Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5

Öru, MDH, Hda

Kursgrupp

Att hitta ett fungerade arbetssätt för samverkan mellan

hemmet och Förskolan på Montessoriförskolan Beata.

Catina Karlsson

Irsta kyrkby 27

725 97 Västerås

070-208 67 87

Innehållsförteckning

1. Introduktion…………………………………………………………………………3

1.1 Syfte och frågeställningar……………………………………………………….4

2. Tolkningsram………………………………………………………………………..4

3. Metod………………………………………………………………………………..7

4. Resultat………………………………………………………………………………7

4.1 Svar på de slutna frågorna i enkäten…………………………………………….7

4.2 Svar på de öppna frågorna i enkäten…………………………………………….10

4.3 Kulturanalysdelen i enkäten……………………………………………………..12

4.4 Analys av enkätsvaren…………………………………………………………..14

4.4.1 Intresse av att ta del av målen och påverka verksamheten………………..14

4.4.2.Möjligheten av att ta del av målen och påverka verksamheten……………15

4.4.3.Föräldrarådets betydelse på förskolan……………………………………..17

4.4.4.En fråga om medvetenhet………………………………………………….18

4.4.5.Viktiga insikter för mig som förskolechef…………………………………18

5. Diskussion…………………………………………………………………………..18

Referenser………………………………………………………………………… 21

3

1. Introduktion

En uppsatts ska skriva ett ämne ska väljas. Ett ämne som kan bidra till utveckling på min

förskola. Många utvecklingsområden finns naturligtvis i en verksamhet men ett område som

jag som montessoriförskollärare till lika förskolechef aldrig arbetat speciellt mycket eller

aktivt med är det som har att göra med samverkan mellan förskola – vårdnadshavare.

Vi har under en längre tid på min förskola fokuserat på att få till stånd en likabehandlingsplan

och plan mot kränkande behandling. Arbetet började 2010 och vi har i skrivandets stund

precis utvärderat vår andra plan och satt upp nya mål för vår tredje. Det är en härlig känsla när

man har bemästrat en utmaning och känner att pusselbiten har fallit på plats. Nu kan vi vila i

att vi har en väl utarbetad, väl fungerande och inte minst laglig plan mot både diskriminering

(utifrån diskrimineringslagen) och mot kränkningar (utifrån skollagen)

Planen har dock fortfarande brister och de består framför allt i delen samverkan/inflytande

både för vårdnadshavare och barn. Något som finns med som mål under årets plan att råda bot

på. Ett dilemma som man alltid stöter på är dock ”tid” Att hitta tid för att utveckla

verksamheten är svårt, utveckling tar tid, i alla fall om den ska bli bestående. Det blir om än

svårare när man ska involvera de som inte befinner sig på arbetsplatsen mer än några få

minuter om dagen.

Under introduktionsdagarna för detta arbete väcktes idén om att arbeta med föräldra-

samverkan. Det kändes som att tiden var inne för att ta itu med de skrivningar i skollagen,

läroplanen och allmänna råd och kommentarer som finns författade för förskolan som gäller

samverkan mellan förskolan och hemmet. Där jag uppfattar att skollagen trycker på är att

vårdnadshavare ska ha möjlighet att lämna sina åsikter om större förändringar i förskolan som

påverkar dem och deras barn. Medan läroplanen och de allmänna råden pratar mer om att man

som vårdnadshavare ska ges möjlighet att påverka arbetet mot de strävansmål som finns i

läroplanen.

För mig som förskolechef finns regleringar för samverkan i alla dessa lagar och förordningar

och det känns nu som det är dags att ta tag i detta arbete och likt likabehandlingsplanen få

denna pusselbit att falla på plats. Som förskolechef är det mitt ansvar att hitta en arbetsform

som får detta arbete att kännas roligt och framåtsträvande istället för som nu, jobbigt och

betungande.

”Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar,

ett särskilt ansvar för att: det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under

medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda

barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, /--/formerna för

samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information

om förskolans mål och sätt att arbeta,” (Lpfö- 98 rev. s.16)

Utmaningen ligger i att finna en form för samverkan som kan kännas så meningsfull för

vårdnadshavaren att den vill delta i arbetet och samtidigt också bli givande för försklans

arbete och utveckling.

4

Tidigare erfarenheter i att försöka ge vårdnadshavare möjlighet till inflytande och i och med

detta arbete också en möjlighet att påverka hur arbetet rent konkret skulle kunna gå till har

inte givit så stort utslag. Jag ger tre exempel

1. Att inför sommarens stängning vara med och påverka vilka veckor som ska vara

stängningsveckor. 7 av 28 familjer valde att säga sin mening

2. Att inför planerandet gå ut och be vårdnadshavarna tycka till om hur vi skulle lägga

dessa dagar. 3 av 26 familjer valde att svara

3. Att ge vårdnadshavarna möjlighet att svara på den enkät med både slutna och öppna

frågor och en möjlighet att fritt skriva hur man upplever samverkan i dag och hur man

skulle vilja ha det i framtiden. som skall/skulle ligga till grund för detta arbete. (3 av

24 familjer valde att svara) Här hade också varje vårdnadshavare möjlighet att svara,

man behövde alltså inte svara som familj. Det är alltså tre av 48 personer som valt att

svara. Efter att ha skickat förfrågan om ifall mail med enkät ej kommit fram fick jag

ytterligare 8 svar och där med ett underlag som kanske kan vara acceptabelt för en

uppgift som denna.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att hitta arbetsformer som tillåter att vårdnadshavarna blir delaktiga i

planering och utvärdering av vårt arbete samt också kan ges möjlighet att tycka till om olika

frågor som kommer att påverka dem och deras barn. Enligt min uppfattning så skulle det

innebära att man i skrivningarna i skollagen är med och bestämmer om saker som berör en

som familj och som berör ens barn. Det kan vara frågor som barngruppens storlek. Eller olika

renoveringsprojekt inne och utanför lokalen. I läroplanens skrivningar är man delaktig i form

av att utvärdera likabehandlingsplan och arbetsplansmål samt delaktig i att föreslå aktiviteter

som kan leda till att de mål som finns i de olika dokumenten uppfylls. Det kan vara att det

finns utställningar att besöka, eller att man kan tipsa om olika material, böcker, aktiviteter.

. Det finns många frågeställningar man kan formulera: för mig är de mest centrala följande.

1. Vad vill jag som förskolechef ha ut av samverkan?

2. Vad vill vårdnadshavarna ha ut av samverkan?

Mer konkreta frågeställningar blir då

1. Hur anser jag att vårdnadshavaren idag ges möjlighet till samverkan/reellt inflytande?

2. Hur upplever vårdnadshavarna att de i dagsläget har möjlighet till att samverka, till

reellt inflytande?

3. Hur stort är intresset för samverkan och att ha reellt inflytande?

2. Tolkningsram

Efter att ha sökt i 51196 avhandlingar på avhandlingar.se (2013-08-30) och fått en träff på

föräldrasamverkan och 0 träffar på föräldrasamverkan i förskolan samt sökt på Adlibris på

Föräldrasamverkan och fått två träffar och föräldrasamverkan i förskolan och fått 0 träffar blir

man direkt medveten om att det inte finns många inom den akademiska / pedagogiska världen

5

som intresserar sig för hur man i dagsläget arbetar och utvecklar arbetet med

föräldrasamverkan i förskolan. Inte heller då jag söker på Skolverkets hemsida får jag så

många träffar på föräldrasamverkan i förskola eller skola.

Alla tre träffar som jag får handlar i någon bemärkelse om föräldrasamarbete i en

mångkulturell aspekt. Detta var inte vad jag hade som intention att undersöka utan

föräldrasamverkan generellt mellan förskola och vårdnadshavare.

Detta till trots har jag ändå genom att läsa dessa skrifter och flera av utredningarna och

rapporterna som skrivits genom åren rörande föräldrasamverkan och föräldrars reella

inflytande kommit till insikt med att begreppet samverkan och reellt inflytande tolkas

mycket olika i olika skrifter. I t.ex. Regeringens proposition Kvalitet i förskolan (Prop.

2004/05:11) behandlas samverkan nästan uteslutande i termer av att man på förskolan

bör genomföra ett utvecklingssamtal varje termin.

”Vidare gör regeringen bedömningen att samverkan mellan hem och förskola

behöver stärkas genom att personal och föräldrar genomför utvecklingssamtal

minst en gång varje halvår samt genom att inflytanderåd inrättas där föräldrar kan

komma till tals.” (Prop. 2004/05:11)

Medan propositionen Kvalitet i förskolan behandlar utvecklingssamtal så pratar man i

slutbetänkandet av skolkommittén: Skolfrågor – Om skola i en ny tid (SOU 1997:121)

om vikten av att föräldrar får ett reellt inflytande över sina barn skolgång. Kommittén

grundar sina uttalande på att de tror/tycker sig veta att föräldrar vill ha inflytande.

Bouakaz (2007) skriver om föräldrainflytande i skolan i ett mångkulturellt område i

Malmö. Han menar att det under hela 1900-talet har pågått en politisk debatt om

föräldrars inflytande i och på skolan. Han pressenterar fyra modeller som under seklet

har varit gällande för samarbete inom skolan. 1) The separation model: Där föräldrar

och lärare ses som naturliga fiender med olika förhållande till barn/elev. Där läraren

utför sin roll som expert och gränssättare. 2) The partenrship model: Modellen växer

fram efter andra världskriget som ett svar på behovet av lika möjligheter till utbildning.

Efter 1970 har modellen breddats och innehåll en stor mängd idéer vad det gäller

föräldraengagemang och föräldrars involvering i skolan. 3) The user-participation

model: Modellen växer fram under 1960-talet då föräldrar blev mer involverade i olika

skolstyrelser. 4) The choice model: Modellen växte fram internationellt under 1980-talet

men kommer till Svenska skolor först under 1990-talet. Detta sker i en tid av skifte i

utbildningspolitiken som innebär att man lägger större vikt vid föräldrarnas rätt att välja

skola till sina barn. Alla modellerna ligger enligt avhandlingen till grund för hur

föräldraengagemang växer fram i Sverige.

Historiskt sett har man gått från att anse att föräldrar ska ges möjlighet till att bara

påverka skolan generellt till att i slutet av förra seklet prata om att föräldrar ska ses mer

som en resurs för skolan vad det gäller att lära känna varje enskild elev och dennes

behov.

6

Under 1990-talet får föräldrarna enligt Bouakaz (2007) rollen som kunder på en

utbildningsmarknad. Detta innebär också att lärarens professionalitet sätts på agendan

och att man börjar se på lärarens roll på ett annorlunda sätt. Man kommer tillbaka till de

faktum att man en gång i tiden ansåg att det behövdes skolor för alla för att samhället

ville ges möjlighet till en god fostra och att prägla barnen till väl fungerande

samhällsmedborgare.

Birnik (1999) beskriver hur lärarens roll idag bygger mycket på att skapa interpersonella

relationer mellan sig själv och var och en av sina elever. Han menar vidare att lärare i

dag är mer handledare än undervisare. Att läraren i dag bör ha mer omsorg av eleven

menar Birnik beror på att unga människor i dag är instabila i både familj och samhälle,

en anledning till det är att samhället har blivit mindre personligt. Något som också

framhålls av Ritchey (1998) som menar att vi gått från samhällsorienterande demokrati

till en individcentrerad demokrati. Det vill säga att vi som individer tidigare engagerade

oss i fackföreningar och folkrörelser medan vi i dag engagerar oss i mer konkreta

vardagsproblem. Det handlar menar Ritchey om att vi vill kunna ha inflytande över vår

bostad, bostadsområdet, barnomsorg, skola, fritid och våra arbeten.

Bouakaz (2007) avslutar sin historiska kavalkad med att konstatera att föräldrar aldrig

riktigt givits chansen att vara med och påverka eller har haft reellt inflytande på skolan

Argument från lärare till att detta inte kan fungera skulle vara att intresset är lågt

Bouakaz menar då att det är där man får börja. Man startar lämpligast med att presentera

sina styrdokument och vilka mål som finns för verksamheten. Han menar vidare att det

är helt avgörande för samarbetet hur vi pratar med föräldrarna.

Alla dessa spörsmål kretsar kring skolan och skolans möjligheter och svårigheter att

samarbeta med föräldrarna. När det kommer till förskola och hem är det svårare att hitta

något som är skrivit både på akademisk nivå och på utredningsnivå. Nordal, Gamst &

Nilsen (2013) skriver om Promoting client-centred competence building. I ett försök att

kartlägga sina egna förskolor vad det gäller servicedesign. De tre vill genom sitt projekt

ta reda på om personalen på förskolorna de undersöker har kunskaper om kundernas

behov. De undersöker upplevelsekvalitet och kriteriekvalitet. Man tycker sig kunna se

att kvalitet knyts till personalen. Varje enskild förskola bör menar man gå igenom vad

som är målet med själva föräldrasammarbetet och vilka metoder som ska användas både

med tanke på enskilt barn så som barn i en grupp. Man menar också att samarbetet

mellan förskolan och föräldrarna måste skapas i en kommunikativ process. Likt Sverige

har man i Norge där rapporten är skriven i uppdrag att samarbeta med hemmet

Rapporten hänvisar till Eeva Huttunen i Finland som i sin forskning har konstaterat att

samarbete mellan familjen och förskolan blir till det bästa för barnets utveckling.

Regeringens proposition och de utredningar som ligger till grund för denna speciellt då

skollagberedningens motivtext som sedan kommenteras i propositionen kommer

tillsammans med tolkningsramen att ligga till grund för mina reflektioner över resultatet

på den enkät som jag bygger mitt arbete på. Jag redogör för dessa utredningar i den

löpande analystexten.

7

3. Metod

Jag har valt att via enkät samla in information från förskolans vårdnadshavare i fråga

om intresse för samverkan och hur detta samarbete enligt deras mening går- och skulle

kunna gå till. Jag har också i enkäten ställt några basic frågor om våra arbetsredskap för

att få svar på frågan om vi har lyckats eller inte med att förmedla vilka dessa är.

Jag kommer sammanställa materialet och därefter analysera ur en fenomenografisk

aspekt vad det är vårdnadshavaren kan mena med sina utsagor. Jag ska försöka förstå

vad- och hur de har förstått mina frågor samt hur de har tolkat- och förstått de lag- och

förordningstexter som jag bett dem ha till grund för sitt tyckande om samverkan i

förskolan.

Redovisning av enkäten görs i resultatdelen. Resultatet ställs mot redogörelse av

tidigare forskning från avsnittet tolkningsram samt lagstiftares och utredningars förslag

och önskemål på hur samverkan bör gå till. Jag ställer resultatet mot de frågeställningar

som jag pressenterat i inledningen. I Diskussionen ska jag sedan försöka komma fram

till vad resultatet betyder för mitt fortsatta arbete med att utveckla samverkan.

4. Resultat

Här följer en redogörelse för hur vårdnadshavare svarade på enkätfrågorna. Till varje ja

och nej frågorna fanns en mer öppen följdfråga. Jag redovisar först ja och nej frågorna i

diagram. Sedan kommer redogörelse för svaren på följdfrågorna. Frågorna är ställda för

att finna ut hur medvetna vårdnadshavarna i dag är om möjligheten att kunna påverka

samt hur intresserade vårdnadshavarna i dag är av att vara med och påverka. Noteras

bör att det efter svarstidens utgång på enkäten kom in ytterligare åtta enkäter så

resultatet är baserat på elva föräldrar / familjers enkätsvar.

4.1 Svar på de slutna frågorna i enkäten

Fråga 1.

Ges du möjlighet att i dagsläget ta del

av Montessoriförskolan Beatas mål

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

8

Fråga 2:

Fråga 3:

Fråga 4

Är du intresserad av att ta del av

Montessoriförskolan Betatas mål?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

Har du möjlighet att påverka verksamhetens arbete not målen?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

Är du intresserad av att vara med och påverka arbetet mot målen?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

9

Fråga 7

Fråga 8 (var egentligen tre frågor som redovisas här var för sig. a-c)

Skulle du vara intresserad av att delta i samverkans möte för at kunna påverka

förskolans verksamhet mot målen?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

a) Känner du till att vi har

likabehanlingplan?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

b) Känner du till att vi har arbetsplan?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

10

Fråga 5 och fråga 6 vara frågor som endast besvarades med egna svar inga ja och nej

frågor alltså. Dessa frågor redovisas under delen 4.2 Svar på öppna frågor i enkäten. Det

som är kommentarer till ja och nej frågorna.

4.2 Svar på de öppna frågorna i enkäten

De öppna frågorna i enkäten var kopplade till de slutna och skulle syfta till att

vårdnadshavarna gavs en chans att motivera sitt svar. Ja och nej frågor tenderar till att

låta saker bli hängande i luften. Det outsagda blir aldrig sagt och flera frågor än svar

uppkommer. Om kommentarer inte hade varit möjligha skulle man kanske föredragit att

göra en inkätundersökning istället. En sådan undersökning hade tillåtit en dialog mellan

frågeställare och den tillfrågade för att klargöra vad som egentligen menas. Den som

tolkar svaren (i detta fall jag) skulle alltså kunna ställa följdfrågor för att försäkra sig om

att tolkningen blir mer säker.

Fråga 1

Ges du möjlighet att i dagsläget ta del av Montessoriförskolan Beatas mål?

Om ja beskriv hur?

Det är egentligen fyra olika svar som återkommer och de är följande. Via e-post, på

föräldramöten, via månadsbreven och i samtal med personalen. Lite överaskande svarar

någon att de får ta del av målen via verksamhetens målbeskrivning och någon på

hemsidan medan någon annan saknar informationen på hemsidan. Någon tycker sig

också ha fått information vid inskolning. Någon undrar om mål mailats ut och har aktivt

sökt efter dessa vid vår ytterdörr där vi har en läroplan hängandes, men inte våra egna

mål.

Fråga 2

Är du intresserad av att ta del av Montessoriförskolan Beatas mål?

Varför?

De flesta svaren är knutna till att man har sina barn på förskolan och därför tycker att

det är viktigt att veta vad förskolan har för mål i arbetet med deras barn. Man vill veta

c) Känner du till att du ska ha möjlighet

att påverka dessa planers innehåll?

Ja

Nej

Vet inte

Ej svarat

11

vart förskolan är på väg och hur vi prioriterar. Det är viktigt för vårdnadshavare att veta

vad Montessoriförskolan Beata vill med sin verksamhet. Man vill förstå mål och

pedagogik så att man kan använda den även hemma eller om man inte håller med om

olika delar i mål och pedagogik kan föra fram dessa.

Fråga 3

Har du möjlighet att påverka verksamhetens arbete mot målen?

Om ja, hurdå? / Om nej, varför tror du att det är så?

På denna fråga är svaren mer spretiga men ett svar sticker ut och jag citerar det här

”Jag har möjlighet att önska, tycka och komma med förslag men jag vet ju egentligen

inte om jag kan påverka. Det kan finnas så många andra viljor, ekonomiska aspekter osv

så det jag vill/tycker kanske aldrig kan bli verklighet.”

Några tänker i stort andra tänker mer i detalj. Någon förutsätter bara att man kan vara

med och påverka om man har en ide om hur något kan vara. Någon annan blir mer

detaljerad och önskar att i samband med månadsbrevet få information om olika teman

och händelser under nästkommande månad för att kunna komma med idéer och förslag

som jag tolkar det. Flera tycker att man kan påverka vid föräldramöten eller via

föräldrarådet eller så kan man prata med förskolechefen, biträdande förskolechef eller

någon annan i personalen. Någon anser att man kan påverka via samtal med väl pålästa

argument. Någon annan känner sig mer osäker på hur den haft möjlighet att påverka

men menar att det nog inte finns någon avsikt att man som vårdnadshavare inte ska ha

möjlighet att påverka verksamheten.

Fråga 4

Ät du intresseras av att var med och påverka arbetet mot målen?

Varför?

De flesta som vill vara med och påverka motiverar det med att det på något sätt kommer

att gynna deras barn, det kan vara både direkt och indirekt. Man vill påverka hur barnen

har det på förskolan men också ha möjlighet att påverka hur- och vad man gör med sina

barn hemma. Någon anser att det är personalen som gör det faktiska arbetet men att

föräldrarna kan stötta. Någon påpekar att det genom att ta del får en större vi känsla och

att man då tar ett större gemensamt ansvar. En person som svara nej på frågan menar att

så länge det uppsatta målen är bra finns ingen anledning att vara med och påverka

arbetet mot målen.

Fråga 5

Beskriv vad du tänker att föräldrarådet gör och vad de har för roll på förskolan.

Det är tydligt att de flesta uppfattar föräldrarådet som någon typ av länk mellan

föräldrar och ledning. Ett forum dit föräldrar kan vända sig för att få hjälp att lyfta olika

frågor. Någon tycker att föräldrarådet skulle kunna fokusera på skolans upplägg, mål,

planer, utflykter, problem osv för att utgöra ett gott komplement till personal och

12

ledning på skolan. Någon tycker att föräldrarådet ska bolla idéer rent allmänt men också

diskutera frågor av mer specifik art som t.ex. personal och barn med speciella behov.

Fråga 6

Vad betyder föräldrarådet för dig?

Några anser att de lyfter frågor och ger synpunkter ur ett föräldraperspektiv. Några

anser att föräldrarådet är föräldrarnas chans att påverka verksamheten. Medan några

andra menar att föräldrarådet inte betyder så mycket utan att man hellre vänder sig till

ledningen om man har frågor eller synpunkter. Någon tillägger att det kan vara bra om

något händer och någon annan att man genom att lyfta frågan genom föräldrarådet kan

göra frågan mindre subjektiv och personlig. Någon undrar hur informationen från

föräldrarådet sprids till föräldrarna:

Fråga 7

Skulle du vara intresserad av att delta i samverkansmöten för att kunna påverka

förskolans verksamhet mot målen?

Om ja, vad skulle dina förväntningar på ett sådant möte vara? Om nej, varför?

Alla som har önskan om att delta i samverkansmöten har snarlika idéer om vad de

förväntar sig av ett sådant möte. Idéerna kompletterar också varandra. Att få påverka

tycka till och att delges mål och aktiviteter som planerats är ja sägarnas utsagor.

Ytterligare en utsaga handlar om att mötena ska vara effektiva för att flera ska tänka sig

att delta. Gärna 1 timma tre gånger per termin snarare än tre timmar en gång per termin.

En annan ja sägare vill men anser sig inte ha möjlighet att delta då annat i livet tar

mycket tid.

Nej sägarna har lite olika argument för att inte delta i möten. Någon anser inte att det

behövs så länge man tycker att målen är bra och verksamheten fungerar. Någon har bar

som snart ska sluta. Någon ytterligare hänvisar till att man hellre blir informerad på

månatlig basis och utifrån det kan komma med idéer och synpunkter.

Fråga 8 med sina tre delfrågor hade inga följdfrågor.

4.3 Kullturanalysdelen i enkäten

Tanken från början var ju att bara ge vårdnadshavaren möjlighet att fritt tänka och

skriva kring samverkansdelen på förskolan. Efter övervägande beslutade jag att göra en

kombination av slutna frågor med möjlighet till öppna följdfrågor där vårdnadshavare

kunde motivera sina ja och nej svar. Men jag ville också låta vårdnadshavarna få

möjlighet att helt fritt tänka kring begreppet samverkan i förskolan i en form som liknar

kulturanalysens. Kulturanalys kan kort beskrivas som en metod för att få fram en

förskolas kultur inom de område som man väljer att fråga om. I detta fall ställde jag en

öppen fråga riktad till vårdnadshavare för att kunna identifiera vårdnadshavarnas

uppfattning om förskolans kultur kring fenomenet föräldrasamverkan Berg (2011)

menar att man för att utveckla skolan måste kartlägga skolans kultur.

13

Frågan framställdes på följande sätt

Skriv en löpande text om dina tankar kring att som vårdnadshavare/förälder påverka

verksamhetens arbete mot måluppfyllelse.

Du kan ha följande lagtexter och förordningar som utgångspunkt då du skriver.

Hänvisar till skollag 4 kap. §§12-13. Samt Lpfö-98 (rev) 2.4 Förskola och hem och

Lpfö-98 (rev) 2.7 Förskolechefens ansvar. (I enkäten var alla lag- och förordningstexter

utskrivna)

Vad betyder texterna för dig och hur anser du att Beata arbetar i dag för att uppfylla

kraven i dessa lagar och förordningar. Vd gör vi bra/dåligt. Vad ska vi göra som nu, vad

ska vi göra annorlunda, vad ska vi göra bättre?

Beskriv dina förväntningar på och medvetenhet kring förskolans mål.

Många svar kom och till en början delade jag in dem i positiva utsagor, negativa

utsagor, förslag på förändringar och tankar om samverkan. Listan blev lång så jag

försökte skala bort allt som inte rörde den direkta frågan nämligen samverkan.

På den positiva sidan var det övervägande delen svarande nöjda med de månadsbrev

som skrivs och lämnas till vårdnadshavarna i slutet av varje månad. Här var det lättare

att ta till sig lag- och förordningstexter ”Dessa månadsbrev är helt underbara” skrev en

svarande. Man ansåg att vi vara bra på att kommunicera hur vi arbetar med planen och

att man genom föräldramöten hade möjlighet att påverka förskolans arbete.

Förskolan fick mycket feedback på hårt arbete för kvalitet och för barn. Många är

generellt nöjda både med det dagliga och med större frågor som t.ex. personal-

rekryteringar.

På den negativa sidan fans åsikter om att förskolan allt för sällan anpassar sig efter

hemmet och att föräldrar inte ges allternativ vid t.ex. stängningsdagar i form av

planeringsdagar och klämdagar. Här togs också upp om sjuka syskon och möjligheten

att vara eller inte vara på förskolan när man har sjukt syskon. Någon svarande tyckte att

det var svårt att utvärdera när man inte träffar personal vid hämtning som har detaljerna

över vad som hänt under dagen. Ett par skribenter tycker att föräldramötena är

ostrukturerade och att de drar ut på tiden.

Det är alltid härligt när vårdnadshavarna inte bara kommer med synpunkter utan också

har konkreta förslag på vad man kan göra för att lösa saker som uppstår i vardagen.

På förslagssidan kom det upp bland annat att man i månadsbreven kan skriva vad som

kommer att hända under nästa månad på Beata. Någon föreslår sammarbete med andra

förskolor, bara vikarier, föräldrar som ställer upp som vikarie eller att alla pedagoger

inte behöver vara med vid planeringsdagar. Någon föreslår intensiva möten på en timma

och att de då skulle vara flera möten som är kortare ”hellre tre som är en timma var än

ett som är tre timmar” skriver skribenten.

14

En vårdnadshavare delger sina tankar om hur samverkan mellan föräldrar och förskola

skulle kunna gå till/går till. Vårdnadshavaren vill att Beata pressenterar målbilder och

en plan för hur man under året ska arbeta med dessa. Beata pressenterar också ett nuläge

i samband med detta. Sedan pressenteras mål på kort och lång sikt och vårdnadshavarna

ges möjlighet att komma med input på detta. Enligt skribenten fungerar detta ok i dag.

En intressant skrivning från en svarande är också att denne tror att det i stort kan bli

svårt att låta ”ej utbildade pedagoger” vara med och styra utbildningen. Skribenten tror

vidare att detta skulle kunna skapa oro Jag ska återkomma till detta senare i

resultatdelen. Som jag tolkar skribenten ska föräldrar förstå pedagogiken och därefter

besluta om det passar för denne och dennes barn. Även detta återkommer jag till senare

i resultatdelen.

4.4 Analys av enkätsvaren

4.4.1 Intresse av att ta del av mål och påverka verksamheten

Den fråga som först och främst behöver besvaras är kanske den om vårdnadshavarna är

intresserade av att ta del av målen och att ha möjlighet till reellt inflytande. Enkäten

visar tydligt att vårdnadshavarna är intresserade av att ta del av våra mål. En

övervägande majoritet är också intresserade av att påverka arbetet mot målen.

Skolkommittén (SOU 1997:121) hävdar i sitt slutbetänkande att föräldrar har självklar

rätt att ta del i och ansvara för sina barns fostran. För att detta ska bli verklighet krävs

sammarbete mellan hemmet och skolan. Kommittén anser också att föräldrar kan vara

en resurs till skolan och des personal om samarbetet utvecklas och fördjupas. De anser

vidare att föräldrar ska kunna medverka i rådgivande och beslutande organ.

Skolkommitten hänvisar till att en mängd undersökningar visar att föräldrar vill ha

inflytande, något som enkäten bekräftar. Den första delen av enkätens frågor är skriven

utifrån Lpfö-98 (rev) och handlar om möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet.

Skollagen har inga direkta skrivningar om just inflytande på mål men ur ett

fenomenologiskt perspektiv skulle man kunna förstå skollagens kap 4. §12 om att

vårdnadshavare för barn i förskolan /--/ ska erbjudas möjlighet till inflytande över

utbildiningen i både stort och smått som möjlighet att även påverka måluppfyllelse.

Enligt regeringens proposition (Prop 2009/10:165) finns ingen motsvarighet i tidigare

skollag och har enligt skollagsberedningen (Ds 2009:25) tillkommit för att alla ska ha

ett reellt inflytande. Denna inställning kommer till uttryck redan 2004 i den dåvarande

regeringens proposition Kvalitet i förskolan (Prop. 2004/05:11) Man menar att det för

de yngre barnen måste finnas ställföreträdare i form av vårdnadshavare. Beredningen

hänvisar till föräldrabalken som lagstadgar att vårdnadshavaren har det övergripande

ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Föräldrarna har också i denna ställning

enligt beredningen en annan utgångspunkt, utifrån detta är det självklart att vårdnads-

havaren ska ges möjlighet till inflytande och insyn i verksamheten.

Skollagsberedningen visar på skillnaden i formulering ”ska ha möjlighet till inflytande

över utbildiningen” för vårdnadshavare och ”ska ges inflytande över utbildningen” för

15

barn och elever. Där det första uttrycket anses mer allmänt än det senare. Beredningen

menar vidare att vårdnadshavaren i praktiken inte kan erbjudas deltagande i samma

utsträckning som barnen då de inte är på plats under verksamheten. Beredningen

poängerar också självklarheten i att det är den pedagogiska personalen som ansvarar för

hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas med barnen. Uttryck av detta

slag ses även i Slutbetänkandet av skolkommitten (SOU 1997:121) med uttryck som att

föräldrar självklart inte ska ta över lärarns uppgift som professionell pedagog. I

enkätsvarens fria svar på fråga fyra uttrycker en skribent att det är personalen som ska

sköta det pedagogiska ansvaret och att föräldrar ska stötta. Även i den fria texten

framkommer det från någon skribent, som jag tidigare redogjort för, att denne anser att

det skulle vara svårt för föräldrar utan adekvat utbildning att vara med och styra

utbildiningen. Skribenten fortsätter med att det om föräldrar skall vara med och fatta

olika beslut skulle komma att skapa oreda. En insikt som Skolkommitten i sitt

slutbetänkande (SOU 1997:121) helt saknar. De menar istället att …

Vi hävdar att föräldrarna, för att ta del i skolans angelägenheter, egentligen inte

behöver någon annan kompetens än den de har i egenskap av föräldrar, yrkesutövare

och samhällsmedborgare/--/Föräldrarnas eventuellt bristande kunskaper om skolan är

dessutom ett övergående fenomen Efter hand kommer de, genom att delta i styrelse-

arbetet att lära sig mycket om skolan och skolans villkor. (SOU 1997:121, s. 122)

Visserligen är utredningen från 1997 och inga likande tankar kommer till uttryck i

skollagsberedningens motivtexter (Ds 2009:25) Jag anser dock att uttalandet inte stärker

skolans personal och ledning i sitt arbete. Jag ställer mig frågan varför man i skoallagen

slår fast att rektor eller förskolechef kan bara den bli som har pedagogisk erfarenhet

samt varför man från statens sida satsar så mycket pengar på att utbilda rektorer och

förskolechefer om vem som helst ändå kan komma in och ha en åsikt och beslutande

rätt om skolan.

4.4.2 Möjligheten av att ta del av mål och påverka verksamheten

Jag börjar då jag tittar på fråga ett och tre med att konstatera att de flesta

vårdnadshavare på förskolan anser sig ha möjlighet att ta del av förskolans mål. Jag

konstaterar också att de som inte anser sig ha möjlighet är vårdnadshavare som är

förhållandevis nya på försklan. Jag fortsätter med att konstatera att de dock inte är så

nya att det är en ursäkt för att de inte skulle ha hunnit att delges information om våra

mål och arbetet kring dessa.

Våra fastslagna rutiner för att delge målen till vårdnadshavarna är att i augusti skicka ut

dessa dokument via e-post. Tidigare har detta rört sig om likabehandlingsplanen och

korta målbeskrivningar på olika områden. Från i år skickas likabehandlingsplan och det

som vi valt att kalla vår arbetsplan. Förra läsåret blev dessa dokument inte distribuerade

till vårdnadshavarna men i år har de gått ut till alla och kommer ligga till grund för

diskussioner under föräldramöte.

16

Bouakaz (2007) menar ju att det är en förutsättning för ett verksamt sammarbete och för

att höja vårdnadshavarens intresse för att sammarbeta att man pressenterar förskolans

mål och det arbete förskolan ska göra för att uppnå dessa. Jag upplever att någon av

skribenterna i enkäten sätter fingret på just detta genom att formulera sig i termer av att

man tänker sig att förskolan pressenterarar formulerade målbilder och visar en plan för

hur målen ska nås. Skribenten vill även att ett nuläge pressenteras och att denne får veta

något om kortsiktiga och långsiktiga mål. I samband detta får sedan vårdnadshavaren

komma med förslag och synpunkter.

När det kommer till frågan om man kan påverka arbetet mot målen är det några få som

anser att de inte kan det, något färre än de som ville ta del av målen tycker att man kan

påverka och några vet inte hur de kan påverka. Fråga tre är ju starkt förknippad med

fråga åtta c. Båda handlar om att kunna påverka där den första är mer allmän och den

sista mer specifik. Jag ser nu att jag kanske borde formulerat den första frågan ännu mer

allmänt t.ex. Anser du att du har möjlighet att påverka eller ha reellt inflytande på

Montessoriförskolan Beata? Intressant är att skribenterna nästan exakt har svarat helt

tvärt emot på de båda frågorna. Många ansåg i fråga tre att de kunde påverka, de fria

svaren vitnar om att detta sker genom att man deltar i föräldramöte, att man pratar med

personal eller ledning om man har idéer eller frågor. Samt att man kan vända sig till

föräldrarådet. Jag tolkar detta som att man tänker sig påverkan som något som kan ske i

alla delar i förskolan men att man inte förknippar det med det arbete vi gör. Det vill säga

det arbete som vårdnadshavarna anser sig kunna påverka med några styrdokument. När

frågan dyker upp i en annan skepnad nämligen den att man kan påverka

Likabehandlings plan och arbetsplan blir svaret precis det motsatta. Ungefär lika många

som tidigare svarat ja på frågan om påverkan svarar nu nej. En viktig insikt för en

förskolechef med tanke på att Bouakaz (2007) lägger så stor vikt vid tydligheten i

skolans arbete. Jag applicerar detta även på förskolans arbete med samverkan. I

inledningen beskriver jag hur det är just detta som är den stora utmaningen för mig.

Genom att skapa tydlighet i våra dokument och i hur vi arbetar med dessa samt hur

samvekan i praktiken ska gå till lägger vi en grund för ett verkningsfullt arbete med

samverkan. Även i Propositionen Kvalitet i förskolan (Prop. 2004/05:11) menar man

som Bouakaz att vårdnadshavaren för att kunna påverka och utöva inflytande måste få

information och kunskap om verksamheten.

Skolverket konstaterar dock i sin utredning 2001/02 att det med det informationsflöde

som finns i dag finns en uppenbar risk för att rätten till inflytande på alla plan inte blir

av. Även här ser man kommunikation som den viktigaste faktorn när info ska bearbetas

och sedan mynna ut i handlande och inflytande från vårdnadshavarens sida.

Frågorna här ovan ska sättas i samband med frågan om deltagande i specifika

samverkansmöten. I det avseendet är det ungefär lika många som vill komma på sådana

möten som inte vill. Något flera ja sägare. Den största anledningen bland de som svarar

nej är nog tid. Bristen på tid för alla i samhället gör sig påmind även på förskolan.

Någon vill heller inte delta för att man snart ska sluta och någon ytterligare vill inte

17

delta så länge man kan ha koll på målen och arbetet mot dem och känner sig nöjd med

de mål som sats upp och aktiviteterna som ska genomföras för att uppnå dessa mål.

Frågan blir då på vilka olika sätt man kan bedriva samverkan och ge vårdnadshavarna

reellt inflytande? Förutom att träffas på möten. Kommunikation är en återkommande

term för att beskriva ett lyckat sammarbete. För mig betyder kommunikation vid en

första anblick att man ses öga mot öga. Men kommunikation skulle också kunna ske

med hjälp av elektroniska hjälpmedel. Oändliga remissvar har ju läst i och med detta

arbete och jag ser personligen inga hinder i att skicka ut frågor på remiss där förskolan

sedan kan ta med svaren i sina beslut. Ett sätt utesluter ju inte ett annat och olika frågor

kan ju också tänkas lämpa sig för olika kommunikativa former.

4.4.3 Föräldrarådets betydels på förskolan

Frågorna om föräldrarådet som idag får räknas som ett forum för samverkan ställdes för

att få en uppfattning om hur vårdnadshavarna själva ser på detta råd. Även om jag delar

en av skribenternas uppfattning om att vi borde diskutera frågor som förskolan upplägg,

mål, planer m.m. så upplever jag genom enkät svaren att alla uttrycker att det är bra med

ett föräldraråd som kan bolla olika frågor med ledningen. Föräldrarådets medlemmar är

idag de som frivilligt anmäler intresse av att delta i rådet.

I formuleringar och funderingar kring skolkommittens förslag på lokala styrelser där

föräldrar har majoritet så som det formuleras i betänkandet Föräldrar i självförvaltade

skolor (SOU 1995:103) reflekteras i yttrandet av utbildningsdepartementet (Dnr

95:2239) frågan om vilka som skulle ingå i en sådan styrelse. Utbildningsdepartementet

menar att detta bör klargöras och hänvisar till skolverket som anser det vara en viktig

demokratisk fråga. Funderingar väcks också kring vilka frågor som kan få beslutas,

vilken roll rektor i skolan får och vad som händer om föräldrarna i rådet blir osams. Jag

kan inte erinra mig att föräldrarådet någonsin haft så många intressenter att någon

behövts uterslutas. Rent hypotetiskt skulle det ju kunna bli så och då är frågan vem som

beslutar om vilka som ska vara med och på vilka villkor.

Det jag dock kan se är att våra deltagare stämmer väl in på den beskrivning som Ritchey

(1998) gör av en svensk kvinna i medelålder ur medelklass som den typiska

representanten för en lokal styrelse med föräldramajoritet. I sitt omfattande

undersökningsmaterial hittar hon t.ex. bara en ensamstående förälder och vid en skola i

Malmö där 80% av eleverna hade invandrarbakgrund fanns endast två föräldrar med

invandrarbakgrund bland de sju ledamöter som satt i den lokala styrelsen.

I dagsläget konstaterar jag att föräldrarådet av de flesta ansågs vara en instans dit man

kan vända sig om man behöver hjälp samt att de genom att se på och förmedla tankar

kring verksamheten ur ett föräldraperspektiv blir ett språkrör mellan just

föräldragruppen och ledningen.

18

4.4.4. En fråga om medvetenhet

Fråga åtta med sina tre delfrågor ställdes för att jag som förskolechef skulle få något att

utgå ifrån. Frågan belyser vilken medvetenhet som finns kring de dokument som

förskolan arbetar efter. Glädjande nog vet alla enkätsvarare att vi har en

likabehandlingsplan. Att inte så många skulle vara medvetna om vår arbetsplan är inte

alls överraskande. Den är fortfarande i ett stadie av uppstart. Vi arbetar hårt med att

göra nulägesanalyser för våra olika fokusområden. Under tiden som vi utvecklar detta

arbete får vårdnadshavarna hålla till godo med en produkt som förmodligen i dagsläget

upplevs som något förvirrad. Mål och resultat delen till trots, men det är inte helt lätt att

hitta bra rutiner och struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Vår läsning är något i

stil med det förslag från skribent ang. nulägesanalyser, målbilder och systematisk

utvärdering av detta. Jag tror verkligen att vi kan ha hittat en form som vi kan bemästra

när allt väl faller på plats.

4.4.5 Viktiga insikter för mig som förskolechef

En viktig punkt som tas upp i propositionen Kvalitet i förskola (Prop. 2004/05:11) som

har att göra med mig som förskolechef är att personalens attityder till inflytande är

mycket avgörande för föräldrars motivation och intresse att delta. Personalen måste se

fördelarna och få stöd i att utveckla metoder och redskap för arbetet med samverkan.

Man avslutar med att säga ”Flera utvärderinga visar också på den avgörande roll som

rektor/förskolechef har för verksamhetens utveckling i denna fråga” (Prop. 2004/05:11)

Jag skrev redan i inledningen att jag som förskolechef behöver utveckla arbetet med

samverkan till att bli något som känns roligt och framåtsträvande istället för som nu

jobbigt och betungande. Här bidrar jag väldigt lite till att uppmuntra min personal till att

vilja arbeta med samverkan.

Jag får helt enkelt dra på mig mina HR-perspektivglasögon och träna på att inte bara se

på personalen och deras många resurser utan även på vårdnadshavarna och deras

möjlighet till att bidra med resurser. Med Bolman och Deals (2012) beskrivning av hur

det med HR-perspektivet visar sig att företag som är högpresterande är bättre på att

förstå och tillgodose både personal och kunders behov vill man ju som förskolechef

utifrån sina egna tankar om verksamheten men också utifrån de kommentarer som nu

kommit fram i enkätsvaren se på verksamheten som relativt högpresterande. Med denna

vetskap kan det som förskolechef vara klokt att sluta tro att verksamheten är på ett visst

sätt och ta reda på hur kunder och personal ser på det som Nordal m.fl. (2013) kallar för

service design. Flera frågor som kan passa in på detta kom upp i enkätsvaren och några

av dessa kan man lyfta i ett forum där man ställer förskolans kvallitet mot dess service.

5. Diskussion

Jag tycker att jag genom mitt arbete: inläsning av tidigare forskning och div. rapporter

och utredningar har fått en klarare bild av vad som menas med samvekan i olika

sammanhang. Tre fällt tycker jag mig ha identifierat. 1) samverkan på ett plan där

19

föräldramöten och utvecklingssamtal spelar en stor roll och ska bidra till att

vårdnadshavare kan påverka arbetet med dennes barn, genom att ge personalen

information om barnet. 2) Samverkan i den bemärkelsen att vårdnadshavaren ges

möjlighet att delta i utvärdering och planering för de strävansmål som finns för

förskolan och som knyts till de mål som förskolan själva formulerar. 3) Samverkan ur

ett skollagsperspektiv där det handlar om att vårdnadshavaren ska ha ett reellt inflytande

över större beslut som ska fattas om förskolans organisation, där beslutet påverkar

vårdnadshavaren och dennes barn.

I detta arbete har tonvikten legat på punkt två. Men även samverkan i stort har berörts.

Att kunna ge vårdnadshavarna reellt inflytande vad det gäller att vara med i

utvärderings och planeringsarbete ser jag som förskolechef inte som någon svår sak att

organisera. Genom att plocka upp tråden från skribent om att i månadsbrev förmedla

vad som händer nästkommande månad och genom att organisera det systematiska

kvalitetsaretet så att man systematiskt månad för månad går igenom de olika

fokusområden som vi har i vår arbetsplan så kan man enligt min mening hitta en ganska

enkel form för att låta vårdnadshavarna ge sin syn på hur vi arbetat och ge dem

möjligheter att komma med förslag och synpunkter på hur arbetet ska fortskrida.

Vad det gäller det reella inflytandet över organisatoriska frågor är det inte lika självklart

hur arbetet ska gå till. Skollagstiftarna har lagstiftat mer generellt i denna fråga Det

finns inte några kriterier för vad vårdnadshavaren ska ges möjlighet att påverka. Man

menar att det är upp till varje enhet/förskolechef att själva avgöra vilka frågor som

lämpar sig att ta upp till diskussion. Som jag upplever enkätsvaren så är de över lag

positiva och tycker att vi gör ett bra arbete med barnen. Någon efterfrågar dok att

förskolan ska anpassa sig till hemmet istället för tvärt om. Frågan blir då: Om vi ändrar

på vår organisation för att bli bättre på service design kan vi då behålla den kvalitet som

vi i dag har? Låt oss säga att det i samverkan skulle beslutas att inte alla pedagoger ska

delta vid planeringsdagarna. Får vi då t.ex. en bra bild av nuläget om alla inte får

möjlighet att ge sin bild? Om vi bestämmer att det är viktigt att få en helhetsbild. Hur tar

vi in information från de som inte ska vara med på planeringsdage? När ska de skriva

ner sina tankar kring de tolv fokusområden vi har i vår arbetsplan samt de sju

diskrimineringsgrunder vi har i vår likabehandlingsplan? Om denna personal måste göra

detta på tid som är avsatt för planering vad händer då med det dagliga arbetet som inte

under en längre tid kan planeras. Eller om vi väljer att fortsätta det kontinuerliga

planeringsarbetet och går i från på annan tid, hur blir det då med kvalitén i barngruppen

om det under en längre tid saknas pedagoger där? Kan man genomföra det arbete man

planerat om man bar är två istället för tre? Vill vi av arbetsmiljömässiga själ vara två

istället för tre på 12 respektive 21 barn? Vi hamnar i en spiral som jag inte tror att vi kan

ta oss ur. Och även om vårdnadshavarna tycker att de blir lidande för att vi har stängt på

våra planeringsdagar så skulle en lösning som innebär att inte alla pedagoger är med bli

en ännu större förlust för deras barn. Som förskolechef kan jag kanske också välja att se

det så att man i samband med att man väljer förskola informeras om att vi har stängt på

klämdagar och att det är en del av det koncept vi säljer. Redan i detta läge ska man ta

20

ställning till om det är något som passar ens familj och har man sedan tackat ja till plats

har man också tackat ja till konceptet. Enligt (SOU 1997:121) har föräldrarnas krav på

inflytande av skola också på politisk nivå mötts med förslag på ökad valfrihet. Men

konstaterar att föräldrar vill ha mer inflytande än så.

Resultatet blev något överaskande för mig. Det är ju helt solklart att vårdnadshavarna

både vill känna till målen för verksamheten och att de vill kunna påverka genom att ha

reellt inflytande. Jag trodde dock inte att så många skulle känna att de faktiskt har denna

möjlighet i dag och att föräldramöten, månadsbrev och samtal med personal eller

ledning skulle vara faktorer som spelade in till förskolans fördel. Jag har som så många

gånger för missat det lilla och gjort en höna av en fjäder. Inte där med sagt att vi inte

kan bli bättre på samverkan, för det kan vi ur många aspekter. För mig känns det nu som

att vi måste hitta en balans mellan de tre fält som jag identifierat. Jag har ju valt att

arbeta med frågan om samverkan för att jag länge känt att denna fråga inte alls varit

levande. Genom arbetet har jag upptäckt att vi gör många saker som av

vårdnadshavarna anses vara en möjlighet till inflytande men som vi på förskolan och jag

som förskolechef inte alls reflekterat skulle kunna vara en del av samverkan.

På frågan vad parterna vil ha ut av samarbetet känns det som vi har lite olika önskemål.

Som förskolechef är jag ute lite mer efter att komma åt service design tänket. Vad kan

vi faktiskt göra för att bemöta önskemål på rent organisatorisk nivå. För mig är barnen

alltid i fokus och vårdnadshavarens bekvämlighet glömmer jag bor. Att se

vårdnadshavaren ur ett HR-perspektiv har nog inte heller slagit mig. Därför har jag inte

här tänkt barn så mycket som vårdnadshavaren gjort. Majoriteten av skribenterna har ju

önskat att få del av mål och möjlighet att påverka för att de anser att det skulle gagna

deras barn. Oändligt många undersökningar hävdar också att oändligt många

undersökningar visar detta men ingen kan egentligen ge ett enda konkret exempel på

vad det innebär, vilket är lite märkligt enligt min mening.

Eftersom detta arbete till största delen baseras på rapporter, propositioner och en och

annan undersökning kan man ställa sig frågan på hur mycket vetenskaplig grund jag

kommer bygga detta arbete. Det är något som har slagit mig under resans gång att det

som produceras på begäran av politiken sällan verkar vara så vetenskapligt grundande.

Ofta känns det som det är några utredares egna tyckande som kommer fram. Flera

gånger har jag i läst att sammarbete gynnar barnen men aldrig varför det gynnar barnen,

på vilka sätt? Det verkar vara en välbevarad hemlighet.

Hur går det då med planen att skriva fram konstruktiva åtgärder för att utveckla detta

arbete. Från början ville jag göra upp en plan, där av arbetets namn. Men under resans

gång har jag fått en känsla av att jag vill börja samverkan med att låta vårdnadshavarna

säga sitt om vilka former som verkar mest lämpade, förslag har redan identifierats i

detta arbete. Under ett första samverkansmöte i november 2013 kommer frågan om

samverkan diskuteras. Utgångspunkten kommer vara detta arbete.

21

Referenser

Berg, G. (2011) Skolledarskap och skolan frirum, Lund: Studentlitteratur

Birnik, H. (1999). Lärare och handledning Ett relationistiskt perspektiv Lund:

Studentlitteratur:

Bolman, L.G., & Deal, T. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Lund.

Studentlitteratur:

Bouakaz, L. (2007) Parental involvement in school: What hinders and what promotes

parental involvement in an urban school. Doktorsavhandling, Lunds universitet,

samhällsvetenskapliga fakulteten.

Dnr 95:2239. Yttrande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Ds 2009:25. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:

Fritzes offentliga publikationer.

Nordal, H. Gamst, I,. & Nilsen M.K, M. (2013) PRO competence: Promoting clent-

centred competence building. Högskolen Stord/Haugesund. Avdeling for

laererutdanning og kulturfag.

Prop. 2004/05:11: Kvalitet i förskolan. Stockholm: Regeringen

Prop. 2009/10:165: Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Stockholm: Regeringen

Ritchey, E. (1998) Föräldrar i skolan – är det nå´t att ha?: En beskrivning av hur det

gick till när ett antal skolor bestämde sig för att inrätta lokala styrelser med

föräldramajoritet.

SKOLFS 2005:10. Allmänna råd och komentarer: Kvalitet i förskolan. Stockholm:

Fritzes offentliga publikationer.

SKOLFS 1998:16. Läroplan för förskolan (Reviderad 2010) Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer.

Skollagen. (2010:800) Med lagen om införande av skollagen (2010:801) Stockholm:

Norstedts Juridik

SOU 1997:121. Skolfrågor: Om skolan – Om skolan i en ny tid: Slutbetänkande av

Skolkommittén. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.