1
Foto: Evelyn Thomasson, Kerstin Arcadius
Hembygdsföreningar som resurs i planering
av landskap och hembygder
Av Pia Sander, Skånes hembygdsförbund
Perspektiv på landskap
Utbildning vid Kristianstad högskola vårterminen 2015
Kursansvarig: Patrik Olsson
Landskap för alla?
2
INNEHÅLL
En studie om landskap och hembygder 3
Syfte 3
Arbetssätt 4
Skapa förutsättningar för delaktighet 4
Enkät till föreningar 5
Hembygdens år och den europeiska landskapskonventionen 10
Den europeiska landskapskonventionen 11
Hembygder och landskap 13
- Begreppet hembygd 14
- Begreppet landskap 15
- GeoPanel 16
Upptaktsseminarium till Hembygdens år 17
- Open space 18
Slutord 19
Bilaga 1 21
Litteratur 24
3
En studie om landskap och hembygder
Studien utgår från Skånes hembygdsförbunds pågående arbete med projektet Hembygdens
år som kommer att genomföras och utvärderas under 2015-16. Vi kommer att bjuda in till
aktiviteter och samtal om landskap med människor som bor och verkar i Skåne.
Ambitionen är att skapa lokal mötesplatser där människor tar del av varandras synpunkter
och kunskaper för att få fler perspektiv på landskap och delta i beslut och
påverkansprocesser. För genomförandet söker vi samarbete med skånska kommuner,
medlemsföreningar, bibliotek, museer, studieförbund m fl. Kultur Skåne stöttar projektet
med ett regionalt utvecklingsbidrag.
Med erfarenheterna från Hembygdens år vill Skånes hembygdsförbund synliggöra och stärka
hembygdsrörelsen som lokal resurs när det gäller planeringsärenden. Med förbundets
regionala räckvidd får vi en överblick vad hembygdsrörelsen kan bidra med i planeringen av
ett attraktivt Skåne.
Syfte
Med studien vill Skånes hembygdsförbund ta reda på följande:
Hur kan hembygdsrörelsen synliggöras som en resurs i kommunernas planering av
rurala och urbana landskap?
Hur ser kommunerna på en större delaktighet från hembygdsföreningarna i arbetet?
Hur ser föreningarnas engagemang och beredskap ut?
Hur skapas ökad delaktighet i beslutsprocesserna för idéburen sektor, t.ex.
hembygdsrörelsen?
Vilka möjligheter och hinder finns?
Vilka mervärden kan vi uppnå genom en ökad samverkan mellan
hembygdsföreningar och kommunerna? Vilka vinster ser respektive part?
Ytterligare en aspekt på Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska
landskapskonventionen är förbundets verksamhetsplan 2015-16 som antogs den 10 maj
2015 av förbundsstämman, som är skånsk hembygdsrörelses högsta beslutande nivå.
Verksamhetsplanens första punkt lyder:
”Effektmål och delaktighet i dialog med föreningar och publik Skånes hembygdsförbund avser att de närmaste åren initiera samtal och insatser kring verksamhetsutveckling, både inom förbundet och med medlemsföreningarna. Arbetssättet baseras på GLO, generic learning outcome, ett verktyg som används av museer och arkiv i Storbritannien och Sverige. GLO är ett språk att använda för att beskriva vad förbundet/föreningen önskar att medlemmar och besökare ska få ut av verksamheten, så kallade effektmål. Detta görs genom insamling av kvalitativ kunskap om verksamheten och människors upplevelse av den. Ytterst handlar det om att öka insikten om verksamhetens effekter, att öka delaktigheten och arbeta för att hembygdsrörelsen blir mer angelägen för sin samtid.
4
En av styrelsen utsedd strategigrupp inledde ett långsiktigt arbete hösten 2014. Gruppen föreslår följande effektmål: Kunskap och förståelse Externt: Fördjupad förståelse för hembygden i samhällsbygget. Internt/externt: Fördjupad förståelse om vilka begrepp vi använder oss av. Förmågor och färdigheter Internt: Ökad förmåga att presentera oss tydligt och klart. Externt: Ökad förmåga att använda kunskaper och erfarenheter (generationer, etnicitet, kön). Attityder, värderingar, åsikter Internt/externt: Större insikt om vilken attityd omvärlden har till oss och vi till den. Glädje, inspiration, kreativitet Externt/internt: Skapa känsla av sammanhang inom styrelsen och inom föreningarna”.
Effektmålen kommer att påverka förbundets arbete med den europeiska landskapskonventionen. Exakt hur är svårt att säga i nuläget men med en ökad dialog med medlemmarna och omvärlden ges fler aspekter på landskap.
Arbetssätt Tyngdpunkten i studien är två enkäter, en till Skånes hembygdsförbunds 99
medlemsföreningar och en till tjänstemän i skånska kommuner med ansvar för
planeringsärenden. Enkäterna skickas ut hösten 2015 och våren 2016 och sammanställs
under 2016. Under resans gång planeras en handfull intervjuer med ideella och tjänstemän i
ett urval kommuner, enskilt och i grupp, var för sig och blandade. Detta är alltså en studie
”to be continued”.
Den begränsade tiden för studien innebär att endast frågorna till föreningarna är
formulerade. De har prövats i samband med den första aktiviteten under Hembygdens år,
ett upptaktsseminarium den 18.4 i Hässleholm kulturhus. Fyra föreningars svar analyseras
under rubriken ”Enkät till föreningar” nedan.
I studien ingår även analyser av workshops och övningar som vi har gjort tillsammans med
medlemsföreningar 2011, 2014 och 2015 kring begreppen hembygd och landskap som ofta
används i hembygdsrörelsen, särskilt det förra 1. Övningarna bildar en kunskapsplattform för
ett mer långsiktigt strategiskt arbete. Är begreppen begripliga och användbara i arbetet med
den europeiska landskapskonventionen?
Skapa förutsättningar för delaktighet
Under Hembygdens år prövar vi olika metoder för samtal och delaktighet och hämtar
inspiration från bl.a. ”Handbok för delaktig landskapsplanering”, av Per Blomberg och
Katarzyna Fidler. Vi kommer att bjuda in till visningar, samtal och diskussioner som
1 Dessa redovisas under rubriken ”Hembygder och landskap“
5
genomförs under olika former i tätorter, stadsdelar, i områden mellan stad och land, byar
och på landsbygden. En del mötesformer är välbekanta, t ex vandringar, studieresor, SWOT-
analys, workshops i samtalsform eller bikupor. Andra är nya och kommer att prövas; t.ex.
open space, fokusgrupper, geopaneler m fl. Med en öppenhet för vad situationen behöver
kommer vi fortlöpande att konsultera nämnda skrift.
Enkät till föreningar Följande föreningar har svarat på enkäten: Frosta härads hembygdsförening, Föreningen för
fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne, Riseberga-Färingtofta hembygdsförening
och Staffanstorps hembygdsförening. Här redovisas svaren i avskrift utan redigering, endast
enstaka stavfel är korrigerade. Fråga 1. Är er förening aktiv/delaktig/engagerad i planeringsärenden i kommunen?
Stryk under vilket ord som bäst beskriver er förening.
- Ja.
- Ja, styrelsen uppdrog en person att bevaka och kommentera miljöplan samt
planförslag inför översiktsplan.
- Ja, är delaktiga.
- Nej.
Om ni svarat nej på frågan, vad tror ni är anledningen? Vilka hinder finns?
- Denna typ av ärenden hanteras av det kommunala museet.
Om ni svarat ja, vilken typ av ärenden handlar det om?
- Planförslag inför översiktsplan.
- Förslag angående miljöplan.
Om ni svarat ja, hur ser er ert engagemang ut? Kryssa!
Remissinstans:
Framgår ej av svaren.
Spontana remissvar
Framgår ej av svaren.
- En förening anger att man lämnat förslag angående miljöplan, planförslag inför
översiktsplan.
Kontakter med politiker/tjänstemän
- Ja (en förening).
Väcka opinion genom debattinlägg i press och sociala medier
Inget svar.
6
Andra sätt. Ange hur.
- Kallade till ett info- och tycka till-möte om sockerbruksområdet i Staffanstorp.
Ett förening lämnade ett svar på alla delfrågor under fråga 1. Exempel. När dem nu föreslagna översiktsplanen var under bearbetning föreslog jag styrelsen att vi skulle se på planförslaget. Jag fick ensam uppdraget att följa upp planen. F.d. Arkitekten XX kontaktades och vi diskuterade en del. Mina viktigaste synpunkter gällde bebyggelse längs Rönneå, biologisk mångfald och lantbrukets hotade existens för att hålla landskapet öppet. Vildsvinsproblemen omtalades och vikten av att studera Natura 2000. Framtida problem som stora nederbördsmängder, erosion och att man inte skulle göra samma misstag som i norra Europa där man överexploaterat floddalarna. Jag var noga med att hänvisa till andra områden att bygga på som inte var strandskyddade. Befintlig gammal bebyggelse gamla kvarnar borde man vara rädd om. Förslaget kom in till kommunen före länsstyrelsens remissvar. Det visade sig då att vi hade ungefär samma åsikter. NST refererade båda förslagen. Styrelsen fick veta vad jag gjort, men i princip ingen större reaktion. Vid samma tid kom det en miljöplan från kommunen, som jag också kommenterade. Den planen var full med värdeladdade ord och inte så konkret som översiktsplanen. Eftersom jag, som representant för hembygdsföreningen, satt i styrgruppen för Leaderprojektet som gällde Rönneådalen, så hade den gruppen via Klippanbygdens Natur också kontroll över översiktsplanen.
Fråga 2. Ge exempel på frågor ni har engagerat er i. Fick ni gehör för era förslag? Beskriv!
- Expropriering av område med hällristningar i Brantevik.
- Föreningen påtalade förfall av skötsel av domarring och kommunen åtgärdade.
- Föreningen har restaurerat ett pumphus i Fogdaröd, har satt upp minnesmärke vid
flygplanshaveriet i Svensköp
Fråga 3. Vad tycker ni att er förening främst kan bidra med i planeringsärenden? Beskriv!
- Kunskaper om och kontakter med arkeologer i frågor om fasta fornlämningar.
- Vi kan ge en historisk bakgrund. Det finns mycket dokumenterat om vår hembygd
och detta kan vi bidra med.
- Översiktsplan men även andra förslag som gäller bebyggelse och landskapsvård och
kulturell bildning, museiverksamhet, exkursioner etc.
Fråga 4. Upplever ni att det är lätt/ganska enkelt/ ganska svårt eller svårt att delta i de
kommunala beslutsprocesserna? Motivera ert svar.
Upplever ni några hinder för ert deltagande? Ja/nej
- Vet ej.
- Nej.
7
- Eftersom juridiska texter kan vara lite tunga är det inte något vi alla tar del av. Allt är
ju offentligt men de flesta av oss var överens om att vi inte läste vad som fanns på
kommunens hemsida. Den tunga texten kan vara en bidragande orsak men vi kände
att vi inte var så intresserade så vi läste allt. Det vi engagerar oss i får vi reda på ett
eller annat sätt.
- Det beror i första hand på intresse i att engagera sig men också kunskaper i de
aktuella ärendeområdena och envishet. (Ex. När lantmäteriet en gång gjorde en
namnändring på en bäckfåra, så kände inte ortsbefolkningen igen sig. Länsstyrelsen
och kommunen ville inte ta i ärendet men lantmäteriet på riksnivå kontaktades. Efter
3 månader hade vi fått igenom att det gamla namnet återtogs) Ett annat hinder är att
politikerna kanske inte läser remissvaren. Enskilda intressen kan kollidera med dessa.
Om ja, vilka?
- Rätt eller fel? Idrott kommer nog före i prioritetsskalan.
Fråga 5. Är det inskrivet i något av era styrdokument (stadgar, måldokument,
verksamhetsplan eller liknande) att ni ska engagera er i planeringsärenden som rör
närmiljö, landskap, natur- och kulturvärden?
- Ja i stadgarna*.
-
Om ja, hur är det formulerat?
- Sprida kunskap om och utveckla en byggnadskultur i traditionens anda. Verka för att
värdefulla kulturmiljöer bevaras*.
- Nej, inte just nu.
- Paragraf 1. Föreningen har till uppgift att främja hembygdsvård och
hembygdsforskning i Frosta härad samt vårda såväl kulturarv som vår natur- och
kulturmiljö.
- Ja. I stadgarna står att föreningen ska värna om natur och kultur. Men ett stort
problem är att få hela föreningen engagerad och se det meningsfulla i göra
påtryckningar eller åtminstone några få!!
Om nej, är det något ni tänker lägga till?
- Nej, inte just nu.
Fråga 6. Har ni medlemmar med kompetenser inom planering av landskap och bevarande
av natur- och kulturvärden?
- Några inom kulturvård.
- Nej på båda. Vi har inte detta i åtanke när vi väljer in styrelsemedlemmar och alla är
välkomna i vår förening.
- Ja. En medlem är en f.d. stadsarkitekt och det finns ca 10-15 pers som skulle
8
vara lämpliga som jag känner till. En del personer har erfarenheter från resor,
specialkompetenser i biologi och geologi ,akademiska betyg i lämpliga ämnen etc.
Försöker ni rekrytera medlemmar med dessa kompetenser?
- Ja.
- Nej på båda. Vi har inte detta i åtanke när vi väljer in styrelsemedlemmar och alla är
välkomna i vår förening.
-
Fråga 7. Vilka mervärden kan ni som förening bidra med i kommunernas planeringsarbete?
- Det kan ge en bättre kultur- och naturmiljö. Bättre psykosocial tillfredställelse. Det kan i förlängningen leda till att fler flyttar till kommunen. Möjligen kan det också leda till att föreningen får höjt kommunbidrag.
- Fråga 7-8 har vi inte kunnat svara på mer än vad vi redan svarat på tidigare frågor.
- Se fråga 5 *.
Vilka effekter tror ni det kan ge på sikt?
- Bevara och dokumentera kulturhistoriska miljöer.
Fråga 8. Hur skulle ett framtida drömscenario se ut när det gäller samverkan mellan
hembygdsrörelsen och kommunerna i planeringsärenden?
- Frågan för stor. Den kräver en avhandling.
- Fråga 7-8 har vi inte kunnat svara på mer än vad vi redan svarat på tidigare frågor.
- Att åtminstona vara en remissinstans innan besked i frågor som berör föreningen och
dess verksamhet.
- Ex på 1980-talet fanns det en politisk gruppering i en bevarandekommitté. Fem olika partier var inblandade. Gruppen hade inga samarbetsproblem och deltagarna var entusiastiska. Det var inga tunga ärenden och handlade mest om Klippans tätort och bevarande av gamla byggnader. Under samma tid kom också det lokalhistoriska beskrivningarna till de byar som klarade skiftesreformen utan att splittras. Kommittén insomnade pga pengabrist eller kanske på att vi var för besvärliga. En drastisk metod tillämpades då Fortifikationsförvaltningen ville riva en smedja, en brandstation och sjukstallet på Herrevadskloster. Jag kommer ihåg när NN hotade med att ställa sig framför grävskopan vid sjukstallet som nu fortfarande finns kvar. Vid två tillfällen har jag lämnat pressreleaser ang vildsvinsfrågor och skador på fornlämningar och biologisk mångfald. Jaktreportern utelämnade dessa för hembygden så viktiga faktorer. Några samtal till länsstyrelsen olika kultur och miljöavd orsakade snabba utryckningar från deras sida. Färingtofta Norras intensiva agerande i 8 år med ständiga kontakter med myndigheter, tidningsartiklar, filmer etc har lyckats över förväntan.
9
Ett framtida drömscenario vore att kommunen och länsstyrelsen oftare vänder sig till hembygdsrörelsen vid planeringar. Det kan också behövas mera samverkan mellan olika hembygdsföreningar inom kommunen.
Av svaren framgår likheter och skillnader som förvisso inte ger någon statistisk säkerställd grund, men några drag är tydliga.
- Beredskapen hos föreningarna varierar liksom strategierna för att framföra sina åsikter. En del har vård av natur- och kulturmiljöer inskrivet i stadgarna och rekryterar dessa kompetenser, andra inte.
- Föreningarna engagerar sig frågor som rör både natur- och kulturvärden, med en övervikt på kulturmiljöer och kulturarv.
- Ett stort engagemang för landskapsrelaterade frågor är tydligt hos en av föreningarna. Man nämner också att lokala grupper kan anses ”besvärliga” och därför arbeta i motvind. Kommer ett större enkätunderlag att bekräfta detta?
- Någon beskriver ”brandkårsutryckningar” vid vanvård av t.ex. fornlämningar medan
andra vilar tryggt i de kompetenser som finns i föreningen. Kontakterna med kommunerna tycks, utom i en förening, vara sporadiska.
- De förslag kommunerna lämnar upplevs av en förening som tunga juridiska texter
som man inte riktigt orkar ta till sig. Indikerar det att det råder brist på enkel och kontinuerlig kommunikation liksom ett ömsesidigt utbyte mellan föreningarna och kommunerna?
- Det finns en vilja från föreningarna att bidra med kunskap. Ett drömscenario är ”att
kommunen och länsstyrelsen oftare vänder sig till hembygdsrörelsen vid planeringar”. Det tycks dock inte finnas några tydliga strukturer där den kan kanaliseras.
- En brist av snarast intern karaktär är att man efterlyser mer samverkan mellan olika hembygdsföreningar inom kommunen. Den sammanlagda kunskapen om det lokala är en styrka som kan bidra till att göra hembygdsföreningarna mer intressanta för kommunerna. En insikt att ta med i arbetet under Hembygdens år.
- Svaren visar att fråga 1 och 4 kan förenklas genom att ta bort graderingen av svaren;
aktiv/delaktig/engagerad respektive lätt/ganska enkelt/ ganska svårt eller svårt. Här anas vissa hinder och otydligheter vad gäller strukturer och beslutsgångar, liksom olika grad av engagemang från föreningarnas sida. Med ett större underlag kan man troligen dra slutsatser som ger riktning och prioriteringsordning åt Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska landskapskonventionen under Hembygdens år.
10
Med dessa få svar som grund finns ingen anledning att dra några större slutsatser. Istället hänvisas till den sammanställning som kommer att göras när förbundets medlemsföreningar och kommunala tjänstemän har lämnat in sina enkätsvar under 2015. To be continued.
Hembygdens år och den europeiska landskapskonventionen 2016 firar Sveriges hembygdsförbund 100 år. 26 hembygdsförbund och mer än 2 000
medlemsföreningar, med totalt 450 000 medlemmar, kommer under detta år att presentera
en folkrörelse och synliggöra dess betydelse för lokal identitet, folkbildning och utveckling av
lokalsamhället. Hembygdens år i Skåne har den europeiska landskapskonventionen som
utgångspunkt.
Med projektet Hembygdens år vill Skånes hembygdsförbund: Genom samverkan lokalt och regionalt och med utgångspunkt från den europeiska
landskapskonventionen engagera, väcka frågor och debatt, involvera och bjuda in till
samtal mellan människor som bor och lever i Skåne
Öka samarbetet med skånska kommuner, bibliotek, föreningar, organisationer,
museer, arkiv och studieförbund.
Medverka till kunskapsuppbyggnad och folkbildning när det gäller
landskapskonventionen.
Använda ELC som verktyg i hembygdsrörelsens arbete, pröva och utvärdera hur
rörelsen kan bli delaktig i ansvar, urval, förmedling och användning av landskapet
Bidra till en helhetssyn på natur och kultur där människor kan påverka och förändra.
Synliggöra hembygdsrörelsen som folkbildare, kunskapsförmedlare och
samarbetspart för kommunerna när det gäller frågor om det hållbara samhället.
Tydliggöra hembygdsrörelsen som en lokal resurs när det gäller barn och ungas
möjligheter att utforska och uttrycka sina landskap.
Under Hembygdens år inbjuder Skånes hembygdsförbund till samtal och aktiviteter som rör
landskapet. I arbetet har vi hämtat inspiration från bl.a. Riksantikvarieämbetets skrift
”Landskap åt alla”. Den handlar om landskapskonventionens demokratiska aspekter där
”landskapet är en gemensam tillgång med många olika värden där intressen möts och bryts
mot varandra” 2 .
Nu står vi inför det viktiga arbetet att göra konventionen användbar, känd och självklar i vår
vardag. Vi vill pröva om den fungerar för att skapa lokala samtal där alla som vill kan delta,
2 Landskap åt alla, s 7.
11
oavsett bakgrund och kunskaper. Hembygdens år är den skånska hembygdsrörelsens bidrag
till implementeringen av den europeiska landskapskonventionen.
Den europeiska landskapskonventionen
Konventionen är den första om hållbar utveckling som betonar kulturarvets betydelse och
den omfattar alla typer av landskap, både i staden och på landsbygden 3. Den betonar de
demokratiska aspekterna och beskriver landskapet som en gemensam tillgång och ett delat
ansvar ”där intressen möts och bryts mot varandra” 4.
ELC är inte juridiskt bindande utan en överenskommelse mellan stater. Det betyder att det
bara är stater som är ålagda att arbeta med konventionen, men, i realiteten blir det ett
åtagande för både stat, region och kommun. Konventionen omfattar heller inga förpliktelser
gentemot enskilda och innebär inga inskränkningar i markägande vilket gör konventionen
”tandlös” 5.
En nationell samordningsgrupp bestående av myndigheter har bildats för att initiera
genomförandet av landskapskonventionen. Där ingår Riksantikvarieämbetet,
Naturvårdsverket, Boverket, Jordbruksverket, Skogstyrelsen, Trafikverket, Tillväxtverket och
representant för länsstyrelserna 6. Ett problem med denna konstruktion är att
Riksantikvarieämbetet saknar formellt uppdrag från regeringen att arbeta med
landskapskonventionen 7. Vilka komplikationer det med sig för implementeringen? Här
konsteras bara detta faktum och det blir intressant att se vad en ”regelverkslös” konvention
kan innebära i samverkan mellan hembygdsrörelsen och kommunerna.
Det nya med ELC är att den värnar människors känslor och engagemang för alla slags
landskap. ”Thus everyday, outstanding and damaged landscapes all come within its scope” 8.
Det öppnar för diskussioner kring vad landskap är och hur de uppfattas; ”fula”, ”vackra”,
”skrämmande”, ”otillgängliga” osv. Experternas definitioner av landskap blir därmed inte
längre de allenarådande utan allmänheten bidrar med sina synpunkter. Förändras
perspektiven på landskapsfrågorna när fler involveras? Förändras besluten och
prioriteringarna? Stora frågor som vi kommer att diskutera med start under Hembygdens år.
Viktoria Hallberg beskriver i en artikel den europeiska landskapskonventionen som ”ett
viktigt verktyg för hembygdsrörelsen i det fortsatta arbetet som nationell folkrörelse och
3 Opublicerad artikel av Viktoria Hallberg, Sveriges hembygdsförbund.
4 Landskap för alla, s 7
5 Föredrag på Frostavallen, Leif Gren, 2015-02-09
6 Landskap för alla, s 6
7 Föredrag på Frostavallen, Leif Gren, 2015-02-09
8 European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europé, punkt 45.
12
lokal kraft, i dialog och samverkan och som mötesplats för olika intressen” 9. I
hembygdsrörelsens stadgar finns formuleringar som stöder ELC:s intentioner gällande
tillgänglighet och allas rätt att engagera sig i frågor rörande landskap. Sveriges
hembygdsförbunds förslag till stadgar för hembygdsföreningar lyder så här vad gäller
ändamål:
”Hembygdsrörelsens ändamål är att vårda och synliggöra hembygdens kultur och miljö så att
den blir en naturlig grund för ett gott liv. Hembygdsföreningen skall i detta syfte arbeta för:
Att kunskapen om och känslan för hembygdens kultur- och naturarv fördjupas och
förs vidare till kommande generationer.
Att kultur- och naturhistoriska minnen och miljöer tas tillvara och görs tillgängliga för
alla.
Att kulturarv, miljö, tradition och hävdvunnen sed skyddas vid planering och
förändring av samhället.
Att med kunskap om kultur- och naturarvet aktivt delta i formandet av framtidens
hembygd” 10.
När det gäller ramverket för den europeiska landskapskonventionen är punkt 24 särskilt
relevant för denna studie.
”If people are given an active role in decision-making on landscape, they are more likely to identify with the areas and towns where they spend their working and leisure time. If they have more influence on their surroundings, they will be able to reinforce local and regional identity and distinctiveness and this will bring rewards in terms of individual, social and cultural fulfilment. This in turn may help to promote the sustainable development of the area concerned, as the quality of landscape has an important bearing on the success of economic and social initiatives, whether public or private” 11
. Här finner jag stöd för det arbete som Skånes hembygdsförbund ägnar sig åt under
Hembygdens år med ledmotiv som lokal identitet, möjlighet att påverka och hållbar
utveckling. Jag saknar dock ett tydligt markerat underifrånperspektiv. Det sägs i punkten
ovan att människor ”are given an active role”, man tilldelas en roll av någon (med mer makt).
Det finns ett uns av passivitet i resonemanget.
I ovanstående anas också en underliggande (politisk) ambition att öka människors känsla av
samhörighet med platsen där de arbetar och bor och att få dem mer engagerade i
påverkanprocesser. Därför kan konventionen också uppfattas som en ett försök att minska
9 Opublicerad artikel av Viktoria Hallberg, handläggare på Sveriges hembygdsförbund, natur/miljö, barn och
unga. 10
http://www.hembygd.se/wp-content/uploads/2013/01/forslag-på-stadgar-forening.pdf 2015-05-05 11
European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europé, punkt 24.
13
utanförskap, involvera marginaliserade grupper och skapa gemenskap där den saknas.
Ytterst tycks det ytterst en önskan om social, kulturell och ekonomisk stabilitet i ett delvis
skakigt Europa.
Hembygder och landskap
Landskap är en konstruktion som är statt i ständig förändring. Det är mångtydigt och består
av komplexa skiktningar där många värden möts; ekologiska, ekonomiska, sociala, estetiska,
turistiska för att nämna några 12. Komplexiteten gäller också begrepp som nation, identitet
och traditioner som Christopher Tilley i tur och ordning beskriver som ”an imagined
community”,”may be chosen, constructed and manipulated” och ”are invented” 13. De
landskap/platser vi skapar beror också på vilka vi vill leva med och vilka vi vill exkludera. Vem
är ”vi”? Vem hör till och vem gör det inte? Vem bestämmer det?
Christopher Tilley refererar till andra forskare när han poängterar att ”the routes, rather
than the roots, of identity become a key framework for analysis”14. Det är som den rörliga
betraktaren vi skapar, definierar och identifierar begreppen, så också landskap.
I hembygdsrörelsen finns, ända sedan grundandet 1916, ett tydligt fokus på ett
mångfasetterat landskap och en helhetssyn på natur- och kulturvärden vilket ligger i linje
med konventionens breda definition av landskap.
”Landscape is defined as a zone or area as perceived by local people or visitors, whose visual features and character are the result of the action of natural and/or cultural (that is, human) factors. This definition reflects the idea that landscapes evolve through time, as a result of being acted upon by natural forces and human beings. It also underlines that a landscape forms a whole, whose natural and cultural components are taken together, not separately”15.
I föreningsarbetet talar man snarast om platsen där man verkar. Det kan vara ett geografiskt
område, t.ex. härad, kommun, socken, by, tätort eller stad. Platsen kan vara nålstick på
kartan, t.ex. en fornlämning, äng och hembygdsgård, eller en bygd. Man verkar i ett landskap
i dess bredaste bemärkelse, det må vara stad, land, by eller övergångsformerna där emellan.
Hembygdsföreningarna beskriver och dokumenterar platsens/landskapets historia, natur-
och kulturvärden, händelser och skeenden, stora som små, generella som personliga. Det
12
Lowenthal, David, Living in and looking at landscape, Landscape Research, University College London, p 636, 640 och Tilley, Christopher, Identity, place, landscape and heritage, p 8 13
Tilley, Christopher, Identity, place, landscape and heritage, p 9f 14
Tilley, Christopher, Identity, place, landscape and heritage, p 9 15
European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europe, punkt 38.
14
handlar om de historiska, fysiska, mentala och känslomässiga platser som vi färdas mellan i
vardagen. Faktabaserade beskrivningar och analyser av händelser och platser blandas med
minnesberättelser, ibland också lyrik, som målande talar om platsen/hembygden. Drivna
lokalhistoriker och skribenter sida vid sida med färska författare som levererat sin första
text. Allt detta publiceras i ambitiösa skrifter, årsböcker och temaböcker, vanligen rikt
illustrerade med foton ur föreningarnas rika bild- och fotosamlingar.
”Människan lever i landskapet och landskapet lever i människan” 16
I hembygdsrörelsen använder man ofta orden landskap och hembygd när man beskriver en
plats, ibland nästan synonymt. När yrkespersoner gör landskapsanalyser använder de mer
formaliserade begrepp som tidsdjup (kultur), form och ekologi (natur) 17. 2011 inledde
Skånes hembygdsförbund ett internt arbete tillsammans med medlemsföreningar, styrelse
och kansli med diskussioner kring hembygder och landskap. Vad menar vi med begreppen?
Hur använder vi dem i vår kommunikation med omvärlden? Här följer ett resonemang kring
begreppen.
Begreppet hembygd
2011 genomförde Skånes hembygdsförbund workshopar om begreppet hembygd med
medlemmar i samband med kretsmöten 18. 150 personer deltog och mötena hölls på olika
platser i Skåne, och i lokaler som är typiska möteslokaler på landsbygd och mindre orter:
Perstorps församlingshem, Restaurangen Stinsen i Hästveda, Dufveska skolan i Osby, Vånga
77:1 (gårdshotell) vid Ivösjön, Jazzarkivet i Tomelilla, Harlösa byahus, Södra Sandbys
församlingshem och Fjälatorps småskola. Jag nämner det då platsen för samtalen är
väsentliga för hur de utvecklas. Att träffas i ett sammanträdesrum eller i en småskola från
1880-talet skapar olika scenario och beteenden vad gäller makten i rummet, hur man
samtalar och stämningen i rummet. Är den tillåtande eller inte? 19
Föreningarna svarade skriftligen på följande:
Fråga 1: Tänk på en plats i hemtrakten där du växte upp. Skriv några meningar med de
inledande orden ”Jag minns”. Använd dina sinnen. Berätta om färger, dofter, ljud eller
smaker du minns från din uppväxt.
Fråga 2: Hur ser din favorithembygd ut? Vart skulle du bege dig om du fick välja fritt? Ge dina
personliga tankar kring detta.
16
Citat från föreläsning av Emily Wade, Frostavallen 2015-02-09 17
Föreläsning Emily Wade, Frostavallen 2015-02-09 18
Bondesson, Angelica, Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig, s2 ff 19
Blomberg, Per och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, s 29
15
Ett antal teman framträdde i texterna:
Staden
Landsbygden
Skogsbygden
Kusten
Natur och djur
Människor i närmiljön
Trygghet och gemenskap
Olyckor och oro
”Hembygden finns i staden likaväl som på landsbygden eller i gränslandet mellan de båda.
Hembygden kan upplevas som ett kvarter eller en gata i staden, likaväl som ett landskap
eller en hage, eller vägen mellan gården och skolan. Hembygden är ibland en, men kan vara
flera platser i samma landskap eller på vitt skilda orter i landet eller utomlands” 20.
Samtalen om hembygder, med utgångspunkt från varje individs erfarenhet och liv, gav ett
ömsesidigt utbyte i stunden. Orden gemenskap, trygghet och identitet återkom ofta i svaren.
Hembygden är där man känner sig hemma, där man är igenkänd, där man är någon. Man
kan konstatera att ordet hembygd har en bred och mångbottnad betydelse. Det finns lika
många definitioner av ordet som antalet deltagare i workshoparna 21.
Begreppet landskap
På kretsmöten hösten 2014 förankrade vi hos medlemmarna att använda temat landskap
som tema för Hembygdens år. Åtta workshopar hölls där deltagarna fritt spånade kring ”vad
är landskap?” I ordmolnet nedan redovisas resultatet där orden storlek avspeglar deras
frekvens. Man kan se att ordet ”landskap” väcker många associationer där särskilt orden
”olika”, ”stadslandskap”, ”industrilandskap”, ”staden”, ”natur”, ”människorna” framträder.
Även immateriellt kulturarv som ”dialekter” nämns 22.
20
Bondesson, Angelica, Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig, s 5 21
Bondesson, Angelica, Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig, s 2, 10, 14 22
Sammanställt av Maria Casagrande, Skånes hembygdsförbund
16
Ordmoln sammanställt av Maria Casagrande, Skånes hembygdsförbund.
GeoPanel
På kretsmöten våren 2015 gjordes en variant av den metod som Per Blomberg kallar
”GeoPanel” 23. Totalt 197 deltagare från hela Skåne markerade platser av olika valörer på en
karta över kretsens geografiska område. De ombads markera följande platser med olika
färgpluppar:
Finns det någon plats, förutom hemmet och ev. arbetsplats, där du vistas mycket?
Finns det någon plats som du brukar ta med dig besökare till?
Finns det någon plats som du aldrig besökt, men som du skulle vilja besöka?
Finns det någon plats som du tycker är ful eller tråkig?
Finns det någon plats dit du själv beger om du vill uppleva naturen?
Finns det någon plats som du tycker har en intressant historia?
En analys av de åtta kartorna är ännu inte gjord, och får anses ligga utanför denna studies
omfattning. Det intressanta är istället de diskussioner uppgiften satte igång. Man delade
med sig av platser andra inte kände till, man diskuterade vad är egentligen en ful plats, vem
kan bestämma det? Vad är en ”intressant” historia, för vem? Vad menar vi med natur? Att få
syn på andras synpunkter var en minst lika viktig insikt som att ringa in det man själv tyckte.
23
Blomberg, Per, och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, s 50
17
Att värderingen av ett landskap, en plats, alltid ligger i betraktarens öga är en
insikt att bygga vidare på i arbetet med den europeiska
landskapskonventionen och Hembygdens år.
Upptaktsseminarium till Hembygdens år
Den 18.4 arrangerade Skånes hembygdsförbund ett upptaktsseminarium på Hässleholm
kulturhus 24. Ett 30-tal deltagare från 18 hembygdsföreningar deltog tillsammans med en
handfull föreläsare. Två övningar gjordes för att starta samtal om landskap.
Den första var en brainstormingövning kring ”vad är landskap?” gav nedanstående resultat.
Det visar i all enkelhet åter att begreppet är mångfacetterat men likväl intressant att fundera
över och diskutera i ett öppet samtalsklimat.
Stadslandskap
Bostadsområde
Torg
Bakgårdar
p-platser
parker
okunniga stadsbor
planerad bebyggelse
gallerier
fina museer
träd
miljonprogram
människor
farliga zoner
mellanrum
förtätning
övergångsställen
kommunikationer
Industrilandskap
Byggnader
Stängsel
Asfalt
24
Program, se bilaga 2
18
Förorenad mark
Fult
Spännande
Skyddsområden
Grönfläckig padda
Klockgroda
Kulturlandskap
Odling
Bebyggelse
Fornminnen
Kommunikationsleder
Påverkat av människa
Biologisk mångfald
Fångstanordningar
Öppna landskap
Open space
På uppstartsmötet genomfördes under en dryg timme ”open space” som är en fri
mötesform där det enda förutbestämda är plats, tid och tema 25. Under diskussionen var det
fritt fram att byta grupp och bidra med idéer från andra grupper och alla som ville bidrog
med förslag på frågor att diskutera kring temat landskap. Förmiddagens föredrag och
brainstorming hade säkert väckt frågor som tog sig uttryck i workshopen.
Följande frågor togs upp (exakt avskrift i oredigerad form):
Hur vidga begreppet ”landskap” så att man inte automatiskt tänker ”öppna
landskap”?
Hur skyddar man landskapet kring kulturellt värdefulla miljöer?
Hur påverkas landskapet av de grävda dammarna?? Vem ger tillstånd?
Biologisk mångfald i dammen ökar (+)
fuktängen försvinner (-)
grundvattennivån (-)
Tillgång till bevattning (+)
Kräftvatten (+)
Vattenreservoar för vilt (+)
Bäcken försvinner (-) Miljökonsekvensbeskrivning!!
25
Blomberg, Per, och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, s 56
19
Hur påverkar vår hembygdsförening bristande underhåll av vägar och stigar i
anslutning till nationalparker, naturreservat och skyddade områden i vår hembygd?
1. Varför problem? Svar: Tillgängligheten, stort nyttjande.
2. Vem ”äger” vägen? Vägförening, kommun, Trafikverket, privat, stiftelse (70 %
staten)
3. Uppdraget att sköta område? Svar: Staten, kommun, stiftelse, privat
4. Områdesprogram, uppdrag. Anledning till att det finns, skötseluppdrag.
5. Ta kontakt med ansvarig org: förklara problemet, bilddokumentera, (skriv
räkning), säkerhetsfrågor, handikappvänligheten
6. Opinionsbildning: tidningsinsändare, ringa lokal chef, ringa till lst (länsstyrelsen),
skriva till Naturvårdsverket, demonstrera
Kommunikationsleder - då och nu?
Historiska vägar
Pilgrimsvägar
Då – individanpassat
Nu – styr trans(portmedlen?)
Kompl(etteras) m gång, cykel etc
Vilka vill vi nå ut till?
Vad vill nå ut med?
Vem ska utföra det?
Frågorna visar det intresse och den kunskap som finns i hembygdsföreningarna men det
visar också komplexiteten och de oklarheter som finns. Vem äger frågan? Vem är experten?
Ett möte mellan ideella och professionella har en stor och outnyttjad potential.
Slutord
I studien har jag försökt ringa in begrepp, arbetssätt och frågeställningar med relevans för
Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska landskapskonventionen. Ovan
beskrivs olika sätt att initiera samtal om landskap inom skånsk hembygdsrörelse, nu väntar
utmaningen att göra det med omvärlden, med kommuner, organisationer, allmänhet etc.
Vårt interna arbete fortgår och består i att diskutera de begrepp vi använder när vi talar om
hembygdsrörelsen och den europeiska landskapskonventionen. Är hembygder och landskap
användbara begrepp? Är ord som kulturarv exkluderande? Hur pratar vi om landskap så fler,
vill delta?
En intressant erfarenhet blir att se hur kommunerna arbetar med frågor rörande landskap.
Är de öppna för en dialog med idéburen sektor? Finns tiden och intresset? Kan vi
tillsammans pröva oss fram till en långsiktig samverkan? Lärdomarna kommer
20
hembygdsförbundet att sprida, diskutera och ha nytta av i hembygdsrörelsens fortsatta
arbete med delaktighet i lokalt planeringsarbete.
En sammanställning av enkäterna till hembygdsföreningar och kommunala tjänstemän bidrar förhoppningsvis till slutsatser som ger riktning och prioriteringsordning åt Skånes hembygdsförbunds arbete med den europeiska landskapskonventionen under Hembygdens år och, viktigast av allt, för en lång tid framöver.
21
Bilaga 1. Frågor till föreningar
Hembygdens år och den europeiska landskapskonventionen
• Upptaktsseminarium 18 april 2015 på Hässleholm kulturhus
_________________________________________________________________
Hembygdsföreningar som resurs i planeringsärenden
Det handlar om två parter: hembygdsföreningarna och kommunerna. Hur de ser på
varandras möjligheter att mötas kring planering av människors livsmiljöer och vilka
faktorer som styr deras val. Det handlar om människor, makt, historiska
förutsättningar, strukturer och om vilja till förändring.
Med frågorna nedan vill Skånes hembygdsförbund ta reda på följande:
Hur kan hembygdsrörelsen synliggöras som en resurs i kommunernas
planering av rurala och urbana landskap?
Hur ser kommunerna på en större delaktighet från hembygdsföreningarna i
arbetet?
Hur ser föreningarnas engagemang och beredskap ut?
Hur skapas ökad delaktighet i beslutsprocesserna för idéburen sektor, t ex
hembygdsrörelsen?
Vilka möjligheter och hinder finns?
Vilka mervärden kan vi uppnå genom en ökad samverkan mellan
hembygdsföreningar och kommunerna? Vilka vinster ser respektive part?
Diskutera frågorna tillsammans i styrelsen, på ett medlemsmöte eller uppdra åt en
arbetsgrupp i föreningen att reflektera och svara.
Underlaget kommer att användas i en studie som ingår i ”Perspektiv på landskap”, en
kurs baserad på Europeiska landskapskonventionen och som ges vid Kristianstad
högskola våren 2015. Studien blir en plattform för Skånes hembygdsförbunds
fortsatta arbete med landskapskonventionen där målet är att involvera fler
föreningar i planerings- och bevarandefrågor rörande landskapet.
22
Frågor till föreningar
Planeringsärenden – här avses planering av landskap, stads- tätorts-, och bymiljöer
samt planering och bevarande av natur- och kulturvärden i såväl urbana miljöer som i
landskapet.
Fråga 1. Är er förening aktiv/delaktig/engagerad i planeringsärenden i kommunen?
Stryk under vilket ord som bäst beskriver er förening.
Om ni svarat nej på frågan, vad tror ni är anledningen? Vilka hinder finns?
Om ni svarat ja, vilken typ av ärenden handlar det om?
Om ni svarat ja, hur ser er ert engagemang ut? Kryssa!
- Remissinstans
- Spontana remissvar
- Kontakter med politiker/tjänstemän
- Väcka opinion genom debattinlägg i press och sociala medier
- Andra sätt. Ange hur.
Fråga 2. Ge exempel på frågor ni har engagerat er i. Fick ni gehör för era förslag?
Beskriv!
Fråga 3. Vad tycker ni att er förening främst kan bidra med i planeringsärenden?
Beskriv!
Fråga 4. Upplever ni att det är lätt/ganska enkelt/ ganska svårt eller svårt att delta i
de kommunala beslutsprocesserna? Motivera ert svar.
23
Upplever ni några hinder för ert deltagande? Ja/nej
Om ja, vilka?
Fråga 5. Är det inskrivet i något av era styrdokument (stadgar, måldokument,
verksamhetsplan eller liknande) att ni ska engagera er i planeringsärenden som rör
närmiljö, landskap, natur- och kulturvärden?
Om ja, hur är det formulerat?
Om nej, är det något ni tänker lägga till?
Fråga 6. Har ni medlemmar med kompetenser inom planering av landskap och
bevarande av natur- och kulturvärden?
Försöker ni rekrytera medlemmar med dessa kompetenser?
Fråga 7. Vilka mervärden kan ni som förening bidra med i kommunernas
planeringsarbete?
Vilka effekter tror ni det kan ge på sikt?
Fråga 8. Hur skulle ett framtida drömscenario se ut när det gäller samverkan mellan
hembygdsrörelsen och kommunerna i planeringsärenden?
TACK för att ni svarade på frågorna!
Skicka ert svar till [email protected]
eller Skånes hembygdsförbund, Porfyrvägen 19, 224 78 Lund
Jag är tacksam för era svar senast 29 april.
24
Litteratur
Blomberg, Per, och Katarzyna Fidler, Handbok för delaktig landskapsplanering, Elblag 2013
Blomberg, Per, text och Sven Persson, Henning och Gunnar Weimarck, foto, Skånes landskap
i förändring, Vinslöv 2013
Bondesson, Angelica, och Jadwiga Kurowska, Hembygd. Mycket mer än du kan tänka dig.
Rapport från åtta kretsmöten i Skåne, Skånes hembygdsförbund 2011
European Landscape Convention. Explanatory report. Council of Europe.
Hallberg, Viktoria, Hembygdsrörelsen - hundra år i landskapet, opublicerad artikel, Sveriges
hembygdsförbund, Stockholm april 2015.
Lowenthal, David, ”Living in and looking at landscape”, Landscape Research, University
College London, Published online 2007-10-04
Riksantikvarieämbetet, Landskap åt alla, redaktör och huvudförfattare Lihammer, Anna &
Widhe, Jonas, Riksantikvarieämbetet 2012
Tilley, Christopher, ”Identity, Place, Landscape and Heritage”, Journal of Material Culture,
University College London, UK
Föreläsningar
Leif Gren, Riksantikvarieämbetet, 2015-02-09. Plats: Frostavallen, Höör Emily Wade, 2015-02-09. Plats: Frostavallen, Höör
Internet
Förslag till stadgar för lokal hembygdsförening, 2015-05-05 http://www.hembygd.se/wp-content/uploads/2013/01/forslag-på-stadgar-forening.pdf