motivation och Amotivation .............. Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.7.1 Amotivation ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.7.2 Latent motivation ............................... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3.8 Tidigare forskning ........................................ Fel! Bokmärket är inte definierat.

4 METOD ................................................................................................................... 16

4.1 Val av metod ....................................................................................................... 16

4.2 Undersökningsteknik .......................................................................................... 17

4.3 Urval ................................................................................................................... 18

4.4 Genomförande .................................................................................................... 18

4.5 Databearbetning .................................................................................................. 19

4.6 Etik ..................................................................................................................... 19

4.7 Metodkritik ......................................................................................................... 20

5 RESULTAT ............................................................................................................. 22

5.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa ......................................... 22

5.2 Elevernas syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa ................................ 23

5.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande motivationsarbetet med elever i

Idrott & Hälsa ............................................................................................................. 25

5.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa ........................... 27

5.5 Resultatsammanfattning ..................................................................................... 29

6 DISKUSSION ......................................................................................................... 31

6.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa ......................................... 31

6.2 Elevers syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa .................................... 32

6.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande motivationsarbetet med elever i

Idrott & Hälsa Lärares motivationsarbete ................................................................... 33

6.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa ........................... 35

6.5 Slutord ................................................................................................................ 37

6.6 Vidare forskning ................................................................................................. 37

7 REFERENSLISTA .................................................................................................. 39

BILAGA

1

1 INTRODUKTION

Samhället präglas idag av komfortabla funktioner som gör att vi har blivit bekväma i

vardagen. IT-samhällets framfart har gjort att människor, gamla som unga, spenderar

mer tid framför sina datorer, tv-apparater och telefoner. Funktionerna i dagens teknik

har gjort att den fysiska aktivitetsnivån har sjunkit markant. Detta påverkar, framför

allt dagens ungdomar, på ett negativt sätt genom att de kan lättare drabbas av

sjukdomar och kroppens fysiska kapacitet minskar.1

Som blivande lärare i ämnet Idrott & Hälsa funderar vi på, hur vi ska kunna motivera

elever till något vi själva brinner för? Som idrottsutövare var idrottsämnet det vi med

glädje deltog i, och tog varje chans vi fick. En brinnande glöd att driva sina fysiska

instinkter och glädje runt i ett orienteringsspår, med en boll eller klubba eller på en

trampet spelade ingen roll för oss. Vi rörde oss för att vi var motiverade till att arbeta

fysiskt i alla moment. Men är det så för alla?

För många elever i dagens skola är ämnet Idrott & Hälsa enda tillfället att vara

fysiskt aktiva under sin vardag. Detta har lett till att situationen som lärare inom detta

ämne försvåras mer och mer. Alla lärare sätts på prövning genom att elever inte

känner motivation för skolans ämne. Alla arbetar även för att motivera elever så att

de upplever att ämnet har innebörd för dem och deras framtid. I ett praktiskt ämne

som Idrott & Hälsa krävs det att man som lärare arbetar för att elever skall känna ett

meningsfullt lärande under dessa lektioner likt vilket ämne som helst. Med en

minskande aktivitetsnivå under vardagen behövs det att lärare inom ämnet visar

nyttan och nöjet med fysiskt aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare uppfattar motivation

samt hur de arbetar för att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa. Förhoppningsvis

ger denna studie oss själva som blivande idrottslärare samt andra idrottslärare

information om motivation och öppnar ögonen för hur man kan motivera eleverna till

ämnet Idrott & Hälsa.

1 Raustorp (2004) Att lära fysisk aktivitet

2

2 BAKGRUND

I denna del kommer vi att presentera fakta angående motivation i form av hur

motivation definieras, motivationsteorier samt begrepp som anknyter till motivation.

Vi behandlar även vilken betydelse som forskare och lärare anser att ämnet Idrott &

Hälsa har för elever, samt presenterar hur lärare kan planera och strukturera lektioner

för att motivera elever till ämnet. Vi redovisar också tidigare forskning som har

inspirerat oss till vårt ämnesval. Slutligen presenteras en slutsats angående tidigare

forskning och hur vi kom att välja vårt undersökningsmål.

2.1 Varför Idrott & Hälsa i skolan?

Om man jämför dagens samhälle med det samhälle vi levde i för 70 år sedan har det

skett en drastisk förändring. Våra levnadsförhållanden har förändrats men

människans genetiska arv är detsamma. Studier visar på att ungdomar under 15 år

har en sjunkande aktivitetsnivå på fritiden. TV och dataspel har tagit över den

spontana rörelseaktiviteten i boendekvarteren. Ytterligare forskning framhäver att

kroppsvikt och benstyrka hos dagens ungdomar har ökat men kondition och styrka i

överkroppen har minskat. Forskningsresultatet påvisar en tydlig bild av att ungdomar

har gått ifrån regelbunden högintensiv aktivitet till låg fysisk ansträngning. Som

lärare i ämnet Idrott & Hälsa ställs samt ställer man sig själv frågan varför i olika

sammanhang, vilket manar till reflektion. Att kunna ge svar på varför – frågor ger

ökat förtroende och meningsfullhet i sin lärarroll, detta är ett sätt att kunna öka

motivationen hos eleverna. Den största varför - frågan man kan få som lärare i Idrott

& Hälsa är just ”Varför Idrott & Hälsa i skolan?”.2

Skolans idrottsundervisning är för många barn deras första, och för vissa kanske

enda, erfarenhet av regelbunden fysisk aktivitet.3 Ämnet Idrott & Hälsa är i

offentliga sammanhang ett av skolans mest omtalade ämnen. Orsaker till detta kan

kanske vara en ökad oro för att dagens barn och ungdomar nuförtiden är mer fysiskt

inaktiva än tidigare, som i sin tur kan resultera i övervikt och ohälsa.4 Ämnet får stor

betydelse för dessa barns inställning till kroppsövningar av olika slag, samt för deras

aktuella och framtida hälsotillstånd och välbefinnande. Andra kunskaper som ämnet

Idrott & Hälsa erbjuder är hur man på bästa sätt ska sköta och träna sin kropp, samt

ges möjligheter till introduktion och lärdom av olika idrotter och friluftsaktiviteter,

som långt ifrån alla barn får på annat sätt. Oavsett barn eller vuxen, så får

idrottsundervisningen en central betydelse för individens självbild och likaså lust för

att delta i lek, idrotts – och motionsaktiviteter under fritiden.5 Raustorp

6 menar att


3 Engström (2004) Mellan nytta och nöje

4 Larsson & Redelius (2004) Mellan nytta och nöje

5 Engström (2004) Mellan nytta och nöje

3

aktivitetsmönster grundläggs i tidig ålder och utvecklas i riktning mot att följa

människor upp i åren. En person som är inaktiv i tidig ålder följer detta mönster även

i vuxenåren. Därför prioriteras vissa delar högt i undervisning av ämnet Idrott och

Hälsa:

Som lärare i Idrott & Hälsa skall man prioritera aktiviteter som kan användas

för livslångt lärande. Det är aktiviteter som kan ge kunskaper och färdigheter

även i vuxen ålder.

För att ge ökad självkänsla hos eleverna skall man som lärare bedriva en

undervisning som är lustfylld och varierande. Goda vanor ger goda

erfarenheter av fysisk aktivitet.

Man skall som idrottslärare lära ut kunskaper om motion och egenvård,

kunskaper om den egna kroppens funktioner i rörelse och vila. Man skall

även ge eleverna lärdom om skillnaden mellan prestationsinriktade och

hälsoinriktade aktivitetsmetoder då kunskaperna är olika varandra men kan

behövas och kan ge ökat intresse.

Elever i ämnet Idrott & Hälsa skall få lära sig vikten av vilka effekter som

vardagsaktiviteter kan ha på individens kropp och välbefinnande. Utifrån

lektionsundervisning lär sig ungdomar att undersöka och bedöma värdet av

olika aktiviteter ur hälsosynpunkt och kan på så vis sätta mål för sin egna

fysiska aktivitet. Som lärare bör man även lära elever att kritiskt granska

fitness metoder och produkter som samhället erbjuder.

Lärare skall klargöra betygskriterierna på ett sätt som är tydligt och

framhåller förståelse och förtrogenhet istället för att enbart värdera fakta och

skicklighet. Tidigare har man ansett att man ska vara så duktig som möjligt i

ämnet för att uppnå så högt betyg som möjligt. Istället vill man påvisa

betydelsen att forma sin fysiska aktivitet på ett sätt som passar personen

individuellt.7

2.2 Motivationens grunder

Motivation och arbetet med motivation har diskuterats kring frågor gällande ”Vad är

vilja att lära” och ”Vad är vilja till förändring?” Ordet motivation kommer från latin

och betyder ”movere” som betyder att röra sig, samma ord som engelskans ”move”.

Huvudfrågan inom forskning gällande arbetet med motivation kan omformuleras till

”Vad är det som får människor att röra sig?”8 I sökandet efter definitioner av

motivationsfaktorer saknas information men det förekommer däremot mängder av



8 Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling

4

exempel på faktorer som motiverar personer. Lön, status, prestationsmätning, ansvar,

delaktighet, personlig utveckling, avancemangsmöjligheter, trygghet, uthållighet och

önskan att lyckas är några exempel. Dessa kan i vissa fall ge kunskaper men i detta

fall kan det ge ökad förvirring angående ämnet. Vad är egentligen en

motivationsfaktor?9

2.3 Motivationsdefinitioner

Vid en sökning av ordet ”motivation” på NE.se gavs resultatet: ”motivation,

psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar

beteendet mot olika mål.”10

Vidare i texten antyder sökningen att det finns teorier om

motivation som behövs för att man skall kunna förstå varför vi handlar utefter olika

mål. Man kan skilja motivation mellan primär och sekundär motivation. De primära

processerna hos individen gäller drivkrafter och behov som stimulerar dennes

överlevnad, så som att äta, sexuella drifter och undvika smärta (främst fysisk).

Sekundär motivation grundar sig på de primära processerna, som modifieras utefter

individens socialisation. Teorier om motivation är baserade på sekundär motivation.

Oftast ligger målen för sekundär motivation på objekt i omvärlden snarare än behov

och drivkrafter.11

Enligt Granbom är motivation grundat på behov, motiv och drifter

som härleder individen till handling, samt riktar denne till handlingens upprättande.12

Jenner förklarar begreppet motivation i samband med fysisk aktivitet genom frågor

så som vad får individen att röra på sig? Glasser menar att grundläggande för

motivation och motivationsteorier är att en persons handlingssätt är en strävan efter

att tillgodose olika basbehov i vår personliga genetiska uppbyggnad.13

2.4 Historik

Teorier rörande motivationens grunder rotar sig tillbaka till de gamla grekerna i form

av principen av hedonism (från grekiskan hedone = njutning). Grekerna myntade

tankegångarna men de var som mest framträdande bland filosofer under 1700 – och

1800 – talet. Principen var att människan söker strävan för självbehag, välbefinnande

och undvika smärta. Under 1900 – talets präglade filosofin utvecklingen av de nya

beteendevetenskapliga ämnena inom psykologi och pedagogik, vilket medförde att

man fann brister i principen. Detta skapade cirkelresonemang, så som att den som

söker njutning måste sträva efter något njutningsfyllt. Vad strävar då puritaner efter

9 Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande

10 http://www.ne.se/lang/motivation (2011-11-23 kl. 11.26)

11 http://www.ne.se/lang/motivation (2011-11-23 kl.12.03)

12 Granbom (1998) Att motivera till hälsa

13 Glasser (1996) Motivation i klassrummet

http://www.ne.se/lang/motivation


5

som motstår njutning? Man kan då mena att puritaner finner njutning i att avstå

desamma. För att bringa klarhet med dessa brister har det utvecklats teorier om

motivation.14

2.5 Teorier

I detta avsnitt kommer vi att presentera olika motivationsteorier. Dessa teorier är

grundläggande teorier som har gett upphov till nya teorier som är mer aktuella till

dagens samhälle.

2.5.1 Drivkraftteorier

Clark Hull drev fram den första sammanhängande drivkraftsteorin under 1940 – talet

där han använde en ekvation för att förklara styrkan bakom beteendet. Utifrån

ekvationen, Ansträngningen = Drivkraften x Vanan, skulle man utläsa att

ansträngningen blir beroende på styrkan av drivkraften och vanan. Hull menade att

drivkraftens styrka var bestämd av vanan i form av tidigare erfarenheter. Han tillade

även variabeln om förväntan riktad mot framtida mål. 15

Hulls motivationsteori anslöts med kognitiva teoretiker som hade att göra med tanke

och kunskapsprocesser. Drivkraftteorier grundade sig kring likhetstecken mellan

olika drivkrafter och fysiologiska behov medan kognitionsteoretiker intresserade sig

för mänskligt beteende och psykologiska drivkrafter.16

2.5.2 Kognitiv teori

Kognitionsteoretiker arbetar med mänskligt beteende, alltså de tankar och

förhoppningar individen har angående kommande händelser. Man anser att en

individs beteende är målinriktat utefter grunder från medvetna avsikter. Kurt Lewis

illustrerade sin sats som en vågskål där uppnåendets värde och sannolikheten för

uppnåendet ligger i ena skålen och misslyckandet ligger i den andra. Det som väger

tyngst bestämmer individens handlande.17

Lewin och dennes efterträdare utvecklade underteorier till kognitiv teori som kallas

för konflikt- eller balansteorier. Den psykologiska drivkraftens strävan är att lösa

konflikterna mellan alternativa handlingar för att komma fram till en kognitiv balans,

med andra ord ett beslut man kan vara nöjd med. Man väljer att antingen sträva mot

14

Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling




6

sitt mål eller att ge upp det. Man kan urskilja fyra grundmönster ur

konfliktsituationer.18

1. Närmande – Närmande: Individen måste välja mellan två likvärdiga mål som

denne vill uppnå. Detta mönster brukar inte leda till några besvär då något

mål uppfylls.

2. Undvikande – Undvikande: Individen ställs inför ett val där slutprodukten av

båda måluppfyllelsen är lika oönskade. Ett sätt att undvika denna konflikt är

att inte ställa upp utan att ”lämna fältet” som Lewis kallade det.

3. Närmande – Undvikande: Ett eftersträvande att uppnå ett visst mål samtidigt

som man känner rädsla för att uppnå detsamma.

4. Dubbelt Närmande – Undvikande: Detta uppstår när närmandet av ett mål

medföljs av mistandet av ett annat. Detta medför att uppfyllandet samtidigt

medför ett undvikande pga. en ofrånkomlig förlust.19

2.5.3 Maslows Behovsteori

Denna teori utformades av Maslow 1943 och är den mest citerade bland

motivationsteorierna. Han antydde att man skulle studera varför friska människor

håller sig friska istället för att vetenskapligt ta reda på varför man infaller i ett

sjukdomstillstånd vetenskapligt. Han hävdar även att det som driver människor

framåt är föreställningen och viljan att förverkliga sig själva.20

Maslow utformade en behovspyramid med fem steg som sedan blev sju med tillägg

från estetiska och kognitiva behov. Pyramiden är uppbyggd i hierarkisk ordning med

de mest grundläggande behoven längst ner. Dessa är de fysiologiska behoven så som

mat och dylikt, när dessa behov är tillfredsställda går man vidare till nästa. Nästa steg

är säkerhet och trygghet genom beroende, skydd, ordning och reda. Enligt Maslow

kan detta ge uppfattningen av kontroll över verkligheten. Det tredje steget i

pyramiden är behovet av uppskattning, såsom kärlek och tillhörighet. Vidare steg går

ihop med föregående men skillnaden är att det första av dessa två steg förklaras med

styrka, kompetens, självförtroende och frihet. Det andra steget innefattar gott rykte,

status, dominans, ära och värdighet. Självförverkligande är det sista steget i trappan

och bygger på att förverkliga det som individen själv känner att denne är ämnad för

och bli något vad individen är.21

Maslows teori menar att dessa steg inte behöver komma i en specifik ordning utan är

beroende på individens omgivning som påverkar dennes beteende. Man behöver

18





7

heller inte vara ”färdig” i ena steget för att gå vidare till nästa steg i sin egen ordning.

Maslow anser att beteendet i fråga kan motivera personen att gå vidare genom mer

än ett behov åt gången. Beroende på individens behov påverkas flera steg åt gången

och man tar det inte ett steg i taget.22

2.6 Inre och yttre motivation

I detta avsnitt kommer vi att förklara och definiera inre – och yttre motivation samt

vilka faktorer det är som styr tillfredställelsen av dessa. Sedan görs en jämförelse

mellan dessa typer av motivation.

2.6.1 Inre motivation

Inre motivation upplever den individ som vill utföra något för njutningen eller

upplevelsens skull. Den inre motivationen strävar efter att vara utan de negativa

spänningarna utan ska istället leda till känslor av glädje, njutning och avslappning.

Inre motivation består av tre typer, inre motivation för att:

1. Lära sig och nå kunskap. Individens deltagande vid en aktivitet sker på grund

av nöjets skull och tillfredställelsen som individen kommer i kontakt med när

individen lär sig eller upptäcker något nytt.

2. Uppnå något. Individens deltagande vid en aktivitet sker på grund av nöjets

skull och tillfredställelsen som individen kommer i kontakt med när denne

försöker uppnå eller skapa något. Prestation eller prestationsresultat ligger

inte i fokus för individen, utan på ansträngningen och försöket som individen

gör för att överträffa sig själv.

3. Uppleva stimulans. Individens deltagande vid en aktivitet sker på grund av att

uppnå positiva sinnesupplevelser. En aktivitet för att uppnå dessa positiva

sinnesupplevelser kan vara löpträning, personer löper bara på grund av den

positiva känslan som infinner sig vid utövandet.23

Granbom trycker på att ökad motivation stöds av att elever får ta egna initiativ. Han

baserar detta på forskning som visar att självbestämmandeteorin gör att elever får

med hjälp av inre motivation ökat lärande samt mer kreativitet gällande arbetet i

fråga. Denna teori innebär att motivationen kommer inifrån och individen i fråga får

22

Ahl (2004) Motivation och vuxnas lärande

23 Hassm n, P, Hassm n, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.

8

bestämma själv, utifrån eget intresse. Detta kan inbringa ett engagemang som ger

insikt om att målet är viktigt för eleven.24

Inre motivation baseras på människornas behov av kompetens och

självbestämmande. Det i sin tur orsakar ett antal olika sorters beteenden hos

individen. Dessa beteendemönster syftar alla till att individen upplever att man ”kan

själv” och ”klarar sig själv”. De cykliska fysiologiska behoven har inget med inre

motivation att göra, även yttre belöningar och straff likaså. Det viktiga är att

individen känner att den helt och hållet väljer själv vad denne vill göra och att själv

har kontroll över det. Dock för att de mål som individen strävar efter skall

tillfredsställas, krävs det att uppgiften kräver en utmaning för individen.25

2.6.2 Yttre motivation

Logiskt sätt kan yttre motivation ses som något som inte kommer från individen,

samt som individen inte kan styra över själv. Det handlar mer om sådant som andra

människor förser en med såsom belöningar, straff, tvång och sociala normer etc.

Yttre motivation syftar även till individens beteende att tillfredsställa (inre) cykliska,

fysiologiska behov, såsom hunger och törst. 26

Yttre motivation kan i stor utsträckning leda till stress och nervositet, vilket kan

resultera i att situationen individen står inför blir mindre kontrollerad pga. av pressen

från den yttre motivationen.

Det finns fyra olika nivåer inom området yttre motivation:

1. Yttre reglering: Yttre medel såsom belöningar och restriktioner är bidragande

faktorer till beteendemönstret hos individen.

2. Introjicerad reglering: Deltagandet i en aktivitet görs för att individen känner

belastning för att agera utefter sina egna villkor. Utförandet är inte självvalt

då individen upplever stress och handlar efter andras påtryckningar.

3. Identifierad reglering: Detta beteende bygger på att individen utför självvald

aktivitet. Beteendet hos individen värderas högt och är väldigt viktigt av

individen, trots att individen inte upplever utförandet av aktiviteten särskilt

stimulerande eller positivt.

4. Integrerad reglering: Individens val av aktivitet utgörs av motivationen och

strävan att nå kommande mål. 27

24 Granbom, A-K (1998). Att motivera till hälsa



27 Hassm n, P, Hassm n, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.

9

2.6.3 Jämförelse mellan inre och yttre motivation

Det har debatterats huruvida yttre – och inre belöningar motiverar människor. Det

behöver inte alltid vara så att ”mer av bägge” alltid leder till de bättre resultaten.

Yttre belöningar behöver inte alltid leda till bättre prestationer. Det kan snarare vara

tvärtom och leda till sämre prestationer. Högre lön kan vara ett exempel på det här.

När människan upplever sitt arbete intressant, får styra tiden själv och bestämma

över arbetet själv kan det leda till ökad kontroll. Det kan även innebära mer pengar

för att uppmuntra ett specifikt beteende som arbetsgivaren önskar, vilket kan leda till

att personen tappar lusten. Arbetet blir inte lika tillfredsställande när personen inte

får bestämma själv längre. De inre belöningarna trängs då bort av de yttre

belöningarna. 28

Det är svårt att avgöra vad som är bäst. För att vända på det kan för mycket av inre

motivation leda till att folk gör vad de vill, istället för att uppnå och arbeta mot

organisationens mål. På individnivå är dock den inre motivationen bäst. Det som

uppnås här är ökat lärande, leder till bättre hälsa och ökad kreativitet.

Det har debatterats om de yttre belöningarna inte alltid behöver tränga undan de inre

belöningarna. Huruvida yttre belöningar är bra eller dåliga, går det inte att dra några

enkla eller generella slutsatser. Detta tyder på att de stora avgöranden ligger på

situationen, belöningen i sig, återkopplingen, hur belöningen administreras och på

vem det är som erbjuder och tar emot belöningen. Skillnader mellan individer är

också en bakomliggande faktor.29

2.7 Latent motivation och Amotivation

I denna del kommer vi att framföra definitionerna av latent motivation och

amotivation samt förklara vad dessa innebär. Amotivation och latent motivation är

begrepp som förklarar avsaknad eller låg motivation hos en individ

2.7.1 Amotivation

Begreppet amotivation betraktas som ett flerdimensionellt begrepp och kan delas upp

i fyra olika typer:

1. Amotivation uppkommer som resultat när bristen på kapacitet och förmåga

upplevs.

28



10

2. Amotivation uppkommer som resultat när individen är övertygad att den

förslagna strategin inte kommer nå upp till de önskvärda resultaten.

3. Amotivation uppkommer som resultat när beteendet upplevs hos individen

som alltför krävande för att vilja engagera sig.

4. Amotivation uppkommer som resultat då det är relaterat till känslor av

hjälplöshet och upplevandelser av bristande kontroll.30

2.7.2 Latent motivation

Denna typ av motivation uppstår hos personer som låter destruktivt beteende styra

tankegångarna. Detta beteende kan uppstå hos personer vars självbild har avsaknad i

sitt självvärde, ingen att bry sig om eller personens livssituation inbringar mer smärta

än glädje till denne. Även fysisk smärta kan leda till psykisk vilket i sin tur kan

resultera i latent motivation.31

2.8 Tidigare forskning

I denna del kommer vi att presentera tidigare forskningsresultat som gjorts kring

motivation och motivationsarbete inom skolmiljön.

Ämneslärares motivationsarbete

Hansson har utfört en studie inom ämnet Historia. Enligt denne är det händelser

under 1900-talet som beskrivs som mest intressanta av såväl lärare som elever.

Lärarna hade olika syn på didaktiska frågor, som beskriver att läroämnena är

antingen studentinriktade eller ämnesinriktade. Lärarnas syn på varför historia är

viktigt påverkar deras undervisningsmetoder. Den studentinriktade läraren uppgav att

elevernas behov och önskemål påverkar deras metoder. Den ämnesinriktade läraren

ger olika lektioner, med mer elevinflytande undervisning, men läraren bestämmer

själv hur undervisningsmetoderna skall se ut. Motiven påverkas av lärarnas

personliga intresse för ämnet i fråga, i de flesta fall en eurocentrisk politisk historia.

Detta val av innehåll, och lärarnas eget intresse, förklaras av den historiska kulturen i

det svenska samhället snarare än läroplanen. Lärarna uppger även att spännande

historier samt dramatiska händelser i anslutning till böcker och filmer är viktiga för

elevers intresse till ämnet historia. Detta påverkar även elevernas personliga intresse,

deras kunskap och innehållet i deras historieundervisning. Görs ämnet mer anpassat

till elevernas personliga intresse kan de finna mer vilja samt att motivationen för att

30 Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi.

31 Granbom (1998) Att motivera till hälsa

11

få mer kunskap kan öka. Samma sak gäller för lärares engagemang under

lektionerna. Känner läraren att ämnesområdet är intressant att föreläsa om kan det ge

läraren mer vilja och motivation för att undervisa sina elever.32

Amotivation och latent motivation hos elever i ämnet Idrott & Hälsa

Tidigare forskning av Lodewyk m.fl. har visat på ökat bortfall i Idrott & Hälsa på

gymnasienivå, speciellt bland kvinnor. Även ohälsosamma aktiviteter och olika

nivåer av fetma hos ungdomar har lett till utvärderingar av potentiella faktorer som

bidrar till bristen på idrottsdeltagandet i skolidrotten. Med utgångspunkt på kön och

kroppsuppfattning undersökte denna studie sambandet mellan kroppsstorlek,

skiljaktighet, självförtroende och prestationsångest mellan 316 idrottselever på olika

gymnasieskolor. Det noterades skillnader mellan könen gällande skillnader i

kroppsstorlek, där främst kvinnorna rapporterade att de hade en önskan om en

mindre kropp. Kroppsstorleken förutspådde även prestationsångest hos kvinnorna,

som ledde till sänkt självförtroende. Resultatet visade att självförtroendet påverkar

prestationen hos både män och kvinnor, fast utifrån olika faktorer. Resultatet tyder

även på att specifika könsrelationer mellan dessa konstruktioner är viktiga faktorer.

Man skall läraren ha i åtanke för att idrottseleverna på gymnasiet skall kunna nå upp

till de olika målen/betygen. Idrottsprogram bör utforma en modell för läroplaner och

instruktions – metoder som avlägsnar potentiella skadliga avvikelser angående

kroppsuppfattningar som har verkat vara mest förekommande hos kvinnor. Det är av

stor vikt att bedriva en undervisning där alla elever känner sig trygga och

kompetenta.33

Motivationsarbete i ämnet Idrott & Hälsa

Idrott & Hälsa i skolan kan spela en viktig roll i processen till att bli fysiskt aktiv i

tonåren och i utvecklingen av en fysiskt aktiv livsstil. Möjligheterna för lärare att ge

positiva erfarenheter gällande fysisk aktivitet till elever ökar regelbundet under

skolans villkor. För vissa elever kan Idrott & Hälsa vara enda möjligheten att vara

fysiskt aktiva. Därför är det viktigt att eleverna i skolan blir motiverade att aktivera

sig och samtidigt veta syftet med fysisk aktivitet. Det övergripande syftet med

studien34

var att undersöka möjligheterna att motivera ungdomar, 12-16 år, att utöva

fysisk aktivitet och förhoppningsvis stimulera eleverna att fortsätta att vara fysiskt

aktiva i ungdoms – samt vuxen ålder.

32

Hansson (2010) Historia och Historieundervisning

33 Lodewyk, Ken R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J. (2009). Relations Among

Body Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and Achievement in High School

34 Isberg (2009) Viljan till fysisk aktivitet

12

Urvalet bestod av 122 svenska grundskoleelever (12-16), 51 flickor och 71 pojkar,

som antingen var fysiskt inaktiva, fysiskt aktiva men inte formellt medlemmar i

idrottsföreningar och fysiskt aktiva och medlemmar i idrottsföreningar. Eleverna

beskrev sin egen fysiska kapacitet med hjälp av kontrollinstrument som sedan

jämfördes med deras egentliga förutsättningar och fysiska status. Undersökningen

varade i ett och ett halvt år, och en uppföljning gjordes fyra till fem år senare.

Deltagarna i grupp 1 (fysiskt inaktiva) fortsatte att utöva fysisk aktivitet nästan i

samma utsträckning som under interventionen, medan ungdomar i en matchad

kontrollgrupp inte utvecklades regelbundet utefter sina fysiska vanor. Gällande grupp

2 (motionärer) blev deltagarna mer fysiskt aktiva både under studietillfället och vid

uppföljningen, jämfört med en matchad kontrollgrupp som inte studerat sin egen

fysiska förmåga med hjälp av instrument. I grupp 3 (föreningsidrottare) fanns det

ingen skillnad mellan interventionsgruppen och den matchande kontrollgruppen

varken under studietiden eller vid uppföljningen. Slutsatsen av resultatet var att vid

motivationsarbete med elever för att dessa ska fortsätta vara fysiskt aktiva och

förändra sitt fysiska aktivitetsmönster i en positiv riktning, kan självkontrollerande

instrument vara en dörröppnare. Det gäller främst för elever som är fysiskt inaktiva

eller regelbundet verksamma utanför föreningsidrotten.35

Det är allmänt erkänt att ämnet Idrott & Hälsa kan spela en viktig roll för att öka

folkhälsan genom att skapa positiva attityder till motion och genom att främja

hälsorelaterade fitness – program. Framgången av dessa initiativ begränsas om

eleverna inte är motiverade till att delta aktivt under sina idrottslektioner. Ntoumanis

har genomfört en studie där målet var att testa olika motiverande processer, såsom

sociala faktorer, psykologiska medlare, typer av motivation och konsekvenser. Det

var 424 brittiska studenter, i åldrarna 14-16, som deltog i undersökningen från

nordvästra England. Metoden som användes var frågeformulär för att mäta

kooperativ inlärning, självrefererande förbättring, val av uppgifter (sociala faktorer).

I frågeformulären ville man också mäta upplevd kompetens, autonomi och släktskap

(psykologiska medlare). Studien mätte även inneboende motivation, identifikation,

extern reglering och amotivation (typer av motivation) samt tristess, ansträngning

och framtida avsikter med utövande (konsekvenser). Resultatet visade att upplevd

kompetens var den stora psykologiska faktorn. Inneboende motivation var relaterat

till positiva konsekvenser, medan extern reglering och amotivation var faktorer för

negativa konsekvenser. Analysen visade att modellen var i stort sett oförändrad

oavsett kön. Slutsatsen som drogs utav resultaten understryker vikten av känslan som

upplevs av kompetens och motivation i grundskolans Idrott och Hälsa – lektioner.36

35

Isberg (2009) Viljan till fysisk aktivitet

36 Ntoumanis, N. (2001), A self-determination approach to the understanding of motivation in

physical education.

13

Lärares motivationsarbete inom ämnet Idrott & Hälsa på gymnasienivå

I en Holländsk studie angående ”self-determination theory” undersökte Tessier m.fl.

hur nyexaminerade idrottslärare arbetar för att påverka elevers motivation till ämnet.

Studiens utgångspunkt bestod i lärares samspel utifrån tre dimensioner:

självständighet, engagemang och struktur. Studien i sig byggde på att idrottslärarna

skulle testa vilka effekter som framkom av ett träningsprogram för elever som gick

en idrottsspecialiserad utbildning. Träningsprogrammet utarbetades av tre

nyexaminerade idrottslärare med de tre ovanstående personliga dimensionerna. Vid

fyra lektionstillfällen hade lärarna fått kännedom om elevernas motivation och hur de

som lärare skulle arbeta för att främja dem. Arbetet med träningsprogrammet

involverade även individuell guidning gällande dessa lektioner som studien handlade

om. Ur studien resulterade två punkter. Samtliga lärare förbättrade sin undervisning

utifrån alla tre dimensioner samt att eleverna var mottagliga för de förändringarna

som gjordes vilket visades genom ökad tillfredställelse. Även självbestämmande

motivation och engagemang i klassen skapades genom studiearbetet. 37

Slutsats

Studierna vi har valt att ta med i detta avsnitt är enligt oss relevanta då de presenterar

olika sätt att arbeta med motivation. Även hur brist på motivation kan påverka

eleverna samt olika psykologiska och fysiska faktorer påverkar en elevs motivation.

En studie visar även resultat på hur läraren kan förändra sina lektionsplaneringar så

de blir anpassade till sina elever och på så vis öka deras motivation. Hanssons38

studie tar upp hur elevers motivation till ämnet Historia påverkas av deras personliga

intresse för historiska händelser. Hansson visar även resultat på att lärare blir mer

motiverade till att undervisa i ämnet när de föreläser om något det tycker är

intressant. Vi anser att vi får större bredd då de flesta av studierna vi presenterat är

utförda i olika länder samt vid olika tidpunkter. Vad gäller bristande motivation visar

Lodewyk m.fl.39

hur elevers kroppsuppfattning och självförtroende påverkar deras

motivation. Om eleverna har sämre kroppsuppfattning och deras självförtroende är

lågt drar sig eleverna från att delta i ämnet Idrott & Hälsa. Isberg40

har studerat

motivationsarbetets betydelse för elever i ämnet Idrott & Hälsa. Då

idrottsundervisningarna är enda tillfället för vissa elever att vara fysiskt aktiva är det

viktigt för idrottsläraren att motivera sina elever och ge dem positiva upplevelser av

37

Tessier, Sarrazin & Ntoumanis (2010) The effect of an intervention to improve newly qualified

teachers’ interpersonal style, students motivation and psychological need satisfaction in sport-based

physical education.

38 Hansson (2010) Historia och Historieundervisning



40 Isberg (2009) Viljan till fysisk aktivitet

14

ämnet Idrott & Hälsa. Ntoumanis41

studerade resultatet av hur psykologiska faktorer,

positiva konsekvenser och negativa faktorer påverkar en individs motivation i ämnet

Idrott & Hälsa. Tessier m.fl.42

har studerat hur läraren kan anpassa sina

undervisningar genom träningsprogram där man har självständighet, engagemang

och struktur som utgångspunkter. Dessa träningsprogram kan då öka elevernas

tillfredsställelse och motivation i Idrott & Hälsa undervisningarna. Majoriteten av

våra tidigare studier har använt sig av kvantitativa undersökningsmetoder genom

enkäter och observationer. Alla dessa studier är enligt oss relevanta då de belyser hur

elever och lärare påverkas av motivation samt hur olika faktorer kan påverka deras

motivation på olika sätt. De visar även hur lärare kan arbeta med hjälp av

träningsprogram för elevernas motivation. En av studierna visar även vilken

betydelse lärares motivationsarbete har för eleverna i ämnet Idrott & Hälsa. Utifrån

dessa studier fann vi det intressant att utföra en studie där vi undersöker hur lärare i

Idrott & Hälsa uppfattar begreppet motivation samt idrottslärares arbetar för att

motivera sina elever i ämnet Idrott & Hälsa. Eftersom vi är blivande lärare i ämnet

Idrott & Hälsa på gymnasienivå grundar vi vår undersökning i denna skolmiljö.

41

Ntoumanis, N. (2001), A self-determination approach to the understanding of motivation in

physical education

42 Tessier, Sarrazin & Ntoumanis (2010) The effect of an intervention to improve newly qualified

teachers’ interpersonal style, students motivation and psychological need satisfaction in sport-based

physical education

15

3 PROBLEM

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i Idrott & Hälsa

uppfattar motivation samt hur de arbetar för att motivera elever till ämnet Idrott &

Hälsa på gymnasienivå.

3.1 Frågeställning

Hur definierar lärare i ämnet Idrott & Hälsa begreppet motivation utifrån sig

själva och sina erfarenheter?

Vad anser lärare motiverar eleverna till ämnet Idrott och Hälsa?

Vilka svårigheter kan idrottslärare ställas inför när det gäller att motivera

elever till ämnet Idrott & Hälsa?

Hur arbetar lärarna för att motivera sina elever till ämnet Idrott & Hälsa?

16

4 METOD

I det här avsnittet kommer vi presentera vilken metod vi har använt oss utav för att

nå fram till vårt syfte.

4.1 Val av metod

Ett forsknings – eller utredningsarbete börjar alltid med ett problem. Vid arbetet

avser man att lösa och belysa problemet genom en undersökning. Detta ”problem”

behöver inte alltid vara komplicerat, utan enkelt sagt kan det vara något som man är

intresserad av och vill skaffa sig en fördjupad kunskap om.43

Inför en studie ställs

man ofta inför frågan om det är en kvalitativ – eller en kvantitativ undersökning man

ska genomföra. Syftet som speglar ens undersökning har en avgörande roll vilken

metod man använder sig av. 44

En kvalitativt inriktad forskning innebär att forskningen bygger på datainsamlingar

som fokuserar på ”mjuka” data, t.ex. någon form av kvalitativa intervjuer och

tolkande analyser. Det innebär att de verbala analysmetoderna av textmaterialet blir

analyserade.45

Målet vid en kvalitativ undersökning är att man försöker få så uttömmande svar som

möjligt från den som intervjuas. Intervjupersonen måste få möjligheter att ta upp allt

denne har på hjärtat, därför är det viktigt att frågorna blir anpassade så möjligheten

till detta ges.46

En kvantitativ studie skall göras då man vill kunna ange en frekvens. Likaså bör en

kvantitativ studie genomföras om man t.ex. är intresserad av att se hur stort

procenttal av befolkningen tycker om det ena eller andra. En kvalitativ studie

däremot ter sig vara mer rimlig då man är intresserad av att t.ex. undersöka och

försöka förstå människors sätt att resonera och reagera. Den är även aktuell när man

vill särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster. För att förenkla det hela kan

man säga att en kvantitativ studie handlar om hur ofta, hur många eller hur vanligt.

En kvalitativ studie handlar däremot om att förstå och hitta mönster utifrån

frågeställningen.47

43

Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.

44 Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.

45 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.

46 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen.


17

4.2 Undersökningsteknik

Den undersökningsteknik som vi valde att använda oss av i denna studie är som

tidigare nämnts den kvalitativa undersökningsmetoden, i form av intervjuer. Vi

använde oss även av ett frågeschema.

Gruppintervjuer innebär att informanterna samlas i en grupp och samtalar.48

Tanken

slog oss att genomföra våra intervjuer på detta vis, eftersom tidsramarna kan vara

begränsade. Nackdelar som kan uppstå vid denna form av intervjuer är att vissa av

informanterna inte riktigt vågar svara öppet och ärligt, eftersom de påverkas av de

andra. Vissa kommer att ta större plats än de andra.49

Vi bestämde oss därför att göra

individuella intervjuer.

Vi valde att göra en kvalitativ semistrukturerad intervju, som innebär en blandning

av att man för ett öppet samtal i samband med att man följer ett strukturerat

frågeformulär. Syftet med en kvalitativ semistrukturerad intervju är att sätta sig in

och förstå informanternas föreställningsvärld och erfarenheter.50

Låg grad av strukturering är en vanlig företeelse vid kvalitativa intervjuer. Det

innebär att de frågor som ställs av intervjuaren, ger möjligheten till intervjupersonen

att svara med egna ord.51

Eftersom vi ställde våra frågor till våra intervjupersoner i

en bestämd ordning, så förekom en hög grad av strukturering i våra intervjuer.

Något som bör finnas i åtanke när en kvalitativ intervju genomförs är att ens

värderingar inte överförs till de som blir intervjuade, så att svaren inte blir

påverkade. Det är viktigt att vara så objektiv som möjligt för att kunna skapa en bild

och få inlevelse i informanternas föreställningsvärldar. Objektiviteten är också

viktigt för att tillförlitligheten ska bli hög i resultatet.52

Vid kvalitativ bearbetning arbetas det oftast med textmaterial, t.ex. när vi genomfört

intervjuer för att sedan bearbeta den utskrivna texten. Det går även att bearbeta och

analysera kvalitativt arbete genom t.ex. videoinspelning eller ljudinspelning. En

metod som man brukar använda sig av vid kvalitativa undersökningar, är inspelning

på band där man sedan skriver ut dessa ordagrant, helt eller några delar. Avbrott,

tonfall och avbrutna meningar kan vara värdefulla för att förstå vad som sägs.53

Användningen av ljudinspelning som redskap vid registrering av intervjuer har

fördelen att den intervjuades svar registreras exakt. Nackdelen däremot som

48

Trost, J (2005). Kvalitativa intervjuer.


50 Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.


52 Denscombe, M (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio

punkter.

53 Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen.

18

uppkommer vid ljudinspelning är att det är tidskrävande. Detta eftersom de

genomförda intervjuerna måste skrivas ut.54

4.3 Urval

När man intervjuar personer till en studie skall man tänka på att antalet respondenter

skall vara hanterbart i förhållning till de resurserna för undersökningen. I en C-

uppsats kan fler än fem intervjuer medföra att materialet blir svårhanterat i

förhållande till mängden information som samlats in.55

Vi gick in på alla

gymnasieskolors hemsidor i de kommuner vi har för avsikt att utföra vår studie i.

Varje skola vi har tagit kontakt med har mellan 3-5 lärare med utbildning inom Idrott

& Hälsa. Utifrån vårt urval av skolor har skickat förfrågningar till 19 lärare med

utbildning inom ämnet Idrott & Hälsa. Våra förfrågningar utfördes via mail. Av

dessa 19 lärare var det sex st. som ställde upp i vår studie. Vi har utfört sex intervjuer

där den första fungerade som testintervju, därför blev det slutgiltiga antalet

informanter fem. Vi har i vår studie intervjuat fem stycken idrottslärare från fyra

olika gymnasieskolor. Tre av respondenterna arbetar i en medelstor svensk kommun

medan två av respondenterna arbetar i en liten svensk kommun. Elevantalet på de

olika gymnasieskolorna har varierat mellan 400 – 1100 elever. Våra respondenter i

vår studie bestod av tre män och två kvinnor. Deras utbildning varierade mellan två –

fem års universitetsstudier. Arbetserfarenheten som våra respondenter har inom

läraryrket varierar mellan att vara nyexaminerad till att ha arbetat inom yrket i 43 år.

Respondenternas ålder varierar mellan 24 – 59 år.

4.4 Genomförande

Vårt urval av lärare att intervjua grundade sig på gymnasielärare i Idrott & Hälsa. Vi

valde att skicka förfrågningar till 19 idrottslärare på fem olika gymnasieskolor via

mail för att få stor bredd på kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Då flertalet lärare

som vi förfrågat möjligen inte kunde ställa upp valde vi att även ta kontakt med

lärare som vi har varit i kontakt med under våra praktikperioder på gymnasieskolor.

Vi inledde alla möten med våra respondenter med att förklara ämnets syfte och hur

deras intervjusvar kommer att användas. Intervjutillfället genomfördes enskilt och

spelades in med en diktafon samt anteckningar fördes under tidens gång. Längden på

våra intervjuer varierade mellan 15-30 minuter.

Vid insamlandet av information genom kvalitativa intervjuer är det viktigt att tänka

på att tillämpa standardisering. Detta innebär att frågornas utformning och inbördes

ordning är strukturerade i åtanke till hur stort ansvar som läggs på den som blir

54

Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder.


19

intervjuad. Även strukturering skall man tänka på då man utformar frågor som

respondenten kan svara på fritt på utifrån inställning och erfarenheter. En teknik man

kan använda sig av vid strukturering av intervjufrågor är ”tratt - tekniken”. Denna

teknik innebär att man börjar med stora öppna frågor som så småningom går över

och blir mer specifika. Detta kan vara motiverande och kan leda till att respondenten

blir mer aktiv.56

Detta har vi haft i åtanke vid utformandet av våra intervjufrågor.

Innan genomförandet av en kvalitativ intervju är det viktigt att informationssökarna

är väl förberedda och inlästa på ämnet.57

Innan vi letade respondenter till våra

intervjuer läste vi in oss i ämnet och gav oss själva förkunskaper om vårt

sökningsområde.

4.5 Databearbetning

När informationen har samlats in vid ett forsknings- utrednings- eller

utvecklingsarbete behövs det systematiseras, komprimeras och bearbetas för att de

frågor som ställts skall kunna besvaras.58

Vid kvalitativa studier är det praktiskt att

göra löpande analyser. Fördelen med en fortlöpande analys, medan eller direkt efter

en intervju eller observationspass, är att det är fortfarande lätt att komma ihåg vad

som sades under intervjun. Om tidsramen mellan intervjun och bearbetningen kan

det lätt glömmas vad som sades under intervjun.59

Direkt efter våra intervjuer

började vi bearbeta svaren från våra respondenter.

Vi använde oss av diktafon som inspelningsteknik vid våra intervjuer. Efter

intervjuerna var klara, överfördes de till datorn för bearbetning. Vi transkriberade

materialet genom lyssna igenom svaren och sedan skriva ner det som sades under

intervjuerna på ett dokument. Efter att vi har transkriberat vårt material påbörjades

analysering av materialet. I denna analys letade vi efter mönster, likheter och

skillnader. De resultat vi framställde ur våra intervjuer kategoriserades under fyra

huvudrubriker. Dessa huvudrubriker grundar sig på vår frågeställning. Varje

huvudfråga delas i kategorier utifrån svarsresultaten där vi kommer att presentera

relevanta citat till huvudrubriken.

4.6 Etik

Vid forskning kan fyra allmänna huvudkrav konkretiseras för det grundläggande

individskyddskravet. Dessa fyra är följande: informationskravet, samtyckeskravet,

56

Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder

57 Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder



20

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan följer en liten presentation av

dessa fyra.

Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagaren vad studiens syfte är.

Deltagaren skall bli informerad att de uppgifter som denna lämnar ut inte kommer

användas till annat än till syfte för forskning. Forskaren skall även informera vilka

villkor som gäller för deltagaren. De skall upplysa deltagaren att det är helt frivilligt

att delta och att de kan avbryta sin medverkan när de känner för det.6061

Respondenternas anonymitet i den offentliga publikationen redogjordes i våra

förfrågningsmail samt muntligt vid mötespunkten. Våra respondenter blev även

informerade om att intervjuerna var frivilliga, lärarna hade valmöjligheten att avstå

att svara på frågor som de inte ville ge svar på.

Samtyckeskravet innebär att deltagaren har själv rätten att bestämma över sin

medverkan i undersökningen. Deltagaren har självständig rätt till att bestämma på

vilka villkor denna vill delta på samt hur länge denna vill delta i undersökningen. De

skall kunna avbryta sitt deltagande när som helst utan att behöva oroa sig att det

leder till negativa konsekvenser. Om deltagaren väljer beslutet att inte delta eller

avbryta sin medverkan i forskningen får denna inte utsättas för olämplig påtryckning

eller påverkan.62

I vår studie har samtyckeskravet tagits i bruk genom att våra

respondenter har fått delta efter sina egna villkor.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarens identitet – och personuppgifter som

samlas in vid undersökningen inte får avslöjas. De skall istället förvaras på sådant

sätt att utomstående – och obehöriga inte kan ta del av dem.63

Detta har vi

tillgodosätt i vår studie.

Nyttjandekravet innebär att deltagarens uppgifter som samlas in inte får användas till

annat än forskningssyfte.64

Något annat syfte har inte vår studie.

4.7 Metodkritik

Vid en studie eller forskning är det alltid två aspekter som har inverkan på resultatets

utgång, dessa två aspekter kallas för validitet och reliabilitet. För att få svar på frågan

om denna studie har god validitet, måste vi i första hand fråga oss om vi verkligen

undersökt det vi haft i avsikt att undersöka. En annan fråga som vi är tvungna att

60

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 kl. 17.34

61 Trost, J (2010) Kvalitativa intervjuer

62 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 kl. 17.39

63 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 kl. 17.43

64 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska 6/12-11 17.50

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska




21

ställa för att få en god reliabilitet är, om vi har utfört vår studie på ett tillförlitligt

arbetssätt.65

I vår undersökning om idrottslärares motivationsarbete med elever på gymnasienivå

anser vi att vi har god validitet, eftersom de idrottslärarna som vi har intervjuat till

vår studie är verksamma inom den skolmiljö vi valt att undersöka.

Frågorna vi har valt att ställa under de intervjutillfällen till vår studie, har gjorts för

att kunna få en bild av hur idrottslärare på gymnasienivå arbetar för att motivera sina

elever i ämnet Idrott & hälsa i en kvalitativ studie. Detta medför att reliabiliteten och

validiteten i studien ökar då dessa är väl sammanflätande. Eftersom de lärare vi har

intervjuat har olika arbetslivserfarenheter, kan dessa erfarenheter ge oss bredare

inblick över hur man som lärare kan arbeta. Det gör även att vår studie får högre

trovärdighet. Som tidigare nämnt använde vi oss av den kvalitativa

undersökningsmetoden, vilket gav oss fördelen att ställa eventuella följdfrågor.

Något som den kvantitativa undersökningsmetoden inte kan erbjuda. Vi utförde även

en provintervju för att testa våra intervjufrågor och vårt inspelningsinstrument vilket

ökar trovärdigheten i vår studie.

Eftersom vår studie är utförd med begränsad empiriskt underlag, har vi inte kunnat

dra några generella slutsatser. Vi hoppas däremot kunna identifiera lärares

motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & hälsa på gymnasienivå.

65

Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder

22

5 RESULTAT

Syftet med vår studie är att undersöka gymnasielärares uppfattning av motivation

samt deras motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa. I detta avsnitt

kommer vi att redogöra för de frågeställningar som vi har utgått ifrån. Vår

frågeställning är indelad i rubriker och under varje rubrik kommer vi att presentera

resultat från våra intervjuer till gällande huvudfråga. Avslutningsvis finns en

sammanfattning av resultaten.

5.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa

Våra respondenter ansåg att det är svårt att definiera motivation men att motivation

är viktigt för dem. Enligt de lärare vi har intervjuat är det motivationen som driver

dem framåt för att lyckas med sina mål i sin yrkesroll. De uppfattar även motivation

som något positivt. Ordet motivation uppfattar lärarna som något som kan leda till

något bra när man är motiverad. Utifrån svaren har vi kommit fram till följande

kategorier: Motivation är en drivkraft, Motivation kan upplevas som något positivt

för lärare och elever, Inre motivation är viktigare än yttre.

Motivation är en drivkraft

Flera lärare menade att motivation är en drivkraft som gör att de vill lyckas med sina

mål.

”Hur jag ser på motivation? Ja det är väl det som är drivfaktorn som gör att vi får

något gjort i världen.” (Lärare 4)

”För mig är det oftast, det beror på, är det i mitt yrke så är det eleverna helt klart som

motiverar mig att driva min verksamhet.” (Lärare 3)

”Varför jag vill göra någonting och det man upplever när man träffar på människor

som inte har någon drivkraft och så. Och det känns ju sorligt det gör det ju.” (Lärare 1)

”Ja motivation är ju väl det som bär en vidare i jobbet får man väl säga, det är en

drivkraft i vardagen. Utan motivation så känner man ju inte någon större lust för att

lära och man känner inte större nyfikenhet kring sitt jobb kanske eller utförande av

jobb om man inte har något som driver en, motivationen är A & O i arbetet.” (Lärare

5)

Motivationens betydelse för våra respondenter är det som gör att de vill åstadkomma

något. Vad det är som motiverar dem beror på vilken situation de befinner sig i. Är

det i respondenternas privatliv är det faktorer som får dem att må bättre psykiskt. Är

det i yrkeslivet är det eleverna som ger våra intervjuade lärare motivation. Oavsett

om man motiveras av sitt eget välmående eller av sina elevers aktivitetsdeltagande är

motivationen drivkraften som får våra respondenter att vilja uppnå något med dagen.

Motivation kan upplevas som något positivt för lärare och elever

Flertalet av våra respondenter påstod att motivation innebär positiva upplevelser.

”Odrägligt positiv måste man vara för att motivera andra. Leda med exempel, titta vad

roligt.” (Lärare 2)

23

”Kan inte låtsas att du gillar det utan du måste tycka det med.” (Lärare 3)

”Det roligaste är när eleverna märker att det är roligt och säger vi kan ju! Det trodde

inte jag.” (Lärare 1)

”Motivation, ger ju även en känsla av lycka kan jag tycka. När man utför ett arbete i

skolan och man märker att eleverna har förstått det man vill säga och kan utföra

exempel en viss aktivitet, då motiveras man ju ännu mer av elevernas prestation och

inlärning.” (Lärare 5)

Värdet av positiva upplevelser får enligt våra respondenter stor betydelse till att

motivationen ökar hos lärarna och deras elever. Den positiva utstrålningen hos

läraren kan enligt våra intervjuade lärare smitta av sig till eleverna och på samma vis

kan elevernas glädje ge läraren mer motivation att undervisa i ämnet Idrott & Hälsa.

Inre motivation är viktigare än yttre

Våra respondenter menade att inre motivation betyder mer än yttre motivation.

”För personlig del då är det nått mer inre som motiverar mig till att träna.” (Lärare 3)

”Det är sådant man inte funderar på. Det är ju någonting inombords som säger att jag

vill.” (Lärare 4)

”Vi måste ge eleverna inre motivation, att trycka på betyg i början är att jobba

kontraproduktivt med eleverna.” (Lärare 2)

Trotts att vi inte gav någon information om vad som skiljer inre och yttre motivation

åt till våra respondenter anser de att inre motivation har större värde hos dem själva

och för deras elever.

5.2 Elevernas syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa

Flertalet av våra respondenter menade att eleverna inte vet vad motivation är eller

tänker på det. Lärarna påstår att eleverna upplever motivation men att de inte kan

beskriva det. Lärarna upplever att motivationen finns genom god sammanhållning i

klassen och att eleverna har kul på lektionstillfällena. Utifrån våra intervjuer kan vi

komma fram till följande kategorier: Lust som motivationsfaktor,

Upplevelsemotivation, Kul på lektionerna och Socialt samspel

Lust som motivationsfaktor

Lärarna påpekar att eleverna inte vet vad begreppet motivation innebär men att de

har ganska bra uppfattning av vad som kan motivera dem till lektionerna. Vid flera

tillfällen nämner lärarna att lust är den största motivationsfaktorn hos eleverna.

”Ja jag tror det är lika med lust liksom, men det är väl liksom oftast hur de uttrycker

sig, lusten till det är ju inte roligt det är inte skoj, det är då motivationen inte finns

där.” (Lärare 4)

”Lust, oftast så de uttrycker sig, inte roligt eller inte skoj. För att motivationen inte

finns där. Nej jag orkar inte.” (Lärare 1)

”De tänker i termer det här vill jag, det här vill jag inte, det här tycker jag är roligt och

det här tycker jag inte är roligt.” (Lärare 2)

24

Upplevelsemotivation

Enligt våra respondenter har elever svårt att förstå benämningen av motivation men

de upplever motivation.

”Jag tror inte de tänker så mycket på motivation, de tänker i termer det här vill jag det

här vill jag inte, de här bakomliggande faktorerna vad som gör att man faktiskt vill

någonting eller inte vill någonting eller för att man vill må bättre för att man engagerar

sig i idrotten.” (Lärare 3)

”Eleverna förstår motivation när de blir motiverade, men ordet motivation greppar de

inte, måste verkas in. Många olika moment och olika saker. Olika perioder,

redskapsperiod, fotbollsperiod. Nu ska jag vara dålig på 3 lektioner eftersom vi ska ha

redskapsperiod t.ex. Jättebra klapp på axeln på en elev gav stora resultat. Går att

locka.” (Lärare 1)

”Eleverna ser upplevelsen mer som motivering till att göra saker Kan eller kan inte

och det är av gudarna givet, eftersom jag inte kan så går det inte. De är förstående

under tiden de blir motiverade.” (Lärare 2)

”Jag tror det är väldigt viktigt att eleverna får klar och tydlig insikt i varför de ska göra

vissa saker och varför de ska utföras på ett speciellt sätt och kan man som pedagog

förklara det noggrant och visa att de utför gynnar dem i framtiden och livet så

motiveras de utav också genomföra uppgifterna.” (Lärare 5)

Kul på lektionerna

Alla lärare upplever att eleverna blir motiverade till aktivitet när de har kul på

lektionerna.

”Hur fångar man eleverna? Är tydlig, relativt tempo inte för högt och olika saker.

Olika moment i en lektion så eleverna känner variation och nöje med lektionen.”

(Lärare 2)

”Det handlar snarare om att presentera utbud av varje aktivitet som dom tycker är

roliga och förhoppningsvis kanske fastnar.” (Lärare 4)

”… lite secrets gör att elever känner att lektionerna är underhållande. Kan vara en

nyckel för att få upp motivationen.” (Lärare 3)

”… en öppen attityd, lek skoj och prova på verksamhet.” (Lärare 1)

”Eleverna tycker väl att allting ska vara himla roligt hela tiden när man ska utföra

arbetsuppgifter i skolan.” (Lärare 5)

Elevernas motivation påverkas av nöjet de finner i innehållet i en undervisning. Görs

innehållet i lektionsplanerna varierande och underhållande har man som lärare större

chans att fånga sina elevers intresse. Det kan även bidra till att elevernas motivation

stärks.

25

Socialt samspel

Flera av våra respondenter anser att det sociala samspelet i klassen och lärare – elev

har stor betydelse för deras motivation till ämnet Idrott & Hälsa.

”Trivs man i skolan och trivs man i klassen så trivs man i idrotten. Klassen ett väldigt

bra stöd att man känner sig accepterar. En förmåga att ta till sig i skolan.” (Lärare 3)

”Trivs man i skolan och trivs i klassen så funkar det med idrotten, och gör man inte

det så funkar ju inte idrotten heller. För även duktiga elever när de tappar själva

skolan och klassen, de kan ju vara hur duktiga som helst så funkar inte idrotten heller

så ramlar den också iväg liksom. Utan jag tror klassen kan vara ett väldigt bra stöd

faktiskt så att man känner sig accepterad och inne, och att man själv har en förmåga att

kunna ta till sig som finns i skolan.” (Lärare 4)

”Bra kamrater är viktigt, det är tufft med att motivera de som är negativt triggade om

sin omgivning.” (Lärare 2)

”Bra kamratskap i klassen ger också oftast högre motivation till ämnet. Det

tillsammans med att de känner tillit och viss närhet till mig som lärare.” (Lärare 1)

”De blir nog motiverade av att delta även att träffa andra elever och ungdomar i ämnet

och på så sätt samarbeta tillsammans och även utföra aktiviteter tillsammans.” (Lärare

5)

5.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande

motivationsarbetet med elever i Idrott & Hälsa

Våra respondenter är eniga om att elevers erfarenheter och dåligt självförtroende är

de stora bidragande orsakerna till att elever undviker att delta i ämnet Idrott & Hälsa.

De dåliga erfarenheterna kan bero på olika faktorer som de varit med om. Det kan

t.ex. vara något traumatiskt under lektionerna eller haft dåliga lärare under tidigare

årskurser. Gällande dåligt självförtroende kan det bero på att eleven känner sig ful

eller mindre duktig i jämförelse med andra elever. Det kan även vara att eleven inte

kommer överens med övriga i klassen. Utifrån svaren på våra intervjuer har vi

kommit fram till följande kategorier: Dåliga idrottserfarenheter från skola och hem,

Dåligt självförtroende, Omklädningsrummet och Brist på motivation

Dåliga idrottserfarenheter från skola och hem

Samtliga av våra respondenter menar att dåliga erfarenheter i ämnet Idrott & Hälsa är

en stor bidragande orsak till elevers brist på motivation i ämnet på gymnasienivå.

”Föräldrar hade annorlunda idrott som inte finns längre. För inte över föräldrarnas

erfarenheter på era barn. En del som kommer hit stukade och rädda för att

misslyckas.” (Lärare 1)

”Man är rädd för att man har misslyckats tidigare och kommer göra det nu med.

Eleverna som kommer hit har inte haft utbildade idrottslärare i tidigare skolor. De har

dålig koll på hur en idrottssal fungerar och de har inte haft tillit till sina tidigare lärare.

Det medför att elever väljer bort det som de känner är obekvämt.” (Lärare 2)

26

”Tidigare erfarenheter HELT. Absolut det. Det händer någonting på högstadiet och

den idrottsläraren på högstadiet har den viktigaste rollen och det är ju att behålla

engagemanget och den lustfyllda i idrotten” (Lärare 3)

”Eleverna inte har någon drivkraft hemifrån jag menar, att föräldrar kanske aldrig har

påpekat att fysisk aktivitet är viktigt och att föräldrarna inte heller kanske är så aktiva,

själva på fritiden. Då får eleverna aldrig det bemötande hemifrån eller de intryck

hemifrån att fysisk aktivitet är viktigt.” (Lärare 5)

Elever med dåliga erfarenheter från tidigare årskurser eller elever som fått ett

negativt bemötande angående idrottsutövande från sina föräldrar resulterar i mindre

motivation till ämnet. En annan faktor som drar ner motivationen är att eleverna är

rädda för att misslyckas. Våra respondenter anser att det är något man stöter på

kontinuerligt i ämnet Idrott & Hälsa och ständigt måste jobba med för att öka

elevernas motivation.

Dåligt självförtroende

Samtliga av våra respondenter har även påpekat att dåligt självförtroende gör att

elever undviker att delta i ämnet Idrott & Hälsa.

”Det är nog att man inte mår riktigt bra faktiskt, inombords. Det är väl det som

hindrar. Så man frågar dem så säger de först ju att det är knäet eller magen eller

någonting som gör ont, men egentligen är det väl annat inombords.” (Lärare 4)

”Det kan vara så att eleven i fråga känner sig väldigt otrygg i sig själv, känner sig inte

trygg med sin egen kropp och vi arbetar med ungdomar som håller på och utvecklas,

både mentalt och fysiskt. Många elever kanske inte känner sig så bekväma i sin kropp

och tycker att deras rörelse inte är så perfekta om man nu får säga eller tycker inte att

deras kropp är vacker och därför är det kanske jobbigt att visa sig att visa sig för sina

kamrater och klassen.” (Lärare 5)

”Vissa elever anser att de inte är några idrottsutövare och då är det lätt hänt att hälften

struntar i ämnet för man känner att man inte får samma uppmärksamhet, eller lika

mycket plats som de andra elever som kanske är duktiga inom ämnet och de fysiska

delarna. Dessa elever känner då att de inte blir sedda på samma sätt som alla andra

vilket också kan vara en orsak till att elever väljer att inte delta i ämnet.” (Lärare 2)

”En stor bidragande orsak är rädsla och social fobi hos eleverna.” (Lärare 1)

Omklädningsrummet

Några av våra respondenter påpekar att byta om tillsammans i ett omklädningsrum

kan kännas obekvämt för eleverna.

”Det är inte alltid så lätt kanske för eleverna att byta om tillsammans i

omklädningsrummet. Det är inte alltid så lätt att duscha tillsammans och man kanske

skäms lite för sin kropp, eller hur en kropps håller på och utvecklas osv.” (Lärare 5)

”Omklädning är en faktor, många elever känner sig obekväma med att byta om med

andra och känner sig uttittade.” (Lärare 1)

Rädslan vissa elever kan känna när de byter om tillsammans med andra elever kan

enligt våra respondenter leda till att eleverna känner obehag att vilja närvara vid

lektionstillfällen i ämnet.

27

5.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott &

Hälsa

Våra respondenter arbetar främst med att hålla underhållande och varierande

lektioner. Vissa av de lärare vi har intervjuat har påpekar att de ser hellre till elevers

utveckling under hela läsåret inom de olika moment de går igenom än de resultat

som eleverna presterar på varje enskild lektion. Gällande betygskriterier uttrycker sig

vissa lärare att det är bra att visa vad eleverna blir bedömda efter och förtydligar hur

lärarna bedömer eleverna. De delger även att arbeta aktivt med teoretiska delar ger

eleverna mer förståelse och känner mer motivation till dessa moment än att läsa om

dessa delmål i undervisningen. Genom att ge elever utrymme och som lärare inte

bryta under lektionens arbetsuppgifter, för att eleverna själva skall kunna lyckas med

olika moment i undervisningen, skulle kunna inbringa större motivation till ämnet.

Flera av våra respondenter menar att de försöker sudda ut gamla erfarenheter, om

eleverna har dåliga erfarenheter, från tidigare årskurser i ämnet när de börjar på

gymnasiet. Alla respondenter har även påpekat att man som lärare måste utstråla en

positiv attityd till ämnet. Vissa av de lärare vi har intervjuat anser att det är viktigt att

man som lärare ser individen och hjälper denne i moment som eleven kan ha

problem med i undervisningen. Utifrån de svar vi har fått från våra intervjuer har vi

kommit fram till följande kategorier: Varierande undervisning, Positiv attityd,

Praktiskt arbete med teoretiska delar i ämnet, Bedöma utveckling och Ge feedback

till eleven.

Varierande undervisning

Våra respondenter menar att varierande undervisning ökar elevernas motivation.

”Jag tycker det är viktigt att eleverna förstår att de inte blir tvingade till någonting,

utan det här är ett smörgåsbord och det är förstås bra om du kan vara med på så

mycket som möjligt men tvingad till någonting ska ingen bli. Men däremot smakar det

olika gott men det är ju ungefär som när man blir bjuden på mat. Allt kan man äta och

är det något som man absolut inte vill ha så avstår man det. Så ser jag på idrotten

också, det försöker jag säga till eleverna.” (Lärare 4)

”Har man en tydlig planering och relativt hög momentombyte i sin undervisning

märker jag att mina elever känner mer nöje och motivation på lektionerna.” (Lärare 2)

”Jag har ju den turen att jag har 3 timmarspass där och de är ju inte så att vi spelar

basket i en timme sen aerobics i 1.5. Man har oftast ett pass och då börjar jag oftast

med att ha någon teoretisk genomgång. Vi kanske ska förflytta oss någonstans t.ex. en

idrottshall eller någon park. Jag behöver inte lägga massa tid där ute på att förklara på

vad det är som ska hända och mer tid att ha varierande moment som leder till ett

huvudmoment.” (Lärare 3)

”Jag brukar motivera eleverna genom att lägga ribban där de befinner sig, jag brukar

blanda olika fysiska aktiviteter. Allt från lek, dans och teori och följa kursplanen gör

man såklart men det är väldigt viktigt att det ska vara avslappnat och roligt samtidigt

som det ska vara jobbigt. Självklart är det viktigt att blanda undervisningsunderhållet

mycket. Det är samtidigt viktigt att man som idrottslärare också visar på att man som

vuxen kan även delta ibland och även själv visar att man tycker det är roligt”(Lärare 5)

28

”Jag försöker väl bara vara så påhittig som möjligt så det liksom alltid blir någonting

till varje.” (Lärare 1)

Positiv attityd

Att man som lärare uppträder med positivt attityd gentemot sina elever ökar deras

motivation.

”Eleverna ser på dig och känner av ditt humör, att du tycker de här är roligt och trivs

med ditt jobb och dina elever så tänker de, han vill att jag ska vara här och kunna det

här.” (Lärare 1)

”De allra flesta vill vara med när de psykologiska möjligheterna är rätt. Ibland

behöver eleverna bli lite vana för att upptäcka att de har en rätt så go och fin klass, och

fina klasskamrater samt en lärare är inte så tokig utan glad och rolig.” (Lärare 4)

”Visa som lärare att man tycker det är kul och roligt att lära ut idrott och hälsa.

Motiverad som lärare att leda och våga ha kul med elever. Skämta med dem. Hitta ett

socialt samband med eleverna.” (Lärare 2)

”Det beror också väldigt mycket på pedagogen i sig. Om man som pedagog kommer

till en lektion och känner att ”det är så himla tråkigt o arbeta med det här” så märker

nog eleverna nog av det väldigt snabbt. Det gäller att man går in med en utstrålning

och entusiasm så att eleverna, för det smittas ju väldigt lätt på eleverna också.” (Lärare

5)

Praktiskt arbete med teoretiska delar i ämnet

När det gäller de teoretiska delarna i ämnet Idrott & Hälsa arbetar vissa av våra

respondenter praktiskt med dessa delar.

”Jag brukar ha teori gemensamt med att jobba praktiskt. Kan du så gör du. Hur ska du

träna om du inte vet hur du ska göra. Inget är mer praktiskt än en god teori.” (Lärare

1)

”På mina lektioner arbetar vi praktiskt med teoretiska ämnen. För att prata om pulsen

måste vi höja pulsen. Då väcker man elevernas intresse. ”Kolla läraren jag är upp i

200 i puls, OHH kolla, 202!” Kan du informationen, kan du utföra det. Genom att låta

elever titta på information om träningsprogram för att bygga egna program. Lära

elever att finna nytta med det de får ta del av i ämnet för ett livslångt lärande.” (Lärare

2)

”Någon kanske känner att konditionen har blivit himla dålig. De vet ju att de har

verktygen. Du vet ju hur du ska träna liksom. Det har vi ju pratat om, sen tycker jag

med den nya idrottskursen så har det ju blivit en ytterligare, en tydligare koppling

mellan teori och praktik.” (Lärare 3)

”Det är väldigt viktigt att de får klart för sig varför de utför de fysiska övningarna och

vad som sker i deras kropp. Så praktik och teori. Koppling mellan teori och praktik

ska också falla på plats för eleverna och även när man utför de teoretiska delarna så är

det väldigt viktigt att man kopplar det till de praktiska. Så om jag har en lektion, vi

säger om ergonomi där vi pratar om hur man ska arbeta med vardagliga redskap, så är

det viktigt att de får utföra det praktiskt, så de får den här kopplingen mellan teori och

praktik. Sen är det ju viktigt att när man genomför de här teoretiska bitarna att det inte

29

får bli en vanlig katederundervisning. De får röra på sig under teoridelarna och det ska

kanske vara lite film, lägga till lite PowerPoint inslag så man tillfredsställer alla sinnen

så att säga. Det ska inte vara betungande att delta i de teoretiska delarna. Därför är ju

ämnesbegreppen väldigt viktiga här att man arbetar noga med dem. Att man förklarar

noggrant t.ex. vad ergonomi är, vad fysiologi är, så man inte tar det för givet att

eleverna har de förkunskaperna sen tidigare. Kan man bryta ner det så pass mycket så

att alla förstår vad teori innebär och varför vi gör teori så tror jag även att eleverna blir

motiverade av det och ser kopplingen mellan teori och praktik.” (Lärare 5)

Berömma och bedöma utveckling

Några av våra respondenter menar att det är viktigare att bedöma elevernas

utveckling istället för att bedöma prestation. Enligt våra respondenter är det även

viktigt att berömma eleverna. Detta för att eleverna skall känna att de lyckas och för

att de skall prestera bättre i undervisningen. Individuell feedback är en stor fördel för

eleverna. Känner eleverna att de lyckas i undervisningen och får den hjälp de

behöver så ökar elevernas motivation till ämnet Idrott & Hälsa enligt våra

respondenter.

”Berömma väldigt mycket. Att ge eleverna plats att känna att de lyckas i

undervisningen och inte bryta emellan. Hjälpa elever som behöver på ett positivt och

berömmande vis. Elever känner att det är kul att kunna delar i ämnet. Ge eleverna

upplevelser av sitt utövande i ämnet.” (Lärare 1)

”Innebandy eller fotboll eller någon lagsport som känner sig obekväma med är det

viktigt att man är med när de spelar. Det betyder inte jag behöver röra bollen en enda

gång men att man är med dem i backlinjen och t.ex. har en dialog med dem, upp och

sätt press där och backa hem på den sidan så att eleverna presterar bättre och finner

mer motivation till lektionen.” (Lärare 3)

”Jag brukar arbeta på så sätt att jag stannar en arbetsuppgift när det finns tillfälle till

det i elevernas undervisning och pratar om vad var det vi hade gjort hur det kändes.

Det ger mig tid att se eleverna, jag hinner verkligen prata med eleverna individuellt

och ger dem individuell feedback under varje lektion, det är jättestor fördel helt klart.”

(Lärare 2)

5.5 Resultatsammanfattning

Utifrån våra resultat kom vi fram till att flera av våra respondenters svar är likartade

gällande motivationens innebörd. Dock är det endast en som lyfter fram beröm som

en viktig faktor. De anser att motivation är en positiv faktor, har man kul tillsammans

ökar motivationen, samt en drivande kraft för att klara vardagen. Några anser även

att inre motivation har ett högre värde än yttre motivation.

Våra respondenter är eniga om att eleverna delar samma uppfattning av motivation.

Lärarna påstår att eleverna har svårt att definiera begreppet motivation men upplever

det vid utförande av aktiviteter, de förstår motivation när de blir motiverade. Lärarna

anser att eleverna känner motivation när de tycker att det är roligt under lektionerna

30

samt när de känner att de klarar av arbetsuppgifterna. Alla lärare menar att socialt

samspel mellan eleverna påverkar deras motivation. Känner eleverna sig trygga i

skolan och i klassen ökar motivationen till ämnet Idrott & Hälsa.

Svårigheter som lärare kan ställas inför gällande motivationsarbetet med elever i

ämnet Idrott & Hälsa gav oss likartade svar från våra respondenter. Lärarna anser att

elevernas deltagande i ämnet påverkas av deras tidigare erfarenheter och

självförtroende. Har eleverna varit med om något traumatiskt eller haft dåliga

upplevelser av ämnet sedan tidigare, kan eleverna bära med sig dessa erfarenheter till

gymnasiet. Elever med sämre självförtroende än sina klasskamrater drar sig gärna

undan från ombyte i gemensamt omklädningsrum eller obehagliga situationer i

undervisningen. Lärarna menar att alla dessa faktorer bidrar till frånvaro i

undervisningen och ger eleverna brist på motivation.

Gällande lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott & Hälsa är det viktigt

enligt våra respondenter att bedriva varierande undervisningar för att fånga elevernas

intresse. Lärarna påpekar även att man som lärare framstår som en positiv förebild

för eleverna. De flesta lärare antyder att eleverna känner av lärarens attityd och

inställning till undervisningen. Våra respondenter vill behålla praktiskt arbete även i

de teoretiska delarna i ämnet. De menar att eleverna finner mer motivation när de får

arbeta fysiskt samtidigt som de tar del av teoretiska delmål i ämnet. Med andra ord

går teori och praktik hand i hand. Några av lärarna antyder att man som lärare

bedömer elevernas utveckling i ämnet istället för att stirra sig blind på deras

prestation. Respondenterna trycker även på vikten av att ge eleverna feedback under

lektionstillfällen. Känner eleverna sig sedda och får hjälp ökar eleverna motivation

till ämnet.

31

6 DISKUSSION

I denna del kommer vi att jämföra våra resultat med vår bakgrundsdel. Vi kommer

även att diskutera dessa. Utifrån de resultat vi har framfört kommer vi att ta med

egna åsikter samt ta ställning med koppling till litteraturen vi har använt.

6.1 Innebörden av motivation för lärare i Idrott & Hälsa

Motivation är ett svårdefinierat begrepp menar de lärare i Idrott & Hälsa som vi har

intervjuat. De anser att motivation är drivkraften som gör att man vill lyckas med

sina önskemål. Drivkraftsteoretiker ser att motivation bestäms utifrån individens

beteende, beroende på vilka medvetna avsikter individen har. Hull utformade en

ekvation där man kunde utläsa att utifrån drivkraftens styrka och tidigare

erfarenheter kan man se hur pass motiverad en person är. Han tillade även vilken

förväntan man har av framtida resultat till ekvationen för att påpeka att förväntan

driver motivation.66

Utifrån drivkraftsteorin har vi dragit slutsatsen att motivationen

driver våra respondenter till att försöka uppnå ett mål eller avstå från något individen

inte känner sig tillfreds med. Motivationen hos en person kan få dig att sträva efter

den upplevelse man vill uppnå. Motivationen kan också få individen att övervinna

den rädsla som har hindrat denne tidigare. Är däremot inte drivkraften tillräckligt

stark kan individen undvika att uppnå sitt mål för att undvika smärta. Detta anser vi

är något som kan förklara betydelsen av motivationens drivkraft. Har man inte

drivkraften når man inte heller sina önskade mål.

Några av våra respondenter påpekar att inre motivation hade högre värde hos

individen än yttre motivation. En lärare säger att han jobbade mycket med att öka

elevernas inre motivation och om man trycker på betygen som lärare arbetar man

kontraproduktivt med eleverna. Våra respondenter menar även att motivation är

något som uttrycks med positiv klang. Elever och människor blir motiverade att

driva sig själva framåt om de känner positiva känslor t.ex. eleverna upplever att de

lyckas med en aktivitet. Enligt Hassmén bygger inre motivation på nöjet och

upplevelsen hos en individ när denne lär sig eller upptäcker något nytt.

Ansträngningen för att överträffa sig själv väger mer hos individen än resultatet och

prestationen.67

Inre motivation bygger på att undvika negativa anspänningar och

istället uppleva känslor av glädje, njutning och avslappning.68

Vår studie visar att

våra respondenter definierar motivation som en positiv drivkraft som får en individ

att sträva efter upplevelser av njutning och tillfredsställelse snarare än resultat och

prestation. Detta leder oss till uppfattningen att våra respondenter anser att inre

motivation har högre värde för dem själva än yttre motivation. Om man som lärare

66




32

skulle lägga mer tryck på yttre motivation som betyg skulle det i kunna öka

motivation under en kort tid. Fortsatt tryck på betygen skulle kunna resultera i att

eleverna känner sig pressade, rädslan för att misslyckas överstiger då viljan av att

lyckas. Som lärare vill man betygsätta utveckling och färdigheter hos elevernas

utförande. För att läraren skall kunna driva sina elever till att känna motivation för att

utvecklas bör läraren använda sig av faktorer och metoder som gör att elever känner

inre motivation. Som vi nämnt är det inre motivation som driver individer i det långa

loppet och samma gäller för eleverna.

6.2 Elevers syn på motivation enligt lärare i Idrott & Hälsa

Våra respondenter upplever att deras elever inte kan definiera begreppet motivation

men att eleverna upplever motivation när de blir motiverade under lektionerna.

Eleverna behöver uppleva att de kan lyckas på lektionerna genom att lärarna ger dem

stor variation av undervisningsinnehållet och berömmer dem under lektionerna.

Eleverna skall inte behöva känna att de kommer att misslyckas redan innan lektionen

börjar. En av lärarna sa att elever tänker i termer som ”detta vill jag” eller ”detta vill

jag inte”. De söker efter någonting för att de vill må bättre och för att engagera sig i

undervisningen. Kognitiva teoretiker anser att en individs beteende är målinriktat

utefter grunder från medvetna avsikter. Kurt Lewis illustrerade sin sats som en

vågskål där uppnåendets värde och sannolikheten för uppnå ett mål ligger i ena

skålen och att misslyckas ligger i den andra. Det som väger tyngst bestämmer

individens handlande.69

Våra intervjuade lärare menar att lust och underhållning är exempel på de faktorer

som motiverar elever. Respondenterna anser att eleverna blir motiverade när de

känner att något är roligt och när de känner lusten till att göra något. Respondenterna

anser att elevernas motivation höjs när man presenterar ett stort utbud av aktiviteter

för eleverna, där tempot i undervisningen är lagom för alla samtidigt som man låter

eleverna jobba självständigt. Granbom uppger att elevers motivation ökar när de får

ta egna initiativ. Han menar att eleverna får ökat lärande när de kan tillämpa inre

motivation samt att de får mer kreativitet gällande arbetet i fråga. Detta innebär att

inre motivation och självbestämmande kan inbringa engagemang som ger insikt om

att målet är viktigt för eleven.70

Att man som lärare kan presentera ett stort utbud av

arbetsuppgifter för sina elever ger större chans att finna någon aktivitet som är

lustfylld. Dock anser vi att ett stort utbud av aktiviteter kan göra att läraren får svårt

att närvara vid alla aktiviteter och se alla elever samtidigt. Det kan då ge eleverna

tillfälle att ta egna initiativ för att utföra uppgiftens ändamål utifrån bästa möjliga

sätt. Det ger även eleven möjlighet att utvecklas då denne får tillfälle att reflektera

själv över sitt utförande av aktiviteten. Vissa elever kan känna sig pressade av att

69


70 Granbom, A-K (1998). Att motivera till hälsa

33

deras lärare bedömer dem i varje aktivitet. Om de får arbeta utan att läraren är

närvarande kan de känna mer frihet för utförandet och tänker inte så mycket på att

göra rätt saker.

Våra respondenter anser att de sociala faktorerna spelar en stor roll för elevernas

motivation. Trivs eleverna med sina lärare, sin klass och sin skola så kan de få ökad

motivation. Elevernas kamrater och deras omgivning spelar en stor roll för att eleven

skall känna sig accepterad. Enligt lärarna som vi har intervjuat kan även en duktig

elev i ämnet Idrott & Hälsa bli omotiverad om de sociala faktorerna går emot eleven.

Enligt andra steget i Maslows behovspyramid strävar individen efter beroende,

trygghet, skydd och ordning och reda. Steg tre i pyramiden uttrycker att individen

även strävar efter behovet av uppskattning, såsom kärlek och tillhörighet.71

Resultatet av vår studie visar att eleverna inte förstår vad motivation är. Våra

respondenter antyder att deras elever inte förstår ordets betydelse och kan därför inte

definiera begreppet motivation. Däremot upplever eleverna motivation när de

motiveras. Eleverna upplever detta när undervisningsinnehållet är varierande och när

de känner att de lyckas med något. Utifrån kognitiv teori blir individen mer

motiverad när eleven känner sig förtrogen med ämnesinnehållet. Med varierande

undervisningsinnehåll får elever större möjlighet att utöva fler aktiviteter på

lektionerna. Våra respondenter nämnde att det är viktigt för elever att de känner lust

till Idrott & Hälsa. Detta tolkar vi som att det är viktigt att eleverna tycker det är

roligt att utföra idrottsaktiviteter. Som kognitiva motivationsteoretiker antyder gör

eleverna avvägningar mellan vad de tycker är underhållande och inte underhållande.

Vi anser dock att det är svårt att alltid presentera ett utbud av aktiviteter som passar

alla elever. Då kan det vara bra för läraren att trycka på yttre faktorer såsom betyg

eller betydelsen av den kunskap som eleverna får av aktiviteten eller uppgiften. Detta

anser vi kan leda till att eleverna göra nya avvägningar mot vad som är viktigt och

mindre viktigt. Den yttre motivationen blir då den avgörande faktorn för

motivationen. Även om eleverna inte upplever nöjet av undervisningen kan de

uppfatta betydelsen av lektionen. De sociala faktorerna har en avgörande roll för

elevernas motivation enligt våra respondenters svar. Detta tolkar vi som att det är

viktigt för eleverna att de känner sig accepterade av sin omgivning, att de trivs med

sin klass, lärare och skola. Likt Maslows pyramid strävar elever efter att känna

uppskattning och tillhörighet av sin omgivning, så väl lärare som skolkamrater. Det

är av stor vikt för elevers motivation då eleverna lär sig mer och presterar bättre och

mår bättre i en omgivning de trivs i.

6.3 Svårigheter lärare kan ställas inför gällande

motivationsarbetet med elever i Idrott & Hälsa

Alla lärare vi har intervjuat påpekar att det största problemet vid motivationsarbete

med eleverna är dåligt självförtroende samt dåliga erfarenheter. Oftast går dessa två

faktorer ihop. Eleverna är rädda att misslyckas på gymnasiet för att de kan ha upplevt

71


34

stor press från tidigare årskurser. Även traumatiska upplevelser utgör en bidragande

faktor då de känner igen sig i situationen de varit med om och vill undvika att det

händer igen. En av våra respondenter menar att föräldrar kan bidra med bristande

motivation till sina barn genom att själva haft dåliga erfarenheter och därför inte

uppmuntrat barnen till att delta i idrottsundervisningen. Dåliga erfarenheter bidrar

oftast till dåligt självförtroende. Känner man sig inte bekväm i den situation man

befinner sig i börjar man ifrågasätta sin egen förmåga. Det kan även bero på att de

inte känner sig bekväma eller trygga i deras arbetsmiljö eller med sig själva och sin

egen förmåga. Hassmén uppfattar att amotivation uppkommer när en individ känner

bristande förmåga och kapacitet. Faktorer kan vara att individen upplever en

situation som allt för krävande samt när situationen är relaterad till att individen får

känslan av hjälplöshet och upplever bristande kontroll.72

Våra respondenter påpekar att en avgörande faktor till varför eleverna kan vara

frånvarande på idrottslektionerna är omklädningsrummet. Eleverna kan känna sig

obekväma eller skämmas för sin kropp, vilket gör att det inte alltid är så lätt att

duscha eller byta om tillsammans med de andra eleverna. En annan faktor som kan

spela en avgörande roll till varför eleverna inte deltar på idrottslektionerna är bristen

på motivation. Vissa elever ser inte sig själva som några idrottsutövare, detta kan

orsaka att flertalet av eleverna inte anser sig duktiga inom ämnet. I samband med

detta känner eleverna att de inte blir sedda på samma sätt och att de inte får samma

uppmärksamhet som de andra eleverna. Detta är något som kan kopplas till Granbom

som skriver om latent motivation. Granbom menar att latent motivation kan uppstå

hos personer som har ett destruktivt beteende, där personerna har en försämrad

självbild i sitt självvärde.73

Vi ser i vår studies resultat att amotivation och latent

motivation är vanligt förekommande hos elever i dagens skola. Våra respondenter

har alla tryckt på att elevers dåliga motivation beror på osäkerhet som är relaterat till

undervisning eller till sin egen självbild. Dessa elever finner att det är lättare att

undvika de situationer som de är obekväma i än att ta itu med problemen eller be om

hjälp för att må bättre. Lärarna i vår studie menar att man måste hitta medel att hjälpa

dem. Det kan vara allt från att t.ex. eleverna känner sig obekväma med ett

arbetsområde, göra det enklare, lättare och riskfritt. Om läraren kan ge eleverna lite

mer motivation och bättre erfarenheter så de känner sig trygga med undervisningarna

kommer de förhoppningsvis hitta glädje till ämnet. Lodewyk, Gammage och

Sullivans studie visar att amotivation och latent motivation leder till elevbortfall i

ämnet Idrott & Hälsa. Det är av oerhörd vikt att som lärare bedriva en undervisning

där alla elever känner sig trygga och kompetenta för att eleverna skall kunna hitta

motivationen till ämnet och ta del av dess innebörd för framtiden.74


73 Granbom. A-K, (1998). Att motivera till hälsa



35

6.4 Lärares motivationsarbete med elever i ämnet Idrott &

Hälsa

Våra respondenter antyder att varierande undervisning är en bra faktor för att öka

elevernas motivation. De menar att eleverna känner mer nöje med lektionerna

samtidigt som de behåller motivationen genom lektionen. De anser även att

varierande lektionsundervisning ger eleverna bättre chanser att kunna visa sina

kunskaper i ämnet. En av lärarna antydde att på grund av längden av hans lektioner

kan han inleda sina lektioner med teorigenomgång för att sen koncentrera sina

lektioner på de aktiva delarna och låta eleverna fokusera på sina aktiviteter. För att

kunna öka elevernas motivation i varierande undervisning är det viktigt att göra

lektionerna avslappnade och roliga för eleverna samt att kunna hålla sig till

kursplanen. En lärare som vi intervjuade antyder att om man har en varierad

undervisning finns det något för alla elever. När det gäller att arbeta med elever och

deras motivation anser vi att lärare försöker applicera kognitiv motivationsteori.

Detta genom att läraren försöker hitta ämnesområden och varianter av dessa områden

som når elevernas intresse. Läraren försöker hitta de delar i ämnet som eleverna

söker sig till. Det blir en undervisning de känner att de kan klara av istället för att

undvika. Det handlar om att viljan att lära sig mer skall överstiga rädslan för att

delta.75

Vi anser att eleverna ges större möjligheter att kunna lyckas i undervisningen

genom att utarbeta en varierad lektionsundervisning. Det gör även att eleverna

känner delaktighet i sin lärares undervisning. Framför allt kan eleverna motiveras av

vetskapen att de kan delta efter bästa förmåga i undervisningen.

Våra respondenter menar att det är viktigt att läraren uppträder med en positiv attityd

för att höja elevernas motivation. De antyder att eleverna ser och känner av vilket

humör läraren är på. Om läraren inte är inspirerande på lektionen och ger

utstrålningen att denne inte vill vara här, varför ska då eleverna vara där. Lärarna

menar även att eleverna måste få lite tid att upptäcka vilken miljö de befinner sig i,

t.ex. att de har en bra klass med goda klasskamrater samt en lärare som inte är så

tokig utan glad och rolig. En lärare ska visa trivsel i sin arbetsroll och tycka att det är

roligt att lära ut Idrott & Hälsa. En annan faktor som kan öka elevernas motivation,

är att man som lärare skapar ett socialt samband med eleverna och att man som lärare

vågar ha roligt med eleverna och skämtar med dem. I många fall kan yttre faktorer i

undervisningen påverka elevers motivation till ämnet Idrott & Hälsa. Hassmén

antyder att yttre motivation kan påverka elevers deltagande i undervisningen när

aktiviten inte utförs utifrån elevernas egna villkor. Eleven kan då känna sig stressad i

en situation denne inte kan hantera.76

Detta ser vi som vanligt förekommande hos

elever idag utifrån våra resultat och kan vara anledningar till att vissa elever är

frånvarande vid lektionstillfällen. Det är då man som lärare underlättar pressen som

75



36

elever kan känna genom att uppträda med positiv attityd. En lärares attityd till

utförande speglar elevernas uppfattning av stundens allvar. Stressade och spända

elever kan känna sig mer avslappnade och pressen för att uppnå ett mål som är svårt

blir mer lätthanterligt.

Lärarna vi har intervjuat försöker arbeta praktiskt med de teoretiska delarna i ämnet.

De anser att eleverna lär sig mer om ämnet i fråga och finner mer motivation till

arbetsuppgiften om det får arbeta praktiskt med den. En av våra intervjuade lärare

menar att när eleverna läser en text kan de ibland ha svårt att förstå texten. När de väl

får arbeta praktiskt med ämnesområdet får de förståelse över vad de har läst.

Motivationen och förståelsen ökar hos eleverna i samband med viljan att lära sig

mer. Genom att koppla samman teori och praktik får eleverna chans att förstå,

kroppens funktioner under praktiskt arbete och det kan öka elevernas motivation till

ämnet Idrott & Hälsa. Hanssons studie om ämneslärares motivationsarbete syftar till

att man som lärare skall tillgodose elevernas intresse i sin undervisningsplanering.

Hansson antyder att man vid teoretisk undervisning skall använda sig av olika

arbetssätt så som film, bilder eller dramatiska händelser för att väcka elevernas

intresse.77

I ett praktiskt ämne som Idrott & Hälsa anser vi att eleverna vill ha

praktisk undervisning och därför faller intressenivån vid teoretiska delar i ämnet.

Kan man då som Hansson säger fånga elevernas intresse genom att utveckla

undervisningsformerna ökar elevernas motivation till lärande. Våra respondenter

uttrycker att praktiskt arbete med teoretiska delar leder till ökad förståelse samt att

eleverna får mer intresse och mer motivation till ämnesmålet i fråga. Om man kan

arbeta på ett sätt som ger elever både kunskap och djupare förståelse arbetar man på

liknande sätt som Maslow när han utvecklade sin motivationsteori. Man försöker

lyfta fram idéer och föreställningar som driver eleverna framåt och trycker på viljan

att försöka förverkliga sina förhoppningar i ämnet.78

Våra respondenter antyder att motivationen för eleverna kan öka vid individuell

feedback. En av respondenterna gav svaret att man som lärare kan delta vid

lagsporter som t.ex. fotboll. Vissa elever kan känna sig obekväma vid lagsporter. Det

är då viktigt att läraren är med när de spelar, det är inte nödvändigt att läraren måste

röra bollen. Men att föra en dialog med eleverna, t.ex. sätt press där, backa hem och

anfall. På detta vis hjälper läraren eleven att prestera bättre och känna sig mer trygg i

undervisningen. På så sätt kan eleven finna mer motivation till lektionen och

ämnesuppgiften. Utifrån Hassméns punkter angående inre motivation deltar elever i

aktiviteter för nöjets skull. Undervisningen bör vara tillfredsställande så att eleven

känner att denne förstår meningen med uppgiften när eleven försöker uppnå målen.79

Genom individuell feedback under lektionens gång anser vi att elever kan få mer

förståelse för lektionens innebörd samt att de förstår hur övningarna är till nytta för

dem själva. Eleverna får då kunskap om den betydelse som övningarna ger dem och

77

Hansson (2010) Historia och Historieundervisning



37

möjligen kan den inre motivationen öka. Vi anser att genom individuell feedback kan

läraren ge elever utrymme att uttrycka sina åsikter och tilldela dem förståelse om

lektioneras innebörd. Samtidigt kan läraren bygga och underhålla rapportering och

ge eleverna möjlighet att förstå och anpassa sig efter deras arbetsmiljö. Elevers

motivation påverkas av lärarens bemötande och rapportering i undervisningen.

Därför är det rimligt att dra slutsatsen att individuell feedback behövs för att ge

eleverna den tid och det utrymme de behöver för att prestera utifrån sina egna

förutsättningar och därigenom öka deras motivation.

6.5 Slutord

Att ordet motivation är svårdefinierat är inget märkvärdigt. Ett ord som kan användas

i olika betydelser är inte ett ord som man kan ta lätt på, inte heller är det ett ord som

man skall kunna förklara utan att tänka till lite extra. För en lärare i Idrott & Hälsa

eller lärare överlag är det svårt att definiera innebörden av ordet. Om lärare har svårt

att framföra vilken oerhörd betydelse ordet innebär hur skall man då kunna hoppas

på att elever förstår vad motivation är? Som våra respondenter har uttryckt är

begreppet motivation svårdefinierat men en viktig faktor, dels för att uppnå sina egna

mål och dels för att kunna vara tillfreds med sina dagliga uppgifter. Inre motivation

har påpekats av våra respondenter som den viktigaste motivationen och detta kan vi

hålla med om. Utifrån våra forskningsresultat har vi kommit fram till att inre

motivation har större betydelse för individen än yttre motivation. Som vi har nämnt

påpekar våra respondenter att både de själva och eleverna är mer mottagliga för inre

motivation då yttre motivation kan vara stressframkallande. Det gäller framför allt att

läraren försöker skapa en positiv miljö där alla elever känner sig välkomna, trygga

och accepterade. För elever som inte är motiverade till ämnet Idrott & Hälsa är det

framför allt viktigt att läraren inte tvingar dem till att utföra lektionsundervisningens

uppgifter. Vi har kommit fram till att det då är bättre att bedriva arbetsuppgifter som

dessa elever känner sig trygga med och stegvis bygga upp deras motivation och

självförtroende i ämnet. Våra respondenter menar att varierad undervisning och

moment skapar bättre förutsättningar för deras elever. Likaså har de uttryckt att viss

överraskning kan öka deras motivation till ämnet. Vi håller med våra respondenter,

eftersom ingen är den andre lik och elevers intresse skiljer sig från varandra. Om

läraren bedriver en likartad undervisningsform tappar man lätt elevernas intresse och

deras motivation till ämnet. Framför allt anser vi att det är viktigt för lärare att agera

med positiv inställning och attityd. För både lärares och elevers skull är det viktigt att

man har kul och vågar ha roligt tillsammans för att alla i undervisningen skall känna

lust till ämnet. Känner varken elever eller lärare njutning med undervisningarna finns

heller inte motivation till att vilja medverka, varken som lärare eller elev. Tänk trots

allt på att motivation betydde njutning för de gamla grekerna och det gör det

fortfarande idag.

6.6 Vidare forskning

Under arbetets gång har vi fått djupare insikt över motivationens betydelse och hur vi

skulle kunna utveckla denna studie.

För att få mer och djupare resultat och insikt kan en större studie göras där man

använder sig av både kvalitativa och kvantitativa arbetsmetoder. Genom

38

videoobservationer kan lärare studeras och hur de agerar för att motivera elever samt

hur eleverna reagerar på olika arbetsmetoder.

Man skulle även kunna göra en liknande studie som grundar sig i andra årskurser.

Antingen koncentrera sig på en årskurs eller göra studier i grundskolans tidigare och

senare år. En studie kan också göras som undersöker hur elever uppfattar motivation

och hur de anser att de blir motiverade till ämnet Idrott & Hälsa. Studien kan göras i

alla ämnen samt för en hel skola.

39

7 REFERENSLISTA

Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och

problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio

punkter. Lund: Studentlitteratur.

Engström, M. (2004). Förord. I: Larsson. H & Redelius. K, (red.) Mellan nytta och

nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan, s. 5-9

Glasser, W. (1996). Motivation i klassrummet. Malmö: Brain Books AB

Granbom, A-K. (1998). Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur AB.

Hansson. (2010). Historia och Historieundervisning. Print & Media, Umeå

universitet, 2010

Hassmén, P. Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och

kultur

Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet – En intervention avsedd att stimulera

ungdomar till fysisk aktivitet. Örebro Universitet 2009

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling.

Stockholm: Liber

Johansson, B. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbete i Lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Larsson, H. & Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje – en introduktion. I:

Larsson, H. & Redelius, K. (2004) Mellan nytta och nöje: en bild av ämnet

idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan, s. 11-19

40

Lodewyk, Ken. R, Gammage, Kimberley L & Sullivan, Philip J, (2009). Relations

Among Body Size Discrepancy, Gender, and Indices of Motivation and

Achievement in High School Physical Education. Journal of Teaching in

Physical Education, (28), 362-377.

Ntoumanis, N. (2001). A self-determination approach to the understanding of

motivation in physical education. British Journal of Educational Psychology

Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet.Uppsala: X-O Graf Tryckeri, 2004

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Tessier, D. Sarrazin, P. & Ntoumanis, N. (2010). The effect of an intervention to

improve newly qualified teachers’ interpersonal style, students motivation and

psychological need satisfaction in sport-based physical education.

Contemporary Educational Psychology. Vol 35(4), Oct 2010, pp. 242-253

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Internetkällor:

Nationalencyklopedin


Vetenskapsrådet:




41

BILAGA 1

Intervjufrågor

Inledande frågor:

1. Vad har du för utbildning?

2. Hur länge har arbetat som lärare?

3. Antal år på skolan?

4. Ålder/kön?

Huvudfrågor:

1. Hur upplever du som lärare motivation?

- Hur tror du elever ser på motivation?

2. Vilka faktorer tror du motiverar elever till Idrott och Hälsa?

3. Hur arbetar du för att motivera elever i de fysiska delarna av ämnet?

- Hur arbetar du för att motivera elever i de teoretiska hälsodelarna i ämnet?

4. Vilka faktorer tror du hindrar elever från att delta i ämnet?

- Hur arbetar du för att sporra alla elever till ämnet?

42

BILAGA 2

Mailförfrågningar

Hejsan!

Jag heter Victor Hermansen och läser min sista termin på Linnéuniversitetet.

Tillsammans med Carl-Henrik Adler skriver vi just nu examensarbete som

undersöker lärares motivationsarbete med elever inom Idrott och Hälsa.

Som nämnt handlar studien om lärares motivationsarbete med elever inom ämnet och

tar inte längre än maximalt 30 min. Självklart kommer svarsresultaten att vara

anonyma i vårt arbete.

Vår önskan hade varit, utifall du kan och vill ställa upp, att detta tillfälle sker helst

inom denna vecka men vi är tacksamma om du ställer upp överhuvudtaget då

tidsfaktorn är ett ständigt problem.

Documents

Motivation i Idrott & Hälsa - DiVA portal506961/FULLTEXT01.pdf · samt hur de arbetar för att motivera elever till ämnet Idrott & Hälsa. Förhoppningsvis ger denna studie oss