8/4/2019 Rapport - Med ny energi
1/30
Rapport
Med ny energi
Om behovet av att stlla om Vrldsbankens
energipolitik r en ramgngsrik
attigdomsbekmpning
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
2/30
Stockholm 2011
Text: Gran Ekl
Projektsamordning och textgranskning:Gran Ek, Sara Svensson, Naturskyddsreningen
Layout: Carina Grave-Mller, Naturskyddsreningen
Omslagsfoto: Istockphoto
ISBN: 978-91-558-0053-6
Producerad med ekonomiskt std rn Sida. Sida har ej medverkat i utormningen av publikationenoch tar ej stllning till de sikter som ramrs.
Frord 1
Inledning 2
Energiattigdomen 4
Investeringsbehovet 6
Vrldsbankens energiportlj 7Mer rnybar energi... 8
... men nnu mer a ossil 10
Vem gynnas ? 12
Vrldsbankens energipolicy 14
En ny energistrategi 16
Fattigdomsbekmpning som bieekt eller ml? 17
Utvinning r utveckling? 20
Vrldsbankens roll i en grn energirevolution 22
Rekommendationer till svenska beslutsattare 24
Fotnoter 25
Reerenser 26
Innehll
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
3/30
1
Mer n var emte mnniska p jorden saknar ortarande
tillgng till elektricitet.1 2,7 miljarder mnniskor mer n
halva beolkningen i utvecklingslnderna mste orta-
rande rlita sig p ved, jordbruksavall, kodynga och andra
lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat.
2
Det rbde ineektivt och hlsoarligt, srskilt drabbade r kvin-
nor och barn. En kad tillgng til l energi r ett mste r att
vrldens attiga ska kunna sin rttmtiga del av utveckling
och vlstnd. En trygg och sker energirsrjning ger er
och bttre inkomstmjligheter, och rutsttningar r en
hgre produktivitet. Energirsrjningen har ven avg-
rande betydelse r hlsa, utbildning och jmstlldhet.
En analys av Vrldsbankens investeringar i ossil res-
pektive rnybar energi visar att valet av energik llor och
energibrare spelar en stor roll r i vilken mn produktio-
nen bidrar till att gra mera energi tillgnglig r attigamnniskor. Samt att den enskilt viktigaste aktorn r att ge
era mnniskor tillgng till elektricitet r att det fnns ett
lngsiktigt tagande rn regeringar och myndigheter om
att elektriferingen r en prioriterad utvecklingsrga.
Srskilt viktigt r det att stdja staten som den centrala ak-
tren r att planera och rankra en elektrifering genom
ppna processer och med brett olkligt deltagande.3
Siror rn Bank Inormation Center (BIC)4 visar att
Vrldsbankens ln till ossila projekt kat med 400 procent
mellan 2006 och 2010 (rn 1.5 miljarder til l 6.6 miljarder
USD) och att 2010 var ett rekordr vad gller utlning till
kolkratprojekt som uppgick till hela 4.4 miljarder USD.
Sverige har ett omattande kunskaps- och erarenhets-
utbyte med Vrldsbanken och betraktar institutionen som
en ledare i den globala kampen mot attigdomen. Sveriges
positiva syn p Vrldsbanken tog sig bl.a uttryck i det strs-
ta svenska bidraget ngonsin i den senaste pyllnaden av
bankens ond r utlning till de attigaste lnderna, IDA,
under 2010. Sverige har tagit sig att bidra med 7,4 miljarder
kronor r kommande tresperiod, vilket gr Sverige til l det
nionde strsta givarlandet .Naturskyddsreningen granskar i denna rapport vilket
genomslag utvecklingen av Vrldsbankens energipolicies
och -riktlinjer har hat p investeringarna under det se-
naste rtiondet. Den vergripande slutsatsen r att den f-
nansiering som gr till ossila energislag, och som orta-
rande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stortsett inte alls bidrar till rverkligandet av bankens uppdrag
att bekmpa attigdomen. Bankens kommande energistra-
tegi mste istl let prioritera investeringar som bidrar til l att
attiga mnniskor r kad tillgng t ill energi, och okusera
p kostnadseektiva och miljvnliga tekniklsningar som
ger positiva sociala eekter.
Naturskyddsreningen anser att Vrldsbanken i sin nya
energistrategi mste lgga ast principer och prioriteringar
som mycket tydligare n tidigare kombinerar de vergripan-
de utvecklingsmlen med en glasklar inriktning p attig-
domsbekmpning med hjlp av investeringar i attiga mn-niskors tillgng till energi rn hllbara energikllor. Strategin
mste bygga p att maximera de eekter som just Vrldsbanken
kan uppn, p ett stt som kompletterar investeringar och
initiativ rn andra institutioner, av stater och i de privata och
ideella sektorerna. Detta kan Banken bl.a bidra till genom att
stlla sig i spetsen r En grn energirevolutionsom med
hjlp av en global ond r eed-in tarier inriktar sig direkt
p att ka attiga mnniskors tillgng p rnybar energi rn
sol, vind och eektivare anvndning av biobrnslen utirn
ett rslag rn UN-DESA som Naturskyddsreningen hel-
hjrtat stder, denna id beskrivs utrligt p sida 22.
Att Sverige r nrvarande innehar den nordisk/baltiska
stolen i Vrldsbankens styrelse ger oss srskilt goda rut-
sttningar att pverka den nya strategin och vi hoppas att
de rekommendationer som terfnns p sida 24 kommer att
beaktas i policydiskussionerna i den nordisk/baltiska valk-
resten!
Svante Axelsson,Generalsekreterare, Svenska Naturskyddsreningen
Frord
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
4/30
Mednyenergi
2
Vrldsbanken r vrldens enskilt strsta rmedlare av ut-
vecklingsbistnd. Att bekmpa attigdomen str i centrum
r Vrldsbankens uppdrag. Banken anvnder, enligt egen
utsago, FN:s Millennieml r utveckling6 som ml och
mttstock r att mta sina resultat.7
En rutsttning r att miljarder mnniskor ska kunna
ta sig ur attigdomen r att de r til lgng till ndamlsen-
liga och trygga energitjnster som de har rd med. Men inte
minst beroende av klimatkrisen str Vrldsbanken nu ven
inr utmaningen att skerstlla att deras insatser r attka attiga mnniskors tillgng ti ll energi i strsta mjliga
mn bygger p energikllor med en minimal k limat- och
miljpverkan.
Den globala energianvndningen uppskattas komma att
ka med 45 procent mellan 2006 och 2030. Industrilnderna
inom OECD vntas svara r bara 13 procent av den k-
ningen, medan 87 procent antas ga rum i attigare lnder.
Enligt samma scenario kommer de attigare lnderna, ut-
anr OECD, att svara r 97 procent av de kade koldiox-
idutslppen.8
FN:s klimatkonvention erknner tydligt utvecklingsln-
dernas rtt att ka sina utslpp om det r ndvndigt r att
tillgodose deras utvecklingsbehov.9 Men att tillhandahl la
elektricitet r att til lgodose de grundlggande behoven hos
alla mnniskor som idag saknar ti llgng till el skulle nd
bara ka vrldens elrbrukning med 2 procent, medan de
globala koldioxidutslppen skulle ka med en enda procent-
enhet.10
Det r likvl angelget att utvecklingslnderna i strsta
mjliga mn kan tillgodose sina energibehov rn kllor som
orsakar minsta mjliga utslpp och andra miljskador.
Vrldsbanksgruppen (se Faktaruta 1) spelar en stor och
vxande roll som fnansir av investeringar utvecklingsln-
dernas energiproduktion och rsrjning. Frn att ha inves-
terat i storleksordningen 2 miljarder USD om ret i brjan
av 2000-talet har nivn de senaste ren stigit till ca 8 miljar-der ren 2008-2009, och hela 13 miljarder 2010.
Men resultaten av investeringarna r otillredsstllande,
ur ett attigdomsperspektiv svl som r miljn. Trots att
banken under mer n ett rtionde lovat kade satsningar p
ren och rnybar energi och att tillhandahlla energitjns-
ter till attiga mnniskor s grs merparten av investering-
arna ortarande i ossila energikl lor, och med kommersi-
ella och betalningsstarka kunder som rmsta mlgrupp.
2009 inledde Vrldsbanken en revidering av strategin r
sina insatser inom energisektorn, och en ny energistrategi
kommer att presenteras under 2011. versynen innebr enviktig mjlighet r banken att styra om sina investeringar
till rnybar energi med en tydlig inriktning p att ti llgo-
dose attiga mnniskors behov.
Inledning
Vrt uppdrag r att bekmpa fattigdomen, med pas-
sion och professionalism fr bestende resultat, och
att hjlpa mnniskor hjlpa sig sjlva och sin milj...
Om oss p Vrldsbankens hemsida
5
Solpanel p taket till Kyainya rskola i Kenya. Foto: Solaraid
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
5/30
Mednyenergi
3
Denna rapport granskar vi lket genomslag utvecklingen av
Vrldsbankens energirelaterade policies och riktlinjer har
hat p investeringarna under det senaste rtiondet. Den
vergripande slutsatsen r att den fnansieringen som gr
till ossila energislag, och som ortarande dominerarVrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte a lls bi-
drar til l rverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa
attigdomen. Den nya strategin mste istllet prioritera in-
vesteringar som bidrar til l att attiga mnniskor r kad
tillgng ti ll energi, och okusera p kostnadseektiva och
miljvnliga tekniklsningar som ger positiva sociala e-
ekter.
Faktaruta 1: Vrldsbanksgruppen
Vrldsbanken bildades, liksom Internationella Valutaonden (IMF), som resultat av rhandlingar i BrettonWoods i USA 1944. Sytet var att de nya institutionerna skulle bidra till ekonomisk stabilitet och teruppbygg-
nad eter andra vrldskrigets slut. Vrldsbanken r idag egentligen samlingsnamnet r tv institutioner:
The International Bank or Reconstruction and Development, IBRD, som ger ln p marknadsvillkor tillmedel- och lginkomstlnder, och
The International Development Association, IDA, som ger ln till lginkomstlnder p mjuka eller kon-cessionella villkor.
I Vrldsbanksgruppen ingr ven den alltmer betydande International Finance Corporation, IFC, som inansie-rar privata retags investeringar i utvecklingslnder. IBRD, IDA och IFC leds av en gemensam styrelse. Denordiska och baltiska lnderna delar p en styrelsepost, som r nrvarande (eb 2011) innehas av svenskaAnna Brandt.De mindre medlemmarna i gruppen r Multilateral Investment Guarantee Agency, MIGA , som tillhandahllerriskrskringar, och tvistlsningsmekanismen International Center or Settlement o Investment Disputes.
Barn p en skola i Malawi hlsar koordinatorn r ett solenergiprojekt
vlkommen. Projektet har bidragit till att skolan r rsta gngen har
tillgng till elektriskt ljus. Med det extra ljuset de r p kvllarna r-
bttras utbildningsmjligheterna. Foto: Solaraid.
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
6/30
Mednyenergi
4
Mellan ren 1800 och 2000 trettiodubblades energirbruk-
ningen i vrlden. Under samma period kade den samlade
BNP r alla vrldens lnder hundraalt. Men trots all denna
tillvxt lever ortarande halva beolkningen i utvecklings-
lnderna 2,5 miljarder mnniskor under den globalaattigdomsgrnsen p 2 dollar per person och dag.11
Tillgngen till energi r lika ojmlikt rdelad: en ge-
nomsnittlig svensk rbrukar mer energi n 30 personer i
Bangladesh, eller 12 personer i Tanzania.12 Fr elrbruk-
ningen r det nnu vrre: en svensk motsvarar dr ver 100
innevnare i Bangladesh, och nstan 200 tanzanier.
1,4 miljarder mnniskor - mer n var emte mnniska p
jorden - saknar ortarande tillgng till elektricitet.14
I Arika sder om Sahara har bara 30 procent av hushllen
tillgng ti ll elektricitet. Fr Sydasien r andelen 60-65 pro-
cent. Vrldsbanken konstaterar att om den nuvarande tren-
den bestr s kommer hlten av lnderna i Arika sder om
Sahara nnu r 2050 inte att ha ntt mlet att ge alla til lgngtill elektricitet, och antalet mnniskor som inte har elektri-
citet kommer att ortstta ka nda till 2030.15
2,7 miljarder mnniskor mer n halva beolkningen i
utvecklingslnderna mste ortarande rlita sig p ved,
jordbruksavall, kodynga och andra lokalt tillgngliga
brnslen nr de ska laga sin mat.16 Det r bde ineektivt
och hlsoarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn.
Energiattigdomen
2,7 miljarder mnniskor mste ortarande rlita sig p ved, jordbruksavall, kodynga och andra lokalt tillgngliga brnslen nr de ska laga sin mat. Det r
bde ineektivt och hlsoarligt, srskilt drabbade r kvinnor och barn. Hesna Hana p bilden har i ett projekt, stttat av Vrldsbanken i Bangladesh,kunnat inrskaa en biogasspis.
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
7/30
Mednyenergi
5
Tillgng till energi r en avgrande aktor r mnniskors
vlbefnnande. En trygg och sker energirsrjning ger er
och bttre inkomstmjligheter, och rutsttningar r en
hgre produktivitet. Energirsrjningen har ven avg-
rande betydelse r hlsa, utbildning och jmstlldhet.
Mnga kvinnor och ickor anvnder era timmar per dag
r att samla brnsle till matlagning, tid som de istllet
skulle kunna anvnda till exempelvis skolgng eller arbete
i jordbruk och andra produktiva sysselsttningar. Kvinnor
och ickor r ocks srskilt utsatta r de lutroreningar
som orsakas av rbrnningen, srskilt nr matlagningen
sker inomhus. Enligt WHO orsakar lutroreningar inom-
hus 1,6 miljoner rtida ddsall rligen. Det r lika mnga
ddsall som i tuberkulos, och er n i malaria. Av dessa r
59 procent kvinnor, och 900 000 barn under em r.17
Eekterna av den ojmlika energitillgngen kan tydligt
avlsas i statistiken. Lnder med en lg rbrukning har
mycket lga vrden p FN: s index r mnsklig utveckling
(HDI). Men r dessa lnder leder en ngot hgre energir-
brukning ti ll mycket betydande kningar i HDI. kad till-
gng til l energi r ett mste r att vrldens attiga ska kunna
sin rttmtiga del av utveckling och vlstnd. Om attiga
mnniskors energibehov inte tas p allvar s minskar r-
utsttningarna r att bekmpa attigdomen, liksom ven
att n era andra utvecklingsml. Fr att kunna uppn FN:s
millennieml att mellan 1990 och 2015 halvera andelen
mnniskor som lever i extrem attigdom p mindre n en
dollar om dagen mste ytterligare 395 miljoner mnniskor
tillgng till elektricitet och en miljard till bttre energi-
alternativ r matlagning, skriver OECD:s energiorgan IEA
i sin senaste rsrapport.18
Graen visar hur FN:s index r mnsklig utveckling (HDI, Human Development index) kar med tillgngen p energi.
Klla: World economic and social survey 2009, FN.
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
8/30
Mednyenergi
6
Investeringsbehovet
Den rdgivande gruppen om energi och k limatrndring-
ar, som FN:s generalsekreterare tillsatte r att belysa r-
gorna inr FN-konerensen om Mil lenniemlen 2010, kom
i sin slutrapport19 ram till att omkring 35-40 miljarder
USD behver investeras rligen ram till 2030 r att uppnmlet om moderna energitjnster r att mta alla mn-
niskors grundlggande energibehov.20 Cirka 15 av dessa
miljarder antogs behva ges som gvobistnd r investe-
ringar och kapacitetsuppbyggnad i de minst utvecklade
lnderna. Resterande ca 20-25 miljarder behver tillhanda-
hllas som ln r oentliga och privata investeringar, ut-
ver den fnansiering som nd kommer att fnnas tillgng-
lig utan srski lda insatser.
Investeringar p sammanlagt 700 miljarder dollar kan
lta mycket, men som generalsekreteraren noterat utgr det
bara 3 procent av de rvntade globala energiinvestering-arna under samma 20-rsperiod.21
S lt oss investera rnutigt. Vi mste prioritera rtt,
konstaterar Ban Ki-Moon. FN:s generalrsamling har r
vrigt utlyst 2012 som det Internationella ret r hllbar
energi t alla.22
Investeringar i en eektivare energianvndning r ocksangelgna r att den til lgngliga energin att rcka lng-
re, minska energikostnaderna och minimera energianvnd-
ningens miljpverkan. Enligt FN-rapporten behver lg-
inkomstlnderna investera 30-35 miljarder USD om ret i
eektivisering, och medelinkomstlnderna hela 140-170
miljarder. ven dessa siror gller investeringar utver bu-
siness as usual. Att eektivisera energianvndningen r
vanligen lnsamt, konstaterar rapportrattarna, men de
kan krva stora kapitalinsatser som betalar av sig rst eter
ngra r. Fr attiga lnder r problemet att kapitalkostna-
derna ota r hga, och de behver drr tillgng till fnan-siering p rmnligare villkor.
Montering av solceller p tak i Bangladesh. P lokalkontoret r retaget Grameen Shakti (sv. byenergi) strmmar bestllningarna p nya sm solcellssys-
tem r hemmet in eter skrdarna d smbrukarna har lite extra pengar att spendera. Foto: Anders Fristrm
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
9/30
Mednyenergi
7
Vrldsbankens utlning till energisektorn lg under de r-
sta em ren p 2000-talet omkring 2,4 mi ljarder USD per
r, vilket var en tredjedel lgre n genomsnittet p 1990-
talet. P direkt initiativ rn bankens styrelse lanserades
2003 en plan r kade investeringar i inrastruktur. Planenbidrog till att bankens energifnansiering dreter kat kra-
tigt.23 Budgetren 2008 och 2009 investerades 8,2 respek-
tive 8,3 miljarder USD mer n en tredubbling jmrt med
i brjan av decenniet. 2010 kade investeringarna kratigt,
till 13 miljarder.24
I de senaste rens siror ingr ven en kande del av f-
nansiering via Vrldsbanken til l mnga nya klimatonder.
I mars 2010 hade 13 givare utlovat 6,1 miljarder USD i anslag
till bankens Climate Investment Funds, CIF.25 Vrldsbanken
administrerar dessutom 13 olika onder r utslppshandel,
till et t sammanlagt vrde av 2,3 miljarder USD.26
Men de kade investeringarna rklaras inte bara av att
banken satsat p energi och kl imat. De r ven en speglingav Vrldsbanksgruppens kratigt stigande omsttning.
Mellan 2006 och 2009 nstan rdubblades den samlade
utlningen rn de tre strsta institutionerna IBRD, IDA
och IFC rn 30 t ill 57,5 miljarder USD, r att 2010 hamna
p ver 70 miljarder. Energiinvesteringarnas andel av om-
sttningen har under perioden pendlat mellan 11 och 21
procent.
Vrldsbankens energiportlj
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
10/30
Mednyenergi
8
Vrldsbanken har lnge tt utst skarp kritik r att deras
fnansiering p energiomrdet alltr ensidigt gtt till utvin-
ning, transport och anvndning av ossila brnslen.
Frnybar energi och energieektivisering stod i brjan av
2000-talet bara r omkring 5 procent av investeringarnaSedan FN:s toppmte om hllbar utveckling, i
Johannesburg 2002, inte lyckats enas om ngon meningsull
strategi eller taganden r att ka til lgngen p ren energi
tog en mindre grupp lnder ett initiativ som ledde ram till
en internationell konerens om rnybar energi i Bonn 2004.
Vrldsbanken deltog p konerensen, och lovade d att ka
sina investeringar i ny rnybar energi (se rklaring i
Faktaruta 2) och energieektivisering med i genomsnitt 20
procent per r under ren 2005-2009. Som utgngsvrde
valde dock banken ret 2001, vilket hndelsevis var det
bland de regende tio ren d banken investerat allra
minst i rnybar energi och eektivisering. Ltet innebar
drr bara att investeringarna skulle ka til l 520 miljoner
USD 2009 ett belopp som aktiskt lg under vad bankenhade investerat r 2000.27
Utlningen til l nya rnybara energikllor och energie-
ektiviseringen har lyckligtvis kat betydligt mer n s, rn
i genomsnitt 750 miljoner per r 2005-07 till drygt 2,7 mil-
jarder per r under perioden 2008-2010.
Investeringarna i storskalig vattenkrat ligger under
samma perioder kring 500 mi ljoner per r, dock med stora
variationer mellan de enskilda ren.28
Mer rnybar energi...
Naturgastankning i Bangladesh. Foto: Anders Fristrm
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
11/30
Mednyenergi
9
Tabell: Vrldsbankens investeringar i ossil energi, rnybart och eektivisering, miljoner USD. Sirorna inkluderar saminansiering med Globala
miljonden (GEF) och Vrldsbankens klimatonder. Klla: Energy Data p http://go.worldbank.org/ERF9QNT660 den 11 mars 2011.
* Sammanrkning av invester ingar i ossil energi rn Mainhardt-Gibbs (2010).
Faktaruta 2: Nya frnybara energikllor
Termen nya rnybara energikllor avser i rsta hand:
modern, eektiv och uthllig anvndning av biomassa vattenkratverk som r mindre n 10 MW och som uppyller WCDs riktlinjer geotermisk energi vindkrat solkrat och solvrme energi som utvinns ur tidvatten och havsvgor
Till de energikllor som kallas r rnybara, men som inte ingr i den nya deinitionen, hr rmst:
storskalig vattenkrat mindre vattenkratverk som inte uppyller WCD-kraven ineektiv, icke-uthllig anvndning av biomassa
De nya rnybara energikllorna kan ha lera rdelar n att vara just rnybara. Det gller kanske srskilt iutvecklingslnder dr de kan bidra till att
minska belastningen p kvinnor, som ota r slita hrt r att samla ved och andra lokalt tillgnligabrnslen
rbttra inomhusmiljn genom eektivare rbrnning och mindre rk ka sjlvrsrjningen r mnniskor som idag betalar en stor del av sin inkomst r otogen, batterier och
stearin- eller vaxljus ka antalet arbetstillllen i energisektorn minska den orutsgbarhet som ljer av kratiga prissvngningar p ossila brnslen, och srbarheten
hos centraliserade system r energidistribution
Klla: The Future is Renewable Declaration or Renewables 2004. Citizens United or Renewable Energy andSustainability (CURES)
2006 2007 2008 2009 2010
Energiutlning 4653 3604 7545 8328 13013
Fossil energi* 1505 1551 3137 3042 6577
% av energiutlningen 32 43 42 36 51
Eektivisering 761 262 1192 1711 1771Nya rnybara 344 421 473 1571 1584
% av energiutlningen 23 19 22 39 26
Storskalig vattenkrat 250 751 1007 177 284
Andel investerad i tillgng 22 34 25 26 8
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
12/30
Mednyenergi
10
Bankens hgsta rsnotering r ny rnybar energi och e-
ektivisering 3,355 miljarder USD r 2010 r bara mar-
ginellt hgre n investeringen i ett enda av bankens senaste
kolprojekt.
Mellan 2006 och 2010 mer n yrdubblades Vrlds-banksgruppens utlning till projekt baserade p ossila
brnslen rn 1,5 miljarder till 6,6 miljarder USD. En del
av den dramatiska kningen har sin rklaring i Bankens
ln 2010 p 3 miljarder dollar till Eskoms gigantiska kol-
kratverk i Sydarika, men ven utan detta projekt har ut-
lningen ti ll ossilprojekt rdubblats de senaste em ren.
En annan tydlig trend r den kade utlningen til l just
kolsektorn. r 2006 och 2007 svarade kolet r mindre n
10 procent av fnansieringen till ossilbaserade projekt. 2008
och 2009 hade andelen kat till 33 respektive 32 procent.
Till ljd av Eskom-lnet rdubblades denna andel, som r
2010 landade p 67 procent.29
Vrldsbankens std till kolbrytning har dock varit myck-et litet under det senaste decenniet. Nr banken 2001 initie-
rade sin Extractive Industries Review EIR en oberoende
versyn av bankens engagemang i olje-, gas- och gruvsekto-
rerna; se Faktaruta 3 rdde i praktiken ett inormellt stopp
r all sdan fnansiering. Sedan EIR presenterade sin rap-
port, med rslag p att stoppet permanentades, har nd en
viss utlning ortsatt. Enligt Vrldsbanken motsvarar den
dock bara 0,2 procent av energifnansieringen.30
... men nnu mera ossil
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
13/30
Mednyenergi
11
Faktaruta 3: Extractive Industries Review
Fr att bemta en omattande kritik utirn tillsatte Vrldsbanken 2001 en oberoende granskning av bankens enga-
gemang i olje- kol och gruvindustrierna. Utvrderingen, Extractive Industries Review (EIR), leddes av Indonesiens
tidigare miljminister Emil Salim. Den grundlggande frgan att besvara var om Vrldsbankens std till dessa sekto-
rer kan vara renlig med bankens vergripande ml om en hllbar utveckling och attigdomsbekmpning.
Eter tv rs arbete kom EIR ram till att Vrldsbanken br ortstta stdja projekt inom dessa sektorer bara om
ett antal strikta villkor r uppyllda.31 Ngra av de viktigaste r:
Staten i det berrda landet eller lnderna mste ha tillrcklig kapacitet och vilja att hantera de sociala, miljms-
siga och administrativa risker som projekten medr. Banken skall endast stdja projekt som gynnar alla berrda
lokala grupper, inklusive urbefolkningar, kvinnor och omrdets fattigaste, och dessa ska ha gett sitt uttryckliga
medgivande r projekten.
Reglerna r social utveckling och miljskydd mste bli starkare n vad Banken krver idag. Vissa av Bankens
policies behver revideras, andra kompletteras med nya krav och riktlinjer. Banken mste infra ett absolut stopp frstd till projekt som pverkar knslig natur, och ingen tvngsryttning av mnniskor skall rekomma.
Banken mste integrera respekten r mnskliga rttigheter i alla sina policyomrden, och anlita oberoende be-
dmare r att verifera att mnskliga rttigheter respekteras i alla projekt. Banken skall inte engagera sig i projekt
om ursprungsolkens rtt att ga och kontrollera sina resurser inte r skerstllda.
Slutligen mste Bankens utlning fokuseras p en vergng till frnyelsebar energi, och till fossilgas som ett ver-
gngsbrnsle. Konkret rekommenderas banken:
att avveckla all utlning till oljeutvinning senast r 2008, och inte gra ngra ytterligare investeringar alls i
kolbrytning
att prioritera ln r utveckling av rnybara energikllor, projekt som minskar utslpp, ren energiteknik,
energieektivisering och sparande
att ka investeringarna i rnybar energi med 20 procent per r
I sitt formella svar p utredningen skrev Vrldsbankens ledning att bankens fortsatta engagemang i utvinningsindu-
strierna skulle bli mer selektivt och lgga strre vikt vid attiga mnniskors behov, och vid att rmja en ekonomiskt
och miljmssigt hllbar utveckling. Banken skulle dock ortstta att fnansiera investeringar i bde olje- och kolin-
dustrierna, med argumentet att banken d kan verka r att dessa industrier blir bttre p att ta miljhnsyn och
bidra till att minska attigdomen. Men ven om Banken stllde sig allmnt positiv till en bttre kontroll av utveck-
lingseekter och miljpverkan, s avvisades de esta av utvrderingens rslag p bindande regler exempelvis
om att berrda grupper rst skall ge sitt medgivande till projekten och rbud.32
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
14/30
Mednyenergi
12
Vem gynnas?
Hur terspeglas d Vrldsbankens uppdrag att bidra til l
att bekmpa attigdomen i energiinvesteringarna? I hur
stor utstrckning bidrar de till att ge attiga mnniskor till-
gng til l de energitjnster de behver r sitt vlbefnnande
och utveckling? Och har valet av energislag ngon bety-delse r utallet?
Budgetren 2000-2008 investerade Vrldsbanken, enligt
egna uppgiter, sammanlagt 3,949 miljarder USD i projekt
som sytade til l att ka til lgngen p energi r attiga mn-
niskor.33 Baserat p bankens egna berkningsgrunder mot-
svarar det ca 20 procent av energiutlningen.
Nstan hl ten 1,866 miljarder avsg att ka attiga
mnniskors tillgng till elektricitet. Denna sira r dock
antas vara verdriven, etersom banken rknar med att alla
investeringar i kad elproduktion i lginkomstlnderna
bidrar till att attiga r kad tillgng p el (r medelin-komstlnder rknas dremot enbart projekt som har kad
tillgng som direkt syte).34
Men r att avgra om och nr investeringar bidrar till
kad tillgng krvs en betydligt bttre analys. Ngra all-
mnt accepterade kriterier fnns inte, men organisationen
OilChange International har uti rn en rad olika kllor
(dribland Vrldsbanken) sammanstllt och anvnt ett
antal indikatorer:
Projekt som har som ml att ge ett antal lginkomst-
hushll til lgng till nya energitjnster
Projekt som kar ti llgngen p energi r verksam-
heter som r viktiga r de attiga, t ex skolor, hlso-
kliniker och telekommunikation
Projekt som kar tillrlitligheten i energirsrj-
ningen i lginkomstomrden eller till verksamheter
som r viktiga r de attiga
Projekt som sytar ti ll att gra energitjnster ekono-
miskt til lgngliga r attiga mnniskor, til l exempel
genom riktade subventioner
Ytterligare aktorer som indirekt kan indikera att attiga
mnniskor r kad tillgng ti ll energi r nr elntet byggs
ut till rstder och landsbygdsomrden, eller utbyggnad av
energirsrjningen i omrden som inte r anslutna till
elntet.
35
Fossil energi till industrin...
OilChange International publicerade i slutet av 2010 en
granskning av Vrldsbankens fnansiering av projekt base-
rad p ossil energi, utirn perspektivet att t illgodose at-
tiga mnniskors behov av energi.36 Granskningen omattar
26 projekt inom utvinning av olja och gas (men ej kol),
kra tproduktion och verring samt sektorstd. OilChange
har hr anvnt de ovan beskrivna indikatorerna, men ven
bett Vrldsbanken att redovisa sin egen bedmning projekt
r projekt.Fr energiportljen i sin helhet anger Banken att 15 pro-
cent av investeringarna under ren 2009 och 2010 sytar ti ll
att ka ti llgngen till energi r attiga mnniskor. Delvis
p grund av det stora Eskom-projektet, som inte har ngot
sdant syte, sjnk dock andelen rn ver 25 procent 2009
til l endast 7,7 procent 2010.
Oljeutslpp, Rukpokwu, Nigeria. Enligt miljorganisationer och Nigerias re-
gering har mer n 9 miljoner at rolja spridits via utslpp i Nigerdeltat och
drabbat miljontals mnniskors uppehlle. Foto: Oilwatch
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
15/30
Mednyenergi
13
Vrldsbanken gr dremot sjlv bedmningen att inget av
de kol- eller oljebaserade projekt man fnansierat under
dessa tv r bidrar till att ka att iga mnniskors energitill-
gng. I samtliga all dr anvndarna av den producerade
energin identiferas s rr det sig om industriel la och kom-mersiella anvndare.
Vad gller ossilgas anger Vrldsbanken att tv projekt (i
Bangladesh respektive Nigeria)bidrar till kad energitill-
gng r attiga mnniskor. Bedmningen irgastts dock
av OilChanges utredare som pekar p att projekten sytar
till att producera ytterligare elektricitet till befntliga stads-
nt, men att attiga omrden inte r anslutna till dessa nt
och det inte ingr ngra tgrder r att vidga kretsen av
anvndare.
... och frnybart till de fattiga
Endast inom den rnybara sektorn vatten- och solkrat
fnns projekt som svl Banken som OilWatchs utredare
menar kommer att ka attiga mnniskors tillgng till
energi.ven om underlaget r begrnsat till endast tv r r
trenden nd tydlig: valet av energikllor och teknik har
betydelse r vem som gynnas av investeringarna. En kad
satsning p rnybar energi har bttre rutsttningar att
gynna attiga mnniskor, medan en avveckling av stden
till ossila energislag inte skulle medra att attiga grupper
inte r tillgng till energi.
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
16/30
Mednyenergi
14
Vrldsbanken saknar idag en sammanhllen energistrategi.
Bankens engagemang i energisektorn styrs istllet av ett er-
tal dokument av olika karaktr och varierande aktualitet.
Redan 1999 antog banken en specifk miljstrategi r
energisektorn, Fuel or Thought (FFT), som ortarande gl-ler. Tv r senare inarbetades huvudelementen rn denna
strategi dels i bankens bredare miljstrategi Making
Sustainable Commitments: An Environment Strategy or
the World Bank, dels i programdokumentet The World Bank
Groups energy program: poverty alleviation, sustainability,
and selectivity, ett som utgr en inormell energistrategi. 37
Fuel or Thought slog ast att Vrldsbanken skulle driva
p r en mer hllbar energianvndning, och til lsammans
med lntagarlnderna prioritera insatser vars bidrag till
attigdomsbekmpning och andra utvecklingsml var tyd-
liga och omedelbara. Den satte dremot inte upp ngrakvantitativa ml eller tidtabeller r att omorientera ban-
kens energiinvesteringar, som d nstan uteslutande gick
till ossil energi. Tyngdpunkten i dokumentet ligger sna-
rare p behovet av struktur- och policyreormer inom en-
ergisektorn, och inte minst r att ka utrymmet r aktrer
inom den privata sektorn.
Under samma period var Vrldsbanken reml r skarp
kritik r sin roll som fnansir och pdrivare dels r byggetav stora dammar (rmst r vattenkra t och bevattning),
dels inom gruvindustrin (inklusive utvinningen av kol, olja
och gas). Tillsammans med Internationella naturvrdsu-
nionen (IUCN) tog banken initiativ till den oberoende
Vrldskommissionen om dammar (WCD), som lmnade
sin rapport i november 2001.38
Ngra mnader dessrinnan utsg Vrldsbanken ven
en oberoende kommission med uppdrag att lmna rekom-
mendationer om bankens ortsatta engagemang i olje-,
kol- och gruvindustrierna. Denna Extractive Industries
Review (EIR) lmnade sin rapport i november 2003 (seaktaruta 3).39
Vrldsbankens svar p de bda rapporterna har det gemen-
samt att banken, samtidigt som den stl ler sig bakom en del
Vrldsbankens energipolicy
Cana Brava-dammen r en av sju dammar i Rio Tocantins i Brasilien. Dammen byggdes 2002 . Fortarande vntar ler n 1 300 mnniskor p ersttning r
sin mark och p mjligheter till ett nytt liv. I Brasilien har ler n 1 miljon mnniskor rlorat sin mark i samband med dammbyggen, ca 70 % av dem har
aldrig tt ngon kompensation r deras rlust. Foto: Anders Fristrm
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
17/30
Mednyenergi
15
generella principer och slutsatser, avvisar ngra av de re-
kommendationer som skulle ha strst betydelse r ram-
tida projekt och prioriteringar exempelvis kravet p att
lokalbeolkningar ska ges mjlighet att ge sitt medgivande
innan nya projekt startas.
40
Rekommendationerna harocks bara delvis integrerats i bankens policies inom res-
pektive sektor.
Ineffektiva strategier
G8-mtet i skotska Gleneagles 2005 gav Vrldsbanken i
uppdrag att, til lsammans med andra utvecklingsbanker,
utarbeta ramverk r investeringar i renare och eektivare
energiteknik och kade investeringar i rnybar energi.
Resultatet blev ett Investment Framework or Clean Energy
and Development (CEIF);41 som presenterades 2006.
Vrldsbankens tolkning av begreppet ren energi inneat-tar dock alltirn nya kol- och gaskratverk till krnkrat
och storskalig vattenkrat, och hgsta prioritet lggs vid
investeringar som r fnansiellt attraktiva. Ramverket
betonar ter behovet av reormer inklusive en utkad han-
del med utslppsrtter som sytar till att stimulera pri-
vata investeringar inom energisektorn. Naturskydds-
reningen har dock, liksom mnga andra bedmare, pekat
p att sdana strategier av sig sjlva inte r eektiva verktyg
r att kanalisera resurser till attiga lnder eller att til lhan-
dahlla energi till resurssvaga grupper.42 Ngra mnader
eter lanseringen kompletterades Vrldsbankens dokument
med en rdjupad analys av instrument och strategier r
att ka attiga mnniskors tillgng til l energi. Samtidigt som
banken gr bedmningen att dess befntliga instrument r
tillrckliga s resls att en handlingsplan behver utarbe-
tas, med srskilt okus p Arika sder om Sahara.43
2008 antog Vrldsbanken ven ett strategiskt ramverk
r utveckling och klimatrndringar Development and
Climate Change: A Strategic Framework or the World Bank
Group (DCCSF),44 och en Sustainable Inrastructure Action
Plan (SIAP).45
Fokus r DCCSF ligger p tgrder r att minska kli-
matpverkan, och p anpassning ti ll klimatrndringar.
Ramverket ska, med garlndernas ord, hjlpa Vrldsbanken
att ull lja sitt centrala uppdrag att rmja ekonomisk till-
vxt och minska attigdomen.46
Genom DCCSF tar sig banken nu att ka fnansieringenav nya rnybara energikl lor och eektivisering med i ge-
nomsnitt 30 procent per r.
Samtidigt aviseras kad fnansiering r vattenkrat, utan
hnvisning till WCD eller ngra andra nya riktlinjer annat
n att k limatriskerna med dammarna ska analyseras. Med
detta avses dock inte risken r att dammarna bidrar till
klimatproblemen47 tvrtom klassas vattenkra t som low-
carbon projects utan bara de risker som klimatrnd-
ringarna medr r dammarnas skerhet och lnsamhet.
Banken hller ven ppet r ortsatt std till kolkrat,
rutsatt: att projekten har pvisbara utvecklingseekter,
ssom kad energiskerhet, minskad elbrist eller
kad eltillgng r attiga mnniskor
att std ven ges r att utveckla projekt med mindre
klimatpverkan, och r att utreda mjligheter
att til lgodose elbehov genom eektivisering och
sparande
att alla realistiska alternativ till den billigaste lsning-
en underskts, och det saknas fnansiering rn gi-
vare r att tcka merkostnaden r dyrare alternativ
att den mest klimatvnliga tillgngliga tekniken
anvnds, och
att metoder utvecklas r att rkna in external iteter
(t ex de ekonomiska konsekvenserna av miljpver-
kan) i analysen av projekt.48
Kolprojekt kan ti ll och med std genom bankens Clean
Technology Fund (CTF) en uttalad klimatond som ven
den lanserades 2008 om investeringarna anses bidra til l
minskade utslpp av vxthusgaser (jmrt med konven-
tionella kolkratverk) och kra tverken har beredskap rkoldioxidlagring.49
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
18/30
Mednyenergi
16
En ny energistrategi
Trots de 10 senaste rens strida strm av policydokument
r Vrldsbanksgruppen nu i rd med att utarbeta en ny
samlad strategi r sitt arbete inom energisektorn. I oktober
2009 publicerades ett Energy Strategy Approach Paper
(ESAP) som underlag r en rad regionala konsultationer,som hlls under rsta halvret 2010.50 Ett utkast til l ener-
gistrategin skulle ha oentliggjorts i oktober 2010, men i
ebruari 2011 skriver banken att det kommer att presenteras
rst till senvren.51
Parallellt med energistrategin revideras ven bankens mil-
jstrategi rn 2001.52 I augusti 2009 publicerades ett under-
lag ti ll en rsta runda av konsultationer.53 Ett utkast till
miljstrategin ska presenteras i mitten av 2011.
Den strategi som resls i ESAP har tv huvudsakliga ml :
att ka ti llgngen och plitligheten i energirsrj-
ningen att bidra till en omstllning mot miljmssigt mer
hllbara energisystem I dessa tv mlsttningar koncentreras, enligt dokumentet,
de centrala aspekterna av 1999 och 2001 rs strategier.
Banken konstaterar att universell ti llgng till energi r en
ouppndd utmaning, men utster sig bara att bemda
sig om (strive to) att bidra till att vrldens attiga r t ill-
gng till moderna energitjnster. Det r ett milt uttryckt
ga utvrderingsbart ml.
ESAP hvdar i rbigende att mlen i 2001 rs energistra-
tegi om kad tillgng till el, minskad koldioxidintensitet och
minskad energiintensitet har uppntts. Men inte minst med
tanke p att dokumentet slr ast att tillgngen till mo-
derna och plitliga energitjnster kommer att ortstta vara
rsta prioritet s r resonemangen anmrkningsvrt ritt
rn reektioner kring eekterna av de senaste tio rens
investeringar r att iga mnniskors energitillgng i stort,
och inte minst r sjlva attigdomen. Dokumentet identi-
ferar dessutom kade inkomster som den rmsta strategin
r att ka attiga mnniskors tillgng till energi. Detta stm-
mer illa med de erarenheter som dragits tidigare, svl av
andra internationella institutioner som i bankens egna ut-vrderingar.
Huset i en by i Uganda r resultatet av ett solenergiprojekt som drivit s av
elever rn Chalmers i samarbete med Rda korset. Byn har hat problem
med rekventa och ibland lngvariga strningar p deras tidigare enda el-
klla, i orm av en enda elkabel som kapas. Solpaneler har placerats p ta-
ket som producerar el till byborna s att de kan ladda sina mobiler r en
liten slant. Energin som genereras driver ven ett par datorer som inns i
huset. Foto: Johan Persson
Elen som genereras av solpanelen p taket anvnds till att driva ett par
datorer som installerats i huset och r att byborna mot en liten summaska kunna ladda sina mobilteleoner. Foto: Holger Jonasson
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
19/30
Mednyenergi
17
Som den tidigare redovisade analysen av hur Vrldsbankens
investeringar i ossil respektive rnybar energi visat, s
spelar valet av energikllor och energibrare stor roll r i
vilken mn produktionen bidrar til l att gra mera energi
tillgnglig r attiga mnniskor.Satsningar p ossileldad kondenskrat och storskalig
vattenkrat tenderar att i rsta hand leverera strm till n-
ringslivet srskilt elintensiv industri och strre retag
och till en urban medel- och verklass. Utv inning av os-
sila brnslen r liksom ven vissa vattenkratsprojekt ota
inriktad p export snarare n p lokala behov.
Vrldsbankens ortsatta investeringar i ossil energi och
storskalig vattenkrat rsvaras i huvudsak med tv argu-
ment. Bda argumenten har hittills ven tt std i den o-
fciella svenska hllningen se aktaruta 4.
Det rsta argumentet r att det r mottagarlndernasprioriteringar som ska styra bankens utlning. Och det r
rvisso sant att utvecklingslndernas representanter i
Vrldsbankens styrelse hittills har motsatt sig inskrnk-
ningar i bankens mjligheter att fnansiera ossilbaserade
energiprojekt. ven delar av civi lsamhllet i utvecklings-
lnderna argumenterar mot sdana bindande regler, d de
uppattas som att den rika vrlden inskrnker attiga ln-
ders valmjligheter p ett stt som inte har std i FN:s kli-
matkonvention. De senares invndningar r dock snarast
av ormell art, etersom dessa organisationer nd vill se en
snabb omstyrning av bankens investeringar till rnybar
energi som bttre ti llgodoser attiga mnniskors behov.
Det andra argumentet som ven anges som rmsta skl
till utvecklingslndernas motstnd handlar om att kad
energiproduktion och/eller energiexport r ndvndiga r
att mjliggra en ekonomisk tillvxt. Bakom detta ligger den
s kallade trickle down-tanken: att delar av ett vxande
vlstnd i samhl let i stort sipprar ner till samhllets lgre
skikt. Fattiga mnniskor antas gynnas genom att eterrgan
p varor och arbete kar, och att staten r strre resurser r
att tillhandahlla utbildning, vrd och andra tjnster.
Men ven i de all sdana investeringar aktiskt bidrar til l
en til lvxt som ven kommer de attiga til lgodo (i avsnittet
utvinning r utveckling diskuteras varr export av en-
ergirvaror snarare hmmar tillvxt och utveckling), s r
det inget som per automatik lserproblemen med tillgngtill energi.
Att attiga mnniskor r kade inkomster r bara en
bland era rutsttningar r att de ska kunna ka sin en-
ergianvndning. ven om energi ota r betydligt billigare
n i industri lnderna en kWh el kostar i de esta utveck-
lingslnder 20-30 re s rcker en inkomst strax ver at-
tigdomsstrecket nd inte lngt. Mnniskor som bara har
tillgng ti ll el rn generatorer och batterier betalar dess-
utom ota mngdubbelt mer per kWh n de som r anslut-
na till elntet.
En kad betalningsrmga r heller ingen universal-lsning om man bor dr utbudet av tillgngliga energitjns-
ter r begrnsat. kad ti llgng till decentraliserade och
smskaliga energilsningar r en viktig del i attigdomsbe-
kmpningen, menar FN:s utvecklingsprogram UNDP.54
International Energy Agency, IEA, menar att det behvs
nya och riktade insatser r att attiga mnniskor ska kunna
sina energibehov tillgodosedda. Utan sdana insatser
menar IEA att antalet mnniskor som mste rlita sig p
traditionella brnslen r sin matlagning kommer att ka,
rn 2,7 till 2,8 miljarder r 2030. Antalet mnniskor utan
tillgng til l el kommer bara att minska rn 1,4 till 1,2 mil-
jarder.55
Effektivare strategier
ven rn Vrldsbanken sjlv fnns behovet av medvetna
satsningar och strategier r att ka mnniskors tillgng till
energi dokumenterat. En rsk analys av bankens investe-
ringar inom detta omrde beskriver satsningar p att ana-
lysera attiga mnniskor energibehov, och att utveckla ram-
verk, institutioner och metoder r riktade insatser.
Elektrifering av landsbygden, policyreormer r att ge st-
Fattigdomsbekmpning som bieekt eller ml?
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
20/30
Mednyenergi
18
dernas attiga tillgng till energi, och ett rnyat okus p
brnslen r matlagning pekas srski lt ut. Behovet av att i
allmnhet ka energiproduktionen noteras, men str inte i
centrum. Samtidigt noterar rapporten att det fnns stora
brister i uppljningen och utvrderingen av mnga ener-giprojekt, vilket gr det svrt att bedma i vilken grad de
rmjar utveckling och bidrar till uppyllelsen av millen-
niemlen.56
En analys som Vrldsbanken ltit gra inr versynen av
energistrategin kommer ram till att den enskilt viktigaste
aktorn r att ge era mnniskor tillgng till elektricitet r
att det fnns ett lngsiktigt tagande rn regeringar och
myndigheter om att elektriferingen r en prioriterad utveck-
lingsrga. Rapporten pekar kanske ngot rvnande
srskilt p vikten av att stdja staten som den centrala akt-
ren r att planera och rankra en elektrifering genomppna processer och med brett olkligt deltagande.57
Det r drr angelget att de resurser som Vrldsbanken
rogar ver koncentreras p att fnansiera insatser med ett
tydligt okus p utveckling och attigdomsbekmpning. Att
bygga ut elnten till omrden dr har mjlighet att kon-
sumera srskilt mycket el kan vara lnsamt p lngre sikt,men ter sig knappast optimalt r en vinstdriven investe-
rare. Decentraliserade energilsningar, inklusive ristende
elproduktion, r i mnga lgen det mer realistiska alterna-
tivet r landsbygden, men kan behva std r att v idareut-
vecklas och anpassas till lokala rutsttningar. Riktade och
tidsbegrnsade subventioner kan skapa en kritisk massa som
gr det mjligt att ortstta utbyggnaden p mer marknads-
mssig bas. Nr attiga mnniskor r kad tillgng til l en-
ergi kan de ocks behva std r att anvnda den produk-
tivt, och drmed rd att betala r mer energitjnster.58
Det r ocks angelget att Vrldsbankens pengar anvnds
strategiskt, i betydelsen dr de gr mest skillnad. Behovet
av stora initiala investeringar r en aktor som bromsar
utbyggnaden av rnybar energi, ven om dritkostnaderna
r lga och investeringarna lnsamma p lngre sikt.
Detsamma gller r mnga lnsamma investeringar i e-
ektivisering. Problemet r strre i utvecklingslnder n hos
oss, etersom kostnaderna r att ti llgng till kapital ge-
nerellt r hgre. Vrldsbanken, som kan erbjuda fnansie-
ring p jmrelsevis rmnliga villkor, kan gra betydligt
strre skillnad hr n genom att som nu investera mer-parten av sina medel i olja, kol och gas.
Installering av solpanel p en klinik p n Chole utanr Tanzanias kust.
Foto: Solaraid
Ett nyinstallerat solenergisystem i en klinik p n Chole utanr Tanzanias
kust. Foto: Solaraid
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
21/30
Mednyenergi
19
Faktaruta 4: Sveriges hllning
Sveriges regeringar har i huvudsak uttryckt sitt std till Vrldsbankens energiarbete under de senaste tio ren, och
ven rsvarat beslut som inneburit grnt ljus r ortsatta storskaliga satsningar p ossil energi. Den socialde-
mokratiska regeringen gav sitt std till att Vrldsbanken 2004 avvisade EIR:s rekommendationer om att asa ut
fnansieringen av olja och kol, Alliansregeringen opponerade sig heller inte mot lnet p ver 3 miljarder USD, som
banken beviljade 2010 till sydarikanska Eskoms gigantiska kolkratverk. Bistndsminister Gunilla Carlsson hnvi-
sade i en riksdagsdebatt till att en expertpanel givit sitt std till investeringen, p grundval av Vrldsbankens kri-
terier r nr investeringar i kolkrat kan godtas. Ministern konstaterade samtidigt att det fnns anledning att se
ver dessa kriterier i takt med att klimatvnliga alternativ eektiviseras och tillgngliggrs i strre skala ven r
utvecklingslnder. 59
Alliansregeringen skriver, i 2010 rs policy r milj- och klimatrgor i utvecklingssamarbetet, att god och
sker tillgng till hllbara energilsningar spelar en viktig roll r att uppn era av Millenniemlen. Policyn slr
ast:Sverige ska verka r kad tillgng till energi r mnniskor i attigdom och strva eter kad andel rnybar
energi i utvecklingslndernas energisystem, kad energieffektivisering och anvndning av teknik som minskar
koldioxidutslppen.60
Policyn medger nd att Sverige kan ortstta stdja investeringar i icke rnybar energi i de all rnybar en-
ergi eller teknik som minskar koldioxidutslppen inte r ett mjligt alternativ r att tcka behoven p kort sikt. I
sdana all br investeringen dock ske med den mest miljvnliga tekniken som r tillgnglig samt ha en tydlig
mlsttning att minska attigdom. Detta ligger i vl i linje med Vrldsbankens gllande policy om n inte med
dess praktik.
I mars 2011 antog regeringen en strategi r sitt std till Vrldsbanksgruppen. Energirgorna behandlas hr i
avsnittet om milj och klimat. Regeringen vill verka r att Vrldsbanken i hgre grad integrerar milj- och klimat-
hnsyn i sitt arbete inom olika sektorer exempelvis energisektorn. Konkret nmns att fnansieringen till rnybar
energi och eektiviseringen br ka, dremot sgs inget om att minska stdet till ossil energi eller att satsa mer
p attiga mnniskors energibehov.61
EU-parlamentet ppekade dremot i en resolution i brjan av 2011 att Vrldsbankens strategi srskilt br upp-
mrksamma rgan om hur tillgng till energi kan hjlpa mnniskor att ta sig ur attigdomen, samtidigt som man
underlttar vergngen till ett miljmssigt hllbart utvecklingsmnster p energiomrdet.62
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
22/30
Mednyenergi
20
Utvinning r utveckling?
Vrldsbanken motiverar sitt ortsatta std till utv inning av
olja och gas med att det bidrar til l att minska attigdomen
genom att generera ekonomisk tillvxt och exportinkom-
ster. Det hr r ett antagande som har mycket svagt std i
den historiska erarenheten.Lnder med mycket naturresurser uppvisar tvrtom en
genomsnittlig lgre ti llvxt, och ven smre resultat p ett
antal andra utvecklingsindikatorer, n lnder med mindre
naturrikedomar. I de oljeproducerande lnderna inom
OPEC minskade exempelvis BNP per capita med ver en
procent per r under de sista 35 ren av 1900-talet, medan
den i andra utvecklingslnder kade med 2,2 procent.63
Fenomenet gr under mnga namn: resursernas rban-
nelse (the resource curse), rikedomsparadoxen (the paradox
o plenty). Problemet r inte bara ett u-landsproblem: det
r ven knt som hollndska sjukan eter de svrigheterNederlnderna eror sedan gas hittades i Nordsjn. Valutan
strktes av de nyunna rikedomarna, med ljden att expor-
ten rn andra sektorer hmmades.
Men srskilt i stater med redan svaga demokratiska in-
stitutioner bidrar stora intkter rn rvaruexport ven til l
att gra den inhemska eliten oberoende av den ekonomiska
och sociala utvecklingen inom andra sektorer.
Rvarumarknader knnetecknas dessutom av stora pris-
uktuationer, vilket gr exportinkomsterna oskra.
Resultatet har i ertalet oljeproducerande lnder blivit
starkt segregerade samhllen prglade av despoti och kor-
ruption, dr ett tal rodas medan majoriteten hlls kvar i
attigdom. Den senaste tidens protestrrelser i mnga olje-
rika stater r delvis en reaktion mot detta.
Utvinningen av olja och gas kan ven leda till miljpro-
blem och sociala eekter som har en direkt negativ pverkan
p attiga mnniskors levnadsvillkor. Den miljrstring
som orsakats av oljeindustrins hrjningar i Nigerdeltat, och
de konikter som ljt i dess spr, hr til l de mer knda ex-
emplen. Men runt om i vrlden drabbas lokal- och ur-
sprungsbeolkningar av en industri som sker sig till allt
mer knsliga miljer och avlgsna trakter r att erstta
produktionen rn sinande kl lor.64
Drmed inte sagt att utvinning av olja, gas eller andra
naturresurser inte kan ge vervgande positiva utvecklings-
eekter. Extractive Industries Review, EIR, understrk dock
vikten av att de rutsttningar som krvs r att sker-
stlla sdana resultat mste fnnas p plats innan
Vrldsbanken och andra internationella fnansinstitutioner
investerar i utvinning. Det handlar om allt irn ulldiga
konsekvensbeskrivningar och ekonomiska analyser som tar
med kostnaderna r alla negativa eekter i berkningarna,
De strsta rbrnningsaktiviteterna av restolja sker i Nigeria.
Foto: Oilwatch
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
23/30
Mednyenergi
21
till ungerande regelverk r miljskydd, reellt inytande
rn berrda beolkningar och mekanismer som gr att
intkterna verkligen kommer attiga mnniskor til lgodo.
Hur svrt det kan vara att skra positiva utvecklingse-
ekter av investeringar i oljeutvinning har Vrldsbankensjlv erarenhet av rn den oljepipeline genom Tchad och
Kamerun som man var med och fnansierade. Trots starka
varningar rn civilsamhllets organisationer skrev banken
r 2000 ett avtal med Tchads regering om att en del av in-
tkterna skulle investeras i utbildning, hlsovrd med mera.
verenskommelsen, som banken beskrev som ett redme,
innebar ven lpande samrd och vervakning. Men 2008
kunde banken konstatera att oljeintkterna rmst t jnade
til l att strka presidentens grepp ver landet. Vrldsbanken
drog sig ut projektet, och Tchad betalade tillbaka sina
ln.65
EIR argumenterade r att Vrldsbanken helt skulle asa ut
utlningen till oljeutvinning, t ill rmn r energiinveste-
ringar som har bttre mjligheter att rbttra villkoren r
attiga mnniskor. Men sedan EIR presenterade sina slut-
satser har Vrldsbanksgruppens investeringar i utvinnings-industrierna nstan rdubblats, rn 500-600 miljoner
USD ren 2002-2003 ti ll en miljard USD 2010. r 2010 gick
tre jrdedelar (731,5 miljoner USD) av dessa investeringar
till olje- och gassektorn, och mindre n en emtedel till
gruvindustrin. Knappt 90 miljoner investerades i att ka
kapaciteten r att hantera policy, milj och sociala rgor.66
Av nstan en halv miljard som investerades i oljesektorn
2009 gick drygt hlten til l ett amerikanskt och ett brittiskt
retag som bedriver oshore-utvinning av olja och gas i
Ghana en verksamhet med hgst marginella, om ens
ngra, lokala utvecklingseekter.67
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
24/30
Mednyenergi
22
Vrldsbankens roll i en grn energirevolution
En grn energirevolution kallas en strategi som istllet
inriktar sig direkt p att ka attiga mnniskors tillgng p
rnybar energi rn sol, vind och eektivare anvndning
av biobrnslen (se Faktaruta 5).
Grundidn i rslaget, som lanserades i en FN-rapport2009, r kratiga satsningar r att snka priset p el och
drigenom skapa en eterrgeboom rn attiga mnniskor.
Det rmsta verktyget r att inra garantipriser, eller eed-
in tari s, r hllbar elproduktion. Garantipriser anvnds
redan i ett emtiotal lnder och har bidragit till att kra tigt
hja andelen rnybar el i bland annat Tyskland och
Spanien.
Frslaget rutstter att det skapas kanaler r pengar rn
rika lnder som kan subventionera mellanskillnaden mellan
vad attiga mnniskor har rd att betala r el och vad nya
elproducenter behver betalt r att vga investera.Frgan r vilken roll Vrldsbanken skulle kunna spela i
rhllande till ett sdant system?
Genom FN:s klimatkonvention har alla industrilnder
gjort ett bindande tagande om att hjlpa attigare lnder
med fnansiering bde r att stl la om till en k limatsmar-
tare utveckling, och r att anpassa sig till de klimatrnd-
ringar som nd pgr. tagandet innebr ven att indu-
strilnderna mste bidra med nya pengar r dessa ndaml,
s att de inte urholkar lndernas tidigare taganden om
utvecklingsbistnd och annan fnansiering.
Vrldsbankens fnansiering hrrr dock till strsta delen
rn anslag rn de industrialiserade medlemslndernas
bistndsbudgetar. Finansieringen sker dessutom nstan
uteslutande i orm av ln, vilket r en ytterst tvivelaktig
orm r att fnansiera subventioner.
Utver den lnefnansiering som Vrldsbanken til lhan-
dahller, s spelar banken ven en betydande roll i kapaci-
tetsutveckling, i policydialoger med regeringar och andra
institutioner, och som initiativtagare och pdrivare p en
rad omrden. Dessa roller r ibland vlkomna, men ota
ven irgasatta. Det gller inte minst p klimatomrdet,
dr svl regeringar i Syd som strre delen av det civila sam-
hllet menar att Vrldsbanken ibland ges, men ocks sjlv-
mant tar p sig, roller som rtteligen br ligga under klimat-
konventionens kontroll.
Likvl r Vrldsbankens inytande p alla dessa omr-den de acto betydande. Det r drr angelget att det ka-
naliseras mot att understdja policies och initiativ som bi-
drar till att minska bde energiattigdomen och den
klimatpverkan som orsakas av energianvndningen.
Naturskyddsreningen har mot den bakgrunden upp-
manat Vrldsbanken att medverka till att en ond upprttas
som kan rmedla std till program r utbyggnad av ny
rnybar elproduktion baserat p garantipriser.68
Solpanelsmodell som tagits ram i Zambia rmst utvecklad r att anvndas
av mindre retag. Foto: Solaraid
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
25/30
Mednyenergi
23
Faktaruta 5: En energirevolution mot fattigdomen...?
Priset r den helt avgrande aktorn r vem som r til lgng till energi, och hur mycket. I ett utvecklingslanddr stora delar av beolkningen tjnar mindre n 15 kronor per dag r ven ett typiskt energipris p 30 re
per kWh en stor begrnsning. ven om 10 procent av inkomsten lggs p energi, s rcker det inte ti ll mer n
5 kWh per dag.
Det jmrelsevis lga priset har lnge varit en viktig drivkrat r investeringar i ossila energikllor.
Industrilnder anvnder numera koldioxidskatter och andra styrmedel som sytar till att utjmna prisskill-
naden och gra de rnyelsebara alternativ mer konkurrenskrat iga. Men r attiga mnniskor r problemet
att alls ha rd med den energi de behver. Att hja priset p ossil energi skulle bara leda til l att nnu er mn-
niskor blir helt utan. Fr utvecklingslnderna r det istllet avgrande att den klimatvnliga energin kan bli
billigare.
A Global Green New Deal kal las ett FN-rslag om kratiga satsningar r att snka priset och ka ti ll-
gngen p rnybar energi rn sol, v ind och eektivare anvndning av biobrnslen.Grundidn rslaget, som lanserades 2009 i FN-rapporten Promoting Development, Saving the Planet,
r att skapa en eterrgeboom p hllbar el t ill attiga mnniskor.69 Det rmsta verktyget r att inra ga-
rantipriser, eller eed-in taris, r hllbar elproduktion. Garantipriser anvnds redan i ett emtiotal lnder
och har bidragit till att kratigt hja andelen rnybar el i bland annat Tyskland och Spanien.
Principen r att den som investerar i rnybar el garanteras att slja elen til l verenskomna priser som
gr att de kan rkna hem en vinst. Konsumentpriset stts sedan p en niv som gr att ocks attiga mn-
niskor har rd att betala. Skillnaden i pris subventioneras av industrilnderna genom en srskild ond. Enligt
FN:s uppskattning skulle det krvas ca 100 miljarder dollar rligen under 10-20 r r att pressa ner priserna
till en niv d subventionerna inte lngre behvs.
FN-rslaget har era egenskaper som borde gra det till en attraktiv strategi r de givarlnder som mste
bidra till att fnansiera subventionerna:
Betalning sker rst d ny, rnybar energi aktiskt levereras. Det fnns ingen risk r att pengar spen-
deras till ingen nytta.
Stdet r subventionerna r tidsbegrnsat. Ju snabbare kostnaderna r nya investeringar sjunker,
desto snabbare rsvinner ocks behovet av subventionerna.
Sjunkande priser och kad eterrgan kommer ocks att skapa jobb och underltta den ndvndiga
energiomstllningen i industrilnderna.
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
26/30
Mednyenergi
24
Vrldsbanken mste i sin nya energistrategi lgga ast prin-
ciper och prioriteringar som mycket tydligare n tidigare
kombinerar de vergripande utvecklingsmlen med en glas-
klar inriktning p attigdomsbekmpning med hjlp av
investeringar i attiga mnniskors tillgng till energi rnhllbara energikl lor. Strategin mste bygga p att maxi-
mera de eekter som just Vrldsbanken kan uppn, p ett
stt som kompletterar investeringar och initiativ rn andra
institutioner, av stater och i de privata och ideella sekto-
rerna.
Att Sverige r nrvarande innehar den nordisk/baltiska
stolen i Vrldsbankens exekutivstyrelse ger landet srskilt
goda rutsttningar att pverka den nya strategin.
Naturskyddsreningen har redan, til lsammans med andra
svenska organisationer, tagit initiativ till en dialog om en-
ergistrategin med den svenske exekutivdirektren.70 Sverigebr rst och rmst, med utgngspunkt i de teman som
diskuterats i denna rapport, driva p r att Vrldsbanken
ska:
Prioritera investeringar som bidrar till att attiga
mnniskor r kad til lgng till energi, med okus
p kostnadseektiva och miljvnliga teknikls-
ningar som ger positiva sociala eekter. Att n 700
miljoner mnniskor med rena, plitliga och hll-
bara energitjnster anges som ett mjligt ml til l r
2021 i det strategirslag som presenterats av en
grupp internationella utvecklings- och miljorga-
nisationer.71
Inra krav p att a lla energiprojekt ska analysera,
lja upp och rapportera hur projekten pverkar at-
tiga mnniskors tillgng til l energi. Projektplanerna
br ange de tnkta mlgrupperna r den energi som
ska produceras, och stta upp ml r andelen at-
tiga i mlgruppen.
Utvrdera tillsammans med lntagarlnder och ippna och trovrdiga processer olika energislag
och teknologier, srskilt med avseende p hur tek-
nikvalen pverkar de mest attiga och srbara grup-
perna i samhllet.
Utveckla rutiner och metoder r att systematiskt
lja upp hur attigdomen pverkas av bankens en-
ergiinvesteringar.
Avbryta alla fnansiering till projekt baserade p
ossila brnslen, svida dessa inte har som sitt enda
syte att ka attiga mnniskors tillgng till energi.
ka utlningen til l rnybar energi med minst 40procent per r, och mainstreama energieektivi-
sering inom Vrldsbankens utlning i alla sekto-
rer.
Lgga strre vikt vid att utveckla smskaliga och
decentraliserade energilsningar, inklusive eektiv
och miljvnlig elproduktion r omrden som inte
r anslutna till elntet.
Finansiera strre vattenkratsprojekt endast om de
uppyller de riktlinjer och kriterier som utarbetats
av World Commission on Dams, WCD.
Medverka til l att det skapas en ond eller mekanism
r att fnansiera investeringar i utbyggnad av r-
nybar el med hjlp av subventionerade garantipriser
till producenterna.
Rekommendationer till svenska beslutsattare
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
27/30
Mednyenergi
25
1. International Energy Agency (2010b).
2. International Energy Agency (2010b).
3. World Bank Group (2010a).
4. Mainhardt-Gibbs, Heike, World Bank Group Energy Sector
Financing Update, November 2010. http://www.bicusa.org/en/
Issue.Resources.48.aspx
5. http://go.worldbank.org/3QT2P1GNH0 den 10 mars 2011.
6. http://www.un.org/millenniumgoals/7. http://go.worldbank.org/DM4A38OWJ0 den 10 mars 2011.
8. International Energy Agency (2010b).
9. United Nations (1992).
10. World Bank Group (2009a).
11. http://go.worldbank.org/45FS30HBF0
12. Energy use (kg o oil equivalent per capita), 2007: http://data.world-
bank.org/indicator/EG.USE.PCAP.KG.OE/
13. Electric power consumption (kWh per capita), 2007: http://data.
worldbank.org/indicator/EG.USE.ELEC.KH.PC
14. International Energy Agency (2010b).
15. World Bank Group (2009a).
16. International Energy Agency (2010b).
17. World Health Organisation (2011).
18. International Energy Agency (2010a).
19. United Nations (2010).
20. Med detta avses minimibehov av energi r matlagning, uppvrm-
ning, belysning, kommunikation, hlsa och utbildning. Ibid, s 10.
21. Secretary-Generals remarks at Fourth World Future Energy
Summit, Abu Dhabi, United Arab Emirates, 17 January 2011. http://
www.un.org/apps/sg/sgstats.asp?nid=5036
22. http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/65/436
23. World Bank Group (2009a).
24. Ibid och Mainhardt-Gibbs, Heike (2010).
25. Detta var den senaste o iciella uppgiten som anns tillgnglig den
22 ebruari 2011. http://www.climateinvestmentunds.org/ci/un-
ding-basics
26. www.carboninace.org den 22 ebruari 2011.
27. World Bank Group (2006b).
28. http://go.worldbank.org/ERF9QNT660
29. Bank Inormation Center(2010b).
30. World Bank Group (2009a).
31. Extractive Industries Review (2003).
32. World Bank Group (2004).
33. World Bank Group (2010c).
34. World Bank Group (odaterad).
35. Mainhardt-Gibbs, Heike (2010).
36. Ibid.
37. World Bank Group (1999), World Bank Group (2001a) respektive
World Bank Group (2001b).
38. http://www.dams.org/
39. Extractive Industries Review (2003).
40. World Bank Group (2001c) respektive World Bank Group (2004).
41. World Bank Group (2006a)
42. Lundin, Nannan och Linus Hagberg (2008), Bank Inormation
Center, m l (2006).
43. World Bank Group och IMF: (2005)
44. http://climatechange.worldbank.org/climatechange/overview/stra-
tegic-ramework-documents
45. World Bank Group (2008d).
46. World Bank Group (2008a).
47. Vattenkra tsdammar kan i visssa tropiska miljer slppa ut mervxthusgaser per producerad kWh el n samma mngd el rn ett
kolkratverk. Ekl, Gran (2006).
48. World Bank Group (2008b).
49. World Bank Group (2008c). Se ven http://siteresources.world-
bank.org/INTCC/Resources/CTFcriteriainancingcoalandgas-Jan16.
pd
50. World Bank Group (2009a).
51. http://go.worldbank.org/U5WIWMPUV0 den 21 ebruari 2011.
52. A New Environment Strategy or the World Bank Group. http://go.
worldbank.org/K0BH79OE50
53. World Bank Group (2009b).
54. UNDP (2004).
55. International Energy Agency (2010a).
56. World Bank Group (2010c).
57. World Bank Group (2010a).
58. Enligt amerikanska kongressens utrikesutskott har utvecklingsban-
kerna hittills okuserat r mycket p utbudet av energitjnster, men
inte tillrckligt p att skapa rutsttningar r en hllbar eterr-
gan rn attiga grupper. The International Financial Institutions: A
Call or Change. A Report to the Committee on Foreign Relations
United States Senate. 111th Congress 2nd Session. March, 2010.
Tillgnglig via http://www. gpoaccess.gov/congress/index.html
59. Sveriges Riksdag (2010).
60. Utrikesdepartementet (2010).
61. Utrikesdepar tementet (2011).
62. Europaparlamentet (2011).
63. Gylason, Thorvaldur (2000). Samma trend beskrivs och analyseras
i Sachs, Jeery och Andrew Warner (1995).
64. Fr mnga exempel p hoten, och p det motstnd som mobiliseras
bland lokala grupper, se www.oilwatch.org och www.oilwatchari-
ca.org
65. The Guardian (2008).
66. World Bank Group (2010d).
67. World Bank Group (2010b).
68. Brev har snts bde till Vrldsbankens ansvariga r energi- och kli-
matrgor (2010-10-08) och till den nordisk/baltiska representan-
ten i bankens exekutivstyrelse (2010-05-03).
69. United Nations (2009).
70. Brev till Anna Brandt, Exekutivdirektr vid den nordisk-baltiska val-
kretsen i Vrldsbanken, 28 ebruari 2011. Diakonia, Forum Syd,
Naturskyddsreningen, Svenska Kyrkan.
71. Bank Inormation Center (2010a).
Fotnoter
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
28/30
Mednyenergi
26
Reerenser
Bank Inormation Center, m l (2006): How the World Banks Energy
Framework Sells the Climate and Poor People Short. A Civil Society
Response to the World Banks Investment Framework or Clean Energy
and Development. http://www.bicusa.org/proxy/Document.9515.aspx
Bank Inormation Center (2010a):Sustainable Energy or Equitable
Development. Contribution to the World Bank Groups Energy Strategy
Rewiew and Development.
Bank Inormation Center(2010b): World Bank Group Energy Sector
Financing Update.
Extractive Industries Review (2003): Striking a Better Balance. The Final
Report o the Extractive Industries Review. http://go.worldbank.org/
T1VB5JCV61
Ekl, Gran (2006): Ulv i raklder? Vattenkrat och vxthusgaser.
Svenska Naturskyddsreningen.
Europaparlamentet (2011): EU-parlamentets resolution av den 17 ebruari
2011 om Vrldsbankens energistrategi r utvecklingslnderna. http://
www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRe=-//EP//TEXT+TA+P7-
TA-2011-0067+0+DOC+XML+V0//SV
The Guardian (2008): Bank pulls out o pioneering oil deal with Chad., 11
september. http://www.guardian.co.uk/world/2008/sep/11/chad
Gylason, Thorvaldur (2000): Natural Resoources, Education and
Economic Growth. Centre or Economic Policy Research. http://www.hi.
is/~gylason/pd/dp2594.pd
International Energy Agency (2010a): Energy Poverty. How to make mo-
dern energy access universal? Special early excerpt o the World Energy
Outlook 2010 or the UN General Assembly on the Millennium
Development Goals. http://www.worldenergyoutlook.org/docs/weo2010/
weo2010_poverty.pd
International Energy Agency (2010b): World Energy Outlook 2010. http://
www.worldenergyoutlook.org
Lundin, Nannan och Linus Hagberg (2008): An Assessement o the World
Banks Clean Energy or Development Investment Framework.
Naturskyddsreningen. http://www.naturskyddsoreningen.se/upload/
Foreningsdokument/Rapporter/engelska/Report_Assessement_World_
Bank.pd
Mainhardt-Gibbs, Heike (2010): World Bank Group Energy Financing:
Energy or the Poor? OilWatch International.
Sachs, Jeery och Andrew Warner (1995): Natural Resource Abundance
and Economic Growth. National Bureau o Econmomic Research. http://
www.nber.org/papers/w5398.pd
Sveriges regering (2011): Organisationsstrategi r Vrldsbanksgruppen r
2011-2014. Antagen 2 mars 2011.
Sveriges Riksdag (2010): Svar p interpellation 2010/11:42 om Sverigesstd till kolkratverk i Sydarika. Riksdagens protokoll 2010/11:19, tisda-
gen den 23 november 2010. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.
aspx?nid=101&bet=2010/11:19
UNDP (2004): World Energy Assessment. http://www.undp.org/energy/
weaover2004.htm
United Nations (1992): United Nations Framework Convention on Climate
Change, 1992. www.unccc.int
United Nations (2009): World Economic and Social Survey 2009
Promoting Development, Saving the Planet. Department o Economic and
Social Aairs. http://www.un.org/en/development/desa/policy/wess/
wess_archive/2009wess.pd
United Nations (2010): Energy or a Sustainable Future. Summary Report
and Recommendations. The Secretary-Generals Advisory Group on
Energy and Climate Change (AGECC). http://www.un.org/millenniumgo-
als/pd/AGECCsummaryreport[1].pd
Utrikesdepartementet (2010): Policy r milj- och klimatrgor inom
svenskt utvecklingssamarbete 2010- 2014. http://www.regeringen.se/sb/
d/5347/a/153708
Utrikesdepartementet (2011). Organisationsstrategi r
Vrldsbanksgruppen r 2011-2014. Antagen av Sveriges regering 2 mars
2011.
World Bank Group (1999): Fuel or Thought: An Environmental Strategy
or the Energy Sector. http://go.worldbank.org/92RT0XPT30
World Bank Group (2001a): Making Sustainable Commitments: An
Environment Strategy or the World Bank. http://go.worldbank.org/
WE4YP61N70
World Bank Group (2001b): The World Bank Groups Energy Program
Poverty Reduction, Sustainability and Selectivity. http://siteresources.
worldbank.org/INTENERGY/Publications/20269216/energybrochure.pd.
World Bank Group (2001c): The World Bank Position on the Report o the
World Commission on Dams. http://www.adb.org/water/topics/dams/pd/
TheWBPositionontheReportotheWCD.pd
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
29/30
Mednyenergi
27
World Bank Group (2004): World Bank Group Management Response to
the Extractive Industries Review. http://go.worldbank.org/AN049A4070
World Bank Group (2006a): Clean Energy and Development: Towards an
Investment Framework. http://siteresources.worldbank.org/
DEVCOMMINT/Documentation/20890696/DC2006-0002(E)-
CleanEnergy.pd
World Bank Group (2006b): World Bank Group Progress on Renewable
Energy and Energy E iciency Fiscal Year 2005. http://siteresources.
worldbank.org/EXTENERGY2/Resources/4114199-
1270246260417/2005Full.pd
World Bank Group (2008a): Development Committee Communiqu, 12 ok-
tober. http://siteresources.worldbank.org/DEVCOMMINT/
NewsAndEvents/21937474/FinalCommunique101208.pd
World Bank Group (2008b): Strategic Framework on Development and
Climate Change. Technical Report. Vrldsbanken 2008. http://siteresour-
ces.worldbank.org/EXTCC/Resources/407863-1219339233881/
DCCSFTechnicalReport.pd
World Bank Group (2008c): The Clean Technology Fund. Design document
antaget 8 maj 2008. http://www.climateinvestmentunds.org/ci/node/78
World Bank Group (2008d): World Bank Group Sustainable Inrastructure
Action Plan FY20092011. http://siteresources.worldbank.org/
INTSDNETWORK/Resources/SIAPinal.pd.
World Bank Group (2009a): Energy Strategy Approach Paper. http://site-
resources.worldbank.org/EXTESC/Resources/Approach-paper.pd
World Bank Group (2009b): The World Bank Group Environment Policy
Concept Note. August 5, 2009.
World Bank Group (2010a): Addressing the Electric ity Gap. Background
Paper or the World Bank Group Energy Strategy. Vrldsbanken 2010.
http://go.worldbank.org/1CT2D4GSO0
World Bank Group (2010b): Fith Implementation Repor t o the
Management Response to the Extractive Industries Review. http://
go.worldbank.org/PMSHHP27M0
World Bank Group (2010c): Modernizing Energy Services or the Poor: A
World Bank Investment Review Fiscal 200008. Barnes, Singh och Shi,
World Bank Energy Sector Management Assistance Program (ESMAP).
http://siteresources.worldbank.org/EXTENERGY2/Resources/
EnergyForThePoor.pd
World Bank Group (2010d): The World Bank Group in Extract ive Industries
2010 Annual Review. http://go.worldbank.org/AN049A4070
World Bank Group (odaterad): Classiications Used in World Bank Group
Energy Lending Reporting. http://siteresources.worldbank.org/
INTENERGY2/Resources/WBGDeinitions.pd
World Bank Group och IMF: (2005): An Investment Framework or Clean
Energy and Development: A Progress Report. http://siteresources.world-
bank.org/DEVCOMMINT/Documentation/21046509/DC2006-0012(E)-CleanEnergy.pd
World Health Organisation: Indoor air pollution and health. http://www.
who.int/mediacentre/actsheets/s292/en/index.html den 18 ebruari
2011.
8/4/2019 Rapport - Med ny energi
30/30
Naturskyddsreningen granskar i denna rapport vilket genomslag utvecklingen av
Vrldsbankens energipolicies och -riktlinjer har ha t p investeringarna under det senaste r-
tiondet. Den vergripande slutsatsen r att den fnansiering som gr till ossila energislag, ochsom ortarande dominerar Vrldsbankens energiinvesteringar, i stort sett inte al ls bidrar til l
rverkligandet av bankens uppdrag att bekmpa attigdomen. Bankens kommande energistra-
tegi mste istllet prioritera investeringar som bidrar till att attiga mnniskor r kad tillgng
till energi, och okusera p kostnadseektiva och miljvnliga teknik lsningar som ger posi-
tiva sociala eekter.
Att Sverige r nrvarande innehar den nordisk/baltiska stolen i Vrldsbankens styrelse ger
oss srskilt goda rutsttningar att pverka den nya strategin och vi hoppas att de rekommen-
dationer som Naturskyddsreningen lmnar i rapporten kommer att beaktas i policydiskus-
sionerna i den nordisk/baltiska valkresten!
Naturskyddsreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]
Naturskyddsreningen r en ideell miljorganisationmed krat att rndra. Vi sprider kunskap, kartlggermiljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och
myndigheter svl nationellt som internationellt.Freningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalreningar och lnsrbund ver hela landet.
Vi str bakom vrldens tuaste miljmrkningBra Miljval.
www.naturskyddsoreningen.seMobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se