Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från ... · • Casemix-justerade resultat av både hälsoutfall och resurser ... Egenvård är en central komponent i diabetesvården

ARBETSMATERIAL

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård – analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Karin Looström Muth

Utvecklingschef Alingsås Lasarett

ARBETSMATERIAL

Värdebaserad vård och diabetes

• Kort om sveusprojektet

• Överväganden vid uppföljning –Kronisk livslång sjukdom

• Tillför detta något nytt ?

–Kort illustration genom några resultat

• Resultat- Framtid- Användbarhet

–Vad gör detta värdebaserat ?

ARBETSMATERIAL

SVEUS- www.sveus.se

hämta diabetesrapporten www.sveus.se/publikationer/rapporter/diabetesvard

• ett forsknings- och utvecklingsarbete

– Höft och knä, Ryggkirurgi, Obesitas, Förlossning, Diabetes, Stroke, Osteoporos, Bröstcancer

– Allt arbete har haft etikgodkännande

• sju landsting/regioner samverkar,

– Kvalitets register, specialistföreningar, patientföreningar involverade

– Forskningsmaterial?!

• utifrån principerna om värdebaserad hälso- och sjukvård.

Värde

= =

Hälsoutfal

l

Resursåtgån

g

http://www.sveus.se

http://www.sveus.se/publikationer/rapporter/diabetesvard

ARBETSMATERIAL

Sveus diabetes innebär unika möjligheter för uppföljning och utveckling av diabetesvården

• Casemix-justerade resultat av både hälsoutfall och resurser • Syftar till Uppföljningsverktyg för beskrivning av

diabetesvården och dess resultat med bred kombination av datakällor • Benchmarking rapport framtagen under arbetet

• Följer aktiviteter över vårdgivargränser

• Hämtas ur befintliga data.

- Resursförbrukning har varit utmanande att fånga upp (inte

kunnat se om besöken är direkt kopplade till diabetes)

- Analysen har skett på landstingsnivå och inte på

vårdgivarnivå (vc/klinik)

ARBETSMATERIAL

Casemix-variabler har identifierats och använts i analys-modeller av nyckeltal för att justera för patientsammansättning

• Rökstatus • BMI • eGFR • HBA1c • Diabetesduration

• Ålder • Kön • Utbildningsnivå • Född utanför EU • Civilstånd

Socio-demografi

Hälsoprofil

Patient-egenskaper

vid episodstart

Annan samsjuklighet

• Systoliskt blodtryck • LDL-kolesterol • Hjärtkärl-, ögon-, och

fotkomplikation • Njursvikt

• Förmaksflimmer • Depression • Psykiatriska diagnoser

ARBETSMATERIAL

Expertgruppens medlemmar Arbetsgrupp

Mikael Lilja Region Jämtland Härjedalen

Tobias Dahlström Landstinget Dalarna

Peter Lindgren Ivbar

Bettina Julin Ivbar

Expertgrupp

Gudrun Andersson Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Ingalena Andersson Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes

Mette Axelsen Dietisternas riksförbund, referensgrupp diabetes

Mats Ek Stockholms läns landsting

Robert Kristiansson Landstinget i Uppsala län

Janeth Leksell Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård

Agneta Lindberg Region Skåne

Karin Looström Muth Västra Götalandsregionen

Fredrik Löndahl Svenska Diabetesförbundet

Ann-Marie Svensson Nationella Diabetesregistret

Sakkunnig

Mona Landin-Olsson Svensk Förening för Diabetologi

ARBETSMATERIAL

Övervägningar vid uppföljning av diabetes

• Kroniska förlopp; hanteras som flera, 1-åriga episoder efter varandra

• En episods utfall blir nästa episods start

• Hälsoutfallen kommer långt in i framtiden och kan påverkas av vad en annan vårdgivare gjort för flera år sedan (exempel: hjärtinfarkt)

• Två olika sjukdomstillstånd med olika fördelning mellan vårdnivåer – Typ 1: I princip enbart specialistvård – Typ 2: Övervägande, men inte enbart primärvård

1 år Vårdaktivitet PUOH

Primärvård

Dietist- besök

Grupp- utbildning

Specialistvård

Läkar- besök

Fotteam/ Fotterapeut

Initial sjukhusvistelse

Grupp- utbildning

Ögonbotten- fotografering

ARBETSMATERIAL

Modul indelning T

yp

1

Nydiagnostiserade

Löpande Vård Typ

2

Nydiagnostiserade

Löpande Vård

Endast pat > 18 år

inkluderade

ARBETSMATERIAL

• 666 550 individer med diabetes under 2010-11 ingick i analys-populationen

• 89 % klassade som typ 2-diabetes och resterande 11% som typ 1-diabetes

Urvalet av patienter bygger på samkörning av NDR och landstingens vårddata

NDR

Patientadministrativa system (huvud- eller bidiagnos)

Sveus

ARBETSMATERIAL

Identifikation av patientpopulation, demografi, hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall och resursförbrukning av landstingsdriven vård.

Hälsoprofil vid inklusion, hälsoutfall Expedierade läkemedel (Läkemedelsregistret, LMR)

Sjukpenning och sjuk-/aktivitetsersättning Socioekonomi

Dataunderlaget bygger på uttag från ett flertal olika källor

Landsting

Socialstyrelsen

Försäkringskassan

Statistiska centralbyrån

Nationella diabetesregistret (NDR)

Datakällor Användning i analyserna

ARBETSMATERIAL

Ett stort antal nyckeltal har definierats och analyserats.

• Mottagningsbesök: • diabetessjuksköterska, dietist, läkare, psykolog/kurator, fotterapeut

• Telefonkontakt: • diabetessjuksköterska/sjuksköterska, läkare

• Hjärt-kärlsjukdom • Predicerad 5-års risk för hjärt-kärlsjukdom • HbA1C • eGFR • Ögonkomplikationer • Njursvikt • Högt blodtryck

Hälsoutfall

Resursåtgång

Övriga processmått

Hälsoresultat

Oönskade händelser • Omedelbara komplikationer:

• Svår hypoglykemi, ketoacidos, hyperosmolaritet, hyperglykemi, laktacidos

Landsting

Stat • Sjukpenning/sjuk- och aktivitetsersättning

Patientupplevelse

Nydiagnos • HbA1c vid diagnos • Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter

Behandling • Diabetesläkemedel • Blodtryckssänkande läkemedel • Ögonscreening

• Mikroalbuminuri • Neurologiska komplikationer • Hud- och fotkomplikationer • Amputation fot eller ben • BMI • LDL-kolesterol • Andel rökare

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat

• Fynd från specifika nyckeltal

Variation i behandlingsresultat

Variation i identifikation och behandlingsintensitet

Skillnader i resursanvändning

Relation mellan resursutnyttjande och hälsa

I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

Casemix justering gör skillnad i tolkning

av utfall

Justerat för Kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, Rökstatus, Förmaksflimmer, Diabetesduration, Hjärtkärl-,

ögon- och fotkomplikationer, njursvikt, Psykiatrisk diagnos och depressiv episod

Typ 2 diabetes löpande vård

Justerat för: Kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå,

civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer,

diabetesduration, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikationer,

njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat






I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

HbA1c vid episodens start, nydiagnostiserad typ 2-diabetes

65

45

55

50

60

55,3

59,8

56,6 56,7 56,4 56,5 56,9 56,9 56,3 55,5 55,3 56,2 55,6 55,4

Observerat

Predicerat

-4

0

-2

2

4

VGR SLL LUL LTD RÖ RS RJH

n 21 202

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet, mmol/mol

Medel HbA1c mmol/mol

Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR

Not: Justerat för kön, ålder (kategorier), utbildningsnivå

• Högre HbA1c vid diagnos i Uppsala kan indikera senare diagnos. • Lägre HbA1c vid diagnos i Västra Götaland kan vara ett tecken på mer aktiv screening/diagnostisering.

II

ARBETSMATERIAL

Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Metforminanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011

Uttag av metformin, typ 2-diabetes, ojusterat Andel i procent som hämtat ut metformin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011

50

40

55

60

35

45

2011 2009 2010

30

VGR LUL RÖ SLL RS LtD RJH

• Variation i hur stor andel av nydiagnostiserade patienter som behandlas med metformin. • Olika strategier verkar tillämpas över tid, med ökande förskrivning i Östergötland (RÖ) och Västra

Götaland (VGR) och minskande i Uppsala (LUL) och Dalarna (LtD).

Källa: Patientadministrativa system, LMR

II

ARBETSMATERIAL

Läkemedelsbehandling av nydiagnostiserade patienter Insulinanvändning, nydiagnostiserad typ 2-diabetes, 2009-2011

Uttag av insulin, typ 2-diabetes, ojusterat Andel i procent som hämtat ut insulin under vårdepisoden, nydiagnosticerade 2009, 2009-2011

30

25

20

35

15

0

10

5

2011 2009 2010

LtD LUL RS SLL VGR RÖ RJH

• Markant högre insulinanvändning initialt i Uppsala (LUL). En möjlig förklaring är att patienter med högt HbA1c ordineras insulin initialt, men att man sedan byter till andra preparat efter hand.

• Liten förändring över tid för övriga, men andelen behandlade varierar stort.

Källa: Patientadministrativa system, LMR

II

ARBETSMATERIAL

Förändring i Hba1c 1:a året

nydiagnostiserad typ 2

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat






I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

Antal läkarbesök nydiagnostiserad typ 2

ARBETSMATERIAL

Vårdkontakter under episoden, Nydiagnostiserad typ 2-diabetes

Genomsnittligt antal vårdkontakter fördelat på personalkategori per landsting

• Stor skillnad i besök, men det är stora skillnader i rapporteringsmöjligheter (vad som kan rapporteras in) och rutiner (vad som faktiskt rapporteras) mellan landstingen.

• Det tycks vara så att landsting med få läkarbesök i viss mån kompenserar detta med besök till andra yrkeskategorier och vice versa.

Källa: Patientadministrativa system * Ej möjlig att följa

III

ARBETSMATERIAL

PUOH:s

• Potentiellt undvikbara oönskade händelser

– Omedelbara komplikationer

– Indirekt mått på hur väl patienten utbildats för att själv sköta sin

sjukdom

ARBETSMATERIAL

PUOH:s typ 1 löpande vård

Tabell 24. Omedelbara komplikationer under vårdepisoden för

personer med typ 1-diabetes, löpande vård.

Totalt RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR

Svår hypoglykemi

(%) 0,7 0,2 1,1 0,5 1,0 0,8 0,7 0,5

Ketoacidos (%) 0,9 0,8 0,9 1,0 1,0 1,4 0,8 0,8

Hyperosmolaritet

(%) 1,3 1,3 1,1 1,1 1,2 1,8 1,2 1,1

Hyperglykemi (%) 1,0 1,6 1,2 0,9 1,6 1,4 0,9 0,8

Totalt (%) 3,9 4,0 4,3 3,5 4,8 5,4 3,7 3,2

Not: En episod motsvarar ett år (365 dagar); på grund av avrundning kan totalen för respektive kolumn skilja sig från de rader den baseras på.

Fångar hela vårdkedjan!

ARBETSMATERIAL

Översikt resultat






I

II

III

IV

ARBETSMATERIAL

Figur 23. Totalt antal nettosjukdagar under vårdepisoden för

personer med typ 2-diabetes.

0

80

40

60

120

20

100 94,7 100,1

92,9 100,8 98,2

86,1 96,8 94,0 90,1

102,9 103,2 95,1 98,0 97,5

Observerat Predicerat

20

5

-20

0

-10

-15

-5

10

15

RÖ RS VGR LtD RJ

H

SLL LUL

Antal

nettosjukdagar,

2010-2011

n 59 353 95 % K.I.

Avvikelse från landstingens genomsnitt, antal dagar

Nettosjukdagar, antal

Alla sjukdagar oavsett orsak

ARBETSMATERIAL

Figur 57. Totalt antal nettosjukdagar under vårdepisoden för

personer med typ 1-diabetes.

0

10

20

30

40

50

60

7059,2

51,6

62,3 56,7

59,8 58,6 62,4

44,1

66,5

54,6

60,8

47,7

58,9

51,2

15

-15

-5

10

5

0

-10

LU

L

RJ

H

SL

L

VG

R

R

S

LtD R

Ö

Avvikelse från landstingens genomsnitt, antal dagar

Nettosjukdagar, antal

Predicerat Observerat 95 % K.I. n 17218

Alla sjukdagar oavsett orsak

ARBETSMATERIAL

Vad gör detta värdebaserat?

• Man ser hela vårdkedjan inkl. slutenvård och komplikationer,

• Man ser även utfall i förhållande till resurs åtgång.

–Diabetesrapporten är den enda sveus rapporten hitintills där

man ser tendens till korrelation mellan resurser utfall.

ARBETSMATERIAL

Harmonisera rapporteringsrutiner av resurskategorier genom att definiera vilka tillstånd och behandlingar av tillstånd som rutinmässigt bör registreras och följas upp, samt kodmässigt definiera hur detta skall ske

Säkerställ enhetliga kodningsrutiner, i synnerhet inom primärvården för att möjliggöra resursmätning

Automatisk inhämtning av data från journalsystem är en förutsättning för att få större underlag i beräkningarna och på så sätt förbättra framtida jämförelser

Rekommendationer för framtidens diabetesvård

Möjliggör systematisk uppföljning av patientrapporterade utfallsmått (PROM) Egenvård är en central komponent i diabetesvården och patientens upplevelse av och möjlighet att

påverka vården är viktig, varför även erfarenhetsmått (PREM) vore relevant att följa Vid NDR pågår för närvarande ett forskningsarbete som syftar till att utarbeta sådana utfallsmått för

diabetesvården

Utfallsmått

Förbättring av diabetesvårdens organisation

Förbättring av diabetesvårdens uppföljning

Fokusera på effektivitet, inte produktivitet

Inför rapportering av patientrapporterade utfallsmått

Stöd vårdgivarna i kontinuerligt förbättrings-arbete och kunskapsutbyte

Harmonisera rapporterings- och kodningsrutiner

Skapa juridiska förut-sättningar för förenklad uppföljning av vården

Möjliggör kontinuerlig tillgång till information om patientrelevanta hälsoutfall och resursåtgång med information från statliga och landstingsfinansierade insatser

Säkerställ tillgång till data om läkemedelsförskrivning för att kunna följa upp denna i realtid och över tid sjukpenning/sjukersättning

I bred samverkan formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av resursåtgång (vårdens effektivitet)

Målen bör omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis

Genomför fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys för att identifiera de behandlingsprocesser som är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat

Tillse att fördjupad analys och studiebesök genomförs i nära samverkan med berörda verksamheter och kvalitetsregistret Nationella Diabetesregistret

Nedbrytning på vårdgivare,

data månadsvis

Patientrapporterade utfallsmått krävs,

sk. Prom och Prem

Säkerställ att man fångar rätt resurser! särskilt i primärvård

Data hämtas ur befintliga system

Fokus på utfallsmått

Vården kan organisera sig för bästa utfall

utifrån förutsättningar

Juridiken måste vara löst innan övergång

till förvaltning

ARBETSMATERIAL

• Typ 2-diabetes: • Tidigare upptäckt (lägre HbA1c vid diagnos) i Västra Götalandsregionen,

senare i Landstinget i Uppsala län • Högre behandlingsintensitet i Region Jämtland Härjedalen, Region Östergötland och

Västra Götalandsregionen; lägre i Landstinget i Uppsala län • Variation i behandlingen av nydiagnostiserade patienter

• Typ 1-diabetes: • Variation i behandlingsintensitet även här, men ingen tydlig trend

Sammanfattning av observationer

Betydande variation i behandlingsresultat

Variation i identifikation och behandlingsintensitet


Observationer

• Hjärt-kärlsjukdom (mått på historisk kvalitet): signifikanta skillnader mellan landsting • 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (mått på dagens situation): signifikanta skillnader mellan

landsting, men inte efter samma mönster som för hjärt-kärlsjukdom

• Läkarbesök: • Signifikant fler i Stockholms läns landsting • Signifikant färre i Landstinget Dalarna

• Andra yrkeskategorier: varierande registrering gör dessa svåra att följa

• Mer vårdintensiva (t.ex. fler läkarbesök och högre förskrivning av läkemedel) uppnådde bättre hälsoresultat. • Framförallt för predicerad 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, det utfallsmått där de

ingående komponenterna är relativt lätta att påverka på kort sikt. • Antalet läkarbesök föreföll vara det resursmått som hade större betydelse för ett bättre

hälsoutfall, i synnerhet för typ 2-diabetes.

Tendens till samband mellan resursutnyttjande och hälsa för båda diabetestyper

Häls

ou

tfall

R

es

urs

åtg

å

ng

Rel

atio

n m

ella

n

nyc

kelt

al

I

V

III

II

I

ARBETSMATERIAL

Egna reflektioner • Spännande uppföljningsverktyg med möjligheter

– Ingen ytterligare inrapportering av data krävs,

–månadsvis uppdatering

–bidrar till att kunna mäta effektivitet inte bara produktivitet

• Case- mix justering tar utfallsdata en nivå högre

• Möjlighet att se på resursutnyttjande

• Fokus på hela vårdkedjan

• Fokus på utfall- inte på processmått.

Men…

• Vidareutveckling av vad och hur som rapporteras in krävs,

–Fånga resuser, Prom och Prem mått behövs

• Nedbrytning på enheter/ kliniker behövs

• Viktigt att uppföljningssystem stimulerar till rätt saker

ARBETSMATERIAL

ARBETSMATERIAL

Extra bilder

ARBETSMATERIAL

Ett stort antal nyckeltal har definierats och analyserats.

Hälso-utfall

Resurs-åtgång

Övriga process

mått

Hälsoresultat

Oönskade händelser

Landsting

Stat ( FK)

Patientupplevelse Nydiagnos

Behandling

ARBETSMATERIAL

Harmonisera rapporteringsrutiner av resurskategorier genom att definiera vilka tillstånd och behandlingar av tillstånd som rutinmässigt bör registreras och följas upp, samt kodmässigt definiera hur detta skall ske

Säkerställ enhetliga kodningsrutiner, i synnerhet inom primärvården för att möjliggöra resursmätning

Automatisk inhämtning av data från journalsystem är en förutsättning för att få större underlag i beräkningarna och på så sätt förbättra framtida jämförelser

Rekommendationer för framtidens diabetesvård

Möjliggör systematisk uppföljning av patientrapporterade utfallsmått (PROM) Egenvård är en central komponent i diabetesvården och patientens upplevelse av och möjlighet att

påverka vården är viktig, varför även erfarenhetsmått (PREM) vore relevant att följa Vid NDR pågår för närvarande ett forskningsarbete som syftar till att utarbeta sådana utfallsmått för

diabetesvården

Utfallsmått

Förbättring av diabetesvårdens organisation

Förbättring av diabetesvårdens uppföljning

Fokusera på effektivitet, inte produktivitet

Inför rapportering av patientrapporterade utfallsmått

Stöd vårdgivarna i kontinuerligt förbättrings-arbete och kunskapsutbyte

Harmonisera rapporterings- och kodningsrutiner

Skapa juridiska förut-sättningar för förenklad uppföljning av vården

Möjliggör kontinuerlig tillgång till information om patientrelevanta hälsoutfall och resursåtgång med information från statliga och landstingsfinansierade insatser

Säkerställ tillgång till data om läkemedelsförskrivning för att kunna följa upp denna i realtid och över tid sjukpenning/sjukersättning

I bred samverkan formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av resursåtgång (vårdens effektivitet)

Målen bör omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis

Genomför fördjupad kvantitativ och kvalitativ analys för att identifiera de behandlingsprocesser som är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat

Tillse att fördjupad analys och studiebesök genomförs i nära samverkan med berörda verksamheter och kvalitetsregistret Nationella Diabetesregistret

ARBETSMATERIAL

• Typ 2-diabetes: • Tidigare upptäckt (lägre HbA1c vid diagnos) i Västra Götalandsregionen,

senare i Landstinget i Uppsala län • Högre behandlingsintensitet i Region Jämtland Härjedalen, Region Östergötland och

Västra Götalandsregionen; lägre i Landstinget i Uppsala län • Variation i behandlingen av nydiagnostiserade patienter

• Typ 1-diabetes: • Variation i behandlingsintensitet även här, men ingen tydlig trend

Sammanfattning av observationer

Betydande variation i behandlingsresultat

Variation i identifikation och behandlingsintensitet


Observationer

• Hjärt-kärlsjukdom (mått på historisk kvalitet): signifikanta skillnader mellan landsting • 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom (mått på dagens situation): signifikanta skillnader mellan

landsting, men inte efter samma mönster som för hjärt-kärlsjukdom

• Läkarbesök: • Signifikant fler i Stockholms läns landsting • Signifikant färre i Landstinget Dalarna

• Andra yrkeskategorier: varierande registrering gör dessa svåra att följa

• Mer vårdintensiva (t.ex. fler läkarbesök och högre förskrivning av läkemedel) uppnådde bättre hälsoresultat. • Framförallt för predicerad 5-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom, det utfallsmått där de

ingående komponenterna är relativt lätta att påverka på kort sikt. • Antalet läkarbesök föreföll vara det resursmått som hade större betydelse för ett bättre

hälsoutfall, i synnerhet för typ 2-diabetes.

Tendens till samband mellan resursutnyttjande och hälsa för båda diabetestyper

Häls

ou

tfall

R

es

urs

åtg

å

ng

Rel

atio

n m

ella

n

nyc

kelt

al

I

V

III

II

I

ARBETSMATERIAL

Sveus knyter samman relevanta specialister, intressenter

och faktakällor för att skapa samsyn kring vårdens

uppföljning

I Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer

Diagnosområden • Höft och knä • Rygg • Obesitas • Förlossning • Diabetes • Stroke • Osteoporos • Bröstcancer Medverkande landsting • Stockholms läns landsting • Region Skåne • Region Östergötland • Landstinget Dalarna • Västra Götalandsregionen • Region Jämtland och Härjedalen • Landstinget i Uppsala län

Medicinska kvalitetsregister • SHPR • SKPR • BOA-registret • SWESPINE • Graviditets-registret • PNQ • MFR • SOReg • Riksstroke • WebRehab • NDR • Bröstcancerregistret

Medverkande patientorganisationer • STROKE-riksförbundet • Svenska Diabetesförbundet • Riksföreningen för osteoporotiker • Reumatikerförbundet (tillfrågat) • Överviktigas riksförbund • Bröstcancerföreningarnas

Riksorganisation (BRO)

Medicinska specialitetsföreningar • Svensk Ortopedisk Förening • Svensk Ryggkirurgisk förening • Svensk Förening för Obstetrik &

Gynekologi • Svensk Barnmorske-förening • Barnläkar-föreningen • Svensk förening för anestesi &

intensivvård • Dietisternas Riksförbund • Svensk Förening för Obesitaskirurgi • Svensk förening för

rehabiliteringsmedicin • Fysioterapeuterna • Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter • Svenska Neurologföreningen • Svensk Geriatrisk förening • Svensk förening för Diabetologi • Svensk förening för Sjuksköterskor i

Diabetesvård • Dietisternas riksförbund • Svenska Osteoporos-sällskapet • Svensk Onkologisk Förening • Svenska Bröstcancergruppen

Övriga medverkande • Karolinska Institutet • Försäkringskassan • Ivbar

ARBETSMATERIAL

För respektive patientgrupp har analyser på historisk data tagits fram och ett uppföljningssystem utvecklats

Expertgruppsarbete inom respektive patientgrupp

Systemspecifikation som beskriver uppföljnings-system

Benchmarking-rapporter Publikationer

Teknisk plattform

PAS-data

KR-data

Annan (framtida)

data

Integrations- plattform

Integrationsplattform

som regelbundet

samlar in och

anonymiserar data

(t.ex., hämtar data från

ett PAS-system och

ersätter personID med

koder)

Informationsmodell

1

Beräknings- motor

Beräkningsmotor som

räknar fram

predicerade och

faktiska värden (t.ex.,

vårddygn under en

episod) baserat på den

strukturerade datan

som Bridge

tillhandahåller

Systemspecifikation

2

(Delvis) heterogen,

fragmenterad data Strukturerad

icke-fragmenterad data Beräknad

data Presenterad och

återkopplad data

Aggregerad

presentation i Sveus

uppföljningssystems

grafiska gränssnitt

(eller verktyg för data

exploration)

3

Återkoppling till

landstingens egna BI-

verktyg för att

möjliggöra integration

med annan data

(t.ex., kostnader)

5

Utlämnande av

strukturerad (och

beräknad) data till

forskning

6

Återkoppling till

sjukhusens egna BI-

verktyg för att i det

dagliga arbetet kunna

nyttja beslutsstöd

4

I

II

I Första sektionen – benchmarking på historisk data

Andra sektionen – uppföljningssystem

Denna presentation

II

ARBETSMATERIAL

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).

Behandling av blodtryck under vårdepisoden, typ 2-diabetes löpande vård

0,0

1,5

1,0

0,5

2,0 1,8 1,8 1,8

1,6 1,8

1,6 1,7 1,7

1,9 1,7 1,7

1,5 1,7 1,8

Predicerat

Observerat

0.1

-0.1

0.2

0.0

-0.2

RJH LUL RS RÖ VGR SLL LtD n 83 644

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet, log count

Uthämtade blodstryckläkemedel, antal klasser

Källa: Patientadministrativa system, SCB, NDR, LMR

• Variation i intensitet i blodtrycksbehandling mellan landstingen, med färre använda klasser per patient i Uppsala och fler i Jämtland Härjedalen.

II

ARBETSMATERIAL

Behandling av blodtryck under vårdepisoden, typ 1-diabetes löpande vård

1,00

0,40

0,20

0,00

0,60

0,80

1,20 1,03

0,93 0,99

1,06 1,01

0,88

1,03 0,93 0,95

1,07 1,11

0,94

0,80

1,11

Observerat

Predicerat

0.0

0.4

-0.4

0.2

-0.2

RS VGR SLL LUL RÖ RJH LtD

n 15 346

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet, log count

Uthämtade blodstryckläkemedel, antal klasser

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod).


• Lägre förskrivningsgrad i Östergötland, Dalarna och Uppsala. • Högre förskrivning I Stockholm.

II

ARBETSMATERIAL

Användning av statiner, typ 2-diabetes löpande vård

60

0

80

40

20

67,4 64,7 65,4 66,8 66,4 68,0 62,4

66,9 62,3

65,5 70,6 69,8

73,8 66,0

Observerat

Predicerat

0.6

-0.4

-0.6

0.4

0.2

0.0

-0.2

VGR RS SLL LtD RJH RÖ LUL

n 83 571

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet, log-oddskvot

Statinanvändning, %

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod


• Högre användning av statiner i Jämtland Härjedalen och Östergötland. • Lägre användning i Uppsala och Stockholm.

II

ARBETSMATERIAL

Användning av statiner, typ 1-diabetes löpande vård

40

0

20

60

80

55,9 52,5 53,4 52,7 50,9 52,8 51,9

47,2 52,4

48,1

63,9

49,4 49,8 55,6

Observerat

Predicerat

0.6

0.2

-0.2

0.4

0.0

-0.4

-0.6

VGR SLL RS LUL LTD RÖ RJH

n 14 569

95 % K.I.

Avvikelse från genomsnittet, log-oddskvot

Statinanvändning, %

Not: Justerat för kön, ålder i kategorier, utbildningsnivå, civilstånd, född utanför EU, BMI, rökstatus, förmaksflimmer, eGFR vid episodstart, HbA1c vid episodstart, diabetesduration, systoliskt blodtryck, LDL, hjärtkärl-, ögon- och fotkomplikation, njursvikt, psykiatrisk diagnos och depressiv episod


• Betydligt högre statinanvändning i Jämtland Härjedalen.

II

ARBETSMATERIAL

Resultat på 1 år för nydebuterad typ 1

Tabell 21. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med nydiagnostiserad typ 1-diabetes.

Total RJH RÖ LtD LUL RS SLL VGR

BMI (kg/m2, medel) 25,1 24,3 25,6 25,2 24,4 24,2 25 25,6

Förändring BMI sedan vårdepisoden inleddes (kg/m2, medel) 0,4 -0,7 0,7 0,8 0,2 0,1 0,1 0,6

LDL-kolesterol (mmol/l, medel) 2,8 2,5 2,7 2,8 2,8 2,7 2,8 2,8

Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden inleddes

(mmol/l, medel) -0,2 -0,3 -0,1 0 -0,3 -0,3 0 -0,3

eGFR (ml/min per 1,73 m2, medel) 89,3 91,7 86,9 85,8 89,8 89 90,1 89,8

Andel med eGFR < 60 ml/min per 1,73 m2 (%) 7,1 6,7 8,3 9,4 2,8 7,3 6,4 7,6

Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 123,9 125,1 122,8 127,8 122,4 124,6 124,6 122,7

Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden inleddes

(mm Hg, medel) -0,1 5,6 4,7 2,2 -5 -0,1 0,8 -1,8

Andel rökare (%) 17,5 0,0 17,8 16,4 23,4 15,9 18,7 17,5

NOT: En episod motsvarar ett år (365 dagar); estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR).

ARBETSMATERIAL

Resultat på 1 år för typ 1 i löpande vård

Tabell 22. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med typ 1-diabetes, löpande vård.


Procentuell viktändring sedan vårdepisoden

inleddes (procentenhet, medel) 0,4 0,5 0,6 0,4 0,6 0,2 0,3 0,5

BMI (kg/m2, medel) 26 27,1 26,5 26,7 25,6 26 25,8 25,9

Förändring BMI (kg/m2, medel) 0,1 0,2 0,1 0,1 0,2 0 0,1 0,1


Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden

inleddes (mmol/l, medel) 0 0 -0,1 0 -0,2 -0,1 0 0

eGFR (ml/min per 1,73 m2, medel) 82,4 85,9 81,4 84,5 84,1 82,8 82 82,1

Andel med eGFR < 60 ml/min per 1,73 m2 (%) 13,7 6,8 12,4 10,1 11,6 13 14,1 15

Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 128 128,1 126,4 128,4 125,7 129,5 129 127,2

Förändring systoliskt blodtryck sedan

vårdepisoden inleddes (mm Hg, medel) 0,1 -0,2 0,3 0,2 1,7 0,5 0 0

Rökare (%) 13,9 10,3 14,7 10,6 15,5 16,3 16,5 11,6


ARBETSMATERIAL

Resultat på 1 år nydebuterad typ 2

Tabell 13. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med nydiagnostiserad typ 2-diabetes.


Procentuell viktändring sedan vårdepisoden inleddes

(procentenhet, medel) -1,6 -1,3 -1,7 -1,0 0,2 -1,3 -1,5 -1,9

BMI (kg/m2, medel) 30,0 29,7 30,2 30,2 29,0 30,3 29,8 30,0

Förändring BMI sedan vårdepisoden inleddes (kg/m2,

medel) -0,5 -0,4 -0,5 -0,4 -0,1 -0,5 -0,4 -0,6


Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden inleddes

(mmol/l, medel) -0,2 -0,2 -0,3 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 -0,3

eGFR (ml/min per 1,73 m2, medel) 76,7 75,8 73,9 74,9 75,6 76,5 79,6 75,3

Andel med eGFR < 60 ml/min per 1,73 m2 (%) 17,4 14,7 20,9 17,9 19,8 18,1 14,0 19,0

Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 134,9 135,8 132,2 138,2 132,8 135,4 135,3 134,6

Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden

inleddes (mm Hg, medel) -2,0 -2,1 -2,0 -0,7 -1,1 -1,7 -1,4 -2,6

Andel rökare (%) 18,8 13,8 17,3 13,0 15,3 17,6 24,8 18,1


ARBETSMATERIAL

Resultat på 1 år för typ 2 löpande vård

Tabell 14. Intermediära hälsoresultat vid episodens slut för personer med typ 2-diabetes, löpande vård.


Procentuell viktändring sedan vårdepisoden

inleddes (procentenhet, medel) -0,3 -0,3 -0,2 -0,5 -0,1 -0,4 -0,3 -0,3

BMI (kg/m2, medel) 29,7 29,9 30,0 30,1 29,1 29,8 29,4 29,7

Förändring BMI sedan vårdepisoden inleddes

(kg/m2, medel) -0,1 -0,1 -0,1 -0,2 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1


Förändring LDL-kolesterol sedan vårdepisoden

inleddes (mmol/l, medel) 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1

eGFR (ml/min per 1,73 m2, medel) 70,5 69,7 66,6 70,1 72,3 70 72,7 69,4

Andel med eGFR < 60 ml/min per 1,73 m2 (%) 28 27,8 34,5 27,2 24,3 29,2 24,4 29,8

Systoliskt blodtryck (mm Hg, medel) 135,6 136,7 132,9 137,7 135 136,3 135,9 135,1

Förändring systoliskt blodtryck sedan vårdepisoden

inleddes (mm Hg, medel) -0,4 -0,8 -0,6 -0,7 -0,8 -0,3 -0,4 -0,3

Rökare (%) 17,1 12,2 14,1 11,7 13,0 16,4 22,4 16,0

NOT: En episod motsvarar ett år (365 dagar); estimerad glomerulär filtrationshastighet

(eGFR).

ARBETSMATERIAL

Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV

Casemix-justerad nivå i förhållande till genomsnittet hos övriga landsting (ej statistiskt signifikant)

De grå ringarna avser landstingets avvikelse om 50 % för kontinuerliga variabler alternativt oddskvot om 1,5 (yttre ringen) eller 0,5 (inre ringen) för binära variabler.

Observerat genomsnitt för Sveus övriga landsting

Signifikant skild från genomsnittet (p < 0,05)

Andel utan hjärt-kärlsjukdom i slutenvård

Högre eGFR

Andel statin-behandlade

Antal klasserblodtrycksläkemedel

Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c

Lägre predicerad 5-årsriskH

äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL

Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och resursutnyttjande

för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting

för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL

Casemix-justerade centrala hälsoutfallsmått och

resursutnyttjande för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från

övriga landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga

landsting för personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för

personer med typ 2-diabetes, löpande vård

IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Region Jämtland Härjedalen och dess avvikelse från övriga

landsting för personer med typ 1-diabetes, löpande vård.

IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Region Östergötland och dess avvikelse från övriga landsting


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Landstinget Dalarna och dess avvikelse från övriga landsting


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Landstinget i Uppsala län och dess avvikelse från övriga


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Region Skåne och dess avvikelse från övriga landsting för

personer med typ 1-diabetes, löpande vård

IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

-åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Stockholms läns landsting och dess avvikelse från övriga


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

-åtg

ång

ARBETSMATERIAL


för Västra Götalandsregionen och dess avvikelse från övriga


IV






Högre eGFR



Nettosjukdagar

Läkarbesök

Lägre HbA1c


äls

a

Resurs

åtg

ång

Documents

Värdebaserad uppföljning av diabetesvård analys från ... · • Casemix-justerade resultat av både hälsoutfall och resurser ... Egenvård är en central komponent i diabetesvården