NATURRESERVATDALARNAS LÄN
Långfjälletsnaturreservat med
Töfsingdalens nationalpark
REGLER FÖR BESÖKARE I OMRÅDET
LÅNGFJÄLLETS NATURRESERVATInom reservatet är det inte tillåtet att:
• skada mark eller geologiska naturföremål,• störa djur och fåglar, gräva upp växter eller ta bort
lavar och mossor,• skada levande träd, döda träd eller fallna
trädstammar,• köra motorfordon i terräng eller på avstängd väg.
Snöskoter får dock köras på skoterled och tillåtna sjöar – se karta nästa sida,
• parkera husvagn eller fordon annat än på anvisade platser,
• använda isborr med förbränningsmotor,• klättra i bergsstup,• tälta eller elda utanför iordningställda
lägerplatser i särskilt markerat område – se röd markering på kartan.
TÖFSINGDALENS NATIONALPARKInom reservatet är det inte tillåtet att:
• skada mark eller geologiska naturföremål,• störa djur och fåglar,• plocka växter, bryta kvistar eller skada levande
eller döda träd,• elda, tälta, jaga eller fiska,• ta med okopplad hund,• köra med motorfordon.
Fullständiga föreskrifter finns i besluten över områ-dena. Kontakta Länsstyrelsen eller gå in på vår webb-plats för att läsa dessa.
LÅNGFJÄLLET OCH STORVÄTTESHOGNA – TOPPEN AV DALARNALångfjället och Töfsingdalen omfattar tillsammans en stor del av norra Dalarna. Från Frönberget, som är områdets sydligaste topp syns det skogs- och älvlandskap som är så karaktäristiskt för Dalarna.
Stora delar av reservatet är flacka lågfjäll med avrundade fjällformationer. Storvätteshågna, 1204 meter över havet, är Svealands högsta punkt.
Under istiden rörde sig isen över området i både nordvästlig och sydostlig riktning. Isen flyttade med sig stora mängder sand, sten och grus som avsattes under avsmältningsperioden. Särskilt framträdande är de horisontella strandlinjer som kan ses runt sluttningarna mot Grövelsjön. De härstammar från en större sjö som hade uppdämts av inlandsisen. I norr finns långsträckta ryggar av morän – rogenmorän. Dessa slingrande ryggar löper på många håll ut i sjöarna och bildar öar och uddar. Norr om Långfjället, inom Rogens naturreservat, finns det gott om dessa ryggar.
I det torra öppna landskapet finns ljungpipare, ängspiplärka och stenskvätta. Gluttsnäppan är vanlig i skogsområdenas små-myrar. Rödstjärten är en karaktärsfågel för den gamla tallsko-gen. I barrskogarna är lavskrikan vanlig. Det är en orädd fågel som gärna besöker rastande människor och tigger om mat. I sjöar och vattendrag finns änder som kricka, knipa och storlom.
Av de större däggdjuren är tamrenen vanligast. Älg, hare, ekorre, mård, mink, vessla och rödräv kan du också stöta på. Bland större rovdjur finns järv, björn och lo. Det finns en hel del fisk i sjöar och vattendrag. Öring, röd ing, harr, sik, abborre, gädda och lake är vanliga arter. Jakt och fiske
har gamla anor i området. Ett antal stenåldersboplatser och fångstgropar minner om gångna tiders verksamhet.
Bland fäbodarna i området förtjänar Ulvsätern vid Foskdalen ett särskilt omnämnande. Vid denna mycket vackert belägna fäbod har det även under senare år funnits betande djur på som-rarna.
På sin Dalaresa 1734 besöker Carl von Linné Grövelsjön och vandrar även in i Norge. Han konstaterar besviket att Dalafjäl-len botaniskt inte kan jämföras med de nordligare fjällen. Men just Silverfallet, nära norska gränsen, är ett undantag. Stränder-na är här översållade med fjällörter som stjärnbräcka, fjällruta, fjällsyra, fjällviol, svarthö, kung Karls spira och kvanne. Silver-fallet är väl värt ett besök!
I terrängen finns rester av vägar och stigar som vittnar om tidigare förbindelser mellan Norge och Sverige. En av dessa väg ar passerar Grövelsjöns sydspets och användes av Linné under sin Dalaresa.
TÖFSINGDALENTvärsöver Storåns dal syns en lummig och grön skog. Hela bergssidan är full av stora stenblock. Gammal tallskog klänger här bland dessa anhopningar av block.
Töfsingdalens nationalpark bildades redan 1930. Detta paradisiska ingenmansland mellan Hovden och Hävlingen är antagligen Sveriges minst besökta nationalpark. Det är synd, för även om terrängen är svårframkomlig är den dramatisk och vacker. Många träd är upp mot 500 år gamla, en del döda,
På sommaren hör du säkert ljungpiparens vemodiga visslande över heden.
Utsikt över Töfsingdalens dalgång.
Hävlingen ligger spegelblank under en stilla höstdag. Gamla döda tallar är vanliga.
På vandring längs Linnéstigen från Grövelsjöns fjällstation.
NATURRESERVAT I DALARNAS LÄN
LÅNGFJÄLLET MED TÖFSINGDALENS NATIONALPARK
Tillsammans med angränsande skyddade områden – Rogen i Jämtland och Femundmarka i Norge – bildar Gränslandet ett fem kvadratmil stort område med höga naturvärden. Det har även stor betydelse för friluftslivet.
Foto
: Naturcentrum
Foto
: Nat
urce
ntru
m
Foto
: Naturcentrum
Foto
: Marcus E
lmerstad
Foto
: Marcus E
lmerstad
Foto
: Örjan Stefansso
n
Producerad av Länsstyrelsen Dalarna 2015, reviderad 2016; Upplaga: 2000 exemplar. Tel 010-225 00 00 Omslagsbild: Stefan Hamréus
Från Hågåns dal ända bort till Härjedalsgränsen breder en stor och flack slätt ut sig. Detta omkring 100 km2 stora myrlandskap med glest tallbevuxen ljunghed, heter Juttulslätten. Här kan vandraren verkligen finna tystnaden och ensamheten och samtidigt ha stor chans att få se många olika fåglar och kanske en och annan orädd älg.
Mora
Idre
Långfjället och Töfsingdalen
Gränslandet
men fort farande pampiga där de står silvergrå och vridna. Var annars finns sådan natur? Skogen längs Töfsingån är frodig och rik på blommor tack vare en näringsrik berggrund.
Mer information om Långfjället och Töfsingda-len finns på Gränslandets webbplats – www.graens-landet.se, på webbplatsen www.sverigesnationalpar-ker.se, och i boken Landet bortom tiden av Tomas Ljung.
VÄLKOMMEN TILL LÅNGFJÄLLETS NATURRESERVAT OCH TÖFSINGDALENS NATIONALPARK
OBS! Tältning och eldning är i ett område från Töfsingdalen till Våndsjön, endast tillåtet på särskilt angivna platser. Området är markerat med röd streckad linje på kartan på andra sidan. www.lansstyrelsen.se/dalarna www.graenslandet.se
. .. . . . ... .
. . . . . . . . . ..
..
....
....
.
. . . . .
. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . .
. . . . .
. .
..
......
. . . .
. ..
........
. . . . . . . . . . . . .. .. . . . . .
.....
. . . . .
.
. . . . . . . . .. . . . .
. . .. . . . . .. ..
.
. . . . . ..........
.
....
. . .
. . .
. .
..
..
. .
. . . . . . ..
..
......... . . . . . . . . . .
. . .
..
. .. .
.
..
. .
................. . .
. .. . . . .
. . .
...........
0 3 km++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
+++++
Hävlingen
SlagusjönSlyvvenjäevrie
Övre
Hågåsjön
Yttre FjätsjönStor-Fjätan
Hågåån
Juttulsjön
Stor-Våndsjön
Särsjön
Storån
Grötvall-
sjön
Grövelsjön
Grövlan
Töfsingen
Hisjön
Foskan
778
763
539
Slyvventjahke
RävtjärnsvålenHågåvålen
Pråahta
Jakobs-höjden
Lillvätteshågna O
nne Gealta
Hällsjövålen
Storvätteshågna G
ealtaFosksjö-kläpparna
Vältet
Grundags-
vålen
Hällsjö-
berget
Ulvåsen
Granåsen
Frönberget
Pråahta
1129
11031204
10701183
1070
1053D
jupgravstöten
1061
Våndsjöstugorna
Hävling-
stugorna
Grövelsjön
SlättenFoskdalen
Fjätvallen
Björnliden
Storsätern
Skäråsen
Juttulslätten
Klutsjön
Hällsjöfors
Foskros
Sågliden
Valdalsbygget
Hågådalen
Rogenstugan 10 km
Bredåsjön 5 km
Flötningen 22 km
NORGESVERIGE
Idre 13 km
Idre 15 km
Valdalen 4 km Sylen 6 km
Sörvattnet 2 kmSpångkojan
Siljanskojan
Storrödtjärnttningsstuga
aoch vinterled
edr snöskoter
elser för eldning
i hela lusive ett
elsjön. s på m
arkerad H
ävlingen enska del.
Foto: Kentaroo Tryman
Karta: N
aturcentrum A
B
Jeartanjaevrie
Töfsingdalensnationalpark
I Långfjällso
mråd
et bed
river Idre nya sam
eby renskö
tsel året om
. Det
är landets syd
ligaste sam
eby. R
enar finns över hela fjällom
rådet p
å so
mm
aren. Vintertid
håller de till nere i sko
gsland
et.
++
På g
ränsen till den no
rska nationalp
arken Gutulia lig
ger
Vald
alsbyg
get, en g
amm
al fjällgård
och fäb
od
. Där kan
du få en välfö
rkänt vila efter en skidtur eller vand
ring
över Dyllen, d
en sydvästra utlö
paren av Lång
fjällets naturreservat.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
sssjjjjöjöBreBreBreBreBreBreBreBrererererererereBreBreBrerrererBreBrererereerererreBreBrerereBrerererereBreedddddddddddddddddåddådåddåddådåddådådådåddådådådådådåddådådåådådåsdåsdåsdåsdåsjjjj5
LÅN
GFJÄ
LLETS N
AT
UR
RE
SER
VA
T
ME
D TÖ
FSIN
GD
ALE
NS N
AT
ION
ALPA
RK
FFoto: Kentaroo Tryman
1061
Vinterfiske vid
Hävling
en är en m
ycket po
pulär fritid
saktivitet i o
mråd
et. Har d
u tur kan du d
ra up
p b
åde rö
ding
och ö
ring.
Dala fjällfiskeko
rt gäller fö
r alla länets fjällreservat o
ch finns att kö
pa d
är fiskekort säljs.
Fjällkvanne.
Skoterfö
rbud
gäller i hela natur-
reservatet, inklusive ett om
råde
kring G
rövelsjöns b
y. Skoter får
framfö
ras på m
arkerad sko
terled
samt p
å Hävling
en och (sjö
n) G
rövel sjöns svenska d
el.
Foto: Naturcentrum
Foto: Stefan Hamréus
Foto: Marcus Elmerstad +++
Söd
ra Kung
sleden, so
m lö
per
geno
m hela D
alafjällen, går
geno
m Lång
fjället. Läs mer o
m
leden i särskild
fold
er, utgiven av
Läns styrelsen.
Här ko
mm
er Söd
ra K
ungsled
en in söd
erifrån. V
interleden g
år över Såg
liden, so
mm
erleden
över Vald
alsbyg
get.
Här ko
mm
er Söd
ra K
ungsled
ens vinterled
ut från Långfjället o
ch g
år vidare no
rrut, in i R
og
ens naturreservat.
Här ko
mm
er Sö
dra K
ungsled
ens so
mm
arled ut.
Hjälp
telefon
Turiststuga, övernattning
sstuga
Uthyrning
sstuga
Raststug
a, nöd
stuga
Vind
skydd
Markerad
som
mar- o
ch vinterled
Markerad
som
marled
Markerad
vinterled
Påb
juden sko
terled
Lämp
lig färd
väg fö
r snösko
ter
Särskilda b
estämm
elser för
eldning
och tältning
Reservatsg
räns
Riksg
räns
Recommended