NATURRESERVATDALARNAS LÄN

Långfjälletsnaturreservat med

Töfsingdalens nationalpark

REGLER FÖR BESÖKARE I OMRÅDET

LÅNGFJÄLLETS NATURRESERVATInom reservatet är det inte tillåtet att:

• skada mark eller geologiska naturföremål,• störa djur och fåglar, gräva upp växter eller ta bort

lavar och mossor,• skada levande träd, döda träd eller fallna

trädstammar,• köra motorfordon i terräng eller på avstängd väg.

Snöskoter får dock köras på skoterled och tillåtna sjöar – se karta nästa sida,

• parkera husvagn eller fordon annat än på anvisade platser,

• använda isborr med förbränningsmotor,• klättra i bergsstup,• tälta eller elda utanför iordningställda

lägerplatser i särskilt markerat område – se röd markering på kartan.

TÖFSINGDALENS NATIONALPARKInom reservatet är det inte tillåtet att:

• skada mark eller geologiska naturföremål,• störa djur och fåglar,• plocka växter, bryta kvistar eller skada levande

eller döda träd,• elda, tälta, jaga eller fiska,• ta med okopplad hund,• köra med motorfordon.

Fullständiga föreskrifter finns i besluten över områ-dena. Kontakta Länsstyrelsen eller gå in på vår webb-plats för att läsa dessa.

LÅNGFJÄLLET OCH STORVÄTTESHOGNA – TOPPEN AV DALARNALångfjället och Töfsingdalen omfattar tillsammans en stor del av norra Dalarna. Från Frönberget, som är områdets sydligaste topp syns det skogs- och älvlandskap som är så karaktäristiskt för Dalarna.

Stora delar av reservatet är flacka lågfjäll med avrundade fjällformationer. Storvätteshågna, 1204 meter över havet, är Svealands högsta punkt.

Under istiden rörde sig isen över området i både nordvästlig och sydostlig riktning. Isen flyttade med sig stora mängder sand, sten och grus som avsattes under avsmältningsperioden. Särskilt framträdande är de horisontella strandlinjer som kan ses runt sluttningarna mot Grövelsjön. De härstammar från en större sjö som hade uppdämts av inlandsisen. I norr finns långsträckta ryggar av morän – rogenmorän. Dessa slingrande ryggar löper på många håll ut i sjöarna och bildar öar och uddar. Norr om Långfjället, inom Rogens naturreservat, finns det gott om dessa ryggar.

I det torra öppna landskapet finns ljungpipare, ängspiplärka och stenskvätta. Gluttsnäppan är vanlig i skogsområdenas små-myrar. Rödstjärten är en karaktärsfågel för den gamla tallsko-gen. I barrskogarna är lavskrikan vanlig. Det är en orädd fågel som gärna besöker rastande människor och tigger om mat. I sjöar och vattendrag finns änder som kricka, knipa och storlom.

Av de större däggdjuren är tamrenen vanligast. Älg, hare, ekorre, mård, mink, vessla och rödräv kan du också stöta på. Bland större rovdjur finns järv, björn och lo. Det finns en hel del fisk i sjöar och vattendrag. Öring, röd ing, harr, sik, abborre, gädda och lake är vanliga arter. Jakt och fiske

har gamla anor i området. Ett antal stenåldersboplatser och fångstgropar minner om gångna tiders verksamhet.

Bland fäbodarna i området förtjänar Ulvsätern vid Foskdalen ett särskilt omnämnande. Vid denna mycket vackert belägna fäbod har det även under senare år funnits betande djur på som-rarna.

På sin Dalaresa 1734 besöker Carl von Linné Grövelsjön och vandrar även in i Norge. Han konstaterar besviket att Dalafjäl-len botaniskt inte kan jämföras med de nordligare fjällen. Men just Silverfallet, nära norska gränsen, är ett undantag. Stränder-na är här översållade med fjällörter som stjärnbräcka, fjällruta, fjällsyra, fjällviol, svarthö, kung Karls spira och kvanne. Silver-fallet är väl värt ett besök!

I terrängen finns rester av vägar och stigar som vittnar om tidigare förbindelser mellan Norge och Sverige. En av dessa väg ar passerar Grövelsjöns sydspets och användes av Linné under sin Dalaresa.

TÖFSINGDALENTvärsöver Storåns dal syns en lummig och grön skog. Hela bergssidan är full av stora stenblock. Gammal tallskog klänger här bland dessa anhopningar av block.

Töfsingdalens nationalpark bildades redan 1930. Detta paradisiska ingenmansland mellan Hovden och Hävlingen är antagligen Sveriges minst besökta nationalpark. Det är synd, för även om terrängen är svårframkomlig är den dramatisk och vacker. Många träd är upp mot 500 år gamla, en del döda,

På sommaren hör du säkert ljungpiparens vemodiga visslande över heden.

Utsikt över Töfsingdalens dalgång.

Hävlingen ligger spegelblank under en stilla höstdag. Gamla döda tallar är vanliga.

På vandring längs Linnéstigen från Grövelsjöns fjällstation.

NATURRESERVAT I DALARNAS LÄN

LÅNGFJÄLLET MED TÖFSINGDALENS NATIONALPARK

Tillsammans med angränsande skyddade områden – Rogen i Jämtland och Femundmarka i Norge – bildar Gränslandet ett fem kvadratmil stort område med höga naturvärden. Det har även stor betydelse för friluftslivet.

Foto

: Naturcentrum

Foto

: Nat

urce

ntru

m

Foto

: Naturcentrum

Foto

: Marcus E

lmerstad

Foto

: Marcus E

lmerstad

Foto

: Örjan Stefansso

n

Producerad av Länsstyrelsen Dalarna 2015, reviderad 2016; Upplaga: 2000 exemplar. Tel 010-225 00 00 Omslagsbild: Stefan Hamréus

Från Hågåns dal ända bort till Härjedalsgränsen breder en stor och flack slätt ut sig. Detta omkring 100 km2 stora myrlandskap med glest tallbevuxen ljunghed, heter Juttulslätten. Här kan vandraren verkligen finna tystnaden och ensamheten och samtidigt ha stor chans att få se många olika fåglar och kanske en och annan orädd älg.

Mora

Idre

Långfjället och Töfsingdalen

Gränslandet

men fort farande pampiga där de står silvergrå och vridna. Var annars finns sådan natur? Skogen längs Töfsingån är frodig och rik på blommor tack vare en näringsrik berggrund.

Mer information om Långfjället och Töfsingda-len finns på Gränslandets webbplats – www.graens-landet.se, på webbplatsen www.sverigesnationalpar-ker.se, och i boken Landet bortom tiden av Tomas Ljung.

VÄLKOMMEN TILL LÅNGFJÄLLETS NATURRESERVAT OCH TÖFSINGDALENS NATIONALPARK

OBS! Tältning och eldning är i ett område från Töfsingdalen till Våndsjön, endast tillåtet på särskilt angivna platser. Området är markerat med röd streckad linje på kartan på andra sidan. www.lansstyrelsen.se/dalarna www.graenslandet.se

. .. . . . ... .

. . . . . . . . . ..

..

....

....

.

. . . . .

. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . .

. .

..

......

. . . .

. ..

........

. . . . . . . . . . . . .. .. . . . . .

.....

. . . . .

.

. . . . . . . . .. . . . .

. . .. . . . . .. ..

.

. . . . . ..........

.

....

. . .

. . .

. .

..

..

. .

. . . . . . ..

..

......... . . . . . . . . . .

. . .

..

. .. .

.

..

. .

................. . .

. .. . . . .

. . .

...........

0 3 km++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++

Hävlingen

SlagusjönSlyvvenjäevrie

Övre

Hågåsjön

Yttre FjätsjönStor-Fjätan

Hågåån

Juttulsjön

Stor-Våndsjön

Särsjön

Storån

Grötvall-

sjön

Grövelsjön

Grövlan

Töfsingen

Hisjön

Foskan

778

763

539

Slyvventjahke

RävtjärnsvålenHågåvålen

Pråahta

Jakobs-höjden

Lillvätteshågna O

nne Gealta

Hällsjövålen

Storvätteshågna G

ealtaFosksjö-kläpparna

Vältet

Grundags-

vålen

Hällsjö-

berget

Ulvåsen

Granåsen

Frönberget

Pråahta

1129

11031204

10701183

1070

1053D

jupgravstöten

1061

Våndsjöstugorna

Hävling-

stugorna

Grövelsjön

SlättenFoskdalen

Fjätvallen

Björnliden

Storsätern

Skäråsen

Juttulslätten

Klutsjön

Hällsjöfors

Foskros

Sågliden

Valdalsbygget

Hågådalen

Rogenstugan 10 km

Bredåsjön 5 km

Flötningen 22 km

NORGESVERIGE

Idre 13 km

Idre 15 km

Valdalen 4 km Sylen 6 km

Sörvattnet 2 kmSpångkojan

Siljanskojan

Storrödtjärnttningsstuga

aoch vinterled

edr snöskoter

elser för eldning

i hela lusive ett

elsjön. s på m

arkerad H

ävlingen enska del.

Foto: Kentaroo Tryman

Karta: N

aturcentrum A

B

Jeartanjaevrie

Töfsingdalensnationalpark

I Långfjällso

mråd

et bed

river Idre nya sam

eby renskö

tsel året om

. Det

är landets syd

ligaste sam

eby. R

enar finns över hela fjällom

rådet p

å so

mm

aren. Vintertid

håller de till nere i sko

gsland

et.

++

På g

ränsen till den no

rska nationalp

arken Gutulia lig

ger

Vald

alsbyg

get, en g

amm

al fjällgård

och fäb

od

. Där kan

du få en välfö

rkänt vila efter en skidtur eller vand

ring

över Dyllen, d

en sydvästra utlö

paren av Lång

fjällets naturreservat.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

sssjjjjöjöBreBreBreBreBreBreBreBrererererererereBreBreBrerrererBreBrererereerererreBreBrerereBrerererereBreedddddddddddddddddåddådåddåddådåddådådådåddådådådådådåddådådåådådåsdåsdåsdåsdåsjjjj5

LÅN

GFJÄ

LLETS N

AT

UR

RE

SER

VA

T

ME

D TÖ

FSIN

GD

ALE

NS N

AT

ION

ALPA

RK

FFoto: Kentaroo Tryman

1061

Vinterfiske vid

Hävling

en är en m

ycket po

pulär fritid

saktivitet i o

mråd

et. Har d

u tur kan du d

ra up

p b

åde rö

ding

och ö

ring.

Dala fjällfiskeko

rt gäller fö

r alla länets fjällreservat o

ch finns att kö

pa d

är fiskekort säljs.

Fjällkvanne.

Skoterfö

rbud

gäller i hela natur-

reservatet, inklusive ett om

råde

kring G

rövelsjöns b

y. Skoter får

framfö

ras på m

arkerad sko

terled

samt p

å Hävling

en och (sjö

n) G

rövel sjöns svenska d

el.

Foto: Naturcentrum

Foto: Stefan Hamréus

Foto: Marcus Elmerstad +++

Söd

ra Kung

sleden, so

m lö

per

geno

m hela D

alafjällen, går

geno

m Lång

fjället. Läs mer o

m

leden i särskild

fold

er, utgiven av

Läns styrelsen.

Här ko

mm

er Söd

ra K

ungsled

en in söd

erifrån. V

interleden g

år över Såg

liden, so

mm

erleden

över Vald

alsbyg

get.

Här ko

mm

er Söd

ra K

ungsled

ens vinterled

ut från Långfjället o

ch g

år vidare no

rrut, in i R

og

ens naturreservat.

Här ko

mm

er Sö

dra K

ungsled

ens so

mm

arled ut.

Hjälp

telefon

Turiststuga, övernattning

sstuga

Uthyrning

sstuga

Raststug

a, nöd

stuga

Vind

skydd

Markerad

som

mar- o

ch vinterled

Markerad

som

marled

Markerad

vinterled

Påb

juden sko

terled

Lämp

lig färd

väg fö

r snösko

ter

Särskilda b

estämm

elser för

eldning

och tältning

Reservatsg

räns

Riksg

räns