Yttrande Boende i Överkikaren m.fl.

YTTRANDE FRÅN BOENDE I FASTIGHETEN

ÖVERKIKAREN M.FL.

Projektets förespråkare:

- Att förtäta på Slussen och framför Glashuset är ett allmänt intresse.

(Ett av deras huvudargument för att detaljplanen inte ska upphävas fortsättningsvis).

ÄPLB specificerar vad som ska anses som allmänt intresse enligt prövning av ÄPBL i sitt Kap 2.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet,2. jord, berg- och vattenförhållandena,3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice,4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

2 § Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar.

Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Lag (1998:839)

De två allmänna intressena som kommunen hänvisar till som ska motivera förtätandet ärär värdet av nya rekreationsytor samt att man påstår att den upplevda tryggheten skulle ökaom man förtätar.

Om vi tar värdet av rekeationsområden först:

"Enligt stadens bedömning utgör de föreslagna byggnaderna i sitt sammanhang med parken ett starkt allmänt intresse genom att en god och trygg stadsmiljö och en attraktiv park skapas".

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Frågan blir då: Finns det behov av en ny park, och är området där man planerar att lägga parken lämpat till det?

Om behovet som ska fyllas är rekreation, kommer parken att kunna fylla den funktionen?

Har man även tagit hänsyn till möjlighet att förebygga buller som det påbjuds i Kap 2 § 1, punkt 4 ?

Eftersom man i den nya anläggningen tar bort parken vid Sjöbergsplan- den lilla parken med popplarna som Bitte Liberg visade oss- så finns det behov av en park i planen för nya Slussen.

Popplarna vid Sjöbergs plan, nuvarande Slussen

Men bullret för parken i den nya anläggningen beräknas överskrida riktvärdet på 55 decibel för stadsnära rekreationsområden, och överskrider med råge Naturskyddsstyrelsens rekommendation för parker: 45-50 decibel.

I stadens egen miljökonsekvensbeskrivning framgår det att vid buller från 55 decibel får man anstränga rösten för att kunna höra varandra (MKB 2011 s.75-76)

Bullret i den nya parken blir 55-60 decibel.(MKB 2011 s 84): Alltså: Ingen rekreation och bullrigt.

Att anlägga en park här strider mot ÄPBL 2 Kap § 1 då området helt tydligt inte är lämpat för vistelseytor och det blir svårt att förebygga buller.

Även på kajen utanför det planerade nya huset framför Glashuset kommer bullret att överskrida riktvärdet på 55 decibel utanför fasad.

Att planera för ökad vistelse vid kajen är därför inte heller lämpligt och strider även det mot 2 Kap § 1 .

Ett påstått nytt rekreationsområde vid överdäckningen kan inte användas som motiv för det allmänna intresset eftersom det inte är lämpligt med hänsyn till läge (vid bilbron och andra ljudkällor) och beskaffenhet.

Behovet av ett rekreationsområde kan inte uppfyllas med en ur tillgänlighetsaspekt för brant yta (se Eva Björklunds yttrande) med en ljudnivå som omöjliggör ett avspänt samtal och omöjliggör en känsla av avslappning.

Avslår man detaljplanen helt och hållet däremot finns parken vid Sjöbergsplan kvar och då är behovet av en park uppfyllt!

Syftet med att däcka över Stadsgårdsleden har aldrig varit att anlägga en park utan att anlägga byggrätter. I den första versionen däckades leden över endast med byggrätter.

Bild: Den ursprungliga anläggningen, innan man började prata om det som en park. Se området till vänster om huvudbron.

Då tar vi klaganden hänsvisning till allmänintresset för "trygghet":

"Enligt stadens bedömning utgör de föreslagna byggnaderna i sitt sammanhang med parken ett starkt allmänt intresse genom att en god och trygg stadsmiljö och en attraktiv park skapas".

"Byggnaderna med café och restaurangverksamhet i de lägre planen är av central betydelse för att skapa en trygg stadsmiljö i östra delarna av detaljplaneområdet, i parken och längst med kajerna".

Sid 27 (7) deras inlaga..

"fokus på att skapa liv dygnet runt" ÖP 2010,

Sid 50 PROMENADSTADEN Översiktsplan för Stockholm.

På sidan 13 (27) i klagandens inlaga antyder de att särskilt kvinnor skulle vara rädda att vistas vid Slussen nattetid, utan att hänvisa till något konkret undersökningsresultat angående detta.

Därefter hänvisar de till en handbok i Trygghet Botrygg05 framtagen i samarbete mellan polisen, KTH och Chalmers.

Handboken kan laddas ned på http://www.botryggt.se/download.asp?download=ARCHIVE%2Fportalen%2Ezip

(zipfil som innehåller olika delar).

Handboken är sponsrad av Svenska byggbranschens utvecklingsfond. De största anslagssökarna är ett antal stora byggbolag.

(under fliken sponsorer, botrygg.se).

Dessa har ett ekonomiskt egenintresse av stadsförtätning. Den ekonomiskt lönsammare marken finns inne i stan där det redan är bebyggt.

"Situationell prevention" är en term inom brottsförebyggande. Det handlar om att planera för att undvika situationer som inbjuder till brott.

Detta sammanförs i handboken på vissa ställen med påståenden om att stadsförtätning skulle öka upplevd trygghet.

Men det finns i handboken inga argument för samband mellan upplevd trygghet och faktisk brottsfrekvens. Tvärtom skriver man i handboken (i delen A1_teorier_principer.pdf) att några sådana samband inte existerar.

Inte heller hänvisar handboken till några empiriska belägg för att upplevd trygghet - det nya begrepp man introducerar, skulle öka i och med stadsförtätning.

Observera att klaganden här avviker från de allmänna intressen som enligt PBL kan prövas.

De ordalydelser i PBL som skulle kunna kopplas till begreppet "trygghet" är :

§ 1 De boendes säkerhet.§ 3 En från social synpunkt god livsmiljö.

Det är dock tydligt att man i PBL avser prevention av brott och olyckor -inte det suddiga begreppet upplevd trygghet som introduceras i handboken och vars påstådda samband med förtätning ej är empiriskt bevisat.

Polisens egen brottsstatistik på de mest brottsutsatta platserna motbevisar effektivt påståendet om att förtätning, kommersialisering och sena öppettider skulle leda till faktisk ökad säkerhet.

Stureplan, Stockholms farligaste plats

Källa: DN som i samarbete med polisen har räknat antal utomhusbrott på olika platser i Stockholm. Artikeln hämtas på: http://www.dn.se/sthlm/har-ar-stockholms-farligaste-platser/

Enligt polisen så sker det flest utomhusbrott i områden där många människor rör sig sent ute på grund av samtida sena stängningstider.

De flesta utomhusbrott sker i samband med alkohol och de flesta förövare såväl som offer är män.

Se tidigare hänvisad artikel, DN. hämtas: http://www.dn.se/sthlm/har-ar-stockholms-farligaste-platser/

Visst vore det trevligt med en välvårdad miljö vid Slussen. Upprustad och upplyst. Gärna mer publika verksamheter dagtid också.

Men detta kan genomföras lika bra inom gällande detaljplan.Bildkälla: Stadsmuseet, Slussen på 30-talet.

Oavsett om klaganden skulle ha rätt i att det funnes allmänna intressen som motiverar detaljplanen -vilket vi med föregående resonemang menar att vi visat vara falskt och bestrider- så ska ett riksintresse alltid väga tyngre när man väger motstående intressen mot varandra, eftersom riksintresset anses vara ett övergripande intresse.

(se Bitte Libergs bildpresentation med laghänvisning).

De två expertvittnen som advokat Bexhed hörde menar att själva Slussens trafikapparat är en värdekärna i riksintresset, och att man inte kan ta bort den utan påtaglig skada på riksintresset. Att man skulle kunna påtagligt skada ett lokalt riksintresse med hänvisning till att det finns annan bebyggelse från samma tid inom riksintresset som helhet menar det vittnet som var med och skrev lagen är en hårresande tolkning av lagen. Se artikel i Svd: http://www.svd.se/kultur/svidande-kritik-mot-hanteringen-av-kulturvarden-vid-slussen_8213998.svd

Ann-Charlotte Backlund, länsantikvarie på Stadsmuseet vittnade till klagandens fördel och menade att att kunna avläsa årsringarna var en del av värdekärnan och att den finns kvar på platsen även om trafikapparaten från 1935 rivs, och man bygger för de historiska husen.

"de tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten".

Ur Riksantikvarieämbetets riktlinjer om vad som särskilt bör beaktas gällande riksintresset Stockholms innerstad (Raä dnr 5825/87).

Men att man i framtiden, om planen byggs, kan avläsa årsringarna bestrider vi och även Bitte Liberg i sitt bildspel.

Att kunna avläsa årsringarna innebär till exempel att kunna stå i gamla stan (äldsta bebyggelsen) och titta mot Södermalm som är yngre men ändå historisk bebyggelse.

Vad ser man då i den nya detaljplanen?

Den nya anläggningen och de nya byggrätterna skymmer de historiska husen på plats. Årsringarna är inte avläsbara på samma vis som tidigare genom att den historiska kontinuiteten mellan gamla stan och Södermalm slås sönder. Bild: illustration från planet11.se

Det kan konstateras att kommunen, trots kritik och eget medgivande om brister i bildmaterialet efter den första utställningen (som de lovade åtgärda) har släppt få korrekta bilder av hur det kommer att se ut i den nya detaljplanen.

Länsantikvarien Ann-Charlotte Backlund har alltså haft ett ganska magert underlag till att få en uppfattning om hur den nya anläggningen kommer att se ut från olika utsiktspunkter och hur de nya husen skymmer.

"Byggnader och miljöer med anknytning till konstnärliga verk eller historiska personer.”

Raä dnr 5825/87 om vad som särskilt bör beaktas i riksintresset.

William- Olsson, konstruktören av Slussen hade stöd från en av de mest inflytesrika arkitekterna och formgivarna under 1900-talet, Le Corbusier. Denne förvarade en skiss av trafikapparaten i sitt arkiv och uttalade sig om att konstruktionen var ett mästerverk.

Trafikapparaten har således anknytning till en historisk person, vilket ska särkilt beaktas enligt Riksantikvarieämbetet.

Men Ann-Charlotte Backlund tycks inte lägga någon vikt vid detta.

Den nuvarande utformningen av Slussen har även anknytning till mängder av konstnärliga verk av både äldre och nyare slag, något som särskilt ska beaktas enligt Raä.

Konstakademien höll tidigare en hel utställning med Slussenmotiv.

Sven X.et Erixsons "Tidsbild" från 1937, visar Blå Bodarna. En av många bilder i utställningen med konst som avbildar Slussen. .

Inte heller denna aspekt tycks Ann-Charlotte Backlund beakta, trots riksantikvariets riktlinjer.

"Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång"

Raä dnr 5825/87 om vad som särskilt bör beaktas i

riksintresset.

I samrådsprocessen framkom ett mycket starkt intresse för utsikter och öppenhet.

82% respektive 38% hade synpunkter på dessa.

Kommunen är inte juridiskt skyldig att ta hänsyn till synpunkter i samrådet, men ska enligt lagen ta hänsyn till riksintresset som ska väga tyngre än andra intressen och där ingår viktiga utsiktpunkter och vyer.

Hur tar den ifrågavarande detaljplanen hänsyn till "vyerna från viktiga utsiktspunkter och blickfång"?

Ur broschyren

"Ett Stockholm i världsklass".

U

Ur broschyren "Ett Stockholm i världsklass

Ur broschyren ett Stockholm i världsklass.

Husen i verkligheten.

Ur broschyren

"Ett Stockholm i världsklass".

Husen i verkligheten. Skymmer den historiska bebyggelsen och försvårar avläsning av stadens synliga byggnadshistoria-årsringarna.

Utsikten från Rysstorget mot Saltsjön i dag

Vyn mot Saltsjön försvinner i framtiden genom bebyggelse framför KF- och Glashuset om nya Slussen byggs.

I dag ser turisterna en bit av Mälaren från Katarinavägen,

samt dess kustlinje med de historiska husen.

Platsens symboliska läge mellan Östersjön och Mälarenär uppenbar! Stockholm Beauty on Water- Nordens Venedig.

I dag ser turisterna en bit av Mälaren från Katarinavägen, samt dess kustlinje med de historiska husen. Platsens symboliska läge mellan Östersjön och Mälaren är uppenbar!

Stockholm Beauty on Water- Nordens Venedig

Men den allra viktigaste utsikten är den från Fjällgatan. Därifrån ser man Mälaren ännu bättre än från Katarinavägen, som var en av punkterna på synen. Vyn vid Fjällgatan har flera tusen dagliga besökare och åskådare.

(Källa: SR: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4606091).

I brochyren till bussturen "Hop on, hop off" som säljs på kryssningsbåtarna så är "Fjällgatan Scenic view" (Fjällgatan, Scenisk vy) beskriven så här:

"Fjällgatan, Scenisk Vy

Antagligen en av de mest spekakulära panorama-vyerna i Stockholm".

Engelska: "Fjällgatan Scenic View.

Probably one of the most spectacular panoramic views in Stockholm".

Ur reklambroschyrens för Hop-on Hop-off:s turistbussbussar.

Vid Slussen finns två riksintressen som påverkas av detaljplanen:

1. Riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad.

2. Riksintresset Stockholms hamnar.

Mina huvudmän åberopar även riksintresset Stockholms hamnar.

Vi hävdar att det påtagligt skadar riksintresset Stockholms hamnar att kryssningsturismen under fyra år inte kommer att komma upp till Fjällgatan. Panoramautsikten är ett dragplåster för att turisterna ska vilja köpa turen "Hop-on-hop off".

Dessutom skadas vyn och därmed Stockholms hamnars drift förevigt i och med att man bygger för Mälaren med hus.

Hamnar som är inräknade i riksintresset:

"Stadsgårdskajen, Masthamnen och Skeppsbron" ../ används i huvudsak för internationell passagerar- och kryssningstrafik.

Skeppsbrokajen används i huvudsak för det mindre tonnaget medan Stadsgården och Masthamnen används för flertalet av de mycket stora kryssningsfartyg som besöker Stockholm varje år."

Sid 23 i Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om riksintresset Stockholms hamn. Hämtas: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2005/rapport-2005-17.pdf

"När det ska prövas om en åtgärd kan påverka ett riksintresse negativt, har det ingen betydelse om åtgärden vidtas inom området av riksintresse eller utanför området.

Det är själva påverkan på funktionen hamn som är avgörande för bedömningen. "

Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn,

"..hänsyn måste tas till hamnens drift och framtida utveckling vid planläggning."

Ur Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om riksintresset Stockholms hamn, sid 26.

Behandling i planprocessen

Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska områden som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar skyddas mot åtgärder som kan påtagligtförsvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.

Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 46.

"I prop. 1985/86:3 med förslag till lag om hushållning med naturresurser m.m. vars bestämmelser har överförts till miljöbalken, uttalas (sid. 167) följande:

”Bestämmelserna tar således sikte inte bara på att mark skall reserveras för anläggningarna.

Markreservationerna skall även innebära krav på hänsyn från andra verksamheter, så att anläggningarna också kan brukas på ett rationellt sätt. "

Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 46.

Kriterier för att utväljas som hamn av riksintresse:

Hamn eller hamndel som har speciellt goda lägesbundna naturresurser.

Hamn eller hamndel som försörjer eller samverkar med annan anläggning av riksintresse.

Hamn eller hamndel som hanterar speciella produkter där inga likvärdiga alternativ finns och som ligger väl till i förhållande till den marknad som de betjänar.

Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 10.

"Bestämmelserna om riksintressen för anläggningar för kommunikationer finns i 3 kap 8 § miljöbalken. Av denna paragraf framgår att ”Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för kommunikationer, ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar”.

Enligt lagens förarbeten kan det gälla sådana lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekommande och som därför gör vissa mark- och vattenområden särskilt lämpade för sådana anläggningar. "

Ur Rapport 2005:17 från Länsstyrelsen om Riksintresset Stockholms hamn, sid 21.

Utsikten på Fjällgatan är en lägesbunden naturresurs för kryssningstrafiken.

Den utgör en speciell produkt där inga likvärdiga alternativ finns och hamnen ligger väl till i förhållande till den marknad som de betjänar.

Kryssningstrafiken samverkar dessutom med Slussen som värdekärna i riksintresset Stockhlms innerstad- en annan anläggning av riksintresse - då Slussen är ett turistmål.

I MKB:erna återfinns inga utredningar om hur kryssningsturismen, alltså riksintresset Stockholms hamnar, påverkas av att turisterna under flera år förlorar möjligheten att åka förbi Södermalms och Slussens sevärdheter, samt hur den nya detaljplanen förevigt skadar den publikdragande panoramavyn vid Fjällgatan, trafikapparaten och fornlämningarna som alla är av intresse för turismen.

Den enda utredningen som berör hamnarna i någon mån jag hittat är denna: http://www.structor.se/slussen/Ansokningshandlingar/Sjofart_och_hamnar.pdf

Även här är det Länsstyrelsen som ska gripa in om riksintresset Stockholms hamnar påtagligt skadas.

Stockholms hamnar själva kan överklaga som enskild, men återfinns inte så vitt jag ser som part i någon juridisk process angående detaljplanen.

De har dock skickat en remiss där de påtalar att just transportföhållandena runt kryssningstrafiken inte är tillfredställande lösta.

Hämtas här:http://www.stockholmshamnar.se/Documents/Remisser/Remisser%202012/2012-00054_C30_svarparemiss.pdf

Så vitt vi känner till är inte deras klagomål lösta. Trots att driften runt kryssningsfartygen på Slussen är av riksintresse och ska ges överordnad betydelse.

En ombyggnad bör varken tillåtas skada kryssningsturismen eller förstöra utsikten.

Två riksintressen: riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad samt riksintresset Stockholms hamnar samverkar vid Fjällgatan.

Vi yrkar att detta är grund att upphäva detaljplanen.

Turistguiden berättarNu över till turistguiden Annika Rosén

Annika Rosén, auktoriserad guide

Jag bifogar hennes beskrivning av hur detaljplanen påverkar turismen mot slutet av pdf:en.

Dessutom:

Miljöbalkens kapitel 4 § 2 :

2 § Inom följande områden skall turismens och friluftslivets,

främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid

bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra

ingrepp i miljön: //..

(lista på uppräknade platser, "Mälaren med öar och

strandområden" är en).

Slussen är en brokonstruktion mellan Mälaren och Saltsjön.

Som en sådan bör den kunna definieras som strandområde till Mälaren.

Faktumet att klaganden i hög grad hänvisar till hissar för att ta sig igenom anläggningenmotverkar det särskilt påbjudna hänsynen för det rörliga friluftslivets intressen i Miljöbalken. I den framtida anläggningen försvårar man möjligheten att på ett bekvämt sätt ta sig fram till fots genom området. Detta vill vi också ska vägas in i den samlade bedömningen.

Fler skäl att låta detaljplanen vara upphäven:

1. Ej ännu utrett om uppgörelsen med Atrium Ljungberg är laglig. De kan trots uppgörelsen komma att drabbas enskilt.

2. Anknytningar försämras i den nya trafikapparaten, samt en outredd risk med "okonventionell" trevägskorsning i tunnel.

I : Slussen, fördjupnings PM- trafik från Tyréns framgår att vänstersvängen från broslitsen mot Munkbron för Nacka trafiken togs bort (s.25 i PM) därför att signalkorsningen annars befanns bli för komplicerad.

Att trafik från Nacka i framtiden inte kommer att kunna svänga vänster mot Munkbron är en försämring i anknytning i jämförelse med i dagsläget. Trafiken hänvisas i stället till bland annat Skeppsbron.

Ökning av trafiken på Skeppsbron står i konflikt med vision 2030, styrdokument för stadsutvecklingen som antogs 2007 där visionen är att :

”Stadens kajer är tillgängliga och sjuder av folkliv”.

Och: "Skeppsbron ska omvandlas till ett ”sammanhängande och levande gångstråk.”

Dessutom har det framkommit i målet att Skeppsbron är känslig för trafik.

Ur fördjupnings PM-trafik från Tyréns sid 25:

”Stadsgårdsleden kommer att behöva studeras omsorgsfullt vid kommande detaljprojekteringmed tanke på den okonventionella lösning som en signalreglerad trevägskorsning i tunnelutgör.”

Flera fördjupnings-PM, såväl trafik som risk m.m. laddas ned på: http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Slussen/om-projektet/Beslut-och-handlingar/Detaljplan-Slussen/

Inte bara en signalreglerad trevägskorsning i tunnel under jord.

De två vägarna kommer även upp från ett nedre plan efter ett skymmande backkrön med 5% lutning och möter den tredje som kommer ovanifrån med 5 % lutning.

(Framgår av planhandlingarna).

I Fördjupat Risk-PM från FSD identifieras konsekvensnivån vid en olycka i denna tunnel som risk för katastrofal konsekvens, vilket definieras som risk för fler än 5 döda.

Man har ett särskilt säkerhetspaket för olyckor här som ska genomföras när tunneln byggs

Men frågan är om man alls kommer anse tunneln tillräckligt säker?

Om tunneln inte kan tas i bruk kommer viktigatrafik-anknytningar inte att fungera.

Det borde utredas innan man börjar bygga.

Bryter annars mot 2 Kap. 2 § ÄPBL om att kommunen vid planläggning är skyldig att främja långsiktig hushållning med mark, vatten, energi och råvaror.

Det har begåtts ett formellt fel i processen, vilket i sig är grund för att upphäva detaljplanen.

Ur PBL, 5 kap. förfarandet m.m.24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå1. var planområdet ligger,2. om förslaget avviker från översiktsplanen,3. i vilken utsträckning mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme till följd av planens antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§,4. var utställningen äger rum,5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

ÖP 99 var den översiktsplan som fortfarande gällde när kungörelsen gjordes.

I den står "Trafikapparaten från 1931-34 är med sitt klöverbladssystem en för sin ursprungliga uppgift funktionell konstruktion som blivit internationellt känd".

På sidan 148 i ÖP 99 anges att det är stadsmuseets karta (publicerat 1995) som gäller angående särskilt värdefulla byggnader/anläggningar.

Enligt den nya detaljplanen ska trafikapparaten från 30-talet tas bort.

Således en avvikelse i jämförelse med ÖP 99 där den beskrivs som ett kulturhistoriskt värde motsvarande byggnadsminne, och enligt tillhörande karta är blåklassad.

Den nya trafikapparaten motsvarar knappast fodringar på byggnadsminne. Den blåa färgen och 30-talsanläggningen försvinner enligt detaljplanen.

Ur MKB:n

Med tanke på att det faktiskt står i bildtexten, se föregående sida, att trafikapparaten är skrafferad så var det egentligen konstigt att stadsadvokat Eva Grahnbom bad om ursäkt för det och sa att den var "felaktig".

Det var ju inget misstag.

I det fall Stadsmuseet överhuvudtaget har blivit ombedda att värdera framtidens Slussen i kulturhistoriskt hänseende på kartan, har de tydligen valt att inte medverka.

Stadsmuseet har ändrat klassificeringen för detaljplane-området.

Den är nu skärpt eftersom även Kolingsborgnu klassats som grön och hela området klassats som värdefull helhetsmiljö.

Zoomingsbar karta finns på nätet, hämtas här:http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html

Slussens nuvarande kulturhistoriska klassificering

Hur detta ska tolkas är en öppen fråga.

Men den enda bebyggelse som finns i området är dels trafikapparaten, dels Kolingsborg.

Så är området nu klassat som synnerligen värdefull helhetsmiljö/bebyggelseområde borde nog Kolingsborg ingå där nu.

Trafikapparaten, som tidigare var markerad som en ensam blå kulturhistoriskt värdefull fastighet kan ju inte skapa ett bebyggelseområde ensam.

Plan- och bygglag (1987:10) Kap 3. Krav på byggnader m.m.

12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

Länsstyrelsens bedömning att det är godkänt att ta bort den gamla anläggningen grundar sig på ett förmodande att det inte går att behålla kulturvärdena på grund av den tekniska statusen i anläggningen (se deras dom sid 28 (35).

Det vidhåller de i målets första dom.

I dag har vi ett bevarandeförslag: Plan B som räknat på vad en restaurering skulle innebäraoch hur den konkret skulle kunna genomföras.

En hel del tyder på att anläggningen inte är så illa åtgången som man hävdar.

Och om så skulle vara så skriver Stadsmuseet att det värdefulla består av själva utformningen, material-autenticitet skulle inte krävas.

Det finns enligt vad vi erfar inte någon bra ursäkt att inte bevara utformningen och anläggningen.

Men hur värdefull och unik Slussen egentligen är skulle kunna bli mycket mera belyst. Den skulle inte bara kunna vara ett byggnadsminne, utan även ett världsarv på Unescos världsarvslista.

Vi kommer framöver att komplettera med texter och intyg från viktiga personer som visar detta.

I det fall det läggs någon vikt vid folkopinionen i den juridiska processen kan det också vara bra att känna till följande:

Det finns en facebookgrupp om att rädda Slussen med strax under 4000 medlemmar,och flera andra fan-grupper för Slussen med hundratalet medlemmar.

Det skrivs regelbundet insändare om att bevara Slussen, och föreningen Bevara Slussen finns.

Det finns ett upprop med 7000 namnunderskifter. I skrivande stund även ett för musikklubben Debaser som hotas vräkas i September på grund av planen, som på kort tid fått 8000 namn.

Slussen är populär i folkopinionen.

Uppropet och facebookgruppen nås från den här webbadressen:

www.slussensframtid.se

Där finns också brev från privatpersoner: Stockholmare, utlandsvenskar och människor från hela landet om den förestående detaljplanen och nuvarande Slussen.

Mina huvudmän kommer att få genomgå betydande olägenhet under byggtiden.

Allt är motiverad med att Slussen är i dåligt skick, men det finns alternativ till förnyelse.

De stora skillnaderna mellan kommunens förslag och ett av renoveringsalternativen, när det gäller byggtid och volymer av bortfraktade och tillförda massor framgår av mitt och advokat Bexheds första yttrande.

PBL: 3 kap. Krav på byggnader m.m. 15 § Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,

Finns ett alternativ där man slipper denna omfattande nybyggnation borde det vara att föredra. Att boende måste evakueras på grund av stomljud enligt informationsbroschyrer i utställningen motiveras med att nya Slussen är enda ombyggnadsalternativet, vilket det inte är.

Slussen blir en bullrig bygggrop i minst 8 år, vilket är en betydande olägenhet för mina huvudmän utan att det egentligen är nödvändigt.

Kommunen garanterar inte helt att inte luftburet buller överskrider riktvärden för byggbuller inomhus samt medger att riktvärden för byggbuller när det gäller stomljuden kommer att överskridas eftersom de inte går att åtgärda.

De som behöver kommer att få evakueras.

Ur mina huvudmäns perspektiv som enskilda är ett skonsammare renoveringsalternativ att föredra.

Således föreligger även ett enskilt intresse av att upphäva detaljplanen.

NYTT KAPITEL: TILLGÄNGLIGHETEN I NYA SLUSSEN

Tillgängligheten i nya SlussenPBL: 3 kap. Krav på byggnader m.m.

15 § Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att 1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer,4. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon till och från bebyggelsen på tomten,

5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,

18 § I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 § andra stycket alltid tilllämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i 17 § första, tredje och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning.

Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 § första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2001:146).

Nedan: Ur ALM, laddas ned på

http://www.boverket.se/Lag-ratt/Boverkets-forfattningssamling/BFS-efter-forkortning/ALM/

2 § Föreskrifterna gäller – när en allmän plats iordningställs, – när ett område för andra anläggningar än byggnader iordningställs. 1 Jfr prop. 2000/01:48, bet 2000/01:BoU5, rskr. 2000/01:155. BFS 2004:15 ALM 12 Med iordningställande avses i dessa föreskrifter nyanläggning. De allmänna råden 3 § De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningarna och anger hur någon kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna. Det står dock den enskilde fritt att välja andra lösningar och metoder, om dessa uppfyller föreskrifterna. De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella upplysningar.

Utformning § 7 Gångytor 7 § Gångytor skall utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Gångytor skall vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor skall särskilda ledstråk finnasAllmänt råd Exempel på gångytor kan vara gångvägar, gångbanor, ramper, trappor och kommunikationsytor på lekplatser. Exempel på öppna ytor kan vara torg och parkeringsplatser. Gångytor bör utformas utan nivåskillnader. Asfalt, betongmarkplattor och släta stenhällar är exempel på lämpliga material. I naturmiljö kan stenmjöl som vattnats för att bli hårt vara ett lämpligt material. I grusytor kan fasta gångytor iordningställas genom ytbehandling. En gångyta bör a) vara så horisontell som möjligt – eftersom en längslutning brantare än 1:50 kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga, b) inte luta mer än 1:50 i sidled,

Kommentar: 1:50= 2% . Nya Slussens huvudbro lutar 5, 7 %, och lutar mer än dagens. Detaljplanen nyanlägger otillgängliga offentliga platser.

Tillgänglighetsexperten berättar

Nu över till arkitekten och tillgänglighetsexperten Eva Björklund!

Hennes inlaga med hennes CV och kritik av stadens tillgänglighetsredovisning e-postades den 14 juni till Svea hovrätt.

Se denna!

Stora delar av Ryssgården ljudförorenas till följd av detaljplanen, vilket bryter mot ÄPBL kap 2, § 3.

"Noden mellan Katarinavägen och Hornsgatan är problematisk ur ljudsynpunkt med höga ljudnivåer (upp till 75 dB(A). Torghandel, uteservering med mera är därför inte lämpliganära denna nod, utan dessa funktioner bör förläggas närmare Ryssgårdens sydvästra hörn där ljudnivån är betydligt lägre (55-60 dB(A)."

ur MKB:n sid 84.

E-post från akustikern Olle Markstedt: "Man tycks jämföra dagsläget med ett Nya Slussen där man har skärmat av Hornsgatans förlängning med höga bullerskärmar. Det kommer aldrig att vara aktuellt med sådana bulleråtgärder. Jag skulle uppskatta att ljudnivån på Ryssgården blir 5 - 10 dB(A) högre än idag beroende på att vägen kommer att dras närmare. ”

Enligt Olle Markstedt innebär sex decibels ökning en tvåfaldig dubblering av trafikbullret (telefonsamtal 2013-05-13).

"Om två lika starka ljudkällor läggs ihop ökar ljudnivån med cirka 3 dB. Två ljudkällor på 30 dB ger således en total ljudnivå på 33 dB. Om exempelvis trafikmängden på en väg fördubblas eller halveras ger det en ökning respektive minskning av den ekvivalenta ljudnivån med 3 dB."

Källa Socialstyrelsen, sid 19, hämtas: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8582/2008-101-4_20081015.pdf

"En ökning med 8- 10 dB uppfattas av örat som en fördubbling av ljudstyrkan."

Källa:Boverket, sista stycket, hämtas http://www.boverket.se/planera/planeringsfragor/buller/vad-ar-ljud-och-buller/

"Ryssgården som i dag är rätt fredad blir med Nya Slussens trafiklösning helt bullerförorenad".

Akustiker Olle Markstedt.

Om anläggningen gör ett viktigt torg bullrigare bryter detta uppenbarligen mot ÄPBL kap 2:

Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

§ 3, punkt 4 om att buller ska förebyggas.

Bakgrundsinformation och hänvisningar:

Finns det ett brett intresse bland politiker av att förtäta på Slussen?

Nej. Detaljplanen antogs med siffrorna:

51-48.Nästan lika många politiker som ville genomföra planen ville inte det.

Källa om röstsiffrorna, se exempelvis Svd http://www.svd.se/nyheter/inrikes/beslut-om-nya-slussen-klubbat_6704693.svd

Politikerna var skiljaktiga om att överklaga Mark- och miljödomstolens beslut

Till exempel anför Elin Olsson, MP på ett sammanträde (enligt protokoll från exploateringsnämden 2013-14-18, § 24) att det för närvarande finns ett stort överskott på lokaler i Stockholms innerstad och att det "torde vara en överdrift att målet att göra Slussen till en trygg och attraktiv del av Stockholm äventyras om husen framför glashuset inte byggs".

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Ur regeringsformens inledande stycke, statsskickets grunder.

Allmänheten/folket som politikerna representerar då?

Har de uttryckt intresse för förtätning på Slussen eller genomförandet av detaljplanen?

NY MÄTNING FRÅN NOVUSEndast 19% av 1000 tillfrågade Stockholmare vill ha nya Slussen

Endast 24% av alliansväljarna vill ha nya Slussen.

Endast 15% av oppositionens sympatisörer vill ha den

Se pressmeddelande om hela undersökningen på sista sidan i denna PDF.

Allmänheten:

Utsikten är viktig, måste finnas kvar! 82%

Öppenheten på Slussen är också viktig! 38%

Siffror hämtade ur stadens officiella samrådsredogörelse, Sid 20, laddas ned på: http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Slussen/om-projektet/Beslut-och-handlingar/Detaljplan-Slussen/.

"Stadsgårdskajen/..beräknas få en bullernivå på 55-60 dB (A)/... "Detta skapar förutsättningar för att använda denna del av området för vistelseytor".

(Deras inlaga sid 12 (27) första stycket).

". .den beräknade ljudnivån i parkenär 55-60 dB(A)."

(MKB 2011 sid 84).

Projektets förespråkare:

Riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.

55 DbA bör inte överskridas utomhus vid fasad.

Källa: Hämtad på SL.se http://sl.se/PageFiles/18227/Riktlinjer%20buller.pdf

"Vid ett normalt samtal människor emellan uppgår ljudnivån från talet till ca 60 dB(A). Vägtrafikbuller maskerar talet när de ekvivalenta ljudnivåerna är högre än 5 dB(A)-enheter under talljudnivån vid mottagarens öron, d.v.s. i detta fall 55 dB(A).

Detta innebär att när ljudnivåerna från trafikbuller är högre än 55 dB(A) vid Slussens mötesplatser behöver de samtalande individerna, p.g.a. trafikbullrets talmaskeringseffekter, anstränga rösten för att höra varandra. För personer med hörselnedsättning är problemet än mer påtagligt." Ur MKB, 2011 sid 75- 76.

.

Från och med 55 dB(A) får man anstränga rösten för att höra varandra.

Ur: MKB, 2011, sid 76

Vägbuller från omgivande motorled är 65-70 dBA enligt sid 81 MKB, 2011.

Det blir alltså max 45-50 tillbörlig dBA enligt Naturvårdsverkets rekommendationer.

Rekommendationerna återfinns på: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5439-2.pdf

Kommentar: MKB:n hänvisar till en utredning från Naturvårdsverket där man rekommenderar riktvärdet 45-50 decibel i parker. Dessutom finns en tidigare uppgift på riktvärden för rekreationsområden i tätorter, som är 55 decibel.

Källa: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran-vagar-och-jarnvagar/

I kommunens inlaga står det att Naturvårdsverkets riktlinjer är att bullret helst inte ska överskrida 50 decibel (sid 12 (27).

De som skrivit MKB:n och inlagan är således medvetna om att ljudnivån i parken blir avsevärt högre än vad Naturvårdsverket rekommenderar, samt även överskrider riktvärdet för rekreationsområden i tätort.

Pressmeddelande 2013-06-05: Ny Novus-mätning: Stockholmarna säger nej till ”Nya Slussen” – 60 procent föredrar alternativ lösning. En ny mätning från Novus visar att endast 19 procent föredrar Stockholms Stads förslag till ersättning av Slussen (”Nya Slussen”). 60 procent föredrar istället att man river Slussen och bygger upp den ungefär som den ser ut som idag, och använder de pengar som sparas till att bygga ut tunnelbanan, exempelvis till Karolinska Sjukhuset/Hagastaden.

Nätverket Nacka-Värmdöbor för Slussen har låtit Novus undersöka hur stockholmarna ställer sig till ”Nya Slussen” och till en billigare lösning som innebär att man river och bygger upp slussen med ungefär samma utseende och funktion som idag. Endast 19 procent av de svarande ville helst ha ”Nya Slussen” medan 60 procent föredrar att riva Slussen och bygga upp den ungefär som idag, och att mellanskillnaden istället används för att bygga ut tunnelbanan.

Novus-mätningen visar att det bland sympatisörerna till Allianspartierna är 24 procent som föredrar ”Nya Slussen” medan 54 procent i stället föredrar att riva och bygga upp ungefär som idag och använda de pengar som blir över till utbyggnad av tunnelbanan.

Bland väljare som sympatiserar med oppositionen är det endast 15 procent som föredrar ”Nya Slussen” medan 70 procent föredrar en alternativ lösning.

- Mätningen visar att de flesta Stockholmare söker en mindre påkostad lösning. Det är inte oväntat med tanke på att skillnaderna mellan alternativen är så tydliga. Fyra miljarder är mycket pengar för Stockholms skattebetalare, säger Ole Settergren, talesperson för Nätverket Nacka-Värmdöbor för Slussen.

Om mätningen: Mätningen grundas på 1000 telefonintervjuer med personer i Stockholms Län och ha genomförts under perioden 27/5-3/6. Mätningen är finansierad med stöd av Fastighets AB Fiskargatan.

För ytterligare information vänligen kontakta: Ole Settergren, talesperson för Nätverket Nacka-Värmdöbor för Slussen. Tel: 0730 222050; E-post:ole.settergren@gmail.com

Är  Slussen  i  sig  intressant  för  turisterna?    Ja,  det  är  den.  Den  är  en  mötesplats  för  alla.  Man  kan  beundra  panoramat  mot  Gamla  stan,  den  sinnrika  klöverbladskonstruktionen.  Man  kan  besöka  Stadsmuseet  och  äta  lunch  i  strömmingskiosken    mitt  i  Ryssgården.  Det  är  också  nära  till  Djurgårdsfärjorna.    

• Historiskt  är  den  också  intressant.    Drottning  Kristinas  sluss  1642  löste  transportproblemen  Mälaren/Saltsjön.  Den  Slussen  var  gjord  av  trä,,  smordes  med  smör  och  drevs  av  hästar.  

 • Christoffer  Polhems  sluss  1755.  

 • Nils  Ericsons  sluss  1850.  

 • Karl  Johans  sluss  1935.  

 När  den  nya  Slusskarusellen  invigdes  1935  hyllades  den  internationellt  av  bl  a  arkitekten  Le  Corbusier:  ”Ni  i  Stockholm  har  skapat  den  moderna  tidens  första  stora  verk,  trafikknuten  Slussen.”  Man  beundrade  tekniken  med  klöverbladslösningen  i  planskilda  korningar,  vilken  i  ett  slag  löste  problemet  med  timslånga  köer  från  nord  och  syd.      Man  beundrade  också  dess  skönhet:  Gångstråken  (idag  säger  man  galleria)  med  Blå  bodarna,  Gula  och  Gröna  gångarna  med  dess  blanka  kakelväggar,  glasväggar  och  stora  glaskupol.      Allt  detta  är  nu  ett  minne  blott:  glaskupolen  har  täckts  över  pga  läckor  och  gångstråken  har  förslummats.      Hela  konstruktionen  sjunker  och  stålbalkar  och  pelare  har  måst  sättas  in  till  dryga  kostnader  för  att  inte  allt  ska  rasa  ihop.  –  Alla  är  alltså  eniga  om  att  en  total  rivning  är  nödvändig,  men  sedan  återstår  frågan  HUR  den  ska  byggas  upp  på  nytt.    Vad  betyder  Katarinahissen  för  turismen?  Katarinahissen  är  ovärderlig  som  turistattraktion.  Uppifrån  kan  man  se  halva  stan  och  man  når  även  restaurang  Gondolen  samt  Mosebacke  som  sommartid  erbjuder  mycket  för  turisterna.    Hur  kommer  ombyggnaden  av  Slussen  att  påverka  Stockholmsturismen?  Tyvärr  mycket  negativt  om  Katarinavägen  stängs  av  i  4-­‐5  år.  När  kryssningsfartyg  anländer  till  Frihamnen  och  Stadsgården,  kan  ibland  upp  till  ett  40-­‐tal  bussar  stå  och  vänta  på  kajen  för  att  köra  en  sightseeingtur.  Låt  oss  ta  ett  exempel:  Ett  kryssningsfartyg  anländer  till  Stadsgården.  Då  brukar  man  först  åka  upp  på  Fjällgatan  för  ett  fotostopp.  Det  finns  bara  en  utväg  därifrån  –  ner  på  Katarinavägen.  Om  den  då  är  avstängd  ner  mot  Slussen,  måste  man  åka  Folkungagatan  och  då  kommer  långa  trafikköer  att  bildas  med  alla  dessa  bussar  –  inget  som  turister  vill  betala  för.  Alternativet  är  att  slopa  Fjällgatan,  vår  vackraste  utsiktspunkt.      Även  bussarna  från  Frihamnen  drabbas,  för  någon  gång  behöver  man  passera  Slussen  om  man  alls  vill  se  Södermalm,  där  ju  annat  intressant  finns,  t  ex  Medborgarplatsen,  Katolska  Domkyrkan,  moskén  och  Söder  Mälarstrand.        Slussen  Plan  B  skulle  innebära  att  Katarinavägen  hålls  öppen  även  under  ombyggnaden  och  då  skulle  inga  problem  uppstå.