Internordisk språkförståelse
förr och nu
Från grannspråk till främmande språk.Lund, 15 november 2013.
Kommunikationmellan närbesläktade språk
Bland närbesläktade språk förekommer ofta kommunikation som består av att samtalsparterna talar sitt eget språk och avkodar den något avvikande variant som den andre talar.
Vi talar ibland om semikommunikation, när man inte behöver kunna tala den andres språk, bara förstå det. Ofta uppstår (större eller mindre) problem i kommunikationen.
Sådan kommunikation förekommer över hela världen. • Spanska och portugisiska (i Europa och Sydamerika)• Ryska, vitryska och ukrainska• Många språk i norra Indien (nepali, punjabi, hindi, marathi etc.)• Arabiska talspråksvarianter• De skandinaviska språken
Kommunikationmellan närbesläktade språk
I princip kan sådana problem förekomma även när mycket närståendepersoner med mycket likartat talspråk kommunicerar.
Problemen vid semi-kommunikation kan vara av olika slag. Det kan finnas olikheter inom flera områden.
• Ljudsystemet• Ordförrådet• Grammatiken• Kunskaper och föreställningar (Vad är viktigt?)• Kulturella och sociala normer (Hur kommunicerar man?)• Attityder och status (Vilken är parternas relation?)
Språkgemenskap
Den nordiska språkgemenskapen har ofta fått stå modell för semi-kommunikation. Att den har fungerat så bra beror bl.a. på:
• likheter i själva språken (ljudsystem, ordförråd, grammatik)• likheter i normer, värderingar och samhälle• att de tre språken är någorlunda jämnstora.• att ”projektet” har stöttats politiskt och ekonomiskt.
SpråkgemenskapFör tusen år sedan förekom ganska säkert semi-kommunikation mellande germanska språken, så att skandinaver, tyskar och engelsmän talademed varandra på sitt eget språk. En isländsk grammatiker på 1200-taletskriver:
Dock skriver engelsmännen engelska med latinska bokstäver […]För att följa deras exempel, eftersom vi är av samma tungomål som de, trots att ett av våra språk har förändrats mycket eller båda något, har jag sammanställt ett alfabet för oss islänningar också.[min översättning]
SpråkgemenskapDen svenske krönikeskrivaren Olaus Petri skriver på 1530-talet i En Swensk Cröneka (s. 78):
Thet är ganska lijkt, ja thet kan och icke feela, at Tydzske, Swenske, Danske, Norske, haffua foordomdags alle warit itt folk, och ther är tungomålet noogh bewijs til, ty at i förtijdhen haffua the alle hafft itt tungomåll, än thå at thet är nw så förwandlat sedhan folket bleff åttskildt, som altijdh hända pläghar,
Olaus Petri har rätt: språkgemenskaper lever inte för evigt.Den skandinaviska språkgemenskapen har klarat sig mycket bra.• Skrivna standardspråk• Homogena samhällen• Politisk uppbackning
De skandinaviska språken
Norska
Danska Svenska
Ordförråd Ljudsystem
Undersökningar
1. Haugen (1953) gjorde en undersökning som baserades på självuppskattad förståelse. 2. Maurud (1976) gjorde den första stora undersökningen byggd på test av språkförståelse. 3. Delsing/Lundin Åkesson (2005) gjorde den andra stora under- sökningen baserad på test av språkförståelse. 4. Två specifika undersökningar av dansk-svensk språkförståelse är gjorda. Öresundsundersökningen (2001), och dess uppföljare: Zola Christensen/Bacquin 2013).
INS-undersökningen
• Invandringen
• Medielandskapet
• Skolan
Sedan 1970 har de skandinaviska länderna förändrats mycketpåtagligt. Detta var det främsta motivet till INS-undersökningen.
• Europeisering och globalisering
INS-undersökningen
012345678
Danskar Svenskar Norrmän
DanskaSvenskaNorska
Varför är norrmännen bäst?
1. Norskan ligger mellan svenskan och danskan.
2. Norrmännen har ett större intresse för grannländerna.
3. Norrmännen är mer vana vid språklig variation.
INS-undersökningen Engelska
3,864,39
6,14
4,60
Dan
mar
k
Sver
ige
Nor
ge
Ålan
d
Övr
Sve
nskfi
nl
2,14
7,01
4,03
Fins
ka F
inl
Färö
arna
Isla
nd
5,70
7,08 7,09
8,39
5,94
7,607,17
3,73
7,21
INS-undersökningen
5,936,62
3,59
4,54
Förä
ldr
Elev
er
Sv Sv No No
Danmark
Förä
ldr
Elev
er
7,266,86
4,965,55
Da Da No No
Sverige
Förä
ldr
Elev
er
Förä
ldr
Elev
er
7,92
6,73
7,98
6,88
Da Da Sv Sv
Norge
Förä
ldr
Elev
er
Förä
ldr
Elev
er
Grannspråksförståelse under trettio år
6,13
7,90
3,41
4,64
Mau
rud
1972
INS
2003
Sv Sv No No
Danmark
Mau
rud
1972
INS
2003
6,43
Da No
5,17
7,42
3,87
Da No
Sverige
Mau
rud
1972
INS
2003
Mau
rud
1972
INS
2003
Da
8,33
6,62
9,10
8,05
Da Sv Sv
Norge
Mau
rud
1972
INS
2003
Mau
rud
1972
INS
2003
Vårt samhälle har förändrats påtagligt sedan 1945:
Demokratisering (jämlikhet/jämställdhet) Invandring (arbetskraft/flyktingar) Globalisering och europeisering Teknikutveckling (nya tal- och
skriftspråksmedier)
Framtidsvy
Tal: - hjälp av prosodi, gester, mimik - omedelbar respons (språklig och annan) - obeständig (kan ej sparas) - lokal (kan ej flyttas)Skrift: - hjälp av interpunktion (fattigt) - långsam eller ingen respons - beständig (kan sparas) - mobil (kan flyttas)
Tal och skrift (traditionellt)
Demokratiseringen innebär ökad jämlikhet, jämställdhet och tolerans: - mindre klassklyftor - gemensam barnomsorg - ökad tolerans för språklig variationDen språkliga variationen minskar förmodligen på grund av minskade klassklyftor och gemensam barnomsorg, men den variation som finns accepteras mera.
Framtidsvy: demokrati
Invandringen innebär att många har nationalspråket som andraspråk. - andraspråkstalare har (i
genomsnitt)mindre ordförråd på svenska - språkvariationen ökar (multietnisk
varietet) - svenska blir viktigare än grannspråkenDen språkliga variationen ökar förmodligen på grund av invandringen, och många invandrare har större svårigheter med grannspråken.
Framtidsvy: invandring
Globaliseringen och europeiseringen innebär fler kontakter utanför Norden. - Nordens betydelse minskar - Engelskan blir viktigare
Kontakten med Norden blir relativt sett mindre.
Framtidsvy: globalisering
Nya talspråksmedier under 1900-talet - telefon (mobilt, respons - men mimik och gester
saknas) - radio (mobilt - men respons, mimik och gester saknas) - tv (mobilt, mimik, gester - men respons saknas) - mobiltelefon (mobilt, respons; mimik/gester saknas) - interaktiva telefontjänster (mobilt, begränsad
respons)
I någon mån har alla former av talspråk blivit möjliga att spara och därmed också förflytta.
Framtidsvy: nya medier
Nya skriftmedier under 1900-talet - e-post (viss mimik, relativt snabb respons) - sms (viss mimik, relativt snabb respons) - webb (chatt, forum, sociala medier etc.; snabb respons) - variabel information (text-tv; skyltar med tid,
temperatur, busstider m.m.; GPS; ingen respons)
Framför allt har möjligheten till snabb respons ökat, men mycket information kan nu också ges skriftligt i större utsträckning.
Framtidsvy: nya medier
Tal och skrift har alltså blivit mycket mera lika varandra.
Våra språkmöten förändras också kraftigt.
Framtidsvy: nya medier
Kommunikation inom gruppen blir enklare:◦ Nya medier: mobil, sms, mail etc.
Kommunikation med främlingar blir ovanligare:◦ Informativt: klockan, busstider, vägbeskrivning etc.◦ Socialt: tågkupé, restaurang, väntsal/väntrum
Kommunikation med främlingar blir vanligare i skrift (ofta på engelska):
◦ Chat, forum, sociala medier etc.
Gruppspråket stärks på standardspråkets bekostnad (→språkförändringar).
Språkmöten
Vad kan vi förvänta oss: Tätare gruppspråk och mindre kontakt med
främlingar borde innebära fler språkföränd-ringar.
Färre språkmöten med främlingar ger förstås också färre internordiska språkmöten.
Ökad skriftlig kommunikation med främlingar (ofta på engelska) borde främst ge nyord och engelska lånord.
Mångkulturalitet och globalisering borde ge fler lånord (och andra språkförändringar).
Framtidsvy
Det allra mesta talar för att de skandinaviska språken kommer att fortsätta glida ifrån varandra (genom språkförändringar och lånord). Vi får också färre direkta språkmöten med främlingar, och därmed även med andra nordbor.
Framtidsvy
Våra vapen mot detta är, som jag ser det:• standardspråken• skolan (kursplaner, lärarutbildning, språkpiloter etc.) • politisk styrning (konventioner, kommunikationer,
utbyten, kulturstöd etc.).