Växtskyddsåret 2010Halland, Skåne och Blekinge län

Jordbruksinformation 14 – 2010

Titel: Växtskyddsåret 2010. Halland, Skåne och Blekinge län Författare: Gunilla Berg, Johanna Holmblad, Mariann Wikström Redaktör: Alf Djurberg Utgivare: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping tel 036-15 50 00 (vx), fax 036-19 05 46 Publ. Datum: November 2010 ISSN: 1102-8025 Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges.

Omslag: Snömögel i råg Foto: Peder Waern

VÄXTSKYDDSÅRET 2010 Halland, Skåne och Blekinge

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ………………………………………………….…

Vädret 2009/10 ……………………………………………..

Höstvete ……………………………………………………..

Råg …………………………………………………………..

Rågvete ……………………………………………………..

Höstkorn …………………………………………………….

Vårvete ………………….…………………………………..

Vårkorn ……………………………………….……………..

Havre ………………………………………….…………….

Ärter ……..…………………………………………………..

Höstraps ……..……………………………………………...

Potatis …..…………………………………….. ……………

Sockerbetor …………………………………………………

Åkerböna ……………………………………………………

3

4

8

16

20

26

31

35

41

44

46

49

51

52

2

Titel: Växtskyddsåret 2010. Halland, Skåne och Blekinge län Författare: Gunilla Berg, Johanna Holmblad, Mariann Wikström Redaktör: Alf Djurberg Utgivare: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping tel 036-15 50 00 (vx), fax 036-19 05 46 Publ. Datum: November 2010 ISSN: 1102-8025 Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges.

Omslag: Snömögel i råg Foto: Peder Waern

VÄXTSKYDDSÅRET 2010 Halland, Skåne och Blekinge

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ………………………………………………….…

Vädret 2009/10 ……………………………………………..

Höstvete ……………………………………………………..

Råg …………………………………………………………..

Rågvete ……………………………………………………..

Höstkorn …………………………………………………….

Vårvete ………………….…………………………………..

Vårkorn ……………………………………….……………..

Havre ………………………………………….…………….

Ärter ……..…………………………………………………..

Höstraps ……..……………………………………………...

Potatis …..…………………………………….. ……………

Sockerbetor …………………………………………………

Åkerböna ……………………………………………………

3

4

8

16

20

26

31

35

41

44

46

49

51

52

2

INLEDNINGI denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 2010. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer.

Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden.

Under perioden april-juli sker veckovis graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, ärter, raps, potatis, sockerbetor och åkerbönor. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inomprognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har har 259 varningsfält graderats under 2010 (Tabell 1).

Tabell 1. Antalet varningsfält under 2010 för tolv grödor i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Ärt Höstraps Potatis S-betor Åkerböna Summa:Halland 4 1 1 0 1 4 4 1 1 4 2 0 23NV Skåne 12 2 0 1 2 10 3 2 2 3 2 2 41SV Skåne 19 6 7 10 4 23 3 0 3 0 2 0 77M Skåne 8 4 0 1 0 4 1 0 0 1 0 0 19SÖ Skåne 12 2 1 4 1 8 0 1 2 3 2 0 36NÖ Skåne 7 2 3 2 3 7 1 0 1 9 2 0 37Blekinge 4 1 2 1 3 4 3 1 1 5 1 0 26Summa: 66 18 14 19 14 60 15 5 10 25 11 2 259

3

INLEDNINGI denna skrift sammanfattas resultaten av prognos- och varningsverksamheten i Halland, Skåne och Blekinge under växtskyddsåret 2010. Syftet är att beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Redovisningen är kortfattad och består främst av tabeller och figurer.

Figur 1. Karta över Skåne med områdesindelning. Halland och Blekinge delas inte in i områden.

Under perioden april-juli sker veckovis graderingar av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, ärter, raps, potatis, sockerbetor och åkerbönor. Graderingarna görs i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält men även en del sortförsök för stråsäd utnyttjas inomprognos- och varningsverksamheten och då har två till fem sorter avlästs i samma försök, vilket resulterar i två till fem varningsfält. Totalt har har 259 varningsfält graderats under 2010 (Tabell 1).

Tabell 1. Antalet varningsfält under 2010 för tolv grödor i sju områden. Område Höstvete Råg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Ärt Höstraps Potatis S-betor Åkerböna Summa:Halland 4 1 1 0 1 4 4 1 1 4 2 0 23NV Skåne 12 2 0 1 2 10 3 2 2 3 2 2 41SV Skåne 19 6 7 10 4 23 3 0 3 0 2 0 77M Skåne 8 4 0 1 0 4 1 0 0 1 0 0 19SÖ Skåne 12 2 1 4 1 8 0 1 2 3 2 0 36NÖ Skåne 7 2 3 2 3 7 1 0 1 9 2 0 37Blekinge 4 1 2 1 3 4 3 1 1 5 1 0 26Summa: 66 18 14 19 14 60 15 5 10 25 11 2 259

3

VÄDRET 2009/10 Vädret under växtodlingsåret 09/10 präglades av kraftiga slag mellan olika väderlekstyper. Väderleken för höstmånaderna var i det närmaste normal. September var något varmare och torrare, oktober något kallare och i november föll lite mer regn än normalt. I mitten av december skedde ett omslag till kallare väder. Vintern blev ovanligt lång, kall och snörik. Den sammanhållande perioden med snötäcke varierade mellan 60 och 81 dagar (Kristianstad resp. Halmstad) från början av januari till mitten av mars. Dagarna runt nyår var det barfrost,

Halmstad

0

50

100

150

200

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Nederbörd, mm 2009/2010 Normal 1961-90

Lund

0

50

100

150

200

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Nederbörd, mm 2009/2010 Normal 1961-90

Karlshamn

0

50

100

150

200

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Nederbörd, mm 2009/2010 Normal 1961-90

Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2009/2010 (enl. SMHI).

4

vilket medförde att marken blev frusen med tjäle på många håll. Våren kom långsamt under mars månad. April var en ganska varm och torr månad. I början av maj tog ett något svalare och regnigare väder vid. Juni började med en mycket regnig period speciellt i NV Skåne och Halland där ca 100 mm regn föll. Det svala majvädret fortsatte även in i juni för att sedan övergå i högsommarvärme i slutet av månaden. Juli blev mycket varm med en medeltemperatur som var 3-4 grader högre än normalt.

Halmstad

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Temperatur, ºC 2009/2010 Normal 1961-90

Lund

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Temperatur, ºC 2009/2010 Normal 1961-90

Karlshamn

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Temperatur, ºC 2009/2010 Normal 1961-90

Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 2009/2010 (enl. SMHI).

5

VÄDRET 2009/10 Vädret under växtodlingsåret 09/10 präglades av kraftiga slag mellan olika väderlekstyper. Väderleken för höstmånaderna var i det närmaste normal. September var något varmare och torrare, oktober något kallare och i november föll lite mer regn än normalt. I mitten av december skedde ett omslag till kallare väder. Vintern blev ovanligt lång, kall och snörik. Den sammanhållande perioden med snötäcke varierade mellan 60 och 81 dagar (Kristianstad resp. Halmstad) från början av januari till mitten av mars. Dagarna runt nyår var det barfrost,

Halmstad

0

50

100

150

200

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Nederbörd, mm 2009/2010 Normal 1961-90

Lund

0

50

100

150

200

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Nederbörd, mm 2009/2010 Normal 1961-90

Karlshamn

0

50

100

150

200

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Nederbörd, mm 2009/2010 Normal 1961-90

Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2009/2010 (enl. SMHI).

4

vilket medförde att marken blev frusen med tjäle på många håll. Våren kom långsamt under mars månad. April var en ganska varm och torr månad. I början av maj tog ett något svalare och regnigare väder vid. Juni började med en mycket regnig period speciellt i NV Skåne och Halland där ca 100 mm regn föll. Det svala majvädret fortsatte även in i juni för att sedan övergå i högsommarvärme i slutet av månaden. Juli blev mycket varm med en medeltemperatur som var 3-4 grader högre än normalt.

Halmstad

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Temperatur, ºC 2009/2010 Normal 1961-90

Lund

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Temperatur, ºC 2009/2010 Normal 1961-90

Karlshamn

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Temperatur, ºC 2009/2010 Normal 1961-90

Figur 3. Månadsvis temperatur vid tre olika platser 2009/2010 (enl. SMHI).

5

Det var ett flertal dagar med temperaturer över 30 ºC, som i kombination med torrt väder gav en kort inlagringsperiod för bl.a. spannmålen. Temperaturen var något högre i södra delarna av Skåne och den 11 juli sattes värmerekord i Lund med 34,3 °C. Det varma och torra vädret gick senare i månaden och i början av augusti över till ett fortsatt varmt men fuktigt väder med en del kraftiga regnskurar i Halland, NV Skåne och Blekinge.

Halmstad

0

5

10

15

20

25

30

1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 10/5 17/5 24/5 31/5

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Nederbörd Temperatur

Lund

0

5

10

15

20

25

30

1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 10/5 17/5 24/5 31/5

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Nederbörd Temperatur

Karlshamn

0

5

10

15

20

25

30

1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 10/5 17/5 24/5 31/5

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Nederbörd Temperatur

Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 2010 vid tre olika platser (enl. SMHI).

6

Augusti var fortsatt varm och regnig för att sedan övergå till ett kallare och fortsatt mycketblött höstväder. Mycket regn kom i augusti och speciellt i trakterna runt S Åby där ett skyfall den 17 augusti gav över 150 mm på några timmar.

Halmstad

0

5

10

15

20

25

30

1/6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Nederbörd Temperatur

Lund

0

5

10

15

20

25

30

1/6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Nederbörd Temperatur

Karlshamn

0

5

10

15

20

25

30

1/6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Nederbörd Temperatur

Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 2010 vid tre olika platser (enl. SMHI).

7

Det var ett flertal dagar med temperaturer över 30 ºC, som i kombination med torrt väder gav en kort inlagringsperiod för bl.a. spannmålen. Temperaturen var något högre i södra delarna av Skåne och den 11 juli sattes värmerekord i Lund med 34,3 °C. Det varma och torra vädret gick senare i månaden och i början av augusti över till ett fortsatt varmt men fuktigt väder med en del kraftiga regnskurar i Halland, NV Skåne och Blekinge.

Halmstad

0

5

10

15

20

25

30

1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 10/5 17/5 24/5 31/5

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Nederbörd Temperatur

Lund

0

5

10

15

20

25

30

1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 10/5 17/5 24/5 31/5

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Nederbörd Temperatur

Karlshamn

0

5

10

15

20

25

30

1/4 5/4 12/4 19/4 26/4 3/5 10/5 17/5 24/5 31/5

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Nederbörd Temperatur

Figur 4. Dygnsvis nederbörd och temperatur april-maj 2010 vid tre olika platser (enl. SMHI).

6

Augusti var fortsatt varm och regnig för att sedan övergå till ett kallare och fortsatt mycketblött höstväder. Mycket regn kom i augusti och speciellt i trakterna runt S Åby där ett skyfall den 17 augusti gav över 150 mm på några timmar.

Halmstad

0

5

10

15

20

25

30

1/6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45Nederbörd Temperatur

Lund

0

5

10

15

20

25

30

1/6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Nederbörd Temperatur

Karlshamn

0

5

10

15

20

25

30

1/6 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7 19/7 26/7 31/7

Nederbörd, mmTemperatur, ºC

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Nederbörd Temperatur

Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur juni-juli 2010 vid tre olika platser (enl. SMHI).

7

HÖSTVETE

SammanfattningVinterns långvariga snötäcke över större delarna av Skåne, Halland och Blekinge medfördeatt en hel del höstvete utvintrade. Förväntade snömögelangrepp begränsades dock av tjälenoch blev inte så omfattande som under vintern 2006. Störst skador förekom där snön legatlänge, t.ex. längs fältkanter. Vanligt förekommande var också snömögelangripna plantorjämnt utspridda över fälten, vilket resulterade i en uttunning av bestånden. En tydligsortskillnad i övervintringsförmåga observerades i sortförsöken i hela Skåne, där sorterna JBAsano och Oakley tunnades ut kraftigt, medan sorterna Kranich och Audi klarade sig allrabäst.

Grödorna utvecklades långsamt under den långa och kyliga våren och försommaren, vilketdock gynnade bestockningen och rotutvecklingen. Höstvetets axgång var sen, genomsnittligtdatum för prognosfälten var den 19 juni. Juli månad var mycket varm och torr, med fleradagar över 30 ºC, vilket innebar att inlagringstiden blev ovanligt kort och skördenbegränsades. Det torra vädret stoppade även upp utvecklingen av fuktighetskrävandesjukdomar som t.ex. svartpricksjuka.

Rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning. De ganska normala temperaturerna underhösten 2009 missgynnade bladlössen och smittspridningen av virus blev därför liten. Angreppav stråknäckare och rotdödare förekom även de i liten omfattning.

Gulrostangreppen blev kraftiga i mottagliga sorter och bekämpning gav höga merskördar. De första angreppen noterades dock först i mitten av maj i rostvakten i indikatorsorten Anja ochen vecka senare i Tulsa och SW Gnejs. Gulrosten ökade sedan långsamt och det var först imitten av juni som angreppen ökade kraftigt. I sorten Akteur noterades angrepp i början av juni, ökningen gick sedan snabbt och slutangreppen blev stora. Mindre angrepp förekomockså i Olivin i både Halland och Skåne. I början av juli noterades även angrepp i Oakley påflera platser.

Vid de första graderingstillfällena konstaterades att det fanns relativt mycket övervintradsvartpricksjuka i höstvetet. En kylig och torr väderlek i april gjorde att angreppen inteuppförökades medan regnet i mitten av maj var gynnsamt för svampen. Redan i DC 39konstaterades angrepp på bladnivå 3 och 2 och den fortsatta utvecklingen gjorde attsvartpricksjukan blev den dominerande svampsjukdomen. I obehandlade fält var ävenflaggbladen överlag angripna och angreppen blev kraftiga. Det var stora sortskillnader ochangreppen var störst i SW Gnejs.

Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) var ovanligt små och förekom endast i enstaka fält.

Brunrosten började uppträda först sent på säsongen i enstaka fält och angreppen förblevmycket låga.

Mjöldagg förekom i något högre grad än föregående år i mottagliga sorter. Vidslutgraderingen var det angrepp på i medeltal ca 30 % av bladen.

8

Överlag fanns det få löss detta år. Sädesbladlusen förekom i en del fält från slutet av juni och i ca 15 % av prognosfälten överskreds bekämpningströskeln.

Angreppen av röd och gul vetemygga var något större än under de senaste åren och ett fältöversteg skadetröskeln. Större angrepp av sadelgallmygga rapporterades från enstaka fält.

Fysiologiska fläckar förekom i flera sorter och framför allt i sorten sorten Ellvis. Symptomenuppträdde som gula fläckar och vissnande bladspetsar huvudsakligen på flaggbladen.Under höstvetets blomning föll ganska lite regn vilket ledde till små angrepp av axfusarios.Årets undersökningar av fusariumtoxiner visade på låga DON- och ZEA-halter i flertalet prover.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 2. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstvete 2010. Sort Akteur Audi Boomer Cubus Ellvis Gnejs Harnesk Hereford Oakley Olivin Opus Skalmeje Tulsa SummaHalland 0 0 0 0 1 0 0 0 0 3 0 0 0 4NV Skåne 0 1 0 1 2 3 1 0 1 0 0 1 1 11SV Skåne 2 2 3 0 1 4 0 1 3 0 0 3 0 19M Skåne 0 1 0 1 0 2 0 1 1 0 0 2 0 8SÖ Skåne 0 2 0 1 0 2 0 1 1 1 1 1 2 12NÖ Skåne 0 1 0 0 1 1 0 1 1 1 1 0 0 7Blekinge 0 0 0 2 1 0 0 0 0 0 1 0 0 4Summa: 2 7 3 5 6 12 1 4 7 5 3 7 3 65

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i höstvete KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

23 30 31 32 37 39 47 57 65 71 77

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l säd

esbl

adlö

ss/s

trå

Mjöldagg SvartpricksjukaBrunrost GulrostVetets bladfläcksjuka (DTR) Sädesbladlus

Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

9

HÖSTVETE

SammanfattningVinterns långvariga snötäcke över större delarna av Skåne, Halland och Blekinge medfördeatt en hel del höstvete utvintrade. Förväntade snömögelangrepp begränsades dock av tjälenoch blev inte så omfattande som under vintern 2006. Störst skador förekom där snön legatlänge, t.ex. längs fältkanter. Vanligt förekommande var också snömögelangripna plantorjämnt utspridda över fälten, vilket resulterade i en uttunning av bestånden. En tydligsortskillnad i övervintringsförmåga observerades i sortförsöken i hela Skåne, där sorterna JBAsano och Oakley tunnades ut kraftigt, medan sorterna Kranich och Audi klarade sig allrabäst.

Grödorna utvecklades långsamt under den långa och kyliga våren och försommaren, vilketdock gynnade bestockningen och rotutvecklingen. Höstvetets axgång var sen, genomsnittligtdatum för prognosfälten var den 19 juni. Juli månad var mycket varm och torr, med fleradagar över 30 ºC, vilket innebar att inlagringstiden blev ovanligt kort och skördenbegränsades. Det torra vädret stoppade även upp utvecklingen av fuktighetskrävandesjukdomar som t.ex. svartpricksjuka.

Rödsotvirus förekom i mycket liten omfattning. De ganska normala temperaturerna underhösten 2009 missgynnade bladlössen och smittspridningen av virus blev därför liten. Angreppav stråknäckare och rotdödare förekom även de i liten omfattning.

Gulrostangreppen blev kraftiga i mottagliga sorter och bekämpning gav höga merskördar. De första angreppen noterades dock först i mitten av maj i rostvakten i indikatorsorten Anja ochen vecka senare i Tulsa och SW Gnejs. Gulrosten ökade sedan långsamt och det var först imitten av juni som angreppen ökade kraftigt. I sorten Akteur noterades angrepp i början av juni, ökningen gick sedan snabbt och slutangreppen blev stora. Mindre angrepp förekomockså i Olivin i både Halland och Skåne. I början av juli noterades även angrepp i Oakley påflera platser.

Vid de första graderingstillfällena konstaterades att det fanns relativt mycket övervintradsvartpricksjuka i höstvetet. En kylig och torr väderlek i april gjorde att angreppen inteuppförökades medan regnet i mitten av maj var gynnsamt för svampen. Redan i DC 39konstaterades angrepp på bladnivå 3 och 2 och den fortsatta utvecklingen gjorde attsvartpricksjukan blev den dominerande svampsjukdomen. I obehandlade fält var ävenflaggbladen överlag angripna och angreppen blev kraftiga. Det var stora sortskillnader ochangreppen var störst i SW Gnejs.

Angrepp av vetets bladfläcksjuka (DTR) var ovanligt små och förekom endast i enstaka fält.

Brunrosten började uppträda först sent på säsongen i enstaka fält och angreppen förblevmycket låga.

Mjöldagg förekom i något högre grad än föregående år i mottagliga sorter. Vidslutgraderingen var det angrepp på i medeltal ca 30 % av bladen.

8

Överlag fanns det få löss detta år. Sädesbladlusen förekom i en del fält från slutet av juni och i ca 15 % av prognosfälten överskreds bekämpningströskeln.

Angreppen av röd och gul vetemygga var något större än under de senaste åren och ett fältöversteg skadetröskeln. Större angrepp av sadelgallmygga rapporterades från enstaka fält.

Fysiologiska fläckar förekom i flera sorter och framför allt i sorten sorten Ellvis. Symptomenuppträdde som gula fläckar och vissnande bladspetsar huvudsakligen på flaggbladen.Under höstvetets blomning föll ganska lite regn vilket ledde till små angrepp av axfusarios.Årets undersökningar av fusariumtoxiner visade på låga DON- och ZEA-halter i flertalet prover.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 2. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstvete 2010. Sort Akteur Audi Boomer Cubus Ellvis Gnejs Harnesk Hereford Oakley Olivin Opus Skalmeje Tulsa SummaHalland 0 0 0 0 1 0 0 0 0 3 0 0 0 4NV Skåne 0 1 0 1 2 3 1 0 1 0 0 1 1 11SV Skåne 2 2 3 0 1 4 0 1 3 0 0 3 0 19M Skåne 0 1 0 1 0 2 0 1 1 0 0 2 0 8SÖ Skåne 0 2 0 1 0 2 0 1 1 1 1 1 2 12NÖ Skåne 0 1 0 0 1 1 0 1 1 1 1 0 0 7Blekinge 0 0 0 2 1 0 0 0 0 0 1 0 0 4Summa: 2 7 3 5 6 12 1 4 7 5 3 7 3 65

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i höstvete KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

23 30 31 32 37 39 47 57 65 71 77

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l säd

esbl

adlö

ss/s

trå

Mjöldagg SvartpricksjukaBrunrost GulrostVetets bladfläcksjuka (DTR) Sädesbladlus

Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

9

Snömögel

0

5

10

15

20

25

30

Kranic

hAu

diLo

yal

Henri

k

Skalm

ejeDis

cus

Inspir

ation

IGF 8

30

Conta

ct

Harne

skAk

teur

Lans

Olivin

Gnejs

Cubu

s

Stru 0

6188

4

Lahe

rtisMu

lan

Heref

ord

Boom

er

Sven

skso

rtblan

dning

Even

tEll

visOp

us

Oakle

y

Dans

k sort

bland

ningAs

ano

Snöm

ögel

(ant

al p

lant

or/1

2m

eter

)

Figur 7. Angrepp av snömögel i ett sortförsök i höstvete utanför Ängelholm, L7-101.

Övervintring

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Kranic

hOli

vin Audi

SW Ha

rnesk

Mulan

Loya

l

Akteu

r

IGF 8

30

Sven

sk so

rtblan

dning

Opus

Discu

sEll

vis

Conta

ct

Heref

ordCu

bus

SWGn

ejs

Dans

k sort

bland

ning

Skalm

eje

Inspir

ation

Stru 0

6188

4

Boom

er

Henri

kEv

ent

Lans

Lahe

rtis

Oakle

y

JB As

ano

Öve

rvin

tring

(1-5

)

Figur 8. Övervintring av olika höstvetesorter i sortförsöken, L7-101, i Skåne. Medelvärden av 6 försök. (Skala 1-5, 1=helt dött bestånd, 5=opåverkat bestånd).

10

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2003, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2003 2008 2009 2010

Figur 9. Utveckling av mjöldagg i höstvete 2003, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Svartpricksjuka

Utveckling av svartpricksjuka 2002, 2006, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81

Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2006 2008 2009 2010

Figur 10. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete 2002, 2006, 2008-2010. Svartpricksjuka och DTR särskiljdes inte under 2000-2004. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

11

Snömögel

0

5

10

15

20

25

30

Kranic

hAu

diLo

yal

Henri

k

Skalm

ejeDis

cus

Inspir

ation

IGF 8

30

Conta

ct

Harne

skAk

teur

Lans

Olivin

Gnejs

Cubu

s

Stru 0

6188

4

Lahe

rtisMu

lan

Heref

ord

Boom

er

Sven

skso

rtblan

dning

Even

tEll

visOp

us

Oakle

y

Dans

k sort

bland

ningAs

ano

Snöm

ögel

(ant

al p

lant

or/1

2m

eter

)

Figur 7. Angrepp av snömögel i ett sortförsök i höstvete utanför Ängelholm, L7-101.

Övervintring

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Kranic

hOli

vin Audi

SW Ha

rnesk

Mulan

Loya

l

Akteu

r

IGF 8

30

Sven

sk so

rtblan

dning

Opus

Discu

sEll

vis

Conta

ct

Heref

ordCu

bus

SWGn

ejs

Dans

k sort

bland

ning

Skalm

eje

Inspir

ation

Stru 0

6188

4

Boom

er

Henri

kEv

ent

Lans

Lahe

rtis

Oakle

y

JB As

ano

Öve

rvin

tring

(1-5

)

Figur 8. Övervintring av olika höstvetesorter i sortförsöken, L7-101, i Skåne. Medelvärden av 6 försök. (Skala 1-5, 1=helt dött bestånd, 5=opåverkat bestånd).

10

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2003, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2003 2008 2009 2010

Figur 9. Utveckling av mjöldagg i höstvete 2003, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Svartpricksjuka

Utveckling av svartpricksjuka 2002, 2006, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81

Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2006 2008 2009 2010

Figur 10. Utveckling av svartpricksjuka i höstvete 2002, 2006, 2008-2010. Svartpricksjuka och DTR särskiljdes inte under 2000-2004. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

11

Tabell 3. Ackumulerad nederbörd1 (mm) före och efter höstvetets axgång, angrepp av bladfläcksvampar, gulrost och brunrost i varningsfälten samt medeltal för merskördar från olika svampförsök i Skåne 88-10.

År Ax-gång

DC 55

Ackumuleradnederbörd1(mm), före och efter axgång

Blad-fläcksv.% angr blad

Gul-rost% angr blad

Brun-rost%angrblad

Merskörd för behandling i

DC 47-60 (en behandling) DC 39+59 kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha

DC DC DC Tilt Top Amistar Comet ProlineDatum 4v före 4 v efter 75-80 75-80 75-80 0,8 l/ha 1,0 l/ha 0,5 l/ha 2x0,4 l/ha

1988 16/6 35 86 71 1 62 +8401989 14/6 24 21 20 11 25 +801990 12/6 35 87 56 28 50 +13301991 27/6 98 71 62 2 7 +9701992 12/6 0 2 9 0 0 +2001993 5/6 17 41 8 0 44 +3301994 20/6 52 16 30 0 15 +220 -40*1995 19/6 58 19 64 0 11 +475 +850*1996 24/6 35 70 70x 0 1 +805 +17401997 23/6 29 51 75 1 4 +350 +11501998 12/6 38 99 85 0 1 +625 +11451999 17/6 65 43 82 6 5 +11952000 2/6 52 38 54 2 6 +605*2001 13/6 38 51 74 1 5 +6502002 8/6 40 110 89 17 11 +1360** +2050**2003 12/6 54 70 74 0 7 +950*** +1080***2004 11/6 18 124 77 0 4 +980**** +1270****2005 11/6 43 30 54 0 0 +6202006 17/6 68 17 74 0 4 +61020072008

2/65/6

6120

9922

747

633

567

+1350+480

2009 8/6 33 60 43 44 14 +10402010 19/6 53 23 68 7 1 +770

1=medeltal av sex väderstationer i Skåne x DC 71 * Få försök ** Dos 0,5 l/ha, fyra försök *** Fem försök med Amistar + Juventus (0,5+0,5 l/ha) och Comet +

Juventus (0,5+0,5 l/ha) **** Fem försök med Amistar Duo 2x0,5 l/ha (azoxystrobin+propikonazol) samt Proline 2x0,4 l/ha

Rost

Slutangrepp av rost i höstvete 1988-2010

0

20

40

60

80

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Brunrost Gulrost

Figur 11. Slutangrepp (DC 75) av brunrost och gulrost i höstvete 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

12

Rost

Utveckling av gulrost 1990, 2002, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

1990 2002 2008 2009 2010

Figur 12. Utveckling av gulrost i höstvete 1990, 2002, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Utveckling av gulrost i sorten Tulsa 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2008 (21 fält) 2009 (20 fält) 2010 (8 fält)

Figur 13. Utveckling av gulrost i sorten Tulsa 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

13

Tabell 3. Ackumulerad nederbörd1 (mm) före och efter höstvetets axgång, angrepp av bladfläcksvampar, gulrost och brunrost i varningsfälten samt medeltal för merskördar från olika svampförsök i Skåne 88-10.

År Ax-gång

DC 55

Ackumuleradnederbörd1(mm), före och efter axgång

Blad-fläcksv.% angr blad

Gul-rost% angr blad

Brun-rost%angrblad

Merskörd för behandling i

DC 47-60 (en behandling) DC 39+59 kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha

DC DC DC Tilt Top Amistar Comet ProlineDatum 4v före 4 v efter 75-80 75-80 75-80 0,8 l/ha 1,0 l/ha 0,5 l/ha 2x0,4 l/ha

1988 16/6 35 86 71 1 62 +8401989 14/6 24 21 20 11 25 +801990 12/6 35 87 56 28 50 +13301991 27/6 98 71 62 2 7 +9701992 12/6 0 2 9 0 0 +2001993 5/6 17 41 8 0 44 +3301994 20/6 52 16 30 0 15 +220 -40*1995 19/6 58 19 64 0 11 +475 +850*1996 24/6 35 70 70x 0 1 +805 +17401997 23/6 29 51 75 1 4 +350 +11501998 12/6 38 99 85 0 1 +625 +11451999 17/6 65 43 82 6 5 +11952000 2/6 52 38 54 2 6 +605*2001 13/6 38 51 74 1 5 +6502002 8/6 40 110 89 17 11 +1360** +2050**2003 12/6 54 70 74 0 7 +950*** +1080***2004 11/6 18 124 77 0 4 +980**** +1270****2005 11/6 43 30 54 0 0 +6202006 17/6 68 17 74 0 4 +61020072008

2/65/6

6120

9922

747

633

567

+1350+480

2009 8/6 33 60 43 44 14 +10402010 19/6 53 23 68 7 1 +770

1=medeltal av sex väderstationer i Skåne x DC 71 * Få försök ** Dos 0,5 l/ha, fyra försök *** Fem försök med Amistar + Juventus (0,5+0,5 l/ha) och Comet +

Juventus (0,5+0,5 l/ha) **** Fem försök med Amistar Duo 2x0,5 l/ha (azoxystrobin+propikonazol) samt Proline 2x0,4 l/ha

Rost

Slutangrepp av rost i höstvete 1988-2010

0

20

40

60

80

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Brunrost Gulrost

Figur 11. Slutangrepp (DC 75) av brunrost och gulrost i höstvete 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

12

Rost

Utveckling av gulrost 1990, 2002, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

1990 2002 2008 2009 2010

Figur 12. Utveckling av gulrost i höstvete 1990, 2002, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Utveckling av gulrost i sorten Tulsa 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2008 (21 fält) 2009 (20 fält) 2010 (8 fält)

Figur 13. Utveckling av gulrost i sorten Tulsa 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

13

Stråknäckare

Stråknäckarangrepp i DC 31-32

0%

20%

40%

60%

80%

100%

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angreppsgrad

Fältf

örde

lnin

g, %

0%1-19%20-40%>40%

Figur 14. Angrepp (% angripna skott) av stråknäckare under våren i höstvete 1991-2010. Gradering i DC 31-32. Årligen undersöks ca 60 fält.

Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i olika områden under sommaren i höstvete 2010. Gradering i DC 75.

Område Antal fält Medel Min MaxHalland 4 25,0 3,0 47,0NV Skåne 8 22,6 12,5 37,0SV Skåne 9 10,1 1,0 33,5M Skåne 2 3,0 2,5 3,5SÖ Skåne 9 9,6 1,5 22,0NÖ Skåne 4 7,1 1,0 13,0Blekinge 4 17,0 2,5 39,0

Stråknäckarindex

14

Bladlöss

Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss 1988-2010

0

5

10

15

20

25

30

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l lös

s/st

rå

Havrebladlus Sädesbladlus

Figur 15. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlöss i höstvete 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Vetemygga

Angrepp vetemyggor 1979-2010

0

1

2

3

4

5

79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10An

grip

na k

ärno

r, %

Röd vetemygga Gul vetemygga

Figur 16. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete 1979-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

15

Stråknäckare

Stråknäckarangrepp i DC 31-32

0%

20%

40%

60%

80%

100%

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angreppsgrad

Fältf

örde

lnin

g, %

0%1-19%20-40%>40%

Figur 14. Angrepp (% angripna skott) av stråknäckare under våren i höstvete 1991-2010. Gradering i DC 31-32. Årligen undersöks ca 60 fält.

Tabell 4. Angrepp av stråknäckare i olika områden under sommaren i höstvete 2010. Gradering i DC 75.

Område Antal fält Medel Min MaxHalland 4 25,0 3,0 47,0NV Skåne 8 22,6 12,5 37,0SV Skåne 9 10,1 1,0 33,5M Skåne 2 3,0 2,5 3,5SÖ Skåne 9 9,6 1,5 22,0NÖ Skåne 4 7,1 1,0 13,0Blekinge 4 17,0 2,5 39,0

Stråknäckarindex

14

Bladlöss

Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss 1988-2010

0

5

10

15

20

25

30

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l lös

s/st

rå

Havrebladlus Sädesbladlus

Figur 15. Genomsnittligt maxangrepp av havre- och sädesbladlöss i höstvete 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Vetemygga

Angrepp vetemyggor 1979-2010

0

1

2

3

4

5

79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

kär

nor,

%

Röd vetemygga Gul vetemygga

Figur 16. Andel kärnor (%) som angripits av röd- respektive gul vetemygga i höst- och vårvete 1979-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

15

RÅG

SammanfattningVinterns långvariga snötäcke medförde utvintringsskador i rågen. Enstaka fält var så kraftigtangripna av snömögel att de kördes upp.

Både sköldfläcksjuka och mjöldagg påträffades i rågfälten vid det första graderingstillfället i mitten av april. Mjöldaggen utvecklades och angreppet slutade på en nivå som var någothögre än under de senaste åren. Regnet i slutet av maj och början av juni medförde en kraftigökning i angreppet av sköldfläcksjuka. Slutangreppet blev ett av de större under de senasteåren.

Angreppen av brunrost var ovanligt små och de första angreppen kom sent.

Tripsförekomsten var måttlig och angreppen av bladlöss mycket små.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 5. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i råg 2010. Sort Amilo Evolo Visello Övriga Summa:Halland 1 0 0 0 1NV Skåne 0 2 0 0 2SV Skåne 1 3 1 1 6M Skåne 1 1 1 1 4SÖ Skåne 0 2 0 0 2NÖ Skåne 0 1 0 1 2Blekinge 0 0 1 0 1Summa: 3 9 3 3 18

16

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i råg KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

31 32 37 49 57 59 65 71 73

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 21/6 28/6 5/7

Angr

ipna

bla

d, %

0

2

4

6

8

10

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Bladlöss

Figur 17. Skadegörarutveckling i råg 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

17

RÅG

SammanfattningVinterns långvariga snötäcke medförde utvintringsskador i rågen. Enstaka fält var så kraftigtangripna av snömögel att de kördes upp.

Både sköldfläcksjuka och mjöldagg påträffades i rågfälten vid det första graderingstillfället i mitten av april. Mjöldaggen utvecklades och angreppet slutade på en nivå som var någothögre än under de senaste åren. Regnet i slutet av maj och början av juni medförde en kraftigökning i angreppet av sköldfläcksjuka. Slutangreppet blev ett av de större under de senasteåren.

Angreppen av brunrost var ovanligt små och de första angreppen kom sent.

Tripsförekomsten var måttlig och angreppen av bladlöss mycket små.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 5. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i råg 2010. Sort Amilo Evolo Visello Övriga Summa:Halland 1 0 0 0 1NV Skåne 0 2 0 0 2SV Skåne 1 3 1 1 6M Skåne 1 1 1 1 4SÖ Skåne 0 2 0 0 2NÖ Skåne 0 1 0 1 2Blekinge 0 0 1 0 1Summa: 3 9 3 3 18

16

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i råg KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

31 32 37 49 57 59 65 71 73

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 21/6 28/6 5/7

Angr

ipna

bla

d, %

0

2

4

6

8

10

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Bladlöss

Figur 17. Skadegörarutveckling i råg 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

17

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg i råg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 18. Utveckling av mjöldagg i råg 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Sköldfläcksjuka

Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 2005, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2005 2008 2009 2010

Figur 19. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 2005, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

18

Brunrost

Utveckling av brunrost i råg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 20. Utveckling av brunrost i råg 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Slutangrepp av brunrost i råg 1988-2010

0

20

40

60

80

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10An

grip

na b

lad,

%Figur 21. Slutangrepp av brunrost i råg 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

19

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg i råg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 18. Utveckling av mjöldagg i råg 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Sköldfläcksjuka

Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 2005, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2005 2008 2009 2010

Figur 19. Utveckling av sköldfläcksjuka i råg 2005, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

18

Brunrost

Utveckling av brunrost i råg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 20. Utveckling av brunrost i råg 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Slutangrepp av brunrost i råg 1988-2010

0

20

40

60

80

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Figur 21. Slutangrepp av brunrost i råg 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

19

RÅGVETE

SammanfattningUtvintringsskador och snömögel drabbade rågvetet. Skador förekom längs med fältkanteroch även jämnt utspridda plantor i fälten.

Gulrost var den helt dominerande sjukdomen i rågvete detta år. Redan i mitten av april uppträdde kraftiga angrepp av sporulerande gulrost i sorterna Dinaro och SW Cando.Angreppet utvecklades mycket kraftigt och i flera fält var alla blad kraftigt angripna redan imitten av juni. I sortförsök med totalangrepp av gulrost har skörden i vissa fall nästan dubblerats efter bekämpning. Angreppen av gulrost var lika kraftiga detta år som 2009, dådet också var ett mycket kraftigt angrepp. I rågvete dominerar en gulrostras somkarakteriseras som aggressiv. Denna ras förekom sporadiskt 2008, men var helt dominerande 2009 och 2010, vilket förklarar skillnaden i angrepp av den känsliga sortenDinaro 2008-2010 (Fig. 25).

Angrepp av mjöldagg, bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka var små. Brunrost påträffadesinte alls detta år.

Sädesbladlöss förekom i mindre mängder i enstaka fält.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 6. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i rågvete 2010. Sort Dinaro SW Cando Tulus SummaHalland 0 1 0 1SV Skåne 3 2 2 7SO Skåne 1 0 0 1NO Skåne 1 1 1 3Blekinge 2 0 0 2Summa 7 4 3 14

20

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i rågvete KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

30 31 32 39 45 55 59 65 69 73 83

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l säd

esbl

adlö

ss/s

trå

Mjöldagg Bladfläckar SköldfläcksjukaBrunrost Gulrost Sädesbladlöss

Figur 22. Skadegörarutveckling i rågvete 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Gulrost

Utveckling av gulrost i tre sortförsök i Skåne 2010

0

20

40

60

80

100

30 31 32 39 45 55 59 65 69 73 83Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

Dinaro Cando Tulus

Figur 23. Utveckling av gulrost i sorterna Dinaro, Cando och Tulus 2010 i tre sortförsök (L7-212) i Skåne (Borgeby, Skurup och Tollarp).

21

RÅGVETE

SammanfattningUtvintringsskador och snömögel drabbade rågvetet. Skador förekom längs med fältkanteroch även jämnt utspridda plantor i fälten.

Gulrost var den helt dominerande sjukdomen i rågvete detta år. Redan i mitten av april uppträdde kraftiga angrepp av sporulerande gulrost i sorterna Dinaro och SW Cando.Angreppet utvecklades mycket kraftigt och i flera fält var alla blad kraftigt angripna redan imitten av juni. I sortförsök med totalangrepp av gulrost har skörden i vissa fall nästan dubblerats efter bekämpning. Angreppen av gulrost var lika kraftiga detta år som 2009, dådet också var ett mycket kraftigt angrepp. I rågvete dominerar en gulrostras somkarakteriseras som aggressiv. Denna ras förekom sporadiskt 2008, men var helt dominerande 2009 och 2010, vilket förklarar skillnaden i angrepp av den känsliga sortenDinaro 2008-2010 (Fig. 25).

Angrepp av mjöldagg, bladfläcksvampar och sköldfläcksjuka var små. Brunrost påträffadesinte alls detta år.

Sädesbladlöss förekom i mindre mängder i enstaka fält.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 6. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i rågvete 2010. Sort Dinaro SW Cando Tulus SummaHalland 0 1 0 1SV Skåne 3 2 2 7SO Skåne 1 0 0 1NO Skåne 1 1 1 3Blekinge 2 0 0 2Summa 7 4 3 14

20

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i rågvete KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

30 31 32 39 45 55 59 65 69 73 83

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l säd

esbl

adlö

ss/s

trå

Mjöldagg Bladfläckar SköldfläcksjukaBrunrost Gulrost Sädesbladlöss

Figur 22. Skadegörarutveckling i rågvete 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Gulrost

Utveckling av gulrost i tre sortförsök i Skåne 2010

0

20

40

60

80

100

30 31 32 39 45 55 59 65 69 73 83Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

Dinaro Cando Tulus

Figur 23. Utveckling av gulrost i sorterna Dinaro, Cando och Tulus 2010 i tre sortförsök (L7-212) i Skåne (Borgeby, Skurup och Tollarp).

21

Övervintring

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Sequ

enz

Lad 5

43/06

MAH 4

708

MAH 4

908

Dinaro

Ragta

c

Tritiko

nCa

ndo

Borw

o

BOH 1

211

Pigme

jTu

lus

SW 38

3a

Öve

rvin

trin

g (1

-5)

Figur 24. Övervintring av olika rågvetesorter i sortförsök L7-212, Skivarp, Skåne.(Skala 1-5, 1=helt dött bestånd, 5=opåverkat bestånd). Utvintringen i detta försök berodde till största delen på snömögel.

22

Årsvisa jämförelser

Gulrost

Utveckling av gulrost i Dinaro 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85

Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

Dinaro (1) 2006 Dinaro (2) 2007 Dinaro (6) 2008Dinaro (7) 2009 Dinaro (7) 2010

Figur 25. Utveckling av gulrost i sorten Dinaro 2006-2010. Antal fält anges inom parentes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Bladfläcksvampar

Utveckling av bladfläcksvampar 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 26. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

23

Övervintring

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Sequ

enz

Lad 5

43/06

MAH 4

708

MAH 4

908

Dinaro

Ragta

c

Tritiko

nCa

ndo

Borw

o

BOH 1

211

Pigme

jTu

lus

SW 38

3a

Öve

rvin

trin

g (1

-5)

Figur 24. Övervintring av olika rågvetesorter i sortförsök L7-212, Skivarp, Skåne.(Skala 1-5, 1=helt dött bestånd, 5=opåverkat bestånd). Utvintringen i detta försök berodde till största delen på snömögel.

22

Årsvisa jämförelser

Gulrost

Utveckling av gulrost i Dinaro 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85

Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

Dinaro (1) 2006 Dinaro (2) 2007 Dinaro (6) 2008Dinaro (7) 2009 Dinaro (7) 2010

Figur 25. Utveckling av gulrost i sorten Dinaro 2006-2010. Antal fält anges inom parentes. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Bladfläcksvampar

Utveckling av bladfläcksvampar 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 26. Utveckling av bladfläcksvampar i rågvete 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

23

Rost

Slutangrepp av rost i rågvete 1991-2010

0

20

40

60

80

100

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10År

Angr

ipna

bla

d, %

Brunrost Gulrost

Figur 27. Slutangrepp (DC 75-80) av brunrost och gulrost i rågvete 1991-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Brunrost

Utveckling av brunrost 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85

Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 28. Utveckling av brunrost i rågvete 2006-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

24

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 29. Utveckling av mjöldagg i rågvete 2006-2010. Före 2004 var angreppen av mjöldagg helt obetydliga i rågvete. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

25

Rost

Slutangrepp av rost i rågvete 1991-2010

0

20

40

60

80

100

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10År

Angr

ipna

bla

d, %

Brunrost Gulrost

Figur 27. Slutangrepp (DC 75-80) av brunrost och gulrost i rågvete 1991-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Brunrost

Utveckling av brunrost 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85

Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 28. Utveckling av brunrost i rågvete 2006-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

24

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 29. Utveckling av mjöldagg i rågvete 2006-2010. Före 2004 var angreppen av mjöldagg helt obetydliga i rågvete. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

25

HÖSTKORN

SammanfattningUtvintringsskador förekom i en del fält. Det var främst snömögel som orsakade skadorna.Angreppen var speciellt utbredda i fältkanter där snön hade legat kvar längst, men ävenspridda plantor förekom ute i fälten.

Angrepp av mjöldagg förekom tidigt i flertalet fält och angreppen utvecklades vidare. Slutangrepp var starkare än normalt och ungefär lika kraftiga som 2009.

Den fuktiga väderleken under försommaren medförde att sköldfläcksjuka utvecklades ochangreppen var kraftigare än normalt. Även kornets bladfläcksjuka förekom i de flesta fält och slutangrepp nådde en rel. normal nivå.

Kornrosten har ökat under de senaste åren och är en av de mest betydande sjukdomarna.Angrepp noterades i april, men utvecklades långsamt under den svala försommaren. Det varförst under juni som angreppen ökade i flera fält, vilket medförde att kornrosten inte hannutvecklas till något stort problem. Den genomsnittliga angreppsnivån var endast drygt 20 %,vilket är lågt i jämförelse med de senaste tre åren.

Inga kända fall av Ramularia bladfläck noterades.

Små angrepp av trips noterades i vissa fält. Ytterst lite sädesbladlöss och havrebladlöss fannsdetta år och inga fält nådde upp till bekämpningströskeln.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 7. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstkorn 2010.

Sort Ansiette Apropos Bombay Chess Nickela Wintmalt SummaNV Skåne 0 0 1 0 0 0 1SV Skåne 1 1 3 2 1 2 10M Skåne 0 0 0 0 0 1 1SÖ Skåne 1 0 1 0 2 0 4NÖ Skåne 0 0 0 2 0 0 2Blekinge 0 0 1 0 0 0 1Summa: 2 1 6 4 3 3 19

26

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i höstkorn KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

30 31 32 39 45 57 61 69 77

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 5/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0Antal bladlöss/strå

Kornets bladfläcksjuka SköldfläcksjukaKornrost MjöldaggBladlöss

Figur 30. Skadegörarutveckling i höstkorn 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

27

HÖSTKORN

SammanfattningUtvintringsskador förekom i en del fält. Det var främst snömögel som orsakade skadorna.Angreppen var speciellt utbredda i fältkanter där snön hade legat kvar längst, men ävenspridda plantor förekom ute i fälten.

Angrepp av mjöldagg förekom tidigt i flertalet fält och angreppen utvecklades vidare. Slutangrepp var starkare än normalt och ungefär lika kraftiga som 2009.

Den fuktiga väderleken under försommaren medförde att sköldfläcksjuka utvecklades ochangreppen var kraftigare än normalt. Även kornets bladfläcksjuka förekom i de flesta fält och slutangrepp nådde en rel. normal nivå.

Kornrosten har ökat under de senaste åren och är en av de mest betydande sjukdomarna.Angrepp noterades i april, men utvecklades långsamt under den svala försommaren. Det varförst under juni som angreppen ökade i flera fält, vilket medförde att kornrosten inte hannutvecklas till något stort problem. Den genomsnittliga angreppsnivån var endast drygt 20 %,vilket är lågt i jämförelse med de senaste tre åren.

Inga kända fall av Ramularia bladfläck noterades.

Små angrepp av trips noterades i vissa fält. Ytterst lite sädesbladlöss och havrebladlöss fannsdetta år och inga fält nådde upp till bekämpningströskeln.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 7. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i höstkorn 2010.

Sort Ansiette Apropos Bombay Chess Nickela Wintmalt SummaNV Skåne 0 0 1 0 0 0 1SV Skåne 1 1 3 2 1 2 10M Skåne 0 0 0 0 0 1 1SÖ Skåne 1 0 1 0 2 0 4NÖ Skåne 0 0 0 2 0 0 2Blekinge 0 0 1 0 0 0 1Summa: 2 1 6 4 3 3 19

26

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i höstkorn KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

30 31 32 39 45 57 61 69 77

3/5 10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 5/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0Antal bladlöss/strå

Kornets bladfläcksjuka SköldfläcksjukaKornrost MjöldaggBladlöss

Figur 30. Skadegörarutveckling i höstkorn 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

27

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 31. Angrepp av mjöldagg i höstkorn 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Kornets bladfläcksjuka

Utveckling av kornets bladfläcksjuka 2001, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2001 2007 2008 2009 2010

Figur 32. Angrepp av kornets bladfläcksjuka i höstkorn 2001, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåneoch Blekinge.

28

Sköldfläcksjuka

Utveckling av sköldfläcksjuka 2002, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2007 2008 2009 2010

Figur 33. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 2002, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne ochBlekinge.

Kornrost

Utveckling av kornrost 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 34. Utveckling av kornrost i höstkorn 2006-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

29

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 31. Angrepp av mjöldagg i höstkorn 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Kornets bladfläcksjuka

Utveckling av kornets bladfläcksjuka 2001, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2001 2007 2008 2009 2010

Figur 32. Angrepp av kornets bladfläcksjuka i höstkorn 2001, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåneoch Blekinge.

28

Sköldfläcksjuka

Utveckling av sköldfläcksjuka 2002, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2007 2008 2009 2010

Figur 33. Utveckling av sköldfläcksjuka i höstkorn 2002, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne ochBlekinge.

Kornrost

Utveckling av kornrost 2006-2010

0

20

40

60

80

100

29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2006 2007 2008 2009 2010

Figur 34. Utveckling av kornrost i höstkorn 2006-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

29

Slutangrepp av kornrost 1991-2010

0

20

40

60

80

100

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Höstkorn Vårkorn

Figur 35. Slutangrepp (DC 75-80) av kornrost i höst- och vårkorn (1991-2010). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

30

VÅRVETE

SammanfattningDe dominerande sjukdomarna var svartpricksjuka och mjöldagg. Den fuktiga försommarenmedförde att angrepp av svartpricksjuka noterades i flera fält ovanligt tidigt, redan föreaxgång. Angreppen utvecklades vidare men värmen och torkan i juli gjorde att slutangreppenblev ganska måttliga. Mjöldagg noterades ganska tidigt och i vissa fält utvecklades angreppenvidare. Slutangreppen av mjöldagg blev också måttliga.

Gulrost påträffades i några fält av sorterna Triso och Vinjett, men angreppen förblev på en lågnivå, troligtvis p.g.a. värmen och torkan i juli. Brunrost förekom i låg frekvens i någotenstaka fält.

Sädesbladlöss förekom i en del fält, men bekämpningströsklarna överskreds endast i ett fåtalfält. Angreppen av havrebladlöss var mycket små.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 8. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårvete 2010. Sort Quarna Triso Vinjett SummaHalland 1 0 0 1NV Skåne 0 1 1 2SV Skåne 1 1 2 4SÖ Skåne 0 0 1 1NÖ Skåne 0 0 3 3Blekinge 0 1 2 3Summa 2 3 9 14

31

Slutangrepp av kornrost 1991-2010

0

20

40

60

80

100

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Höstkorn Vårkorn

Figur 35. Slutangrepp (DC 75-80) av kornrost i höst- och vårkorn (1991-2010). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

30

VÅRVETE

SammanfattningDe dominerande sjukdomarna var svartpricksjuka och mjöldagg. Den fuktiga försommarenmedförde att angrepp av svartpricksjuka noterades i flera fält ovanligt tidigt, redan föreaxgång. Angreppen utvecklades vidare men värmen och torkan i juli gjorde att slutangreppenblev ganska måttliga. Mjöldagg noterades ganska tidigt och i vissa fält utvecklades angreppenvidare. Slutangreppen av mjöldagg blev också måttliga.

Gulrost påträffades i några fält av sorterna Triso och Vinjett, men angreppen förblev på en lågnivå, troligtvis p.g.a. värmen och torkan i juli. Brunrost förekom i låg frekvens i någotenstaka fält.

Sädesbladlöss förekom i en del fält, men bekämpningströsklarna överskreds endast i ett fåtalfält. Angreppen av havrebladlöss var mycket små.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 8. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårvete 2010. Sort Quarna Triso Vinjett SummaHalland 1 0 0 1NV Skåne 0 1 1 2SV Skåne 1 1 2 4SÖ Skåne 0 0 1 1NÖ Skåne 0 0 3 3Blekinge 0 1 2 3Summa 2 3 9 14

31

Utveckling av skadegörare 2010 Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i vårvete KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

20 22 32 33 41 51 61 71

24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Svartpricksjuka BrunrostGulrost Sädesbladlus Havrebladlus

Figur 36. Skadegörarutveckling i vårvete 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

32

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 37. Mjöldaggens utveckling i vårvete 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Bladfläcksvampar

Slutangrepp av bladfläcksvampar 1988-2010

0

20

40

60

80

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Figur 38. Bladfläcksvampar i vårvete, slutangrepp i DC 65-71, 1988-2010 (svartpricksjuka 2006-2010). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

33

Utveckling av skadegörare 2010 Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i vårvete KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

20 22 32 33 41 51 61 71

24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Svartpricksjuka BrunrostGulrost Sädesbladlus Havrebladlus

Figur 36. Skadegörarutveckling i vårvete 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

32

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 37. Mjöldaggens utveckling i vårvete 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Bladfläcksvampar

Slutangrepp av bladfläcksvampar 1988-2010

0

20

40

60

80

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Angr

ipna

bla

d, %

Figur 38. Bladfläcksvampar i vårvete, slutangrepp i DC 65-71, 1988-2010 (svartpricksjuka 2006-2010). Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

33

Gulrost

Utveckling av gulrost 2002, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2008 2009 2010

Figur 39. Gulrostens utveckling i vårvete 2002, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Bladlöss

Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårvete 1988-2010

0

5

10

15

20

25

30

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l bla

dlös

s / s

trå

Havrebladlus Sädesbladlus

Figur 40. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

34

VÅRKORN

SammanfattningDetta år förekom tidiga angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka till följd av detfuktiga vädret i maj/juni. Utvecklingen hejdades dock av den värme och torka som följde senare på sommaren. Sköldfläcksjuka var mer utbredd och uppträdde i större frekvens ännormalt. Starka angrepp förekom i sorten Justina, men även i Quench förekom relativt kraftigaangrepp. Angreppen av kornets bladfläcksjuka blev till slut svaga eller måttliga.

Mjöldagg började uppträda i slutet av maj och utvecklades vidare i mottagliga sorter.Slutangreppen av mjöldagg blev ganska kraftiga, något större än de två senaste åren. Sorter somvar kraftigt angripna var bl.a. Gustav, Mercada och NFC Tipple.

De första angreppen av kornrosten uppträdde först i mitten-slutet av juni. Angreppen varsvagare än tidigare år och hann inte bli så stora i de flesta fält. En del fält av sorterna Quenchoch Justina hade dock relativt kraftiga angrepp vid sista graderingen i mitten av juli.

Ramularia bladfläck uppträdde i några fält i senare delen av juli.

Bladlöss, både havrebladlus och sädesbladlus, förekom i mycket små mängder. Inga avprognosfälten nådde upp till bekämpningströsklarna detta år.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 9. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårkorn 2010.

Sort Fairytale Gustav Justina Mercada Quench NFC Tipple Övriga SummaHalland 0 0 0 0 3 0 1 4NV Skåne 1 3 1 1 3 1 0 10SV Skåne 3 3 1 3 8 3 2 23M Skåne 0 0 0 2 2 0 0 4SÖ Skåne 1 1 1 1 2 2 0 8NÖ Skåne 0 2 0 0 1 3 1 7Blekinge 1 0 0 2 0 0 1 4Summa: 6 9 3 9 19 9 5 60

35

Gulrost

Utveckling av gulrost 2002, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2008 2009 2010

Figur 39. Gulrostens utveckling i vårvete 2002, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Bladlöss

Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårvete 1988-2010

0

5

10

15

20

25

30

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l bla

dlös

s / s

trå

Havrebladlus Sädesbladlus

Figur 40. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårvete 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

34

VÅRKORN

SammanfattningDetta år förekom tidiga angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka till följd av detfuktiga vädret i maj/juni. Utvecklingen hejdades dock av den värme och torka som följde senare på sommaren. Sköldfläcksjuka var mer utbredd och uppträdde i större frekvens ännormalt. Starka angrepp förekom i sorten Justina, men även i Quench förekom relativt kraftigaangrepp. Angreppen av kornets bladfläcksjuka blev till slut svaga eller måttliga.

Mjöldagg började uppträda i slutet av maj och utvecklades vidare i mottagliga sorter.Slutangreppen av mjöldagg blev ganska kraftiga, något större än de två senaste åren. Sorter somvar kraftigt angripna var bl.a. Gustav, Mercada och NFC Tipple.

De första angreppen av kornrosten uppträdde först i mitten-slutet av juni. Angreppen varsvagare än tidigare år och hann inte bli så stora i de flesta fält. En del fält av sorterna Quenchoch Justina hade dock relativt kraftiga angrepp vid sista graderingen i mitten av juli.

Ramularia bladfläck uppträdde i några fält i senare delen av juli.

Bladlöss, både havrebladlus och sädesbladlus, förekom i mycket små mängder. Inga avprognosfälten nådde upp till bekämpningströsklarna detta år.

Omfattning och sortfördelning

Tabell 9. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i vårkorn 2010.

Sort Fairytale Gustav Justina Mercada Quench NFC Tipple Övriga SummaHalland 0 0 0 0 3 0 1 4NV Skåne 1 3 1 1 3 1 0 10SV Skåne 3 3 1 3 8 3 2 23M Skåne 0 0 0 2 2 0 0 4SÖ Skåne 1 1 1 1 2 2 0 8NÖ Skåne 0 2 0 0 1 3 1 7Blekinge 1 0 0 2 0 0 1 4Summa: 6 9 3 9 19 9 5 60

35

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i vårkorn KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

22 23 31 32 41 49 61 75

24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Kornets bladfläcksjukaSköldfläcksjuka KornrostSädesbladlöss Havrebladlöss

Figur 41. Skadegörarutveckling i vårkorn 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

36

Årsvisa jämförelser

Sköldfläcksjuka

Utveckling av sköldfläcksjuka 1999-2010

0

20

40

60

80

100

25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

1999 2007 2008 2009 2010

Figur 42. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn 1999, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

37

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i vårkorn KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

22 23 31 32 41 49 61 75

24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Kornets bladfläcksjukaSköldfläcksjuka KornrostSädesbladlöss Havrebladlöss

Figur 41. Skadegörarutveckling i vårkorn 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

36

Årsvisa jämförelser

Sköldfläcksjuka

Utveckling av sköldfläcksjuka 1999-2010

0

20

40

60

80

100

25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

1999 2007 2008 2009 2010

Figur 42. Utveckling av sköldfläcksjuka i vårkorn 1999, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

37

Mjöldagg

Figur 43. Utveckling av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn 2007-2010. Medeltal förHalland, Skåne och Blekinge.

Utveckling av mjöldagg i mottagliga sorter 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Slutangrepp av mjöldagg i mottagliga sorter 2003-2010

0

20

40

60

80

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Angr

ipna

bla

d, %

Figur 44. Slutangrepp av mjöldagg i vårkornssorter som är mjöldaggsmottagliga 2003-2010.

38

Kornets bladfläcksjuka

Utveckling av kornets bladfläcksjuka 2002, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2007 2008 2009 2010

Figur 45. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 2002, 2007-2010. Medeltal för Halland,Skåne och Blekinge.

Kornrost

Utveckling av kornrost 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 46. Utveckling av kornrost i vårkorn 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

39

Mjöldagg

Figur 43. Utveckling av mjöldagg i sorter utan Mlo-resistens i vårkorn 2007-2010. Medeltal förHalland, Skåne och Blekinge.

Utveckling av mjöldagg i mottagliga sorter 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Slutangrepp av mjöldagg i mottagliga sorter 2003-2010

0

20

40

60

80

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Angr

ipna

bla

d, %

Figur 44. Slutangrepp av mjöldagg i vårkornssorter som är mjöldaggsmottagliga 2003-2010.

38

Kornets bladfläcksjuka

Utveckling av kornets bladfläcksjuka 2002, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2007 2008 2009 2010

Figur 45. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i vårkorn 2002, 2007-2010. Medeltal för Halland,Skåne och Blekinge.

Kornrost

Utveckling av kornrost 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2007 2008 2009 2010

Figur 46. Utveckling av kornrost i vårkorn 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

39

Bladlöss

Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårkorn 1988-2010

0

4

8

12

16

20

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l bla

dlös

s / s

trå

Havrebladlus Sädesbladlus

Figur 47. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

40

HAVRE

SammanfattningAngrepp av fritfluga noterades endast i ett par i fält i nordöstra Skåne och Blekinge. Nittiodaggrader uppnåddes inte förrän omkring den 24 maj, vilket var ca 3 veckor senare än förraåret.

Mjöldaggsangreppen var små överlag och ökande inte heller med tiden.

Angreppen av havrens bladfläcksjuka var relativt små och förekom främst i Halland och NVSkåne. Liknande angrepp orsakades av bladbakterios (Pseudomonas syringae pv.coronafaciens), som förekom i flera fält. Fläckar orsakade av bakteriosen ser något mer”vattniga” ut än bladfläcksjuka. Bakteriosen gynnades av det ovanligt kalla och regnigavädret i början av juni. Ingen förekomst av kronrost noterades.

I mitten av maj kom stora svärmar av bladlöss med ostliga vindar från Ryssland till de östra delarna av Sverige, bl.a. Blekinge. Det var i första hand björkbladlöss, men ävenhavrebladlöss. Eftersom förekomsten av havrebladlusens ägg var liten på häggarna i vintras,var det med största sannolikhet bladlössen, som kom med de ostliga vindarna, som förstnoterades i fälten. Det skedde dock ingen större uppförökning utan angreppen förblev låga. Islutet av juni fanns det havrebladlus i ca hälften av de graderade fälten, menbekämpningströsklarna uppnåddes inte i något fält. Även sädesbladlusen förekom i ca hälften av fälten, men inget bekämpningsbehov fanns. Grönstrimmig gräsbladlus noterades i ett parfält, men i mycket låg frekvens.

I år var förhöjda DON-halter ett problem. I vissa havrepartier, främst från Västra Sverige,överskreds gränsvärdet på 1750 µg/kg .

Omfattning och sortfördelning

Tabell 10. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i havre 2010. Sort Belinda Ivory Övriga SummaHalland 1 2 1 4NV Skåne 0 3 0 3SV Skåne 1 1 1 3M Skåne 1 0 0 1NÖ Skåne 0 0 1 1Blekinge 3 0 0 3Summa: 6 6 3 15

41

Bladlöss

Genomsnittliga maxangrepp av bladlöss i vårkorn 1988-2010

0

4

8

12

16

20

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l bla

dlös

s / s

trå

Havrebladlus Sädesbladlus

Figur 47. Genomsnittligt maxangrepp av bladlöss i vårkorn 1988-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

40

HAVRE

SammanfattningAngrepp av fritfluga noterades endast i ett par i fält i nordöstra Skåne och Blekinge. Nittiodaggrader uppnåddes inte förrän omkring den 24 maj, vilket var ca 3 veckor senare än förraåret.

Mjöldaggsangreppen var små överlag och ökande inte heller med tiden.

Angreppen av havrens bladfläcksjuka var relativt små och förekom främst i Halland och NVSkåne. Liknande angrepp orsakades av bladbakterios (Pseudomonas syringae pv.coronafaciens), som förekom i flera fält. Fläckar orsakade av bakteriosen ser något mer”vattniga” ut än bladfläcksjuka. Bakteriosen gynnades av det ovanligt kalla och regnigavädret i början av juni. Ingen förekomst av kronrost noterades.

I mitten av maj kom stora svärmar av bladlöss med ostliga vindar från Ryssland till de östra delarna av Sverige, bl.a. Blekinge. Det var i första hand björkbladlöss, men ävenhavrebladlöss. Eftersom förekomsten av havrebladlusens ägg var liten på häggarna i vintras,var det med största sannolikhet bladlössen, som kom med de ostliga vindarna, som förstnoterades i fälten. Det skedde dock ingen större uppförökning utan angreppen förblev låga. Islutet av juni fanns det havrebladlus i ca hälften av de graderade fälten, menbekämpningströsklarna uppnåddes inte i något fält. Även sädesbladlusen förekom i ca hälften av fälten, men inget bekämpningsbehov fanns. Grönstrimmig gräsbladlus noterades i ett parfält, men i mycket låg frekvens.

I år var förhöjda DON-halter ett problem. I vissa havrepartier, främst från Västra Sverige,överskreds gränsvärdet på 1750 µg/kg .

Omfattning och sortfördelning

Tabell 10. Områdesvis sortfördelning i varningsfälten i havre 2010. Sort Belinda Ivory Övriga SummaHalland 1 2 1 4NV Skåne 0 3 0 3SV Skåne 1 1 1 3M Skåne 1 0 0 1NÖ Skåne 0 0 1 1Blekinge 3 0 0 3Summa: 6 6 3 15

41

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i havre KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

21 30 32 39 45 57 71

31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Bladlöss

Figur 48. Skadegörarutveckling i havre 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2002, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2008 2009 2010

Figur 48. Mjöldaggens utveckling i havre 2002, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

42

Havrens bladfläcksjuka

Utveckling av havrens bladfläcksjuka 2003, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2003 2007 2008 2009 2010

Figur 50. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 2003, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

43

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i havre KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

21 30 32 39 45 57 71

31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d, %

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

Anta

l lös

s/st

rå

Mjöldagg Havrens bladfläcksjuka Bladlöss

Figur 48. Skadegörarutveckling i havre 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

Årsvisa jämförelser

Mjöldagg

Utveckling av mjöldagg 2002, 2008-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2002 2008 2009 2010

Figur 48. Mjöldaggens utveckling i havre 2002, 2008-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

42

Havrens bladfläcksjuka

Utveckling av havrens bladfläcksjuka 2003, 2007-2010

0

20

40

60

80

100

21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77Utv. stadium, DC

Angr

ipna

bla

d, %

2003 2007 2008 2009 2010

Figur 50. Utveckling av havrens bladfläcksjuka 2003, 2007-2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

43

ÄRTER

SammanfattningObservationerna bygger endast på ett fåtal fält. Ärtvivlar kom tidigt i de flesta fält.Angreppen blev inte kraftiga och ärterna växte snabbt ifrån angreppet. Normalt sett behöverinte ärter bekämpas mot ärtviveln och det behövdes inte i år heller.

Mindre angrepp av bladmögel förekom i de flesta fält.

Ärttrips noterades i ett fält där tillväxten avstannade i samband med svalt och torrt vädertidigt på våren. Skador orsakade av ärttrips är annars ovanliga.

Ärtbladlöss började flyga in till fälten i mitten av juni. Lössen fanns i de flesta fält, menuppförökningen gick förvånansvärt långsamt och blev inte särskilt stor. Bekämpningströskelnöverskreds i många fält, men långt ifrån alla fält behövde bekämpas. Inga skador avärtvecklare noterades.

Kraftigt regn i början av juni medförde att en del ärtfält angreps av ärtrotröta (Aphanomyceseuteiches). Sådana fält gulnade i förtid och gav betydligt lägre skörd än normalt.

Utveckling av skadegörare 2010

Årets angrepp

Utveckling av skadegörare i ärt i KMN-län 2010

0

20

40

60

80

100

10 12 14 17 36 39 51 63 71 75

10/5 17/5 24/5 31/5 7/6 14/6 21/6 28/6 5/7 12/7

Angr

ipna

bla

d el

pla

ntor

, %

0

10

20

30

40

50An

tal l

öss/

topp

skot

t

Bladmögel - % ang plantor Ärtvivel - % ang bladÄrtbladlus - antal/toppskott

Figur 51. Skadegörarutveckling i ärter 2010. Medeltal för Halland, Skåne och Blekinge.

44

Årsvisa jämförelser

Ärtbladlöss

Maxangrepp av ärtbladlus 1988-2010

0

5

10

15

20

25

30

35

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Anta

l/top

psko

tt

Fig