Vuxna ADHD Hjälpmedelsperspektiv

Box 510, 162 15 Vllingby Tfn 08-620 17 00 Fax 08-739 21 52

E-post [email protected] Best nr 06323

Hjlpmedelsinstitutet r ett nationellt kunskapscentrum inom omrdet hjlpmedel och tillgnglighet fr mnniskor med funktionsnedsttning.

Hjlpmedelsinstitutet arbetar fr full delaktighet och jmlik

medelsverksamhet och ett tillgngligt samhlle.

Hjlpmedelsinstitutets huvudmn r staten och Sveriges Kommuner och Landsting.

hj

Agneta Hellstrm

j

en verblick ver problem och tillkortakommanden som kan

hur hjlpmedel och annan teknik skulle kunna underltta en

senteras ett pgende utvecklingsarbete som frhoppnings

Hjlpmedelsinstitutet vill med denna skrift uppmrksamma ett omrde som det rder begrnsad kunskap och knnedom kring hjlpmedel fr vuxna personer med ADHD och liknande funktions

Detta r den tredje och delvis omarbetade upplagan.

Projektet har genomfrts med std ur

Texttfn 08-759 66 30

Webbplats www.hi.se

het genom att medverka till bra hjlpmedel, en effektiv hjlp

Vuxna med ADHD ur ett lpmedelsperspektiv

Frfattare

Vuxna med ADHD ur ett h lpmedelsperspektiv

Att som vuxen leva med ADHD medfr en rad konsekvenser. I denna skrift ger Agneta Hellstrm, beteendevetare,

uppst i vardagen fr personer med ADHD. Tankar kring

del av dessa svrigheter tas ocks upp. Avslutningsvis pre

vis kan stimulera till er liknade arbeten inom omrdet.

nedsttningar.

Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv

Frfattare Agneta Hellstrm

Hjlpmedelsinstitutet 2001 Text: Agneta Hellstrm Formgivning: Lisbeth Sther Omslagsbild: Dynamic Graphics Ansvarig handlggare: Catarina Brun Tryck: (namn, ort , 2001) Upplaga: 1-1000 ex 1:a tryckningen, 1001-2000 ex andra tryckningen, 2001-4000 tredje omarbetade upplagan ISBN: 91-85435-23-6 URN:NBN: se:hi-2006-06323-pdf Best nr: 06323

Publikationen kan bestllas p HIs webbplats, www.hi.se/ publicerat, via telefon 08-620 17 00 eller hmtas i pdf-format p www.hi.se/publicerat. Den kan ocks bestllas i alternativa format frn HI.

5Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv4 Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv

Frord

Hjlpmedelsinstitutet vill med denna skrift uppmrksamma ett omrde som det rder begrnsad kunskap och knnedom kring hjlpmedel fr vuxna personer med ADHD.

I skriften beskrivs symptomen vid ADHD och de problem som kan uppst i vardagen. Vidare diskuteras vilken roll hjlpmedel kan ha som std i vardagssituationer.

Frfattare r Agneta Hellstrm, beteendevetare med lng erfarenhet av att sprida kunskap om och utveckla stdinsatser till barn och ungdomar med ADHD och deras familjer. Hon har nyligen tilltrtt en befattning som chef fr ett nyinrttat std- och kunskapscenter fr barn, ungdomar och unga vuxna med ADHD i Stockholms lns landsting. Agneta Hellstrm arbetar ocks som fristende konsult med utbildning, handledning och metodutveckling inom omrdet. Hon har frfattat era skrifter, broschyrer, bcker och bokkapitel om ADHD och ven utarbetat frldrautbildningsprogrammet Strategi som riktar sig till frldrar vars barn ftt diagnosen ADHD.

Detta r den tredje upplagan av skriften som utkom 2001. Denna utgva r uppdaterad och delvis omarbetad. Frsta upplagan togs fram med std frn Allmnna arvsfonden.

Stockholm, september 2006 HJLPMEDELSINSTITUTET

Claes Tjder Avdelningschef

Innehll

Frord 4

Inledning 6

De nitioner 7

Grnsen mot normaltillstnd 8

Hur vanligt r ADHD hos vuxna? 9

Mn och kvinnor 10

Vuxna med ADHD 10

Krnsymtom vid ADHD 12

Tillkommande svrigheter och problem 16

Orsaker 17

Svrigheter i det dagliga livet 18

Exempel p vad personer med ADHD behver hjlp med 27

Hjlpmedel som kan kompensera 29

Projektet KogniTek satsar p hjlpmedel fr personer med kognitiva problem 33

Referenser 36

6 Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv 7

Inledning

ADHD betraktades lnge som ett barndomshandikapp, som man trodde skulle mogna bort under barnets uppvxt. Denna frestllning har under senare r visat sig vara felaktig.

Det str numera klart att ADHD ocks frekommer bland ungdomar och vuxna. Hos mnga av dem som ftt diagnosen i barndomen kvarstr svrigheterna under ungdomsren och i vuxen lder.

Vuxna som aldrig ftt ngon diagnos, eller som ftt andra psykiatriska diagnoser, upptcker kanske sin ADHD i samband med att deras barn diagnostiseras. rftligheten r mycket hg.

Kunskaperna om ADHD hos vuxna och om hur ADHD pverkar vardagen r n s lnge begrnsad inom socialtjnst, vuxenpsykiatri, vuxenutbildning, arbetsfrmedling med era instanser. Men kunskaperna kar. Utrednings- och diagnostiseringsresurser, liksom stdinsatser, brjar sakta vxa fram i takt med att de funktionshindrade och deras anhriga stller krav p frstelse och hjlp.

Den forskning som skriften bygger p nns redovisad i en kunskapsversikt frn Socialstyrelsen som utkom 2002 (Socialstyrelsen 2002). Avses en specik underskning anges referens fr denna.

De nitioner

ADHD

Beteckningen ADHD str fr Attention De cit Hyperactivity Disorder, vilket betyder uppmrksamhetsstrning med hyperaktivitet. Termen anvnds genomgende i USA, Canada, Australien, Nya Zeeland och mnga andra delar av vrlden.

ADHD r den beteckning som anges i den amerikanska diagnosmanualen fr psykiatriska tillstnd, DSM-IV. I Sverige, och i viss mn vriga Norden, anvnds ADHDtermen som diagnosbeteckning om individen inte har ptagliga motoriska och/eller perceptuella svrigheter utver sin ADHD-problematik. Om s r fallet anvnds i stllet ofta beteckningen DAMP, se nedan. Man skiljer i DSM-IV-manua-len mellan tre olika undergrupper av ADHD:

1. Hyperaktivitetssyndrom med uppmrksamhetsstrning (ADHD) i kombination (vilket r vanligast).

2. ADHD med i huvudsak bristande uppmrksamhet. 3. ADHD med i huvudsak hyperaktivitets-/impulsivitets-

problem. Att termen ADHD anvnds fr att beteckna alla tre under

grupperna kan te sig frbryllande med tanke p att de som huvudsakligen har uppmrksamhetsproblem inte r uttalat hyperaktiva utan snarare kan te sig lngsamma och passiva. Ibland anvnds termen ADD fr att beteckna denna grupp.

DCD och DAMP

Beteckningen DCD str fr Developmental Coordination Disorder. Det vill sga utvecklingsrelaterade koordinationsstrningar. Den frekommer i DSM-IV och anvnds fr att

8 Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv

beteckna stora problem med motorisk samordning. Beteckningen DAMP str fr Decits in Attention, Motor

Control and Perception. Termen frekommer endast i Sverige och i viss mn vriga Norden. I Sverige brukar diagnosen DAMP stllas om individen, frutom ADHD-problematik, ocks uppvisar stora svrigheter med motorisk kontroll och/eller perception. DAMP kan betraktas som synonymt med ADHD i kombination med DCD.

Benmningarna p detta funktionshinder har skiftat under ren i takt med att kunskapen om vad som r de utmrkande svrigheterna och deras bakgrund vuxit. Det ursprungliga MBD-begreppet anvnds nstan inte idag. De motoriska och perceptuella problemen fokuseras mindre och de kognitiva svrigheterna mer, i synnerhet uppmrksamhetsproblemen och problemen med impulskontroll, det vill sga krnproblemen vid ADHD. Inom dessa omrden har kunskaperna om den neuropsykologiska och neurologiska bakgrunden till svrigheterna vuxit under senare r.

Termen ADHD anvnds hr som en samlingsbeteckning som ocks inkluderar DAMP.

Grnsen mot normaltillstnd

Grnsen mellan ADHD och normaltillstnd kan verka oklar fr en utomstende. Det rr sig ju om svrigheter som kan nnas i strre eller mindre omfattning hos vldigt mnga mnniskor.

De omrden inom vilka personer med ADHD har svrigheter utgr dimensioner av mnskliga egenskaper som r normalfrdelade, men det ska understrykas att diagnoskriterierna r mycket strnga. Fr att det ska anses befogat att stlla en diagnos krvs att det rr sig om stora och varaktiga

Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv 9

svrigheter inom vl beskrivna funktionsomrden. Svrigheterna ska ha funnits och gett sig till knna nda

sedan barndomen och vllat individen avsevrda problem i en rad olika vardagssituationer. Andra orsaker till problemen ska ocks kunna uteslutas. Det rr sig med andra ord om tillstnd som innebr ett tydligt funktionshinder.

Hur vanligt r ADHD hos vuxna?

Vi vet idag, genom en rad vetenskapliga studier, att tre till fem procent av alla barn uppfyller diagnoskriterierna fr ADHD. Mnga har kvar sina problem i vuxen lder ven om svrigheternas karaktr och omfattning frndras.

Det gr inte att sga exakt hur stor andel av dem som ftt diagnosen ADHD som barn som ocks uppfyller diagnoskriterierna i vuxen lder, eftersom diagnoserna r relativt nya och f uppfljningsstudier har gjorts. Kriterierna fr hur man denierar tillstndet har ocks varierat. Lngtidsuppfljningar frn Nordamerika visar att tminstone 30-50 procent av dem som ftt diagnosen som barn har kvar betydande koncentrationssvrigheter i 20-25-rsldern. Kanske r siffran nnu hgre.

Frutom de som ftt sin diagnos i barndomen tillkommer de som fr den frst i vuxen lder och ven de som kanske aldrig blir utredda och diagnostiserade trots stora och ptagliga svrigheter. Forskare inom omrdet brukar anse att tminstone en till tv procent av den vuxna befolkningen har ADHD i strikt mening. Drtill kommer de som har betydande koncentrationssvrigheter utan att helt uppfylla diagnoskriterierna.

I en svensk studie studerades frekomst av DAMP hos


sex-ringar (Gillberg 1981, Rasmussen 1982), vilka fljdes med jmna mellanrum till 22 rs lder (Rasmussen, Gillberg, 2000), Man fann att ver hlften, som vuxna, hade mycket stora problem som hnfr sig till diagnosen.

Mn och kvinnor

Knsfrdelningen nr det gller frekomst av ADHD ser olika ut fr barn och vuxna. Det r vl knt att ADHD r vanligare hos pojkar n hos ickor, men skillnaden i frekomst mellan knen r mindre hos vuxna. Vuxna kvinnor sker oftare hjlp, exempelvis inom psykiatrin, n mn.

Flera studier tyder p att ickor och kanske ocks kvinnor med ADHD r underdiagnostiserade. Deras svrigheter knns inte igen. Flickor och kvinnor med ADHD har uppmrksammats inom forskning och klinisk vardag under de senaste ren svl i Sverige som internationellt.

Vuxna med ADHD

Uppfljningsstudier av barn med ADHD som uppntt vuxen lder visar att mnga har stora svrigheter av svl psykisk som social natur relaterade till ADHD-problematiken, frutom de grundlggande ADHD-problemen. Detta gller i synnerhet dem vars ADHD sedan barndomen varit kombinerad med andra svrigheter ssom svagbegvning, motoriska problem, inlrningssvrigheter och beteendestrningar. Sdana svrigheter r betydligt vanligare bland barn med ADHD n bland normalfungerande barn.

Utmrkande fr era av de vuxna i uppfljningsstudierna r att de har stora svrigheter inom en rad olika omrden i det


dagliga livet: utbildning och arbete, hem, relationer, familjebildning, frldraskap o.s.v. Psykisk ohlsa, depressioner, svra beteendestrningar och personlighetsstrningar samt ven sociala anpassningsproblem r betydligt vanligare bland personer med ADHD n hos normalbefolkningen.

Drogmissbruk och kriminalitet r vanligare bland personer med ADHD n hos normalbefolkningen. Men det gller nd bara ett ftal. Nr det gller sociala anpassningsproblem/asoci-alitet/kriminalitet r det framfrallt kombinationen ADHD och s kallad Conduct Disorder (uppfrandestrning i kombination med aggressivitet) i barndomen som utgr en riskfaktor. ven nr det gller matvanor, motion, smn och andra hlsoaspekter nns en bengenhet hos personer med ADHD att leva mer osunt, vilket leder till hgre sjuklighet. Olycksbengenheten i t.ex. trakolyckor r dessutom frhjd i denna grupp.

Livssituationen fr vuxna med ADHD kan vara mer komplicerad n fr andra inom en rad olika omrden, svl privat som i arbetslivet. Uppbrott och misslyckanden samt utslagning frn arbetslivet frekommer. Mnga lever ensamma utan partner och saknar nra vnner. Det r inte ovanligt att de lngt upp i ren r beroende av nra anhriga som hjlper till att reda upp olika tillkortakommanden som svrigheterna stller till med. Frldrar, och framfrallt mammor, har ofta en central roll som xare, pminnare och rddande nglar. Baksidan av detta r livslngt beroende och osjlvstndighet hos den vuxne och kanske frldrar som sliter ut sig i sina omsorger.

Sammantaget nns allts starka skl att uppmrksamma denna grupp funktionshindrade och deras livssituation bde ur ett medmnskligt och ur ett samhllsekonomiskt perspektiv. Det br emellertid betonas att gruppen r mycket heterogen och att de hr beskrivna problemen lngtifrn gller alla.


Mnga personer med ADHD kan som vuxna med std och frstelse frn omgivningen lra sig att leva med och hantera sina svrigheter och hitta konstruktiva vgar att kompensera dem.

Krnsymtom vid ADHD

Uppmrksamhetsstrningar och impulsivitet/veraktivitet r krnsymtom vid ADHD. Dessa kan frekomma var fr sig eller i kombinationer. Vid DAMP tillkommer problem med motorik och perception.

Enligt DSM-IV ska sex av nio vl denierade symtom p uppmrksamhetsstrning vara uppfyllda fr att diagnosen ADHD, med i huvudsak uppmrksamhetsproblem, ska kunna stllas p barn. P motsvarande stt ska sex av nio symtom p hyperaktivitet/impulsivitet vara uppfyllda fr att diagnosen ADHD, med i huvudsak hyperaktivitets- och impulsivitetsproblem, ska kunna stllas. Uppfyller barnet sex av nio kriterier p bda dessa dimensioner stts diagnosen ADHD med kombinerad problematik.

Diagnoskriterierna i DSM-IV r utformade fr att passa fr diagnostisering av barn i ldrarna sex till tolv r. Nr det gller diagnostisering av vuxna anser mnga, dribland de ledande forskarna inom omrdet, Barkley och Murphy, att det br rcka med att fyra till fem av de nio diagnoskriterierna r uppfyllda. Diagnoskriterierna fr vuxna kommer sannolikt att frndras i samband med revidering av DSM-IV.

Uppmrksamhetsstrningar

Uppmrksamhetsstrningarna vid ADHD kan ta sig mnga olika uttryck. Personen verkar ofta inte lyssna p vad andra


sger, kan ha svrt att uppfatta instruktioner, slutfr inte aktiviteter, trttnar ltt, klarar inte att organisera aktiviteter och uppgifter, tappar stndigt bort saker, glmmer, tappar trden nr hon eller han ska bertta ngot, drunknar i detaljer, r slarvig etc. Detta kan gra ett splittrat, okoncentrerat och ibland frvirrat intryck.

Typiskt fr mnga med ADHD r svrigheter med att hlla kvar uppmrksamheten p en uppgift eller aktivitet till dess den r slutfrd. Denna bristande uthllighet leder till att uppmrksamheten ackar frn det ena till det andra och kan inte styras med viljan. Om uppgiften inte r lustfylld och starkt motiverande kan man helt enkelt inte betvinga lusten eller impulsen att gra ngot mer spnnande i stllet.

Uppmrksamhetsproblemen kan ocks ta sig uttryck i att man har svrt att rikta uppmrksamheten p det som r vsentligt i en situation eller en text och sortera bort sdant som r ovidkommande. Fljden blir att allt blir lika viktigt och man frlorar sig i detaljer. Man fr ingen verblick och det blir s mycket information att hantera att man blir utmattad och handlingsfrlamad. Att mobilisera energi fr att komma igng med och fullflja en uppgift eller att ta itu med saker som behver bli gjorda r ofta frenat med stora svrigheter. Saker skjuts upp och blir inte av. Mngder av projekt pbrjas, men fullfljs aldrig. Det r som om energin eller motivationen inte rcker till. Istllet faller man kanske i dagdrmmar och fantasier. Omgivningens tjat skapar bara nnu strre motstnd. Sjlvknslan undergrvs fr att man inte fr ngot gjort.

Ocks frmgan att frdela uppmrksamheten och att skifta fokus p ett exibelt och ndamlsenligt stt kan vara bristfllig hos personer med ADHD. Det kan innebra att man blir s fullkomligt absorberad av det man hller p med att man


inte mrker annat som pgr och som krver reaktioner eller ingripanden. Man fastnar i sysselsttningar och har svrt att avbryta det man hller p med.

Uppmrksamhetsstrningarna visar sig ofta tidigt i livet. De upptrder i en rad olika situationer, men blir srskilt ptagliga i situationer med outtalade krav, otydliga ml och bristande styrning.

Impulsivitet och veraktivitet

Impulsivitet

De personer med ADHD som tillhr den impulsiva, veraktiva gruppen, brukar beskrivas som extremt handlingsbengna. De kan inte lta bli att reagera p allting och de reagerar dessutom ofta fr snabbt, hetsigt och urskillningslst. Det r som om de inte kunde stanna upp och tnka efter innan de reagerar, som om det inte fanns ngot mellanled i tiden mellan en impuls, eller ett stimuli, och en reaktion.

P liknande stt styrs det lilla barnet av utifrn kommande stimuli och knslomssiga impulser snarare n, som den mognare personen, av inifrn kommande tankar och vervganden. Fljden blir overlagda beslut och ibland alltfr spontana reaktioner vars fljder man inte r beredd p. Nuet tar verhanden eftersom man varken blickar framt eller bakt innan man handlar. Man blir styrd av det som r mest ptagligt fr stunden och livet kan drfr komma att prglas av kortsiktighet, planlshet och bristande mlinriktning.

Eftersom man har svrt att styra och reglera sitt beteende och sitt handlande inifrn genom regler, planer och intentioner blir man beroende av styrning utifrn genom det som r ptagligt och konkret. Man sker omedelbar behovstillfreds-


stllelse hellre n att arbeta fr lngsiktiga och abstrakta ml i framtiden. Motivationen i stunden spelar en avgrande roll. Man sker sig till sdana aktiviteter som r spnnande och upphetsande och som ger snabb och intensiv tillfredsstllelse och belning, till exempel ventyrssporter. Frustrationstrskeln r ofta lg och man har svrt att klara av motgngar eller hinder i stunden. Att vnta r fr mnga en plga p grnsen till det uthrdliga.

Impulsiviteten, svrigheten att styra och reglera sitt beteende inifrn, kan ta sig mnga olika uttryck. Den kan pverka frmgan att lsa kognitiva problem p ett ndamlsenligt stt genom att man inte klarar av att g strategiskt och systematiskt tillvga. Impulsiviteten kan ocks ta sig uttryck i att man inte kan kontrollera sina affekter utan blir utlmnad till intensiva verdrivna, knsloreaktioner, ibland med katastrofala fljder. Man kan ocks tala om motorisk impulsivitet som tar sig uttryck i slarviga, slngiga oprecisa rrelser. Man spiller, vlter ut, tappar saker eller rkar knuffa till folk. Det kan se ut som om man har motoriska problem men det handlar ofta snarare om svrigheter i den motoriska planeringen.

Impulsiviteten blir mer ptaglig i situationer som r ostrukturerade och diffusa, om uppgiften krver mycket egen re ektion och eftertanke, om det saknas yttre styrning och tydliga ml och belningar.

veraktivitet svrt att nna lmplig aktivitetsniv

Det som frr ofta beskrevs som veraktivitet eller hyperaktivitet brukar numera snarare betraktas som en ofrmga att nna lmplig aktivitetsniv i frhllande till vad en uppgift eller situation krver. Denna svrighet hnger nra samman


med impulsiviteten. Det man uppfattar som veraktivitet r snarare en planls aktivitet, styrd av stimuli i stunden. Personen far runt, verkar rastls och splittrad, uppvarvad, hittar inte rtt tempo och tappar kanske bort sig i en mngd sidospr. Ofta vxlar aktivitetsnivn mellan att vara alltfr hg och intensiv och att vara fr lg. Ena stunden r personen p hgvarv och i nsta stund helt utbrnd p energi och frefaller uttrkad och apatisk. Motivationen tycks spela en avgrande roll ocks hr.

Hos mnga vuxna som varit ptagligt veraktiva som barn avtar detta i vuxen lder eller ndrar karaktr. En del blir rastlsa och fr till exempel ett strre rrelsebehov, trttnar p att sitta still, trummar med ngrarna, vickar p stolen eller tuggar stndigt tuggummi. De har svrt att varva ner och vill stndigt vara sysselsatta. Smnsvrigheter r vanliga. Det nns forskare som hvdar att veraktiviteten r ett stt att utstta hjrnan fr mer stimuli fr att gra den mer alert, allts ett slags kompensatorisk aktivitet fr att hjrnans vakenhetsniv i sjlva verket r fr lg.

Tillkommande svrigheter och problem

Frutom de beskrivna krnsymtomen r det vanligt att personer med ADHD har tillkommande svrigheter och samtidiga problem som r mer eller mindre relaterade till funktionshindret. Dit hr frutom motoriska och perceptuella problem, som vid DAMP, ocks dyslexi, sprk- och talstrningar, sociala beteendeproblem, sviktande sjlvknsla, depression etc.

Nrbeslktade diagnoser som Tourette syndrom och Asperger syndrom eller andra autismliknande svrigheter fre-


kommer ocks relativt ofta. Det r inte ovanligt att personen omdiagnostiseras under uppvxten. Ju er tillkommande svrigheter desto svrare blir naturligtvis funktionshindret. Hos vuxna som sker hjlp fr sina svrigheter r det mycket vanligt med andra psykiska och psykiatriska problem. Mnga patienter inom psykiatrin kan ha en underliggande ADHDproblematik som inte uppmrksammats.

Orsaker

Forskning visar att ADHD r ett biologiskt betingat tillstnd dr rftliga faktorer spelar strst roll fr uppkomsten, men dr ocks olika riskfaktorer och pfrestningar under graviditet och frlossning kan ha viss betydelse. Andra studier visar p avvikelser i hjrnans funktion. Den gemensamma nmnaren r strningar i impulsverfringen i de delar som styr uppmrksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll. Biokemiska frklaringsmodeller, som framfrallt handlar om dopaminfrsrjningen i hjrnan, r de fr tillfllet mest aktuella. Detta stmmer vl med aktuella neuropsykologiska frklaringsmodeller, dr man pekat p brister i exekutiva funktioner. Det vill sga de centrala kontrollprocesser som svarar fr planering, organisation, samordning, impulsreglering och integrering av olika kognitiva funktioner.

Barkley (1997) har lanserat en teori om de exekutiva funktionerna vid ADHD. Enligt Barkley r frmgan att frdrja det omedelbara svaret eller reaktionen p en impuls eller ett stimuli viktig fr att ge tid fr tolkning och re ektion. Individens handlande bli d mer eftertnksamt och inifrnstyrt. Det r s man lr sig av sina erfarenheter och lr sig att handla strategiskt och mlinriktat. Denna frmga r enligt Barkley


nedsatt hos personer med ADHD av den impulsiva typen. Centralt fr de exekutiva funktionerna r arbetsminnet

working memory. Arbetsminnet kan liknas vid ett fnster i medvetandet som vi hller ppet fr att ta emot och bearbeta ny information och vrdera den som vgledning fr vrt handlande. Genom arbetsminnet kan vi hlla era saker i huvudet samtidigt och anvnda vra tidigare erfarenheter fr att frst nya situationer och upplevelser. Hos personer med ADHD tenderar arbetsminnet att fort bli verbelastat, det r som om deras fnster var mindre. En forskare som srskilt studerat arbetsminnet hos personer med ADHD dr uppmrksamhetsstrningarna dominerar r Thomas Brown (2000).

Svrigheter i det dagliga livet

De ovan beskrivna krnsymtomen vid ADHD fr konsekvenser fr hur individen klarar vardagen, svl i relationer till andra mnniskor som nr det gller att f livet att fungera rent praktiskt. Ngra av de mest typiska problemen som stller till stndiga tillkortakommanden i vardagen ska hr exempli eras. Personer med ADHD r sinsemellan mycket olika och det som r problem fr den ena behver inte vara det fr den andra.

Framstllningen bygger p intervjuer och samtal med vuxna med ADHD och deras anhriga samt erfarenheterna frn ett projekt Vuxna med DAMP/ADHD som bedrevs vid BOSSE Rd Std & Kunskapscenter under ren 1998-1999 (Sf Gransson, 2000).

Bristande tidsuppfattning

Fr att kunna utveckla tidsuppfattning behver man kunna


orientera sig bde i nutiden, dtiden och i framtiden. Man behver frst betydelsen av tid och ha en knsla fr hur lng tid olika saker och hndelser tar. Man mste ocks ha en knsla fr tidens frlopp, till exempel under en dag, veckor, mnader och r. Att det nns ett allmnt tidssystem som alla fljer och som kan skilja sig frn ens egen individuella upplevelse av tid, r ocks ngot man mste ha klart fr sig. Allt detta kan vara frenat med svrigheter fr personer med ADHD. Man kommer stndigt fr sent (eller i vissa fall fr tidigt), man blir inte frdig i tid, man kan inte berkna hur lng tid saker tar, man klarar inte av att frdela tiden rimligt p de olika saker man har att gra. Enskilda saker tar orimligt lng tid att gra fr att man hela tiden splittras av nya impulser. Varfr tar det dig tv timmar att kpa en liter mjlk? som en dotter frgade sin mamma. Det r inte svrt att frst vilken irritation och frustration allt detta skapar i ett samhlle som r s tidsstrukturerat som vrt.

Svrt med organisation och planering

Att organisera och planera sin tillvaro r ofta svrt fr personer med ADHD och hnger nra ihop med bristerna i tidsuppfattningen. De klarar inte av att p egen hand f den verblick av verkligheten, och den uppdelning i ett ftal hanterbara komponenter, som r grunden fr all organisation och planering. Aktiviteter som inte fljer en enkel tydlig given struktur och ram och som inrymmer mnga olika moment och detaljer, till exempel stdning, kan bli overstigliga och uppfattas som rena helvetet. Uppmaningar att p egen hand prioritera sina arbetsuppgifter p jobbet kan upplevas som hn.

Personer med ADHD styrs av det som r mest ptagligt fr stunden istllet fr vad som r viktigast. De saknar framfr


hllning och verraskas drfr hela tiden av obehagliga saker som att det inte nns ngon mat i kylskpet, att rkningarna borde ha varit betalda fr lnge sen, att pengarna tagit slut, att lnebckerna skulle ha lmnats tillbaka och s vidare. Ofta har de mycket svrt att sjlva skapa rutiner och struktur i vardagen fr exempelvis morgonvanor, arbetsrutiner, middags- och kvllsrutiner, ekonomihantering, stdning, handling, tvtt o.s.v. Om de har familj och barn blir problemen n mer ptagliga och stller till stora bekymmer.

Svrt att hlla ordning

Nstan alla med ADHD brukar beskriva att de har en otrolig rra hemma och ven p jobbet om de har ett kontorsarbete. Klder, post, tidningar, prylar, ligger i hgar eller travar huller om buller p bord och bnkar, i sngar, soffor och p golvet. Viktigt och oviktigt ligger om vartannat och man frmr varken sortera upp eller slnga. Letandet efter saker man inte hittar pgr stndigt och man skms fr att det ser ut som det gr och man trs inte ta hem folk. De esta lider av att ha det s, men frmr nd inte skapa ordning i kaoset.

Jag fr inte bort det trots att jag retar mig p det. Mitt ryck kommer fr sent.

Om man betnker vilket enormt inde av papper, post, reklam, varor, prylar och annat som det moderna samhllet utstter oss fr, r det egentligen mrkligt att inte er lever i kaos. Att hlla ordning r i sjlva verket en mycket tidsdande och tankekrvande uppgift. Det krver frmga att handla mlinriktat och systematiskt, att kunna sortera och skilja ut vsentligt frn ovsentligt och det krver att man


kan mobilisera energi och motivation fr uppgiften. Mnga personer med ADHD har stora svrigheter med just sdant.

Svrt att f saker gjorda

Ibland, om de r starkt motiverade, kan personer med ADHD g in fr en uppgift eller aktivitet med sdan lidelse att de nstan framstr som besatta. Men livet bestr ju ocks av en rad mindre roliga plikter och uppgifter som ocks mste sktas. Dessa utgr en stor sttesten fr mnga med ADHD. De kan helt enkelt inte mobilisera energi fr att ta sig fr att packa upp vskan i hallen som sttt dr sedan semestern eller ta ut tidningarna som svmmar ver hela lgenheten. Rkningarna blir inte betalda trots era pminnelser och hot om indrivning. Takpannorna blir inte utbytta trots att det brjat regna in i huset. Man kommer inte igng med pluggandet frrn natten fre tentan och kommer sig inte fr att ringa de viktiga telefonsamtalen som man borde. Detta skapar stor irritation hos dem som nns i den nra omgivningen. Partners eller frldrar fr agera tjatare och pdrivare, ngot som ofta leder till konikter och som kan vidmakthlla en osjlvstndig och regressiv attityd hos personen med ADHD.

Vi kan nog knna igen oss lite till mans i de beskrivningar som hr grs av typiska svrigheter hos personer med ADHD. Skillnaden ligger emellertid i graden och mngden av svrigheter och tillkortakommanden. Personer med ADHD kan sgas utgra en extrem p en skala, som r normalfrdelad, nr det gller de frmgor och frdigheter som hr beskrivits.

Svrt att vlja och vlja bort

Att vlja innebr att i huvudet kunna jmfra minst tv handlingsalternativ. Genom att vga fr- och nackdelar, bde


p kort och p lng sikt, kan man s smningom komma fram till ett mlinriktat beslut som man sedan genomfr. Vardagen innehller mngder av sdana sm och stora valsituationer, allt frn vad man ska ha p sig, vad man ska ta till middag, om man ska cykla eller ka buss till jobbet, till mer stora och avgrande frgor som om man ska skilja sig eller byta arbete. Mnga av de enklare valen rationaliserar vi och frenklar genom att skaffa oss rutiner och vanor.

Personer med ADHD har ofta stora svrigheter i val- och beslutssituationer. De fastnar ltt i ett tidsdande velande dr de inte kan bestmma sig, alternativt fattar alltfr snabba och overlagda beslut som de sedan ngrar. Den automatisering av vardagsrutinerna som ger yt och effektivitet fungerar inte, utan varje situation blir som ny, trots att den terkommer dag efter dag.

Svrt att gra era saker samtidigt

Fr att kunna fungera ndamlsenligt och effektivt mste man kunna gra era saker samtidigt. Det brukar psts att kvinnor i allmnhet har bttre sdan simultankapacitet n mn. Hos personer med ADHD r denna simultankapacitet ofta mycket begrnsad.

Om du pratar med mig samtidigt som jag str och lagar mat

vet jag inte vad jag ska ta mig till

Ibland kan denna svrighet f farliga fljder, t.ex. om man glmmer bort babyn p sktbordet nr telefonen ringer eller inte mrker att barnet hller p att klttra ut genom fnstret medan man pratar i telefon. Bilkrning r en typisk sdan


aktivitet som krver att man kan frdela uppmrksamheten p era saker samtidigt men nd fokusera p det viktigaste, till exempel i en rondell. Likas mste man kunna vxla ver uppmrksamheten snabbt nr ngot intrffar som krver omedelbar fokusering och handling, till exempel en lg som pltsligt kliver upp p vgen. Situationer som krver simultankapacitet kan medfra stora problem fr personer med ADHD och skapa mycket stress och splittring.

Svrt att komma ihg

Personer med ADHD beskrivs ofta som oerhrt glmska. nda sedan barndomen har man ftt skll eller gliringar fr att man stndigt tappar bort saker som mssor, vantar, skolbcker, nycklar, plnbcker, glasgon m.m. och detta mnster brukar inte avta med ren. En stor del av tiden upptas av letande efter saker som man inte kommer ihg var man lagt eller som man tappat bort. Man glmmer ocks ofta bort uppgjorda mten, verenskommelser och taganden och mste stndigt pminnas. Har man tur nns ngon omtnksam nrstende eller arbetskamrat.

Pinsamma erfarenheter av fatala missar p grund av glmskan fungerar inte uppfostrande. Man knner inte igen folk trots att de trffat dem vid era tillfllen, kanske under en lngre tid och de glmmer nrstendes fdelsedagar och andra bemrkelsedagar. Sdant srar omgivningen som ltt intar en moralistisk hllning och tror att det rr sig om nonchalans och bristande intresse fr andra mnniskor.

Svrt att klara frndringar

Personer med ADHD trivs ofta bst om tillvaron r frutsgbar. Ofrberedda och pltsliga frndringar kan bli mycket


stressande och svra att hantera. Det kan vara att man blir alldeles frvirrad om inte glasen str p exakt samma plats dr de brukar st i skpet eller att man blir stirrig om man mste anpassa sina morgonrutiner till en ny mnniska. Om man mste ta en ny vg till jobbet kan detta leda till att man r alldeles slut nr man kommer fram. vergngssituationer som innebr att man behver avsluta en aktivitet och pbrja en annan vllar ofta problem. Man behver frvarningar och pminnelser. Att t.ex. komma upp och s smningom ivg p morgonen och i sng p kvllen kan fr mnga skapa stora problem lngt upp i vuxen lder. Ett tandlkarbesk eller ngot mer angenmt som en utykt kan behva frberedas genom uppladdning redan dagen innan annars kan personen tvrnita och vgra. Man vill veta innan vad som ska hnda och har mycket svrt att hantera oskerhet och ovisshet. Mnga vuxna med ADHD lever p detta stt under kronisk anspnning och stress som r mycket trttande.

Bristande orienteringsfrmga

En del personer med ADHD har svrt att orientera sig, inte bara i tiden utan ocks i rummet. Att hitta blir ett jtteproblem och man gr stndigt vilse. Ibland tappar man bort sig om ngot frndrats lngs en vg som r vlknd eller om man gr den frn ett annat hll n man brukar. Instruktioner och kartor r ofta bara av begrnsat vrde eftersom dessa krver fr mycket koncentration och uppmrksamhet att inhmta. Den bristande orienteringsfrmgan kan skapa stor otrygghet och oskerhetsknsla och man fr ofta utst att omgivningen retas och i all vlmening gr sig lustig ver svrigheterna som kanske uppfattas som lite vimsiga, men som faktiskt kan vara ganska handikappande.


Grnslshet

Hos mnga med ADHD nns ett slags grnslshet som hnger samman med den bristande impulskontrollen och som kan stlla till stora problem i vardagslivet och i frhllande till andra mnniskor. Man knner kanske inte nr det r dags att avsluta ett samtal utan pratar p trots att personen man talar med gjort era markeringar och brjar se lite trtt ut. Om ett sdant samtal dessutom frs per mobiltelefon kan det bli mycket dyrt.

Grnslsheten kan ocks ta sig uttryck i att man handlar en massa saker impulsivt och spontant p ett kontokort och som man sedan ska betala fr. I vrt penningstyrda konsumtionssamhlle nns det mnga som skor sig p att det nns mnniskor med sdana svrigheter. Grnslsheten kan ocks innebra att man ter och dricker fr mycket, surfar p ntet en hel natt eller spelar musik fr hgt s grannarna klagar. Det r som om de sprrar som fungerar fr andra mnniskor inte alltid nns eller r frsvagade.

Jag nskar jag hade nn sorts sprrknapp som sa ifrn nr det r nog.

Ojmna prestationer, bra och dliga dagar

Karakteristiskt fr mnga mnniskor med ADHD r att de fungerar s ojmnt. Vissa dagar eller i vissa situationer mrks knappt deras svrigheter. Andra dagar och under andra betingelser fungerar ingenting. Omgivningen kan felaktigt f fr sig att man viljemssigt kan styra sitt beteende och att man kan skrpa sig bara man vill. I sjlva verket avspeglar den ojmna prestationsfrmgan ngot som r typiskt fr funktionshindret och som inte sllan har samband med stress och trtthet.


Svrt att uppfatta instruktioner och anvisningar

Personer med ADHD missfrstr kanske vad andra sger vilket kan leda till komplikationer och frvecklingar. Bde muntliga och skriftliga instruktioner och meddelanden kan ltt missfrsts genom att man inte orkar lyssna eller lsa klart. Om meddelandet r fr lngt har man glmt vad som sades i brjan nr man kommer till slutet. Om det gller telefonbesked, dr man inte kan be rsten att upprepa eller stoppa meddelandet nr man inte uppfattar budskapet, blir detta srskilt problematiskt. Om det blir mycket ord eller text kan personen nstan bokstavligt uppleva en drunkningsknsla genom att de inte kan sortera i informationsdet. Vl avgrnsade och korta etapper och stycken fungerar bttre. Bildsymboler upplevs av mnga som enklare att flja n skriven text.

Svrt att frklara sina behov

Att gra mig frstdd och att frklara mina behov.

S svarade en ung kvinna p frgan om vad som r det svraste med att ha ADHD. Hon representerar troligen mnga personer som har detta osynliga och svrgripbara funktionshinder. Varfr kan hon inte frklara sina behov? Kanske handlar det om bristande frmga till sjlvgranskning, att man har svrt att se sig sjlv utifrn och reektera ver hur man fungerar. Framfrallt r det kanske svrt att frst vad det r andra mnniskor kan som man sjlv har s svrt att klara. I varje fall r denna aspekt viktig att tnka p nr man utvecklar hjlpmedel. Istllet fr att frga allmnt om behoven br man frga dessa personer om vad som fungerar och inte, utifrn konkreta situationer. D kan de bidra med vrdefulla synpunkter.


Exempel p vad personer med ADHD behver hjlp med

Som framgtt av det fregende har personer med ADHD ofta svrigheter inom en rad omrden i vardagen. Hr fljer en lista ver ngra av de omrden dr de kan behva std och hjlp och dr hjlpmedel eventuellt skulle kunna spela en roll. terigen ska betonas att behoven kan se mycket olika ut hos olika personer.

Dags- och veckoplanering

strukturera och synliggra aktiviteter och hndelsersynliggra och strukturera tideninfra och flja rutinerkomma ihg f saker utrttade i tidpassa tider och berkna tidstgng

Hem- och hushllsarbete

hlla ordningorganisera och genomfra handling, matlagning, disk,

stdning, tvtt, strykning m.m.

veta var saker ligger eller strkomma sig fr med att laga trasiga saker, gra frbtt

ringar m.m. inte stra grannarkomma ihg att stnga av plattor, strykjrn m.m. ta hand om sig sjlv nr det gller kost, motion, smn,

egenvrd m.m.


Ekonomihantering

sortera rkningar och betala dem i tidveta hur mycket pengar man har att spenderagra och flja en enkel, tydlig budgetfra kassabokhejda chockutgifter fr mobiltelefon, impulsiva kontokorts-

kp m.m.

Arbete och studier

sortera och organiserakomma ihg mten och tagandenkomma igng med och avsluta uppgifterprioritera och hushlla med tidengra en sak i tagetfokusera och avgrnsa sigkorrekt uppfatta meddelanden, uppmaningar och instruk-

tioner studieteknik

Fritid, kultur och samhlle

orientera sig i information om utbud begrnsa sigsjlv bestlla biljetter till resor och evenemang komma sig frkomma ihg vad man ska gra, nr och var hitta dit man skakomma i tidanpassning av samhllsinformation, (t.ex. vid myndighets-

kontakter)


Hjlpmedel som kan kompensera

ADHD r ett funktionshinder som tminstone i viss mn borde kunna kompenseras av hjlpmedel fr kognitivt std. Datorn skulle kunna ha en given plats i ett sdant sammanhang. Svitt frfattaren knner till nns f hjlpmedel/IT-std till vuxna med ADHD.

Datorns roll och inverkan

Nr det gller barn med ADHD nns en hel del erfarenheter av datorstd i undervisningen och i lek- och samspelssituationer. De sammanfattas i rapporten Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och nrliggande funktionshinder (Hjlpmedelsinstitutet, 2001).

Det har visat sig att datorn kan kompensera fr nmotoriska svrigheter genom att man slipper skriva fr hand. Texten blir drigenom verskdlig, snygg och lttlst. En viktig erfarenhet r att datorn hjer barnets motivation s att koncentrationen och uthlligheten kar. Datorn hjlper till att avskrma och fokusera och den ger struktur och feedback. Datorn ger ocks mjlighet att kombinera text, bild, rrelse och ljud. Likartade erfarenheter nns av hur datorn kan fungera som hjlpmedel fr barn med autism som r ett nrbeslktat funktionshinder.

Liksom nr det gller barn med autism kan datorns frmga att frenkla och renodla, fnga uppmrksamheten, strukturera, repetera, ge visuellt std, involvera era sinnen och individualisera, underltta och kompensera fr de svrigheter som r karakteristiska vid ADHD. Det nns goda skl att frmoda att datorn i sig har en likartad inverkan p vuxna med ADHD som p barn med dessa funktionshinder. Man br dock


inte bli fr okritiskt entusiastisk infr datorns alla frdelar. Det nns ocks risk fr att personer med ADHD fastnar

framfr datorn och att den fr erstta sociala kontakter och andra intressen. Datoranvndningen kan dessutom vara frenad med speciella svrigheter fr dessa personer. Mnga upplever t.ex. skrmens alla applikationer som fr mnga och rriga, att verktygsfltet i ordbehandlingsprogrammet har alldeles fr mnga och fr sm knappar, att webbsidor r svrverskdliga och har fr mycket text, att instruktioner r fr snriga. Mer anvndarvnliga produkter och enkla anpassningar av det bentliga utbudet skulle underltta.

Olika typer av hjlpmedel

De typer av hjlpmedel och anpassningar som personer med ADHD r betjnta av r framfrallt sdana som underlttar fr dem att organisera tiden och f struktur p vardagen. Om de fr std i detta kan de troligen i viss mn kompensera sina svrigheter och hjlpas till ett sjlvstndigare liv. Std kan behvas inom en rad olika omrden av det dagliga livet s som ovan exemplierats. Flera av de hjlpmedel som tagits fram fr begvningshandikappade kan med frdel prvas och utvecklas fr personer med ADHD. Problemen nr det gller t.ex. minne, planering och frestllningsfrmga r delvis likartade ven om personer med ADHD r normalbegvade.

Planeringshjlpmedel i form av tydliga och verskdliga kalendrar och scheman kan vara till stor hjlp. Fr vissa kanske det r tillrckligt att lra sig anvnda vanliga konsumentprodukter som traditionella planeringskalendrar eller elektroniska kalendrar. Fr andra kanske enklare och mer verskdliga kalendrar av den typ som utvecklats fr begvningshandikappade kan vara anvndbara efter viss anpass-


ning. Mnga av dessa nns som elektroniskt hjlpmedel. Ett exempel r programvaran Hll koll som ocks innehller andra program och syftar till att ka sjlvstndigheten hos personer med begvningshandikapp.

Minneshjlpmedel och tidshjlpmedel r exempel p annat std som personer med ADHD skulle kunna ha gldje av. Ocks hr nns reguljra produkter som kan vara anvndbara, t.ex. en vanlig vckarklocka, ggklocka eller ett gammaldags tidur, men ocks mer avancerade produkter avsedda fr personer med funktionshinder som kvartsur, bildtimer/tid-mtare, memo-key, digital minnesklocka etc. Flera av dessa r IT-baserade.

Pminnelsehjlpmedel r hjlpmedel som talar om eller frvarnar om att tidpunkten fr ngon viktig hndelse brjar nrma sig. De kan underltta frndringar och vergngssituationer fr personer med ADHD. Ocks hr borde det g att hitta IT-baserade lsningar.

Hjlpmedel fr ekonomihantering r ocks ngot som mnga vuxna med ADHD skulle kunna ha gldje av. ven inom detta omrde nns svl reguljra produkter som produkter speciellt framtagna fr personer med funktionshinder.

Strukturscheman som i tydliga, skdliga och enkla steg visar tillvgagngsstt vid olika vardagliga aktiviteter ssom att handla, laga mat, stda, diska, tvtta, r ytterligare exempel p hjlpmedel som skulle underltta tillvaron fr mnga personer med ADHD. Bildsymboler och/eller inspelade muntliga instruktioner kan hr vara lmpliga. Frslag p skdliga veckomatsedlar som r enkla att variera r ett annat exempel. Dessa kan naturligtvis ocks gras bde p traditionellt stt och digitalt. IT-tekniken borde kunna erbjuda stora mjligheter.


Att fokusera uppmrksamheten och hja vakenhetsnivn och ladda upp r ett annat omrde dr hjlpmedel skulle kunna ha en funktion fr en del personer med ADHD. Det kan vara hjlpmedel dr man anvnder ljus- eller ljudsignaler eller kanske inspelat tal. Viss styrning, frstrkning och uppmuntran r ocks viktigt fr att upprtthlla motivation och koncentration s att aktiviteter och uppgifter kan fullfljas. Sdana hjlpmedel, i form av prompts som p ett lustfyllt och roligt stt driver och manar p kanske skulle kunna hjlpa personer med ADHD bde med att komma igng med uppgifter och orka fullflja dem. En frdel, om de r datorbaserade, kanske skulle vara att de vore interaktiva s att de gav signaler som feedback p varje genomfrt moment.

Att f std i att hlla ordning r ett annat angelget behov och hr handlar det kanske frmst om praktiska anpassningstgrder. Svl i hemmet som p arbetsplatsen behver det vara strukturerat och vlorganiserat med praktiska frvaringsmbler, mycket hyllor, skp, ldor och backar, tydliga platser fr olika saker, var sak p sin plats, genomskinliga skp eller bilder p skpdrrar av vad som nns i skpet, tydlig mrkning och s vidare. Fr att upprtthlla ordningen kan man tnka sig att ngon typ av bildstd eller skriftligt/muntligt instruktivt std skulle kunna vara vrdefullt. ven i detta sammanhang borde IT kunna anvndas.

Ngon form av sprr- eller varningssystem exempelvis mot alltfr lnga telefonsamtal, okontrollerade kontokortskp, fr hg ljudvolym p stereon eller TV: n skulle nog kunna ha en viktig funktion fr dem som har svrt att begrnsa sig. Sjlvfallet mste denna typ av tgrder i s fall vara utifrn den funktionshindrades egna nskeml.

Orienteringshjlpmedel som guidar personen etappvis till


en plats dit han/hon har svrt att hitta kanske skulle kunna underltta fr dem, fr vilka varje utykt till oknda ml r frenat med stress och obehag. Sdana navigationsguidesystem nns exempelvis inom tra kupplysningen.

Med tanke p att personer med ADHD ofta inte r srskilt frutseende och behver std i samma stund som de ska utfra en uppgift behver de ha hjlpmedlet tillgngligt just d och dr de benner sig. En konventionell dator som str i ett annat rum n de benner sig i kan skapa problem. Drfr borde handdatorn fungera som ett bttre std, tminstone nr det gller vissa av de funktioner som beskrivits hr. Ocks mobiltelefon samt digitala klockor och kameror borde kunna vara av intresse.

En viktig aspekt av hjlpmedel fr denna brukargrupp r det som ngon kallade hip-faktorn. Hjlpmedlen mste uppfattas som smarta, attraktiva och representera ngot som har hg status. En liten tuff, snyggt designad handdator eller en mobiltelefon med mnga nesser kan uppfylla sna krav. Datorbaserade hjlpmedel mste dessutom vara tliga och ltta att hantera. Detta r en grupp mnniskor med osynliga funktionshinder. Varken i egna eller i omgivningens gon betraktas de som handikappade och i mnga avseenden kan de vara mycket vlfungerande.

Projektet KogniTek satsar p hjlpmedel fr personer med kognitiva problem

I denna rapport har vi beskrivit ngra av de problem som personer med ADHD mter i vardagen. Problem som kanske i ngon mn skulle kunna avhjlpas med rtt teknikstd. Ider


till mjliga IT-baserade hjlpmedel fr kognitivt std har ocks skisserats.

Hr nedan fljer en beskrivning av projektet KogniTek, som r en kraftfull satsning inom omrdet kognition och hjlpmedel. Projektet pgr 2005-2008. Syftet r att utveckla nya former av std fr vuxna personer med kognitiva funktionsnedsttningar. KogniTek drivs av Hjlpmedelsinstitutet Riksfrbundet Attention samt Hjrnskadefrbundet Hjrnkraft med medel frn Allmnna arvsfonden.

Inom projektet har tv frsksverksamheter startas. I Landstinget i Uppsala provas olika hjlpmedel och tjnster i det dagliga livet fr vuxna personer med ADHD. I Lund/Orup inriktas verksamheten p std till personer med frvrvad hjrnskada. Avsikten r att skapa ett nationellt kunskapscenter som ska sprida kunskap om ADHD och hjlpmedel.

Verksamheterna i Uppsala och Lund/Orup utvrderar svl bentliga som nyutvecklade hjlpmedel. Med be ntliga hjlpmedel menas ven sdana som nns att kpa p den ppna marknaden. Utprovningen sker i miljer dr hjlpmedlen anvnds och av personer som normalt nyttjar dem. Kunskapen om kognitivt std via hjlpmedel, tjnster, miljfrbttringar och metoder hos aktuella personalkategorier inom deltagande kommuner och landsting har kat tack vare deltagandet i KogniTek.

Verksamheten i Uppsala bedrivs av Psykos och rehabkliniken p Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den har pgtt i drygt ett och ett halvt r.

En familj med sex personer deltar i projektet, berttar Monica Rydn, projektledare i Uppsala. Tv av barnen och pappan har diagnosen ADHD. Frldrarna har


blivit sjukskrivna frn sina arbeten.

Det gller att f dem tillbaka i arbete. D mste hemmet fungera.

Trerummaren blev rrig. Hallmbel och sngldor fr barnens klder blev en lsning i projektet. Saker som Monica Rydn aldrig tror kan bli frskrivna som hjlpmedel.

Min vision r att hjlpmedel ska ses i ett strre perspektiv. Vad passar fr varje person och situation?

Kunskapsspridning behvs trots att diagnosen inte r direkt ny.

Man kanske lter sig luras av att personerna har ltt fr vissa saker och vldigt svrt fr annat.

En vision om frutsttningslshet genomsyrar projektet. Deltagarna provar ofta fyra, fem olika produkter av samma slag.

Vi r vldigt otraditionella, provar vitt och brett sger Monica Rydn.

Hgteknologi varvas med enkla, billiga prylar fr att ge struktur i vardagen fr personer med ADHD. Intervjuer kartlgger problemen. Sen testas vad som fungerar.

Citat frn skriften Reportage frn det frsta ret, frfattare Magnus Fritzson.

Mer information om KogniTek nns p Hjlpmedelsinstitutets webbplats www.hi.se

36 Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv Vuxna med ADHD ur ett hjlpmedelsperspektiv 37

Socialstyrelsen (2002), ADHD hos barn och vuxna. Kunskaps-Referenser versikt. Frfattare Bjrn Kadesj

Barkley R (1997), ADHD and the Nature of Self-Control New York: Guilford Press Sf Gransson K (2000), Vuxna med DAMP/ADHD Doku

mentation av ett projekt 19981999. BOSSE Rd Std & Kun-Brown T (2000), Emerging understanding of attention-de cit skapscenter. disorders and comorbidities. In: Attention-De cit Disorders and Comorbidities in Children, Adolescents and Adults, Brown T, ed.Washington, Dc: American Psychiatric Press, Inc., sid. 356

Gillberg C (1981), Neuropsychiatric aspects of perceptual, motor and attentional decits in seven-year-old Swedish children. Avhandling, Uppsala Universitet, Uppsala

Hjlpmedelsinstitutet (2001), Konsekvenser av IT-insatser till barn med DAMP/ADHD och nrliggande funktionshinder. Frfattare E-M Gister och M Lavsund

Hjlpmedelsinstitutet (2006), Reportage frn det frsta ret. Kognitek (Kognition och Teknik). Frfattare Magnus Fritzon

Rasmussen P (1982), Neuropediatric aspects of seven-year-old children with preceptual, motor and attentional de cits. Avhandling, Gteborgs universitet, Gteborg.

Rasmussen P, Gillberg C (2000), Natural outcome of ADHD with Developmental Coordination Disorder at age 22 years. A controlled, longitudinal, community-based study. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 39: 14241431

OmslagTitelsidaFrordInnehllInledningDefinitionerGrnsen mot normaltillstndHur vanligt r ADHD hos vuxna?Mn och kvinnorVuxna med ADHDKrnsymtom vid ADHDTillkommande svrigheter och problemOrsakerSvrigheter i det dagliga livetExempel p vad personer med ADHD behverHjlpmedel som kan kompenseraReferenser

Documents

Vuxna ADHD Hjälpmedelsperspektiv