Word Pro - S307 - byggdata.se · Någon kontroll av genomstansning vid koncentrerade laster utföres ej. Vid T-tvärsnitt tar inte programmet hänsyn till den tilläggsarmering som

266. BERÄKNINGSEXEMPEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .255.2.4. UTSKRIFT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .235.2.3. DIMENSIONERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .185.2.2. BETONG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .165.2.1. ARMERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .165.2. DIMENSIONERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .155.1.8. UTSKRIFT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .145.1.7. BERÄKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .135.1.6. GRAFISK INDATAKONTROLL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .125.1.5. LASTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .115.1.4. BÄDDMODUL / TVÄRSNITT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105.1.3. RANDVILLKOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105.1.2. E-MODUL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105.1.1. HUVUDMENY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105.1. STATIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105. INDATA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94. HJÄLPTANGENTEN OCH REDIGERING AV INDATA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73.3.6. SPRICKBREDDSKONTROLL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .73.3.5. AVSLUTNING AV ARMERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63.3.4. FÖRANKRINGSLÄNGD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53.3.3. DIMENSIONERING AV SKJUVARMERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53.3.2. DIMENSIONERING AV DRAGARMERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43.3.1. TILLÅTNA SPÄNNINGAR OCH ELASTICITETSMODULER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43.3. DIMENSIONERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33.2. BÄDDMODUL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23.1. STATIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23. BERÄKNINGSMETOD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12.2. DIMENSIONERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12.1. STATIK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12. FÖRUTSÄTTNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ver. 4.0 Balk på elastiskt underlag

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Software Engineering AB

1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEProgrammet kan användas för de flesta fall av grundläggning på mark. Snittkrafterna beräknas enligt FinitaElement Metoden för 'Balk på elastiskt underlag'. Dessa blir underlag för dimensionering av erforderligarmering enligt BBK 79, utgåva 2 samt Betonghandbok Konstruktion, utgåva 2.

Den statiska beräkningen omfattar följande :

1. Moment2. Tvärkraft3. Nedböjning4. Grundtryck5. Grafisk presentation av resultatet.

Programmet kan hantera bundna och fria laster. Tvärsnitt och bäddmodul kan elementvis varieras. Vid lyft avbalken släpps fjädrarna för detta område. Programmet itererar sedan fram ett resultat där två på varandraberäkningar ger endast en liten resultatskillnad.

Dimensioneringen omfattar följande :

1. Dimensionering av erforderlig dragarmering samt inläggning av densamma.2. Dimensionering av skjuvarmering.3. Beräkning av erforderliga förankringslängder samt avkortning. 4. Grafisk presentation av resultatet.

2 FÖRUTSÄTTNINGARNedan går vi igenom de förutsättningar och begränsningar som finns i de olika programblocken.

2.1 STATIK

Vid beräkning av balkar på elastiskt underlag förutsätts, att det elastiska underlaget är av sådan beskaffenhet,att nedsjunkningen i en viss punkt är direkt proportionell mot intensiteten av balkens anliggningstryck motunderlaget i samma punkt.

Proportionalitetskonstanten ks, den s.k. bäddmodulen, definieras av de förutsättningar som ges i Kap. 3.2.

Balken förutsätts ha konstant tröghetsmoment för varje delelement.

Bäddmodulen förutsätts vara konstant för varje delelement.

Balken kan indelas i max. 20 element.

Vid beräkningen delar programmet in balken i 60 snitt + diskontinuitetspunkter (tvärsnitts- och bäddmoduländ-ringar samt lastgränser).

2.2 DIMENSIONERING

Balken skall vara armerad.

I nuvarande version kan dimensionering inte utföras för :

v Kallbearbetad armering.v Normalkrafter.v Varierande tvärsnitt inom varje delelement. Elementvis kan tvärsnittet varieras.

Balk på elastiskt underlag.Vers. Sida 2


Någon kontroll av genomstansning vid koncentrerade laster utföres ej.

Vid T-tvärsnitt tar inte programmet hänsyn till den tilläggsarmering som erfordras enligt BBK 79 (utgåva 2) Kap.6.2.4.2 (Skjuvarmering i fläns).

3 BERÄKNINGSMETOD

3.1 STATIK

Vi går nedan grovt igenom hur beräkningen går till. För noggrannare studier refererar vi till 'Matrix Methods ofStructural Analysis', Wang C. K. 1970.

Finita Element Metoden (FEM) är den mest generella lösningsmetoden för balk påelastiskt underlag. Den kan ta hänsyn till generella gräns- och lastförhållanden.

För varje nod i balken kan vi skriva vilket visar att den yttre kraften P ärPi = AiFilika med den inre elementkraften F gånger en proportio- nalitetskonstant A.-

Skapa A-matrisen : EA =

1 0 0 01L

1L 0 0

0 1 0 0− 1

L − 1L 0 0

Skapa S-matrisen : Flexibileteterna och e1 = F 1L3EI − F 2L

6EI e2 = − F 1L6EI + F sL

3EI ger styvheterna och .F1 = 4EI

L e1 + 2EIL e2 F2 = 2EI

L e1 + 4EIL e2

Jordfjädrarna ( ) fås från bäddmodulens reaktion som ochFL−1 K1 = L2 Bks

K2 = L2 Bks

Vilka ger styvheterna och .F3 = K1e3 F4 = K2e4

ES =

4EIL

2EIL 0 0

2EIL

4EIL 0 0

0 0 K1 00 0 0 K2

Skapa -matrisen : Denna behövs för att skapa -matrisen samt att beräkna F-matrisenSAT ASAT

.F = SAT $ X

ESAT =

4EIL

6EIL 2

2EIL

−6EIL 2

2EIL

6EIL 2

4EIL

−6EIL 2

0 K1 0 00 0 0 K2

Skapa -matrisen : Inverteras. Matrisens storlek är alltid där är antalet balkelement.ASAT 2N + 2 N



EAT =

1 1L 0 − 1

L

0 1L 1 − 1

L

0 1 0 00 0 0 1

EASAT =

4EIL

6EIL 2

2EIL

−6EIL 2

6EIL 2

12EIL 3 + K1

6EIL 2

−12EIL 3

2EIL

6EIL 2

4EIL

−6EIL 2

−6EIL 2

−12EIL 3

−6EIL 2

12EIL 3 + K2

Beräkna nodförskjutning som . Notera att kan vara en rotation eller en förskjutning.X X = [ASAT ]−1P Xi

Kontrollera förskjutningen. 0 eller negativa värden Tag bort -värdet i S-matrisen.e K

Beräkna därefter snittkrafterna .

3.2 BÄDDMODUL

Programmet förutsätter att kontakttrycket under plattan är beroende av plattans böjstyvhet. Kontakttrycketberäknas då under antagandet att jorden ersätts med en rad oberoende vertikala fjädrar. Härvid bortses frånjordens skjuvkraftsöverförande förmåga. Förhållandet mellan kontakttryck och motsvarande nedsjunkning kallasför jordens bäddmodul. Proportionalitetskonstanten (bäddmodulen), , uttrycks med formeln .ks ks = r/y

Genom provbelastningar har man fått fram att bäddmodulen är beroende av provytans form och storlek.

I gamla BYGG 3, Konstruktionsteknik, Kap. 322:63 finns formler för hur bäddmodulen kan beräknas.

Kohesionsmaterial : där ks = 100$cuB

L+0.5B1,5L

cu = Kohesion - odranerad skjuvhallfasthet (kp/cm2).B = Grundplattans (balkens) bredd i cm.L = Grundplattans (balkens) langd i cm.

'Denna ekvation kan användas vid beräkning av tryckfördelningen under en böjlig grund-platta i överkonsoliderad lera när det genomsnittliga kontakttrycket under plattan ärmindre än lerans effektiva förkonsolideringstryck. När det genomsnittliga kontakttrycketöverstiger lerans effektiva förkonsolideringstryck, i normalkonsoliderad och överkonsoli-derad lera, kan ekvationen endast användas för att uppskatta tryckfördelningen vidplattans belastning.'

Friktionsmaterial : där ks = km0( B+302B )2 k m0 = Baddmodul enl. tab. nedan (kvadratisk platta-1000 cm2).

B = Grundplattans (balkens) bredd i cm.

1510

4.02.5

1.30.8

Torr eller fuktig sand över grundvattenytanSand under grundvattenytan

fastmedellösJordart

k m0 (kp/cm3) vid lagringstathet

'De i tabellen angivna värdena representerar gränsvärden. Om dessa värden används,erhålls en beräknad sättning som i allmänhet är större än plattans verkliga sättning.'

I Bowles, Foundation analysis and design, 1968 visas en tabell med gränsvärden för bäddmodulen.Gransvarden for ks (MN/m3)Jordart



9.4 - 78.562.8 - 125.731.4 - 78.523.6 - 47.1

11.8 - 23.623.6 - 47.1 > 47.1

Medel sandFast sandLerig sand (medel)Siltig sand (medel)Lerig jord : qb < 40 kPa40 < qb < 80 kPa80 < qb

Värdena skall användas som en vägledning. Lokala värden kan vara högre eller lägre.

Är det viktigt med rätt nedböjning måste korrekta värden på ks användas. I mångaproblem är sambandet mellan konstruktion och jordmaterial sådant att konstruktionens EI(böjstyvhet) är mycket större än värdet på ks. I dessa fall har värdet på ks lite mindrebetydelse vid framtagning av tvärsnittskrafterna.



3.3 DIMENSIONERING

Nedanstående korta beskrivning försöker ge en fingervisning om vilken beräkningsgång och vilka formler somanvänts. Önskas ytterligare information ges i de flesta fall hänvisningar till kapitel i BBK 79 (utgåva 2) ellerBetonghandboken (utgåva 2). Använder följande förkortningar i nedan stående kapitel - BBK 79 och BH.

3.3.1 TILLÅTNA SPÄNNINGAR OCH ELASTICITETSMODULER

Tillåtna spänningar och elasticitetsmoduler för betong och armering beräknas enligt nedanstående formler. Iövrigt hänvisas till BBK 79 Kap. 2.3 och 2.4.

Om måttavvikelser beaktas får fst ovanstående värde multiplicerasmed 1.05.

Om måttavvikelser beaktas fårovanstående värden multipli-ceras med 1.1.

fst =fyk

1.1$cn

fsc = fst for varmvalsad armering.Es = Esk

1.05$cn

Ec = Eck

1.2$cnfcc = fcck

1.5$cn

fct = fctk1.5$cn

Armering Betong

Brottgränstillstånd

fst = fyk

fsc = 400 MPaEs = Esk

Ec = Eckfcc = fcck

1.2

fct = fctk

1.2

Armering Betong

Gränstillstånd för olyckslast

fst = fyk

fsc = 400 MPaEs = Esk

Ece = Eck

1+wefcc

fct = fctk

Armering Betong

Bruksgränstillstånd

Inverkan av betongens krypning på grund av långtidslast beaktas genom den reducerade elasticitetsmodulenenligt ovan. Kryptalet ( ) är indata.we

Kallbearbetad armering:

Dimensioneringsvärdet för brottgränsen beräknas analogt med , dvs. indatavärdet för brottspänningenfstu fst

divideras med värdet för säkerhetsklassen ( ) och ev. värde för gränstillstånd (se formler ovan).cn

Ofta finns inte brottgränsen redovisad i armeringstabeller. En möjlighet är att utnyttja BBK:s minimikrav attbrottgränsen för all armering skall vara minst 1.1 gånger flytgränsen. OBS! Vissa kvaliteter kan ha dispens fråndetta krav, t.ex. Bs70.

Dimensioneringsvärde för tryckt kallarbetad armering beräknas enligt .fsc = 0.5 $ fst [ 4001.1$cn



3.3.2 DIMENSIONERING AV DRAGARMERING

Dimensionering av balkens eller plattans drag- och ev. tryckarmering beräknas enligt BH Kap. 3.6. Nedanstå-ende ger endast i grova drag beräkningsgången för en rektangulär balk med ospänd, varmvalsad armering.T-balkar dimensioneras enligt BH Kap. 3.6:436 och :437.

zbal = 0.8

1+f yk735

mbal = zbal 1 − z bal

2

m = Mfcc bd2

m = zc 1 − z c

2 = zs = 1 − z c

2

zc = zs = fst

fccq = As

bd $ fst

fcc

Programmet använder inte förenklad spännings-fördelning utan integrerar fram tryckzonen.Gränsen för underarmerat tvärsnitt går vidbalanserad armering, varvid menas detarmeringsinnehåll för vilket flytgränsen uppnås iarmeringen samtidigt som brottstukning uppnåsi betongen.

Om inläggs tryckarmering. Se vidare BH Kap. 3.6:434 och :442. Räknar ut delmomenten och sedanm > mbalarmeringen enligt följande formler:

As = Ms

fst $d$zbal+ MI I

fst $(d−d ∏) − Nrs

As∏ = MI I

rs∏ $(d−d ∏))

M I = mbal $ b $ d2 $ fcc

M II = Ms − M I

Efter detta omräknas armeringsmängden till antal järn samt placeras ut i tvärsnittet. Kontroll av effektiva höjdenoch/eller tryckarmeringens spänning medför eventuell omräkning och ny kontroll.

Beräkning för kallarbetad armering sker enligt BH Kap. 3.6:435. Finns inte i programmet ännu.

3.3.3 DIMENSIONERING AV SKJUVARMERING

Tvärkraftskapaciteten anses tillräcklig om

Tvärkraftsarmeringens bidrag till kapaciteten.=Vs

Betongens tvärkraftskapacitet.=Vc

Tvärkraft av dimensioneringslast.=VdVd [ Vc + Vs

Betongens tvärkraftskapacitet beräknas enligt nedanstående formel. Programmet tar inte hänsyn till varierandetvärsnitt.

Betongens dimensioneringsvärde för draghållfasthet.=fct

Minsta böjarmeringsmängden i dragzonen (< 0.02).=q

Parameter som påverkas av effektiva höjden.=nfv = n $ (1 + 50 $ q ) $ 0.30 $ fct

Betongens formella skjuvhållfasthet (formel enligt nedan).=fv

Effektiva höjden.=d

Balklivets minsta bredd inom effektiva höjden i aktuellt tvärsnitt.=bwVc = bw $ d $ fv

Område där verksamtvärkraftsarmering krävs, dvs.

Vs = Vd − Vc (ev. Vcr) m 0 .

s [ 1.5 $ ds [ 0.75 $ d $ (1 + cotb )

Alla områden skall ha högst följande delning mellan byglarna



k = 40 MPa k = 20 MPa k = 0 MPa

Armeringsarean för byglar beräknas med (se även BBK 79 Kap. 3.7.4.2)

0.2 $ b $ d $ fct . For att fa raknas statiskt verksam.mVs

Inre hävarm.=z

Bygelavstånd. Med s=1 fås armeringsarean per meter (detta redovisasi resultattabellen).

=s

Bygellutning.=b

Tryckstavens lutning.=a

fst $ fyk [500 MPa.=fsvAsv = Vs $sfsv $z $(cota+cotb)$sin b

Programmet kontrollerar livtryckbrott :Uppkommer livtryckbrott stoppar programmet och det kommer en varning påskärmen. För möjlighet till åtgärd ger <ENTER> tillbakahopp till huvudmenyn.Ändra tvärsnittets dimensioner, t.ex. bredden.

Vd [ 0.25 $ b $ d $ fcc

3.3.4 FÖRANKRINGSLÄNGD

Vidhäftningshållfastheten beräknas enligt BBK 79:s standardmetod. Se vidare BH Kap. 3.9:123.fb [ 3 $ fct for kamstanger.fb [ 2.5 $ fct for profilerade stanger,

därfb = g $ g1 $ g3 $ fst

g3 =1+2$c/v

3 c [minsta tackande betongskikt eller halva fria avstandet mellan armeringsstanger.

Inverkan av täckskikt och stångavstånd kan för kamstänger och profilerade stänger förenklat beaktasmed följande uttryck

g3

Reduktionsfaktor som tar hansyn till undergjutning. g1 beraknas enligt Fig. 3.9:5 i BH.g1

En vidhäftningsfaktor som varierar mellan 0.5 och 1.4 beroende på stångtyp. Se BH Tabell: 3.9:1.g

Inverkan av tvärarmering vid kamstång och profilerad stång:

Programmet förutsätter att all tvärarmering kan utnyttjas för kraftupptagning. Byglarna ger ett tillskott ( ) till Dfb fb

enligt ekvation

Dfb = k Ast

s$v [ 1.5 MPa.

Beror på utformningen av armeringen enligt figurerna nedan.k

Den förankrade stångens diameter.v

Centrumavstandet mellan tvararmeringsstangerna inom hela forankringsstrackan. s [ 12 $ v .s

Arean av en tvärgående stång.Ast

PlattaBalk



Förankringslängden räknas sedan ut med .lb = fst

fb+Dfb$

v4

Vid förankring av en grupp armeringsstänger inlagda i mer än ett lager skall alternativt antas att förankrings-brottet sker genom spjälkning utefter ett armeringslager. För detta fall får man bara tillgodoräkna sig en totalförankringskraft lika med per längdenhet.Fb = 1.4 $ b $ fct

3.3.5 AVSLUTNING AV ARMERING

Dragkraftsökningen p.g.a. skjuvsprickbildningen och motsvarande förskjutning av dragkraftskurvan beräknasmed den noggrannare metoden enligt BH Kap. 3.9:23.

al,min = 0.9d2 $ (1 − cotb )al = 0.9d $ 1

2 $ VdVs

$ (1 + cotb ) − cotbFörskjutning av dragkraftskurvan.

DFt = Vd $ 12 $ Vd

Vs$ (1 + cotb ) − cotbDragkraftsökning.

Hänvisar till BH:s variabelbeskrivning. Förskjutningen av dragkraftskurvan redovisas vid dimensioneringensgrafiska presentation. Dragkraftstäckningen vid förankring och avslutning av armering redovisas också.

3.3.6 SPRICKBREDDSKONTROLL

Kontrollerar om betongen kan antas vara osprucken. Följande villkor skall vara uppfyllt.

Spricksäkerhet som är beroende av miljöklass.=n

Draghållfasthet i bruksgränstillstånd.=fct

Påkänning av enbart moment.=rmr [ k $ fct

n

För ytterligare information om miljöklasserna se Kap. 5.2.2. Sprick-säkerhetsfaktorn och tillåten wk kan ändras i indatan.

-1.01.5

-1.52.0

123

Föga korrosions-känslig armering

Korrosionskänsligarmering

SpricksäkerhetsfaktorMiljöklass

k = 0.6 + 0.44 h

1 [ k [ 1.45

Koefficient som tar hänsyn till konstruktionens dimension.=k

Sprickbredden beräknas med nedanstående formler:

Koefficient som beaktar inverkan av långtidslast eller lastupp-repning. 1.0 för första pålastning, 0.5 för långtidslast.

bm = 1 −b

2.5$k 1$ rsr

r s dock m m 0.4

Sprickavståndets medelvärde.=s rmwm = rsEs

$ m $ s rm

Armeringens elasticitetsmodul. Es = Esk = 200 GPa.=Eswk = 1.7 $ wm



Stångdiameter.=v

As/Aeff=q r

Koeff. som beaktar tojningsfordelningen - k2 = 0.125 $ (e1 + e2)/e1 )=k2

Area för direkt vidhäftande dragarmering.=As

Effektiv betongarea enligt BBK 79 Kap. 4.5.4 =Aef

Vardet pa rs vid beraknad spricklast.=rsr

Påkänningen för ospänd armering i sprickan.=rs

lerade stänger och 1.6 för släta stänger.r

Om betongen anses sprucken vid farligaste lastkombination i bruksgränstillståndet och med enligt tabell ovannskall för långtidslast den karakteristiska sprickbredden begränsas till de värden som ges i tabellen nedan.wk

För ytterligare information om miljöklasserna se Kap. 5.8. Spricksä-kerhetsfaktorn och tillåten wk kan ändras i indatan.

-0.40.2

-0.20.1

123



Tillåten wk

Miljöklass

Föga korrosionskänslig armering :

v Ospänd armering med ø > 4 mm.v Ej spännarmering.v Kallbearbetad armering som har en permanent påkänning som ligger under 400 MPa.

Övrig armering räknas som korrosionsbenägen.

Klarar inte tvärsnittet kraven på sprickbredderna enligt ovan börjar programmet lägga in armering tills kravet äruppfyllt. Detta utförs endast för miljöklass 2 - 5 (3-5 mycket armeringsaggressiv miljö), där det finns tillåtnavärden på karakteristisk sprickbredd. Observera att dessa gäller för långtidslast. Du har möjlighet att ändravärdena för tillåten samt spricksäkerhetsfaktorn ( ) i indatan. Se Kap. 5.2.2.wk n

Miljöklass 1 har inga krav och programmet redovisar endast aktuell sprickbredd.

Sprickbredden wk bör vid rimliga krav på vattentäthet för konstruktioner påverkade av ensidigt vattentryck inteöverstiga 0.2 mm.

Vid krav på begränsning av sprickbredder förutsätts att sprickfördelande armering anordnas enligt följandeformel . Programmet kontrollerar att minst denna armeringsmängd är inlagd.As > Aef $fcth

fst

Balk på elastiskt underlag.Vers. Sida


4 HJÄLPTANGENTEN OCH REDIGERING AV INDATAÖverallt i programmet kan Du, i mån av behov, få fram en hjälptext med <F1>-tangenten. Hjälptexterna äruppdelade i två grupper :

1. Menyer / Tabeller2. Indatafält.

Hjälptexten för menyer/tabeller ger upplysningar om vilka kommandon (tangenter) som är aktiva, bl.a. manövre-ring och tabelleditering.

Hjälptexten för varje indatafält är unik. Denna text skall ge den information som behövs för att komma vidare iprogrammet, t.ex. förslag till indata.

För vidare information se Kap. 4 i manualen till SE-systemet.



5 INDATAI detta kapitel går vi igenom alla indatamenyer i programmet. För att underlätta för användaren, har vi valt attsamtidigt med indatabeskrivningen ange erforderliga ingångsvärden till efterföljande beräkningsexempel

(Manualexempel 1).

Alla indatarutiner nås från huvudmenyn. Varje anropad indatarutin avslutas med tillbakagång till huvudmenyn.<Esc> ger alltid tillbakagång till föregående meny (det menyval som står högst upp). I indatamenyerna krävsatt markören står längst till vänster på skärmbilden innan <Esc> ger tillbakagång till föregående meny.

5.1 STATIK

Programmet är uppdelat i två delar - statik och dimensionering. I statikde-len beräknas tvärsnittskrafterna, deformationen och jordtrycket.Dimensioneringen omfattar längsarmering, skjuvarmering samt sprickvidds-kontroll.

5.1.1 HUVUDMENY

Alla indatarutiner nås från huvudmenyn. Man börjar medatt anropa rutinen E-modul och fortsätter därefter medRandvillkor, vänster osv. Då ingångsdata lagras efterhand,kan man när som helst avbryta pågående registrering frånhuvudmenyn utan att indata går förlorad.

Huvudmenyn lämnas med <Esc> eller flytt av markören tillAvsluta + <Enter>. Innan Du lämnar programmet får Duupp följande fråga:

Svarar Du J (Ja) återgår programmet till BYGGDATA, dvs tabellen med Dina beräkningar. N (Nej) tar Digtillbaka till huvudmenyn i programmet.

Välj rutin genom att flytta markörfältet (blå färg) med pilarna eller tryck den första bokstaven för önskat val.Finns flera val med samma inledande bokstav flyttas markören till första efterkommande bokstav. Bekräfta med<Enter> . Markörfältet i menyn ändrar nu färg till röd, som visar att Du befinner Dig med markören i dennarutins indatameny.

5.1.2 E-MODUL

Balkens/grundplattans E-modul. Enhet : MPa.

5.1.3 RANDVILLKOR



I följande rutin skall aktuella randvillkor (vänster och höger ände) för balken registreras. Från huvudmenynkommer Du till en mellanmeny. Välj här grupp med kändasnittvärden. Minst två tvärsnittskrafter eller upplagsvillkormåste vara kända. Du kan välja mellan följande kombinatio-ner :

v Moment / Tvärkraftv Nedböjning / Momentv Nedböjning / Rotation v Rotation / Tvärkraft

Som exempel visar vi tre vanliga upplagsfall nedan :

Nedböjning / Rotation - Båda indatavärdena sätts till 0.Fast inspänd

Nedböjning / Moment - Båda indatavärdena sätts till 0.Fritt upplagd

Moment / Tvärkraft - Ett vanligt fall är när båda är 0.Kända tvärsnittskrafter

Du får vara lite försiktig med vilka värden som registreras för randvillkoren. Dessa indatavärden kan ge storaförändringar av resultatet.

Nedan visas indatafälten för de fyra kombinationerna.

5.1.4 BÄDDMODUL / TVÄRSNITT

Här skall Du ange balkens tvärsnitt och bäddmodul för aktuellt balkavsnitt. Är det ingen förändring av tvärsnitteteller bäddmodulen över balken räcker det med registrering på en rad. Du behöver inte ta hänsyn till lasternasplacering etc.

I en mellanmeny skall Du först välja tvärsnittstyp.

Därefter kommer själva indatatabellen.



Ange den balklängd, som är aktuell för elementet. Inom denna del måste tvärsnittet ochbäddmodulen vara konstant.

El-L

tiskt varje balkelement.

Bredden (bw ) sätts automatiskt till 1000 mm. Ange aktuellhöjd (h).Ange bredden (bw ) och höjden (h).Ange livbredden (bw ), totalhöjden (h), flänstjockleken (t)samt totala flänsbredden (bm ).

Plattstrimla

Rektangulärt tvärsnittOmvänt T-tvärsnitt

I mellanmenyn (se ovan) bestämmer Du vilket tvärsnitt som skall användas i beräkningen. Indatafälten bestäms av tvärsnittstypen.

Tvärsnitt

Här anges bäddmodulen. I Kap. 3.2 finns en beskrivning av hur bäddmodulen kanräknas ut samt en tabell med gränsvärden för olika jordmaterial.

Bäddmodul



5.1.5 LASTER

Programmet hanterar bundna samt fria laster som sätts ihop till en lastkombination.. Fyra lasttyper kan använ-das. Se indatatabell nedan. Programmet kontrollerar att lasten befinner sig inom balkens längd.

Totalt kan 30 st laster registreras.

I den grafiska indatakontrollen redovisas lasternas placering längs balken. Bundna laster är svarta (penna 1)och de fria röda (penna 4).

Bundna laster :Laster som alltid påverkar konstruktionen. Dessa tas alltid med ilastkombinationen.

Fria laster :Fria laster är t.ex. nyttolast. En sådan last beaktas endast då den påverkarkonstruktionen ogynnsamt.

De fria lasterna ger upphov till maximala och minimala snittvärden för varje snitt.

B

F

Last B/F

Tillåtna lasttyper visas i informationsfältet över indatatabellen. Indatafälten för de olikalasttyperna gås igenom i en tabell nedan.

Lasttyp

I Nybyggnadsreglerna Kap. 6:15 redovisas hur partialkoefficienterna skall användas.Hjälptexten innehåller delar av denna information.

Lastkoeff

Alla laster har en registrering i denna kolumn. För trapetslast (lasttyp 4)anges den lastintensitet där lasten börjar.Används endast av trapetslast (last typ 4). Lastintensitet där lasten slutar.

Last-V

Last-H

Lastens intensitet i kN, kNm eller kN/m.Intens

Placeras lasten utanför fältet eller blir Avst+Utbr längre än balklängden fås en varninglängst ner på skärmen.

Avstånd från balkens vänstra ände till där lasten börjar eller angriper.

Lastens utbredning. Gäller endast trapetslast.

Avst

Utbr

All måttsättning anges från balkens vänstra ände. Programmets automatiska segmentindelning påverkar inte måttsättningen av lasternas placering.

Avst / Utbr

Lastens intensitet (Last-V) i kNm.Avst - Lastens läge från vänster balkände.

Punktmoment

Lastens intensitet (Last-V) i kN.Avst - Lastens läge från vänster balkände.

Punktlast

Följande indata efterfrågas för de olika lasttyperna :



Lastens intensitet på vänster sida (Last-V) ikN/m.Lastens intesitet på höger sida (Last-H) i kN/m.

Avst - är avståndet från balkände till där lasten börjar.Utbr - trapetslastens utbredning.

Trapetslast

Läggs automatiskt på hela balklängden.

5.1.6 GRAFISK INDATAKONTROLL

I den grafiska indatakontrollen kan Du kontrollera om laster samt eventuella tvärsnittsskillnader hamnat på rättställe. Tvärsnittets utseende redovisas till höger om balken.

Bundna laster redovisas med svart färg (penna 1) och fria laster med röd färg (penna 4). De hamnar också iolika lager.

I den grafiska bilden finns följande menyval :

Denna rutin tar tillbaka figuren till full skärm.Zoom -

Med denna rutin kan Du förstora figuren. Markören förändras till ett kors.Piltangenter: Med pilarna placeras markören i ena hörnet av aktuellt område. Tryck<ENTER>. Gå med pilarna till motstående hörn. Tryck <ENTER>. På skärmbilden visas detaktuella fönstret.Mus: Placera markören i det ena hörnet av aktuellt område. Tryck på musens <ENTER>. Hålldenna intryckt och flytta markören till områdets motstående hörn. När knappen släpps visasdet aktuella fönstret.

Förstoring sker endast till närmaste skärmbildskant, dvs. om det markerade området har storutsträckning i en riktning och går nästan i hela skärmbildens längd, blir det nästan ingenförstoring.

Zoom +

Avslutar grafiken och ger återgång till huvudmenyn.Avsluta

Pilarna i fönstrets höger- och underkant flyttar figuren i pilarnas riktning.



Avst.MmaxMminVmaxvmaxvminsigm

:::::::

14.23-189.62-189.62 12.94 5.55 5.55 55.45

mkNmkNmkNmmmmkPa

5.1.7 BERÄKNING

I denna rutin utförs den statiska beräkningen och därefter fås en grafiskpresentation av resultatet.

Vid beräkningen delar programmet in balken i 60 snitt + diskontinui-tetspunkter (tvärsnitts- och bäddmoduländringar samt lastgränser).

Följande kurvor visas i det grafiska resultatet. Max./min. moment för hela balken redovisas med siffror. Övrigaresultatvärden får Du ta fram med 'Resultatfönstret' enligt nedan.

Balken längst ner visar varierande tvärsnitt om detta förekommer.Tvärsnitt

Max / Min momentkurva. Enhet - kNm.Moment

Maximal tvärkraft. Enhet - kN.Tvärkraft

Max / Min kurva för nedböjning. Där vi har lyft tas fjädern bort i beräkningen.Nedböjning

Kurvan visar endast maximala jordtrycket. Enhet - kPa. Denna följer nedböjningenskurva (Jordtryck=Nedböjning x ks (bäddmodulen)). Se Kap. 3.2.

Jordtryck

Den grafiska resultatutskriften stämmer välöverens med den grafiska redovisningen på skärmen. Se manualexempel.


Klicka med musen på <Zoom>, gå med pilarna till <Zoom> eller använd stort <Z> och bekräftamed <ENTER>.

I rullgardinsmenyn finns tre val:

Zoom


Till full skärm.Hel fig.

Denna rutin förminskar bilden i halvsteg. Är avsedd att användas på zoomadefigurer, men kan även gå förbi full skärm.

Zoom -

Med denna rutin kan Du förstora figuren. Markören förändras till ett kors.Piltangenter: Med pilarna placeras markören i ena hörnet av aktuellt område.Tryck <ENTER>. Gå med pilarna till motstående hörn. Tryck <ENTER>. Påskärmbilden visas det aktuella fönstret.Mus: Placera markören i det ena hörnet av aktuellt område. Tryck på musens<ENTER>. Håll denna intryckt och flytta markören till områdets motstående hörn.När knappen släpps visas det aktuella fönstret.

Zoom +





resultatet av beräkningen medan Du flyttar markören utefter resultatfiguren.

Piltangenter: Gå med pilarna till <Resultat> och bekräfta med <ENTER>. För nu markörenmellan balkens ändknutar med pilarna. När Du trycker <ENTER> redovisas resultatet fördenna punkt i resultatfönstret.

Mus: Klicka på <Resultat>. För markören till aktuell plats på balken. Klicka och resultatet fördenna punkt redovisas i resultatfönstret.

Hamnar markören utanför balken redovisas ändknutens värden. Distansen mäts hela tidenfrån balkens vänstra ände. Denna rutin har för avsikt att ersätta den mer konventionellaresultattabellen.

5.1.8 UTSKRIFT

Utskriftsval:Här finns möjlighet att välja bort delar av utskriften, t.ex. grafiken. Den grafiska utskriften kan ta lite tid (varierarmed printer).

Markera med J det som skall komma med i resultatutskriften.

Till varje utskrift kan Du ge en valfri rubrik för att skilja på alternativa beräkningar.



5.2 DIMENSIONERING

Efter statiken skall balken dimensioneras. Denna-liknar till stor del dimensioneringen av kontinuerlig balk(S3.06), som de flesta av våra kunder redan har.Här sätts nödvändiga parametrar förhållfasthetsberäk- ningen. Menyn i dimensioneringenvisas bredvid. Gå tillbaka till statiken med <Esc> eller'Avsluta'.

5.2.1 ARMERING

Indatatabellen för armeringen -

Vid resultat och utskrift avrundas alla längder till angiven nivå.AVRUNDNINGLÄNGDER

Överkants- och underkantsarmering samt delar av byglarna har samma indatafält. Dessa gås igenom nedan.

Armeringsjärnens diameter. Enhet : mm2 .DIAMETER

Först efterfrågas typ av armering. Detta val påverkar bl.a. täckande betong.

Följande stångtyper finns: K - Kamstång. P - Profilerad stång. S - Slät stång.

STÅNGTYP

Armeringens strackgrans fyk (kallbearbetad 0.2-gransen).HÅLLFASTHET



2606-32Ss 26,Ss 26 S

2206-32Ss 22 S Slät stång

5906-16Ks 60,Ks 60 S

390370350

6-16(16)-25(25)-32

Ks 40,Ks 40 S

Kamstång

fyk (MPa)Dimensioner(mm)

Beteckning Stångtyp



490490

4-115-12

Ns 50Nps 50

Nät

69012-25Ss 70 A Slät stång

4905-12Ps 50 Profilerad stång

fyk (MPa)Dimensioner(mm)

Beteckning Stångtyp

För ospänd kallbearbetad armering (t.ex. nät) visas inte brottgränsen enligt gällandestandard. En möjlighet är att utnyttja BBK 79:s minimikrav, att brottgränsen för allarmering skall vara minst 1.1 ggr flytgränsen (fyk).

Observera att vissa kvaliteter kan ha dispens från denna regel, t.ex. Bs70. För vidareinformation se BBK 79, Kap. 2.4.

Alla stångtyper har gränstöjningen 0.03 utom Ss 70 A som har 0.04 .

Kan användas för att förändra den längsgående armeringens avkortningsgrupper ochdärmed även förankringslängderna vid ändupplag. Utnyttjas även avsprickbreddskontrollen.

Järnen avkortas efter den förskjutna dragkraftskurvan. I underkant dras alltidminst 25 % av maximal armering.

Sätts annat värde används detta. I underkant används alltid minst 25 % avmaximal armering.

0 -

n -

GENOMGÅENDEJÄRN

Vid beräkning av tvärkraftskapaciteten behövs en del upplysningar om byglarna.

Tryckstavarnas lutning : 30 [ h [ 60 . Normalt satts vinkeln till 45 grader.For vidare information se BH, Kap. 3.7:122 samt :411.

TRYCKSTAVVINKEL

Byglarnas lutning : 45 [ b [ 90.For vidare information se BH, Kap.3.7:411 samt 3.7:42.

BYGLARNASVINKEL

Indatavardet for antal skar per bygel. Detta m�ste vara m 2 .SKÄR / BYGEL



5.2.2 BETONG

Indatatabellen för betong -

Mycket armeringsaggressiv miljö :Konstruktioner i tillfällig eller varaktig kontakt med bräckt eller salt vatten.

3-5

Måttligt armeringsaggressiv miljö :Konstruktioner inomhus i hög rel. fuktighet, oskyddat utomhus eller i sötvatten.

2

Obetydligt armeringsaggressiv miljö :Konstruktioner inomhus där en hög rel. fuktighet råder endast under en kortperiod varje år.

1

Finns 5 alternativ för miljöklasserna. 3-5 gäller för mycket armeringsaggressiv miljö. Vianvänder 4/5 för fler alternativ vid sprickbreddsberäkningen. Med <F2>-tangenten kanDu själv ändra på gränserna för tillåten sprickvidd samt spricksäkerhetsfak- torn. Följande miljöklasser är aktuella :

MILJÖKLASS

Miljöklasserna påverkar täckande betongskikt samt tillåtna värden på karakteristisksprickbredd och spricksäkerhetsfaktorn.

15 mm25 mm35 mm

25 mm35 mm45 mm

12

3-5



Minsta täckande betongskiktMiljöklass



När Du börjar en beräkning finns tillåtna värden på karakteristisk sprickbredd ochspricksäkerhetsfaktorn inlagda för föga korrosionsbenägen armering. Skall andragränser kontrolleras? Tryck <F2>-tangenten och Du får upp nedanstående tabell. Härkan t.ex. gränsen ändras så att beräkningen kan göras för korrosionskänslig armering.



-0.40.2

-0.20.1

123



Miljöklass

För ytterligare information om miljöklasserna se Kap. 3.3.6.

-1.01.5

-1.52.0

123



SpricksäkerhetsfaktorMiljöklass

Föga korrosionskänslig armering :

v Ospänd armering med ø > 4 mm.v Ej spännarmering.v Kallbearbetad armering som har en permanent påkänning som ligger under 400

MPa.

Övrig armering räknas som korrosionsbenägen.

Klarar inte tvärsnittet kraven på sprickbredderna enligt ovan börjar programmet lägga inarmering tills kravet är uppfyllt. Detta utförs endast för miljöklass 2 - 5 (3-5 mycketarmeringsaggressiv miljö), där det finns tillåtna värden på karakteristisk sprickbredd.Observera att dessa värden gäller för långtidslast.

Konstruktionens säkerhetsklass.

1. Mindre allvarlig. Partialkoefficient = 1.02. Allvarlig. 1.13. Mycket allvarlig. 1.2

Säkerhetsklassen utnyttjas för att räkna fram betongens och armeringens hållfasthetsvärden i brottgränstillståndet. För vidare information se Nybyggnadsreglerna, Kap.6:11.

SÄKERHETS-KLASS

Programmet accepterar följande betongklasser:BETONGKLASS



Enbart sifferdelen anges.

För vidare information se BBK 79, Kap. 2.3.

K80K45K50K55K60

K20K25K30K35



För vidare information se BBK 79, Kap. 2.3-2.5.

Armering:

fst - 1.05Es - 1.05

Betong:

fcc - 1.1fct - 1.1Ec - 1.1

ras med nedanstående parametrar.

Gjutluckans bredd. Minst 100 mm.

Underkant:

Vid mer än två armeringslager skall det anordnas gjutluckor från och med andra lagret.Armeringen i ett horisontellt lager placeras i grupper med högst 4 stänger per grupp.

Överkant:

Gjutluckor anordnas alltid i överkant.

För vidare information se BBK 79, Kap. 3.9.6 eller BH, Kap. 3.9:5.

GJUTLUCKA

2 v1.5 v

Kamstång eller profilerad stångÖvrig armering

Fritt avståndArmeringstyp

Största stenstorlek (ballastkorn).

Detta värde + 5 mm eller nedanstående regler bestämmer det fria avståndet mellanstängerna i samma lager.

STENSTORLEK

Täckande betongskikt:TÄCKSKIKT

Programmet räknar ut täckande betong enligt normen (föga korrosionskänsligarmering).

Sätts annat värde används detta. Täckande betong till bygel. Täckande betong försida och avstånd mellan järn beräknas alltid enligt normen.

0 -

n -

Programmet räknar automatiskt ut täckande betongskikt enligt följande regler (detstörsta värdet väljs):

Täckande betong enligt miljöklass (föga korrsionskänslig armering):1

15 mm25 mm35 mm

123

Minsta täckande betongMiljöklass

Eventuell bygeldiameter adderas till.



v1.5 v

vv

Kamstång:Plattor, väggar, byglar,sekundärarm.Övrig huvudarmeringProfilerad stångÖvriga stångtyper

Minsta täckande betongStångtyp

För underkanten tar programmet hänsyn till standardiserade distansklossar och väljernärmast högre dim. av 15, 20, 25, 30, 40 eller 50 mm.

Täckskiktet anges i mm och vidare information fås i BBK 79, Kap. 3.9.5-3.9.7 samt BH,Kap. 3.9:5.

Fritt avstånd mellan stänger i olika lager:

1.5 v1.5 v1.5 v

v

Kamstång:Plattor, väggar, byglar,sekundärarm.Övrig huvudarmeringProfilerad stångÖvriga stångtyper

Avstånd mellan arm.lagerStångtyp

Skall sprickbredden kontrolleras?

Finns krav på spricksäkerhet och begränsning av sprickbredder eller vattentäthet utnyttjas denna rutin.

Längst ner i tabellen kommer det fram ett indatafält för registrering av nödvändigaparametrar för sprickbreddsberäkningen. Dessa värden skall härledas från långtidsan-delen av belastning i bruksgränstillståndet.

Programmet kontrollerar om beräknade sprickbredder är mindre än de tillåtna. Vid förstora sprickor lägger programmet automatiskt in mer armering tills kravet är uppfyllt.

För tillåtna värden samt hur Du kan påverka de tillåtna värdena se 'Miljöklass'.

Sprickbredden wk bör vid rimliga krav på vattentäthet för konstruktioner påverkade avensidigt vattentryck inte överstiga 0.2 mm.

Vid krav på begränsning av sprickbredder förutsätts att sprickfördelande armeringanordnas enligt följande formel

SPRICKBREDD

As > Aef $fcth

fst

Programmet kontrollerar att minst denna armeringsmängd är inlagd där längsarmeringkrävs.



I denna rutin skall Du slå in värdet för effektiva kryptalet. Detta innebär att nedanstå-ende tabellvärden för kryptalet skall multipliceras med långtidsandelen av belastningen(bundna+fria) i bruksgränstillståndet.

EFF. KRYPTAL

Ex. Antag att langtidsandelen av belastningen i bruksgranstillstandet ar 60 %.Framrakningen av effektiva kryptalet blir 0.6 $ w .

För vanlig betong antas nedanstående värden på kryptalet för bruksgränstillståndet, ompålastning sker vid sådan ålder att tryckhållfastheten uppnått fordrat värde:

3

21

RH ca 55 %

RH ca 75 %RH m 95 %

Inomhus i uppvärmda lokaler.Utomhus samt inomhus i ickeuppvärmda lokaler.I mycket fuktig miljö.

Kryptalet wMiljö

1.41.31.1

407085

Om palastning sker vid lagre alder och betongen upp-natt en tryckhallfasthet som ar a % av fordrat vardemultipliceras w med en faktor enligt tabellen:

Faktora %Korrigering av w med tiden:

Ange hur många procent av de fria lasterna som i bruksgränstillståndet skall betraktassom långtidslast. Defaultvärde är 100 %.

Programmet beräknar långtidslaster för sprickbredden enligt följande:

I bruksgränstillståndet sätts lastkoefficienten till 1.0 för alla laster.

FRI LÅNGTIDS-LAST

- Lastkoeff. = 1.0- Lastkoeff. = 1.0 x långtidsandelen av fria brukslaster.

Bundna lasterFria laster

Denna koefficient beaktar inverkan av langtidslast eller lastupprepning medb = 1.0 for forsta palastningen.b = 0.5 for langtidslast eller mangfaldig lastupprepning.

LASTKOEFF.



5.2.3 DIMENSIONERING

Startar dimensioneringen och ger en grafisk presentation av resultatet. Kurvor visas för tvärkrafts- och böjar-meringsbehovet. Armeringens placering i tvärsnittet får Du fram med 'Resultatfönstret' enligt nedan.

Tvärkraftsarmering: Översta figuren. Visar maximal tvärkraftskurva. Bygelarmeringen redovisas i områdendär skjuvarmering krävs, dvs. Vs = Vd − Vc m 0 .

Inläggning av bygelarmering sker efter enligt de regler som redovisas i BH Kap. 3.7:43.Vs + Vc - kurvanOmråde där ingen bygelarmering redovisas skall förses med minimiarmering, dvs. en delning mindre än

Visas ingen kurva alls är . OBS! Minimiarmeringen enligt ovan.0.75d(1 + cotb) och 1.5d . Vc m Vd

För platta fås endast en varning om skjuvarmering krävs.

Längsarmering: Undre figuren. Visar dimensionerande max/min momentkurva, erforderlig dragkraftskurva förbalk med skjuvarmering (Kap. 3.3.5), avkortningsgrupper (antal samt längd inkl. förankringslängder (röd), Kap.3.3.2-5) för längsarmering samt kurva för dragkraftstäckning.

Vid beräkning av förankringslängder antas alltid inverkan av tvärarmering vara 100 %.

Förekommer tryckarmering visas denna med blå färg. Eventuell tilläggsarmering p.g.a. sprickbreddskontrollen(Kap. 3.3.6) ingår i den grafiska redovisningen. Programmet tar även hänsyn till indatan för genomgåendejärn.

Den grafiska resultatutskriften stämmer väl överens med den grafiska redovisningen på skärmen. Semanualexempel.

Uppstår något fel vid beräkningen kan något av följande felmeddelanden visas:Fel vid skjuvdimensioneringen - tryckbrott !Fel vid sprickbreddsberäkningen !Saknar komplett indata. Kontrollera !

Finner ej nollinjen efter max iterationer !Järnen får ej plats. Kontrollera indata !För många järn totalt > 60. Ändra diameter !




Klicka med musen på <Zoom>, gå med pilarna till <Zoom> eller använd stort <Z> och bekräftamed <ENTER>.

I rullgardinsmenyn finns tre val:

Zoom


Till full skärm.Hel fig.

Denna rutin förminskar bilden i halvsteg. Är avsedd att användas på zoomadefigurer, men kan även gå förbi full skärm.

Zoom -

Med denna rutin kan Du förstora figuren. Markören förändras till ett kors.Piltangenter: Med pilarna placeras markören i ena hörnet av aktuellt område.Tryck <ENTER>. Gå med pilarna till motstående hörn. Tryck <ENTER>. Påskärmbilden visas det aktuella fönstret.Mus: Placera markören i det ena hörnet av aktuellt område. Tryck på musens<ENTER>. Håll denna intryckt och flytta markören till områdets motstående hörn.När knappen släpps visas det aktuella fönstret.

Zoom +



I denna rutin får Du upp ett fönster i övre högra hörnet av skärmbilden. I detta redovisasresultatet av beräkningen medan Du flyttar markören utefter resultatfiguren.

Piltangenter: Gå med pilarna till <Resultat> och bekräfta med <ENTER>. För nu markörenmellan balkens ändknutar med pilarna. När Du trycker <ENTER> redovisas resultatet fördenna punkt i resultatfönstret.

Mus: Klicka på <Resultat>. För markören till aktuell plats på balken. Klicka och resultatet fördenna punkt redovisas i resultatfönstret.

Hamnar markören utanför balken redovisas ändknutens värden. Distansen mäts hela tidenfrån balkens vänstra ände. Denna rutin har för avsikt att ersätta den mer konventionellaresultattabellen.

I fönstret visas dimensionerande tvärsnittskrafter, bygeldelning samt en armeringsskiss avtvärsnittet.

Resultat



Här kan Du direkt ta en utskrift av det grafiska resultatet.Printer

5.2.4 UTSKRIFT

Utskriftsval:Här finns möjlighet att välja bort delar av utskriften, t.ex. grafiken. Den grafiska utskriften kan ta lite tid (varierarmed printer).

Markera med J det som skall komma med i resultatutskriften.

Till varje utskrift kan Du ge en valfri rubrik för att skilja på alternativa beräkningar.

Resultatet av dimensioneringen redovisas på följande sätt:

Dimensionerande materialvärden.

Framräknad böjarmering för över- resp. underkant. Tabellen visar

1. Dimensionerande moment (Mdim), armeringsmängd (As) och antal järn (n) för resp. kant.2. Ev. tryckarmering eller genomgående järn - armeringsmängd (As'), antal järn (n') samt dim. moment för

tryckarmering (Ms').3. Sprickbredder. Aktuellt moment (långtidslast i bruksgräns, Moment sprick) för sprickbreddsberäkningen,

dvs. inte momentet när tvärsnittet antas spricka. Framräknad sprickbredd (wk) utan tilläggsarmering, dvs.sprickbredd för framräknad böjarmeringsmängd. För sprickbredd med tilläggsarmering har program- metautomatiskt lagt till armering tills kravet på sprickbredden är uppfyllt. Denna armeringsmängd ersätter denarmeringsmängd som gäller för böjdimensioneringen tidigare i tabellen.

Armeringens placering samt antal för varje armeringsgrupp. Armeringslängden är järnens totallängd, dvs. inkl.förankringslängder som också redovisas separat.

Skjuvarmering. Utskriften visar endast avsnitt av balken där det förekommer ett skjuvarmeringsbehov. Övrigadelar av balken förutsätts ha minimiarmering. Denna redovisas först i resultatutskriften. Tabellen visar

1. Dimensionerande snitt (Dim.) för aktuell bygeldelning. I regel in från största tvärkraften.0.9d2. Avsnitt (Från - Till) på balken med samma bygeldelning.3. Dimensionerande tvärkraft (Vd), betongens tvärkraftskapacitet (Vc), framräknat armeringsbehov (Vs) samt

bygeldelningen.



För plattor kontrollerar programmet endast om det krävs skjuvarmering. I detta fall fås en varning.

Den grafiska utskriften skall räcka som underlag för ritningsarbetet. Alla mått som krävs för armeringens place-ring finns på skissen.

Längsarmering - Koordinater och längder placerar ut armeringen längs balken.Tvärsnitt - Armeringsjärnens placering i tvärsnittet med ev. gjutlucka.Byglar - Skjuvarmeringens placering.



6 BERÄKNINGSEXEMPELBalk på elastiskt underlag.Längd : 28 m.Tvärsnitt : Rektangulärt - Bredd = 1000 mm , Höjd = 850 mm.Randvillkor : Moment = Tvärkraft = 0.Bäddmodul = 10 MN/m3.Laster enligt figur nedan. Har här endast tagit med punktlaster. Bundna.

Manualexempel 1

500 kN 500 kN 500 kN 500 kN

2 8 8 8 2

K 35 , E = 30000 MPa.3 , Mycket armeringsaggressiv.Diameter - 16 mm, fyk= 390 MPa, 2 genomgående järn. Gäller både över- och underkant.Effektivt kryptal = 1.0, långtidsandel av de fria lasterna = 0.6,lastkoeff. = 0.5.

BetongMiljöklassArmering

Sprickbredd

Samma exempel som ovan. Enda skillnaden är att de inre punktlasterna betraktassom fria. Detta förändrar resultatet en hel del. Se utskriften.

Manualexempel 2

500 kN

500 kN 500 kN

500 kN

2 8 8 8 2

Fria

Bundna



Documents

Word Pro - S307 - byggdata.se · Någon kontroll av genomstansning vid koncentrerade laster utföres ej. Vid T-tvärsnitt tar inte programmet hänsyn till den tilläggsarmering som