Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Öru, MDH, Hda
Kursgrupp
Att hitta ett fungerade arbetssätt för samverkan mellan
hemmet och Förskolan på Montessoriförskolan Beata.
Catina Karlsson
Irsta kyrkby 27
725 97 Västerås
070-208 67 87
Innehållsförteckning
1. Introduktion…………………………………………………………………………3
1.1 Syfte och frågeställningar……………………………………………………….4
2. Tolkningsram………………………………………………………………………..4
3. Metod………………………………………………………………………………..7
4. Resultat………………………………………………………………………………7
4.1 Svar på de slutna frågorna i enkäten…………………………………………….7
4.2 Svar på de öppna frågorna i enkäten…………………………………………….10
4.3 Kulturanalysdelen i enkäten……………………………………………………..12
4.4 Analys av enkätsvaren…………………………………………………………..14
4.4.1 Intresse av att ta del av målen och påverka verksamheten………………..14
4.4.2.Möjligheten av att ta del av målen och påverka verksamheten……………15
4.4.3.Föräldrarådets betydelse på förskolan……………………………………..17
4.4.4.En fråga om medvetenhet………………………………………………….18
4.4.5.Viktiga insikter för mig som förskolechef…………………………………18
5. Diskussion…………………………………………………………………………..18
Referenser………………………………………………………………………… 21
3
1. Introduktion
En uppsatts ska skriva ett ämne ska väljas. Ett ämne som kan bidra till utveckling på min
förskola. Många utvecklingsområden finns naturligtvis i en verksamhet men ett område som
jag som montessoriförskollärare till lika förskolechef aldrig arbetat speciellt mycket eller
aktivt med är det som har att göra med samverkan mellan förskola – vårdnadshavare.
Vi har under en längre tid på min förskola fokuserat på att få till stånd en likabehandlingsplan
och plan mot kränkande behandling. Arbetet började 2010 och vi har i skrivandets stund
precis utvärderat vår andra plan och satt upp nya mål för vår tredje. Det är en härlig känsla när
man har bemästrat en utmaning och känner att pusselbiten har fallit på plats. Nu kan vi vila i
att vi har en väl utarbetad, väl fungerande och inte minst laglig plan mot både diskriminering
(utifrån diskrimineringslagen) och mot kränkningar (utifrån skollagen)
Planen har dock fortfarande brister och de består framför allt i delen samverkan/inflytande
både för vårdnadshavare och barn. Något som finns med som mål under årets plan att råda bot
på. Ett dilemma som man alltid stöter på är dock ”tid” Att hitta tid för att utveckla
verksamheten är svårt, utveckling tar tid, i alla fall om den ska bli bestående. Det blir om än
svårare när man ska involvera de som inte befinner sig på arbetsplatsen mer än några få
minuter om dagen.
Under introduktionsdagarna för detta arbete väcktes idén om att arbeta med föräldra-
samverkan. Det kändes som att tiden var inne för att ta itu med de skrivningar i skollagen,
läroplanen och allmänna råd och kommentarer som finns författade för förskolan som gäller
samverkan mellan förskolan och hemmet. Där jag uppfattar att skollagen trycker på är att
vårdnadshavare ska ha möjlighet att lämna sina åsikter om större förändringar i förskolan som
påverkar dem och deras barn. Medan läroplanen och de allmänna råden pratar mer om att man
som vårdnadshavare ska ges möjlighet att påverka arbetet mot de strävansmål som finns i
läroplanen.
För mig som förskolechef finns regleringar för samverkan i alla dessa lagar och förordningar
och det känns nu som det är dags att ta tag i detta arbete och likt likabehandlingsplanen få
denna pusselbit att falla på plats. Som förskolechef är det mitt ansvar att hitta en arbetsform
som får detta arbete att kännas roligt och framåtsträvande istället för som nu, jobbigt och
betungande.
”Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar,
ett särskilt ansvar för att: det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under
medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda
barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, /--/formerna för
samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information
om förskolans mål och sätt att arbeta,” (Lpfö- 98 rev. s.16)
Utmaningen ligger i att finna en form för samverkan som kan kännas så meningsfull för
vårdnadshavaren att den vill delta i arbetet och samtidigt också bli givande för försklans
arbete och utveckling.
4
Tidigare erfarenheter i att försöka ge vårdnadshavare möjlighet till inflytande och i och med
detta arbete också en möjlighet att påverka hur arbetet rent konkret skulle kunna gå till har
inte givit så stort utslag. Jag ger tre exempel
1. Att inför sommarens stängning vara med och påverka vilka veckor som ska vara
stängningsveckor. 7 av 28 familjer valde att säga sin mening
2. Att inför planerandet gå ut och be vårdnadshavarna tycka till om hur vi skulle lägga
dessa dagar. 3 av 26 familjer valde att svara
3. Att ge vårdnadshavarna möjlighet att svara på den enkät med både slutna och öppna
frågor och en möjlighet att fritt skriva hur man upplever samverkan i dag och hur man
skulle vilja ha det i framtiden. som skall/skulle ligga till grund för detta arbete. (3 av
24 familjer valde att svara) Här hade också varje vårdnadshavare möjlighet att svara,
man behövde alltså inte svara som familj. Det är alltså tre av 48 personer som valt att
svara. Efter att ha skickat förfrågan om ifall mail med enkät ej kommit fram fick jag
ytterligare 8 svar och där med ett underlag som kanske kan vara acceptabelt för en
uppgift som denna.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att hitta arbetsformer som tillåter att vårdnadshavarna blir delaktiga i
planering och utvärdering av vårt arbete samt också kan ges möjlighet att tycka till om olika
frågor som kommer att påverka dem och deras barn. Enligt min uppfattning så skulle det
innebära att man i skrivningarna i skollagen är med och bestämmer om saker som berör en
som familj och som berör ens barn. Det kan vara frågor som barngruppens storlek. Eller olika
renoveringsprojekt inne och utanför lokalen. I läroplanens skrivningar är man delaktig i form
av att utvärdera likabehandlingsplan och arbetsplansmål samt delaktig i att föreslå aktiviteter
som kan leda till att de mål som finns i de olika dokumenten uppfylls. Det kan vara att det
finns utställningar att besöka, eller att man kan tipsa om olika material, böcker, aktiviteter.
. Det finns många frågeställningar man kan formulera: för mig är de mest centrala följande.
1. Vad vill jag som förskolechef ha ut av samverkan?
2. Vad vill vårdnadshavarna ha ut av samverkan?
Mer konkreta frågeställningar blir då
1. Hur anser jag att vårdnadshavaren idag ges möjlighet till samverkan/reellt inflytande?
2. Hur upplever vårdnadshavarna att de i dagsläget har möjlighet till att samverka, till
reellt inflytande?
3. Hur stort är intresset för samverkan och att ha reellt inflytande?
2. Tolkningsram
Efter att ha sökt i 51196 avhandlingar på avhandlingar.se (2013-08-30) och fått en träff på
föräldrasamverkan och 0 träffar på föräldrasamverkan i förskolan samt sökt på Adlibris på
Föräldrasamverkan och fått två träffar och föräldrasamverkan i förskolan och fått 0 träffar blir
man direkt medveten om att det inte finns många inom den akademiska / pedagogiska världen
5
som intresserar sig för hur man i dagsläget arbetar och utvecklar arbetet med
föräldrasamverkan i förskolan. Inte heller då jag söker på Skolverkets hemsida får jag så
många träffar på föräldrasamverkan i förskola eller skola.
Alla tre träffar som jag får handlar i någon bemärkelse om föräldrasamarbete i en
mångkulturell aspekt. Detta var inte vad jag hade som intention att undersöka utan
föräldrasamverkan generellt mellan förskola och vårdnadshavare.
Detta till trots har jag ändå genom att läsa dessa skrifter och flera av utredningarna och
rapporterna som skrivits genom åren rörande föräldrasamverkan och föräldrars reella
inflytande kommit till insikt med att begreppet samverkan och reellt inflytande tolkas
mycket olika i olika skrifter. I t.ex. Regeringens proposition Kvalitet i förskolan (Prop.
2004/05:11) behandlas samverkan nästan uteslutande i termer av att man på förskolan
bör genomföra ett utvecklingssamtal varje termin.
”Vidare gör regeringen bedömningen att samverkan mellan hem och förskola
behöver stärkas genom att personal och föräldrar genomför utvecklingssamtal
minst en gång varje halvår samt genom att inflytanderåd inrättas där föräldrar kan
komma till tals.” (Prop. 2004/05:11)
Medan propositionen Kvalitet i förskolan behandlar utvecklingssamtal så pratar man i
slutbetänkandet av skolkommittén: Skolfrågor – Om skola i en ny tid (SOU 1997:121)
om vikten av att föräldrar får ett reellt inflytande över sina barn skolgång. Kommittén
grundar sina uttalande på att de tror/tycker sig veta att föräldrar vill ha inflytande.
Bouakaz (2007) skriver om föräldrainflytande i skolan i ett mångkulturellt område i
Malmö. Han menar att det under hela 1900-talet har pågått en politisk debatt om
föräldrars inflytande i och på skolan. Han pressenterar fyra modeller som under seklet
har varit gällande för samarbete inom skolan. 1) The separation model: Där föräldrar
och lärare ses som naturliga fiender med olika förhållande till barn/elev. Där läraren
utför sin roll som expert och gränssättare. 2) The partenrship model: Modellen växer
fram efter andra världskriget som ett svar på behovet av lika möjligheter till utbildning.
Efter 1970 har modellen breddats och innehåll en stor mängd idéer vad det gäller
föräldraengagemang och föräldrars involvering i skolan. 3) The user-participation
model: Modellen växer fram under 1960-talet då föräldrar blev mer involverade i olika
skolstyrelser. 4) The choice model: Modellen växte fram internationellt under 1980-talet
men kommer till Svenska skolor först under 1990-talet. Detta sker i en tid av skifte i
utbildningspolitiken som innebär att man lägger större vikt vid föräldrarnas rätt att välja
skola till sina barn. Alla modellerna ligger enligt avhandlingen till grund för hur
föräldraengagemang växer fram i Sverige.
Historiskt sett har man gått från att anse att föräldrar ska ges möjlighet till att bara
påverka skolan generellt till att i slutet av förra seklet prata om att föräldrar ska ses mer
som en resurs för skolan vad det gäller att lära känna varje enskild elev och dennes
behov.
6
Under 1990-talet får föräldrarna enligt Bouakaz (2007) rollen som kunder på en
utbildningsmarknad. Detta innebär också att lärarens professionalitet sätts på agendan
och att man börjar se på lärarens roll på ett annorlunda sätt. Man kommer tillbaka till de
faktum att man en gång i tiden ansåg att det behövdes skolor för alla för att samhället
ville ges möjlighet till en god fostra och att prägla barnen till väl fungerande
samhällsmedborgare.
Birnik (1999) beskriver hur lärarens roll idag bygger mycket på att skapa interpersonella
relationer mellan sig själv och var och en av sina elever. Han menar vidare att lärare i
dag är mer handledare än undervisare. Att läraren i dag bör ha mer omsorg av eleven
menar Birnik beror på att unga människor i dag är instabila i både familj och samhälle,
en anledning till det är att samhället har blivit mindre personligt. Något som också
framhålls av Ritchey (1998) som menar att vi gått från samhällsorienterande demokrati
till en individcentrerad demokrati. Det vill säga att vi som individer tidigare engagerade
oss i fackföreningar och folkrörelser medan vi i dag engagerar oss i mer konkreta
vardagsproblem. Det handlar menar Ritchey om att vi vill kunna ha inflytande över vår
bostad, bostadsområdet, barnomsorg, skola, fritid och våra arbeten.
Bouakaz (2007) avslutar sin historiska kavalkad med att konstatera att föräldrar aldrig
riktigt givits chansen att vara med och påverka eller har haft reellt inflytande på skolan
Argument från lärare till att detta inte kan fungera skulle vara att intresset är lågt
Bouakaz menar då att det är där man får börja. Man startar lämpligast med att presentera
sina styrdokument och vilka mål som finns för verksamheten. Han menar vidare att det
är helt avgörande för samarbetet hur vi pratar med föräldrarna.
Alla dessa spörsmål kretsar kring skolan och skolans möjligheter och svårigheter att
samarbeta med föräldrarna. När det kommer till förskola och hem är det svårare att hitta
något som är skrivit både på akademisk nivå och på utredningsnivå. Nordal, Gamst &
Nilsen (2013) skriver om Promoting client-centred competence building. I ett försök att
kartlägga sina egna förskolor vad det gäller servicedesign. De tre vill genom sitt projekt
ta reda på om personalen på förskolorna de undersöker har kunskaper om kundernas
behov. De undersöker upplevelsekvalitet och kriteriekvalitet. Man tycker sig kunna se
att kvalitet knyts till personalen. Varje enskild förskola bör menar man gå igenom vad
som är målet med själva föräldrasammarbetet och vilka metoder som ska användas både
med tanke på enskilt barn så som barn i en grupp. Man menar också att samarbetet
mellan förskolan och föräldrarna måste skapas i en kommunikativ process. Likt Sverige
har man i Norge där rapporten är skriven i uppdrag att samarbeta med hemmet
Rapporten hänvisar till Eeva Huttunen i Finland som i sin forskning har konstaterat att
samarbete mellan familjen och förskolan blir till det bästa för barnets utveckling.
Regeringens proposition och de utredningar som ligger till grund för denna speciellt då
skollagberedningens motivtext som sedan kommenteras i propositionen kommer
tillsammans med tolkningsramen att ligga till grund för mina reflektioner över resultatet
på den enkät som jag bygger mitt arbete på. Jag redogör för dessa utredningar i den
löpande analystexten.
7
3. Metod
Jag har valt att via enkät samla in information från förskolans vårdnadshavare i fråga
om intresse för samverkan och hur detta samarbete enligt deras mening går- och skulle
kunna gå till. Jag har också i enkäten ställt några basic frågor om våra arbetsredskap för
att få svar på frågan om vi har lyckats eller inte med att förmedla vilka dessa är.
Jag kommer sammanställa materialet och därefter analysera ur en fenomenografisk
aspekt vad det är vårdnadshavaren kan mena med sina utsagor. Jag ska försöka förstå
vad- och hur de har förstått mina frågor samt hur de har tolkat- och förstått de lag- och
förordningstexter som jag bett dem ha till grund för sitt tyckande om samverkan i
förskolan.
Redovisning av enkäten görs i resultatdelen. Resultatet ställs mot redogörelse av
tidigare forskning från avsnittet tolkningsram samt lagstiftares och utredningars förslag
och önskemål på hur samverkan bör gå till. Jag ställer resultatet mot de frågeställningar
som jag pressenterat i inledningen. I Diskussionen ska jag sedan försöka komma fram
till vad resultatet betyder för mitt fortsatta arbete med att utveckla samverkan.
4. Resultat
Här följer en redogörelse för hur vårdnadshavare svarade på enkätfrågorna. Till varje ja
och nej frågorna fanns en mer öppen följdfråga. Jag redovisar först ja och nej frågorna i
diagram. Sedan kommer redogörelse för svaren på följdfrågorna. Frågorna är ställda för
att finna ut hur medvetna vårdnadshavarna i dag är om möjligheten att kunna påverka
samt hur intresserade vårdnadshavarna i dag är av att vara med och påverka. Noteras
bör att det efter svarstidens utgång på enkäten kom in ytterligare åtta enkäter så
resultatet är baserat på elva föräldrar / familjers enkätsvar.
4.1 Svar på de slutna frågorna i enkäten
Fråga 1.
Ges du möjlighet att i dagsläget ta del
av Montessoriförskolan Beatas mål
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
8
Fråga 2:
Fråga 3:
Fråga 4
Är du intresserad av att ta del av
Montessoriförskolan Betatas mål?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
Har du möjlighet att påverka verksamhetens arbete not målen?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
Är du intresserad av att vara med och påverka arbetet mot målen?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
9
Fråga 7
Fråga 8 (var egentligen tre frågor som redovisas här var för sig. a-c)
Skulle du vara intresserad av att delta i samverkans möte för at kunna påverka
förskolans verksamhet mot målen?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
a) Känner du till att vi har
likabehanlingplan?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
b) Känner du till att vi har arbetsplan?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
10
Fråga 5 och fråga 6 vara frågor som endast besvarades med egna svar inga ja och nej
frågor alltså. Dessa frågor redovisas under delen 4.2 Svar på öppna frågor i enkäten. Det
som är kommentarer till ja och nej frågorna.
4.2 Svar på de öppna frågorna i enkäten
De öppna frågorna i enkäten var kopplade till de slutna och skulle syfta till att
vårdnadshavarna gavs en chans att motivera sitt svar. Ja och nej frågor tenderar till att
låta saker bli hängande i luften. Det outsagda blir aldrig sagt och flera frågor än svar
uppkommer. Om kommentarer inte hade varit möjligha skulle man kanske föredragit att
göra en inkätundersökning istället. En sådan undersökning hade tillåtit en dialog mellan
frågeställare och den tillfrågade för att klargöra vad som egentligen menas. Den som
tolkar svaren (i detta fall jag) skulle alltså kunna ställa följdfrågor för att försäkra sig om
att tolkningen blir mer säker.
Fråga 1
Ges du möjlighet att i dagsläget ta del av Montessoriförskolan Beatas mål?
Om ja beskriv hur?
Det är egentligen fyra olika svar som återkommer och de är följande. Via e-post, på
föräldramöten, via månadsbreven och i samtal med personalen. Lite överaskande svarar
någon att de får ta del av målen via verksamhetens målbeskrivning och någon på
hemsidan medan någon annan saknar informationen på hemsidan. Någon tycker sig
också ha fått information vid inskolning. Någon undrar om mål mailats ut och har aktivt
sökt efter dessa vid vår ytterdörr där vi har en läroplan hängandes, men inte våra egna
mål.
Fråga 2
Är du intresserad av att ta del av Montessoriförskolan Beatas mål?
Varför?
De flesta svaren är knutna till att man har sina barn på förskolan och därför tycker att
det är viktigt att veta vad förskolan har för mål i arbetet med deras barn. Man vill veta
c) Känner du till att du ska ha möjlighet
att påverka dessa planers innehåll?
Ja
Nej
Vet inte
Ej svarat
11
vart förskolan är på väg och hur vi prioriterar. Det är viktigt för vårdnadshavare att veta
vad Montessoriförskolan Beata vill med sin verksamhet. Man vill förstå mål och
pedagogik så att man kan använda den även hemma eller om man inte håller med om
olika delar i mål och pedagogik kan föra fram dessa.
Fråga 3
Har du möjlighet att påverka verksamhetens arbete mot målen?
Om ja, hurdå? / Om nej, varför tror du att det är så?
På denna fråga är svaren mer spretiga men ett svar sticker ut och jag citerar det här
”Jag har möjlighet att önska, tycka och komma med förslag men jag vet ju egentligen
inte om jag kan påverka. Det kan finnas så många andra viljor, ekonomiska aspekter osv
så det jag vill/tycker kanske aldrig kan bli verklighet.”
Några tänker i stort andra tänker mer i detalj. Någon förutsätter bara att man kan vara
med och påverka om man har en ide om hur något kan vara. Någon annan blir mer
detaljerad och önskar att i samband med månadsbrevet få information om olika teman
och händelser under nästkommande månad för att kunna komma med idéer och förslag
som jag tolkar det. Flera tycker att man kan påverka vid föräldramöten eller via
föräldrarådet eller så kan man prata med förskolechefen, biträdande förskolechef eller
någon annan i personalen. Någon anser att man kan påverka via samtal med väl pålästa
argument. Någon annan känner sig mer osäker på hur den haft möjlighet att påverka
men menar att det nog inte finns någon avsikt att man som vårdnadshavare inte ska ha
möjlighet att påverka verksamheten.
Fråga 4
Ät du intresseras av att var med och påverka arbetet mot målen?
Varför?
De flesta som vill vara med och påverka motiverar det med att det på något sätt kommer
att gynna deras barn, det kan vara både direkt och indirekt. Man vill påverka hur barnen
har det på förskolan men också ha möjlighet att påverka hur- och vad man gör med sina
barn hemma. Någon anser att det är personalen som gör det faktiska arbetet men att
föräldrarna kan stötta. Någon påpekar att det genom att ta del får en större vi känsla och
att man då tar ett större gemensamt ansvar. En person som svara nej på frågan menar att
så länge det uppsatta målen är bra finns ingen anledning att vara med och påverka
arbetet mot målen.
Fråga 5
Beskriv vad du tänker att föräldrarådet gör och vad de har för roll på förskolan.
Det är tydligt att de flesta uppfattar föräldrarådet som någon typ av länk mellan
föräldrar och ledning. Ett forum dit föräldrar kan vända sig för att få hjälp att lyfta olika
frågor. Någon tycker att föräldrarådet skulle kunna fokusera på skolans upplägg, mål,
planer, utflykter, problem osv för att utgöra ett gott komplement till personal och
12
ledning på skolan. Någon tycker att föräldrarådet ska bolla idéer rent allmänt men också
diskutera frågor av mer specifik art som t.ex. personal och barn med speciella behov.
Fråga 6
Vad betyder föräldrarådet för dig?
Några anser att de lyfter frågor och ger synpunkter ur ett föräldraperspektiv. Några
anser att föräldrarådet är föräldrarnas chans att påverka verksamheten. Medan några
andra menar att föräldrarådet inte betyder så mycket utan att man hellre vänder sig till
ledningen om man har frågor eller synpunkter. Någon tillägger att det kan vara bra om
något händer och någon annan att man genom att lyfta frågan genom föräldrarådet kan
göra frågan mindre subjektiv och personlig. Någon undrar hur informationen från
föräldrarådet sprids till föräldrarna:
Fråga 7
Skulle du vara intresserad av att delta i samverkansmöten för att kunna påverka
förskolans verksamhet mot målen?
Om ja, vad skulle dina förväntningar på ett sådant möte vara? Om nej, varför?
Alla som har önskan om att delta i samverkansmöten har snarlika idéer om vad de
förväntar sig av ett sådant möte. Idéerna kompletterar också varandra. Att få påverka
tycka till och att delges mål och aktiviteter som planerats är ja sägarnas utsagor.
Ytterligare en utsaga handlar om att mötena ska vara effektiva för att flera ska tänka sig
att delta. Gärna 1 timma tre gånger per termin snarare än tre timmar en gång per termin.
En annan ja sägare vill men anser sig inte ha möjlighet att delta då annat i livet tar
mycket tid.
Nej sägarna har lite olika argument för att inte delta i möten. Någon anser inte att det
behövs så länge man tycker att målen är bra och verksamheten fungerar. Någon har bar
som snart ska sluta. Någon ytterligare hänvisar till att man hellre blir informerad på
månatlig basis och utifrån det kan komma med idéer och synpunkter.
Fråga 8 med sina tre delfrågor hade inga följdfrågor.
4.3 Kullturanalysdelen i enkäten
Tanken från början var ju att bara ge vårdnadshavaren möjlighet att fritt tänka och
skriva kring samverkansdelen på förskolan. Efter övervägande beslutade jag att göra en
kombination av slutna frågor med möjlighet till öppna följdfrågor där vårdnadshavare
kunde motivera sina ja och nej svar. Men jag ville också låta vårdnadshavarna få
möjlighet att helt fritt tänka kring begreppet samverkan i förskolan i en form som liknar
kulturanalysens. Kulturanalys kan kort beskrivas som en metod för att få fram en
förskolas kultur inom de område som man väljer att fråga om. I detta fall ställde jag en
öppen fråga riktad till vårdnadshavare för att kunna identifiera vårdnadshavarnas
uppfattning om förskolans kultur kring fenomenet föräldrasamverkan Berg (2011)
menar att man för att utveckla skolan måste kartlägga skolans kultur.
13
Frågan framställdes på följande sätt
Skriv en löpande text om dina tankar kring att som vårdnadshavare/förälder påverka
verksamhetens arbete mot måluppfyllelse.
Du kan ha följande lagtexter och förordningar som utgångspunkt då du skriver.
Hänvisar till skollag 4 kap. §§12-13. Samt Lpfö-98 (rev) 2.4 Förskola och hem och
Lpfö-98 (rev) 2.7 Förskolechefens ansvar. (I enkäten var alla lag- och förordningstexter
utskrivna)
Vad betyder texterna för dig och hur anser du att Beata arbetar i dag för att uppfylla
kraven i dessa lagar och förordningar. Vd gör vi bra/dåligt. Vad ska vi göra som nu, vad
ska vi göra annorlunda, vad ska vi göra bättre?
Beskriv dina förväntningar på och medvetenhet kring förskolans mål.
Många svar kom och till en början delade jag in dem i positiva utsagor, negativa
utsagor, förslag på förändringar och tankar om samverkan. Listan blev lång så jag
försökte skala bort allt som inte rörde den direkta frågan nämligen samverkan.
På den positiva sidan var det övervägande delen svarande nöjda med de månadsbrev
som skrivs och lämnas till vårdnadshavarna i slutet av varje månad. Här var det lättare
att ta till sig lag- och förordningstexter ”Dessa månadsbrev är helt underbara” skrev en
svarande. Man ansåg att vi vara bra på att kommunicera hur vi arbetar med planen och
att man genom föräldramöten hade möjlighet att påverka förskolans arbete.
Förskolan fick mycket feedback på hårt arbete för kvalitet och för barn. Många är
generellt nöjda både med det dagliga och med större frågor som t.ex. personal-
rekryteringar.
På den negativa sidan fans åsikter om att förskolan allt för sällan anpassar sig efter
hemmet och att föräldrar inte ges allternativ vid t.ex. stängningsdagar i form av
planeringsdagar och klämdagar. Här togs också upp om sjuka syskon och möjligheten
att vara eller inte vara på förskolan när man har sjukt syskon. Någon svarande tyckte att
det var svårt att utvärdera när man inte träffar personal vid hämtning som har detaljerna
över vad som hänt under dagen. Ett par skribenter tycker att föräldramötena är
ostrukturerade och att de drar ut på tiden.
Det är alltid härligt när vårdnadshavarna inte bara kommer med synpunkter utan också
har konkreta förslag på vad man kan göra för att lösa saker som uppstår i vardagen.
På förslagssidan kom det upp bland annat att man i månadsbreven kan skriva vad som
kommer att hända under nästa månad på Beata. Någon föreslår sammarbete med andra
förskolor, bara vikarier, föräldrar som ställer upp som vikarie eller att alla pedagoger
inte behöver vara med vid planeringsdagar. Någon föreslår intensiva möten på en timma
och att de då skulle vara flera möten som är kortare ”hellre tre som är en timma var än
ett som är tre timmar” skriver skribenten.
14
En vårdnadshavare delger sina tankar om hur samverkan mellan föräldrar och förskola
skulle kunna gå till/går till. Vårdnadshavaren vill att Beata pressenterar målbilder och
en plan för hur man under året ska arbeta med dessa. Beata pressenterar också ett nuläge
i samband med detta. Sedan pressenteras mål på kort och lång sikt och vårdnadshavarna
ges möjlighet att komma med input på detta. Enligt skribenten fungerar detta ok i dag.
En intressant skrivning från en svarande är också att denne tror att det i stort kan bli
svårt att låta ”ej utbildade pedagoger” vara med och styra utbildningen. Skribenten tror
vidare att detta skulle kunna skapa oro Jag ska återkomma till detta senare i
resultatdelen. Som jag tolkar skribenten ska föräldrar förstå pedagogiken och därefter
besluta om det passar för denne och dennes barn. Även detta återkommer jag till senare
i resultatdelen.
4.4 Analys av enkätsvaren
4.4.1 Intresse av att ta del av mål och påverka verksamheten
Den fråga som först och främst behöver besvaras är kanske den om vårdnadshavarna är
intresserade av att ta del av målen och att ha möjlighet till reellt inflytande. Enkäten
visar tydligt att vårdnadshavarna är intresserade av att ta del av våra mål. En
övervägande majoritet är också intresserade av att påverka arbetet mot målen.
Skolkommittén (SOU 1997:121) hävdar i sitt slutbetänkande att föräldrar har självklar
rätt att ta del i och ansvara för sina barns fostran. För att detta ska bli verklighet krävs
sammarbete mellan hemmet och skolan. Kommittén anser också att föräldrar kan vara
en resurs till skolan och des personal om samarbetet utvecklas och fördjupas. De anser
vidare att föräldrar ska kunna medverka i rådgivande och beslutande organ.
Skolkommitten hänvisar till att en mängd undersökningar visar att föräldrar vill ha
inflytande, något som enkäten bekräftar. Den första delen av enkätens frågor är skriven
utifrån Lpfö-98 (rev) och handlar om möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet.
Skollagen har inga direkta skrivningar om just inflytande på mål men ur ett
fenomenologiskt perspektiv skulle man kunna förstå skollagens kap 4. §12 om att
vårdnadshavare för barn i förskolan /--/ ska erbjudas möjlighet till inflytande över
utbildiningen i både stort och smått som möjlighet att även påverka måluppfyllelse.
Enligt regeringens proposition (Prop 2009/10:165) finns ingen motsvarighet i tidigare
skollag och har enligt skollagsberedningen (Ds 2009:25) tillkommit för att alla ska ha
ett reellt inflytande. Denna inställning kommer till uttryck redan 2004 i den dåvarande
regeringens proposition Kvalitet i förskolan (Prop. 2004/05:11) Man menar att det för
de yngre barnen måste finnas ställföreträdare i form av vårdnadshavare. Beredningen
hänvisar till föräldrabalken som lagstadgar att vårdnadshavaren har det övergripande
ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Föräldrarna har också i denna ställning
enligt beredningen en annan utgångspunkt, utifrån detta är det självklart att vårdnads-
havaren ska ges möjlighet till inflytande och insyn i verksamheten.
Skollagsberedningen visar på skillnaden i formulering ”ska ha möjlighet till inflytande
över utbildiningen” för vårdnadshavare och ”ska ges inflytande över utbildningen” för
15
barn och elever. Där det första uttrycket anses mer allmänt än det senare. Beredningen
menar vidare att vårdnadshavaren i praktiken inte kan erbjudas deltagande i samma
utsträckning som barnen då de inte är på plats under verksamheten. Beredningen
poängerar också självklarheten i att det är den pedagogiska personalen som ansvarar för
hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas med barnen. Uttryck av detta
slag ses även i Slutbetänkandet av skolkommitten (SOU 1997:121) med uttryck som att
föräldrar självklart inte ska ta över lärarns uppgift som professionell pedagog. I
enkätsvarens fria svar på fråga fyra uttrycker en skribent att det är personalen som ska
sköta det pedagogiska ansvaret och att föräldrar ska stötta. Även i den fria texten
framkommer det från någon skribent, som jag tidigare redogjort för, att denne anser att
det skulle vara svårt för föräldrar utan adekvat utbildning att vara med och styra
utbildiningen. Skribenten fortsätter med att det om föräldrar skall vara med och fatta
olika beslut skulle komma att skapa oreda. En insikt som Skolkommitten i sitt
slutbetänkande (SOU 1997:121) helt saknar. De menar istället att …
Vi hävdar att föräldrarna, för att ta del i skolans angelägenheter, egentligen inte
behöver någon annan kompetens än den de har i egenskap av föräldrar, yrkesutövare
och samhällsmedborgare/--/Föräldrarnas eventuellt bristande kunskaper om skolan är
dessutom ett övergående fenomen Efter hand kommer de, genom att delta i styrelse-
arbetet att lära sig mycket om skolan och skolans villkor. (SOU 1997:121, s. 122)
Visserligen är utredningen från 1997 och inga likande tankar kommer till uttryck i
skollagsberedningens motivtexter (Ds 2009:25) Jag anser dock att uttalandet inte stärker
skolans personal och ledning i sitt arbete. Jag ställer mig frågan varför man i skoallagen
slår fast att rektor eller förskolechef kan bara den bli som har pedagogisk erfarenhet
samt varför man från statens sida satsar så mycket pengar på att utbilda rektorer och
förskolechefer om vem som helst ändå kan komma in och ha en åsikt och beslutande
rätt om skolan.
4.4.2 Möjligheten av att ta del av mål och påverka verksamheten
Jag börjar då jag tittar på fråga ett och tre med att konstatera att de flesta
vårdnadshavare på förskolan anser sig ha möjlighet att ta del av förskolans mål. Jag
konstaterar också att de som inte anser sig ha möjlighet är vårdnadshavare som är
förhållandevis nya på försklan. Jag fortsätter med att konstatera att de dock inte är så
nya att det är en ursäkt för att de inte skulle ha hunnit att delges information om våra
mål och arbetet kring dessa.
Våra fastslagna rutiner för att delge målen till vårdnadshavarna är att i augusti skicka ut
dessa dokument via e-post. Tidigare har detta rört sig om likabehandlingsplanen och
korta målbeskrivningar på olika områden. Från i år skickas likabehandlingsplan och det
som vi valt att kalla vår arbetsplan. Förra läsåret blev dessa dokument inte distribuerade
till vårdnadshavarna men i år har de gått ut till alla och kommer ligga till grund för
diskussioner under föräldramöte.
16
Bouakaz (2007) menar ju att det är en förutsättning för ett verksamt sammarbete och för
att höja vårdnadshavarens intresse för att sammarbeta att man pressenterar förskolans
mål och det arbete förskolan ska göra för att uppnå dessa. Jag upplever att någon av
skribenterna i enkäten sätter fingret på just detta genom att formulera sig i termer av att
man tänker sig att förskolan pressenterarar formulerade målbilder och visar en plan för
hur målen ska nås. Skribenten vill även att ett nuläge pressenteras och att denne får veta
något om kortsiktiga och långsiktiga mål. I samband detta får sedan vårdnadshavaren
komma med förslag och synpunkter.
När det kommer till frågan om man kan påverka arbetet mot målen är det några få som
anser att de inte kan det, något färre än de som ville ta del av målen tycker att man kan
påverka och några vet inte hur de kan påverka. Fråga tre är ju starkt förknippad med
fråga åtta c. Båda handlar om att kunna påverka där den första är mer allmän och den
sista mer specifik. Jag ser nu att jag kanske borde formulerat den första frågan ännu mer
allmänt t.ex. Anser du att du har möjlighet att påverka eller ha reellt inflytande på
Montessoriförskolan Beata? Intressant är att skribenterna nästan exakt har svarat helt
tvärt emot på de båda frågorna. Många ansåg i fråga tre att de kunde påverka, de fria
svaren vitnar om att detta sker genom att man deltar i föräldramöte, att man pratar med
personal eller ledning om man har idéer eller frågor. Samt att man kan vända sig till
föräldrarådet. Jag tolkar detta som att man tänker sig påverkan som något som kan ske i
alla delar i förskolan men att man inte förknippar det med det arbete vi gör. Det vill säga
det arbete som vårdnadshavarna anser sig kunna påverka med några styrdokument. När
frågan dyker upp i en annan skepnad nämligen den att man kan påverka
Likabehandlings plan och arbetsplan blir svaret precis det motsatta. Ungefär lika många
som tidigare svarat ja på frågan om påverkan svarar nu nej. En viktig insikt för en
förskolechef med tanke på att Bouakaz (2007) lägger så stor vikt vid tydligheten i
skolans arbete. Jag applicerar detta även på förskolans arbete med samverkan. I
inledningen beskriver jag hur det är just detta som är den stora utmaningen för mig.
Genom att skapa tydlighet i våra dokument och i hur vi arbetar med dessa samt hur
samvekan i praktiken ska gå till lägger vi en grund för ett verkningsfullt arbete med
samverkan. Även i Propositionen Kvalitet i förskolan (Prop. 2004/05:11) menar man
som Bouakaz att vårdnadshavaren för att kunna påverka och utöva inflytande måste få
information och kunskap om verksamheten.
Skolverket konstaterar dock i sin utredning 2001/02 att det med det informationsflöde
som finns i dag finns en uppenbar risk för att rätten till inflytande på alla plan inte blir
av. Även här ser man kommunikation som den viktigaste faktorn när info ska bearbetas
och sedan mynna ut i handlande och inflytande från vårdnadshavarens sida.
Frågorna här ovan ska sättas i samband med frågan om deltagande i specifika
samverkansmöten. I det avseendet är det ungefär lika många som vill komma på sådana
möten som inte vill. Något flera ja sägare. Den största anledningen bland de som svarar
nej är nog tid. Bristen på tid för alla i samhället gör sig påmind även på förskolan.
Någon vill heller inte delta för att man snart ska sluta och någon ytterligare vill inte
17
delta så länge man kan ha koll på målen och arbetet mot dem och känner sig nöjd med
de mål som sats upp och aktiviteterna som ska genomföras för att uppnå dessa mål.
Frågan blir då på vilka olika sätt man kan bedriva samverkan och ge vårdnadshavarna
reellt inflytande? Förutom att träffas på möten. Kommunikation är en återkommande
term för att beskriva ett lyckat sammarbete. För mig betyder kommunikation vid en
första anblick att man ses öga mot öga. Men kommunikation skulle också kunna ske
med hjälp av elektroniska hjälpmedel. Oändliga remissvar har ju läst i och med detta
arbete och jag ser personligen inga hinder i att skicka ut frågor på remiss där förskolan
sedan kan ta med svaren i sina beslut. Ett sätt utesluter ju inte ett annat och olika frågor
kan ju också tänkas lämpa sig för olika kommunikativa former.
4.4.3 Föräldrarådets betydels på förskolan
Frågorna om föräldrarådet som idag får räknas som ett forum för samverkan ställdes för
att få en uppfattning om hur vårdnadshavarna själva ser på detta råd. Även om jag delar
en av skribenternas uppfattning om att vi borde diskutera frågor som förskolan upplägg,
mål, planer m.m. så upplever jag genom enkät svaren att alla uttrycker att det är bra med
ett föräldraråd som kan bolla olika frågor med ledningen. Föräldrarådets medlemmar är
idag de som frivilligt anmäler intresse av att delta i rådet.
I formuleringar och funderingar kring skolkommittens förslag på lokala styrelser där
föräldrar har majoritet så som det formuleras i betänkandet Föräldrar i självförvaltade
skolor (SOU 1995:103) reflekteras i yttrandet av utbildningsdepartementet (Dnr
95:2239) frågan om vilka som skulle ingå i en sådan styrelse. Utbildningsdepartementet
menar att detta bör klargöras och hänvisar till skolverket som anser det vara en viktig
demokratisk fråga. Funderingar väcks också kring vilka frågor som kan få beslutas,
vilken roll rektor i skolan får och vad som händer om föräldrarna i rådet blir osams. Jag
kan inte erinra mig att föräldrarådet någonsin haft så många intressenter att någon
behövts uterslutas. Rent hypotetiskt skulle det ju kunna bli så och då är frågan vem som
beslutar om vilka som ska vara med och på vilka villkor.
Det jag dock kan se är att våra deltagare stämmer väl in på den beskrivning som Ritchey
(1998) gör av en svensk kvinna i medelålder ur medelklass som den typiska
representanten för en lokal styrelse med föräldramajoritet. I sitt omfattande
undersökningsmaterial hittar hon t.ex. bara en ensamstående förälder och vid en skola i
Malmö där 80% av eleverna hade invandrarbakgrund fanns endast två föräldrar med
invandrarbakgrund bland de sju ledamöter som satt i den lokala styrelsen.
I dagsläget konstaterar jag att föräldrarådet av de flesta ansågs vara en instans dit man
kan vända sig om man behöver hjälp samt att de genom att se på och förmedla tankar
kring verksamheten ur ett föräldraperspektiv blir ett språkrör mellan just
föräldragruppen och ledningen.
18
4.4.4. En fråga om medvetenhet
Fråga åtta med sina tre delfrågor ställdes för att jag som förskolechef skulle få något att
utgå ifrån. Frågan belyser vilken medvetenhet som finns kring de dokument som
förskolan arbetar efter. Glädjande nog vet alla enkätsvarare att vi har en
likabehandlingsplan. Att inte så många skulle vara medvetna om vår arbetsplan är inte
alls överraskande. Den är fortfarande i ett stadie av uppstart. Vi arbetar hårt med att
göra nulägesanalyser för våra olika fokusområden. Under tiden som vi utvecklar detta
arbete får vårdnadshavarna hålla till godo med en produkt som förmodligen i dagsläget
upplevs som något förvirrad. Mål och resultat delen till trots, men det är inte helt lätt att
hitta bra rutiner och struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Vår läsning är något i
stil med det förslag från skribent ang. nulägesanalyser, målbilder och systematisk
utvärdering av detta. Jag tror verkligen att vi kan ha hittat en form som vi kan bemästra
när allt väl faller på plats.
4.4.5 Viktiga insikter för mig som förskolechef
En viktig punkt som tas upp i propositionen Kvalitet i förskola (Prop. 2004/05:11) som
har att göra med mig som förskolechef är att personalens attityder till inflytande är
mycket avgörande för föräldrars motivation och intresse att delta. Personalen måste se
fördelarna och få stöd i att utveckla metoder och redskap för arbetet med samverkan.
Man avslutar med att säga ”Flera utvärderinga visar också på den avgörande roll som
rektor/förskolechef har för verksamhetens utveckling i denna fråga” (Prop. 2004/05:11)
Jag skrev redan i inledningen att jag som förskolechef behöver utveckla arbetet med
samverkan till att bli något som känns roligt och framåtsträvande istället för som nu
jobbigt och betungande. Här bidrar jag väldigt lite till att uppmuntra min personal till att
vilja arbeta med samverkan.
Jag får helt enkelt dra på mig mina HR-perspektivglasögon och träna på att inte bara se
på personalen och deras många resurser utan även på vårdnadshavarna och deras
möjlighet till att bidra med resurser. Med Bolman och Deals (2012) beskrivning av hur
det med HR-perspektivet visar sig att företag som är högpresterande är bättre på att
förstå och tillgodose både personal och kunders behov vill man ju som förskolechef
utifrån sina egna tankar om verksamheten men också utifrån de kommentarer som nu
kommit fram i enkätsvaren se på verksamheten som relativt högpresterande. Med denna
vetskap kan det som förskolechef vara klokt att sluta tro att verksamheten är på ett visst
sätt och ta reda på hur kunder och personal ser på det som Nordal m.fl. (2013) kallar för
service design. Flera frågor som kan passa in på detta kom upp i enkätsvaren och några
av dessa kan man lyfta i ett forum där man ställer förskolans kvallitet mot dess service.
5. Diskussion
Jag tycker att jag genom mitt arbete: inläsning av tidigare forskning och div. rapporter
och utredningar har fått en klarare bild av vad som menas med samvekan i olika
sammanhang. Tre fällt tycker jag mig ha identifierat. 1) samverkan på ett plan där
19
föräldramöten och utvecklingssamtal spelar en stor roll och ska bidra till att
vårdnadshavare kan påverka arbetet med dennes barn, genom att ge personalen
information om barnet. 2) Samverkan i den bemärkelsen att vårdnadshavaren ges
möjlighet att delta i utvärdering och planering för de strävansmål som finns för
förskolan och som knyts till de mål som förskolan själva formulerar. 3) Samverkan ur
ett skollagsperspektiv där det handlar om att vårdnadshavaren ska ha ett reellt inflytande
över större beslut som ska fattas om förskolans organisation, där beslutet påverkar
vårdnadshavaren och dennes barn.
I detta arbete har tonvikten legat på punkt två. Men även samverkan i stort har berörts.
Att kunna ge vårdnadshavarna reellt inflytande vad det gäller att vara med i
utvärderings och planeringsarbete ser jag som förskolechef inte som någon svår sak att
organisera. Genom att plocka upp tråden från skribent om att i månadsbrev förmedla
vad som händer nästkommande månad och genom att organisera det systematiska
kvalitetsaretet så att man systematiskt månad för månad går igenom de olika
fokusområden som vi har i vår arbetsplan så kan man enligt min mening hitta en ganska
enkel form för att låta vårdnadshavarna ge sin syn på hur vi arbetat och ge dem
möjligheter att komma med förslag och synpunkter på hur arbetet ska fortskrida.
Vad det gäller det reella inflytandet över organisatoriska frågor är det inte lika självklart
hur arbetet ska gå till. Skollagstiftarna har lagstiftat mer generellt i denna fråga Det
finns inte några kriterier för vad vårdnadshavaren ska ges möjlighet att påverka. Man
menar att det är upp till varje enhet/förskolechef att själva avgöra vilka frågor som
lämpar sig att ta upp till diskussion. Som jag upplever enkätsvaren så är de över lag
positiva och tycker att vi gör ett bra arbete med barnen. Någon efterfrågar dok att
förskolan ska anpassa sig till hemmet istället för tvärt om. Frågan blir då: Om vi ändrar
på vår organisation för att bli bättre på service design kan vi då behålla den kvalitet som
vi i dag har? Låt oss säga att det i samverkan skulle beslutas att inte alla pedagoger ska
delta vid planeringsdagarna. Får vi då t.ex. en bra bild av nuläget om alla inte får
möjlighet att ge sin bild? Om vi bestämmer att det är viktigt att få en helhetsbild. Hur tar
vi in information från de som inte ska vara med på planeringsdage? När ska de skriva
ner sina tankar kring de tolv fokusområden vi har i vår arbetsplan samt de sju
diskrimineringsgrunder vi har i vår likabehandlingsplan? Om denna personal måste göra
detta på tid som är avsatt för planering vad händer då med det dagliga arbetet som inte
under en längre tid kan planeras. Eller om vi väljer att fortsätta det kontinuerliga
planeringsarbetet och går i från på annan tid, hur blir det då med kvalitén i barngruppen
om det under en längre tid saknas pedagoger där? Kan man genomföra det arbete man
planerat om man bar är två istället för tre? Vill vi av arbetsmiljömässiga själ vara två
istället för tre på 12 respektive 21 barn? Vi hamnar i en spiral som jag inte tror att vi kan
ta oss ur. Och även om vårdnadshavarna tycker att de blir lidande för att vi har stängt på
våra planeringsdagar så skulle en lösning som innebär att inte alla pedagoger är med bli
en ännu större förlust för deras barn. Som förskolechef kan jag kanske också välja att se
det så att man i samband med att man väljer förskola informeras om att vi har stängt på
klämdagar och att det är en del av det koncept vi säljer. Redan i detta läge ska man ta
20
ställning till om det är något som passar ens familj och har man sedan tackat ja till plats
har man också tackat ja till konceptet. Enligt (SOU 1997:121) har föräldrarnas krav på
inflytande av skola också på politisk nivå mötts med förslag på ökad valfrihet. Men
konstaterar att föräldrar vill ha mer inflytande än så.
Resultatet blev något överaskande för mig. Det är ju helt solklart att vårdnadshavarna
både vill känna till målen för verksamheten och att de vill kunna påverka genom att ha
reellt inflytande. Jag trodde dock inte att så många skulle känna att de faktiskt har denna
möjlighet i dag och att föräldramöten, månadsbrev och samtal med personal eller
ledning skulle vara faktorer som spelade in till förskolans fördel. Jag har som så många
gånger för missat det lilla och gjort en höna av en fjäder. Inte där med sagt att vi inte
kan bli bättre på samverkan, för det kan vi ur många aspekter. För mig känns det nu som
att vi måste hitta en balans mellan de tre fält som jag identifierat. Jag har ju valt att
arbeta med frågan om samverkan för att jag länge känt att denna fråga inte alls varit
levande. Genom arbetet har jag upptäckt att vi gör många saker som av
vårdnadshavarna anses vara en möjlighet till inflytande men som vi på förskolan och jag
som förskolechef inte alls reflekterat skulle kunna vara en del av samverkan.
På frågan vad parterna vil ha ut av samarbetet känns det som vi har lite olika önskemål.
Som förskolechef är jag ute lite mer efter att komma åt service design tänket. Vad kan
vi faktiskt göra för att bemöta önskemål på rent organisatorisk nivå. För mig är barnen
alltid i fokus och vårdnadshavarens bekvämlighet glömmer jag bor. Att se
vårdnadshavaren ur ett HR-perspektiv har nog inte heller slagit mig. Därför har jag inte
här tänkt barn så mycket som vårdnadshavaren gjort. Majoriteten av skribenterna har ju
önskat att få del av mål och möjlighet att påverka för att de anser att det skulle gagna
deras barn. Oändligt många undersökningar hävdar också att oändligt många
undersökningar visar detta men ingen kan egentligen ge ett enda konkret exempel på
vad det innebär, vilket är lite märkligt enligt min mening.
Eftersom detta arbete till största delen baseras på rapporter, propositioner och en och
annan undersökning kan man ställa sig frågan på hur mycket vetenskaplig grund jag
kommer bygga detta arbete. Det är något som har slagit mig under resans gång att det
som produceras på begäran av politiken sällan verkar vara så vetenskapligt grundande.
Ofta känns det som det är några utredares egna tyckande som kommer fram. Flera
gånger har jag i läst att sammarbete gynnar barnen men aldrig varför det gynnar barnen,
på vilka sätt? Det verkar vara en välbevarad hemlighet.
Hur går det då med planen att skriva fram konstruktiva åtgärder för att utveckla detta
arbete. Från början ville jag göra upp en plan, där av arbetets namn. Men under resans
gång har jag fått en känsla av att jag vill börja samverkan med att låta vårdnadshavarna
säga sitt om vilka former som verkar mest lämpade, förslag har redan identifierats i
detta arbete. Under ett första samverkansmöte i november 2013 kommer frågan om
samverkan diskuteras. Utgångspunkten kommer vara detta arbete.
21
Referenser
Berg, G. (2011) Skolledarskap och skolan frirum, Lund: Studentlitteratur
Birnik, H. (1999). Lärare och handledning Ett relationistiskt perspektiv Lund:
Studentlitteratur:
Bolman, L.G., & Deal, T. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Lund.
Studentlitteratur:
Bouakaz, L. (2007) Parental involvement in school: What hinders and what promotes
parental involvement in an urban school. Doktorsavhandling, Lunds universitet,
samhällsvetenskapliga fakulteten.
Dnr 95:2239. Yttrande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ds 2009:25. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:
Fritzes offentliga publikationer.
Nordal, H. Gamst, I,. & Nilsen M.K, M. (2013) PRO competence: Promoting clent-
centred competence building. Högskolen Stord/Haugesund. Avdeling for
laererutdanning og kulturfag.
Prop. 2004/05:11: Kvalitet i förskolan. Stockholm: Regeringen
Prop. 2009/10:165: Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
Stockholm: Regeringen
Ritchey, E. (1998) Föräldrar i skolan – är det nå´t att ha?: En beskrivning av hur det
gick till när ett antal skolor bestämde sig för att inrätta lokala styrelser med
föräldramajoritet.
SKOLFS 2005:10. Allmänna råd och komentarer: Kvalitet i förskolan. Stockholm:
Fritzes offentliga publikationer.
SKOLFS 1998:16. Läroplan för förskolan (Reviderad 2010) Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
Skollagen. (2010:800) Med lagen om införande av skollagen (2010:801) Stockholm:
Norstedts Juridik
SOU 1997:121. Skolfrågor: Om skolan – Om skolan i en ny tid: Slutbetänkande av
Skolkommittén. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.