1(3)
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2018-03-28
Diarienummer N138-
0049/15
Utvecklingsavdelningen
Erén Andersson
Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001
E-post: [email protected]
Granskning av Översiktsplan för Öckerö
Ärendet
Stadsdelsnämnden har fått granskning av ny översiktsplan för Öckerö kommun på
remiss. Remisstiden är 12 mars-6 maj 2018.
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden tillstyrker utställningen av översiktsplan för Öckerö
kommun och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande
till Öckerö kommun.
Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad.
Bakgrund
Översiktsplanens (ÖP) syfte är att vara vägledande för mer detaljerad planering under
en lång tid. I ÖP vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra.
ÖP tar sikte mot år 2040 och innebär bland annat att det möjliggörs för 1 200 bostäder
fördelat över kommunens tio bebodda öar. ÖP följer fördjupad översiktsplan för Björkö
där ett av de större områden som ger utrymme för verksamheter återfinns. ÖP använder
mål och rekommendationer i Trafikstrategi och Trafikprognos för att stärka arbetet med
att ställa om till ett hållbart transportsätt i kommunen och längs väg 155.
Kommunen avser att bygga i och i anslutning till befintliga bostadsområden och i
anslutning till kollektivtrafik. På så vis bevaras sammanhängande grönområden,
kulturmiljöer och kommunens begränsade yta nyttjas klokt för att säkerställa boende
och rekreation. Visionen är att genom minskad restid förbättra kommunikation mellan
öarna. Ett led i det är att sammanlänka Björkö med de sammanbyggda öarna samt att
säkerställa attraktiv och säker framfart för gående, cyklister och resande med
kollektivtrafik. En stor del av Öckeröborna pendlar till Göteborg med omnejd för att
arbeta eller gå i skola. En viktig fråga är därför användning av väg 155 och hur man
löser transporter utan att öka biltrafik i hittillsvarande omfattning. Trafikmängdens
ökning är proportionellt större än Öckerö kommuns befolkningstillväxt. Därmed är
belastningen på väg 155 hög och periodvis över eller nära kapacitetsgränsen.
Markreservat som möjliggör för en fast förbindelse mellan Öckerö, Björkö och
Torslanda finns därför redovisat i planförslaget. Samarbete kring regionala
Göteborgs Stad Västra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(3)
infrastrukturfrågor sker med Göteborgsregionen(GR), Västra Götalandsregionen,
Trafikverket och Göteborgs stad. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) påbörjades hösten 2016
för att utreda möjligheter att minska trafik längs väg 155. I den studien ingår GR,
Öckerö kommun och Göteborgs stad.
Enligt ÖP bör målet vara att 40% av pendeltrafiken ska genomföras genom
hållbar mobilitet, framförallt med kollektivtrafik och utgå från perspektivet ”hela
resan”. Med det menas att hänsyn ska tas till att många resenärer använder flera
transportmedel för att förflytta sig. Pendelparkeringar och möjlighet att ta med cykel i
kollektivtrafik är exempel på åtgärder som underlättar för ”hela resan”.
Jämställdhet/mångfaldsperspektiv/ barnperspektivet
Det är bra att satsningar på kollektivtrafiken ska göras. Kvinnor reser mer kollektivt än
män varför en satsning på kollektivtrafik gynnar kvinnor. Genom att fokusera på att
bygga ut och förbättra de kollektiva resealternativen görs Öckeröarna till en mer
tillgänglig plats då bilen inte kommer vara det främsta fordonet att transportera sig till/
från ön. Att kunna pendla eller besöka ön kommer därför inte i lika hög grad vara en
ekonomisk fråga. Satsning på kollektivtrafik, gång/ cykel gynnar mångfaldsperspektivet
av samma anledning. Tillgänglighet är ett viktigt verktyg för att öka antalet besökare
och åretruntboende. Detta gynnar både boende och besökare inräknat barnen. Barn får
lära sig att bilen inte är enda eller bästa resealternativet. Det gynnar miljön men också
barns resvanor ur ett hälsoperspektiv. Cykel, gång eller kollektivt resande ger barn
erfarenhet om sin kommun och lär barnen att röra sig aktivt i den.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget har inga direkta ekonomiska konsekvenser för förvaltningen.
Samrådet
Förvaltningens överväganden
Förvaltningen tillstyrker utställning av Öckerö översiktsplan. Förslaget till ÖP är väl
genomarbetat och förankrat hos invånarna genom dialoger.
Det är positivt att det planeras för fler bostäder i Öckerö kommun, ges möjlighet till
lokala arbetstillfällen, satsas på en bättre kommunikation mellan öarna och att
broreservatet återigen är med i ÖP. Förvaltningen är dock orolig för hur
trafiksituationen längs väg 155 påverkas. Redan idag är det stora trafikproblem.
Göteborgs stad planer på nybyggnation längs vägen har blivit försenade. 1 Det är viktigt
att ÅVS- arbetet fortgår. Samarbete med Öckerö kommun i dessa frågor har diskuterats
i samhällsbyggnadsrådet (SBR). Förvaltningen deltar gärna. Det är i linje med det lokala
utvecklingsprogrammet (LUP) som anger: ”Medverka i utvecklingen kring väg 155 med
framförallt Trafikkontoret, Trafikverket och Öckerö kommun; Genomföra gemensamma
dialoger med invånare och politiker från Göteborgs Stad och Öckerö.”
Kommunfullmäktige i Göteborg antog 2017-01-26 en motion av (M) om förbättrad
trafiksituation i Torslanda. Beslutet blev bl.a. att Göteborgs Stad hemställer till GR och
Västra Götalandsregionen att prioritera en broförbindelse, mellan Öckerö kommun och
1 Trafikverket har i ett PM analyserat framkomligheten och kapaciteten på väg 155 mellan Gossbydal och Lilla
Varholmen (WSP 2015 03 20). Utredningen visar att vägens kapacitet överskrids under eftermiddagen, vilket leder
till köer för trafiken i västlig riktning. Även under morgonen är trafiken tät och ligger nära kapacitetstaket.
Trafikverket anser att det utifrån rådande trafiksituation är olämpligt att exploatera längs med väg 155, från
Gossbydal och västerut, innan det finns tydliga indikationer på förbättringar i framkomligheten.
Göteborgs Stad Västra Hisingen, tjänsteutlåtande 3(3)
Torslanda, i revideringen av den regionala infrastrukturplanen. Vidare att Trafikverket
påbörjar planering för broförbindelse mellan Öckerö kommun och Torslanda enligt
tidigare utredning.
Vid behandlingen av Öckerös bostadsförsörjningsprogram 2015 påpekade
stadsdelsnämnden att det var positivt att programmet baserade sig på trafikstrategin från
2014. Denna innehöll åtgärder för ett ändrat resebeteende. Öckerö och Västra Hisingen
är ömsesidigt beroende av att resande och trafik fungerar längs väg 155. Det påverkas
av bostadsbyggandet på Öckerö. I Program för centrala Öckerö såg förvaltningen
positivt på utvecklingen med bostäder, verksamheter, aktiviteter m.m. Förvaltningen
påpekade dock att det var viktigt att utbyggnaden samordnades med byggande av
busskörfält längs 155. Detta har inte fullföljts. Det saknas från Lilla Varholmen -
Hällsvik. Trafiksituationen i Torslanda har därför inte förbättrats nämnvärt.
I förvaltningens yttrande 2015 över MKB-avgränsning för Öckerö kommuns nya
översiktsplan framfördes synpunkter på bland annat dagvattenhantering. Enligt
förvaltningens bedömning har synpunkterna beaktats i föreliggande förslag till ÖP.
Samråd
Stadsledningskontoret samordnade svaret för Göteborgs kommun i samrådet avseende
översiktsplanen. I detta ingick yttranden från stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret.
Göteborgs stad kommer inte att avge ett gemensamt svar i granskningen.
Samverkan
Samverkan sker i förvaltningens samverkansgrupp 2018-04-17.
Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen
Sergio Garay
Stadsdelsdirektör Maria Rahm Christensson
utvecklingschef
Bilaga:
Förslag till översiktsplan Öckerö kommun
Kommunstyrelsens yttrande
Uppföljningsrapport 1 2018 SDN
2
Innehållsförteckning
1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning .................................. 3
2 Förvaltningsövergripande ................................................................................ 4
2.1 Verksamhetens utveckling .................................................................................. 4
2.2 Utfall och prognos, befolkningsramen ............................................................... 4
2.2.1 Utfall till och med perioden ...................................................................... 4
2.2.2 Prognos .................................................................................................... 4
2.3 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling .......................... 5
2.4 Utveckling inom personalområdet ...................................................................... 5
2.5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag ..................................................... 6
2.5.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut .................................................................. 6
2.5.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ......................................... 7
2.5.3 Trygg i Västra Hisingen ........................................................................... 7
2.6 Resultat enligt organisationsstrukturen ............................................................... 8
3 Kostnads- och volymutveckling per verksamhetsområde ........................... 10
3.1 Förskola ............................................................................................................ 10
3.2 Skola ................................................................................................................. 10
3.3 Äldreomsorg ..................................................................................................... 11
3.4 Individ- och familjeomsorg .............................................................................. 11
3.5 Funktionshinderverksamhet .............................................................................. 13
3.6 Kultur och fritid ................................................................................................ 13
Bilagor
Bilaga 1: Bilaga ej verkställda beslut LSS. UR1 2018doc
Bilaga 2: Bilaga ej verkställda beslut SoL ÄOHS kv1 2018
Bilaga 3: Bilaga ej verkställda beslut kvartal 1 2018 SOL barn unga
Bilaga 4: Bilaga ej verkställda beslut SoL, IFOFH kvartal 1 2018
Bilaga 5: TU UR1 2018
3
1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning
Ekonomi
I den positiva budgetavvikelsen på 1,3 Mkr efter mars ingår lägre kostnader för
försörjningsstöd och oförbrukade reserver. Kostnaderna har däremot ökat för hemtjänst
i egen regi samtidigt som brister i vårdkedjan åter medför ökade kostnader för
korttidsplatser och utskrivningsklara personer på sjukhus. Budgetavvikelser ses även för
ökade behov av köpt boende, volym- och prisökningar för personlig assistans inom
IFO/FH samt IT.
Nettokostnadsutvecklingen om 6,0 procent motsvarar periodens finansiella utrymme
och förklaras i huvudsak av ökade personalkostnader. Åtgärder vidtas för en god
budgetföljsamhet för året. Med syfte att överlämna en budget i balans inför start av
Förskolenämnd och Grundskolenämnd har stadsdelsnämndens presidium beslutat att
införa inköpsrestriktivitet för sektor Utbildning. Vinterns kompletteringsbudget ingår i
den nämndgemensamma reserven och antas förbrukad 2018.
Årsprognosen motsvarar budget på nämndnivå efter full ekonomisk effekt av vidtagna
åtgärder. Förvaltningen bedömer att den ekonomiska hushållningen för
stadsdelsnämnden som helhet är hanterbar.
Personal
En attraktiv arbetsgivare främjas av ett väl fungerande systematiskt hälso- och
arbetsmiljöarbete. Resultaten från medarbetar- och chefsenkäten 2017 visade ett fortsatt
stort engagemang men också en upplevelse av en hög arbetsbelastning. Sjukfrånvaron är
fortsatt hög men årets första månader visar en sänkning jämfört med samma period förra
året då sjukfrånvaron 15 dagar eller längre sjunkit från 6,5 till 6,1 procent.
Stadsdelsförvaltningens lönekartläggning 2017 visade att kvinnors medianlön uppgick
till 99,7 procent av männens samt att det ej förelåg några osakliga löneskillnader per
mätbar befattning.
Dem vi är till för
Invånarnas behov av hemtjänst har minskat under första kvartalet. Den pågående
anpassningen till den beslutade LOV-ersättningen har inneburit en resursomfördelning
inom området. Detta har sammantaget medfört en lägre personalvolym. Invånarna har
under perioden haft ett ökat behov av vård- och omsorgsplatser dygnet runt, vilket har
inneburit en ökning av antalet nyttjade platser i särskilt boende.
Försörjningsstödet har fortsatt minskande trend och allt fler hushåll blir
självförsörjande. Orosanmälningar för barn och unga fortsätter att ligga på en hög nivå
och antalet inledda utredningar är högt. Den strategiska inriktningen är att ge familjer i
behov av stöd insatser i öppna former.
Statsbidraget för minskade barngrupper 2017/2018 har omfattat alla förskolor i
Biskopsgården och hälften av förskolorna i Torslanda. Skolor arbetar med åtgärdsplaner
för att komma i ekonomisk balans till hösten.
4
2 Förvaltningsövergripande
2.1 Verksamhetens utveckling
2.2 Utfall och prognos, befolkningsramen
Perioden 201801 201803 Helår 2018 2017
Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Utfall fg år
Nettokostnad -711 399 -712 682 1 283 -2 824 804 -2 824 804 -2 703 608
Kommunbidrag 702 562 702 562 0 2 813 504 2 813 504 2 705 400
Resultat -8 837 -10 120 1 283 -11 300 -11 300 1 792
Eget kapital 80 492 91 792 91 792
Lönekostnad exkl arvoden
-328 583 -320 149 -8 434 -1 267 713 -1 246 576 -1 209 577
Arbetad tid (årsarbetare)
3 717 3 605
Lönekostnad per årsarbetare
341 336
Enligt beslut i Kommunstyrelsen 2018-04-11 tilldelas stadsdelsnämnden 5,9 Mkr ur vinterns kompletteringsbudget avseende
schablonmedel för flyktingar. Kompletteringen ingår inte i periodens resultat men däremot i prognosen som övrigt och betraktas
där som förbrukad.
2.2.1 Utfall till och med perioden
Periodens resultat är 1,3 Mkr bättre jämfört med budget.
Kvarvarande höga behov av insatser inom Individ- och familjeomsorg och
Funktionshinder ger fortsatt höga kostnader och budgetavvikelser. I
personalkostnadernas negativa avvikelse ingår för hög bemanning i relation till färre
barn i skolan, satsningar på minskade barngrupper inom förskolan samt högre
sjuklönekostnader än önskat. Även för höga kostnader för hemtjänst i egen regi i
jämförelse med den beslutade LOV där ersättningen ingår.
Bland de positiva budgetavvikelserna finns oförbrukad nämndgemensam reserv för
perioden.
2.2.2 Prognos
Prognosen för året motsvarar budget, d v s ingen budgetavvikelse på nämndnivå. I
prognosen ingår full ekonomisk effekt av vidtagna åtgärder.
Sektor Individ-och familjeomsorg och Funktionshinder arbetar med åtgärder för att
förbättra det ekonomiska läget. Sektor Äldreomsorg har fortfarande höga kostnader för
bl a brister i vårdkedjan och högre kostnader för hemtjänst i egen regi i jämförelse med
den beslutade LOV-ersättningen. Trots åtgärder inom sektor Utbildning för att sänka
personalkostnaderna kvarstår ekonomiska obalanser på flera skolor. Med syfte att
överlämna en budget i balans till uppstarten av Förskolenämnden och
Grundskolenämnden har stadsdelsnämndens presidium beslutat om inköpsrestriktivitet
för sektor Utbildning. Förvaltningen fortsätter även med restriktivitet på IT- och
telefoninköp för att dämpa kostnaderna för stadsdelen.
För året antas att den nämndgemensamma reserven kommer att förbrukas där
kompletteringsbudgeten för vintern ingår.
Förvaltningen bedömer att den ekonomiska hushållningen för stadsdelsnämnden som
5
helhet är hanterbar.
2.3 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling
Utfall perioden jämfört med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 6,0 % 4,5 %
Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden) 5,4 % 4,8 %
Personalvolymsutveckling 1,9 % 3,1 %
Nettokostnadsutvecklingen per mars jämfört med motsvarande period föregående år
uppgår till 6,0 procent eller 40,4 Mkr. Förbättringen jämfört med februarirapporteringen
är 2,1 procent och beror på att statsbidrag avseende skolan ingår i mars men saknades i
februari.
Ökningen beror till största delen på högre personalkostnader med 22,7 Mkr och ökade
kostnader för köp av tjänster med 18,2 Mkr. Personalkostnadsökningen består främst av
lönerevision och fler anställda samt ökade kostnader för sjuklön.
De ökade kostnaderna för köp av huvudverksamhet beror på fler vård och boende dygn
inom IFO, volym- och prisökningar för personlig assistans samt ökning av kostnader för
LSS och korttidsboende.
En jämförelse mellan periodens nettokostnadsutveckling om 6,0 procent och periodens
budgetavvikelse visar att budgeten för perioden motsvarar det finansiella utrymmet.
Lönekostnadsutvecklingen för perioden uppgår till 5,4 procent och förklaras av fler
årsarbetare samt genomförd löneöversyn.
Personalvolymsutvecklingen för perioden uppgår till 1,9 procent eller 17,4 åa. Förskola
står för 22,1 åa och det beror på satsningar för minskade barngrupper. Skola minskar
med 1,5 åa som förklaras av att resursenheten skola, som tidigare låg under IFO,
omorganiseras. IFO ökar med 2,3 åa som en följd av nyrekryteringar inom Stöd och
sysselsättning. Ökningen inom FH med 1,3 åa beror på nyrekryteringar inom daglig
verksamhet. Ökningen med 3,3 åa inom gemensamma verksamheter beror på fler
medarbetare i nya projekt. Minskningen på 10,1 åa inom äldreomsorgen beror på lägre
volymer inom hemtjänsten samt personalanpassningar inom hemtjänst och äldreboende.
2.4 Utveckling inom personalområdet
Kompetensförsörjningen är fortsatt bekymmersam. Stadsdelsförvaltningens
förutsättningar att klara rekryteringsbehovet skiljer mellan verksamheterna. Pedagoger,
socionomer, undersköterskor och enhetschefer tillhör fortsatt de svårrekryterade
grupperna. Det råder en gynnsam arbetsmarknad och utbudet av utbildad personal
motsvarar ej efterfrågan. Bristen på arbetskraft påverkar hela staden och för stadsdelen
kan pendeltiden med kollektivtrafiken från centrala staden göra några av våra
arbetsplatser mindre attraktiva. Vi har att hushålla med befintliga resurser och flera
initiativ behövs för att se över organisationen och fördela arbetsuppgifter på ett sätt som
möjliggör rekrytering av andra yrkesgrupper i en tid då kraven på föreskriven utbildning
6
ökat.
Stadsdelsförvaltningens driver projekt ”Trygg tillbaka” för ett långsiktigt hållbart
arbetsliv. Medarbetare deltar i arbetsprövning och bedömning av arbetsförmåga till
uppgifter utanför ordinarie arbetsuppgifter. Projektet möjliggörs av att medarbetare med
lång yrkeserfarenhet engageras som handledare. Det övergripande målet är att skapa en
effektiv metod för kvalitativ arbetsprövning som leder fram till konkreta
handlingsalternativ och goda lösningar för individen.
Kompetensförsörjningens perspektiv är att attrahera och rekrytera nya medarbetare,
behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån
verksamhetens behov och utmaningar. Staden har arbetat fram övergripande
kompetensförsörjningsplaner som ett planeringsstöd i arbetet med att försörja
verksamheterna med rätt kompetens och arbetet med planer pågår i
stadsdelsförvaltningen.
En attraktiv arbetsgivare främjas av ett fungerande systematiskt hälso- och
arbetsmiljöarbete SAM. Fler välmående arbetsplatser skapas när chefers kunskap om
hälsofrämjande arbete ökar. För att stärka aktörer i SAM genomför
stadsdelsförvaltningen och staden utbildningar för chefer och skyddsombud med fokus
på främjande ur ett organisatoriskt perspektiv enligt Arbetsmiljöverkets författning.
Stadsdelsförvaltningens arbetsmiljöronder löper på som en naturlig del i SAM och följs
upp vid två tillfällen per år i samverkan och till SDN. Hälsoarbetet framskrider med allt
fler hälsoinspiratörer i verksamheterna.
Medarbetar- och chefsenkäten är en viktig del i SAM och resultatet från undersökningen
som genomfördes i nov-dec 2017 visade ett fortsatt stort engagemang men också en
upplevelse av hög arbetsbelastning. Svarsfrekvensen har sjunkit några enheter.
Enkätresultatet visade att upplevelser av kränkande särbehandling är fortsatt hög.
Bemötande på arbetsplatsen ingår i SAM och stadsdelsförvaltningens dialogmaterial
”ett gott bemötande” samt foldern om kränkande särbehandling och trakasserier är stöd i
dialogen.
Sjukfrånvaron är fortsatt hög men årets första månader visar en sänkning jämfört med
samma period förra året då sjukfrånvaron 15 dagar eller längre sjunkit från 6,5 till 6,1
procent. Vi har den fortsatt högsta frisknärvaron, max fyra sjukdagar per år, bland sdf.
Jämställda och konkurrenskraftiga löner ingår i strategisk kompetensförsörjning.
Stadsdelsförvaltningens lönekartläggning 2017 visar att kvinnors medianlön uppgick till
99,7 procent av männens samt att det ej förelåg några osakliga löneskillnader per mätbar
befattning. Stadsdelsförvaltningens lönebild har blivit allt mer samstämd med den
lönepolitiska målbilden och även med stadens lönebild i fler befattningar. Årets
löneöversyn pågår med utbetalning av ny lön i maj.
2.5 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag
2.5.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut
SoL 2018-03-31 LSS 2018-03-31
Antal beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag
13 12
Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet
IFO-FH
7
Funktionshinderverksamheten rapporterar tolv (12) icke verkställda beslut enligt LSS
inom tre månader. Sju (7) gäller bostad med särskild service (bmss) för vuxna. Två (2)
gäller bmss/familjehem för barn och unga. Två (2) beslut avser korttidsvistelse och ett
beslut kontaktperson. I sex av dessa ärenden har brukaren tackat nej till erbjuden insats.
Barn och familj IFO har tre(3) icke verkställda beslut SoL där verkställigheten avbrutits
och inte återupptagits inom 3 månader.
Ett av besluten som avsåg kontaktfamilj har avslutats utan verkställighet då ansökan är
återtagen, på grund av att behov ej längre kvarstår.
Två av besluten avser kontaktperson, och vårdnadshavare vill att annan kommun, där
familjen bor skall verkställa beslutet. Vi har inte lyckats få den nya kommunen att ta
emot ärendet och frågan är nu på IVO:s bord.
ÄO-HS
Sektorn rapporterar 10 ej verkställda beslut enligt SoL under första kvartalet. Samtliga
beslut avser särskilt boende. De som väntar på lägenhet på ett äldreboende har fått ett
erbjudande vid minst ett tillfälle och tackat nej. Tre personer har därefter återtagit sina
ansökningar och två har tackat ja till ett erbjudande.
2.5.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah
Kvartal 1 2018
Antal anmälningar enligt Lex Maria 0
Antal anmälningar enligt Lex Sarah 0
IFO-FH
Inga anmälningar enligt Lex Sarah eller Lex Maria har gjorts under perioden.
ÄO-HS
Inga anmälningar enligt Lex Sarah eller Lex Maria har gjorts under perioden.
2.5.3 Trygg i Västra Hisingen
Trygg i Västra Hisingen har lanserat ett nytt medborgarlöfte tillsammans med
lokalpolisområde Hisingen. Medborgarlöftet är ett åtagande som gäller för perioden
mars 2018 till mars 2019. Årets löfte är en förlängning av tidigare löfte och innebär att
polisen och stadsdelsförvaltningen fortsatt har ett särskilt fokus på gängrelaterat våld i
offentlig miljö. Ett antal aktiviteter är kopplade till löftet och nytt för i år är att
Bostadsbolaget och Kriminalvården ingår i vår Trygg i-samverkan. Löftet lanserades
genom en torgturné på Friskväderstorget, Vårväderstorget och Länsmanstorget i mars.
Uppskattningsvis nåddes 800 personer av den muntliga informationen och 2500 foldrar
delades ut.
8
Under sportlovet samlades många ungdomar på Länsmanstorget vilket skapade oro hos
boende i området och problem för ICA-butiken. Trygg i Västra Hisingen har arbetat
med förberedelser inför påsklovet för att förhindra att en liknande situation uppstår igen.
Arbetsprocessen enligt Trygg i-modellen innebär att stadsdelsförvaltningen och polisen
delar lägesbilder, tar fram en problembild och genomför en orsaksanalys som sedan
ligger till grund för en gemensam åtgärdsplan. Pågående arbete med ett årshjul för
Trygg i Västra Hisingen bedöms bli ett redskap för att mer effektivt kunna förebygga
otrygghet som kan kopplas till särskilda platser och tider på året.
2.6 Resultat enligt organisationsstrukturen
Resultat i tkr per sektor/område
Utfall perioden
Aktuell budget perioden
Resultatavvikelse perioden
Prognos helår Aktuell
budget helår
Utbildning -358 704 -358 408 -296 0 -1 440 804
Äldreomsorg -99 236 -96 151 -3 085 0 -380 400
Ifo / funktionshinder
-197 068 -187 950 -9 118 0 -729 835
Fritid, Kultur o Intern service
-16 110 -18 469 2 359 0 -64 200
Gemensamt / administration
-40 279 -51 703 11 424 -11 300 -209 565
Totalt -711 399 -712 682 1 283 -11 300 -2 824 804
Sektor Utbildnings resultat på minus 0,3 Mkr är en förbättring jämfört med februari som
visade ett underskott på 1,9 Mkr. Anledningen är bl a att statsbidrag bokats upp i mars
avseende särskilda kostnader för asylsökande elever. Det finns dock fortsatt ekonomiska
obalanser inom sektorn, trots vidtagna åtgärder från enheter med underskott. Med syfte
att överlämna en budget i balans till uppstarten av Förskolenämnden och
Grundskolenämnden har stadsdelsnämndens presidium beslutat att införa ett
inköpsrestriktivitet för sektorn. Prognosen för helåret motsvarar budget, ingen
avvikelse.
Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har ett underskott på 3,1 Mkr. Detta beror
främst på högre kostnader för hemtjänst i egen regi i jämförelse med den beslutade
LOV-ersättningen. Antal betaldygn för utskrivningsklara på sjukhus har under första
kvartalet legat betydligt högre än under hösten 2017. Orsaken är främst smittorisk på
stadens korttidsenheter. Enheter har fått stänga och utskrivningsklara med behov av
korttidsvistelse har blivit kvar på sjukhus. Köpta dygn i korttidsenhet har också ökat i
jämförelse med hösten 2017. Behovet av korttidsvistelse har varit högt under första
kvartalet. Därtill medför en omstrukturering av stadsdelens korttidsenheter, från tre till
en enhet, en viss tomgång under våren. Fler dygn får då köpas utanför stadsdelen.
Årsprognosen är ett nollresultat. Sektorn har tagit fram handlingsplaner inom alla
områden för att nå budget i balans. Sektorn återkommer med en reviderad prognos efter
april.
Sektor IFO/FH har efter mars ett underskott på 9,1 Mkr och prognosen för helåret
motsvarar budget, d v s ingen budgetavvikelse. Periodens underskott beror på volym-
och prisökningar för personlig assistans, ökade kostnader för LSS och korttidsboende
samt boende för vuxna och unga vuxna. Underskottet reduceras av ett överskott på
9
personalkostnader på grund av vakanser och av att nedläggning av skolteamet gått
snabbare än beräknat.
Vid bedömning av prognosen för 2018 ingår fulla ekonomiska effekter av vidtagna
åtgärder. Vid behov återkommer sektorn efter april med ytterligare åtgärder.
Sektor K&F och Intern service har ett resultat på plus 2,4 Mkr. Överskottet beror främst
på lägre livsmedelskostnader med 1,7 Mkr och lägre övriga kostnader om 0,6 Mkr.
Orsaken är att skolor och förskolor hade färre barn än planerat under vinterlov, sportlov
och påsklov. Årsprognosen motsvarar budget.
Gemensamt/Administration har en positiv budgetavvikelse för perioden med 11,4 Mkr
trots att gemensamma IT- kostnader har ett underskott på 2,8 Mkr Avvikelsen förbättras
av ännu ej fördelade medel till löner och nämndgemensam reserv. I prognosen har
förvaltningen förutsatt att den förvaltningsgemensamma reserven är förbrukad och där
kompletteringsbudgeten för vintern ingår.
Diagrammet visar ackumulerat resultat och budget över ett verksamhetsår. Under året
arbetar medarbetarna in semesterdagar löpande varje månad, vilket redovisas som en
kostnad. Under sommarperioden medför semesteruttaget lägre kostnader och därför
förbättras resultatet efter sommarmånaderna. Det redovisade resultatet för perioden om
minus 8,8 Mkr är 1,3 Mkr bättre än det budgeterade resultatet. Det redovisade resultatet
2017 för motsvarande period var minus 3,9 Mkr och 4,7 Mkr bättre än budgeterat.
10
3 Kostnads- och volymutveckling per verksamhetsområde
3.1 Förskola
Utfall perioden jämfört med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 7,6 % 13,0 %
Antal barn i förskoleverksamhet (befolkning) -68 -40
Personalvolymsutveckling 11,0 % 3,1 %
Antal barn i kommunal förskoleverksamhet (produktion)
-41 -18
Den huvudsakliga orsaken till nettokostnadsökningen om 7,6 procent är
personalkostnader. Personalkostnadsökningen beror på löneavtalet, fler årsarbetare till
följd av stadsdelens egna satsning gällande minskade barngrupper, uppstartkostnader
för ny förskola och avdelningar samt ökade PO-kostnader. Färre barn påverkar inte
nettokostnaden eftersom stadsdelen från och med läsåret 2017/2018 har organiserat för
mindre barngrupper. Statsbidraget för minskade barngrupper 2017/2018 har omfattat
alla förskolor i Biskopsgården och hälften av förskolorna i Torslanda.
Den beräknade nettokostnadsökningen om 13 procent för helåret beror på ökade
verksamhetskostnader för stadens satsningar gällande minskade barngrupper samt
ökade PO-kostnader. Trenden ifrån föregående år visar att den största ökningen av
årsarbetare sker under hösten, detta är medräknat i prognosen.
3.2 Skola
Utfall perioden jämfört med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 7,5 % 6,9 %
Antal egna elever i grund- eller särskola (befolkning) 213 192
Antal barn i skolbarnsomsorg (6-12 år) 90 47
Personalvolymsutveckling skola inkl skolbarnomsorg -0,4 % 0,3 %
Antal elever i egna skolor 179 147
Antal barn i egen skolbarnsomsorg (6-12 år) 124 60
Personalkostnaderna står för den största ökningen av den totala nettokostnaden 7,5
procent och förklaras främst med årligt löneavtal och elevexpansion. Nettokostnader för
köpta platser har ökat med 12 procent vilket beror på färre sålda platser och ökade
kostnader för fler köpta platser med högre enhetspris. Lokalkostnadsökningen beror på,
förutom indexuppräkning, hyra av fler kvadratmeter samt ökade lokalvårdskostnader.
Störst ökning vad gäller personalvolymen i grundskolan är inom undervisning.
Skolorna arbetar med åtgärdsplaner för att komma i ekonomisk balans till hösten vilket
gör att prognosen för nettokostnadsutvecklingen minskar. För att neddragningen av
personalkostnader ska få effekt förutsätter det att matchningen i omställningsarbetet ger
önskad effekt. Trenden, vad gäller personalvolymsutvecklingen de tre första månaderna
under 2018, följer nästan exakt föregående år. Inga skolor beräknas att stänga och inga
nya kommer att öppnas.
11
3.3 Äldreomsorg
Utfall perioden jämfört
med samma period föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 1,5 % 2,0 %
Personalvolymsutveckling ordinärt boende och förebyggande verksamhet
-8,9 % -6,9 %
Antal hemtjänsttimmar (65- år) -7,8 % -2,9 %
Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning inklusive korttidsplatser
3,4 % 1,1 %
Antal nyttjade korttidsplatser egen befolkning -15,2 % -7,5 %
Personalvolymsutveckling äldreboende -2,7 % -2,9 %
Antal nyttjade boendeplatser, egen prod inkl. korttidsvistelse
-0,3 % -1,5 %
Nettokostnaderna har ökat med 1,5 procent under januari till mars år 2018 jämfört med
samma period år 2017. Kostnadsökningen beror på fler köpta platser i särskilt boende
samt på lönerörelsen år 2017. Totalt sett har dock lönekostnaderna under perioden
minskat med 1,0 procent. Minskningen beror på lägre volymer inom hemtjänsten samt
personalanpassningar inom hemtjänst och äldreboende.
Personalvolymen i ordinärt boende har i jämförelse med perioden januari till mars 2017
gått ner med 8,9 procent. Detta är ett resultat av ett minskat behov av hemtjänst i
stadsdelen samt den pågående anpassningen till införandet av LOV från april 2018.
Inom särskilt boende har personalvolymen minskat med 2,7 procent i jämförelsen med
första kvartalet år 2017. Minskningen beror på en fördröjd anpassning av
personalvolymen våren 2017 efter avslutat 6-timmarsprojekt december 2016. En
minskning av nyttjade platser i egen produktion under våren 2018 förklaras av en
omstrukturering av platser i stadsdelen. Förändringen innebär att tre korttidsenheter blir
en enhet. Under omstruktureringen uppstår en viss tomgång.
Nyttjade platser i särskilt boende har ökat i jämförelse med första kvartalet år 2017
vilket förklaras av ett ökat behov. Nyttjade platser på korttidsenhet har däremot minskat
i jämförelse med samma period förra året. Detta beror dels på arbete med Trygg
hemgång, dels på ett minskat antal korttidsplatser i staden på grund av smittorisk.
Utskrivningsklara med behov av korttidsvistelse har blivit kvar på sjukhus, med fler
betaldygn som följd.
3.4 Individ- och familjeomsorg
Utfall perioden jämfört
med samma period föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 3,2 % -2,8 %
- varav nettokostnadsutveckling försörjningsstöd -1,4 % 0,2 %
Personalvolymsutveckling 3,5 % 2,5 %
Antal vårddygn barn & unga, institutionsvård 15 %* -0,1 %
Antal barn och unga i familjehem -33,2 % -27,3 %
Antal vårddygn vuxna, institutionsvård -1,7 % 0 %
Antal boendedygn, Boendeverksamheten och övrigt boende
21,2 % 9,8 %
12
Antal hushåll med försörjningsstöd (snitt rullande tolvmånadersperiod apr - mar)
-9,2 % -9,9 %
*exkl ensamkommande barn
Trots hög belastning och social utsatthet är nettokostnadsökningen relativt låg. Detta är
främst kopplat till minskade kostnader för försörjningsstöd. Vid bedömning av prognos
för helåret förutsätts att försörjningsstödet fortsätter att minska och att
volymutvecklingen av vårddygn barn och unga samt sociala boendedygn planar ut.
Personalvolymens ökning är kopplad till att föregående års vakanser nu kunnat tillsättas
i högre utsträckning då rekryteringsläget är något förbättrat. Ytterligare en enhetschef
har tillkommit för barn och familj myndighet. Utmaningen nu är att säkerställa högre
personalstabilitet.
Antalet vårddygn för barn och unga ligger i perioden på en högre nivå än motsvarande
period föregående år. Uppgången bedöms vara tillfälligt kopplad till placering av en
familj med flera barn.
Verksamheten arbetar med att ytterligare effektivisera de interna öppenvårdsinsatserna
och samarbetsprocesserna vid placeringar mellan myndighet och utförare vilket
förväntas ge effekt på vårdtidernas längd.
Inflödet avseende orosanmälningar för barn och familj fortsätter att ligga på en fortsatt
hög nivå och antalet inledda utredningar når toppnotering i mars. Detta sätter extra press
på verksamheten och medför risk för att behoven av insatser ökar.
Antalet barn och unga i familjehem har minskat betydligt till följd av vikande
placeringsbehov för ensamkommande barn. Denna minskning har dock inte genomslag
på nettokostnadsutvecklingen då placeringarna huvudsakligen finansierats via
statsbidrag. Strategin är att i första hand alltid erbjuda interna familjehem när så är
möjligt vilket bör ha positiv effekt på kostnadsutvecklingen.
Vårddygn LVM- och SOL-placeringar för vuxna ligger, liksom motsvarande period
föregående år, på en låg nivå . Volymen är dock begränsad vilket innebär att även
ökningar med ett fåtal placeringar kan få stort genomslag på årsprognosen angående
vårddygn. Öppenvården för vuxna bedöms ha en stabiliserande effekt genom att
förebygga/förkorta institutionsvistelser.
Sociala boenden har senare år ökat kontinuerligt kopplat till stora svårigheter för
resurssvaga personer att få fäste på bostadsmarknaden. Stadens bostadsbrist slår hårt
mot socialtjänstens målgrupper. Boendedygnens nettoökning är även kopplad till att
alltfler ensamkommande barn gått över i stödboende. Även flera dyra boendelösningar
för barnfamiljer har tillkommit.
På sektorsnivå i staden arbetas med att ta fram mellanboenden där stödbehov inte finns
vilket kan möta en del av behoven på rätt insatsnivå.
Lägenheter som förra året utlovats från Fastighetskontoret avseende åtta familjer har
ännu ej kunnat verkställas. Ytterligare fyra familjer utifrån anhöriginvandring har
tillkommit under årets första månader med kostnadskrävande boendeinsatser som följd.
Kostnadsutvecklingen för försörjningsstöd har en fortsatt nedåtgående trend och antalet
hushåll med ekonomiskt bistånd visar minskning med 9,2 % i en rullande 12-
månadersperiod. Minskningen gäller samtliga målgrupper även om nedgången för unga
vuxna planat ut. Utvecklingen för unga vuxna kan delvis vara kopplad till övergång till
försörjningsstöd för ensamkommande barn som nått vuxen ålder. Fördjupad analys
behöver genomföras.
Resultatet bedöms vara gott sett till att stadens genomsnittliga minskning ligger på 6,5
13
procent. Mars månad visar en viss kostnadsökning för försörjningsstöd, vilket dock
följer mönster från tidigare år. Det bedöms vara alltför tidigt att dra slutsats avseende
eventuellt trendbrott. Verksamheten planerar att stärka arbetet med stöd till
egenförsörjning genom att pröva nya metoder vilket förväntas ge ytterligare effekt
under hösten.
3.5 Funktionshinderverksamhet
Utfall perioden jämfört med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 9,8 % -0,4 %
Personalvolymsutveckling 1,1 % -0,7 %
Antal personer med insats enligt LSS 6,1 % 6,4 %
Antal personer med bistånd enligt SoL 2,4 % 1,6 %
Nettokostnadsökningen för Funktionshinder är främst kopplad till expansion med två
lägenheter inom boende med särskild service (bmss) samt att flera högkostnadsärenden
har tillkommit inom extern personlig assistans och köpta korttidsboenden. Nya beslut
har även verkställts inom ledsagning, boendestöd och avlösarservice.
Inom daglig verksamhet väntas fler brukare framförallt från särgymnasiet.
Personer med icke verkställda beslut av bmss har beviljats korttidsboende SOL i väntan
på inflyttning på bmss. Dessa genererar ingen ekonomisk tilldelning från staden vilket
är belastande för stadsdelen.
Personalvolymsökningen är kopplad till de utökade boendena. Arbetet med effektivare
bemanningsplanering fortsätter i de interna verksamheterna.
Inom daglig verksamhet krävs större samlade enheter och verksamhetsanpassade lokaler
för att bemanning ska kunna effektiviseras och stordriftsfördelar kunna utvecklas.
Lokalfrågan behöver högprioriteras om nödvändiga budgetanpassningar inför LOV ska
kunna uppnås.
3.6 Kultur och fritid
Utfall perioden jämfört med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 4,1 % -3,2 %
Personalvolymsutveckling 3,4 % -5,7 %
Högre nettokostnadsutveckling för perioden beror till största delen på ökade
lönekostnader. Anpassningar av verksamheten i budget 2018 för ungdomsverksamhet
och bibliotek medför lägre nettokostnadsutveckling för året.
Redovisning till fullmäktige enligt 28 h §, LSS (1993:387)
Rapporterande SDN:
Beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag
Kvinna (X)
Man (X) Datum för beslut Typ av insats, kod*
Har personen tackat NEJ till
erbjudande
Har personen tackat JA till erbjudande
1 X 2016-04-28 1 ja
2 X 2016-08-08 1 Ja
3 X 2017-05-31 1 Nej
4 X 2017-10-10 1 Ja
5 X 2017-12-01 13 Nej
6 X 2016-10-12 6 JA
7 X 2017-06-01 2 Nej
8 X 2017-06-16 2 JA
9 X 2018-01-05 13 Nej
10 X 2017-11-17 1 Nej
11 X 2017-11-08 1 JA
12 X 2017-12-04 1 NEJ
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
* Kod för typ av bistånd (se nästa sida)
1 Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
OBS
ENBART BESLUT ENLIGT LSS
2 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
3 Personlig assistans
4 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet
5 Daglig verksamhet
6 Biträde av kontaktperson
8 Ledsagarservice
9 Avlösarservice i hemmet
13 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar
Beslut där verkställigheten enligt LSS avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet
Kvinna (X)
Man (X) Datum för avbrott Typ av insats, kod*
Har personen tackat NEJ till
erbjudande
Har personen tackat JA till erbjudande
1
2
3
4
5
6
7
8
* Kod för typ av bistånd (se ovan)
1 (2)
Redovisning till fullmäktige enligt 16 kap 6§ h, Socialtjänstlagen (SoL)
Rapporterande SDN: Västra Hisingen
Beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag
Kvinna
(X) Man
(X) Datum för
beslut Typ av
bistånd, kod*
Har personen tackat NEJ till
erbjudande
Har personen tackat JA till erbjudande
ÄO IFO FH
1 X 2017-07-20 1 Ja, datum:
2017-10-23 och 2018-01-23
x
2 X 2017-07-03 1 Ja, datum:
2017-09-18, 2017-10-14. 2018-01-15, 2018-03-06
x
3 X 2016-05-20 1 Ja, datum:
2016-08-18, 2016-12-05, 2017-03-07, 2017-08-01, 2017-10-25
x
4 X 2017-07-25 1 Ja, datum:
2017-10-24, 2018-01-24
x
5 X 2017-06-02 1 Ja, datum:
2017-07-27,
2017-10-20
x
6 X 2017-09-11 1 Ja, datum:
2017-11-27
Ja x
7 X 2017-09-22 1 Ja, datum:
2017-11-01, 2018-01-15
x
8 X 2017-09-29 1 Ja, datum:
2017-12-20, 2018-03-26
x
9 X 2017-10-16 1 Ja, datum:
2017-11-09,
2018-02-14
Ja x
10 x 2017-12-04 1 Ja, datum:
2018-03-12
x
* Kod för typ av bistånd (se nästa sida)
2 (2)
1 Särskild boendeform (äldreomsorg, handikappomsorg)
OBS
ENBART BESLUT ENLIGT SoL
2 Korttidsboende/växelvård
3 Hemtjänst
4 Boendestöd
5 Dagverksamhet/sysselsättning
6 Kontaktperson
7 Kontaktfamilj
8 Ledsagning
9 Avlösning i hemmet
10 Ekonomiskt bistånd
11 Egna medel/förmedlingsmedel
12 Bostad (IFO)
13 Familjehem
14 Behandlingshem
15 Öppenvårdsverksamhet
16 Annat bistånd
Beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet (SoL)
Kvinna
(X) Man
(X) Datum för
avbrott Typ av
bistånd, kod*
Har personen tackat NEJ till
erbjudande
Har personen tackat JA till erbjudande
ÄO IFO FH
1
2
3
4
5
6
7
8
9
* Kod för typ av bistånd (se ovan)
1 (2)
Redovisning till fullmäktige enligt 16 kap 6§ h, Socialtjänstlagen (SoL)
Rapporterande SDN:
Beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag
Kvinna
(X) Man
(X) Datum för
beslut Typ av
bistånd, kod*
Har personen tackat NEJ till
erbjudande
Har personen tackat JA till erbjudande
ÄO IFO FH
1 X 160810 7 X X
2 X 170728 6 X
3 X 170728 6 X
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
* Kod för typ av bistånd (se nästa sida)
1 Särskild boendeform (äldreomsorg, handikappomsorg)
OBS
ENBART BESLUT ENLIGT SoL
2 Korttidsboende/växelvård
3 Hemtjänst
4 Boendestöd
5 Dagverksamhet/sysselsättning
6 Kontaktperson
7 Kontaktfamilj
8 Ledsagning
9 Avlösning i hemmet
10 Ekonomiskt bistånd
11 Egna medel/förmedlingsmedel
12 Bostad (IFO)
13 Familjehem
14 Behandlingshem
15 Öppenvårdsverksamhet
16 Annat bistånd
2 (2)
Beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet (SoL)
Kvinna
(X) Man
(X) Datum för
avbrott Typ av
bistånd, kod*
Har personen tackat NEJ till
erbjudande
Har personen tackat JA till erbjudande
ÄO IFO FH
1
2
3
4
5
6
7
8
9
* Kod för typ av bistånd (se ovan)