3
Ebba Busch Thor[redigera | redigera wikitext] Hoppa till: navigering, sök Ebba Busch Thor Ebba Busch Thor i en paneldiskussion i Kungsträdgården i Stockholm den 14 maj 2014 inför valet till Europaparlamentet. Kristdemokraternas partiledare Innehar ämbetet Tillträdde ämbetet 25 april 2015 Företrädare Göran Hägglund Kommunalråd Ämbetsperiod 2010–2015 Född Ebba-Elisabeth Busch-Christensen [1] 11 februari 1987 (28 år) Uppsala, Sverige Nationalitet Svensk (Norsk) Politiskt parti Kristdemokraterna Make Niklas Busch Thor Alma mater Uppsala Universitet Yrke Kommunalråd Webbplats www.ebbabusch.com Ebba Busch Thor, egentligen Ebba-Elisabeth Busch, [2] ursprungligen Busch- Christensen, född 11 februari 1987 i Gamla Uppsala, är en svensk kristdemokratisk politiker som sedan 25 april 2015 är partiledare för Kristdemokraterna. [3] Hon har tidigare varit kommunalråd i opposition i Uppsala kommun. Innehåll [dölj] 1 Biografi

Wikii Stil Wikii

Embed Size (px)

DESCRIPTION

ugjilhgjysdf

Citation preview

  • Ebba Busch Thor[redigera | redigera wikitext] !Hoppa till: navigering, sk!

    Ebba Busch Thor!

    !Ebba Busch Thor i en paneldiskussion i Kungstrdgrden i Stockholm den 14 maj 2014

    infr valet till Europaparlamentet.!!Kristdemokraternas partiledare!

    Innehar mbetet!Tilltrddembetet!

    25 april 2015!Fretrdare!Gran Hgglund! !

    Kommunalrd!mbetsperiod!

    20102015!!Fdd!Ebba-Elisabeth Busch-Christensen[1]!11 februari 1987 (28r)!Uppsala, Sverige!Nationalitet!Svensk (Norsk)!Politisktparti!Kristdemokraterna!Make!Niklas Busch Thor!Almamater!Uppsala Universitet!Yrke!Kommunalrd!Webbplats!www.ebbabusch.com!Ebba Busch Thor, egentligen Ebba-Elisabeth Busch,[2] ursprungligen Busch-Christensen, fdd 11 februari 1987 i Gamla Uppsala, r en svensk kristdemokratisk politiker som sedan 25 april 2015 r partiledare fr Kristdemokraterna.[3] Hon har tidigare varit kommunalrd i opposition i Uppsala kommun.!!

    Innehll [dlj]!! ! 1 Biografi!

  • ! ! 2 Politisk karrir! ! ! 2.1 Mandatperioden 20062010! ! ! 2.2 Kommunvalet i Uppsala 2010! ! ! 2.3 Mandatperioden 20102014! ! ! 2.4 Val till Europaparlamentet 2014! ! ! 2.5 Kommunvalet i Uppsala 2014! ! ! 2.6 Mandatperioden 20142018! ! ! 2.7 Partiledarvalet 2015! ! ! 3 Politiska stllningstaganden! ! ! 4 Familj! ! ! 5 Referenser! ! ! 6 Externa lnkar! !Biografi[redigera | redigera wikitext] Busch Thor r uppvuxen i Gunsta utanfr Uppsala och gick frn rskurs 1 till rskurs 9 i Livets Ords grundskola[4] varefter gymnasieutbildningen genomfrdes p Katedralskolans IB-program. Hon har arbetat fem ssonger som utomhusmlare[5] och har studerat freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet.[6] Under en tid gjorde hon praktik hos Europaparlamentariker Lars Wohlin samt arbetade infr valet 2010 som PR-konsult i Stockholm.[7] Busch Thor ser sig som bde norsk och svensk, d hennes far kommer frn Norge.[8]!Politisk karrir[redigera | redigera wikitext] Mandatperioden 20062010[redigera | redigera wikitext]!Under mandatperioden var Ebba Busch Thor kommunpolitisk sekreterare t kristdemokraternas kommunalrd Gustaf von Essen. Nr von Essen 2009 blev sjukskriven fick Busch Thor i praktiken ta ver som vikarierande kommunalrd och frhandla budgeten.[9]!I maj 2010 beslutade kristdemokraterna i Uppsala att utse Ebba Busch Thor till kommunalrd p halvtid tillsammans med Gustaf von Essen med ansvar fr ldrefrgor samt demokrati och integration.[10] Hon var med 23 r den yngsta som valts p denna post.[11][12]!Samtidigt som hon var aktiv i Uppsalapolitiken var hon frste vice frbundsordfrande fr Kristdemokratiska Ungdomsfrbundet mellan 2008 och 2011.!Kommunvalet i Uppsala 2010[redigera | redigera wikitext]!

    !!Sluten omrstning dr Busch r 2010 valdes att toppa KD:s kommunlista i Uppsala med

    rstsiffrorna 26 mot 24 (von Essen).!

  • Infr valet till kommunfullmktige i Uppsala 2010 freslog kristdemokraternas nomineringskommitt att Busch skulle st p tredje plats p valsedeln, som skulle toppas av kommunalrdet von Essen.[13] Ungdomsfrbundets ordfrande Charlie Weimers, som saknade rstrtt i Uppsalas lokalavdelning, skrev att han tyckte att KD Uppsala borde placera Busch hgst upp p listan.[14] Nomineringsstmman rstade fr Busch, med rstsiffrorna 26 fr Busch, 24 fr von Essen och en blank rst.[15][16] I valet fick Busch 1679 personrster vilket var betydligt fler n von Essen som fick 220.[17]!Mandatperioden 20102014[redigera | redigera wikitext]!Busch gjorde ett flertal uttalanden i media hsten 2010 om vad hon uppfattade som otydligt ledarskap frn Gran Hgglund. Infr det extra rikstinget januari 2012 stdde hon Mats Odells kandidatur som partiledare, och hon kandiderade sjlv till posten som frste vice partiordfrande, en omrstning hon dock frlorade mot Maria Larsson.[18] I september 2013 valdes hon in i partistyrelsen. [19]!2013 var hon en av de politiker vars yrkesliv skildrades i SVT:s dokumentrserie Kommunpampar.[12]!Val till Europaparlamentet 2014[redigera | redigera wikitext]!Infr Europaparlamentsvalet i Sverige 2014 valdes Busch att fretrda Kristdemokraterna p valsedelns andra plats.[20] I Europaparlamentet r Busch Thor ersttare fr parlamentariker Lars Adaktusson.[20]!Kommunvalet i Uppsala 2014[redigera | redigera wikitext]!Busch toppade kristdemokraternas valsedel i kommunvalet i Uppsala 2014.[21] Hon fick med 2 477 personrster fler kryss n ngon annan politiker i Uppsalas val till kommunfullmktige. [22]!Mandatperioden 20142018[redigera | redigera wikitext]!Sedan 1 januari 2015, d mandatperiodens nya kommunalrdtjnster brjade glla, r Busch Thor kommunalrdet i Uppsala kommun med nst flest tjnster.[23] Efter alliansens valfrlust i valet 2014 r hon kommunalrd i opposition.!Partiledarvalet 2015[redigera | redigera wikitext]!I januari 2015 aviserade Gran Hgglund sin avgng som partiledare och valberedningen nominerade d kandidater till hans eftertrdare, dribland Ebba Busch Thor. Den 13 mars freslog en enig valberedning Ebba Busch Thor som ny partiledare fr Kristdemokraterna. Den 25 april valdes hon enhlligt till partiledare.[24]!Politiska stllningstaganden[redigera | redigera wikitext] Buschs politiska hjrtefrgor anses vara ldrefrgor, antibyrkrati och snkta skatter. Hennes viktigaste frga r grnsdragningen mellan politikens inflytande kontra civilsamhllets sjlvbestmmandertt.[25]