~

CAP. 1. 5. MOSE BOK. 13128. Ty han skulle blifva i sinom fristad mindre, och s§. mycket som de harva, kom-

I intiII den ofversta Prestens dod; och efter mer den sliigtenes arfvedel till, dit som deI ofversta Prestens dOd iter komma tiIl sms komma; och si varder VM arfvedels lott

arfv~ land igen. forminskad.29. Detta skall ~ara eder en ra.tt med edra 4. Nar nu Israels barnas klandr kommer,

efterkommande, l alla edra borungar. sft, kommer deras arfvedel tiIl den s~-30. Mandrnparen skall man drnpa efter telles arfvedel, der de &.ro; s~ varder VM

tvegga vittnes mun; ett vittne skall icke faders arfvedel forminskad, si mycket somsvara ulver en sjal tiIl dOds. de harva.31. Och I skolen ingen rorsoning taga ror 5. Sft, bOd Mose Israels bantom, erter Her-en mandrnpares sjal, ty han år saker tiIl rans befalining, och Bade: J osephs barnasdoden; utall han skall dOden do; slågt harver talat ratt.82. Och s~olen.ingen forsoning taga ofver 6. "Detta ar det som Herren bjuder ZeJa-

den, .som tIII fnstaden flydder var, s~ att phehads dottrar, och ~er: Gifte sig hvemhan IKenkommer tiIl att bO i landena, intiIl de vilja; alienast att de gifta sig in i siDaatt Presten dor. att och faders s:!iigte;33. Och skammer icke landet, der I uti 7. P~ det att Israels barnas arfvedel icke

bon; ty den som blodssaker ar, han skiiJn- skall falla iM den ena sliigten tiIl denmer landet; och landet kan icke forsonadt andra; ty hvar och enibland Israels barnvarda for det blod, som derutgjutet varder, skall hanga intiIl sitt rådernes sIiigtes art.~n~rs utall genom hans blod; som det ut- 8. Och alla dottrar, som iiga arfvedel i Is-gjutIt harver. raels barnas sliigter, skola gifta sig enom34. Orener icke landet, som I bon uti, der af sins faders sl~s att; j?§. det hvar och

J!J.g ock uti bor; ty jag ar Herren, som bOr en ibland Israels barn ni§. beh§.Ila sinsIbland Israels barn. faders art;

36. CAPITLET. 9. Och en arfvedel icke skall falla ifr1 denAt'/Ogande qri..norø och øldgterø11iftø. ena sliigtene tiIl den andra; utall hvar ooh

O CR de ofverste råderna. till GiIeads enMngeintiIlsittarfiblandlsraelsbarnasbarnas slii.gte, Machirs son..'!, hvilken slagter.

!~anasse son var, at Josephs barnas sliigte, 10. Sft,som Herren bod M;ose, s§. gjordegIngo fram, och talade for Mose, och for Zelaphehads dottrar :Forstarna, ofversta råderna till lsrools 11. Mahela, ThirLa, Hogla, MiIca ochbarn; Noa, och gifte sig vid deras faderbroders2. Och sade: Kåre herre, Herren harver barn,

budit, att man skall utskifta landet Israels 12. At Manasse barnas slii,gte, Josephsba;nIom tiIl arfvedel ~enom lott; och du, sons; allt8§. bIet deras arfvedel vid attenamm herre, harver budlt genom Herran, att och deras faders sliigte.man VM broders Zelaphehads arfvedel hans 13. Desse aro de bud och ratter, som Her-dottrsr gifva skall. ren genom Mose bOd Israels barnom, p~ de3. Om n§,gor at Israels sliigte tager dem Moabiters mark, vid Jordan, in mot Je-

tiIl hustru, si varder VM faders arfvedel richo.

.- =

,,'il)'

D EUTERO N O MI O N .;;~:;;~'f,{;!:rFEMTE BOKEN MOSE.

1. CAPITLET. 8. Och det skedde i fyl'ationde §.rena, p~1 Jl- tal. Folkøu re8Or, domarø, øpqarø, olgd..a.r, forsta ~n i den ellofte m§.nadenom; dåI ~. talade Mose med Israels barn, allt det Her-

I DESSE iro de ord, som Mose talade till ren honom tiIl dem budit bade;! hela Israel p~ hmsidon Jordan i ok- 4. Sedan att han bade sl~t Sihon, dei neDe, p~ den markene emot rOda harvet, Amoreers Konung, som i HesbOn bodde;I emellan Paran och Tophel, Laban,Hazeroth dertill Og-, Konungen i Basan, som i Asta-I och Diåahab; roth och l Edrei bodde.

2. Ellofva 4agsresor ild Horeb, den 5. Pi hinsidon Jordan, i de MoabitersVågen om Seirs berg intiIl Kades-Bar- lande, ~te Mose utlågga denna lag-en,Dca, och sade;

Fa

132 DEUTERONOMION. CAP. 1.6. Herren vir Gud talade med oss p~ ken vagen vi skole draga. derin, och de stå-1l0rebs berg, och sade: l hafvenlii.nge nog der, der vi inkomma skole.vant vid detta berget. 23. Det nojile mig val; och tog uta! eder7. Vånder eder, och drager §.stad, att l tolf man, uta! hvart sliigtet en.

m6.n komma till de Amoreers berg, och till 24. D~ de samme gingo §.stad, och drogoalla deras grannar, till'mark, p~ berg och ~ upp p6. berget, och kornmo till den backend'alar, sOderut, och emot hafsens hamn, l Escol, s~ skKdade de det;Canaans lande, och till berget Libanon, allt 25. Och to~o landsens fl"Ukt med. si~, ochintill den stola iiJfvena PI1rath. b§.ro neder tilloss, och bMade oss 1gen, och8. Si, jag harver gifviteder landet, som for sade: Landet ar godt, som Herren vår Gud

eder ~ger; g§.r derin, och int~er det, så- oss gifvit harver.øom Iferren edra fader. Abraham, lS3Æ1c 26. Men l villen icke ~ ditupp, ochoch Jacob, svorit harver, att han dem, och blefven Herrans edor Guds orde ohor-deras sii.d eftel! dem, det gifva ville. samme.9. D~ sade jag till eder p~ sammatiden: 27. Och knorraden i edor tjaIl, och saden :

Jag form~ icke allena utstå med eder; Herren ar oss hatsk, derfore harver llall10. Forty Herren edar Gud harver foro:Irat f<.>rt oss u~ur Egypti land~, p~ det. han skall

eder,s~ attlp§;dennadagaren sD.somstJer- gIfva oss l de Amoreers hander. till att ror-~ornas tal på himmelen. gom oss.. .11. Herren edra fåders Gud B'°re eder 28. H vad skulle VI deruppe P VD.ra broder

i.nnu m§.ng tusend mer, och valsIgne eder, harva forfamt v§.rt hjerta, och s~t: Dets!lsom han: eder sag1! harver. folket ar storre och hOgre an vi; stadenla12. Huru kan jag allena sådana. modo, och aro store och bemurade upp till himmelen;

tunga, och trator, draga af eder? d'ertill harve vi sett der Enakims barn.18. T~r utaf eder visa och forst§.ndiga. 29. Och jag sade till eder: Grufver eder

man, de som ibland edra s~r bekande icke, och frukter eder intet for dem.ioro, dem vill jag uppsatta eder for hofvits- 80. Herren edar Gud ~er roll eder, ochman. han skall' strida for eder, s!..om han harver

14. Dl svaradeu. I mig, och saden: Det gjort med eder i Egypten ror edor ogon ;~r eIl god ting. der du om talar, att du 31. Och i oknene, der du sett harver, hurugOra vill. ..Herre~. din. Gud di~ burit harver, ~§.som en15. S~ tog Jag de yppersta at edrasliigter, man bar sm son, l allom dem vag, der I

.lisa och bekanda man, och satte dem ofver vandrat harven, intilldess I till detta rum-eder till hofvitsmii.n, ofver tusende, ofver met komne aren.hundrade, ofVer femtio, ofVer tio, och am- 82. Men I skotten der intet om, att I måt-betsmii.n i edra sliigter; ten trott Herranom edrom Gud;16. Och bod edra domare p~ samma tid, 88. Den for eder gick, till att visa eder d~och sade: Forliorer edra broder, och domer rum, der I eder l~ skullen, om nattena ]ratt emellan hvar man och hans broder, eld, att han skulle visa .eder vagen, den l gAoch framlingen. skullen, och om dagen] molnskyn.17. I skolen ingen person anse i domen; 84. D~ nu Herren horde edart rop, vard~

utan skolen hora den litsla slsom den han vred, och svor, och sade:stOla, och icke harva forsyn for n~ns 85. Ingen ar detta onda slii,gtet skall B semans 8 erson; ty domsambetet horer Gudi det goda landet, som jag svorit harver atttill. m n!lgor sak varder eder for sv§.r, gifva deras fader;den l§.ter komma till mig, att jag må den 86. Forutan Caleb, Jephunne son, hanhora. skall se det; honom vill jag gifva det laJl-18. Allts~ bod jag eder p~ den tiden allt det, der han p~ stigit harver, och J.:1ans bar-

det I gora skullen. nom i.,. derfore att han harver trolIga efter-19. S~ droga vi ut jfr§. Horeb, och van- foljt .I:1erran.

drade genom den hela oknena, den stor och 87. Och vaNt Herren vred p~ mig forgrufveligar, s§.som I sett harven, up~~ den edra skull, och sade: Du skalllcke hellervi!.gen till de Amoreers berg, s§.som Herren komma derin.v!i.r Gud oss budit hade; och kornmo intill 88. Men Josua, Nuns son, som din tjcnareKadesBarnea. ar, han skall komma derin; styrk honom;20. D~ sade jag till eder: I åren komne ty han skall utskifta Israel arfvet.

intill de Amoreers berg, det Herren vår 89. Och edor bani, om hvilka l saden: DeGud oss gifvaskall. skolablifva till ett ror; ochedrasoner,som

21. Si, landet fore dig, hvilket Herren din p§. denna dag hvarken veta godt eller ondt;Gud di~ git:vit harver I D~ ditupp, och de skala komma derin, dem skall jag gifva~ det m, s§.som Herren dilla faders Gud det, och de skala taga det in.dig sagt harver; frukta dig intet, och 4Ø. Men vander lom, och drager §.t okne-grufva aig intet. lia, den vågen §.t rOda harvet.22. S~ kommen I till mig alle, och saden: 4.1. D~ svitraden I, och sad~n. ti!l. mi~:

liKt oss sanda n~ man framfor 6ss, som VI harve syndatemot Herran; VI vil.le dit-~peja oss landet, och saga oss igen. hvil- upp och strid&, s~som Herren v&r Gud 088

r

CAP. 2. 5. MOSE BOK. 133I budit harver. Som I nu redo voren, hvar i 13. Så varer nu redo, och drager ofver den,

sitt harnask, och skullen dl'aga upp på backen Sared. Och vi droge derofver.be~t, 14. Men tiden medlm vi droge ifr~ Kades-42. Sade Herren till mig: Såg dem, att de Barn6ll., intilldess vi komme ofver d(!n

I i(lke draga ditupp, ej heller strida; ty jag backen Sared, var !l.tta och tretio år, till-'ar icke med eder; att I icke varden slagne de!!!! alle strid!!man døde voro i lågrena,

I for adm fiendar. såsom Herren dem svorit bade.r 4.'J. Då.lag detta Bade eder, lydden I intet, 15. Dertill var ock Herrans band emoti och vordenHerrans ord ohorsamme,och vor- dem, att de forgingos utu lagret, tillde!!!!

den ofverd!l.di~e, och dr~en upp p§. berget. de voro åtgångne.44. Så drogo de Amoreer ut, som på berget 16. DI\. alle stridsmannerna 6.tgiingne voro,

bodde, emot eder, och jagade eder, såsom att de dode voro ibland folket;hin goro, och slogo eder i Seir allt intill 17. Talode Herren med mig, och sade:Horma. 18. I dag skall du draga genom de Moa-45. Då I nu igenkommen, ooh greten for biters landsandar vid Ar ;

Herranom, ville Herren icke hora edra ro!!t, 19. Och skall komma hl mot Ammonsoch boj de sin or6n intet till eder. barn, dem skall du in~en. skada gOra, eller46. S§. blefven I uti Kades en l§.ngnn tid. slå. på dem; ty jag vill icke gifva dig Am-

2. CAPITLET. mons baJ;'na:sland till att besitta.;forty jagEdom, Moab, .tmmon. .loona&. Sihon .1agen. harver glfvlt det Lots barnom tlll att be-D A vande vi om, och drogo ut i oknena, sitta.!p~ den vagen till roda harvet, såsom 20. Det harver ock raknadt varit for

Herren Bade till mig; och drogom omkring Resars land; och harva desslikes i fortidenSeirs berg, en ll\.ngan tid. Resar bott derinne. 0ch de Ammoniter2. Och Herren Bade till mig: kalla dem Samsummim.3. I harven nu nog dragit kringom detta 21. De voro ett stort, starkt och ho~ foll"

berget; vander eder norrut. såsom Enakim; och Herren forgjoroe dem4. Och bjud folkena, och sag: I skolen for dem, och lat dem besitta. dem, s~ att de

draga genom edra broders Esau bal'l1aS skulle bo i deras stad;l?;r'J.nsor, som bo i Seir, och de skola frukta 22. S!}.som han gjort bade med Esau barn,for eder; men forvarer eder granneliga. som på Seirs ber!;' bo, d§, han forglorde for~. Sl6.r icke uppå dem; ty ja'q skall icke dem de Horiter, och.lat dem besitta !ie1!1,~Ifva eder en fot bredt utI aeras land; B§. att de harva bott l deras stad, allt mtilltort y ES3U barn harver jag gifvit Seirs berg denna dag.till att besitta. 23. Och de Caphthorim drogo utu Caph-6. Maten skolen I l,opa af dem for edra thor, och for~orde de Avim, som boddl:l i

penningar, den I aten; och vattnet skolen Hazerim, allt mtill Gaza, och bodde iderasI kopa af dem for penningar, som I dric- stad.ken. 24. Varer redo, och drager ut, och gåI'7. Ty Herren din Gud harver valsismat ofver den backen vid Arnon. Si, jag haf-

dig i alla dilla l1ii.nders gerningar; han haf- ver girl/it i dilla h.'inder Sihon, de Amo-ver la",oot på. hjertat ditt resande genom reers Konung i Hesbon, med bans land;denna stora oknena; och Hen'en din Gud begynn att intaga det, och strid emo"Sharver i fyratio år varit nar dig, s§. att dig dem.intet harver fattats. 25. I dag vill ja~ begynna, att all folk8. Då vi nu irr§. v~ra broder Esau barn under himmelen skola frukta och for-

4ragne voro, som p§. Seirs berg bodde, på skrackas for di~, så att, nar de hora omden vagen den markenes ifrll.n Elath och di~, skola de bafva och sorg harva for dinEzionGaber, vånde vi om, och gingom den tillkommelse.vågen genom de Moabiters oken. 26. D§. sande jag båd utaf oknene osta,n.9. D1 sade Herren till mig: Du skall ingen efter, till Sihon, Konunf'en i Hesbon, med

-økada ~ra de Moabiter, eller slå, uppå fridsam ord, och 'lat saga hoDom:dem; ty jag vill intet gifva dig ar deras 27. Jag vill dl'aga genom ditt land, ochland till att besitta; fort y Lots barn harver såsom vågen loper. s§. vill jag draga; jagjag gifvit Ar till att besitta. vill icke vika antingen p§. den hogra elIer10. De Emim harva i fortiden bott deruti, den venstra sidona.

hvilke voro ett stort, starkt och hogt folk, 28. Mat skall du salja mi~ for penningar,såsom Enakim. att jag ater; och vatten skall du salja mi~11. Man holl dem ock for Resar, såsom for penningar. att jag dricker; jag vill

Rnakim; och de Moabiter kalla dem ock allenast till fot g~ derigenom;Emim. 29. Såsom Esau barn mi~ gjort harva, som

12. }lodde ock i f"ortiden de Horiter i geir, bo i Seir, och de Moabiter, som bo i Ar.joch Esau barn fordrefvo ooh farlade dem tilldess jag m~ komma ofver Jordan, ut]for sig,ooh bodde i deras stad, s6-som Israel det landet, som Herren v6.r Gud oss gifvasins besittninges lande gjorde, det Herren skall.dem raf. 80. Men Sihon, Konungen i Hesbon, ville

.

~134 DEUTERONO:MION. CAP. 3. .:

icke att vi skulle draga derigenom; ty 10. Alla de ståder p~ sliittene, och helaHerren din Gud forharde hans sinne, och Gilead, och hela Basan, allt intill Salclmforstockade hans hjerta, p§. det ball skulle och Edrei, som aro ståder i Ogs rike igifva honom i dilla bander, såsom du nu Basan.ser. 11. Ty allena Konung O~ i Basan var31. Och Herren sade tIlI mIg: Sl, .l~ haf- ånnu 1gen utafde ~sar. Sl, hans sang at

ver begynt att gifva for dig Sihon ocll hans jern ar har i Rabbath, som horer AmmollSland; b('.gynn till att intaga och be~itta barnom till, nio alnar l§,n~, och fyra. alnarhans land. bred, efter ens mans armb!'Lga.?z. Och ~ihon. dro.g ut emot oss med allt .12. S:! toge vi då l~ndet in p~ den tide!l,

SItt folk till stnd, till Jahza.. lfrån Aroer, som ILgger når backen Vld33. Men Herren v§.r Gud goaf honom ror Arnon; och halfva landet af Gileads ber~,

oss, att vi slaga honom med hans barn, och med dess ståder, ga! jag de Rubeniter ochallt hans folk. Gaditer.34. g§. vunne vi p~ samma tiden alla lmns 13. Men det ofver var i Gilead, och hela

ståder, och tillspillogi.lfvom alla stader, Basan afOgs rike, gafjag den halfva s~-b§.de mitn, qvinnor och barn, och latom tene Manasse; dell hela iingden Ar~obi~en igenbhfva; med hela ~, som kallas de ~sars35. Utall boskapen to~ vi for oss, och det la,nd.

byte af staderna, som vi vunne. 14. Ja.ir, Manasse son, ftck den hela anA"-36. Ifrån Aroer, som ligger p~ stmndene den Arg-ob, allt intill Gessuri och Maacbathi

utmed den backen ~id Arnon, och ifr:! den landsanrlar; och kallade Basan efter sittstaden i dalenom allt intill Gilead, ingen namn, HavothJair, allt intill denna dag.stad var, som sig kunde beskydda for oss; 15. Men Machir gat j~ Gilead.Herren v~r Gud gat alltsamman for oss; 16. Och de Rubeniter och Gaditer gat jag87. U tan till Ammon.c; barnas land kom du en del at Gilead, allt intill backen vidicke, eller till n§.got det som var vid den Arnon, midt i backen, der landamaret ar,backen Jabbok, eller till de ståder p§. ber- och allt intill den bil.cken Jabbok, der lan-gena, eller till något det Herren v§.r Gud damaret ar mr Ammons barn;01iS forbudit bade. 17. Dertill den slattmarkena, och Jordan,

3. CAPITLET. den landamaret år, ifrn Cinnereth intill()PM". Rt&bem, Gadø. Manaue lo". Nou &eg,z,.. harvet vid slattmarkena; namliga salthaf-

O CR vi vande om, och droga upp, den vet nedan vid oorget Pi~ osternt.vii,gen till Basan. Och Og, Konungen 18. Och jag bOd eder p§. samm3 tiden, och

i Basan, drog ut emot oss med allt sitt folk, Bade: Herren edar Gud harver gitvit edertill att strida vid Edrei. detta landet att intaga det; s§. drager nu2. Men Herren Bade till mig: Frnkta dig vapnade for edm broder Israels barn, alle I

mtet for hon,om; ty jag harver gifvi t honom som stridsamme åren ;i dilla band{'r, och allt hans folk med hans 19. Forntan edm hustrnr, barn och bo-land, och d~ skall gOm med hono~, s!!.som skap; tl jag vet, att I harven myckendu ~de med Sihon, d1) Amoreers Konung, boskap; l§.ter dem blifva uti edru. ståder,den l Hesbon satt. som j~ eder gifvit hafver;3. AlltsJI. gafHerren v§.r Gud ock K.on,ung 20. Ifilldess Herren l§.ter ock edra brOder

Og i Basan i v!i.ra hander, med allt hans komma till rolighet s§.som eder, att de ockfolk, s~ att vi sloge honom, tilldess honom intaga. det land, som Herren deras Gudintet, igenblet. dem gifva skall 1>1 hinsidon Jordan; sedanI 4. P~ gamma tid vunne vi alla hans stil,der, skolen I omvanaa. till edor besittning, denoch var in~en stad den vi honom icke afto- jag eder ~it harver.gom; sextio ståder, hela den an.gdenArgob 21. Och jag bOd J osua p~ samma tiden,i Ogs rike, som var i Basan; och Bade: Din ogon harva sett allt det som5. Alle desse ståder VOro f1I.ste med ht>ga Herren edar Gud dessa tv~ Konungar

..' mumr, pa:rtar och bommar, ron\tan andra gjort lmfver; s§. varder Herren ock gOrandes.t~ ~ska m§.nga. sro§. stii.der, som ingen mur 8.11 Konungarike, dit du d~er.

bade; 22. Frnkter eder intet for dem; ty Herren6. Och g6.fvom dem tillspillo, sMom vi, edar Gud strider for eder.

med Sihon, Konungenom l Hesbon, ~jort 23. Och jag bad Herran ~ den tiden, ochbade; alla ståder g§.fve vi tillspillo, både Bade:med mitn, qvinnor och barn. 24. Herre, Herre, du harver ~t visa7. Men allan boskapen, och rofvet al stå- dinom tjenare dina harlighet och dilla

derna toge vi for oss. starkahand; ty hvilken ar den Gud i him-8. Allts§. toge vi i den tiden landet utu de melen eller p§. jordene, som form§.r efter

tv~ Amoreers Konungars bander p§. hin. din verk och din magt gom?sidon Jordan, ifrn den backen vid Arnon, 25. L!l.t mig d och se det ~a landet,allt intill det berget Hermon; pr. hinsidon Jordan; de goda berg, och9. Hvilket de Sidonier Sirion kalla; men Libanon.

de Amoreer kalla d<;t Senir i 26. Men Hcrren vardt vred p§. mig for

i

tI CAP. 4. 5. MOSE BOK. 135f edra skull, och bonhorde mig intet; utan utur-elden; hans ords rost horden I, menI'

Herren sa,de till mig: L~t blifvat: ta.la ingen liknelse s§gen I, utan ro$tena..intet mer derom f"or mig. 13. Och han f"orkunnade eder sitt f"or-27. Stig upp p~ hojdbn at be~t Pisga., bund, det han eder bOd att gora. nam-

och hat din Ogon upp vesterut, och norrut, liga de tio ord, och skref dem ~ tv~ sten-och sOderut, Qch osterut, och se det med taflor.ogonen; ty du skall intet g~ utOfver denna. 14. Och Herren bOd m~ p~ samma tiden,Jordan; att jag skulle låra. eder bud och ratter, att2.8. U~an bjud losua, att han; A.r trost och ~ deretter gOra s~ullen uti de lande, der I

frImodig; tort Y han skll.ll g~ ofver Jordan ill~en till att Intaga det.f"or folket, och skall utskifta dem landet, 15. S§ fOrvarer nu edra sjalar vjjJ; ty Isom du seendes varder. harven ingen liknelse sett p~ den !fa,gen29. S~ blefvo vi d!!. i den dalen in mot d~ Herren taJade med eder utur elden PiL

Peors hus. bergena Horeb ;4. CAPITLET. 16. P§. det I icke skolen f"orderfvaederoch

Lydnol 0010 a.fg1.aeN wn. T70.~. gora eder n§got belate, det en man likt arOCH nu hor, Israel, de bud och ratter, ellerqviuno;som jag eder larer, att I dem gora 17. Eller djure p~ jordene, eller fogle

I skolen, pli; det I m!l.n lefva, och inkomina, under himmelen;och in~"'a landet, som Herren æra 1'.i.ders 18. Eller matke, som kraker pi jordene,Gud eder gifv!Jr.. ..eller fiske i vat~ena under jorde~e; .2. I skolen illtet l~ga dertIJI, som Jag 19. Och att du lcke heller upphafver dm

eder bjuder; och skolen ej h~ller taga der ~on till himmelen, och ser solen, ochnågot ifr§,; p~ det I m§.gen bevara Her- m§,nan, och st~rnorna, hela himmelenshns edars Guds bud, som jag bjuder har, och faller af, och tillbeder dem, ocheder. tjenar dem, hvilka Herren din Gud for-

I 3. Edor ogon hafva sett hvad Herren gjort skickat hafver allom folkom under helaharver med BaalPeor; ty alla de som efter- himmelen.f"oljdc BaalPeor, dem harver Herren din 20. Men edel' ha!ver Herren upptagit, ochGUd forgjort ibland eder. fort eder uro jernugnen, namliga utur4. Men. I som holl~n eder intill Herran Egypten, att I skullen vara hans arffolk,

edar Gud, I lefven alle p~ denllll. dag. som det ock ar i denna dag.5. Si, i~ hafver!art eder bud och ratter, 21. Och Herren vardt vred p§. mig fOrs!!.som H~rren min Gud mig budit harver, edra gerningars skull, s§. att han svor, attatt I s6. gora skolen i landet, der I inkom- jag icke skulle komma Ofver Jordanen,mande varden till att intaga det. eller i det goda landet, som HerNin diR6. Så beh~ller det nu, och gorer det; ty s§, Gud dig till arfvedel git'va skall;

varder edor vishet och forst~ndberOmdfor 22. Utan j!J,g m!lsæ dO i detta )and, oohall folk, når de horande varda a}l denna skall icke gli Ofvel' Jordanen; men I skolenbud, s§, att de skala saga: Si, hvilket vist g§. derofver, och intaga det goda landet.och forståndigt folk detta. år, ocb ett har- 23. S~ tacger eder nu vara, att I Herransligit folk. edars Guds forbund icke f"or~ten, det han7. Ty hvad folk ar s§, harligit. hvilko med eder gjort harver; och leke gorer be-

~darna. s§, nltlkas, sasom HerreR v§r Gud, late till n~handa liknelse, s§.som Herrenså of ta som vi §'kalle honom P din Gud digbudit hafver.8. Och h.var ar n~t s§, ha.cligit folk, som 24. Forty H!Jrren din Gud Ar en fratanda

s§. rattfardiga seder och bud harver, s§.~om eld, och en mtalskande Gud.all dcnna Ingen, som jag eder pr. denna. 25. Nar I nu roden barn, och barnabarn,d38'en foregifverP och bon p§, landena, och forderfven eder,9. S~ forvara. dig nu och dina sjal gran- och goren eder belate till n!lgrahanda lik-neliga, att du icke f"o~ater hva« for din neIse, s§, att I ~oren illa for Herranom°8'°n skedt ar, och att det icke gånger utu edrom Gud, och fortOrnen honom;dmo hjerta i alla dina lifsdagar; och skall 26. S§. kallar jag i de~na datr, bimmel ochforkunna dinom barnom, och dinom barna- jord till vittne ofver eder, att 1 skolen snartbarnom, f"org§s utal landena. uti hvilket I ing§.n10. Den dagen, d§, du stod f"or Herranom ofver Jordanen, till att intaga det. I

dinom Gud vid berget Horeb, och Herren skolen icke lange blifva deruti; utall skolentill mi~ sade: Forsamla mig folket, att .iag forgjorde varda; .skall låta dem bora min ord, och lara 27. Och Herren skall f"orstrO eder lblandfrukta mig- i alla deras lifsdagar p§, jordene, folk, och I varden ett togo folk qvart blif-och lara Sill barn. vande ibland Hedningarna, dit Herren11. Och I gingen fram, och stoden neder eder drifvandes varder.

under be~et, och berget brann halfv~es 28. Der ska.ll du tjena afgudom, somupp till himmelen; och der var morker, menniskohandaverk aro, stock och sten,molD och tockna. hvilke hvarken se eller hora, eller åta, eller12. Och Herren talade med eder midt lukta.

136 DEUTERONOMION. CAP.5.~. Om du d§, der sokcr Herran din 44. Detta ar den lag, som Mose IsraelsGud, s!i skall du finna honom; om du barnom foregaf;ø?ker honom at alio hjerta, och ar allo 45. Och detta ar vittnesbordet, och bud,sjal. och ratter, som Mose Bade Israels barnom,30. Når du bedrofvad varder, och dig all då de utur ElE;YPten dragne voro;

denna tingen upp§'komma i de Yttersta ~. Hinsidon Jordan uti den daienom ind~r, s!l. skall du vanda dig till Herran mot Peors hus, uti Sihons lande, de Amo-din Gud. och skall hora hans rost; reers Konungs, som i HE"sbon bodde31. Fort Y Herren din Gud ar en barm- hvilken Mose och Israels barn slogo, då de

hertig Gud; han varder dig icke ofvergit -utur Egypten komIle voro,.vanae~, e!ler forde~vandes; och .skal~. han 47. Ochtogo ha!IS land in; dertill Ogslcke f"orgata det forbund med dina. fader, land, Konungens I Basan, de tv~ Amoreersiom han dem svorit harver. Konungars, som p§. hinsidon Jordan voro,32. Befråga efter fortiden, som for dig osterut.

varit harver, ifrå den ~n d§, Gud skop 48. Ifrftn Aroer, hvilken pi den ba.ckensmenniskona p§. jordene, irr§. den ena. him- strand vid Arnon ligger, intill berget Sion,melens anda till den andra, omn~n tid det ar Hermon;en sMana stor ting skedd. eller dess lil{e 49. Och allt slii.ta landet hinsidon Jordan,n"ågon tid hord ar; Osterut, allt intillhafvet, p§. slattene, ne-33. Att n§.got folk hnde hort Guds rØst danftlrberget Pisga.

talan.des. utur elden, såsom du hort hafver, 5. CAPITLET.och hkvillefver? HM'ebl'-fof"bUftd. 2'10 blOd. Folket8fiI!'Pligtning.34. Eller om Gud .rorsOltt harver att ing§.' O CH Mose kallade hela Israel, och siLde

och taga sig ett 'folk midt utur ena folke, till dem: Hor, Israel, de bud ochgenom fresteIse, genom tecken, genom r'.i.tter, som jag i dag talal' f~r edD!" oron, ochunder, genom strid, och genom magtiga lii.rer dem, och beliJl.ller dem, att I gorenhand. och genom utraektan arm, och genom derefter.stora syner, s6.som Herren edar Gud allt 2. Herren vfLr Gud harver gjort ett for-detta med eder gjort harver, fOr din og-on buDd med oss i Horeb;uti Egypten? 3. Och Herren harver icke gjort detta35. Dnhafver sett det, piL det du skall forbundet med våra f"åder, utan med oss,

veta, att Herren ar allena Gud, och ingen som nu }1ii.r are p§. denna dag, och alleannan. lefve.36. At himmelen harver han l§.tit dig 4. Ansigte mot ansigte harver HerreR

hora siDa rost, att han skulle lii.ra dig;. och taiat med oss utur eldenom.p§. berget.pJ\ jordene harver han låtit dig se sin stora 5. Jag stod p§. den tiden emellaIl Herranel~ och utur elden harver du hort hans o.ch eder, att jag skulle f"ora Herrans ordord; tIlI eder; fort Y I fruktaden eder for elde-37. DerfOre, att han dina f"ådf}r alskat, och Dom, och gingen icke upp p§. berget; och

deras sii.d efter dem utvalt harver; och fort l1an sade:d.ig utur Egypten med sitt ansigte, genom 6. J ~ ar Herren din Gud, som dig uturømastora magt; Egyptl land f"ort harver, utu trii.ldomens38. P§' det han skulle for dig.fordrifvastor blls.

folk;, och sta;rltare. an du ast, o~h fOra dig 7: Du skall inga ~dra gudar hafva f~denn, och gIfva diB' deras land ull aTfvedel, mIg.wom det tillst§.r I denna dag. 8. Du skall intet belate gOra dig, efter39. B§. skall du l!U veta i dag, ooh l3.g~ n~l1anda liknelse, antin/;'en det ofvan i

det p§. hjertat, att Herren ar en Gud, himmeilln ar, eller nedre pa jordene, eller iofvan i himmelen, och nedre npp§. jordene, vattnena under jordene.och ingen aIman ; 9. Du skall icke tillbedja dem, eller tjena40. Att du Mller hans lIii.tter och bud, dem; ty jag ar Herren di.n Gud. en nitii,l-

som jag i dag bjuder di~, s!l. vaJ-der dig och skande Gud, som hemsoker f"ådernas miss-dinom barnom efter dlg val gMndes, att gernin~ ofver barnen, intill tredje ochditt li! skall lii.ngf} vara i landena, som fjerde led, deras som mig hata;H~rren din Gud dig gifver evardeliga. 10. Och beviser barmhertighet p§. mKng41. D§, ~fskiljde Mose tre stader hinsidon tusend. som 1!1ig ii,ls~a 0<111 min bud håll.a.

.Tordan, osterut; 11. Du ~kalllcke llllssbruka Herrans dlJ1~42. Att dit lly skulle ho som sin nasta Guds Namn; ty Herren skall ioke låt"

ihjalsloge med v§'da, och tillf"6rene icke blifva honom ostraffad, sam hans Namnbade varit hans own; den skulle fly: in uti missbrukar.en ar de stader, p§, det han m§.tte blifva vid 12. Sabbathsdagen skall du hålla, att dulir; honom hel~r; s6.som Herren din Gud43. Bezer i oknene p§. den slii.ttmarkene dig budit harver.

ibland de R1.1beniter, och Ramoth i Gilead 13. Sex dagar skall du arbeta. och gora allibiand de Gaditcr, och Gølan iBasan ibiand din verk;de Manassiter. 14. Men p§. sjunde d.'tgen a.r Herrans ding

CAP. 6. o. MOSE BOK. 137Guds Sabbath; dl skall du in~et arbete so~ du dem lara ~kall, att ~e gora de~eftergora., leke heller din so~, e~ler dom dotter, !1tllandena. som Jag dem gifva skall till atteller din tjenare, eller din t)enarlnna, eller mtaga" odin oxe eller din §.sne, eller all din boskap, 32. S~ beh~ller det nu, att I 1!l~n gomeller rråmli~n som innan dinaoportar ar; s§.soJI!' He~n edar Gud ede.~ bud~t hafver;p~det att din tjenare och tjenarlnna miLga och Viker leke hvarken p~ hogra sldon ellerharva ro s1 val som du. venstra;.15. Fort y du skall ih§gkomma, att du va.st 33. Utan vandrer l alla d.e v~, som

ock en tral uti Egypti land, och Herren din Herren edar Gud eder budlt h~ver; p§.Gud torde dig derut med mii.gtiga hand och det I m~en lefva, och eder skall val ~§.; ochutriicktom arme; derfore harver Herren I lange 1efven i landena. som I llitagadin Gud budit dig, att du skall h§.lla Sab- skolen.

b::~D~:tan hedra din fader och dina 6. CAPITLET.moder, s~om Herren din Gud dig budit Gud &6f' al,kal oc"f~tal. BII~ ra"aI.harver; p~ det att du m~ lange lefva, och D ESSE ii.ro nu de lag, och bud, och riit-att dig m~ val g§. uti de lande, som Herren ter, som Herren edar Gud budit ha!-din Gud dig ~a skall. ver, att I dem lara och gora skolen i landen&,17. Du skall icke drapa. dit I ind~n till att mtaga det;18. Du skall icke gora hor. 2. Att du fruktar Herran din Gud, och19. Du skall icke stjala. h~er alla hans riitter och bud, som jag20. Du skal lioke bii.ra falskt vittnesbOrd bjuder mg; du och din barn, och din barna-

emot din nasta. barn, i alla edra lifsdagar, p§. det I skolen21. Du skall icke harva ~ust till .~ins ~a- ~nge lefva.

stas hustru. du skall leke b~ra dm,s 3. Israel, du skall hora., och beh§.llaf;. s1nJi.stas hus, hker, tjenare, tjenarm!l°,.,<>xa. Q.ttdugorocks§.,attdi~alg§.r,ochvarder~1UIo eller hvad som helst honom tillhorer. mycket forOkad, s§.som Herren dilla fådersWJ. Desse aro de ord:, som Herren talade GUd dig tills~ harver ett land. der mjo!k

till alla edra menighet upp~ berget, utur och harinog utI ~er.eldenom, OCll. molnena, och. tookne;ne, med' 4. Hor, Israel: Herren v6.r Gud ar enstola rost; och lade der mtet till; och enig Herre.skref dem p~ tv§. stentaftor, och fick mig 5. Och du skall alska Herran din Gud atdem. allo hjerta, af allo sjal, af allo formfl.go.23. Når I horden rostena utu morkret, 6. Och dessa ord, som jag bjuder dig i dag,

och berget brinna i elde, ~ngen I fram till skall du lcii.gga p~ hjertat;miE, alle ofverstar i edra sIagter, och edre 7. Och skall skii.rpa dem dinom barnom,iiJdste ; och derom tala., når du sitter i ditt hus,24. Och saden: Si, Herren v6.r Gud harver eller g~r upp~ vii.gen; når du nederJagger

l§.tit oss se sina bii.rlighet, och sitt majestii.t, dig, eller uppst6.r.och vi harve hort hans rost utur eldenom; 8. Och skall binda dem f"or ett tecken p§.i dag harve vi sett, att Gud talade med dine hand, och skola vara dig till en imin-menniskom, och de blefvo i lifve. neIse for din ogon ;25. Och nu, hvi skole vi do, s~ att den 9. Och skall skrifva dem pA dins hus

store elden fortarer oss? Om vi of tare dorrtrii, och UI1P§. dorrena.hore Herrans v6.r Guds rost, s1 m,~te vi 10. Når nu Herren din Gud l§.ter digdo. komma uti landet, som han dilla råder,26. Fort y hvad fi.r allt kott, att det hora Abraham, lsaac och Jacob, svorit harver,

m~ lefvandes Guds rost tala utur eldenom, dig att gifva stora och skona stii.der, soms1somvi, och kan lefva? du intet byggt harver;27. Gack du fram, och hor allt det Herren. 11. Och hus full med allt godt, de du

vii.r Gud f}ii.ger; och ~ oss det. AI!t.de~ intet uppfyllt.hafver; och 1;lthuggna brun-Herren v6.r Gud med dig talar, det vilje VI nar, som du mtet uthUgglt ~er; ochhora och_gora. ving§.rdar och o]jobe~, som du intet plan-28. D~ Herren b6rde rOsten af edor ord, terat hafver, att du ml!. ata och matt varda;

som I taladen med mig, Bade Herren till 12. SK tag dig vara, att du icke fo~termig: Jag harver hort detta folks ord, som Herran, som dig utur Egypti land. utude med di~ talat harva; det ar allt godt, traldamens hus, fort hafver;Bom de ~ harva. 13. Utan skall frukta Herran din Gud,29. Ack I det de ett s§'dant hjerta bad" till och tjena bonom, och svii.rja vid hans

att frukta mig, ocb till att h§J]a all min Na.mn;bud i dernslifsd841:ar; p~ det att dem m§.tte 14. Och skall icke (olja andra gudar efte~,p;å val, och derasbarn evinnBrliga. dess folks, som omkrjllg eder bo ;30. Gack, och sii.g dem: G6.r bem i edor 15. Ty H~n din Gud ar en nitii.lskande

tjåll. Gud ibland dig; att Herrans dins Guds31. Men du skall st~ h§,r for mig, att jag vrede icke skall forgrymma. sig afver wp;,

tala.r med dig all lag, och bud. och råtter, ocb forgom dig ar jordone.

Fl

]38 DEUTERONOMION. CAr>. 7;16. I skolen icke f()rsoka Herran edar och att han skulle h!!.lla sin ed. som han

Gud, såsom I f"orsokten honom i Massa; edra fader svorit hade, harver Herren ut-17. UtaD skolen h§'lla Herrans edars Guds fort eder med ma~iga hand; och harver

bud, och hans vittnesborder, och hans frii.Ist dig utu triiJdoInens hus, utu Pha-ratter, som han budit harver; raos hand, Konun~ens i Egypten.18. Att du gor det ratt och godt §.r f"or 9. Så skall du nu vet&, att Herren din

Herrans ogon, p§. det dig må g~ val, och du Gud ar en Gud, en trofast Gud, h~llandesinkommer, och intager det goda landet, forbund och barmhertighet dem som alskasom Herren svorit harver dilla f"åder; honom. och hWa hans bud, i tusende19. Att han skall f"ordrifva alla dilla tien- leder'

dar f"or dig, såsom Herren sagt harver. 10. Och vedergaller dem søm hata honom,20. Nar nu din son i dag eller i morgon f"or sit~ ansigte, si.. att'htm forgor dem; och

fr§.galO di~, och ~er: Hvad ar detta for skalllcke fordrojat, att han dem veder-vittnesborder, b~~ och ratter, som Herren galler for sitt ansi~, søm hata honom...v~r Gud eder budlt h..'LfverP 11. S~ behåll nu ae bud,och lag, och rat-21. B§, skall du sii,gadinom son: Vi voroIn ter, som jag dig bjuder i'denna dag, att du

Pharaos tr'J.lar i Egypten; och,Herren torde gor deretter.oss utur Egypten med mitgtiga hand. 12. Och når I dessa ratter boren, och hål-22. Och Herren ~jorde stor och ond len dem, och goren derefter, s~ varder

tecken och under ofVer E~ten och Pha- Herren din Gudock hållandes det forbundmo, och allt hans hus, ft)r viir ogon; och barmhertighet, som han dina f"åder23. Och torde ossdadan, på det han skulle svorit hafver.

inft)ra oss, och gifva oss det; ]and, som han 13. Han skall ålska dig, valsigna ochy!l.ra f"åder svont bade. foroka; och skall vMsigna dins lifs frukt,24. Och bOd Herren oss att gora efter alla och dins lands frukt, dilla såd,vin och 9Jjo,

desga. ratter, att vi skole frukta Herran vår fruktena ar dilla kor, och fruktena af dinGud, att oss val g~r i alla våra lifsdagar, f1l.r, på landet, som han dina råder svori$s!isom det tillgår i denna d11J!;. harver att gifva dig.25. Och det skall vara oss til1 riittfårdi~het 14. ValsigIlad varder du utorver all folk;

fflrHerranom v§.rom Gud, om vi hålle~och in~en ibland dig skall vara ofruktsam, ejgore all desga buden, såsom han oss burot heller iblaBd din boskap.hafver. 15. Herren skall tag-J, ifl-l!.dig all krankhet,

7. CAWTLET. och skall icke kasta di~ nrtgon de E.2'yptiersC&naan utrotlU. Israe~ "{Ujea, "Ciulgouu. Fruktan onda sjukd{}mupp§., hvilka du fonlummit

...(Iirbjudes. hafver.; men han skall kasta dem på allaNAR Herren din Gud f"orer dig in uti dem Rom dig hata.det land, der elu inkomma skall, till 16. Du skall uppfriita allt det folk, som

att intaga det, och nederlagger mycket folk Herren din Gud dig gifvandes varder; duf"or dig; de Hetheer, Girgaseer, Amoreer, skall icke skona dem, och icke tjena de~Cananeer, Pheriseer, Heveer och Jebuseer, gudar; tydet vorde dig till en snara..ø;uhanda folk, de som storre ara och måg- 17. Om du sager i 'ditt hjel'ta: Detta folktlgare an du; ar mer an jag; 'buru lian jag fordrifva2. Oeh nar Herren din Gud ~ifver dem dem P

ror dig, att du sl§.r dem., så skall du gifva 18. S§"fruktadigintetfordem; tankupp&dem tillspillo, och intet forbwld med dem hvad Hen'en din Gud gjorde Pha1'ao, ochgOm, eller n!igon gtmst bevisa dem ; allaE~yptier ;3. Och skall intet befi"ynda dig med dcm; 19. Med stor forsokelse, som du med

edra dottnlJ' sl.all du icke gjfva deras sonc1', ogonen sett haf,er, och med tecken ochoch deras dottr.l.r skolen I icke ta.ga edrom under, och genom magti~ hand och ut-si>nom; racktom arm, med hvilko Herren din4. Forty de varda lti-agande edm soner Gud dig utforde. AIlts1 skall Herren din

il1'§. mig, s~ att de tjena andra gudar; så Gud gom allom fulkom, som du fruktarvarder då Herrans vrede forgrymmandes fore.sig ofver eder, och snarliga forgor eder; 20. Dertill skall Herren din Gud sanda5. Utan aIlts1 skolen I gora med dem: ibland dem getingar, intilldess forgjordt

Deras altal'e skolen I nederrifva, deras varder hvad som qvart itl', och sig for digstodar nederbryta, deras lundar afhugga, forgommer.och derns afgtldar uppbriinna med elde. 21. Grufva dig intet f"or dem; ty Herren6. Ty du ast ett heligt folk Herranom di- din Gud ar ibiand dig, den store och for-

110m Gud; dig harver Herren din Gud f"årlige Guden.utvlllt till att du skall vara hans eget folk, 22. Han, Herren din Gud, skall utrotauta! all de folk som p1 jordene al'O: desga tolken for dig, med tiden, det ena7. leke harver Herren upptagit och utvalt efter det andra; du kan icke hastigt for-

eder derfore, att I ston'e p~ talet aren an ~ora dem, p~ det att djuren icke skalaannat folk; ty du ast minst i all folk; forokas eraot dig på markene.8. UtaD derfore, att Herren alskadc eder, 23. Herren din Gud skall gifva dem for~

-

,~CAr. 8, 9. 5. MOSE BOK. 139di!;, och skall slå dem med stort slag, intill- 13. Och ditt få ooh får, och silfver och

dess IUl.n forgor dem; gula, oc11 allt det du hafver, forokas;

~ Och skall gifva deras Konungar i dilla 14. Att ditt hjerta då icke upphåfves, och

hander, och du skall forgora deras namn du fo~ater Herran din Gud, som dig utur

under himmelen; ingen skall kunna dig EgJ'Ptl land fort hafver, utu traldon.en~

emotst§., tilldess du forgor dem. hus;23. Derns afgudars belii.te skall du branns. 15. Och harver ledt dig igenom denna

ttpp i elde; och skall intet b~mra utaf stQfa och forsk~keliga oknen, der bran-

silfret eller guIdet, som deruppi' ar, eller nande orm ar, och scorpion, och torrhf:t.

tn",!P:J. det till dig, p§. det att du icke skall och platt intet vatten var, och låt diK utgå

fortaga di~ derutinnan: ty sldant ar Her- vatten ur h!irda hallebe!"get;mnom dinom Gud en sty!;'~else. 16. Och spisade dig med Man i oknene, der

26. Derfore skall du icl.e fora den stY~l;'el- dine nider intet af vetn.t hilde; p§. det han

sen in uti ditt hus, att du icke varder till- ~kulle spal.a och forsOka dig, och framdelea

spillogifven, s§.som ock det ar; utan du gOm val enlot dig;skall, hafv~ en vamJelse och styggelse der- 17. Annars mil.tte du Sii~ i dino hjerta:vid; ty det ar tillspillogifvet. Min KrJ.ft och mina lilindcrs starkhet

harver mig denna form!il?°n:1. gjort;I ..8. CAPITLE_T.- 18. Utan tank på Hemtn din Gud; ty han

Oknem 1ft". Landetlfetlna. F"r!]ute..7tet,ltra,g'. ar den som l.raft ~ver till att komma det-

A LL de bud, som jag bjuder dig i flaK' ta !\stad; på det han skulle fullkomna stit

skolen I h§.lla, att I goren derefter; forbund, som han dilla råder svorit bade.

p§. det I m§.gen lefva och forokas, och kom- s!som det tillgitr i demm dag.rna in, och intaga det land, som Herren 19. Men om du forgii,ter Herran din Gud,

edra tiLder svorit harver; och foller andra ~dar efter, och tjena.r

2. Oeh skall tanka p§. allan den v~, genom dem, oeh tillbeder dem; så betygar jag i

hvilken Hen'en din Gud di~ ledt harver, i dag ofver eder, att I skolen slatt fo~§;S.

des~ fJTatio ~n i oknene; p§. det han 20. Lika som Hedningarna, hvilka Herren

sktule spåka och forsoka dig, att kunni~ forgor for edart ansi~e, B§. skolen ock I

skulle varda hvad i dino hjerta var; om du forgås; derfore, a.tt I icke åren Hen-ans

holle bang bud eller el. edars Guds rost horige,

3.. Han sl?åkte dig och lii.t dig hungra, ~ch 9. CAPITLET.~plsade dIg med Man, det du och dine Landet ,klinkt a,fndd. Folketllvnd. XOIe (føe.-,

råder intet kant llade; p!\ det han skulle fiJrbiJn.

låta dig veta, att menniskan lefver icke H OR, Israel: I ~ skall du g§. of\'crnllenast af brod, utan ar allt det af Herrans Jordan, att du iriltommer till att in-

mun g-§.r. tagl]. de folk, som storre och starkare aro

4. Din klåder aro intet forslitne på dig, an du; stora ståder, murade upp till him-

och dine fotter aro intet svullnade i dessa melen;fyratio år. 2. Ett stort hOgt folk, Enakims barn, som

5. Så filmer du .iu i dino hjert:J., att Her- du kant harver, af hvilkom du ock horiren dill Gud dig lii.1-t harver, sti-som en man II harver: Ho kall stå emot Enaks barn P

larer sin son. 8. Si skall du veta i dag, att Herren dilt

6. S§. h§'ll nu Herrans dins Gtlds bud, att Gud gil.r framfor dig, en fortiirande eld;

du vundrar i haI1S viigar, och fruktar ho- hau varder dem forgorandes och neder-

nom. lii.ggandes for dig, och skall fordrifva dem,

7. Ty Herren din Gud forer di~ uti ett och omintet~ora dem snarliga, s!!.som Hel'-

godt land; i ett land, der biieker, och ren d~ sagt nafver.brwlnar, och djup uti aro, hvilke utmed 4. Di\. nu HelTen din Gud dem utdrifvit

bergen och inp!\ slattena tlyta; hafver for dig, s1i Såg ioke i dino hjerta:

8. Ett land, der hvete, kom, vintrii., fikon- Herren harver mig hår infort, till att in-

tr'.i och gf:!!nataple uti aro; ett land, der taga detta landet for mina rattfiirdighets

oljotra och hannog uti viixer; skull; åndoclt Herren fordrifver Hednin-

9. Ett land, der du skall harva brod noip garna ror mg, for deras ogutlaktighets

till att åta, der ock intet fattas; ett lana, skull.hvilkets stenar aro jern; der du ock koppar 5. Ty du kommer icl.e in i landet till att

utu bergen hugger. besitta det, for dina rattfårdighet, eller for

10. Och nar du iitit harver och a,..t matt, dins hjertas fromhets skull; utan Herren

:Ltt du di lofvar Herran din Gud, for det din Gud rordrifver dessa Hedningarna for

goda land, som han dig gifvit hafver; deras ogudaktighets SkIlll, p§. det han ska.ll

Il. S§. tag dig nil vara, att du icke fo~- fullkomna det ord, som Herren dina råder,

ter Herran din Gud, dermed, att du iCke Abraham, IsaM och Jacob, svorit barver.

hfloller hans bud, och hans lag och r.i.tter, 6. S1i vet nu, att Herren din Gud icke

Bom jaK bjuder dig i dag; gifver dig detta ~oda landet till att int~"S

12. Att nii.r du iitit harver, och ILst matt, for lina. r'J.ttfårdighets skull; efter du ii.st

och bygger skon hus, der du uti bor; ett halsstyl't folk.

Fa

It

140 ~:~ .-DEUTERONOMION. CAP.I0.7. Kom ih~, och forgii.t icke, huru du 23. Och d~ Herren sande .eder ifr-.1. Kades-

Herran din Gud f6rtornade i oknene iiM Barne~ och sade: G!I.r ditupp, och tagerden ~ att du drog utur Egypti!and, landet in, som jag eder gifvit harver;tilldess 1 komne åren till detta. mm, harven voren I Herrans Cdars Guds mun ohor-I varit Herranom ohorsamme. samme, och trodden icke p~ ho~om, och8. Forty i Horeb fortomaden I Herran, lydden icke hans rOst;

~ att Herren f6rvredes skull ville f6rg<>ra 24. Ty I harven vant Herranom ohOr-eder. samme, så lange som jag cder kant harver.9. rl~ jag gången var p~ berget, till att 25. D~ foll jag neder for Herran ~tio

anamma de stentaflor, forbundsens tatlor, d~r, och fyratio nåtter, som jag der llig ;som Herren gjorde med eder, ooh jag bIet ty Herren slide, att han ville forgora eder.p~ be~a i'yratio dagar, och iyratio natter, 26. Men jag bad Herran, och sade: Herre,och ~t intet brtid och drack intet vatten. Herre, forderfva ic.ke ditt folk och din10. Och Herren fick mig de tv~ stentat- arfvedel, hvilket du genom dina stora m~t

lorna, beskrefna med Guds finger, och f6rlossat, och med miigtiga hand uturderutinnan all ord, som Herren med eder Egypten fort harver.utur elden p~ berget talat bade, p~ forsam- 27. Kom ih~~ dina tjenare Abraham,lingenes dng. Isaac och Jacob; se ioke ~ detta folkets

11. Och efter de ryratio dag;tr och ~tio hfi.rdhet, och detta folkets ogudaktighet ochnatter fick mig HelTen de tv~forbundsens synd;stentaflor. 28. Att det landet, der du oss utf"ort haf-12. Och Herren Bade till mig: Statt upp, ver, icke skall sitga: Herren kunde icke

gook snart ned hadan; ty ditt folk, som du fora dem uti det land, som han dem lofvatutfort hafveratEgypten, hatverforderfvat bade, och harver fordenskullfort dem der-dat; !le ara snarli~. trii.dde ifrlI. den ~n, ut~.att han 'fl!-.r vred p~ dem, att han skullesom .lag harver budit dem; de harva gjort dråpa dem l oknene.sig ett gjutet beIate. 29. Fort Y de åro ditt folk, och din arfve-13. Ocn Herren Bade till mig: Jag ser, att del, som du med dine stora magt, och med

detta folket ar ett halsstyft folk. din utrii.ckta arm, utfort harver.14. Låt mig betåmma, att jag fo~or dem, 10. CAPITLET.

och utskrapar deras namn under himmelen. Dua ta,/fQ1". .Aarom dåd. Le1Ji "aJ oc~ a~ 6ud1Jag vill gora ett star kare och magtigare ii8lcaO), dyrlca...folk at mg, an detta ar. P Å samma tiden sade ~erren till mig:15. Och som jag omvånde mig, och gick Uthugg dig tv~ stentaflor såsom de

ned ar berget, som brann i eld, och bade forst~ och kom till mig p!!. berget, och g<>rde tv~ forbundsens taflor i bMa mina dig en ark attrå.;ha.nder; 2. Sfi. vill jag skrifva p~ taflorna de ord,16. D~ s~ jag, och si, d§. haden I syndat som p~ de forsta VQro, hvilka du sonder-

emot Herran edar Gud, sft att I haden slagit harver; och du skall lji.gga dem igjort en gjuten kalf, och voren snarliga arken.trii.dde iM den vågen, den Herren eder 3. S~ gjorde jag d§. en ark at furotrjl., ochbudit bade. uthi)gg tv§. stentaflor, s§'dana som de forsta

17. S1 tog jag b§'da taflorna, och kastade voro, och gick upp p§. berget, och bade dedem bort utu bMa handerna. och slag dem tv§. taflorna i mina hander.sonder for edor ()gon; 4. D§, skref han p§. taflorn~ såsom den18. Och foll ned for Herran, såsom till- forsta skriften var, de tio ord, som Herren

f"orene, i fyratio dagar, och fyratio natter; talade till eder utur elderiom p1 berget,och åt intet brod, och drack intet vatten, p§. forsamlingenes dng; och Herren fickfor alla edra synders skult, som I gjort mig dem.haden; i det I s!!.dant ondt gjorden for 5. Och jag vånde .om, och gick a.f be~t,Herranom, till att fortorna honom. och lade taflorna l arken, som .lag gJort19. Ty jl!,g fruktade for den vrede och bade, att de skulle der blifv~ såsom Her-

grymhet, del' Herren p1 eder med fortor- ren mig budit bade. .DM var, s~ att han ville fo~ra eder. Och 6. Och Israel!! barn dro~o ut Ifrå BeerothHerren horde mig ii.n i den /!;ången. BeneJaakan tIll Moserah; der bIer Aaron20. Var ock Herren storliga vred p~ dod, och va;rdt der be/;"rafven; och hans

Aaron, s~ att han ville fo~ora honom; men son Eleazar vardt Prester for honom.jag bad ock for Aaron p~ samma tiden. 7. Dadan droga de ut till Gud~da; irr§.

2.1. Men edor synd, kalfven som I gjort Gudgoda till Jothbath, ett land der ba.ckerhaden, tog jag och brande upp i elde, och aro. ...slag sonder honom, och sonderstotte, till- 8. p~ den tiden afskIIJde Herren LeVldess han vardt stoft; och kastade stortet i sliigte, till att bara Herrans forbunds ark,backen, som flyter utaf bergena. och till att st~ for Herranom, till att ~jel}a22. SamwalundafortornadenlockHerran honom, och lofva hans Namn, allt mtIll

i Thabeem, och i Massa, och vid de Lust- denna dag.grifter. 9. Dorfore skulle de Leviter ingen del I

CAP. 11. 5. MOSE BOl\.. 141eller arr ~'R med sina broder; ty Herren m~; på deres håstar och vagn3.r, då hanar deras art, s§.som Herren din Gud dem lat "komlua vattnet ar det rada harvet arversagt hafver. dem, når de fora efter eder, och, Herren10. Och jag stod p§. bergena, såsom till- forgjorde dem, allt intill denna dag;

forene, tyratio dagaI: och fYt:atio natter, och 5. Och hvad han eder gjorde i oknene, in-Herren oonhorde mig an l den gmgen, och tilldess l nu till detta tummet komneHerren ville icke forgora dig. aren;Il. Men Herren sade till mi~: Statt upp, 6. Hvad han gjorde Dathan och Abiram,

och .gack §.stad, att du g§.r for folket, att Eliabs sonom, Rubens sans; huru jordende inkomma, och intaga landet, som jag oppn3.de sin mun, och uppsvalg dem medderas fader svorit hafver dem att gifva. deras folk och tjaIl, och!J.ll'!l. deras agodetar,12. N u, Israel, hvad askar Hen-en din som under dem vara, midt i hela Israel.

Gud ar dig, utan att du sk:J.ll frukta Herran 7. Ty edor ()gon harva sett 00 stora Her-din Gud, att du vandrar i alla hans vagar, rans gerningar, som han gjort lmfver.och alskar honom, och tjenar Herranom 8. Derfore skolen l h!l.lla all de bud, somdinom Gud, af alla hjerta och ar alla jag bjuder eder i dag) p!l. det I skolen styrk-t;jal; te varda till att komma in, och intaga13. Att du h!iller Herrans bud och hans landet, dit I faren till att inta~ det;

ratter, dejog di~ bjuder i denna dag, p!l. det 9. Och att du skall lange lefva i landena,att di~ m§. val g!l. P som Herren edl'3. fåder svorit harver att14. Sl, himmelen och alla himlars himlar, gifva dem och deras sid, ett land der mjolk

ochjorden, och allt det deruti ar, ar Her-- och bannog uti ftyter.rans dins Guds: 10. Ty det landet, som du kommer till att15. Dock likvii.l harver Herren allena hatt intaga, ar icke s!l.som E~ti land, der I

vilja till dina fåder, så att han alskade dem, utdr%"Ile aren, der man s~ sad, och bar ditoch hafver utvalt deres sad efter dem, vatten till fots, s§.som till en k!l.lghd;namlj:ga. eder, utofver allt folk, s§.som det 11. Utan det harver berg, och slattmarkef",ock tillg§.r p!l. denna dag. hvilka regn af himmelen vattna måste .16. S§. omskarer nu edars hjertas forbud, 12. Om nvilket land Herren din Gud literoch varer icke mer balsstyfve. sig v!l.rda, och Herrans ding Guds OgOtl S617. Fort Y Herren edar Gud ar en Gud alltid derupp~ ifrå begynnelsen p§. §.ret,

ofver alla gudar, och en Herre ulver alla intill andan.herrar, en stor Gud, mii.gtig och forfårlig, 13. Om I nu boren min bud, som jagden ingen person aktar, och tager inga bjuder eder i dag, att I alsken Herran edarmutor ; Gud, och tjenen honom af allt hjerta, och18. Och skatrar dem faderIosom och en- af alla sjal;

kom ratt, och alskar de friiJDmande, s!!. att 14. S§. skal'} jag gifva edro lande regn ihan gifver dem fada ocb kl~de. .s'inom tid, ~l'la ,!>ch .serla, at~ du ~k:J.ll in-19. Derfore skolen I ock alska de fram. berga dIn sad, ditt vm, och dilla olJo;

mande; ty I harven ock varit frii.mmaIide 15. Och skall gi'fva dinom boskap grasuti Egypti lan~. p§. dine mark, att I mågen åta och varda20. Herran din Gud skall du fl'ltkta; matte.

honom skall du tjena; till honom skall du 16. Men tager eder vara, att edart hjertah§'lla dig, och svarja vid hallS N amll. icke l!l.ter draga sig dertill, att laftråden,21. Han ar ditt lot, o<;h din Gud, de-n med och tjenen andra gudar, och tillbedjen

dig s§. stor och forfarlig ting gjort harver, dem;såsom din Ogon sett harva. 17. Och Herrans vrede forgrymmar sig d§,22. Dine fader fora neder uti Egypten med arver eder, och lycker himmelen till, att

sjutio..s~alar; :men nu harver Herren .din i~tet ~ kommer, oc~ .ior~en icke gifverGud forokat dig, såsom stjernorna p§. hllll- sm vaxt, och I snarhga forgsas utal detmelen. goda landet, som Herren eder ~fvit harver.

11. CAPITLET. 18. S6. fatter nu dessa orden l hjertat, ochf'ecknenpdminde. Landet berumdt. Ll/dflOl. olydnOl i ed1~ sjij,lar, och binder dem for ett tecken

lun. p§. edra hand, att de ii.ro till en åminnelseS l skall du nu alska Herran din Gud, for edor ogon:

och h§.lla hans lag, hans seder, hans 19. 'Och larer dem edor barn, s§. att duratter och hans bud, s!l.lange du lefver. tatar derom, nar du sitter i dino huse, eller2. Och fornimmer i dag det edor barn icke g§.r p!l. vågen i nar du lagger dig neder, och

veta, eller sett harva; nii.mliga Herrans nar du uppstar.edars Guds tuktan, hans harlig het, och 20. Och skrir dem p§. dorrtrii.n i dino huse,hans ~iga hand, och utrackta ann; och på dine dorr ;3. Och nans tecken och verk, som han 21. Att du och din barn rnB.gen liin~e lefva

Kjorde ibland de Egyptier, p§. Pharao, i landena, som Herren dine fader svoritKonungen i Egypten, och p§. allt hans harver att gifva dem, s§. lange dngarna arland; himmelen p§. jordene vara.4. Och hvad han gjorde p§. de Egyptiers 22. Ty om I alla dessa buden hållen, som~

r

142 DEUTERONOMION. CAP. 12.j~ bjuder eder, oeh derefler !;oren, s§. att I viljo~ offer, och fOrsttOdningena ar edart filAlsken Herrnn edar Gud, och vandren i och f:i.r.

alla hans viigar, oeh hjiIler eder intill 7. Och der skolen I åta for Herrnnom

honom; edrom Gud, och vara glade ofver aIlt det23. S~ skall Herren tårdrifva allt detta I och edor hus forvarfven, der Herren din

folket for eder, s~ att I skolen intaga. storre Gud dig uti viiJsignat hafver.

och starkare folk an laren. 8. I skolen intet gora af det vi i ~ har

24. All rum, som edar fot p~ trader, sko1a gorom, hvar oeh en som honom tycker liitt

vara edor; ifrån oknene och ifrå berget vara;

Libanon, oeh ifrån iiJfvene Phratb, aIlt 9. Ty I åren ånnu hårtiIl~ icke komne

intill det yttersta harvet, skall edart landa- till ro, eller till arfvedelen, som Herren din

lnåre varå. Gud dig gifva skall;

25. In~n skall kunna st§. eder emot; edar 10. Men I måsten g§. ofver Jordan, oeh bo

r.i.ddhåga oeh forfårelse skall Herren låta i de landena, som Herren edar Gud eder

komma 6fver all de land, der I 'inresen, till arts utskiftandes varder; oeh han

såsom han eder sagt harver. skalll§.ta eder få ro får alla edra fiendar

26. Si, jag w.,ooger. eder fore i dag vålsig- omkring eder, oeh I skolen bo trygge.

neIse och tårbanneise: 11. Nar nu Herren din Gud utvaljer ett

27. Valsignelse, om I lyden Herrans edars mm, att hans N amn der bo skall, dit skolen

Guds bud, som jag bjuder eder i dag; I båra aIlt det jag bjudereder: edart bJii.n-

28. Forbannelse, om I icke lyden Herrnns neoffer, edor annor offer, edor tiond, edrll

eda.rs Guds bud, oeh aftraden ifr~ den handers håfoffer, och all edor fri 1ofte, som

vagen, som jag bjuder eder i dag, s~ att I I Herrnnom lofven;

vandren efter andra gudar, de I ieke 12. Och skolen vara glade tor Herrnnom

ka.nnen. edrom Gud, I oeh edre soner, och edm

29. Nar Herren din Gnd tårer dig in i det dottrar, oeh edre tjenare, och edra tjena-

land, der du inkommer till att intagat, s§. rinnor, och Leviterna, som i edra portar al'O;

skall du lltta tala valsigneisen på det fOl'ty de harva ingen lott eller arfvedel med

berget Grisim, och forbannelsen på det eder.

berget Ebal ; 13. Tag dig vara, att du icke offrar ditt

80. Hvilkearo {>!I. hinsidon Jordan, p§. den branneoffe,r i all de mm som du ser; ...

vagen vesterut, l de Cananeers lande, som 14. Utall l det rom, som Herren utvalJer,

bo p§. den slattmarkene in emot Gilgal, vid uti n~"To ar dilla slii.gter, der skall du offra

den lunden Mort'. ditt branneoffer, och gorn al~t det jag

31. Ty du m!l.ste g~ ofver Jordan, att du bjuder dig.

in kommer, och tItger. la.ndet in, som Her- ~5. Dock m§. du sl~a,. och .~ta ko~. i alla

l-en edar Gud eder glfVlt harver, att I det dilla portar, efter all dme sJals begarelse,

intaga och dentti bo skolen. efter Herrnns dins Guds valsignelse, som

32. Sit ser nu til l, att I goren efter all de han dig gifvit harver; b§'de rene och orene

bud och rotter, som jag eder i dag fore- m§.ga det ata, s§.som en rå eller en hjort.

liigger. 16. Men -blodet skall du icke ata; utan12. CAPITLET. gjuta det p~ jordena s!!.som vatten.

.{fguåalundar. Offrem ",m, art. Blodfiirbuået. 17. Men ieke m§. du ata i dilla portar 1ttaf

D ESSE aro de bud och ratter, som I tionden af din såd, dino vine, dine oljo, ej

h!l.lla skolen. sit att I goren derefter heller af den forstfodning ar dino få, af din

llti landena, som Herren dilla fMers Gud fir, eller af något ditt lafte, som du lofvat

dig gifvit harver till att intaga, så lange I harver, eller af ditt friviljoge offer, eller aJ

på jordene lerven. dine hands hafoffer ; .2. Forgorer all de rom, der Hednin~rna, IS. Utall for Herrnnom dmom Gud skall

som I llltalI;en, SUla "'udar tjent hafvl1, vare du sltdant ata p§. de mmme, som Herren

Rig p!\' hag berg, p~ ba<:kar, eller under din Gud utvaljer, du och dine soner, dilla

gran tra; dottrar, dine tJenare, dina tjenarinnl)r, och3. Och bryter neder deras altare, och slår Leviten, som l dina portar ar; och skall

sonder der!1.5 stodar; och deras lundar vara glad får Herrnnom dinom Gud, arver

"ppbranner med eld, och deras afgudabe- allt det du dig!oretager. late kaster bort, oc-h tager bort deras namn 19. Och tag dlg vara, att du lcl,e ofvergtf-

utu det rommet. ver Leviten, sji lange du leIver plt jordene.

4. I skolen ieke så gom Herranom edrom 20. Nar nu Herren din Gud varder forvid-

Gud; ~ndes dina landsandar, siisom han dig5. Utan p§. det rum, som Herren edar sagt harver, och du sager: Jag vill ata

Gud utvii.ljer ar allom edrom slii.gtom, att kott; efter din sjal lyster ata kott, s§. åt

han villlåta sitt N amn der bo, der skolen I kott efter alla dine sjals begåreIse.

fl'åga, och dit komma; ~l. Ar rommet l!l.ngt ifr!!. dig, som ~erren

G. Och gorn edart branneoffer, och edor din Gud utvalt harver, att h.an d~r villl§.ta

I\nnor offer, och edor tiond, och edm han- bo sitt N amn, så slagta af ditt fa eller får,

ders hii.foffer, och edor lotte, och edor fri- i som Herren dig gif\it harv "r, såsom j~

r

CAP. 13, 14. 5. MOSE BOK. 143dig budit harver, och it det i dinom por- komma dig uta! den vågen, som Herrentom efter all dine sjåls bega.relse. din Gud budit hafver, till att vandra der-22. 'S§.som man åter en rå eller en hjort, uppå; pi det att du skall skilja den onda

må du åtat; bMe rene och orene måga lika ifrå dig.val åtat. 6. Om din broder, din! moders son, eller2.'J. Allenast vakta, att du icke åter blodet; din son, eller din dotter, eller hustrun, som

ty blodet år sjalen, derfore skall du icke år i dinom famn, eller din van, den dig årata sjalena med kottet; såsom ditt hjerta, rMer dig beroliga, och24. Utan skall gjuta det p§.jordena s§.som !iii,ger: L!!.t oss g!!., och tJena andra gudar,

vatten. hVllka du intet kinner, eJ heller dine råder;25. O~h skall fordenskull icke atat, att dig 7. De gudar, som ibland falken allt om-

m~ val ~ och dinom bamom efter dig, kring eder ara, ehvad de ii.ro nii.r ellerderaf att du Irjort harver det som ratt ar fjerran, iM den ena. jordenes ånda intillfor Herranom. den andra;26. Men når du helgar n§.got det ditt ii.r, 8. S~ 8am:tYck det icke, ej heller lyd ho-

eller lofvar, s~ skall du ~at, och båra till nom; och skall ditt ~ intet skona honom,det mm, som Herren utvaIt harver; och skall intet forbarma dig ofver honom,27. Och gOra ditt branneoffer, med kott eller fol'd.Olja. honom;

och blod, J?§. Herrans dins Guds altare; 9. Utan skall drapa honom~ din handblodet at dItt offer skall du gjuta p§. Her- skall Var8I den forsta ofver honom, att hanrans dins Guds altare, och ii.ta kottet. dr'.tpes'; och dernast hela folkens hand.28. Se till, oeh Mr alla dessa orden" som 10. Man skall stella honom ihjal; ~y J:ian

jag bjuder dig; p§. det di~ mil. vii.l gat och for efter'att han skulle komma dlg lfr~dinom bamom efter dig till evig tid, <leraf Herranom dinom Gud, den dig uturatt du gjort harver det ratt ar, och Herra- Egypti land, ifrå trå.ldomens hus, fortnom dinom Gud be~el!:git. hafver.29. Når Hen-en din Gud utrotar Hednin- 11. p!l:det att hela Israel skall det hora,

ga:rna for dig, der du inkommer till att och befrukta sig, och icke mer toga sigmt~ dem, och, du dem intagit harver, och s!!.dana ondt fore ibland eder.bor l deras land; 12. Om du ffir hora i n§.gon stad, som30. Sil. ~ dig vara, att du icke faller i HelTen din Gud dig gifvit harver till att

snarona efter dem, sedan de fordrefne ii.ro bo uti, att man ~er:fordig; och att du intet soker efter deras 13. N~Belials barn!routgljngneiblandgOOar, ooh' sager: S§.som dett&folk harver dig, ochhafva forfort deras stads inbyggare,tjent deras gudar, s!!. vill jag ock ~ora. och sagt: LII.t oss g~, och tjona andra gu.31. Du skall icke s!!.ledes gOm HeJ'rsnom dar, som l-intet kinDen.

dinom Gud; fort y de hafva gjort: sinom 14. B§, skall du granneiiga soka, ranRaka.~dom allt det Herranom stygges vid, och och befråga, om sanningen finnes, att sidet han hatar; ty de harva ock uppb-riint i visst i!,II, att denna styggelsen ibland ederelde siDa SOIteJ'~h.od()ttrar till sina gudar. skedd !r.32. Allt det j~ bjuder eder, det skolen I 15. S~ skall du sl~ denstad~ns inby~re

lllilla, s!i. a~t I gOren derefller. I skolen med svii.l'dsegg, och dem tillspillogifva,ultet lii.gga dertill, och intet taga derifrll.. med allt"som derinne år) och deras boskap

13. CAPITLET. med svamsegg. .Jl'al8" P~tt!r8. fJt"/J..a..e8_"fJ"fJ..daA -alf. 16. Ocb.allt deras rof skall du t1l1hopabåm

O M en ProRhet eller <lr6mmare upp- midt upp~ gatona, och b1ii.nna upp i elde,kommer lbland eder, och han gifver både staden och allt hans raf, det ena

d ig ett tecken eller under; med det andra, Herranom dinom Gud; att2. Och det tecken eller under sker, der han till en bOg blifver i evig tid, och aldrig

han dig ar sade, och sager: L§.t oss vandra uppbyggd varder.efter andragudar, de som I icke kannen, 17. Och l§,t intet blifva i dine hand af detoch tjenom dem 1 som tillspillo.gjfvet !r; p~ det att Herren:~. Så skall du leIre hom den Prophetens skall v!ndas Ifr§. sine vredes grymhet, och

(\ller drOmmarens ord; ty Herren din Gud git'va dig barmllertighet, och forbarma sigforsoker eder, att han m~ forfara, om I af ofver dig, och foroka dig, S!l'lOill han dillaallo hjerta, och ar allo sjal, !lsken Herran råder svant harveriedar Gud. 18. Derrore, att <lU Herrans ding Guds4. Ty Herran edar Gud skolen I f"olja, ooh rOst l'ydt hafver, till att h§'lla all hans bud,

frukta honom, och h!!.lla hans bud, och hora som Jag dig bjuder p~ denIm d~, att duhans rOst, och honom tjena, och hål1a eder skall gora det som ratt år for Herrans dinsintill honom. Guds ogon.5. Men den Propheten eller drOmmaren 14. CAPITLET.

~ kall do derrorc att han lårde aftrii.delse Ptått. RØft. o.-en 4} .f8. fiond. r-t del.j fl'å Hen=anom edrom Gud, som eder utur I A R E N Herrans edal'S Guds barn;EI;";\-pti land fort, och dig utu traldomens sk!rer eder icke, och gorer eder ickehus r6rlossat harver: p~ det han skulle skallota arver edart a.nne for nilgon dodan.

144 DEUTERONOMION. CAP. 15.

2. Ty du åst ett heligtfolk Herranom di- sjal lyster, vare sig ra, f§.r;Vin, stark dryck,

Dom Gud, och Herren harver utvalt dig, att eller slit det din sjal be~; och at det

du skall vara hans eget, uta! all folk som p§. der for Herranom dinom Gud, och var glad,

jordene ara. du och ditt hus.

3. Du skall ingen styggelse ata. 27. Och Leviten, som i dilla portar ar,

4. Men desse aro de djur, som I ata honom skall. du icke f'orl§.ta; fort Y han

skolen: Fa, ffir, get, hjort. hafver ingen lott eller arr med di~.

5. RIi., buffel, stenbock, enhorning, urnot, 28. Efter tre §.r skall du afsondra all

och elgen. tiond af dine siid i det §.ret, och skalllag~

6. Och all djur, som tveklofvad aro, och henne i dina portar.

idisla, skolen Iata. 29. g§. skall Leviten komma, som ingen

7. Men det skole~ I icke ata, som idislar, lott eller art harver med dig; och friimlin-

och.icke tveklofv~~ ar: ~elen, h~n, g~n, och de~ faderl~.se, och e~.kan, .som i

cunl!en. De som Idisla, och leke tveklOf- dma portar a~o, och a~a, ~h. matta SIg.; p!\

vad aro, de skala vara eder oren. det Herren din Gud dig valsIgna skall l alla

8. Svinet, andock det tveklofvadt ar, s§. dina banders gerningal', som du goro

idislar det dock icke, det skall vara eder 15. CAPITLET.orent; af dess kott skolen I ick~ ata, ooh PriI!!1'. -Fattiga. tan. 'T'ralttr. FiJr8t/Odt.vid dess as skolen I icke komma. E F 'r E R sju §.r skall du MIla ett fri-

9. Detta ar det I ata skolen, utal allt det 6.r.

i vattnet ar: allt det som spol och tjau 2. Och s§. skall det tillg! med samma

harver, det skolen Iata; friår: Hvilken man n!jgot irr§. sine hand

10. Men det som int~ spol eller !jall hal- sinom nasta borgat harver, han skall icke

ver, det skolen I icke ata; ty det ar eder krafva det in af sinom nasta, eller afsinom

orent. broder; fort y det heter fri§,r Herranom.

11. Alla rena foglar iiter. 3. Utal en frammande må du det mkraf-

12. Desse af dem ar<> de som I icke ata va; men dinom broder skall du tillgifvat.

skolen.: °rn.en, hoken, falken, .4. Och skall allsiRgen .f!J.tti'fl ,:ara iblan413. Fiskagjusen, gladan, gamen med sme eder; ty Herren varder. dlg viiJsI~~de utI

art, landena, som Herren dm Gud dig Vill arts

14. Och alla korpar med deras art, gifva skall, till att int~&;15. Strntsfoglen" ugglan, goken, sparfbo- 5. Allenast att du lyder Herl'ans dins

ken med sine art, Guds rost, och biller all dessa buden, som

16. Stenugglan, urven, fladermusen, jag bjuder dig i denna dag, att dugor der-

'17. ~rdri>mmen, storken, svanen, efter.

18. Hij,gren, skrikan med sine art, vidhof- 6. 'ry Herren din Gud skall valsigna dig,

"den, ocn svalan. sMom han dig ~ harver: g§, skall du

19. Och alle foglar, som krypa, skala vara l§,na myckno folke; men af ingom skall du

eder orene, och I skolen icke åta dem. till l§.Iis taga; du skall blifva rndandes

20. De rena foglar skolen Iata. ofver mycket folk; men cJfver dig skall

21. I skolen intet as åta. Friimlingenom, ingen r§.aandes blifva.

som i dinom porte ar, må du gifva det, att 7. Om din broder i n!jgon stad ar fatti8' i

han det ater, eller siilj det enom fram- dino lande, som Hm-ren din Gud dig gir-

mande; ty du ast ett heli~ folk Herranom vandes varder, B§, skall du icke forharda

dinom Gud. Du skall Icke kokt\ kidet, ditt hjerta eller tillycka dilla. hand for

medan det annu dir sina moder. dinom fattiga broder;

22. Du skall all §.r afskilja tionden af alla 8. Utan skall upplycka henne honom, och

dine sii.ds frukt, som uta! dinom §,ter kom- 16.na honom, efter som honom fattas.

mer; 9. Vakta dig, att i ditt hjerta icke ligger

23. Och skall ata den f'or Herranom dinom ett Belials ord, s~ att du sager: Det kom-

Gud, p§. det. mm som han utvaljer, att mer snart sjunde 6.ret, som ar friåret, orh

hans N amn der bo skall ; namli~ aftionden ser så illa ut på din fattiga broder, och får

utal din siid, dino vine, \line olJO, och forst- honom intet i... så varder han ropand~g

fOdningen af ditt f'å och din r:ar; p§, d~t du ofver ~ till tlerrø,llc, och det yarder dlg

skall låra frukta Hemm din Gud l alla till synu;

din& lifs~r. 10. U tan du skall mtan ~t, och ditt hjerta

24. Om vågen ar dig f'or 16.ng, att du icke skall icke f'ortrytat, att du f§,r honom det;

kan komma det dit, dertore att det mm- ty fordenskull skall Herren din Gud val-

met ar ~ for långt irr§., som .Herren d.in signa dig i alla dilla. gerningar, och i all,

Gud utva1t harver, att han VIll l~ta SItt det du f'oretager.N amn bo der; ty Herren din Gud harver 11. Fatti~e skola val alltid vara. i landen~ :

valsil!lnat dig; derfOre bJuder j~ dig, och si}ger, att du

25. g§. sii.lj det ant f'or penningar, och tag skall upplvcka dma lland dinom broder,

penningarna i dina hand, och gack till det som trii.ngder och fattiK~r ar i dino lande.

rum, som Herren din Gud utvalt harver; 12. Om din broder, en Ebreisk eller Ebrei-

26. Och kop f'or penningarna allt det din ska, saljer sig dig, s~ skall han tjena dig i~

CAP. 16. o. MOSE BOK. 145sex §.rj i sjunde ~ena. ska:lidugtfvahonom i dinom portom, som Henen din Gud di::fri los. gifvit hafver.13. Och når du gifver honom fri -los, skall 6. Utall p§. det mm, som Herren din Guddu icke l!ta honom gå med tomma bander utvaljandes varder, att hans Namn der boirr§. dig; skall, der skall du slagta Passah, om arta.14. Utall du skall!§, hoRom med sig ar din nen narsolen nederg§.ngenar, vidden tiden

!§.r, af dine lada, ai dinom press, så att du som du utur Egypten drogst.Kifver hono~ ai det som Herren din Gud 7. Och du skall kokat, och atat p§. detdig med valsignat harver. mm, som Herren din Gud utvaljan~es15. Och tank uppå, att du oclc vast en tral v8ll'der; och sedan om morgonen vånda dig,

i Egypti land,' och Herren din Gud for. och gå hem i dina hyddor.lossade dig; derfore bjuder jag dig detta i 8. I sex dagar skall du åta osyradt, och p~denna dag. sjunde dagen ar Herrans dins Guds for.16. Sager han till dig: Jag vill icke tara samling, då skall du intet arbete gora.

ut irr§. dig; ty j~ unner dig och dino huse 9. Sju vec~ skall du l'ii.kna dig, ochgodt, efter ha~ Jnår val nal' dig ; 'begynna rii.kna irr§. den dagen, nar man17. S~ tag en syl, och borra honom I?;enom kastar lian i sadena;

hans ora, vid dins huses don', och lat ho. 10. Och skall hålla veckoh(jgtid Herranomnom blifva din tra,l i evig tid; 'med dine dinom Gud, att du gifver dina hands frivil.tralinno skall du /)ck så ~ora. jaga gåfvo, efter som Herren din Gud dig18. Och låt dig icketycka tun~ vara,.att valsignat harver.

du gifver honom fri los j fort y han harver Il. Och du skall vara glad for Herranomtjent dig sftsom en dubbellegodran~, i sex dinom Gud, du och din son, din dotter, dinar; s§. skall Herren din Gud va.lsigria dig i tjenare, din tjenarinna., och Leviten som arallt det du ~or. i dina portar, frii.mlingen, den faderlose19. Allt f'ol'strOdt, som ibland ditt rå och och enkan, som ibland dig ara, p§. det mm

får fodt varder, det månkon ar, det skall du som Herren din Gud ut~aljandes varder,helga. Herranom dinom Gud; du skall,icke att hans N amn der bo skall. .arbetø. med forstfOdningen af dino 'fa, och lt1. Och tank uppå, att du harver vant enicke klippa forstfodningen af din ;f'ar. 'triiIl i Egypten, att du MIler och gor efter28. For Herranom dinOlli G\ldskall du !i;ta dessa buJ.en.

dem irliga. p§. det mm som Herren utvalt 13. 'Lofhyddohogtid s~all du hålla ~ sjuhalver, du och ditt hus. tlagår, når du harver msamlat ar dmom21. Om det harver n§g()t1 briSt, s6. att det 'loga, oCh ar dinom press;

haltar, eller ar blindt, eller eljest ntigon 14. Och skall vara glad p§. dine hiigtid, duond vank harver, s6. skall du'icke offra det och din son, din dotter, din tjenare, dinHerranom dinom Gud. tjenalinna, Leviten, framlingen, den fader-22. Utlmidinom port skall du atat, ehvad lose och enkan, som i dilla portar åro.

du ast ren eller oren, s§.som en rå eller 15. I sju dagar skall du hålla den hi)gtidenhjort; Herranom dinom Gud, på det mm som23. A.llenast att du icke ater af dess blod, Herren din Gud dig utvaljandes varder;

utall gjutfJr det p§. jord~a sftsom vatten. ty Herren din Gud skall valsigna dig i alltdet du inbergar, och i alla dina handers

1!J. CAPITLET. gerningar; derf"ore skall du vara glad.Pdlka-1'ingeit'LOlkgddo-hii.1;:åd4lag. Domare. 16. Tl-eresor om §.ret skall allt det man-

Lundar. kon ar ibland dig, komma fram for HerranH XLL den m§.naden Abib. att du gor din Gud, på det rUIn som hal~ utvaljandes

Herranom dinom Gud Passah; fort Y varder, på osyrade brods hogtidene, p~uti Abibs m§.nad harver Herren din Gud veckoho~idene, och p§.lofllyddohogtidene ;f'6rt dig utur Egypten om natten. icke skall han tomhandter komma fram for2. Och du skall slag't;a Herranom dinom Herran; .

Gud Passah, f§.r och ra., på det mm, som 17. Hvar och en efter SIne hands g§.fvo,Herren utvaljandes vardoc, att hans N amn efter den valsignelse, som Herren din Gudder bo skall. dig gifvit hafver.3. Du skall intet s~t brod åta i de ho&,- 18. Domare och ambetsman skall du sii.tta

tidene. I sju d~ skall du ii.ta OSYl'aat dig i allom dinom portom, soll! HelTen ~inbedrOfvelsens brod; fort Y med hast gick Gud dig gifvandes varder lbland dinadu utur Egypti land; p~ det att du skall sliigter, att de mj!ga doma folket medih~komma. den dagen, som du drog utur rii.ttom 'dom.EgY1>ti land, i alla din~ lifsdagar. 19. Du skall icke boja ratten, och skall~ I sju dlgar skall intet Syradt brOd Bedt ock ingen person anse, el}er mutor taga;

varda i alla dina landsii.ndar; och skall fort y mutor rorblinda de VISa., och f'orvandai1ttet ar kottet, som p§. forsta dagen om de rii.ttfårdi~as saker.8ttonen sl~ vardt, blifva qvart ofver 20. Du skall tara efter det rått år; p§. detnattena intdl morgonen. du m§. lefva. och besitta det land, som5. Du ka.n icke slagta Passah n~orstades Her.rendin Gud dig gifvandes varder.~

146 DEUTERONOMION. CAPe 17, 18.21. Du skall icke n~n lund af n1gra- 15. S~ skaJI du den sa.tta f"or Konung ofver

handa trii. plRlltera vid Herrans dins Guds di/\" som Herren din Gud utvalje'r. Dualtl!J"e, som du dig gOro skall en at dina broder satta arver dig ror22. Du skall ingen stod uppresa. hvilket Kon~; du kan icke satta eu frii.mmande

Herren din Gud hatar. arver dig, den icke din broder ar;17. CAPITLET. 16. Allenast att han icke h§Jler m§.n~

Domarø. Offer. A,ffaU. Preltalydnad. Kon .hastar, och forer folket §.ter in i Egypten,ga"al. for de m§.nga hastars skull; efter Herren

D u skall ickeom-a Herranom dinom Gud eder sagt ha:fver, att I ickemergenomden-n~ot not eller Br, det n~on brist na Viigen komma skolen.

eller något ondt pii sig harver; fort Y det ar 17. Han skall ock icke taga slg m§.ngaHerranom dinom Gud en styggelse. hustrur, att hans hjerta varder icke af-2. Om n§.l\'Or fURnen varder l nagon af dina vandt; och skall ej heller mycket silfver

portar, som Herren din Gud dig gifvandes eUel' ~d forsamla.varder, man eller qvinna, den som illa gor 18. Och nar han nu sittandes varder pAfi~r Herrana ding Guds ogon, ~ att han sins rikes stol, skall han taga denna andmof\'ertrader hans forbund; l~ at Prestomen Levitomen, och låta3. Och går bort, och tjenar andra gudar, den; skrifva uti en bok.

o<:h tillbeder dem, vare sig sol ellelt m§.ne, 19. Hon. skall va,m nar honom, och haneller n~or himmels har, det jagieke budit skall deruti lasa i alla sina. lifsdagar; p!ihafver; det att han skall lara frukta Herran snl4. Och det varder dig s,agdt, och du horer Gud, att han h§JIer all denna iagsens ord,

det, s§. skall ~u grannelIgen frågaderefter; och dessa rii.tter, att han 6:°r derefter.oeh når du finner, att det visserliga sant 20. Han skall icke forb:a.fva sitt hjertaar, att s§.dana styggelse skedd ar i Israel; utofver sina brOder; och skall icke vika5. SB. skall du utfora.den samma manJlen irr!!. budet, hvarken p~ den hOgra sidona.

eller den samma qVl1liJlOna, som s!l.dana. eller p§. den venstra; p~ det han skall t'(Jr-ondt ,l;jort harva, till dina portar, och skall. langa siDa ~ i sitt regemente, han ocbarena dem ihjal. hans barn i Israel.6. Efter tn eller tre vittnes mnn skall den 18 CAPITLET

do, som dooen vard ar; men efter ett vitt- heltaråt'-' SpIldom. Den &tore ProJ/hetm. .o.nes mun skaM han. icke do. tallk6 Propheter.7. Vittnens hRlld skall den rorsta vara till P RESTERNA Leviterna, och hela Levi

att dra.~ honom, och sedan, ,allt folksens s1ii.gt, skola lllgen lott eller art harvaha.nd; p§. oot a.tt du l!iter den onda ifrå med Israel; Herrans offer och lians artve-dig. del skola de ti.ta.8. Om n§.gor snk i råtta varder dig ,for 2. Derf'ore skola de intet art harva ibland8V~, emellan blod och: blod, emellan haIldel deras bri>der ; ty Herren ar deras art, s§.somoch handel, emellan skada och skada, och han dem sagt harver.hvad tvedriigtiga saker arD i dinom portom, 3. Och detta skall vara Presternas rattighetsf1 skall du st!i upp, och ~ upp till det at folkenå, och at dem som otl'ra, ehvad detrum, som Herren, din Gni utvaljandes arfå.ellerBr, att man skail gifvaPrestenomvarder; bogen, och b!ida kindbenen, och vfi.mbena;9. Och till Presterna, Leviterna, och till 4. Och forstlingen at ditt kom, och dinom

domaren, som den tiden ar, och frliga ar must, och dine oljOj och f<irstlingen afdindem; de skola saga dig domen at. fars klippning.~O. Och du skall gara efter som de saga 5. FOrt y Herren din Gud hatver utvali

dlg fore i de rumme, som Herren utvaljan- honom utur tilla dilla slii.gter, att han stides varder; och skall h!illa det sli, att du skall i tjenstenei Herr-.Lns Namn,.oohhansgi)r efter allt det som de dig lara. soner evardeliga.11. Efter lagen, som de lara dig, och efter 6. Om en Levit kommer uta! n~n dina

rii.tten, som de saga dig fore, skall du h~lla sta.der, eller eljest at hela 1sn'.ÆJI, der han endig, s§. att du icke viker derifrlI., antingen på. gast ar, och kommer at allo hans sjiiJs be-den hOgra sidon, eller på. den venstra. garclse, till det mm som Herren utvalt12. Och om n§.gor vore ofverdådig, s§. att hafver;

han icke ville lyda Prestenom, som der i 7. Att han vill tjena i Herrans sins GudsHerrans fins Guds iimbete st!ir, eller do- Namn, s§.som alle hans broder Levitel"Ila,Jnarenom, han skall do; och du skall bort- son; der st!i flOr Herranom ;tao"'a den onda af Israel; 8. De skola. m lika del till att it&, forn-.13. Att allt folket skall hora det, och rii.das tan det han hafver ai' siDa rå.ders s§.lda

och ieke mer ofverdådi.ø;e vara. ~.14. Nil.r dn kommer uti landet, som Her- 9. Når 1Iu kommer uti landet, som Her-

!'Cn din Gud di~ gifva. skllJI, och tager dct ren din Gud dig gifvandes varder, ~ skallIn, och bor der. och varder Sågandes: J a.g du ickela.ra gOro dens folksens styggelse;vill satta en Konunp; ofver mig, sfLsom all 10. Att ingen ibland di~ 'Varder funnen,tolk omkring mig hafvao som sin son eller dotter l~ter g!l igenow

CAP. 19. 5. MOSE BOK. 147eld, eller den som fi.r en sp~man, eller en bandene yxena upp till att bu~ vedendagvaljare, eller den som p~ fog~t aktar, och jernet folle at skaftet, och rikade hallSeilertrollkarl; nasta, s~ att han blefve doo; den skall uti11. Eller besvar.Lare, eller en svnrtkonstig, en af dessa staderna fly, och m lefva;

eller en tecknatyuare, eller den der n!igon 6. p~ det blodhamnaren icke skall taradodan ~. efter dr!I.paren, medan haJlS bjerta forbitt-12. Ty den som ~ant gOr, han ft.r Herra- radt ar, och rn fatt p~ honom, om v~n ar

Dom en styggel.se; och for sfJodana s.tyggel- l~ng, .och sl~ .han!! sjal; andock .ba~ tilltles skull fordrifver dem Herl-en din Gud doos leke brutlt harver, efter llan tillforenefor di8'. intet hat till honom hnft bade.13. 'ar utan vank infor Herranom dinom 7. Derfore bjuder jag dig, att du afskiljnr

Gud. tre stader. .14. Ty detta folket, som du intaga skall, 8. Och om Herren din Gud dilla landsii.n-

lyda de dagvaljare och sp!i.man; men du dar utvid~ndes varder, sMom han dinaskall icke sl1 gora HerranolU dinom Gud. råder svorlt harver, och g'rfver dig allt det15. En Prophet, såsom mig, skall Herren landet, som hau dina råder lofvat ha.f\'erdill Gud uppv~ka dig, utat dig, och uta! att gifva.dilla brOder; honom skolen I lyda.. 9. Om du nnnars b~ller all dessa buden,16. SMom du beddes af Herranolll dinom att du gor deretter, som jag dig bjuder i

Gud i Horeb, på forsamlingenes dag, och denna dag, att da ii.lskar Hel"mn din Gud,!lade: Jag vill icke mer hora Herr:1ns mins och vandrar i hans v~r i dilla lifsdagul",Guds rost, och icke mer se den stora elden, sA skall du annu tre stader lj1gga till des~att jag icke skall do. tre ståder;17. Och Herren sade till mig: De harva val 10. p~ det oskvdigt blod ieke skall ut-

sagt. !!::iutet vnrda i dfno lande, som Herren din18. Jag skall uppvacka dem en Prophet, Gud dig till arts (rifva sk3.lI, och blodskul-s!\.som du ast, utal deras brOder, och gitvn der komma ofver dig.nrin ord i hans mun; han skall tala till dem 11. Men om någor harver hat emot sinallt det jag honom bjuda vill. nasta, och vnktar efter honom, oeh han ~r19. Och den som min ord icke horer, som 1stad, och slår honom hnn~ sjal ihjal, och

han i mitt Namn talnndes varder, nfhonolll flyr uti en at dessa stader;vill jag utkrafva det. 12. S!i skola de iildste i hans stad Bånd:.20. Dock om n!igor Prophete djerfves taln dit, och låtB hemta honom dådan, och fi"i mitt Namn, det jag honom icke befullt honom i blodlliimnarens hauder, att hauffifver att tala, och den som talar i andra skall dråpas.gudars namn, den Propheten skAll do. 13. Din o~on skolB intet skona honom, och

21. Om du nu sagn ville i ditt )ljcrta: skall bortt~ o~kyldigt blod at Is~l, pålIuru kan jag marka, hvilket ord Herren det att dig må viiI gå.icke talat harver? 14. Du skall irke dins nåstas r:l.mii.rke22. Nar den Propheten talar i Berr:1ns flytta, hvilka forfåderna Sf\tt harva i dinom

Namn, och der varder intet af, och sklJr nrfvedel, den "du iilofvl'r i landena, 80Dlillte.. s§ ar det det Ol-d, som Herren icke HelTen din Gud dig git.vit ha.fver att in-talat h:1.fver. Den Propheten harver det t.'\g'ft.talat af ofverdådighet: derfore skall du 15. Intet vittne skall en samt framtrlidaieke frukta dig for honom. emot nltgon om n~or miss~erning eller

19. CAPITLET. s~d, ehvad mi~sgerning det ar som. man.Prilt4åørl. M,.nar!:"",- vittn" lag. gora kan; utall l tvegge eller tregge vlttncsN ÅR Herren dm Gud harver utrot:1.t mun skola alla saker st§..

folket, hvilkets l:J.nd HelTen din Gull J6. Om ett vrnngt vittne gft.r from cmotdig gifva skall, att du dem intagcr, och bor ni'.!gon, till att vittna ofver honom ni!gonideras stader och husom; ofvertriidmng;2. S~ skall du n.fskilja di~ tre ståder i 17. Så skoln de b~de mAnnerna, som S:lken

landena, som Herren din Gud dig gifva p§. galler, st~ for HelT".1nolJl fl-nmfor Pl'~-skall till att intagn; sternaochdomarena, som pli den tidenaro;3. Och skall utviilja belii.gna rllm, och skif- 18. Och domarenn skol:. viiI ransn~at. Oeh

ta fins lands gransor, som Herren din om det falska vittnet harver bunt flllsktGud dig utdelandes varder, i tre delar; vittnesbOrd emot sin broder;att dit m~ fly den som ett mandr!ip gjort 19. Så skolen I gora honom, s~om h!lnhafver. bade aktat Kora sinom broder; pli det att4. Och det skall vara saken, att dit skall du skall skilja den onda ifl-!i dig;fly den som ett mandråp gjort lmfver, att 20. Och andre skola det hora och r!1dn.q,han m§. lefva. Om n~or sl§.r sjoa rui.sta och icke mer tlLg!1. sig rorc ~ ondticke med vilja, och harver tillforene intet stycke gom ibland diI;-. .hat haft till honom; 21. Ditt o~a skall icke øk"na honom: sjA.l5. Utall sisom n~r gin/;'e med sin nitsta for sjal, ()ga for ol;a, tand fortand, halld rur

i skogen till att hugga ved, och hoive med hand, fot for fot.

148 DEUTERONOMION. GAP. 20, 21.20. CAPITLET. din Gud dig till arr git'va skall, skall du

KrigweglorJ6r karen. Prester.lårlo/ll4de. OmbeZdg- intet låtaletva det som anda hat'ver;..ring. Frukt8a". trfi. 17. Utan skall gifva det tillspillo, Dåmliga

N AR du drager till orlig emot dina de Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer,fiendar, ooh får se llåst:i.r och vagnar, Heveer och Jebuseer, S§Som Herren din

dess folks som ar storre an du, så. frukta Gud dig budit hatver;dig intet for dem ~ ty Herren din Gud, som 18. p§; det att de icke skola lira eder ~radig utur Egypti mnd fort harver, han år all den styggelse, som de /;"Ora deras gudar,moo dig. ooh I synden emot Herran edar Gu~2. Nar I nu kommcn till strids, så. skall 19. Om du m~st~ lange ligga f"or en stad.

Presten triida fram, ooh tala med folkena, emot hvilken du strider, till att in~, så.3. Och saga till dem: Is~l, hor hartill; skall du icke fordert\'a tr'J.n, sIL att du Ilter

I ~n i dag i stI'idena emot edra fiendar. yxena komma p~ dem; tort y du kan åtaEdart hjerta vare icke blodigt; fl'Ukter Qeraf, derfore skall du icke il.f'hugga dem.eder intet. harver intet, ooh grufver eder Ar det dock ett tl'ii. på. markene, ooh ickointet for dem; menniska, och kan icke komma i bMverl~4. Ty Herren roar Gud g§.r med eder, att emot dig.

han skall strida f"or eder mot edra fiendar, 20. Men de trii, som du vetst att man icl;eochhjelpa eder. åter deraf, dem skall du forderfva och af-5. Men ambetsmannerna skola tala med hugga, och gor b§'lverll: emot staden som

folket, ooh sii.!,"a: Hvilken som ett nytt hus med di~ orligar, tilldess du honom ofver-byggt harver, och harver icke annu vigt miigtig varder.det, han I!:!inge Sil!a f"årde, o.ch bl.ifv,: 21. CAPITLET.hemma; p§; det han leke skall bhfva dod l Obekatlt drdp. Jollnoen 'l"inna. FOnUOd&lorc!tt.øtridene, ooh en annar viger det. Olydig 80n. Hangd kropp.6. Hvilkcn som llafverplantat en ving§.rd, O M n!l.gon driipen man finnes i Iandena,

ooh harver icke amlu gjort honom lllen- som Herren din Gud dig gifva skallpgan, han gånge sinn fårde, och blifve till att int~a, och ligger på. markene, ochhemma..; p§. det han icko blif\'er dod i man icke vet ho honom drapit hafve~øtridene, ooh en arman gor honom men. 2. Så. skola iline iildste och domare ~~ derligan. ut, och mala ifrå den driipna, intill de7. Hvilken sig en hustru trolofvat harver, stader, som derolull:ring ligga.

och hnfver icke annu hemtnt heIme hem, 3. Hvilken staden, som der nast år, hansden gå~e sina f"årde, och blifvo hemma; åldste skola taga at boskapenom ena Ullg:latt han leke dor i strideno, och on annar ko, der malI intet med arbetat harver, ochhemtar henne bern. den llltet ok harver dragit;8. Och ambetsma.nnerna skoln ytterligare 4. Och de skola leda henne in på en st{)-

tala med folket, och saga: Hvilken som nog-ltD dal, den intet harver brukad varit,radder år, och forskriiekt hjertahnfver, han ej heller beslidd, och der i dalen huggaduge sina råme, och blifve hemma; p!l. det henne halsen ar.hIIJi ock icke skall gora sina brooera hjf-rta 5. Så. skola Presterna gft fram, Levi soner,forskrnckt, s3.som hans hjerta ar. ty Herren din Gud harver utvalt dem, att9. Ochnarambetsmannerna uttal:lt harva de skola. tjena honom, och lofva Herran~

med folkena, sil. skola de skicka hofvitsman- N amn, ooh efter deras nlUn skola alla sakernernn. for folket framst i spetsen. och all slags mål handlad yarda.10. Nar du drager for en stad, till att 6. Och alle aldste at den staden skola ~~

bestrida honom, Så. skall du forst bjuda fram till den dl'ii.pna, och två sina handerdem frid till. ofver den unga kon, som i dalenom hal~-11. Svara. de dig fridliga, ooh l§.ta upp for huggen år;

dig, s§. skall allt det folk, som derinne år, 7. Och skoIa svara ooh saga: Vftra. håndervara dig skattskyldigt och Ulldel'dilnigt; llafva detta blodet icke utgjutit; hat'vn. ej12. Men vilja de icll:e frid1i~ handla med heller vår ogon sett det.

d~, och vilJa orliga med dlg, så. beliigg 8. Var nådelig dino folke Isrool, som du,dem. Herre, forlossat llafver; liigg icke detta13. Och nar Herren din Gud gifver dem oskyldiga blodet pli. ditt folk Isrool. Så

dig i hander, g§. skall du slå allt mankon, skola de vara forsonade for det blodet.som derinne ar, med svardse~g; 9. Alltså. skall du lagga ifrli dig oskyldigt14. Utan qvinnfolk, barIl och boskap, och blod, att du skall gom det r'.i.tt år for Her-ø.l1t det i staden ar, och all t rofvet skall du rans ogon.byta emellan dig, och skall ii.ta af dilla 10. Når du drager i strid emot dina fien-fiendars byte, som Herren dill Gud dig dar, och Herren din Gud gifver dem i din~gifvit harver. hander, att du forer dem fångna bort;15. Allts§. skall du gom med alla stiider, 11. Och du ser iblanIl dc f?mgaI:en dii,gelil;

lom fast lå.n~ jfr§. dig ligga., och icke aro af qvinn,o, och dig fallPr lust till henne, attdesso folks stiider. du mJ\.tte taga henne tilI hustru ;16. Men i desso folks stiider, som Herren 12. Sl for henne i ditt hus, och Ilt raka

CAP. 22. 5. MOSE BOK. 149henne håret ar, och omskåra hennes nag- harver, och du finner det; drog dig ickelar; derifrå.13. Och lagga de kliLder ar, der bon uti 4. Om du ser dins broders §.sna eller OD

fången var, och l~t henne sitta i dino huse, falla på viLgenom, så skall du icke dragaoch gmta i en m!inad sin fader och siDa dig derifråil; utall skall hjelpa honommoder; sedan sot niLr henne, och tag henne upp.till åkta, och l!it henne vara din hustru. 5. En qvinna skall icke båra mans tyg,14. Om du sedan icke harver lust till och en man skall icke draga qvinnoklåder

henne, s!i skall du l!ita henne tara hvart upp§.; ty den som det gor, år Herranombon vill, och icke sålja henne for pennin- dmom Gud en styggelse.gar, eller forsåtta henne; deriore, att du 6. Om du r!ikar på vågen ett foglabo, p§.harver fornedrat henne. eno trå eller på jordene, med un~r eller15. Om n!igor harver tv§. hustrur, ena som med ~15' och modren si.tter pli ungarna

han kår harver, och ena som han hatar, eller på aggen, s§. skall du lcke taga modrenoch de joda honom barn, både den l,åra med un~arna;och den okåra, så att det fOrstfodda år de 7. Utan skalll~ta modren flyga, ooh ta.,"aokåres .ungarna; att dig m~ g§. val, ooh du m~16. Och tiden kommer, att han skall sinom långe lefva.

barnom utskifta arf'vet, s§. kan han ieke 8. Når du byg~r ett nytt hus, s§. gorgora dess kåres son till forstfodda son, fOr sås°!ll en yarn ofvanomkring I?å taket, attden okåres forstfodda s')n; du lcke mdrager blod p§. ditt hus, om17. Utall han skall bekånna den o1{ares någon faller dera1'.

son for forstfodda sonen, så att han gifver 9. Du skall icke s§. din ving§.rd med m§.n.honomdubbeltafallt det påf'.1rde al'; fort Y gahanda, att du icke helgar pill fylle. Iseden samme år hans forsta kraft, och honom sådana såd, som du s§.tt harver lbland vm-horer fOrstfodsloråtten till; g~rdsens frukt.18. Om nligor harver en sjelfsvording och 10. Du skall icke ploja tillhopa med en ODohorsamman son, som faders och moders och med en åsna.rost icke lvde-r, och når de tukta honom, 11. Du skall icke utiklåd[\. dig en kladDing,lyder han aem intet; som ar ull och lin tillsammans kommen19. S§. skala hans fader och moder ta~ ar.

honom fatt, och harv[\. honom fram for de 12. Du sk[\.l1 gora dig klutar i f~ hornenåldsta i staden, och till porten !it gamma p~ din mantel, som du harver pa dig.rum; 13. Om n!igortager ena hustrtl, och, sedan20. Och såga till de iLldsta i stallen: Denne han henne beliLgrat harver, rår leda till

v~r son år en sielfsvordin~ och ohol'sam, henne;och lyder intet vl!.ra. rOst, och år en Mssare 14. Och kastar henne något slemt fore, ochoch drinkare. forer henne ett :rykte upp!i, och sager:21. S1t skall allt folket i staden stella Denna qvinnona harver jag t~it, och niL~

honom ihjål; ooh alltså. skall du skilja den jag ingick till henne, fann jag att bon ickeonda ifrå wg, att hela Israel skall det hora. var jun~fru;och rådas. 15. S!i skala fader och moder åt qvinnone22. Når nligor harver bedrifvit en synd, taga henne, och bitra fram qvinnones jung-

den doden vård år, och varder s!i dodad, att fruskap rotor de åld:;ta i stadenom, som iman hån~ honom upp i trå; porten sitta.23. S1 skall hans lekamen icke blifva p§. 16. Och qvinnones ~1t4er skall saga till de

tråt ofver nattena; ntan I skolen begrafva åldsta: Jag harver glfvlt denna l1lannenomhvnom p!l. den samma dagen; ty forbannad mina dotter till hustru; nu ar 11:JJl henneår den for Gud, som hångder ar; på det vorden håtsk ;att du icke skall orena ditt land, som Her- 17. Och kastar henne skamli~ ting fore,ren din Gud gifver dig till ans. och si1~er: Jag harver icke funnit dilla

22. CAPITLET. dotter Jun~; dottn.årmina dotte.~sjun~-F!tnd. Klddnad. Foglabo. Blandocid. Kluta... fruskap. Och de skola utbreda kladet for

Jungfrmkap. Do... Yåldtdgt. de iildsta i stadenom.N AR du dins broders oxa eller får ser 18. S§. skola de åldste i stadenom taga

vilsefara, så. skall du icke draga dig mannen och niLpsa honolu;derifrån; utall skall drifva dem till din 19. Och sn.kfålla honom till hundradebroder igen. siklar silfver, och gifva dem qvinnones2. Om din broder ieke bor nar, och du fader, derfore att han harver be:ryktat ens

kånner honom ieke, B§. skall du taga dem jun~ru i Israel; och han skall harva hennein uti ditt hus, att de blifva når dig, tilldess till nustru, sK att han icke skall ofvergifvadin broder soker efter dem, och d1l. lar du henne i alla siDa lifsdagar.honom dem igen. 20. Ar det ock sant, att qvinnan icke ar3. Sammalunda skall du gora med hans funnen jun.l!;fm ;

å.sna, med hans klåde, oeh med allt det 21. Så. skall man fora henne ut for hennessom tappadt år, det din broder mist faders husdorr, och folket i staden skola

150 DEUTERO1.\OMION. C,I.P. 23.srena henn.e .till dods, derfo.re att hon 7. Edomeen skall ~u icke ror sty~gel..,oharver bedrlfvlt en galenskap l Israel, och h§'lla; ty han ar dm broder. Egyptirnharver bolat i henne!! faders hus; och skall skall du ej heller hålla for sty~gelse; ty dubortkasta det onda ifrå dig. harver varit en friilnlinfF, i hans. land.22. Om någor varder bcfunncn, att han 8. De barn, som af dem rodde varda i

ligger nii.r en hustl'U, som en akta man tredje led, de måga komma ill uti HelTanSharver, sit skola de både drap:tS, mannen forsamling.och qvinnan, som han når legat hafver; och 9. Når du utdl~er utu lagret emot dillaskall taga. bort det onda af fsrael. fiend~r, s~ tag dig vara for allt ondt.2.~. Om cn pign. ar enom manne trolofvad, 10. Ar någor ibland di~, som icke ar ren,

och nitgor kommer i fård med henne i att honom om natten nf1~t vederfaret ar,stadenom, och ligger når henne; han sl.all gå ut for lagret, och icko igen in-24. S~ skall du for,}, dem båda ut till komma;

stadsporten, och skall stena dem båda till 11. Form an han mot aftonen tvår si~ idorls; pi.~ona fordenskull, att bon icko vatten; och nar solen nedergången år,rop:1de, efter hOll vur i st:tdcnom; mannen skall han åter komma i la.~et i~en.f"ordenskull, att h:tn sins niistt\S hustru 12. Utanfor lji",o-ret skall du harva en plats,skåln.t ha~ver; och skall l.a.sta det onda der du ut upp!i. går till dina tarfv.er;bort lfr!i. dlg. 13. Och skall harva en staka Vld baltet.25. Om nli.gor finner en forlofvad pillo p~ och nii.r du dig deruto siitta vill, skall du

markene, och ta~er henne fatt, och ligger grafva dermed; och nar du sutit harver,når henno; sl skall mannen allena drapIlS, skall du med mullene ofverskyla det af digsom l§.g nar henne; glnget ar.26. Och pigone skall du intet gom; ty han 14. Ty Herren din Gud vandrar i cljno

harver in~en synt! ~jort, som doden yard lagre, att han skall fråisa dig, och gifvaar; utan lika som någor hofve sifF, upp emot dina fiendar for dig; derfore skall dit;sin nåsta, och slvge hans sjiiJ. ihjal, så ar lagre vara heli~t, att ingen skam skall sedddetta ock ; vara ibland dig, och han viinder sig ifr~27. Ty han tann hennep5. markene, och dig.

den forlofvarle pigan ropade, och ingen var 15. Du skall iclre igen antvarda. husbon-BOm henne halp. danoln tjenaren, som ifrå honom flyr till29. Om n!tl;'or kommer till en jungfm som dig.

intet trolofvad ar, och får henne fatt och 16. Han skall blifva nar dig. p5. det mm,l~ger når henne, oell det varder funnet; soln honom tackes i någon af dina portar,29. S~ skall han, somllar henne låg, gifva sig till godo, och skall icke bedrOfva

hennes fader femtio siklar silfver, ocll skall honom.harva henne till hustru, derforo att han 17. IngeIl skaka skall vara ibland Israelsharver fomedrat henne; han må icke of- dottrar. och ingen bolare ibland Israelsvergifva henne i hans lifsda.,o-ar. soner.30. Ingen skall t~a sins faders hustru, 18. Du skAll ick~ bara skoko15n eller hun-

och icke upptacka sins faders tackeise. dapenningar uti Herrans ding Guds hus,2.~. CAPITLET. at n~handa lofte; ty både åra Herra-

BlIDpe. Oilkt4. Krigøliigren. Trlil$fl!lkt. Sk<i!:own. nom dinom Gud en styggelse.OcJ:er. Lo/te. ..(zplock"ini/. 19. Du skall icke ockra på dinom 'bro-

I NGEN forbråken eller snopt skall kom- der, antingen med penningar eller fetalia,ma in i Herl'ans forsamling. eller med någon ting, der man med ockr;}

2. Skall ock in~en skokoson komma i kan.Herrans forsamlin~, )a ock efter tionde 20. p~ deln fr-;tmmande m§. du ockra, menled; Utall skall platt llltet komm~ i Her- icke på dinom broder; på det Herren dillrans forsamling. Gud skall valsigna dig i allt det du flire-3. De Ammoniter och Moabiter skola iclre tager i landeIla, dit du kollImer till att in-

komma in i Herrans forsanIlin~; ja ock taga det.efter tionde led; aldrig skola do komma in 21. Når du gor Herranom dinom Gud etti Herrans rorsamling; lofte, sl skall du icko fordroja att hålJa~ Derfol'C, att de icke ville miita d~ med det; ty Herren din Gud varder det ut-

brod och vatten p~ vii~en, dil l drogen krafvandes af dig i och det blifver dig r'.i.l.-utur Egypten; och dertilllejde emot eder nadt till synd.Bileam, Boom son" den sp§:mannen utaf 22. Om du intet tofte lofvar, s§. ar det di~Mesopotaomien, att han skulle forbanna ingen synd.dig. 23. Hvad at dina låppar utgån~et år, det5. Men Herren din Gud ville icke hora skall du hålla, och gOm derefter, sfLSOIU

Bileam; och Herren din Gud forvande dig du Herranom dinom Gud med fri vilj~den forbannelsen uti vålsi~else; derfore, lofvat harver, det du med dinom mUll talatatt Herren din Gud hado dig kar. hafvfll'.6. Du skall dem hvarken godt eller iro 24. Når du ~r i dins nåsta.s vin~, 8~

bevisa i alla dina lifsdagar evinnerliga. må du åta at vinbaren så mycKet dig

CAP. 24, 25. 5. MOSE BOK. 151t~kes, tilldess du b1ifver matt; men du eller for frlmlingenom, som i dino lande

skall intet t~ med dig i dino karile. eller i dilla portar ar;25. Nar du gi\r i dins niistas siLd, sl m~ 15. Utan skall gifva honom samma dagen

du I\fplocka a.x; meu med.lian skall du icke siu lon, att solen dermed icke nederg~r,

g~ dertill. efter 'han nodstalld ar, och dermed uppe-

24. CAPITLET. ~ller sina sj..ål; p~ ~et ban icke skall ro~a

IklUo~rcf. NI/gift. J/"ennilkotjuf. Spite~ka. Paftt. till Herran ofver dig, och det varder dig

..4r~et81on. Bergning. till synd.O M n5.gor tager sig hustn\, och aktar 16. Fil.derna sko13 icke do ror barnen, ~j

henne, och bon icke finner 'tnnest for eller barnen ror fiiderna; utan hvar och en

hans ogqn, ror n~on olusts SkUll, sil. skall skall no for sina s~d.han skrifta ett skiljobref, och B henne i 17. Du skall icke boja frimlingens, eller

handena, och låta henne utu sitt hus. dens faderlosas ritt; och skall icke taga en-

2. Nar bon utu hans hus g!tngen ar, och kone hennes k1ader ar till pant.går till och blifver ens annars mans hu- 18. Ty du skall ihjtgkomma, att du harver

stru; varit en trii.l i Egypten, och Herren din

3. Och den samme andre mannen varder Gud harver d1g uadån lost; derfore bjuder

henne ock QgUnstig, och skrifver ett skiljo- jag dig, att du detta ~or.brer och får henne i handena, och l§.ter 19. Nar du harver be~t af dinom ~ker,

henne utu sitt hus; eller om den sa1nme och du en karfva fOrgii.tlt hnfver p!!. ~kre-

andre marmeD dor, som henne till hUSliru nom, s~ skall du icke omvanda och taga

tog; honom; utan han skall hora fril.mlingenom,4. S§. kan hennes fOrste man, som henne dem faderlosa och enkone till; p~ det att

utdref, icke taga. henne igen, att bon blif- Herren din Gud skall viiJsigna dig i all din

ver hans hustru, efter det att bon ar oren' handers verk.ty det ar en styggelse for Herranom; p~ 20. Nar du afrist harver af ditt oljotrii., sl.

det att du icke skøll komma landet i synd, skall du icke sedan p§. nytt affista; de'

som Herren din Gud dig till arts gifva skall hora framlingenom, dcm faderlosa och

skall. enkone till.5. Om n~or hnlver nyliga t~it sig hustru, 21. Nar du din vingfird af'bergat harver, s~

lInn skall icke d~a ut i harfard, och man skall du icke sedan pli. nytt hemta; det

skall intet la~ honom upp§.; han skall skall hora frii.mtingenom, dem faderlosa och

vara. fri i sino huse ett år igenom, att han enkone till;rna vara glad med sine hustru, som han 22. Och skall ih§.gkomma, att du harver

bgit hafver. varit en trii.l i Egypti land; derfore bjuder

6. Du skall intet till pant taga under- jag dig, att du detta goro

stenen och ofverstenen i qvarnene; ty han 25 CAPITLETharver satt dig sjalena till pant. R,ltt, dQ.-., Itraff. Brodraøud. Yigt: J/"tftt. ..4malct,7. Om nligor varder funnen den som stjal O M en tr'.1ta Ar emellan man, s~ skall man

cna sjal utaf sina broder utaf Israels bar- harva dem fram for rii.tten, och dama

nom, oeh forsii.tter eller saljer henne, den emellan dem, och g'ifva dem rii.ttfardiga

tjufven skall dråpas; att du skiljer det rii.tt, och den ogudaktiga fordoma.

onda ifrå dif!. 2. Och om den ogudaktige harver fortjent

8. Tag d~S; vara ror den pljtgon spitelskona, hu.l;'g, skall domaren bjuda honom fall~

stt du med fiit hliller och f'oral1t det som neder, och de skola mfor honom sl§, honom,

Presterna Levit~rna lam dip;, och jag dem efter det m§.tt och tal, som missgerninhren

budit harver; det skolen l hfi.lla, och gom krii.fver.derefter. 3. Nar man honom fyratio slag gifvit hnl-

9. Kom ihåg hvad Herren din Gud gjorde ver, skall man icke mer sl§,; pli. det, om

med MirJam p§. vil.genom, då I drogen utur man mer sl!J.r, han icke skall fOl'Inycket

}]gypten. slagen varda, och din broder styggelig

10. Om du nll,got bo~ar dinom nasta, s§. varder for din ogon.skall du icke ga i hans lius, och taga honom 4. Du skall icke binda munnen till p§. oxa.-en pant ar; nom, som troskar.

11. Utan du skall st§. utanfore, och den 5. Nar br1>der bo tillhopa, och en dor utan

sonl du borgat harver, skall bara sin pant barn, så skall dens dodas hustru icke taga

ut til.l dig. någon fr'ci.mmande n1an utantill; utan

12. Ar han nodstalld, s§. skall du icke g§. hennes svjtger skall ing~ till henne, och

och lii.gga dig sofva med hans pant; taga henne till hustru, och befr;}rnda

13. Utan skall gifva honom han~ pant henne.igen, nar solen neder[l'§.r, att han må sofva 6. Och den n>rste sonen, som bon fOder,i .sin klader, och valsi.~na dig; det varder skall namnas efter hans doda broder; att

dl~ rii.knadt for Herranom dinom GI.ld till hans namn icke nederliigges i Israel.rii.ttfardighet. 7. Om mnnnenom icke tiickes, att han

14. Du skall icke forh§'lla lonen for den tager siDa svågersko, s§. skall hans sva-som torftig och fattig år ibland dinabroder; gerska uppg§. till porten for de :aldsta, och~

152 DEUTERONOMION. CAP. 26.8ii.ga: Min sv~er neka!' sig vilja uppvii.cka o. Då skall du svara, och siiga for Herra-sinom broder namn i Israel, ocll. vill icke Dom dinom Gud: De Syrer ville forgoraharva mig till hustru. min fader, han drog neder i Egypten, och8. Så skola de aldste i stadenom låta kalla var der en framling med fogo folk; och

honom, och tala med honom. Om han då vardt der ett stort, starkt och mycketst§.r, och sager: Mig faller icke i sinnet att folk.taga henne; 6. Men de Egyptier handlade illa med oss,9. Så skall hans sviigerska trada till honom och tvingade oss, och lade en .hård trii.ldom

infor de aIdsta, och draga honom en sko af på oss.hans fotter, och spotta uppå honom, och 7. Då ropade vi till Herran våra fådersskall svara och saga: S1I. skall man lI;ora Gud, och Herren horde vårt rop, och såghvarjom och enom, som sins broders hus vårt elan de, ångest och nod.icke uppbygga vill. 8. Och Herren forde oss utur Egypten10. Och hans namn skall heta i Israel: med valdiga hand och utrii.cktom arm,

Dens barfottes hus. och med stor forfarelse genom tecken och11. Om två man trii.ta tillho}Xt, och ens- under;

deras hustru loper till, att bon vill undsatta 9. Och torde oss på detta rummet, och gatsin man ifrå hans hand som honom slår, oss detta landet, der mjolk och harmog utioch rii.cker siDa haud ut, och fatter honOlU flyter.om hans hemlig ting; lIA Och derfore bar jag nu har fram land-12. S.å skall du ~ugga henne handena ar, sens forsta frukt. som du, Herre, mig gi~~t

och dItt.()gR. skall Icke skona henne. hafver. Och så skall du låta det der for13. Du skall icke harva tveggehanda. vigt i Herranom dinom Gud, och tillbedja for

dinom sack, storre och minc;ire ; Herranom dinom Gud;14. Och i dino huse skall icke vara tvcgge- 11. Och vara glad ofver allt det goda, som

handa skappa, stOrre och mindre. Herren din Gud harver gifvit dig, och dino15. Du skall harva ena fulla och riLtta vigt, huse, du och Leviten, och framlingen som

och ena fulla och riLtta. skappo; på det att nar dig ar.du skall lange lefva på landelIa, som Herren 12. Nar du harver tillhopasarnlat allandin Gud dig gifva skall. tionden af din §,rsvaxt i tredje §'rena,

16.Tydensomdettagor,hanarHerranom hvilket ar ett tionde§'r, g§, skall du gifvadinom Gud en styggelse; såsom ock alle de Levitenom, framlingenom, dem faderlosasom illa gora. och enkone, att de m!jga ata i dinom port,17. K9m ihåg hvad de Amalekiter gjorde och varda matte;

dig uppå vagenom, d§. I drogen utur 13. Och skall saga for Herranom dinomEgypten; Gud: Jag harver har framburit det som18. Huru do kornmo emot dig p~ vii.genom, helgadt ar af miDD huse, och harver gifvit

och slogo dina eftersta, alla de svaga som det Levitenom, frii.mlingeno~, dem fader-ofterst drogo, nar du modd och trott vast, losa och enkone, efter allt ditt bud, somoch de fruktade icke Gud. du mig burot hafver; jag harver icke19. Nar nu Herren din Gud lB-ter dig g'dtt utofver ditt bud, eller fo~atit det;

komma till ro ifrnn alla dina fiendar om- 14. Jag harver leke atit deraf l mine sorg;krillg dig i landena, som Herren din Gud .iag harver intet tagit deraf i orenlighet;dig gifver till arts till att intaga, sl\, skall .jag harver intet deraf gifvit till de doda;du utskrapa de Amalekiters åminnelse Jag harver varit Herrans mins Guds rostunder himmelen; det forgat icke. horig, och harver gjort allt det du mig

26. CAPITLE'r; budit harver.Fij..lta/t'Ukten. Tiondcd... Ji'ij..bUlndet ],dUe,. 15. Se har neder af dine helga boning ar

N ÅR du kommer m i landet, som HelTen himmelen, och valsigI}a ditt folk Israel, ochdin Gud dig till arts gifva skall, och landet som du oss gIfvit harver, såsom du

du toger det m, och bor der; våra fader svorit harver, ett land der mjolk2. S~ skall du taga allahanda landsens och hannog uti flyter.

forsta frukter. som af jordene komma, 16. I dall: harver Herren din Gud burotsom Herren din Gud dig gifver, och skall dig, att au efter all dessa bud och rii.tterIitgga dem uti en korg, och gå bort :p§, det gOra skall, så att du h§,ller dem, och gormm, som Herren din Gud utvalJandes derefter af allo hjerta, och af allo sjal.varder, att hans Namn der bo skall; 17. Herranom harver du det tlll~ i3. Och skall gå till Presten, som på den denna dag, att han skall vara din Gud, och

tidenar,ochsa.gatillhonom:Jagforkunnar du skall vandra i hans vagar, och h§Jlapå denna dag Herranom dinom Gud, att hans lag, bud och rii.tter, och lyda hansJfJÆ ar kommen m uti det land, som Herren rost.varom fådrom svorit harver till att gifva 18. Herren harver dig till~ i dag, attoss. du skall vara hans eget folk, slrsom han dig4. Och Presten skall taga korgen utu dine sagt harver; att du skall hålla all hans

hand, och satta honom ned for Herrans bud;d.ins Guds altare. 19. Och han skall gora dig det hogsta, och

-r

I CAP. 27, 28. 5. MOSE BOK. 153du varder prisad, loCvad odlarad, arver allt 19. F{;rbannad vare den som bojer fram.folk som han gjort hafver; på det du skall lingens, dens faderlosas och enkones ratt;vara Herrånom dinom Gild ett heligt folk, och allt folket skall saga: Amen.såsom haIl sagt harver. 20. Forbannad vare den som ligger når

27. CAP-lTIJET. sins fad,E?rs hustru, att han upptacKer .~in~Lag.em nenar. Altaret. Grioti.,no. Ebal. berg, faders tackelse; och ailt folket skall saga:

O CH Mose, samt med de åldsta i Israel, AmeIl.bod folkena, och sade: Behåller all de 21. Forbannad vare den som beligger nå-

bud, som lag bjuder eder i dag. gon fånad; och allt folket skall såga: Amen.2. Och pa den tiden, nar I arver Jordan 22. Forbannad vare den som ligger lliir sint\

dragen in i landet, som Herren din Gud dig syster, den hans faderseller moders dotterI;'ifvandes varder, skall du uppresa StOI'l1 år; och allt folket skall saga: Amen.stenar, och pl§.stra dem med kalk; 23. Forbannad vare den som ligger når3. Och derp§. skrifva all des.-;a lagsens ord, sina svaro.; och allt folket skall S!iga ~ Amen.når du derOfver kommer; p§. det du skall 24. Forbannad vare den som sl!!.r sin nastakomma i Jandet, som Herren din Gud dig hemliga; och allt folket skaM saga: Amen.Igif\'B skall, ett land der mjolk och halmog 25. Forbannad vare den søm tager mntor,uti flyter; såsom Herren dilla fåders Gud att han ens oskyldigs blods s,iål slå skall;dig Sjt"oot harver. och allt folket skall saga: Amen..4. Nar I nu g§.n 6fvel' Jordan, s§. skolen 26. }'orbannad vare den som leke tull-

Isådanastenaruppres.'l,omhvilka.iageder komnar alltlenna lagsens ord, s!i. att hani dag bjuder, p§. det bel-get Eta!, och plåstra ~or derefter; och allt folket skall såga:dem med kalk; Amen.5. Oeh skall dersammaståds uppbvgga 28. CAPITLET.Herranom dinom Gud ett altare ar sten, :LIJd'!IOI"åuigner,.e. Olyclno.jiirbanne7-re.der intet jern kommer vid. O CR om du Hflrrans ding Guds ro~t6. Af helom stenom skall du by~1;'a det lydig ast, att du behåller och gor all

altaret Herranom dinom Gud, och off'ra der- hans bud, som j~ bjuder dig i dag; såuppå branneotfer Herranom din om Gud; skall Hen'en din Gud gora dig hogst ofver7. Och skall otfra tackofl'er. och dcrsam- allt folk på jordene.

mastads åta, och vara gJad for Herranom 2. Och sli denna vålsigneIsen skola kom-dinom Gud; rna. ofver dig, och dl'abba på di~, derfore8. Och skall skrifva på stenarna all dessa att du harver varit Herrans diIlS Guds

lagsens ord, klarliga och ljusliga. rost horig.9. Och Mose, samt med Presterna Levi- 3. Viilsignad skall du vara uti stadenom,

terna, talade med hela Israel, och sade: valsigr.11ld p!i åkrenom;Mark och hor till, Israel; ptl. denna dagen 4. Valsignad skall vara dins lirs frnkt,åst du vorden Herrans dins Guds folk; dins lands frukt, oen frukten af dinom10. Att du skall lydig vara Herrans dins boskap,Cfrukten ar ditt få, frukten ar din

~uds rost, .och FJora e1:te! hans bud och får; ,ra.tter, som Jag b.luderdig I dag. 5. Valslgn!'.d varder dill korg, och dma11. Och':M:ose bod folkena pa samma da- ofverlefvo1';

gen, och sade: 6. Vålsi~ skall (hI vara, nar du ingår;12. Desse sko.la stå på det ber~t Grisim, valsi~Dad, niir du utgår.

till att vålsigna folket, nar I ofver Jordan 7. Och Herren skall drua. fiendar, som siggangne åren: Simeon, Levi, J uda, Isaschar, emot dig resa, l!i.ta falla for dig; på en va,~Joseph och BenJamin. skola de komlna ut emot dig, och på sju13. Och desseskola stå på det berr,et Ebal, vagar 'fly fOr dig.

till att forbanna: Ruben, Gad, Asser, 8. Herren skall bjuda val.gignelsen, att bonSebulon, Dan och Napnthali. år med dig i ditt visthus, och i allt det dll14. O,ch Leviterna skola begynna, och foret~er; och,ska;ll val~i~a ~ig i landena,

l5.ga tIlI hvar man af Israel med klara rost: som Herren dm Gud dlg glfVlt hafver.15. Forbannad vare den som gor en afgnd 9. Herren skall uppratta dig si~ till ett

eller gjutet belate, Herrans stYlSgelse; ett heligt folk, s§.som han dig .svorit harver;verk, som konstnarers hånder gJort harva, derfore, att du He:rrans dms Guds budoch satter det hemliga; och allt folket håller, och vandrar I hans vagar;skall svara och saga: Amen. 10. Att all folk på jordene skola se, att du16. }'orbannad vare den som banDar sin niimndar efter Herraus Namn; och skoia

fader eller DIOder; och allt folket skall frukta dig,svara och saga: Amen. 11. 0ch Herren skall gåra, att du skall17. Forbanrlad vare den som flyttar sins ofvertloda i alla agodelitr; i dine lifs frukt,.

nii.stas råmarke ; och allt folket skall saga: i dins boskaps frukt, i dins akers frukt, påAmen. landena. som Herrell dina fåder svorit har.18. Forbannad vare den som låter en ver dig till att gifva.

blindan tara vill p~ vågenom; och allt 12. Och ,Herren skall oppna dig s.ina gC!dafolket skall siiKa: Amen. håfvor, himmelen, att hau skall gIfva ilino

-

154 DEUTERONOMION. CAP. 28.lande regn i sinom tId, och att han skall 80. Du skall trolofva dig hustro, men envålsi~a all dina. hiinders verk; och du annar ska.ll sofva. når henne; du skall byg~skall låna ~cket folk, och du skall taga dig hus. men en annar skall bo deroti; dutilll§.ns a.f ingom. skall plantera. ving§.rd, men du skall icke13. Och Herren skall gOm dig till hufvud, bergan.

och icke till stjert, och skall alltid svåfva 31. Din oxe skall ror din ijgon slagtadofvanupp§., och icke underlig~; deriore, varda, men du skall intet f§. åta ar honom ;att du ii8t lydi($ Herrans dins Guds bud, din §.sne skall for din {)gon med vMd tagensom jag dig bJuder i denna. dag, till att varda, och skall dig intet i~ngifvenvaraa;hålla och gora.; din f§.r skola varda gitne dinom oondom,14. Och harver icke vikit irr§. n§.got det och in'iSen skall hjelptl,dig.

ord, som jag bjuder dig i dag, hvarken p§. 32. DIne soner och !tina. dottrar skola an-den hogra sidon, eller på den venstra, s§. dro folke g.ifne varda., s§. att din ()gon skolaatt du erterfoljde andra gudar, till att tjena se deruppil., och up~fvas ofverdem dag-dem. Nga; och ingen sta:rkhet skall vara. i dilla15. Om du ock icke lyder Herrans dins bander.

Guds ri.'st, s§. att du håller och gor all hans 33. Frukten af dino lande, och allt dittbud och rii.tter, som jag. bjuder dig i dag., arbete skall ett folk fortåm, som du intetså skola all denna forbannelsen komma kanner; och du skall oratt lida, och for-arver dig, och dmbba på dig. tJryckt varda i 8.lla dilla dagar;16. Forbannad skall du vara i staOOnom; 3~. Och skall ursinnig blifva fOr s§.dana

forbannad pli. §'krenom ; syn, som din ()gon se skola.17. Forbaunad skall vara din kOl'g, och 85. Herren skall sl§, dig med en ond bOld

dina ofverlefvor; p§. knan, och upp§. benkalfvana, att du icke18. Forbannad skall vara. dins lifs frukt, skall kunna helas jfr§. fotbjellet intill

dins lands frukt, frukten af ditt få, fruk- hjessan.ten af din f§.r; 36. Herren skall drifva di~ och din Ko-19. Forbannad skall du vara, når du ing§.r: nung, som du arver dig satt harver, till ett

forbarmad, når du utgiir. folk; som du intet kanner eller dilla fåder;20. Herren skall sånda ibland dig armod, och der skall du tjena andra gudar, stockar

ot'rid och oråd, arver allt det du. t~r di~ och stenar ;fi)re att gom, tilldess han forgOr dig, och 37. Och skall varda till en ~fvelse, ochforderfvar dig snarliga, for dina onda ger- till ett ordspr§,k och gabberi ibland all folk.ningars skull, att du mig ofvergifvit hafver. dit Ji:erren dig drifvIt hafver.21. Herren skall lli.ta pestilentie låda vid 38. Du skall mycken såd fora. ut p§. mar-

dig, tilldess han gor ånda. med dig p§. l~- kena, och litet infora.; ty g~hoppor skolano., dit du kom mer till att tnt.a.ga det. det uppåta.22. Herren skall sl!!. dig med svullnad, 39. Du skall plantera. ocn, broka ving§.rd,

skii.lfvo, hetta., branno, torrhet och blek- men intet villet dricka eller hemta.; tyhet; och skall forfolj~ dig, tilldess han fOr- matkar skola fortåra.t.gor di~. 40. Du skall harva oljotra i allom dinom23. Himll1elen, som arver ditt hufvud ar, lp,ndsåndom, men du skall icke smoz:ja dig

skall vara. som koppar; och jorden under med oljone; tv ditt oljotra skall upprycktdig s§'somjern. varda.'24. Herren skall gifva dino lande stort och ~1. Soner och dottmr skall du f6da, och

asko for regn af himmeien arver dig, till- dock intet harva dem; t!3" de skola va.rdadess han forgO!" di~. bortforde.25. Herren skalllåta slii dig for dina tien- 42. All din trå och dins 13nds frukt skall

dar; på en våg skall du dr3.",ooa u,t till dem, ohyra. fortåra.och p~ sju v8gnr skall au fly ifrå dem; och 43. Framlingen, som n;i,r dig ar, skallskall varda f(jr~trodd. kringom all rike p§, stiga ofver dig, och alltid blifva ofverst;jordene. men du skall stiga nederj och a.lltid ligga26. Din lekamen skall tillmat vara allom under.

himmelens fogJom, och allom vilddjurom 44. Han skall låna di/;', men du skall mtetpå j<?rdene. och ingen skall vara, som dem l!!.na honom: han skall vara hufvudet, ochardrIfver, du skall vara. st.lerten.27. Her~n skall sl§. dig med Egyptes ~ld, 4.5. Och .all d~nna r6r~a~:n.elsen. skola

med fikQ(jlder, med skabb och klåda, sa att komma arver dig, och forfol.la dlg, ochduicke skall kunna varda hel. dra.bba uppå dig, tilldess du blifver omin-28; Herren skall sl§. dig med Ul'Sinnighet, tet; deriore, att du Herrans dins Guds

blindhet, ochhjertansrasande. rost icke hort hafver, att du måtte h§'llit29. Och du skall famla om middagen, så- hans bud och ratter,' som han dig budi5

som enblinder famlar i morkret, och skall harver.ingen)ycko harva på dina v~ar; och skall 46. Deriore skola tecken och under vardalid" v§Jd orll oratt så lållge du lefver, och p§. dig och dine såd till evil5 tid;ingen skall hjelpa dig. 47. Att du icke harver tjent Herranom

CAP. 29. 5. MOSE BOK. 155dinom Gud med gladt och lustigt hjerta.. som tillf"orene voren ~som stjernorna ~då du allalmnda nog bade. himmelen, for myckenhets skull. derf"ore48. Och du skall tjena dinom fienda, som att du icke lydt harver Herrans dins GudS

Herren dig tillskickandes varder, i hunger rost.och torst, i nakenhet och allalmnda nod; 63. Och s!som Herren tillf"orene frOjda(ie°.ch han skall.l~ J?1 din hals ett jernok, s~.g .?fver eder, att han gjorde eder godt, ochtilldess han f"o~r dig. .~orokade eq<Jr: s1 skall Herren frojda si~49. Herren skall låta folk komma p~ dlg ofver eder, att han fordelofvar eder och

fjerranefter jfr§. verldenes anda, ~som en omintetgor; och I varden f"orstorde iM lan-om flyger, hvil~ets mål du ~cke forstB. kan; den&, der du nu indraryer t.ill att int~ det.~O. Ett .~kamlost folk, det leke ska~l harva M. TY.Herren skall forskmgra eder ~bland

forsyn for dens gamlas person, eJ heller all folk,lfrå den ena verldenes anda till denmildt år f"or den unga; andra; och der skall du tjena andra. gudar,51. Och skall f"ortara. fruktena af din som du intet kaImer, ellerdinef"åder, stock

boskap, och fruktena at ditt land, tilldess och sten.han forgor dig; och skall intet tåta dig 65. Och ibland de folk skall du intet Vi8stqvart blifva, i kom, \in, oljo, i frtlkt at fa hemman harva, och din fotbjelle skola in-eller flir, tilldess han gor dig omintet; gen hvilo ffi; ty Herren skali gifva dig der52. Och skall tranga dig i alla dina portar, ett bafvande hjerta, och vanmiigtig ()gon,

tilldess han nooerliigger dina hoga och och en f"orvissnada sjal;fasta murar, der du p§. f"orl§.ter dig i allo 66. S§. att ditt lir skall vara. hångandes f"ordino lande; och du skall tran~ varda idig; dag och natt skall du radas, och skallalla dina portar, i hela dino lande, som icke vara. viss på ditt lir.Herren din Gud dig gifvit harver. 67. Om morgonen skall du saga: Ack!53. Du skall åta frtlktena af ditt eget lif; det jag m§.tte lefva till aftonen; och omdins sons och dine dotters kott, som Herren aftonen skall du saga: Ack! det jag m§.ttedin Gud dig gifvit harver, i den B.ngest lefva till morgonen, f"or dins hjertas stora.och nod, som din fiende di~ uti tvinga skall; råddh!iga, som dig forskricka skall, och f"or54. S§. att en man, som tlllf"orene kraseliga det som du med din ogon se skall.

och i mycken vallust ibla.nd eder lefvat 68. Oeh Hert"en skall fora dig skeppomharver, skall missunna sinom broder, och full !ter in uti Egypten p§. den vågen, omhustrnne som i hans faJnn ar, och sonenom hvilken jag Bade: Du skall icke mer se ho-som annu igenlefder ar af hans soner; nom; och skolen vardasB.ldeedrom fiendom55. Att gifva n§.gromdel'1t ar sins sons kott, till triilar oeh tralinnor, oeh der skall ingen

der han ar ater; efter han nu intet mer vara, som kopa vill.harver at alla siDa a,.,"'Odelar. i den !l.ngest 29 CAPITLEToch nod, som din fiende dig med tvinga Få;bu?ldetflirnyadt.skall uti alla dina portar. D ESSE åro forbundsens ord, som Hel'-56. En qvinna ibland eder, som tillforene ren bOd Mose att ~ora med Is~ls

kl"iiseliga oeh i vallust lefvat harver, s§. att bamom, uti de Moabitel"S laJld, annan ~:1.n~,bon icke harver torsokt satta sin fot plt sedan han det samma med dem gjort badajordena for kraselighets och vallusts skull, i Horeb.hon skall icke unna mannenom som i hennes 2. Oeh Mose kallade hela Israel. och sadefamn ar, och sinom son, och sine dotter, till dem: I harven sett allt det Herren fol'57. Efterbordena, som emellan hennes ben edor o/;"On gjort harver i Egypten, Phamo,

utg;'tngen ar; ja, ock sina soner, som bon med alla hans tjenare, och hela hans land;fOdt hafver; fort Y de skola åta dem hemliga, 3. De stora fresteiser, som din 9gon set,for allahanda brists skull, i den ångest och hafva; och det var stor tecken oeh under.nOd, med h\ilko din fiende dig tvinga skall 4. Oeh Herren harver annu intill dennai dina portar. dag icke gifvit dig ett hjerta, som f"orstJtn-58. Om du icke h§'ller oeh g<>r all degsa digt vore; ()gon, som se kunde, och oron,

]agsens ord, som i denna bokene sKlifne som hora kunde.aro, s§. att du fruktar detta harli~ och for- 5. Han harver l§.tit eder vandra i ~neneøkrackeliga Namnet, Herran din Gud; .i fyratio §.r; edor kliider aro icke f"orslitne59. S~ skall Herren tmderliga harva sig vordne p§. eder, och dina skor aroickef"or-

med ~, med pl!igo p§. dig och dina. såd, åldrade p§. dilla fotter.med stora. och långsamma pl§.gor, med onda 6. I §.ten intet brod, oeh intet vin drucken,och l§.nF;samma krankheter; eller starka drycker, p§. det att du skulle60. Ochskall vånda till dig alla de Egyp- veta, att jM ar Herren edar Gud.

tiska si ukdomar, der du rådes fore; och de 7. Och d!i I kommen p§. detta rommet,!kolalMa vid dig. drog ut Sihon, Konungen i Hesbon, och61. Dertill alla krankheter, oeh alla pl~or, Og, Konungen i Basan, till att strids. med80m icke skrlfne aro i denna lagbok, skall oss, och vi smge dem;Herren l§.ta komma ofver dig, tilldess att 8. Och toge deras land in, och dfvom de~han f"o~or dig. de Rubenitel' och Gaditer, och aen halfve62. Och togo folk skall ofverblifva ar eder, slii.gtene at de Manassiter til! arfvedel.

156 DEUTERONOMION. CAP.30.9. Så hB.ller nu detta .rorbuBds ord, oc1l 24. Så skola all tolk såga: Hvi harver

p:orer deretter, p~ det I skolen visliga HCITen s§. gjort desso landcnal> Rvad arhandla i allt det I goren. denna hans stora grYUllna. vrede I>10. I stw alle i dag for Herranom edrom 25. DI!. skall man sii~a: Derfore, att de

Gud; de ofverste i æra sliigter, edre ald- harva g§.tt irr:\. HerraI1S dcras fåders Gudsste, edre ii.mbetsman, hvar och en i Israel; forbund, som han med dem gjort bade, då11. Edra baDn, ed~ qvinnor, frii.mlingen 4an torde dem utur Egypti land,

som i ditt lii.gre ar, bMe din vedahuggnro, 26. Oeh de ara bortbJOångne, oeh hatv:}och din vattudragare; tjent (tndra gtldar, oeh tillbedit dem; så-12. Att du skall in~ uti Herrans dins dana glldar, som de intet kande, och dem

Guds forbund, och i den ed som Herren din de intet tillhorde;Gud med dig gi)r i ~; 27. Derfore harver Herrnns vrede fOrm'rIl-13. På. det han skall l denna dBy. uppliitta. mat sig' ofver detta land, s§. att han baf-

dig sig till folk; och han skall vara din ver l~tlt komma,ofver dem all de forban-(~ud, s§.som han dig sagt harver, och såsom neIser, som i denna bok skrifne st§..han dina råder, Abraham, lsaaoøch Jacob, 28. Och Herren harver drifvit dem utusvorit harver. deras land med stora vrede, grymhet 01.'111~ Ty jag gi)r icke detta f"orbundet och ogunst, och kastat dem uti ett anuat land,

denna eden med eder allena; s§.som det i denna da~ befinnes.15. Utan b§'de med eder, som i dag hår 29. Herrans vllr Guds hemlighet år up-

Aren, och stin hår med oss for Herrnnom penbarad oss och vfirom barnom tm evigvårom Gud, och med dem som i dag bår tid, att vi all dessa lagsens ord gom skole.icke med oss ara. ...30. CAPITLET.16. Fort Y I veten huru VI bodde l Egyptl /luttring. och hc1rtlhets lon.

land, och droge midt igenom Hedningarna., NAR nu allt detta kommer ofver di~,genom hvilka I foren; antingen valsi,!melsen eller forbannel-17. Oeh s!igen deras sty~else, oeh deras sen, som jag dig foresatt harver, och du

afgudar, st<>ck och sten, sllfver och boould, ~egYJ!ner la'i5ga p6. ,hjert.at, h~ru du a~tSOln når dem var; IbL.'\nd Hednmgar, dit Herren din Gud dlgIS. Att til1iifvent~TS icke n§.",'"Or år ibland fordrifvit harver;

eder, man eller qvinna, eller en slålll:t, eller 2. Och du omvander dig till Herran d!nAtt, som sitt hjerta i dag viindt harver ifrå Gud, s6. att du lyder hans rost, du och dmHcrranom v§.r()m Gud, så att han vill bort- bal"n, af allo hjerta, och af allo sjal, i all.gJ;i., och tjena dessa folks gudar, och varder det som jag bjuder dig i denna dag;tillafventyrs en rot ibland eder, som galla 3. Så. skall Herren din Gud vanda dittoch malort bår; fån~else, och forbarma sig ofver dig, oc~19. Och andock han ån horer denna for- skall il.ter forsamla dig utur all folk, dl;

banneIsens ord, valsignar han sig likaval i Herren din Gud dig forskingl'at hafver.øino hjerta, och sager: Det varder icke iLn 4. Om du vare bortdrifven allt inttl'l bil'!!-s§. ondt; jag vill vandra s§.som mitt hjerta melens ånda, sil. skall dock Herren dl.ntackes; och varda allts~ de druckne med Gud forsamla dig diLdan, och hemta digde torstiga fortappade. diLdan.20. D~ skall Herren icke vara honom 5. Och Herren din Gud skall llita. dig

nMelig; utan d!\ skall Herrans ,-rede och komma i det land, som ~ne råder besuti;nit båmnas ofver den mannen, och pil. ho- hafva; och du skall det mtaga, och hannom skala all deIlDa forbannelsen lagga skall ~ora dig godt, ocl1 foroka dig ofversig, som i denna bokene skrif11e aro; och dina fåder.. "Herren skall utskrapa hans namn under 6. Och Herren dm Gud skall omskamhimmelen. ditt hjerta, och dine siLds hjerta, att du21. Och Herren skall afskilja honom till Hen-an din Gud ålska skall af allf!

det ondt år, utur all Israels slii.gt~., efter 4jerta., och af alla sjiiJ; p!l. det att du maall forbundsens forbannelse, som l desso lefva.lag-bok skrifne åra. '1. Men denna forbannelsen skall H,er-22. Och ~ skall dr. edor atråda saga edor ren din Gud alla l§.ta komma: upp§. dma

barn, som efter eder uppkomma, och de fiendar, och upp§. dem som dig hata ochfriiommande, som fjerran långv!iogs komma, forf§lja.når de se detta landsens pl!igo, och de 8. Men du skall omvanda dlg, och lydakrankheter, som Herren dem med besvårat Herrans rost, att du gor all hans bud, somhafver; jag bjuder dig i dag. ..23. Att han allt dems land med sva.fvel 9. Oc~ He~n dm Gud sk8;1l glfv.a ~lg

och salt forbliint harver, s§. att det leke lycko l alla dma handers gemmg!J!r; l dlllSkan aMt varda, ej heller vaxer, ej heller lifs frukt, i ding boskaps frukt, i dins landsn'ågon ort uppgu, lika som Sodom, Go- frukt, att det kommer dig till goda; tymorra, Adama och Zeboim omstorte ara, Herren skall vånda sig, s~ att han skallhvilka Herren i sine vrede och grymhet frojda sig Qfver dig, dig till goda, s§.som hanomstOrte. sig arver dilla råder frojdat hafver i

CAP. 31. 5. MOSE BOK. 15710. Derfore, att du' Herrans ding Guds 6. Varer trOste, och vid godt mod; fruk-

r?st lyder, till .att ,~åll~ hans bud och ter eder intet, och grufvel' eder in!et formtter, som skru ne ara ] desso lagbok; dem; ty Herren dm Gud skall s.lelfversåframt du vii.nder dig till Rerran din vandra med dig, och skall icke drag:1 han-Gud ai' allo hjerta, och af alla sjal. dena ifrå, ej heller forlåta dig.11. Ty det budet, som jag bjuder dig i 7. Och MiOse kallade Josua, och sade till

dag, ar dig icke fordoldt, ej heller for fjer- honom fOr' hela Is~ls ogon : Var trost, ochra11; vid godt mod; ty du skall f"ora detta folkes12. Ej heller i himmelen, g§. att du m§.tte i landet, som Herren deras f"åder 8vorit

~: Ho vill fa.ra oss upp i himmelen, harver dem att gifva; och skall utskifta desoch hemta oss det, att vi m!ige horat och emellan dem.gOl'at? 8. Men Herren, som sjelfver g§.r ror eder,13. Det år icke heller på hinsidon harvet, han skall vara med dig, och icke dr~

så att du måtte sii,ga: Ho vill tara oss handena ifrå, icke heller forlåta dig; fruktaarver harvet, och hemta oss det, att vi dig intet, ochforskriick dig intet.måge horat och gorat? 9. Och Mose skref denna l~en, och ficl{14. Ty ordet ar ganska ha.rdt nar dig, i Presterna, Levi soner, som båro Herrans

dinom mun, och i dinG h1erta, att du det forbunds ark, och allom I'S~ls aidstom;goram§.. 10. Oc1\ bod dem, och sade: Ju efter sju15. Si, j~ harver i dag satt dig rore lifvet, år, då friåret ar, på lofhyddohogtiden,

och det go'da; doden, och det onda; 11. D§, hela Is~l kommer till att bete16. Dct jag bjuder dig i 4ag, att du skall sig f"or Herranom dinom Gud, p6. det rum,

!ilska. Herran din Gud, och vandl'a i hans sam han utvaijandes varder, skall du dennav~r, och hfillla hal!lS Dud. lag och ratter, lagen 16.ta utropa for hela Israel, ror derasoch ffi lefva, och vardlli forOkad; och Her- oron ;ren din Gud skall valsigna dig i landena, 12. Namliga ror folkens rorsamling, bå.deder du indrager till att intaga det. ror man och qvinnor, barn, och dinom17. Men vander du ditt hjerta, och lyder framlingsom i dilla portar ar; på det att

leke, utan låter forfora dig, s~ att du till- de skola hora och lam, huru de skalabeder andra gudar, och tjenar dem; frukta Herran sin Gud, och akta upp!1, ats18. Så. forkunnar jag eder i d~, att I de gora all denna lagsens ord;

skolen forgås, och icKe lange blifva i lande- 13. Och att deras barn, som icke vetat,na, der du indrager Ofver Jordan, det att måga ock hora och lara, huru de skalaintaga. frukta Herran edar Gud i alla edra lifs-19. Jag tager i d..'1g himmel och jord till dagar, som I på landena lefven, dit I ofver

,:ittne ofver eder, jag harver satt eder fore Jordan inl!;ån, till att inta;e;a det.hfvet och doden, valsignelse och forban- 14. Or.h Herren sade till :Mose: Si, dinneIse,. att du skall utvalja lifvet, och du dodstid ar kommen; kalla Josua, oc11 gåroch dm sad mågen lefva; in i vittnesbordsens tabernakel, att j~ inrl.20. Att I skolen :ilska Herran edar Gud, gifva honom befallning. ~Iose gick .åst:J.d

och lyda hans rost, och h6.11a eder intill med Josua, och tr'.i.dde in i vittnesbordsen!lhonom; ty det ar ditt lif, och din långa tabernakel.1'i.lder, att du må bo i landena, som Herren 15. Och Herren syntes i tabernaklet utidilla råder, Abraham, Isaac och Jacob, en molnstod, och samma molnstod stod isvorit harver dem att gifva. dorrene på tabernaklet.

31. CAPITLET. 16. Och Herren sade till Mose: Si, duMo-os a/8ked. Lapen liiBen,for11a,."d. skall afsomna med dilla fader, och detu\

O CH Mose gick bort, och talade dessa foll,et skall uppkomma, och skall lopa iorden med hela Is~l; horeri efter landsens frammande gudar,

2. Och sade till dem: Jag ar i dag hun- der de inkomma, och skala ofvergifva mig.drade och tju~ !i.ra g-ammal; jag kan icke och omintetgora det forbUlId, som jag medmer ut och m gå; dertill harver Herren dem gjort hafver.~ till mig: Du skall icke gå ofver denna 17. S1I. skall mill vrede rOrgryn:lma. sigJordan.. .ofver dem på samma tiden, och .iag skall~. Herren din Gud skall s.lelfver gå ror ofvergifva dem, och fordolja mitt ansi~te

d!g; han skall sjelf forgora dessa folk for for dem, att de skola upptarde varda. Ochdlg, så att du skall taga dem in; Josua nar dem d6. mycken olycka och ångest of-skall gåf"or dig derofver, såsom Herren sagt verkommer, skola de sa$a: Hafver ickeharver. allt detta onda råkat pa mig, efter Gud4. Och Herren skall gora dem, s§,gom han icke ar med mig?gjort harver Sihon och Og, de Amoreel'S 18. Men jag skall p~ den tiden forskylaKonungar, och deras lande, hvllka han mitt ansigte, for allt det onda-c; skull. som1'Jrgiort harver. de gjort harva, att de harva vandt sig till5. Nar nu Herren gifver dem for eder, s§. andr~E.udar.skolen I ~ora dem efter all de bud, som j~ 19. 811. skrifver eder nu denna visona, ocheder budit harver. l:i.rer henne Israels barn; och satter henne

158 DEUTERONOMION. CAP. 32.i deres mun, att den visan blifver mig ett Fader, och din HerreP Hafver han ickevittne ibland Israels barn; allena gjort och beredt digP20. Ty jag vill fora dem i landet, som jag 7. Tank upp§. den forra tiden allt hårtill,

deras råder svorit harver, der mjo!k och och betrakta hvad h~ frjort harver medhannog uti flyter; och nar de åta och de gamla råder; frnga dm fader, han skallvarda matte och fete, sil. varda de sig van- forkunnat dig; dilla iiJdsta, och de skoladande till andra ~dar, och tjena dem och Sågat dig.forhiida mig, och l§.ta mitt forbund farao 8. Nar den Hogste utskifte folken, och21. Och nar dem d§. mycken oJycka och utstrOdde menniskors barn, d§. satte han

§.ngest p§'kommer, så skall denna visan vara landamiire till folken, efter Israels barnasdem for ett vittnesbord, den de icke skola tal.forgi!.ta utu deras sads mun; ty j~ vect 9. Ty Herrans lott ar hans folk; Jacob arderns tankar, som de nu allaredo moo om- silDret till hans arr.g§., forra an jag forer dem i landet, som jag 10. Han tann honom i vildmarkene; utisvorit hafver. torro oknene, der styggeligit ar; han torde22. B§. skrei Mose denna visona p§. samma honom omkring, och gat honom lag, och

tiden, och larde henne Israels barn; bevarade honom s§.som sin o,gnasten.23. Och befalIde Josua, Nuns sone, och Il. S~som en Om utforer slia ungar, och

Balle: Var trost och frimodig; fort Y du fly~er ofver dem. s§. riickte han sina vingarskall. fora Israels barn i landet, som jag ut, tog dem, och bar dem upp§. sina vingar.dem svorit harver, och jag skall Val"a med 12. Herren allena ledde honom, och ingendig. .friimmande gud var med honom.24. D~ Mose bade all denna lagsens ord 18. Han lat honom tara hi)gt uppe p~

ntskrifvit i en bok, jordene, och rodde honom med §:krens25. BOd han Leviterna, som Herrans frukt; och lat honom s~ hannog utu

vittnesbords arl: b§.ro, och sade: halleberget, oeh oljo utu h~da stenen;26. Tager denna lagsen.~ bok, och lagger 14. Smor at korna, och mjolk at fi1ren,

henne vid sidDa p~ forbundsens ark, Her- samt med det feta af lamben, och fetestarans cdars Guds; p§. det att han skall vara vadrar, och boekar med feta njurar, ochder till ett vittne emot dig. hvete; och lat honom dricka goda vindruf-27. FOl'ty jag kanner dilla olydi~het och VOg blod.

hal'!styfhet; si, medan j!Jg annu i dag lefver 15. Och d§. han vardt fet ocn matt, vardtmed eder, harven I oJydige varit emot han k§.ter; han ar fet, tjock och starkHerranom; huru myeket mer efter min vorden; och hafver ofvergifvit G;ud, dendOdP honom gjort hade; sine helsos klippo ak-28. S~ l~ter nu tillhopakomma ror mig alla tade hall rillga;

de iiJdsta i edra slii.gter, och edra ambets- 16. Och rette honom genom friimmandeman, att jag m§. tala dessa orden for deras gudaI till nit; genom styggelse fortornadeoron, och taga himmel och jord till vittne han honom.ofver dem. 17. De oifrade djeflom, och icke sinom29. Ty jag vet, att I efter min dod skolen Gud; dem gudom, so~ de intet. kande;

forderfvat, och gli. \ltaf viigenom, den jag dem nyom, som icke tillforene vant bade,eder budit hafver; !lå skall eder vederfaras hvilka deras råder intet dyrkat bade.olycka derefter, derfore, att I harven illa 18. Dina klippo, den dig fOdt harver, de;ngjort mr Hen'!tlls ogon, och fortornat ho- ofvergaf du, oeh forgat den Gud, som dignom genom edra handers gerningar. skapat harver.80. Alltså talade Mose denna visones ord 19. Och d§, Herren det ~, vardt han

all ut, for hela Israels forsamlings oron. vrederofver sina soner och dottrar;82. CAPITLET. 20.. Och.~ sade: J~ skall.forskyla mitt

M086 lojsdt:tU ochjiirmaning. ansIgte for dem, och vill se hvad dem p~A KTER uppå, l himlar, jag vill tala; sistone vederfaras kan; ty det ar ett afvogt;

och jorden hore mins munS ord. sliigte, och s~dana barn, der ingen tro utI2. Min lara drype s§.som regn, och mitt ar.

t~ flyte såsom -dagg; s~om.. regn upp§. 21. De harva rett mig p~ det som ic~ ..argrås, och s§.som droppar upp§. orter. Gud; med deras afguderI harva de fortor-8. Ty jag vill prisa Herrans Namn; gif- nat mig; och jag skall reta dem igen, p~

vom v~rom Gudi allena arona. det som icke ar folk; med ett galet folk4. Han ar en klippa; hans verk aro ostraf -skall_jag fortorna dem.

felig; ty allt det han gor, det ar ratt. 22. Elden ar upptiind i mine vrede, ochTrofast ar Gud, och utan allt argt; rattvis skall brinna intill det neders~a helvetet;och from ar han. och skall fortara landet med Sli vaxt, och5. Den afvoga och onda slagten ar honom skall uppbriinna bergsgrunden.

ifr§.fallen; skamfui.cker aro de, och icke 23. Jag skall samka olycko. ofver dem;hans barn. jag skall forskjuta alla mma pIlar p§. dem.6. Tackar du g§. Herranom dinom Gud, 24. For hunger skola de forsmakta, och

dIt galna och ovisa folk P Ar han icke din fortiirde varda ar skiiJfvo och ond s~; jag

CAP. 33. 5. MOSE BOK. 159skalll6.ta komma till dem v ilddjurs tander 44. Och Mose kom, och talnde all dennaoch grymma orm ar. visones ord for folkens oron, han ocb25. Utvårtes skall svardet forOda dem, och J osUa, N ung son.

invartes forskråckelse: b§.de drånger och 45. D~ nu Mose allt detta uttaIat bade tillpigor, den som dir med dem gr§.hårota. hela Israel,26. J!J.g skall sji.ga: li var aro de? Jag 46. Sade han till dem: L~r'pl hjertat

s~ll borttaga deras åminnelse ifr~ men- all de ord, som jag betygar eder l !lag, att Inlskomen ; befallen edor barn, att de MIla och gom all27. Om jag icke skydde for fiendernas degga lagsens ord.

vrede, att deras fiender icke skola varda 47. Fort y det ar.intet mfångt ord till eder,stolte, och m6.tte saga: Vår hoga. hand haf- utan det ar edart lir; och det ord skallver allt detta gjort, och icke Herren. forlån~ e.dart lir p6. lnndena, dit I lI;!i.n28. Ty det ar ett folk, der intet råd uti ofver .Jordan till att int~ det.

Ar, och intet forstånd ar i dem. 48. Och Herren talade till Mose pl gamma29. O! att de vise vore, och de måtte be- ~en, och sade:

sinna, hvad dem fram deles ofverg!l. skall. 49. Gack upp {>~ ber~t Abarim, upp~30. Hurn kommer det till, att en skall Nebo berg som lIgger i de Moabiters land,

jaga tusende af dem, och två skola komma tvartofver J elicho, och bese landet Canaan,tiotusend p~ flyktena? M§.nn icke deras som jag Israels barnom till eget gifvaklippa harva s!ilt dem, och Herren harver skall;ofvergifvit dem? 50. Och blif' dM på bergena, dl du dit31. Fort y v§.r klippa år icke s§,som derns uppkommen 1st, och forsamla dig till ditt

klippa; vare fiender åro der sjelfve domare folk; lika som din broder Aaron blef' dooom. p~ de bergena Hor, och forsamlade sig till32. Deras vintrit år Sodoms vintr'J., och sitt f'olk;

af Gomorres 6.ker: derns dl"Ufvor åro galle, 51. Derfore, att I haf'ven brntit emot migde harva bitter bar; ibland Israels barn, vid tratovattnet i Ka.-

33. Deras vin år drakaetter, och grymma deg, i den oknene Zin, att I icke heigadenhugggrmars g1!,lle. mig ibland Israels banl.M. Ar icke s6.dant fordoldt når mig, och 52. Ty du skall få se landet tvårtifri ditt,

fors~ladt i minom håfvom? det jag Isl-aels barn gifver; men du skall35. Håmnden år min; jag skall vede1'gåI- 1 icke komma derin.

la~. p~ .si~. tid .~kall deras fot sli~ta; deras 33. CAPITLET.ofards tId ar nar, och det dem tillstundar J{OIe teøtamente oclt prophetil&.

skyndar sig. D ETTA år valsignelscn, der Mose, Guds36. Ty Herren varder domandes sitt f'olk, man, med vålsignade Israels barn for

och ofver sina tjenare skall han forbanna hans dod,sig; ty han varder anseendes, att de aro 2. Och sade: Herren år kommen af' Sinai,slått forg6.ngne, och hvarken de beslutnc, och ar dem uppg§.ngen af Seir; han areller n§.ion man år ofverblifven. framkommen irr!!. det berget Pamn, och ar37. Och man varder siigandes : H var aro kommen med mång tusend heliga; pi hans

deras ~dar; deras klippa, der de f\)rtroste h~ hand år en brinnande lag for dem.sig upp~? 3. O! hurn kar harver han folken; alle38. Af hvilkas offer de §,to det feta, och hans helige aro i dine hand, de skola sii.tta

drucko vin af dern.~ drickoffer; låt dem sig till dina fotter, och skola lii.ra ar dinomuppst~ och hjelpa eder,och beskarma eder. ordom.39. Sen I nu, att ja~ allena aret, och in- 4. Mose harver budit oss lagen, J~obs

gen Gud ar forutan mig;.i~ kan doda, och menighets arr.lefvande gora; jag kan sl5., och kan hela, 5. Och han var i Konun~vålde, och For-och ingen ar, som utu mine hand kan fria. stama for folket holl han tillhopa, samt med40. Ty jag villlyfta mina hand upp i him- Israels slii.!!;ter.

melen, och vill saga: Jag lefver evinner- 6. Ruben lefve, och do icke, och hans folkli~. vare (og-o.

41.Nii;rjagminssvard~ljungandehvetter, 7. Detta år J"uda vålsignelse; och hanoch mm hand tager till sh-affa; sft skall sade: Herre, hor J uda rost, och gor honomjag håmnas igen p§. mina fiendar, och ve- till en regent i sitt folk, och 16.t hans magtdergalla dem som mig hata. varda stora, och honom varde hulpet ifrå42. Jag skall gora mina pilar druckna af hans fiendar.

blod, och mitt svard skall ata kott, ofver 8. Qeh till Levi sade han: Din ratt ochde s~ blod, och ofver f"ångelset, och ditt ljus vare når dinom helga Man, den duofver tfenrlens blottade hufvud. fOrsokte i Massa, der I tråtten vid triito-43. Frojdens alle I som aron hans f'olk; vattnet. .

ty han varder håmnandes sina tjenares 9. Den som till sin f'ader, och till sinablod; och varder håmnandcs ofver sina moder sager: Jag ser dem Ultet; och ti"fiendar; och skall nidelig vara Bing folks aina brOder: Jag kanner dem intet; ochlande. till sin son: Jag vet intet ar honom; dø

160 DEUTERONOMION. CA-P. 34.øamIna MI1a din ord, och bevara ditt for- och hans annar åra hårnedre evinnerlig;bund. och han skall utdrifva din fienda for dig.10. De skala låra Jacob dina ratter, och och saga: Var forderfvad.

Israel din lag; de skala bara rokverk frJ.m 23. Israel skall allena trygger bo; Jacob!f"or dina naso, o~h heloffer p§. ditt altare. brun~ ska.l~. vara upp§. d~t land, Nom kornIl. Herre, valsIgna hans fonn!lgo, och l§.t och vm utI ar, och dess hlInmel sk:ill drypa

hans hånders gerningar behaga dig; sl§. ~.deras rygg sOnder, som satta siS upp emot 29; Val ar di~, Israel; ho ar din like? Ohonom, och dera.'i som hata honom, att de du folk, som Igenom Herran salig varder,icke skola kunna ratta sig upp. hvilken dins hjelps skald ar, och din!!

12. Och till BenJamin Bade han: Herrans segers sviird! Dine fiender skola fela, oehkiirkomne sko1a bo sakert: alltid skall han du skall trada in på deras hojder.akta upp§. honom, oeh skall bo emellan 34. CAPITLET.hans axlar. MOll! dor, b~r~f.I!'. Jorua iltfillet,13. Och till Joseph sade han: Hans land O CR Mose giCk utaf de Moabitet:S mark,

ligger i Herrans valsignelse; der aro adla upppå berget Nebo, uppå klInten atfrukter af himmelen, af daggene, och ar berget Pisga., tviirtemot Jericho), ochdjupet, som under ligger; Herren viste honom det hela landet liilead,i4. Der aro adla frukter ar. solene, och allt intill Dan;

Adla mogna frukter af m!l.nanom; 2. Och hela Naphthali, och Ephraims15. Och af de haga bergen a! beI!;~'Ilnelsen, land, och Manasse, och hela Judaland, allt

och af hagomen i evig tid; intill det ~tersta hafvet;16. Och adla frukter a! jordene, och hvad s: Ocli sGdernt, och den breda. iingdcn

derpå ar; hans n!l.d, som, bodde i buska- vid' Jericho PlI.lma stadsens, allt Ultillnom, komme arver Josephs hufvud, och Zoar..upp§. Nazirs hjessa ibland hans broder. 4. OCh Herren sade till honom: Detta ar17. Hans harlighet ar såsom en forstfodd det landet, som jag Abraham, Isaac och

oxe, oelI hans horn aro såsom enhornings- Jacob, svorit hafver, och S:lgt: Jag skallhorn; med dem skall han st§.nga folken gifva det dine siid. Du harver nu sett detihop intill landsens anda. Detta ar E- med din ogon; men du skall icke kommaphraims tiotusende, och Manasses tusende. ditofver.18. Och till Sebulon sade han: Sebulon, 5. Och sno blei Mose Herrans tjenare der

frojda dig af din ut~ång. Men Isaschar, dod i de Moabiters lande, efter HerranøfrOJda dig a! dina hyddor. ord.19. De skola kalla folk upp[ berget, och 6. Och han begrof honom uti dalenom uti

olfra der rattfårdighetenes offer; ty de de I'Ioabiters lande, emot Peors hus; oe,hskola SU~ lmfsens ymnighet, och de for- ingen harver fått veta hans gra! ant intilldolda. h!l.fvor i sandenom. denlia d~.20. Och till Gad sade han: Valsignad vare 7. Och Mose var hundrade och tjugu fir

den utrymmaren Gad; hau bor som ett B'ttmmal, d!l. han bier dod; hans. ogon vorolejon, och rofvar anD och hjessa. Intet mork vorden, och hans kinder voro21. Oeh han såg, att honom ett hufvud intetforfallna.

gifvet var; en lal'are, som ar fordold, och 8. Och Israels barn begretø Mose p§. dekom med folkens ofverstar, och skaffnde I'Ioabiters mark i tretio dagar; och deHerrans rattviso, och hans ratter med ~to- och klagodagar arver Mose vordoIsrael. fullkomnade.22. Och till Dan sade han: Dan, ett ungt 9. Men JOS118., Nurls son, vardt uppfy.lld

lejon; han skall fly ta af Basan. med vishetsanda; ty Mose bade l~ sma28. Och till Naphtlmli sade han: Naph- hii.11der på honom; och Israels barn lydde

thali skall harva nog, ehvad honom lyster, honom, och gjorde s!l.som Herren buditoch skall vara full med Herrans valsig- bade Mose.nelse; vesterut, och soderut skall hans 10. Och sedan stod ingen Prophete uppbesittning vara. i Israel, såsom Mose, den Herren kiinde24. Och till Asser sade han: Asser vare ansi~te mot ansi!!;te ;

valsignad med soner; han vare sina broder 11.:rill allahf\n~ tecken och under, tilltack, och doppe sin fot i oljo. hvilken Herren. honom. sande, att han25. Jern och koppar vare p~ hans skor; dem gora skulle l Egyptl land, p§. Pharao

din ålder vare s1Isom din ungdom. , och alla hans tjennre, och på allt hans26. Ingen Gud ar s!l.som dens starkas I land; Gud. den som sitter i himmelen, han vare 12. Och till an den må,gti~a hand, och

din hjelp; hans harlighet ar i skyn. stom syner, som Mose gjorde for he la Isl'~ls27. Det ar Guds boning a! begynnelsen, ogon.