12/6/2011
1
Grammatisk andraspråksinlärning
i tal och skrift
Kollokvium 2011-12-06
Maria Eklund Heinonen
Institutionen för nordiska språk
Uppläggning
• Teoretisk bakgrund • Processbarhetsteorin (Pienemann 1998, 2005)
• Syfte
• Material
• Bedömning av språkfärdigheter
• Analysmetod
• Preliminära resultat
• Preliminära slutsatser
12/6/2011
2
Processbarhetshierarkin Pienemann (1998, 2005)
Steg i inlärningsgången
Processer 1 2 3 4 5
Hela meningar - - - - +
Inom satser - - - + +
Inom fraser - - + + +
Ordklasser - + + + +
Ordnivå + + + + +
PT-hierarki för svensk morfo-
syntax (Pienemann & Håkansson 1999)
1. Ord: enstaka konstituenter, helfraser • *katt ramla, javetinte
2. Ingen grammatisk överföring, kanonisk ordföljd (rak), SV • katten ramlade, *två flicka, jag kommer imorgon
3. Attributiv kongruens, spetsställer utan inversion, ADV+ SV • ett gult hus, sen ja åkte hem
4. Predikativ kongruens, spetsställer med inversion, ADV + VS • Huset är gult, nu studerar jag
5. Skiljer mellan huvudsats och bisats: preverbal negation • dom som inte kastade sten
12/6/2011
3
Undersökningens syfte
• Att jämföra den grammatiska
utvecklingen i tal och skrift
• Utvecklas förmågan att processa
grammatiska strukturer på samma sätt i
skrift som i tal?
• Klarar en inlärare att processa strukturer på
samma nivå i PT-hierarkin i muntlig och
skriftlig produktion vid samma tillfälle?
Tisus Test i svenska för universitets- och
högskolestudier
•Läsförståelse
•Skriftlig
språkfärdighet
•Muntlig
språkfärdighet
12/6/2011
4
Exempel på ämnen
• Muntliga ämnen
– Idrott och samhälle
– Hälsa och ohälsa
– Växthuseffekten
och miljön
• Skriftliga ämnen
– Internetanvändning
i Sverige
– Genteknik
– Lycka
– Rökare i världen
Kommunikativ språkförmåga (Bachman & Palmer 1996, Lindberg 1997)
Organisatorisk
kompetens
Pragmatisk
kompetens
Formell
kompetens
Textuell
kompetens
Funktionell
kompetens
Sociolingvistisk
kompetens
•Fonologi
•Lexikon
•Grammatik
Formella
sambands-
markörer
Retorisk
organisation
•Kommunikati-
va funktioner
•Talhandlingar
Regler för
variation
(dialekter,
genrer
stilarter…)
Strategisk kompetens
Kontroll
12/6/2011
5
Bedömningsunderlag (muntligt)
•Funktioner
– Beskriva och berätta
– Utreda och analysera
– Argumentera och
spekulera
•Språkfärdighet
– Uttal
– Ordförråd
– Grammatik
Bedömningsunderlag (skriftligt)
•Funktioner
• har löst uppgiften med
avseende på:
– syfte
– mottagare
– genre
– relevans
– struktur
– koncentration
– självständighet
– exemplifiering
•Språkfärdighet
– ordförråd
– syntax
– formlära
– utformning
12/6/2011
6
Urval
33 Underkända
33
Material 1999 – 2002
66 inspelningar/
skriftliga prov
Godkända
132
Material underkända: 33 st.
• Andel kvinnor: 20/33
• Antal språk 18:
– Arabiska 2
– Engelska 3
– Finska 1
– Franska 1
– Italienska 3
– Japanska 1
– Koreanska 1
– Kurdiska 3
– Lettiska 1
– Moldaviska 1
– Persiska 2
– Portugisiska 1
– Polska 1
– Rumänska 2
– Ryska 4
– Serbiska 1
– Spanska 1
– Tyska 4
12/6/2011
7
Material godkända: 33 st.
•Andel kvinnor: 20/33
•Antal språk 12:
– Arabiska 3
– Bangladesh 2
– Bosniska 1
– Engelska 5
– Finska 2
– Franska 1
– Holländska 1
– Kroatiska 2
– Litauiska 1
– Nigeria 1
– Persiska 2
– Tyska 12
Delanalyser
• Emergence criterion
– det första systematiska användandet
(’förekomstkriteriet’)
• 80 % av alla obligatoriska kontexter
12/6/2011
8
Systematiskt användande
(morfologi)
• Attributiv kongruens (nivå 3)
– en gul_ bil
– ett gult hus
– fem gula bilar
• Predikativ kongruens (nivå 4)
– bilen är gul_
– huset är gult
– bilarna är gula
Systematiskt användande
(morfologi) - spontandata
• Attributiv kongruens (nivå 3)
– en gul_ bil
– ett stort hus
– fem dyra bilar
• Predikativ kongruens (nivå 4)
– bilen är gul_
– huset är stort
– bilarna är dyra
12/6/2011
9
Systematiskt användande
(syntax)
• Spetsställning av icke-subjekt (nivå 3)
– jag ska gå till skolan imorgon
– *imorgon jag ska gå till skolan
• Inversion (nivå 4)
– jag ska gå till skolan imorgon
– imorgon ska jag gå till skolan
• Preverbal negation i bisats (nivå 5)
– pojken vill inte cykla
– pojken som inte vill cykla
Analyserade strukturer
• Nivå 3 – Attributiv kongruens
• en gul_ bil
• ett stort hus
• fem dyra bilar
• Nivå 4 – Spetsställning med inversion
• Imorgon kommer jag hem
• Nivå 5 – Preverbal negation i bisats
• Hon som inte kommer imorgon
12/6/2011
10
12/6/2011
11
12/6/2011
12
Exempel 1 – U10 (tal)
• S: men du har inga / eh religiösa eller
ideologiska [skäl att inte äta kött]
• U10: [nej nej nej nej
nej] nej eh / inga / inget alls / ja / eh
// eh / ja har läst en massa intressanta
saker om eh // den eh x x / x / som eh öh
/ ger kroppen eh // enzymer som finns inte
i den eeh / eeh en den eh / kokande maten
• S: mm
• U10: / man vet att eh enzymer / eh x
först då de är- ungefär till förti- förti
till femti grader / å de innebär att- att
laga mat de- / man kan eeh / eh förstöra
en del av eh / olika / eh komponenter / i
maten / därför att de ee / bra att äta en
massa / frukter
Exempel 2 – U10 (skrift) Ursprungligen kommer jag från X-land. Jag bodde och växte upp en hel del av mitt liv i Z-stad. Där kunde jag avsluta mina studier som elev och studerande. Jag läste vid Z-stad universitet i fyra år. År xxxx blev jag lärare i fysik i en gymnasieskola som låg i en liten ort i mitten av X-land. --- Det är självklart att massmedia kan påverka trots att det är väldigt svårt. De ekonomiska aspekter är viktiga för TV-bolagen och detta är orsaken som inte gör en stor förändring i dagens massmedia. Skolan kan spela en viktig roll genom att anpassa sig till nya krav och att betona det faktum att samhällets framtid byggs upp i fred. Livet måste ha en chans på jorden och den chans ska vi få genom kultur och inte krig.
12/6/2011
13
Behärskning hos testtagare U10
PT-nivå 3 4 5
Form Antal Procent Antal Procent Antal Procent
Tal 45/47 96 % 1/12 8 % 0/3 0 %
Skrift 36/38 95 % 19/19 100 % 3/3 100 %
Preliminära resultat
• Enligt 80-procentskriteriet presterar
testtagarna bättre i skrift än i tal
• Enligt emergence criterion finns ingen tydlig skillnad på gruppnivå mellan tal och skrift
• Färre testtagare använder strukturer på nivå 5 i skrift än i tal
12/6/2011
14
Preliminära slutsatser
• Grammatiska strukturer tenderar att bli
processbara i såväl tal som skrift
samtidigt
• Däremot tycks strukturerna
automatiseras tidigare i skrift än i tal
• Planeringstiden kan alltså ha betydelse
för förmågan att processa grammatiska
strukturer
Referenser • Eklund Heinonen, M., 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av
muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. (Skrifter utgivna
av Institutionen för nordiska språk. 78.) Uppsala: Institutionen för
nordiska språk, Uppsala universitet.
• Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A.
& Lund, K. 2001: Processability in Scandinavian second language
acquisition. I: Studies in second language acquisition 23. 389–416.
• Håkansson G., & Norrby, C. 2007: Processability theory applied to
written and oral L2 Swedish. I: Mansouir, F. (red.), Second language
acquisition research: Theory-construction and testing. Cambridge:
Cambridge Scholars Press. S. 81–94.
• Håkansson, Gisela & Norrby, Catrin, 2010: Environmental influence on
language acquisition: Comparing second and foreign language
acquisition of Swedish. I: Language learning 60 (3). S. 628–650.
• Krashen, S. D. 1981: Second language acquisition and second
language learning. Oxford: Pergamon
• Levelt, Willem J.M., 1989: Speaking. From intention to articulation.
Cambridge, Mass.
• Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2007: Språkinlärning och
språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige.
Lund.
12/6/2011
15
Referenser (forts.) • Philipsson, Anders, 2007: Interrogative clauses and verb morphology in
L2 Swedish. Theoretical interpretations of grammatical development
and effects of different elicitation techniques. Stockholm: Centre for
Research on Bilingualism. Stockholm University.
• Pienemann, M. 1998: Language processing and second language
development: Processability theory. Amsterdam: Benjamins.
• Pienemann, Manfred, 2005: Cross-linguistic aspects of processability
theory. Amsterdam.
• Pienemann, Manfred & Håkansson, Gisela: 1999: A unified approach
toward the development of Swedish as L2: A processability account. I:
Studies in second language acquisition 21. S. 383–420.
• Rahkonen, Matti & Håkansson, Gisela, 2008: Production of written L2-
Swedish – processability or input frequencies? I: Kessler, J-U. (red.),
Processability approaches to second language development.
Newcastle. S. 135–161.
• Schönström, Krister, 2010: Tvåspråkighet hos döva skolelever.
Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt
teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms
universitet.