Stadsbyggnadskontoret Remissammanställning
Strategi och utveckling Dnr 2015-10143
Ulrika Egerö Sida 1 (233)
Tfn 08-508 26 799 2017-05-17
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4
Box 8314
104 20 Stockholm
Telefon 08-508 27 300
stockholm.se
Remissammanställning, del 1 Samråd om översiktsplan för Stockholm
Myndigheter, grannkommuner, kommunala nämnder och bolag
Innehåll
Läsanvisning ............................................................................................ 2
Statliga myndigheter och bolag .............................................................. 3
Länsstyrelsen ......................................................................................... 3
Trafikverket .......................................................................................... 29
Försvarsmakten ................................................................................... 41
Statens fastighetsverk.......................................................................... 42
Luftfartsverket ...................................................................................... 46
Swedavia ............................................................................................. 47
Svenska kraftnät .................................................................................. 50
Sjöfartsverket ....................................................................................... 53
Polismyndigheten, region Stockholm ................................................... 54
Regionala myndigheter och förbund ................................................... 54
Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplanenämnden ............ 54
Storstockholms Brandförsvar ............................................................... 58
Grannkommuner .................................................................................... 64
Botkyrka kommun ................................................................................ 64
Danderyds kommun ............................................................................. 65
Haninge kommun ................................................................................. 67
Huddinge kommun ............................................................................... 69
Järfälla kommun ................................................................................... 73
Lidingö stad .......................................................................................... 74
Nacka kommun .................................................................................... 75
Sollentuna kommun ............................................................................. 77
Solna stad ............................................................................................ 78
Sundbybergs stad ................................................................................ 80
Tyresö kommun ................................................................................... 82
Upplands Väsby kommun .................................................................... 84
Upplands-Bro kommun ........................................................................ 85
Värmdö kommun .................................................................................. 86
Kommunala nämnder och bolag .......................................................... 86
Bromma stadsdelsnämnd .................................................................... 86
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 2 (233)
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ............................................ 92
Farsta stadsdelsnämnd........................................................................ 99
Hägersten-Liljeholmen stadsdelsnämnd............................................ 104
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ................................................. 105
Kungsholmens stadsdelsnämnd ........................................................ 107
Norrmalms stadsdelsnämnd .............................................................. 112
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ......................................................... 117
Skarpnäcks stadsdelsnämnd ............................................................. 120
Skärholmens stadsdelsnämnd ........................................................... 121
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ....................................................... 125
Södermalms stadsdelsnämnd ........................................................... 128
Älvsjö stadsdelsnämnd ...................................................................... 134
Östermalms stadsdelsnämnd ............................................................ 138
Exploateringsnämnden ...................................................................... 143
Fastighetskontoret ............................................................................. 146
Kulturnämnden ................................................................................... 148
Arbetsmarknadsnämnden .................................................................. 155
Idrottsnämnden .................................................................................. 157
Utbildningsnämnden .......................................................................... 158
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ........................................................ 165
Servicenämnden ................................................................................ 175
Socialnämnden .................................................................................. 177
Överförmyndarnämnden .................................................................... 179
Trafiknämnden ................................................................................... 180
Äldrenämnden .................................................................................... 182
Kyrkogårdsnämnden .......................................................................... 184
Rådet till skydd för Stockholms skönhet ............................................ 186
Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor .............................. 190
Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor ................. 193
Stockholms Stadshus AB .................................................................. 195
Familjebostäder ................................................................................. 197
Stockholms Hamnar ........................................................................... 200
SISAB ................................................................................................ 204
Stockholm Vatten och Avfall AB ........................................................ 205
Stockholms Stads Parkering AB ........................................................ 227
AB Fortum Värme .............................................................................. 228
Micasa ................................................................................................ 232
Läsanvisning
Nedan redovisas diarieförda yttranden från myndigheter,
grannkommuner samt kommunala nämnder och bolag. I del 2 av
remissammanställningen finns yttranden från företag, föreningar
och organiserade grupper. I del 3 finns de yttranden från
privatpersoner som skickats till kontorets mejladress. Synpunkter
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 3 (233)
från privatpersoner som lämnats i kontorets dialogverktyg finns i
dokumentet ”Synpunkter från dialogverktyget för diarieföring”.
Inlämnade synpunkter har i detta dokument layoutats för att passa i
stadens grafiska profil. Dokumentnummer hänvisar till yttrandets
nummer i diariet. Synpunkterna redovisas i princip ordagrant,
anpassade till stadsbyggnadskontorets dokumentmall. För bilagor
och bilder till yttrandena hänvisas till diariet, dnr 2015-10143.
Diariet finns tillgängligt på stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska
Nämndhuset på Fleminggatan 4.
Statliga myndigheter och bolag
Länsstyrelsen
Dokument nr 343
I rollen att samordna statens intressen har länsstyrelsen inhämtat
synpunkter på samrådsförslaget från Försvarsmakten, Statens
fastighetsverk, Svenska kraftnät, Swedavia och Trafikverket.
Länsstyrelsen har skickat över inkomna yttranden från dessa
myndigheter som bilagor till sitt yttrande.
Övergripande synpunkter
Vi ser positivt på att staden har utvecklat områdesplaneringen uti-
från gällande översiktsplan. Det är även positivt att staden pekar ut
tre fokusområden och samband i ytterstaden.
Vi anser däremot att översiktsplanens planeringsinriktningar gene-
rellt behöver konkretiseras och kompletteras för att fungera som
stöd för efterföljande planering och prövning. Översiktsplanen bör
också kompletteras med ett tydligare regionalt perspektiv gällande
bostadsbyggande, infrastruktur och grönstruktur.
Därtill anser vi att kartmaterialet behöver uppdateras och utökas. Ett
digitalt kartverktyg kan användas för att göra stadens viljeinriktning
för mark- och vattenanvändningen mer tillgängliga och tydliggöra
vad som är bestämmelser, planeringsinriktningar och
ställningstagande gällande exempelvis riksintressen.
Som vägledande dokument för efterföljande planering och prövning
ser vi också att översiktsplanen i sin utformning kan tydliggöras för
att bättre fokusera på planeringsinriktningar och motiveringen av
dessa.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 4 (233)
Länsstyrelsen synpunkter på statliga och mellankommunala
intressen
Synpunkter på områden av riksintresse
Vi anser att det tydligt behöver framgå i översiktsplanens huvud-
dokument att stadens ställningstaganden i bilagan för riksintressen
är vägledande för efterföljande planering och prövning. Riksintres-
senas geografiska omfattning behöver också klargöras på karta.
Vissa riksintressen saknar kartredovisning och andra kartunderlag
brister i kvalité.
Kungliga nationalstadsparken
Vi har svårt att se att en omfattande förtätning i områden kring
Kräftriket och Bergiusvägen kan ske utöver bebyggelsen vid nya
Albano. Ytterligare exploatering i dessa områden kan endast ske om
det överensstämmer med intentionerna i 4 kap. 7 § MB och inte
påverkar viktiga natur- och kulturhistoriska värden negativt.
Nationalstadsparkens funktion som nav i stadens och regionens
grönstruktur bör tydligare framgå av översiktsplanen för vägledning
i efterföljande detaljplanering.
I översiktsplanen bör det framgå att delar av Norrmalm, området
kring Bellevue, Skeppsholmen och Kastellholmen, ligger inom
Kungliga Nationalstadsparken.
Vägledning
Det är bra att man i översiktsplanen lyfter fram att de gröna sam-
banden mellan Norra och Södra Djurgården ska stärkas. Det är av
lika stor vikt att de gröna sambanden mellan övriga delar av
nationalstadsparken, de gröna kilarna och stadens grönområden och
parker bevaras och stärks. Detta för att nationalstadsparken ska
kunna bibehålla sin funktion som nav i stadens och regionens grön-
struktur och fortsätta bidra med viktiga ekosystemtjänster till
Stockholms innerstad.
Invid Bergiusvägen måste stor hänsyn tas till de viktiga
kulturhistoriska värdena som är knutna till den obebyggda
Bergiusdalgången. Dalgången har varit av öppen karaktär sedan
långt innan 1500-talet. Även Kräftriket har stora kulturhistoriska
värden och här måste eventuell bebyggelse gestaltas så att inte
landskapsbilden sett från andra delar av Brunnsviken påverkas
negativt. Områdena hyser även stora ekologiska värden, främst
knuten till ek. Spridningsvägar för arter knutna till ek får inte
förstöras av ny bebyggelse.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 5 (233)
Kulturmiljövården
Vi ser en stor brist i att översiktsplanens bilaga för riksintressen inte
varit föremål för konsekvensbedömning. Vägledningens
förhållningssätt lyfter knäckfrågor och beskriver karaktärsdrag på
ett bra sätt. Vi ställer oss dock kritiskt till och har synpunkter på ett
antal förhållningssätt.
Moderna city
Vi anser att förhållningssättet att påbyggnader av moderna city med
1-3 våningar kan fortgå är för generell och kan leda till olämpliga
påbyggnader. Vägledningen bör också kompletteras med principer
för bevarandet av byggnadsmassan från rekordåren där många
objekt hyser höga kulturhistoriska värden.
Vägledning
Staden fastslår att påbyggnader i moderna city med 1-3 våningar kan
fortgå. En sådan generell utgångspunkt kan dock leda till att känsliga
lägen eller byggnader med stort kulturhistoriskt värde får olämpliga
påbyggnader. Vi vill påminna om vår bedömning om detaljplanen för
Trollhättan 30. Höjningen där minskade utrymmet betydligt för högre
bebyggelse i city som kan komma i konflikt med riksintresset.
Samtidigt vill vi framhålla att det är en vällovlig ambition att city ska
bli en levande stadsmiljö.
Stadens inställning till moderna citys kulturmiljövärden är otydlig.
Området ska enligt vägledningen fortsätta att förnyas för ”att inte
trivialiseras till ett uttryck för en begränsad tidsperiod”. Idag upplever
vi att rivningar i city sker okontrollerat, med kumulativa skadeeffekter
på riksintressets modernistiska årsring. Det är därför otillfredsställande
att programmet för city inte har färdigställts som planeringsunderlag
till översiktsplanen.
Den klassiska stenstaden
Vi instämmer inte fullt ut i stadens syn på att innerstaden behöver
kompletteras med nya bostäder och andra byggnader för att klara
trycket av efterfrågan. En konsekvensanalys av vägledningen
efterfrågas särskilt i detta sammanhang.
Vägledning
För temat den klassiska stenstaden sägs att innerstaden behöver
kompletteras med nya bostäder och andra byggnader där det är möjligt
för att klara trycket av att många vill bo i innerstaden. Innerstaden har
en hög täthetsgrad, utrymmet för förtätningar är begränsat och riskerna
är stora att skada värden och karaktärsdrag i parker och grönytor,
platsbildningar och siluetter. Det leder sannolikt även till rivningar av
årsringar.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 6 (233)
Innerstaden utanför den klassiska stenstaden
Vi håller inte med om stadens bedömning att åtgärder i innerstaden,
utanför den klassiska stenstadens gränser, saknar grund för hänsyn till
1800-talets höjdskala och karaktärsdrag. Stadens generella inställning
bör strykas i översiktsplanen då den föregriper vår bedömning och kan
vara till skada för riksintressets värden.
Förhållningssättet gällande industrier och sjukhusområden utanför
stenstaden bör nyanseras.
Vägledning
Även åtgärder utanför den klassiska stenstadens gränser kan leda till
påtaglig skada på förståelsen och upplevelsen av stenstaden. Det är en
bedömning som måste göras vid varje specifikt fall.
Det friare förhållningssättet för t.ex. industrier och sjukhusområden
utanför stenstaden är inte heller oproblematiskt. Även dessa områden
har kulturhistoriska värden som inte får byggas bort.
Den offentliga och demokratiska staden
Byggnader utanför, men även inom, den offentliga förvaltningen har
sällan något egentligt skydd, varför det finns ett stort behov av reellt
skydd. En princip som är angelägen att framhålla i översiktsplanen.
Vi undrar om staden avser att göra ett urval utifrån förhållningssättet
om att avläsbarheten av den offentliga och demokratiska staden
tillgodoses genom att en representativ del av resterade byggnader från
respektive funktion bevaras.
Vi ser att ett förhållningssätt kan behövas för att värna hamnar och
kajers betydelse för förmedling av Stockholms som hamnstad.
Vägledning
Att det bedöms svårt att förstärka skyddet genom planbestämmelser
eller byggnadsminnesförklaring för de byggnader som inte längre
förvaltas av offentliga myndigheter är inte ett tillfredsställande
förhållningssätt. Särskilt med tanke på att flera av de offentliga
byggnaderna är centrala för upplevelsen och förståelsen av
riksintresset.
Överlappande riksintressen
Vi vill förtydliga att det finns aspekter inom riksintresset för
kulturmiljövården som inte ingår i nationalstadsparken. Det finns
därför skäl till att de överlappar varandra.
Vägledning
Fördjupningen av översiktsplanen för nationalstadsparken från 2009
avses fortsätta gälla inom den nya översiktsplanen. Man ifrågasätter
dock att riksintresset för innerstaden och Djurgården ligger kvar för
nationalstadsparksdelen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 7 (233)
Avvägningar mellan riksintressen gentemot andra intressen
Vi vill i tydliggöra att ett riksintresse inte får vägas mot ett annat
intresse om detta medför påtaglig skada på riksintresset.
Vägledning
Vissa formuleringar i översiktsplanen speglar förhållningssätt som inte
överensstämmer med hur riksintressen är tänkta att fungera gentemot
andra intressen.
Arkitektonisk kvalitet och högklassig gestaltning
Vi ser ett behov av att staden i översiktsplanen utvecklar sin syn på
arkitektonisk kvalitet och högklassisk gestaltning Vägledning
Återkommande nämns hög arkitektonisk kvalitet och högklassig
gestaltning. Hur är det exempelvis tänkt att nya tillägg ska samspela
med, och inte konkurrera ut, befintlig bebyggelse?
Hamnar
Kartredovisningen av riksintressen Stockholms hamn baseras på ett
felaktigt kartskikt från Trafikverket. Kartredovisning utifrån
riksintressepreciseringen för Stockholms hamn finns att tillgå från oss
eller Trafikverket.
Utifrån plankartans redovisning står utveckling på Masthamnen i
konflikt med hamnverksamheten. Hur riksintresset ska tillgodoses
behöver framgå av översiktsplanen.
Loudden
Det pågår ett samarbete mellan berörda myndigheter (Försvarsmakten,
Energimyndigheten, MSB, Trafikverket och Länsstyrelsen) för att
säkerställa en långsiktigt hållbar struktur för regionens försörjning av
flytande drivmedel. Inom det samarbetet kommer försörjningen under
normala förhållanden att beaktas, men även under störda förhållanden
som vid en större samhällskris och vid höjd beredskap. Detta arbete
påverkar avvecklingen av Loudden tidsmässigt. Trafikverket avser inte
att ta ställning till Loudden som riksintresse innan denna struktur är
säkerställd.
Vägar
Riksintresset Klarastrandsleden anges som stadsutvecklingsområde.
Hur detta påverkar riksintresset bör beskrivas i översiktsplanen. Vidare
bör det framgå att riksintresset E4 ingår i TEN-T-nätet och att det för
Hjulsta trafikplats finns en riksintresseprecisering.
Det är lämpligt att på plankartan redovisa båda alternativen för Östlig
förbindelse, sänktunnel respektive bergtunnel.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 8 (233)
Vägledning
För Östlig förbindelse redovisas den tidigare aktuella Österleden på
kartan i riksintressebilagan. Läget stämmer i stort med alternativet med
en sänktunnel i den utredning för Östlig förbindelse som pågår. På
plankartan saknas Östlig förbindelse, men två alternativ redovisas på
kartan över kommunikationsstråk. Östlig förbindelse har redovisats i
två alternativ till Sverigeförhandlingen. Riksintresset för Östlig
förbindelse kommer att revideras när sträckning är vald.
Järnvägar
Hur tänkt stadsutvecklingsområde kring järnvägssträckan mellan
Stockholms central och Tomteboda påverkar riksintresset bör
beskrivas i översiktsplanen.
Riksintresset för Östra bangården kan inte hävas förrän det är klarlagt
att ersättning kan fås i Västra bangården.
Det bör förtydligas att utbyggnaden av Mälarbanan omfattar 2 nya spår
inom Stockholms stad, liksom att Citybanan redan är utbyggd. Det bör
även förtydligas att Värtabanan, hela sträckan mellan Tomteboda
bangård och Stockholms hamn inklusive Västra och Östra bangården
är av riksintresse. Järnvägen ingår även i det europeiska nätet TEN-T.
Det bör i texten framgå att både Saltsjöbanan och Roslagsbanan är av
riksintresse.
Vägledning
Järnvägen genom centrala Stockholm är av riksintresse: Sträckan
Älvsjö-Stockholm-Ulriksdal ingår i TEN-nätet och är av internationell
betydelse, och ingår även i det strategiska godsnätet. Järnvägssträckan
mellan Stockholms central och Tomteboda anges som
stadsutvecklingsområde samt att en överdäckning av Västra city kan
påverka riksintresset.
Det utreds för närvarande om det är möjligt att avveckla Östra
bangården. Planen redovisar ett utvecklingsområde på platsen, men om
det är möjligt att exploatera här är ännu inte klarlagt.
Bromma flygplats
Utifrån de utredningar som nu pågår kring Arlandas utveckling och
tillgänglighet anser vi att Bromma flygplats inte kan avvecklas förrän
det klarlagts att tillräcklig kapacitet är säkerställd på andra flygplatser.
Vi anser inte att det är lämpligt att i översiktsplanen ange att prövning
av stadsutveckling kring flygplatsen ska avgöras för varje enskilt fall.
Översiktsplan ska underlätta efterföljande planering. Vi anser att
översiktsplanen ska redovisa att riksintresset tillgodoses genom att
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 9 (233)
bostadsbebyggelse inte tillkommer inom område med ljudnivåer över
FBN 55 dBA, på liknande sätt som det redovisas i gällande
översiktsplan. Även markbullrets utbredning är i dagsläget en tydlig
begränsning för möjlig bebyggelse i området kring flygplatsen.
Översiktsplanen bör kompletteras med information om att samråd med
LFV ska ske för bebyggelse högre än 20 meter över marknivån.
Vägledning
En nedläggning av Bromma flygplats förutsätter att motsvarande
kapacitet kan lösas på Arlanda. Arlanda har redan idag vissa
kapacitetsproblem, framförallt inom terminal- och driftområdet. Ett
arbete inleds under våren 2017 med att ta fram en
riksintresseprecisering för Arlanda flygplats.
Ett beslut om att de nya markbullerkurvorna som ska ersätta de som
finns i riksintressepreciseringen kommer att fattas av Trafikverket
inom kort. I slutet av 2017 kommer Bromma flygplats att få en ny
hinderbegränsande yta.
Stockholm stad berörs, förutom av den hinderbegränsande ytan för
Bromma flygplats, även av MSA-ytor för både Bromma och Arlanda
flygplatser. MSA-ytorna innebär att alla byggnader som planeras bli
över 20 meter behöver prövas av LFV i en flyghinderanalys.
Kraftledningsnätet
Kraftledningarna tillhörande stamnätet bör synliggöras i
översiktsplanens kartmaterial, i första hand kartan över tekniska
försörjningssystem.
Vi anser att projektet Storstockholm Väst bör omnämnas i
översiktsplanen.
Vägledning
Projektet Stockholms Ström startades för att säkerställa framtida krav
på överföringsförmåga, tillgänglighet, driftsäkerhet och god miljö.
Projektet medför att delar av elnätet mark- eller tunnelförläggs i
Stockholms stad. En konsekvens av detta är att mark frigörs, men det
är inte det huvudsakliga syftet med projektet.
Efter det inledande arbetet med Stockholms Ström framgick att de
ursprungliga åtgärderna inte var tillräckliga för att möta det framtida
elbehovet i regionen. Därför planeras ytterligare förstärkningar. Dessa
ingår i projektet Storstockholm Väst.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 10 (233)
Svenska kraftnäts anläggningsobjekt finns att hämta via
Geodataportalen som WMS eller som en shapefil. Samråd ska hållas
med Svenska kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från
stamnätsledningar och stationer.
För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida
planer för stamnätet för el hänvisas till Perspektivplan 2025 och
Nätutvecklingsplan 2016-2025. För mer information se Svenska
kraftnäts yttrande.
Natura 2000-områden
Det bör framgå att Natura 2000-områdena även utgör områdesskydd
enligt 7 kap. miljöbalken.
Vägledning
Den nämnda tillståndsplikten regleras av 7 kap. 28 a § miljöbalken.
Förhållningssättet till Natura 2000-områdena behöver utgå främst från
de hänsyn som tillståndsbestämmelserna kräver.
Naturvård
I stadens förhållningssätt anges att eventuella förfrågningar som
inkommer ska behandlas utifrån principen att riksintresset inte ska ta
påtaglig skada. Vi vill tydliggöra att i eventuella projekt med beröring
på de Geer-moränerna ligger ansvaret på staden att beskriva hur
riksintresset tillgodoses. Samrådsförslagets redovisade förhållningssätt
behöver i detta hänseende utvecklas för tydligare vägledning.
Vägledning
Utöver att redogöra för hur riksintressen ska tillgodoses, bör
kommunen i översiktsplanen vid behov precisera riksintressena. Vid
exploateringsprojekt som kan påverka De Geer-moränerna uppstår ofta
frågeställningar som kräver särskilda utredningar. Det kan därför
behövas en fördjupning av riksintresseunderlaget och en tydligare
precisering i översiktsplanen.
Notera att Länsstyrelsens rapport med Naturvårdsverkets översiktliga
avgränsning och beskrivning av de Geer-moränerna har rapportnr.
2001:15.
Friluftsliv
Beslut från Naturvårdsverket kring nya riksintressen för friluftslivet
omfattande Ulriksdal–Haga–Djurgården och Järvafältet väntas under
2017.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 11 (233)
Synpunkter på mellankommunal samordning
Vi anser att översiktsplanen saknar en beskrivning kring hur stadens
tänkta bebyggelseutveckling förhåller sig till grannkommunerna och
regionens utveckling i stort. Exempelvis gällande transportförsörjning
och utvecklingen av stadsboulevarder i angränsning till omgivande
kommuner.
Vi anser även att översiktsplanen tydligare bör relatera till RUFS.
Exempelvis behöver resonemanget om hur framtida markanvändning
påverkar transportinfrastrukturen och grönstrukturen i ett regionalt
sammanhang utvecklas i översiktsplanen.
För att värna den regionala grönstrukturen ser vi att översiktsplanen
behöver kompletteras med riktlinjer för mellankommunal samverkan
kring de gröna kilarna.
Vägledning
Framkomligheten för kollektivtrafiken, och särskilt för stomtrafiken,
på vägnätet är en väsentlig regional fråga. Ett exempel är stråket
Drottningholmsvägen mellan Brommaplan och Nockebybron, vilket
föreslås som stadsboulevard. Från Stockholm och inåt till Brommaplan
saknas kollektivkörfält. En omvandling till stadsboulevard behöver
hantera denna brist, som är av stor betydelse för kollektivtrafiken
mellan Stockholm, Solna och Ekerö.
Synpunkter på miljökvalitetsnormer för vatten
Det saknas en tydlig koppling mellan översiktsplanen och de
strategiska styrdokument som kommunen har ställt upp för
vattenrelaterade teman. Vi bedömer också att kopplingen till
konsekvensbeskrivningen bör stärkas.
Vägledning
Vi har sett att dagvattenhanteringen kopplad till detaljplaner i olika
delar av kommunen behandlas väldigt ojämnt. Beroende av rådande
förutsättningar i varje detaljplaneområde ska de vara olika, men i stora
drag bör dagvattenstrategin följas. Detta bör gå att styra upp med hjälp
av översiktsplanen. För vattenfrågor är det främst styrdokumenten
Stockholms dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus
som behöver beaktas.
Vattenförvaltning
Vi anser att översiktsplanen bör kompletteras med kartmaterial och
beskrivning av de vattenområden som särskilt måste beaktas vid
planering och byggande.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 12 (233)
Vägledning
Det är viktigt att analysera hur den förändrade markanvändningen
förhåller sig till de utpekade vattenförekomsternas behov av hänsyn
och åtgärder. Den kartan som finns i samrådsförslaget gällande
ekologisk status kan med fördel kopplas ihop med kartan som visar de
prioriterade exploateringsområdena. Då framgår det tydligare var
problemområden kan finnas.
Staden bör i de vattnen som inte når god status analysera
miljöproblemen och redovisa hur dessa kan avhjälpas genom åtgärder
eller strategier i detaljplaneringen. Beskrivningen av detta behöver
utvecklas i översiktsplanen för att underlätta framtida
detaljplaneringsarbetet.
Svämplan
Det är viktigt att kommunen i översiktsplaneringen kartlägger var
svämplan till sjöar och vattendrag finns och hur hänsyn ska tas till
dessa vid detaljplaneringen.
Vägledning
En vanlig förekommande svårighet med planering av ny bebyggelse
bland befintlig bebyggelse är att de områdena som inte redan är
ianspråktagen ofta består av mark som ligger i svämplan till sjöar och
vattendrag. Dessa svämplan fyller en viktig funktion för att buffra höga
vattenflöden och genom att främja rening av förorenade vatten.
Samtidigt som bebyggelse i svämplan leder till sämre möjligheter att
upprätthålla eller skapa god vattenkvalitet kan det leda till att
byggnader skadas av översvämningar eller fukt.
Recipienter för dagvatten
Det behöver tydligare framgå av översiktsplanen vilka
ytvattenförekomster som kommer att beröras av planen avseende
framtida dagvattenhantering. Åtgärder som krävs för att god status på
grund av övergödnings- och/eller miljögiftsproblematik behöver också
ges utrymme i översiktsplanen.
Vägledning
De vanligaste miljöproblemen i kommunens ytvatten är övergödning,
miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan, bristande
tillsyn av miljöfarliga verksamheter och kemiska ämnen som läcker
från byggnader, vägar och fritidsbåtar.
Det finns förbättringskrav att leva upp till vad gäller belastning av
näringsämnen och miljögifter. För att klara dessa krav måste åtgärder
genomföras. I nuläget uppnår de flesta av de sjöar och vattendrag som
berör staden inte god status på grund av övergödnings- och/eller
miljögiftsproblematiken.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 13 (233)
Bällstaån
För att hantera Bällstaåns miljöproblem behövs strategier för att
både hantera förbättringskraven och översvämningsproblematiken.
Vi efterfrågar en översikt över lågpunkter i staden och en
bedömning huruvida dessa områden är lämpliga att bebygga eller
kan göra större nytta på annat sätt. Då Mälarens framtida vattennivåer
är osäkra är det viktigt att inte möjliga framtida svämplaner bebyggs.
Vägledning
I planförslaget nämns endast översvämningskarteringen för Mälaren
och att problem med översvämningar här kommer att lösas genom
bygget av den nya Slussen. Det återstår dock en problembild om vad
som händer med Mälaren och dess tillrinnande vattendrag i det längre
perspektivet när havet stiger allt mer. Det finns flera områden i
Stockholms stad som idag inte är bebyggda på grund höga
översvämningsrisker. Ett antal av dessa områden utpekas som
önskvärda tillväxtdelar av staden, bland annat längs Bällstaån.
Avlopps- och dagvattenhantering
Vi efterfrågar en redovisning i översiktsplanen av åtgärder för att
förebygga en försämring av ytvattenrecipienter genom utsläpp från
dagvattenledningssystemet. Detta behövs för att detaljplaner ska kunna
realiseras i den takt som krävs.
Vägledning
Det finns ett stort behov av att förbättra och förnya
avloppsledningsnätet. I detta sammanhang är det befintliga
kombinerade dag- och spillvattensystemet ett problem, då det ger
upphov till bräddning av orenat avloppsvatten till ytvattnet. Blötare
vintrar och fler skyfall riskerar därtill att leda till fler bräddningar av
orenat avloppsvatten. En fara med att ersätta det kombinerade dag- och
spillvattennätet med ett separerat eller duplicerat system, är dock att
större mängder orenat dagvatten kan komma att ledas ut direkt i
ytvattenrecipienter.
Dagvattenrelaterade utsläpp ligger bakom de flesta problem i stadens
ytvatten. Utvecklingen runt dagvattenhanteringen presenteras på
stadens webbplats i form av tre indikatorer. De visar att utvecklingen
går åt fel håll. Det som krävs är bland annat ökat lokalt
omhändertagande av dagvatten, att andelen icke-hårdgjorda markytor
ökar markant, samt att antalet förekomster av och den totala mängden
bräddat avloppsvatten till recipienter begränsas ordentligt.
Vattenrenande skärmbassänger
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 14 (233)
Vi anser att vattenrenande skärmbassänger i recipienter inte är
långsiktigt hållbara reningslösningar. Planförslagets beskrivning av
åtgärdsförslag bör förtydligas om att vattenrenande skärmbassänger är
kortsiktiga nödåtgärder och bör betraktas som sådana i
planeringsarbetet.
Vägledning
I ett antal av stadens sjöar har vattenrenande skärmbassänger
anlagts. Dessa kräver skötsel för att fungera optimalt och tar
dessutom en del av vattenytan i anspråk. Enligt stadens
dagvattenstrategi bör föroreningar begränsas redan vid källorna.
Skärmbassänger, som på kort sikt kan vara ett nödvändigt ingrepp,
är inte detsamma som lokalt omhändertagande av dagvatten inom
kvartersmark som förespråkas av dagvattenstrategin. En hållbar
stadsbebyggelse ska egentligen aldrig behöva en skärmbassäng.
Båthamnar/uppställningsplatser
Vi vill uppmärksamma på att en utökning av båtantalet vid en
anläggning kan leda till en ökad belastning av tributyltennföreningar
(TBT) till vattenmiljön, såvida anläggningen inte enbart tillåter båtar
som är sanerade.
Vägledning
Inom Stockholms län fäller TBT statusen i så gott som alla
vattenförekomster som undersökts avseende detta ämne.
Användningen av TBT är således förbjuden, men gamla båtar kan
fortfarande ha kvar rester av ämnet på skrovet.
Staden har tillsynsansvar för alla fritidsbåthamnar och
båtuppläggningsplatser i staden. En del vattenförekomster har
fortfarande stora utsläppsproblem med TBT. TBT har använts i
båtbottenfärger som ett skydd mot påväxt på skrovet men har
förbjudits på grund av dess extrema giftighet för vattenlevande
organismer. Nu finns gränsvärden för sediment och vatten enligt
vattenförvaltningsförordningens föreskrift HVMFS 2013:19.
Hittillsvarande erfarenhet från miljöövervakning runtom i Sverige
visar att TBT överskrider gränsvärdet i många fall där
båthamnar/marinor finns.
Synpunkter på hälsa, risk och säkerhet
Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid havet
Vi anser att grundprincipen för att hantera översvämningsfrågor bör
vara att ingen bebyggelse ska planeras i områden med risk för
översvämning, idag och på längre sikt. Ny exploatering vid havet bör
ha ett tidsperspektiv på minst 100 år.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 15 (233)
Vägledning
Staden frångår i planförslaget våra översvämningsrekommendationer
för ny bebyggelse vid havet. Stadens generella princip för byggande
vid Saltsjön är att sammanhållen bostadsbebyggelse och
samhällsviktiga funktioner ska läggas på nivån 2,25 i RH2000. Vår
rekommenderade nivå är 2,7 i samma höjdsystem. Det innebär att
staden i varje enskild detaljplan vid havet behöver motivera och visa
på bebyggelsens lämplighet. För havet gäller en större osäkerhet och
en annan översvämningssituation än vad gäller för sjöar och
vattendrag. Även om det finns osäkerheter i klimatscenarier så är det
troligt att havet kommer att fortsätta att stiga efter år 2100.
Sammanhållen bostadsbebyggelse som placeras vid havet bör ha ett
långt tidsperspektiv.
I övrigt kommer våra nya rekommendationer för byggande i
översvämningsområde för övriga sjöar och vattendrag i länet att
fastställas första kvartalet 2017.
Bebyggelse i översvämningsområden
Vi anser att en grundläggande princip för översiktsplanens
planeringsinriktningar bör vara att bebyggelse inte ska planeras i
översvämningsområden.
Vi förordar att översvämningsproblematiken för
utvecklingsområdet Älvsjö hanteras mer övergripande än i enskilda
detaljplaner.
Vägledning
Planeringsinriktningarna i översiktsplanen tyder på att kommunen
avser att använda skyddsåtgärder i översvämningsområden för att
kunna bebygga platser som från början kan ses som olämpliga. Det är
en princip som bygger på försvar. Just för havet kan det dock vara en
kostsam princip om den är satt för lågt. Det är viktigt att staden, i det
längre perspektivet, har tänkt på vad exploatering i utsatta lägen kan få
för konsekvenser för framtida samhällskostnader.
Ett exempel är utvecklingsområdet för Älvsjö. Beroende på vilken
täthet detta område kan komma att få finns det stora utmaningar att
hantera gällande översvämningsrisk från skyfall. Området ligger på
gammal sjöbotten och har låga punkter som lätt kan ansamla vatten.
Att hantera ett sådant område i enskilda detaljplaner kan vara svårt.
Förorenade områden
Vi anser att översiktsplanen tydligare bör lyfta fram och ta hänsyn till
att föroreningar i mark, vatten och byggnader vid exploatering och
förändrad markanvändning utgör en risk för människors hälsa. Vi
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 16 (233)
anser därför att staden ska redovisa de utpekade utvecklingsområdena
där mer kunskap krävs gällande föroreningssituationen.
Som vägledning för kommande detaljplaner, och för att minska risken
för att boende och andra utsätts för oönskade ämnen i t.ex.
inomhusluften (inträngning av skadliga gaser) och närmiljön, bör
översiktsplanen även redovisa en strategi för förorenade områden.
Vägledning
Många av de 140 000 lägenheter som enligt översiktsplanen ska
byggas i kommunen kommer att uppföras i områden med lång
industrihistoria och kemikalieintensiva verksamheter. För att
möjliggöra en omvandling av dessa miljöer till bostäder och
arbetsplatser krävs omfattande kunskapsinhämtning i form av
utredningar och efterföljande åtgärder i mark, vatten och byggnader.
Ofta är utrednings- och åtgärdsskedena långa processer med
platsspecifika utmaningar vad det gäller bevarandeintressen och
riskfrågor.
Vi bedömer att det i flera av planförslagets utpekade
utvecklingsområden råder en komplex föroreningsbild. Det ställer krav
på att staden kan redovisa för hur omvandlingen långsiktigt kan ske på
ett hållbart sätt i ett hälsoperspektiv avseende
föroreningsproblematiken.
Planeringsinriktning för markföroreningar
Vår bedömning är att den övergripande målsättningen i
översiktsplanen bör utgå från Naturvårdsverkets utgångspunkter för
efterbehandling där en långsiktig åtgärd för människan och miljön är
huvudalternativet.
Vägledning
För markföroreningar krävs enligt planförslaget undersökning av
mark samt eventuellt marksanering eller övertäckning.
Barnperspektiv
Vi delar konsekvensbeskrivningens bedömning att planförslaget inte
belyser barnperspektivet i tillräcklig utsträckning. Riktlinjer bör finnas
i översiktsplanen för att särskilt beakta barnperspektivet vid
planeringen av skolor, förskolor och lekytor samt vid analys av rörelse-
och transportmönster kring dessa.
Vägledning
Det planerade omfattade byggandet medför att barns ökade känslighet
för föroreningar måste beaktas i planeringsskedet och vid
genomförandet.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 17 (233)
Risker med transporter av farligt gods
Vi anser att riskerna med transporter av farligt gods tydligare måste
beaktas i översiktsplanen och att staden tar ställning till hur riskerna
ska hanteras i efterföljande planering.
Vi önskar en beskrivning av hur planeringsinriktningen Ny bebyggelse
i anslutning till vägar, järnvägar och industrier där farligt gods
hanteras ska utformas så att konsekvenserna av eventuella
olyckshändelser omhändertas, ska uppnås.
Vi anser att också transporterna av farligt gods behöver lyftas under
planeringsinriktningarna i avsnittet om trafik och mobilitet.
Vi anser att översiktsplaneringen bör utgå från rekommenderade
skyddsavstånd för ny bebyggelse intill vägar där det transporteras
farligt gods.
Vägledning
Tidigare svårutnyttjade områdena får nu högre värde på grund av det
ökade trycket på bostadsbyggande. Områden som tidigare inte har varit
lämpliga för bostäder med avseende på risk blir nu aktuella för
expolatering. Vi betraktar fortfarande områden längs vägar där det
transporteras farligt gods och vid farliga verksamheter som olämpliga
för bebyggelse. Om problemområden och ställningstaganden kring
dessa tydligt behandlas i översiktsplanen ger det en effektivare
detaljplanering.
Oavsett hur vägnätet utvecklas i Stockholms stad så kommer det alltid
att krävas transporter av farligt gods. Detta är viktigt att beakta i
planeringen av vägnätet som helhet. Dessa transporter är nödvändiga
för en robust stad och får inte förbises i strävan att uppnå bostadsmålet.
Vi har tagit fram generella rekommendationer för bebyggelse intill
rekommenderade vägar och järnvägar för farligt gods, vilka finns
tillgänglig på vår webbplats.
Stadsgator och stadsboulevarder
Vi anser att det behöver förtydligas hur transporter av farligt gods på
sikt planeras i staden då rekommenderade leder för transport av farligt
gods omvandlas till stadsgator och stadsboulevarder. Strategier och
inriktningar behöver inkluderas i översiktsplanen.
Vi anser att vårt, Trafikverkets och stadens gemensamma projekt
Gemensam syn på riskhantering i Stockholmsregionen behöver
redovisas i översiktsplanen.
Vägledning
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 18 (233)
Projektet Gemensam syn på riskhantering i Stockholmsregionen ska
fokusera på bland annat riskhantering i tidiga skeden av planprocessen
och tvärsektoriell (aktiv) riskhantering. Dessa riskhanteringsområden
ser vi som viktiga och relevanta för stadens översiktsplanering.
Inom fokusområdet tvärsektoriell riskhantering pågår ett projekt kring
vägvalsstyrning av farligt gods inom staden. Översiktsplanen ska
redogöra för en riskbild av nuläget men även peka ut strategier mot
valt horisontår. Detta kan ske t.ex. i form av planering av framtida
rekommenderade transportleder för farligt gods och områden där
riskfylld verksamhet, och verksamhet som utgör målpunkter för
transporter av farligt gods, bör lokaliseras.
Överdäckning
Stadens syn på överdäckning kopplat till möjlig stadsutveckling och
transporter av farligt gods behöver framgå av översiktsplanen.
Vägledning
Överdäckning nämns som en möjlighet i stadsutvecklingen, men synen
på överdäckning skulle kunna beskrivas i ett samlat resonemang i
planen. Även en redovisning av föreslagen bebyggelseutveckling
inklusive sammanfallande förekomst av tunnlar och komplexa
anläggningar skulle tydliggöra förutsättningarna för exploateringen.
Vid överdäckning av järnväg eller rekommenderade vägar för transport
av farligt gods anser Länsstyrelsen att riskhänsyn behöver
uppmärksammas särskilt, speciellt om bebyggelse planeras att ligga
ovanpå överdäckningen. Staden behöver beakta att överdäckningar
innebär såväl tekniskt komplicerade som ekonomiskt kostbara
lösningar Om en väg ska överdäckas kan det bli aktuellt att tilldela den
kommande tunneln en kategori med restriktioner för vissa transporter
av farligt gods i enlighet med Transportstyrelsens allmänna råd om
tunnelkategori B–E, TSFS 2012:27. Behov av omledningsvägar och
alternativa vägar för transporter av farligt gods behöver även
uppmärksammas. Vidare vill Länsstyrelsen framhålla att en
överdäckning av Europavägar och större leder kräver samarbete med
oss, Trafikverket och berörda kommuner.
Bebyggelsefritt avstånd utmed väg och järnväg
För att möjliggöra viss utveckling av vägar och järnvägar och minska
risker vid olyckor och överskridande av riktvärden för exempelvis
luftkvalitet behövs ett byggnadsfritt avstånd mellan väg/järnväg och ny
bebyggelse. Länsstyrelsens beslut om utökat byggnadsfritt avstånd
enligt 47 § väglagen ska också beaktas i bygglov och detaljplaner. Se
Trafikverkets yttrande för mer information.
Buller
Utifrån lagändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen,
tillsammans med förordning och nya nationella vägledningar, anser vi
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 19 (233)
att staden behöver en vägledning som stöd för detaljplaneringen.
Denna vägledning bör knytas till översiktsplanen.
Vägledning
Den 2 januari 2015 skedde ändringar i miljöbalken och plan- och
bygglagen med syfte att underlätta bostadsbyggandet i bullerutsatta
områden utan att riskera påverkan på människors hälsa. Ändringarna
innebar bland annat nya krav i plan- och bygglagen gällande
omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av
bostadsbyggnader. Det ställs dessutom nya krav i plan- och bygglagen
på redovisning av bullervärden vid planläggning och
bygglovsprövning.
I april 2015 beslutade regeringen om en förordning som innehåller nya
riktvärden för utomhusbuller. Förordningen, som trädde i kraft den 1
juni 2015, innehåller riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och
flygtrafik vid bostadsbyggnader.
Vidare har Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram nya
vägledningar för industribuller och annat verksamhetsbuller.
Naturvårdsverkets vägledning ger stöd vid prövning och tillsyn enligt
miljöbalken. Boverkets vägledning rör hantering av industribuller vid
planläggning och bygglov.
Länsstyrelsens synpunkter på övriga allmänna intressen
Bostadsförsörjning
Vår erfarenhet är att staden bedriver ett bra och modernt
bostadsförsörjningsarbete. Riktlinjerna ger generellt en bra beskrivning
av bostadsmarknaden, bostadsbeståndet och hur många bostäder som
behöver byggas med hänsyn till befolkningstillväxten.
Stockholms stad står för en betydande del av länets totala
bostadsbyggande, cirka 40 procent. Landstinget genom Tillväxt- och
regionplaneförvaltningen är på väg att revidera det regionala målet om
16 000 bostäder per år. Det innebär höjda mål för länets alla
kommuner.
Om att inkludera riktlinjerna i översiktsplanen
Vi rekommenderar att riktlinjerna för bostadsförsörjningen redovisas i
ett eget dokument. Om staden väljer att ha kvar riktlinjerna i
översiktsplanen behöver kommunen ta ett aktivt beslut om riktlinjer för
bostadsförsörjningen, separat från beslutet om antagande av
översiktsplan.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 20 (233)
Vägledning
I juni i år kom Boverkets nya vägledning för hur kommunerna ska
arbeta med riktlinjer för bostadsförsörjningen. Enligt dessa ska
riktlinjerna redovisas i ett separat dokument som beslutas av
kommunfullmäktige. De kan alltså inte beslutas som en del av
översiktsplanen. Detta är en följd av den ändring i
bostadsförsörjningslagen som trädde i kraft den 1 januari 2014.
Riktlinjerna ska nu vara vägledande när kommunen i
översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2
kap. 3 § punkt 5 PBL, det vill säga bostadsbyggande och utveckling av
bostadsbeståndet.
Staden har på ett tidigt stadium i processen haft kontakt med oss där vi
diskuterat upplägg och innehåll av riktlinjerna. Vid denna tidpunkt
hade Boverket ännu inte kommit med vägledningen varför vi inte hade
några synpunkter på att inkludera riktlinjerna i översiktsplanen.
Särskilda grupper
Vi ser gärna att riktlinjerna utvecklar exemplen om bostäder för unga
och studenter. Vi ser också behov av att komplettera med information
kring hemlöshet och det vräkningsförebyggande arbetet, liksom
bostäder för äldre och funktionsnedsatta.
Texten bör även ses över med hänvisning till den nya lagstiftning som
trädde i kraft den 1 mars 2016: lag (2016:38) om mottagande av vissa
nyanlända invandrare för bosättning. Vi ser gärna att staden utvecklar
hur man avser att få fram bostäder både på kort och på lång sikt för
denna grupp.
Det behöver framgå i riktlinjerna i vilken utsträckning stadens
socialförvaltning har varit inkopplade i arbetet.
Vägledning
Staden ligger långt fram och är ofta intresserade av att testa nya
metoder som exempelvis Snabba hus (ungdomar) eller Bostad först
(hemlöshet). I förslaget ges några korta exempel främst kring
ungdomar och studenter som vi gärna ser att staden utvecklar.
Hemlöshet och det vräkningsförebyggande arbetet nämns däremot inte
alls. Därutöver ser vi gärna att även inkluderar bostäder för äldre och
funktionsnedsatta i beskrivningen.
Till Stockholm anvisas 2 810 nyanlända med uppehållstillstånd under
2016. Nästa år anvisas 3 460 och ungefär lika många 2018. På kort sikt
är utmaningen att få fram tillräckligt med bostäder med tillfälliga
kontrakt. På lång sikt handlar det om att de här personerna ska ha
möjlighet att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden med en
egen bostad.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 21 (233)
Stadens verktyg
Länsstyrelsen ser gärna att staden utvecklar resonemanget kring sina
verktyg för bostadsförsörjningen. Bland annat vad gäller de
allmännyttiga bostadsbolagens bostadssociala ansvar genom till
exempel Stockholmshusen.
Vägledning
Det nämns inte att stadens allmännytta avskaffat inkomstkravet. Det
nämns inte heller att bolagen godkänner försörjningsstöd som inkomst.
Andra verktyg som bör ges en fylligare beskrivning är
bostadsförmedlingens arbete, det stora egna markinnehavet samt
Socialförvaltningens och stadsdelarnas arbete med att motverka
hemlöshet genom bland annat budget- och skuldrådgivning och sociala
kontrakt.
Uppföljning
Uppgifter om uppföljning bör utvecklas i riktlinjerna. Staden har
utvecklade metoder för uppföljning som inte nämns.
Vägledning
Länsstyrelsen gärna tipsa om att använda och analysera de svar som
årligen lämnas i Boverkets Bostadsmarknadsenkät. Det är ett utmärkt
sätt att följa upp bostadsförsörjningsmålen. Vad gäller hemlöshet gör
staden en egen räkning vart annat år. Dessa uppgifter är också viktiga i
arbetet med bostadsförsörjningen.
Lokala kulturmiljövärden som hanteras inom PBL
Vi ser inte att översiktsplanen, så som den ser ut nu, kan fungera som
vägledning vid avvägningssituationer gällande kulturmiljövårdens
intressen utanför riksintresseområden. Vi ser inte heller att
översiktsplanen möjliggör ett arbetssätt med generella detaljplaner med
mindre detaljstyrning. För bättre vägledning anser vi att
kulturmiljövårdsaspekterna lyfts ur kapitlet om gestaltning och ges ett
eget utrymme. Det är även angeläget att arbetet med byggnadsordning
slutförs och att dokumentet får en tydlig status.
Vi saknar förhållningssätt till hur det biologiska kulturarvet ska
beaktas och hanteras i utvecklingen av staden.
Vägledning
Dagens stadsplaneringsideal och översiktsplanens synsätt strider mot
karaktärsdragen i modernismens bebyggelse. Att det kommer uppstå
intressekonflikter är uppenbart. Det finns därför ett behov av en
tydligare vägledning till hur lokala kulturmiljövärden i ytterstadens
bebyggelsestrukturer ska hanteras. Principer för hur man ska se på
grönstrukturerna, vilka delar som är intimt förknippade med
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 22 (233)
kulturmiljöerna, och vilka delar som inte har lika stor betydelse, är en
fråga man bör behandla.
Staden ska åstadkomma 140 000 nya bostäder fram till 2030.
Utvecklingen är tänkt att till stor del ske i befintliga områden, som i
ytterstaden i princip har hälften av tätheten i jämförelse med
innerstaden. Stockholm stad saknar i nuläget ett strategiskt
kulturmiljöprogram. Därtill är många planer ålderstigna och utan
skydd av kulturvärden.
Tunnelbanelinjernas förorter kännetecknas av folkhemsepokens
stadsplaneringsideal med glesa bebyggelsemiljöer enligt ”hus-i-park”-
idealet. Ljus och luft samt närvaron av grönska är viktiga värdebärande
uttryck för dessa kulturmiljöer som härrör från årtiondena kring 1900-
talets mitt. Även tidiga storskaliga områden från 1960-talet och början
av miljonprogramsepoken har drag av den tidiga modernismens
upplösta planeringsideal. Till ytterstaden hör även villaområden från
årtiondena kring 1900-talets första hälft med sina specifika
karaktärsdrag av trädgårdsstad. Inom innerstaden finns några områden
som kännetecknas av 1900-talets modernistiska planering med luftiga
bebyggelsestrukturer.
Det är förvånande att lokala kulturmiljövården har behandlats relativt
osynligt i översiktsplanen, i princip inte alls i målen och i strategierna.
I delen som berör de allmänna intressena saknar kulturmiljövården ett
eget avsnitt. Istället har kulturmiljöaspekter vävts in i avsnittet om
stadens karaktär och gestaltning, vilket förminskar dess betydelse som
ett eget samhällsintresse. Tydliga strategier hur kommunen aktivt
tänker skydda kulturvärden i planeringen saknas. Hänvisning görs till
stadsmuseets klassificering av kulturhistoriska värden i bebyggelsen,
som dock är ett bristfälligt planeringsinstrument och inte ett strategiskt
dokument. Hänvisning görs också till Stockholms byggnadsordning,
som dock är under översyn. Detaljinsikterna riskerar därför att
utelämnas i beslutsfattandet.
I kapitlet som behandlar områdesvisa utvecklingsmöjligheter är den
genomgående ledstjärnan att det finns stora
stadsutvecklingsmöjligheter i princip överallt, men hur det ska ske är
sällan preciserat. Inte heller lyfts kulturmiljön som en resurs eller en
tillgång i utvecklingen av staden.
Fornlämningar
Hur staden tänker arbeta med fornlämningar i planprocesser samt
bevara och anpassa bebyggelse i fornlämningsmiljöer måste redovisas.
Vägledning
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 23 (233)
Fornlämningarna har ett starkt skydd enligt kulturmiljölagen och kan
därför ha stor betydelse för genomförbarheten av
stadsbyggnadsprojekt. För att underlätta för efterföljande planering och
byggande behöver denna aspekt lyftas i översiktsplanen.
I förorternas grönstrukturer finns fornlämningar som minner om en
äldre historia. Många av stadens bevarade grönytor är obebyggda med
anledning av att det där finns fornlämningar. Vi kan konstatera att det
finns välbevarade fornlämningar inom utpekade utvecklingsområden i
planförslaget. Många gånger med höga värden. Bland annat ingår stora
delar av Stockholms stads innerstad i ett stadslager som är skyddat som
fornlämning, Raä Stockholm 103:1. Något som inte alltid
uppmärksammas tillräckligt tidigt i olika planprojekt.
Infrastruktur
Trafik och mobilitet
Vi anser att de styrmedel som utformas för att förbättra res- och
transportmöjligheterna bör utformas så att de både stödjer
översiktsplanens önskade bebyggelse och infrastruktur och en
fossilbränslefri transportsektor. Översiktsplanen behöver genomgående
tydliggöra att personbilstrafiken måste minska.
Vi saknar en beskrivning av hur transporter ska kunna överföras från
land till sjö, och ökad järnväg av miljöskäl.
Vi anser att kartmaterialet behöver kompletteras med stomlinjenät och
vägnät för cykel.
Vägledning
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och det är
avgörande att samhällets aktörer vidtar åtgärder som minskar
klimatpåverkan i en snabb takt. Här har offentliga myndigheter,
däribland kommunerna, en särskilt viktig roll. Det är glädjande att
Stockholms stad driver ett ambitiöst klimatarbete med målsättningen
om att bli fossilbränslefritt till 2040 och minska utsläppen av
växthusgaser till högst 2,3 ton CO2e per invånare år 2020.
Transportsektorn står för ca 42 procent av klimatutsläppen i Stockholm
och utgör den största utmaningen för ett fossilbränslefritt Stockholm.
Översiktsplanens ambition om att bygga en tät stad, möjliggöra
effektiva, hållbara transportsystem med fokus på kollektivtrafik, gång
och cykel bidrar till en minskad klimatpåverkan.
Stadens etappmål om högst 2,3 ton CO2 ekv/person till 2020 medför ett
reduktionsbehov om 228 000 ton inom transportsektorn. Om detta ska
uppnås krävs en minskning av biltrafiken och en minskning av den
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 24 (233)
fossila energianvändningen i transportsektorn. Växande städer ställer
också krav på ökade transporter av varor, drivmedel, byggmaterial,
leverans av tjänster med mera och en ökande andel busstransporter
behöver god framkomlighet. Redan i dag består en stor del av
vägtrafiken av sådana transporter. I framtiden kommer de att behöva
utgöra merparten av transporterna på många stråk.
Barn- och hälsoperspektivet
Vi anser att vardaglig fysisk aktivitet hos barn och unga bör få
tydligare utrymme i stadens strategier och planeringsinriktningar.
Vägledning
Stora satsningar behöver ske inom cykelområdet. Statistik visar
emellertid att samtidigt som cykelpendlingen ökar bland vuxna så har
barn och ungas cyklande minskat under samma tidsperiod.
Barn och ungas rörelsefrihet är starkt kopplat till infrastrukturens
utformning och kvalitet. Att främja barns möjligheter att på egen hand
ta sig till och från fritidsaktiviteter och skola är viktigt ur ett
barnperspektiv, men också en pusselbit i arbetet med minskat
bilberoende. Många bilresor handlar om att skjutsa barn till och från
aktiviteter.
Våra resvanor och vår hälsa grundläggs tidigt. Funktionsblandning är
därför en nyckelfråga som ställer krav på ett omfattande utbud och stor
spridning av parkmiljöer, idrottsanläggningar, skolor etc. i hela
Stockholms stad. Ett varierat utbud är dessutom en viktig förutsättning
i ett transportsnålt samhälle och våra möjligheter att nå länets mål vad
gäller klimatpåverkan.
Klimat & energi
Byggprocessens klimatpåverkan
Utifrån det stora bostadstillskott som staden planerar för anser vi att
byggprocessen och dess materialval behöver lyftas i översiktsplanens
strategier och planeringsinriktningar.
Vägledning
Den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till
cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Detta fördelas på
cirka 4 miljoner ton på husprojekt och 6 miljoner ton på
anläggningsprojekt. Det är i samma storleksordning som utsläppen från
alla personbilar Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar
genererar. Klimatbelastningen är lika stor i byggprocessen som vid
drift av huset under 50 år. Offentliga aktörer har ett ansvar att t ex via
upphandlingar stimulera till minskad klimatbelastning vid
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 25 (233)
investeringar och uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid
planering och markanvisningar.
Förnybar energi
Vi efterfrågar ett resonemang kring samspelet med omkringliggande
kommuner och regioner för att nå målet om ett fossilbränslefritt
Stockholm 2040.
Vi saknar även ett resonemang kring hur fjärrvärmeproduktionen ska
bli fossilbränslefri, exempelvis hur spillvärme från verksamheter kan
tas tillvara i fjärrvärmesystemet.
Vi anser att översiktsplanen bör lyfta tillgången till förnybara bränslen
och dess produktion kopplat till stadens nya bostadsområden. Vi ser
även gärna en tydligare skrivning om vad staden vill åstadkomma vad
gäller produktionen av småskalig förnybar energi.
Vägledning
Översiktsplanen saknar en diskussion om hur tillgången till de
förnybara bränslena ska säkras och en beskrivning om var dessa
bränslen ska produceras. Stockholm stad har goda möjligheter att öka
sin egen produktion och användning av förnybar energi. Exempelvis
finns stor potential att använda stadens tak för solenergi. Ökad
produktion av solenergi bidrar till nationella mål om förnybar energi
och minskar behovet av tillförd energi till staden.
Beteendepåverkan
Vi anser att översiktsplanen tydligare kan lyfta hur staden via
planering och byggande kan underlätta för medborgarna att göra
klimatsmarta val.
Vägledning
För att nå klimatmål krävs inte bara en omställning till ny teknik, nya
bränslen och mer effektiva strukturer. Det handlar också om
beteendefrågor, hur de som bor och lever i staden beter sig när vi
använder oss av teknik, bränslen och befintliga strukturer Det är viktigt
att staden möjliggör för medborgarna att göra klimatsmarta val. Det är
också en del i en cirkulär ekonomi.
Avfallshantering
Vi anser att även stadens avfallshantering bör sårbarhets- och
klimatanpassas. Detta bör framgå av översiktsplanen.
Vägledning
Vi delar stadens uppfattning att mark för en effektiv avfallshantering
behöver avsättas. Exempelvis plats för återvinningstationer,
miljöstationer och källsorteringsplatser. Stadens mål att öka sin
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 26 (233)
insamling av matavfall kan komma att innebära behov av nya ytor för
insamling och hantering, där avfallets karaktär kan ge upphov till
luktstörningar om det inte hanteras rätt.
Grönstruktur och naturmiljö
Grönstruktur och stadsutveckling
Vi anser att översiktsplanen bör kompletteras med en temakarta för
grönstrukturen. Vi anser också att översiktsplanen tydligare bör lyfta
hur stadsutveckling ska ske samtidigt som grönstrukturens funktioner
enligt planens ambition upprätthålls och stärks. Vi saknar även ett
resonemang hur föreslagen bebyggelseutveckling kopplar till
kostnader och ökat behov kring drift och underhåll.
Hur utpekade svaga samband i grönstrukturen ska hanteras bör också
beskrivas och kompletteras med planeringsinriktningar.
Vägledning
Stockholms gröna infrastruktur och dess viktigare samband är otydliga
i kartan Stadsutvecklingsmöjligheter. Det gäller inte minst gröna kilar
mot grannkommunerna.
Planförslaget redovisar höga ambitioner att upprätthålla och stärka
funktioner i den ekologiska infrastrukturen, men behandlar inte aspek-
ter som exempelvis närnatur. Planförslagets förtätningsinriktning
stärker behovet av att lyfta små och nära naturmiljöer i utvecklingen av
mark- och vattenanvändningen. Närnatur är särskilt viktigt för barn,
unga och äldres välmående och motoriska utveckling.
Parkers funktion som spridningskorridorer och livsmiljöer för växter
och djur, liksom att de utgör en del av det biologiska kulturarvet, är
också viktiga i sammanhanget.
Med en kraftigt ökande befolkning och en förtätning av stadens
bebyggda miljöer ökar också skötselbehoven av de gröna miljöerna.
Översiktsplanens utvecklingsförslag behöver avspeglas i budget för
drift och underhåll för att upprätthålla grönstrukturens funktioner,
resiliens och dess betydelse för hälsa och rekreation.
Gröna värden i staden
Vi anser att planeringsinriktningarna bör kompletteras med gröna
urbana områdens roll som reglerande ekosystemtjänst för
dagvattenfördröjning. Vi ser också att översiktsplanen bör
kompletteras med riktlinjer för hur gröna ytor och träd kan bidra till
temperatursänkning och lokalt omhändertagande av vatten i befintliga
miljöer.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 27 (233)
Vägledning
Beskrivningarna under avsnittet om en grön och vattennära stad är bra
och tar upp flera ekosystemtjänster som bidrar till naturliga
klimatanpassningsåtgärder. Gröna urbana områdens roll som
reglerande ekossystemtjänst för vattenhållande och infiltration av
dagvatten beskrivs i text, men inkluderas inte i
planeringsinriktningarna. En mening om detta skulle kunna läggas till
som komplettering till den fjärde planeringsinriktningen. Detta för att
tydliggöra mindre grönområdens betydelse som dagvattenfördröjning.
I beskrivningen av alla stadsdelar med hög täthet i staden saknas det
tydliga beskrivningar och principer för hur lokala gröna ytor och träd
kan bidra till temperatursänkning och lokalt omhändertagande av
dagvatten. Det är framförallt i dessa områden som det finns ett
klimatanpassningsbehov i befintliga miljöer, både vad gäller vatten och
värmehantering.
Barns och ungas utemiljöer
Vi anser att staden i översiktsplanen behöver sätta tydliga krav på
barns utemiljöer för att främja barnens hälsa och utveckling. Staden
bör särskilt ha riktlinjer kring minsta storlek för skol- och
förskolegårdar.
Vägledning
Den bebyggelseutveckling som staden står inför medför ett stort behov
av nya grundskolor och förskolor. Boverket har tillsammans med
Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för
planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö
med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket har
även tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 § andra stycket samt 10-11 §§
PBL (BFS 2015:1 FRI).
Aktiviteter och idrott i naturreservat
Vi ser att det finns en problematik i att hänvisa ytor för idrott,
rekreation och andra aktiviteter till naturreservat.
Vägledning
För att klara behovet av ytor och attraktioner för idrott, rekreation och
andra aktiviteter hänvisar planförslaget i flera fall till naturreservaten.
Verksamheter och anläggningar för detta får då förutsättas stämma
överens med respektive reservats syfte och föreskrifter.
Föreslagna reservat
Vi efterfrågar en uppdaterad beskrivning över vilka områdesskydd som
staden planerar för.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 28 (233)
Vägledning
Reservatsbildningar som staden avser att utreda nämns i
utvecklingsmöjligheter för de olika stadsdelsområdena. Kyrkhamn som
är med på kartan nämns dock inte och västra delen av Älvsjöskogen är
numera ett laga kraftvunnet naturreservat.
Strandskydd och biotopskydd Översiktsplanen bör inkludera en vägledning kopplat till
strandskyddets syften och bestämmelser för hantering i efterföljande
planering.
Planen bör också uppmärksamma på det generella biotopskyddet för
alléer som behöver hanteras vid detaljplanering.
Vägledning
Med hänsyn till planförslagets vision om en vattennära stad, med
utveckling för ökad tillgänglighet och fler aktiviteter på land och
vatten, behövs en tydligare vägledning kopplat till strandskyddets
syften och bestämmelser i översiktsplanen.
Näringsliv
Vi ser en risk i att planens inriktning ger en tyngdpunkt inom
tjänstesektorn i västerort och innerstaden, och inte ger den effekt på
jämlikhet mellan stadsdelarna som avses i planförslagets strategier.
Vägledning
Förslaget betonar betydelsen av mer jämlika villkor mellan
stadsdelarna. Det finns både en fysisk och socioekonomisk segregation
mellan olika stadsdelar, i synnerhet mellan innerstaden och västerort
kontra söderort. Detta ska lösas genom blandat bostadsbyggande, lokal
service, kultur, försörjning av arbetsplatser etc.
I västerort och i innerstaden föreslås en utveckling av gamla
arbetsplatsområden till tätare blandstad, det vill säga en delvis annan
sammansättning av företag. I söderort däremot ska flertalet av de stora
arbetsplatsområdena bevaras och/eller vidareutvecklas med i huvudsak
oförändrad inriktning. Industrier, terminaler, värmeverk etc. måste få
ta mark i anspråk. Men för att verkligen bryta ojämlikhet mellan
stadsdelarna, måste även söderort kunna rymma ”blandstad” och ges
förutsättningar att attrahera fler tjänsteföretag. Detta i synnerhet som
det är i tjänstesektorn som den stora tillväxten sker.
Totalförsvaret
Totalförsvarsperspektivet behöver tydliggöras i översiktsplanen, bland
annat behöver kartunderlaget i översiktsplanen uppdateras och
förtydligas.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 29 (233)
Staden behöver ha en aktiv dialog med Försvarsmakten för att undvika
att projekt stoppas i sent skede utifrån totalförsvarets intressen.
Vägledning
Som ett resultat av det försämrade omvärldsläget behöver Sveriges
försvarsförmåga stärkas. Det militära försvaret är beroende av stöd
från det civila samhället för att säkerställa sin operativa förmåga vid
höjd beredskap och ytterst vid krig.
Det civila försvaret är i grunden hela samhällets inneboende robusthet,
motståndskraft och förmåga att hantera hot, kriser och höjd beredskap.
Varje myndighet, kommun och landsting ska i sin verksamhet beakta
totalförsvarets krav i enlighet med Lag om totalförsvar och höjd
beredskap. Privata företag äger och/eller driver idag en stor del av
Sveriges försvarsförmåga. Det gör att de måste involveras i
planeringen.
I Stockholm stad finns flera funktioner och platser som kan ha
betydelse för totalförsvaret civila och militära del, behoven av dessa
behöver kartläggas och utredas. Några exempel på funktioner och
platser är de större sjukhusen, större kommunikationsleder på land och
vatten och hamnar samt förnödenhets-/drivmedelsförsörjning. För att
det tydligare ska framgå hur utvecklingen är tänkt behövs det i detta
sammanhang fler kartor över olika delar av översiktsplanen.
Exempelvis utveckling av hamnområden, kommunikationer, farleder
som Hammarby kanal, infarten till Stockholm och Mälaren –
Essingebroarna.
Trafikverket
Dokument nr 333
Allmänt, vision och mål
Stockholms stad och Stockholmsregionen kommer att genomgå en
stor förändring de närmaste decennierna. Den stora tillväxten, det
omfattande bostadsbyggandet, den ökade tätheten och ny teknik ger
förändrade förutsättningar men det finns också behov att möta stora
utmaningar som bland annat klimatomställningen vilken kommer
att påverka regionen och sättet att färdas/transportera varor.
Utmaningarna möts i översiktsplanen med ökad täthet och satsning
på yteffektiva transporter, som ger försättningar för ett begränsat
transportarbete vilket även bidrar till klimatomställningen.
Översiktsplanen bygger på en vision och en idé om en tätare stad
med ökad stadsmässighet och ökad andel transporter till fots, med
cykel och med kollektivtrafik. Målen är tydliga, så också motiven
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 30 (233)
till vald utbyggnadsstrategi. Trafikverket delar i stort planens
inriktning och stadens vision och mål.
Planförslaget utgår från inriktningen i Vision 2040 och nämner de
övriga strategier och program som finns inom staden. Ytterligare
tydlighet är önskvärt om hur mål i Miljöprogram, Fossilfritt
Stockholm 2040 och Framkomlighetsstrategin, ska uppnås och hur
översiktsplanen bidrar till att dessa mål uppnås.
Riksintresse för kommunikationer
Det är nödvändigt att Trafikverkets utpekade riksintressen skyddas
mot åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av
anläggningarna. Översiktsplanen ska redovisa hur riksintressen
inom kommunen ska tillgodoses. Det är viktigt med tydliga
riktlinjer för hur riksintresseanläggningarnas så kallade
influensområde ska beaktas i planeringen. Influensområdet är det
område inom vilket ny bebyggelse eller verksamheter kan påverka
riksintressets funktion. Influensområdets utbredning är inte
generellt utan beror på ett antal så kallade influensfaktorer såsom
buller, vibrationer elsäkerhet, elektromagnetiska fält,
höjdbegränsningar, transporter av farligt gods med mera.
Planhandlingarna bör kompletteras med förtydliganden och
riktlinjer om hur riksintressena ska beaktas. Riksintressen
presenteras i bilaga men ingenstans i planen beskrivs hur
riksintressena påverkas av förslaget. En inledande text om hur
riksintresset för kommunikationsanläggningar påverkas av
planförslaget bör tillfogas där förslaget presenteras.
Nedan följer Trafikverkets synpunkter och nödvändiga
förtydliganden avseende de riksintressanta anläggningarna inom
staden:
Vägar
Riksintresset E4 ingår i TEN-T- nätet.
För Hjulsta trafikplats finns en riksintresseprecisering.
För Östlig förbindelse redovisas den tidigare aktuella Österleden
på kartan i riksintressebilagan. Läget stämmer i stort med
alternativet med en sänktunnel i den utredning för Östlig
förbindelse som pågår. På plankartan saknas Östlig förbindelse,
men två alternativ redovisas på kartan Kommunikationsstråk i
huvuddokumentet. Östlig förbindelse har redovisats i två alternativ
till Sverigeförhandlingen. Det är lämpligt att på plankartan redovisa
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 31 (233)
båda alternativen, sänktunnel respektive bergtunnel. Riksintresset
för Östlig förbindelse kommer att revideras när sträckning är vald.
Riksintresset Klarastrandsleden anges som
stadsutvecklingsområde. Hur detta påverkar riksintresset bör
beskrivas i översiktsplanen samt tankarna bakom.
Staden är väghållare för flera viktiga infartsleder och
tvärförbindelser i regionen, bland annat flera vägar av riksintresse.
Mot bakgrund av stadens omfattande utbyggnadsplaner och dess
anspråk på transportinfrastrukturen anser Trafikverket att
väghållarskapet för dessa är en fråga som behöver diskuteras och
utredas framöver.
Järnvägar
Järnvägen genom centrala Stockholm är av riksintresse: Sträckan
Älvsjö-Stockholm-Ulriksdal ingår i TEN-nätet och är av
internationell betydelse, och ingår även i det strategiska godsnätet.
Sträckan mellan Stockholms central och Tomteboda anges som
stadsutvecklingsområde samt att en överdäckning av Västra city kan
påverka riksintresset. Hur detta påverkar riksintresset bör beskrivas
i översiktsplanen samt tankarna bakom.
Värtabanan: Hela sträckan mellan Tomteboda bangård och
Stockholms hamn inklusive Västra och Östra bangården är av
riksintresse. Järnvägen ingår även i det europeiska nätet TEN-T.
Det utreds för närvarande om det är möjligt att avveckla Östra
bangården. Planen redovisar ett utvecklingsområde på platsen, men
om det är möjligt att exploatera här är inte klart ännu. Riksintresset
kan inte hävas förrän det är klarlagt att ersättning kan fås i Västra
bangården.
Citybanan är redan utbyggd och öppnas för trafik 10 juli 2017.
Mälarbanan finns redan som järnväg, men planering för en
utbyggnad med 2 spår pågår inom Stockholms stad.
Saltsjöbanan och Roslagsbanan är av riksintresse, vilket bör
framgå av texten.
En tydligare karta behövs som redovisar riksintresse järnväg.
Luftfart
I slutet av 2017 kommer Bromma flygplats att få en ny
hinderbegränsande yta. Den nya bör redovisas i översiktsplanen (se
karta 1). Översiktsplanen redovisar stadsutvecklingsmöjligheter i
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 32 (233)
området. En nedläggning av Bromma flygplats förutsätter att
motsvarande kapacitet kan lösas på Arlanda. Arlanda har redan idag
vissa kapacitetsproblem, framförallt inom terminal- och
driftsområdet. Ett arbete inleds under våren 2017 med att ta fram en
riksintresseprecisering för Arlanda flygplats.
De markbullerkurvor som redovisas i riksintressepreciseringen för
Bromma flygplats kommer att revideras. De baserades på ett antal
bullerbegränsande åtgärder som inte kommer att genomföras. I den
slutliga ÖP-handlingen bör de nya reviderade kurvorna, som har
något större utbredning, redovisas. Ett beslut om att de nya
kurvorna ska ersätta de som finns i preciseringen kommer att fattas
av Trafikverket inom kort.
Information om hänsyn till luftfartens intressen bör framgå i planen.
Staden berörs, förutom av den hinderbegränsande ytan för Bromma
flygplats, även av MSA- ytor för både Bromma och Arlanda
flygplatser. Dessa bör också redovisas på karta. Även maximala
höjder inom de olika sektorerna borde anges och läggs lämpligen in
i bilagan. MSA-ytorna bör framgå i översiktsplanen eftersom de
innebär att alla byggnader som planeras bli över 20 meter behöver
prövas av LFV i en flyghinderanalys. Försvarsmakten bör även ges
tillfälle att yttra sig. Mer information finns på Trafikverkets
hemsida.
Hamnar och farleder
Kartan för Stockholms hamn är baserad på en felaktighet i
Trafikverkets redovisning, och behöver uppdateras.
Trafikverket/länsstyrelsen kan bistå med shape-fil över
riksintresseområdet (se karta 2). Under Planeringsläge måste texten
ändras. Den myndighetsgemensamma arbetsgruppen avseende
drivmedelsförsörjningen som leds av länsstyrelsen i Stockholms län
är överens om att Loudden måste ha kvar funktionen som
drivmedelsdepå till 2030 när miljötillståndet går ut. Det finns
bergrum som det ska utredas om de kan användas även efter 2030.
Trafikverket avser inte att häva riksintresset för Loudden förrän det
finns ett alternativ för lokalisering av verksamheten.
Planförslaget behöver kompletteras med en bedömning av
förslagets påverkan på riksintresset i text och karta.
På plankartan är Masthamnen, östra Södermalm, markerat som
utvecklingsområde. Detta står i konflikt med hamnverksamheten
och varvet på Beckholmen. Detsamma gäller Ulvsunda och
Bällstaviken som är en av de få kvarvarande stadsnära kajerna med
möjlighet till godshantering. Eftersom planen beskriver att en
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 33 (233)
målsättning är att få godstransporter över till sjö och järnväg är det
anmärkningsvärt att förutsättningarna för sjötransporter försvinner
genom planförslaget.
Farleder bör redovisas på karta (se karta 3).
Sjöfartsverket har inkommit med yttrande (dnr 16-03435) till
Trafikverket. Sjöfartsverket gör bedömningen att förslaget inte
kommer att påverka sjöfarten negativt och har därmed inget att
erinra, men har några allmänna synpunkter:
Resor och transporter på vattnet: det framkommer att kommunen
har tagit med både gods- samt passagerartrafik; resor och
transporter på vattnet, effektiv gods- och leveranstrafik, vilket
Sjöfartsverket ser positivt på.
Logistik och infrastrukturplanering: Sjöfartsverket stödjer
kommunens resonemang.
Anslutning vägar, järnvägar och hamnar: Sjöfartsverket ser
positivt på en kombination av alla de olika trafikslagen, men
också att eventuella hamnavvecklingar planeras noggrant och att
det finns alternativa hamnlösningar.
Sjöfarten i samverkan med stadsutveckling: Stadsutvecklingen
bör ske på ett sådant sätt att det möjliggör att bibehålla den
sjöfart som anses viktig för regionen, ex färjetrafiken och den
s.k. reguljära kryssningstrafiken respektive den säsongsbundna
kryssningstrafiken.
Önskan om samråd för planer vid en lista av beröringspunkter.
Bebyggelsefritt avstånd
Trafikverket anser att planen ska redovisa behov av bebyggelsefritt
avstånd från vägar och järnvägar. För att möjliggöra viss utveckling
av vägar och att minska risker vid olyckor och överskridande av
riktvärden för exempelvis luftkvalitet behövs ett byggnadsfritt
avstånd mellan väg och ny bebyggelse. Trafikverket Region
Stockholm hävdar att följande avstånd ska uppnås. Avstånd mellan
väg och byggnad delas upp i två olika mått:
beläggningskant och kvartersgräns
kvartersgräns och byggnad
För dessa gäller olika mått för olika typer av vägar. (Trafikverket
skickar med en tabell i yttrandet).
Ytterligare avstånd kan krävas utifrån risker och säkerhet samt
möjligheter att klara riktvärden för bland annat buller, luftkvalitet
och vibrationer. Om planerade utbyggnader av vägen finns ska även
nödvändiga avstånd utifrån detta hanteras. Vid lokaliseringar nära
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 34 (233)
trafikplatser behöver särskilda bedömningar göras så att eventuellt
behov av utbyggnad av dessa inte försvåras.
Länsstyrelsens beslut om utökat byggnadsfritt avstånd enligt 47 §
väglagen ska också beaktas och bör framgå i planen.
Gällande järnväg anser Trafikverket generellt att ny bebyggelse inte
ska tillåtas inom ett område på 30 meter från närmsta spårmitt. Ett
sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser, minskar
konsekvenserna av en olycka och möjliggör viss utveckling av
järnvägsanläggningen. Ett större avstånd kan bli aktuellt utifrån
riskanalys och möjligheterna att uppnå riktvärden för buller och
vibrationer med mera.
Huvudstaden Stockholm – det större sammanhanget
Trafikverkets uppfattning är att det regionala perspektivet behöver
förstärkas. Stockholm är centrum i landet och länet men också en
internationell knutpunkt. Det innebär att stadens utveckling och
dess transportsystem behöver ge utrymme för och samspela med ett
antal skilda transportfunktioner. De skilda transportslagen behöver
fungerande lösningar för att försörja Stockholm. Betydande
funktioner såsom, flyg, godsterminaler av skilda slag är lokaliserade
i angränsande region. Såväl varutransporter som in- och
utpendlingen är väsentlig för Stockholm som huvudstad och
regionalt centrum, varför utvecklingen i regionens centrum måste
stödja en fortsatt god tillgänglighet för såväl nationella som
regionala flöden och resor.
Det finns ett stort behov av att säkerställa framkomlighet på
vägnätet för prioriterade transporter som kollektivtrafik och
nyttotrafiken. Planen bör redovisa och beskriva helheten tydligare;
hur markanvändningen, allmänna intressen och
transportinfrastrukturen hänger ihop, och hur den lokala och
regionala trafiken bör fördelas inklusive ansvaret för detta. På vilket
sätt förhåller sig framtida markanvändning till framtida
transportinfrastruktur? I vilken utsträckning är förutsättningar i
transportsystemet utgångspunkt i bebyggelseplaneringen?
Trafikverket har uttryckt vårt förhållningssätt till framkomlighet på
det primära vägnätet i vårt Framkomlighetsprogram,
http://www.trafikverket.se/nara-
dig/Stockholm/Framkomlighetsprogram/
Detta större sammanhang behöver också framgå bättre i kartorna.
Trafiknätet presenteras nu utan sammanhang och koppling till länet
och grannkommuner. Den övergripande infrastrukturen saknas på
plankartan där till exempel huvudvägnätet och viktiga knutpunkter
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 35 (233)
inte är illustrerade. Planförslaget bör relatera tydligare till RUFS,
som regionen gemensamt står bakom.
Planförslaget genomsyras av en vilja att koppla ihop stadsdelarna
med nya samband och länkar. Det lokala gatunätets utveckling är
också viktigt för det övergripande regionala transportnätet, eftersom
tillgänglighet och framkomlighet för nationella och regionala resor
och transporter också påverkas av lokal omvandling.
Trafik- och bebyggelseplanering
Behovet av bostäder är mycket stort i regionen. Ramarna för
klimatomställningen kräver mer energieffektiva transporter
samtidigt som regionen byggs tätare. Trafikverket stödjer planens
inriktning om en bilsnål och kollektivtrafiknära
bebyggelseutveckling, baserad på förtätning. Transporterna behöver
även bli mer yteffektiva för att begränsa trängseln.
Trafikverket anser dock att översiktsplanen inte tillräckligt belyser
vilka avvägningar som behöver göras för trafiken i en tätare stad.
Trafikverket saknar en beskrivning av hur en samordnad trafik- och
bebyggelseplanering kan säkerställas. Bebyggelse- respektive
trafikutveckling redovisas utan någon uppenbar koppling eller
relation till varandra, annat än att det behöver ske samordnat.
Vilken samordning och vilka avvägningar mellan trafik och
bebyggelse som erfordras behöver framgå tydligare, inte bara på en
principiell nivå utan även kopplat till konkreta och platsspecifika
förutsättningar (vilket med fördel kan redovisas i plankartan).
Samspelet mellan trafik och bebyggelse har också en regional
dimension. Dessa perspektiv studeras för närvarande med koppling
till kommande RUFS.
De lokala utvecklingsmöjligheterna beskrivs, och häri finns
möjlighet att även identifiera knäckfrågor på områdesnivå.
Förtydligande avseende antal tillkommande bostäder och
verksamheter i respektive del är önskvärt. Brister, som måste
hanteras och utredas, skulle kunna framgå tydligare samt att de
lokala kartorna får ett mer beskrivande innehåll. En utvecklad
beskrivning, i text och på karta, av bebyggelseutvecklingen före
respektive efter Bromma flygplats avveckling är önskvärd.
Stadsboulevarder
Planförslaget föreslår ett antal stadsboulevarder. Av dessa tillhör
flera det primära vägnätet och några är dessutom av riksintresse.
Trafikverket anser att begreppet stadsboulevarder behöver utvecklas
och exemplifieras för att kunna bedömas ytterligare. Det finns ett
stort behov av att fördjupa vad som menas med begreppet, vilka
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 36 (233)
stråk som kan och bör vara aktuella samt hur de kan utformas
beroende på skilda förutsättningar.
Trafikverket vill vara tydligt med att framkomligheten måste säkras
samtidigt, som Trafikverket delar uppfattningen att det är
nödvändigt att arbeta för en begränsning av trafikvolymen. Det
behöver därtill ytterligare beskrivas och analyseras hur
riksintressena och vägarnas viktiga regionala funktioner kan förenas
i den föreslagna utvecklingen. Det är en viktig förutsättning för
stadens tillväxt. Möjligheter finns säkerligen att omvandla stora
vägar och gator till omgestaltade stråk. Det förefaller dock oklart
hur konflikten mellan de höga trafikmängderna och god livsmiljö
avses lösas. Behovet av en avvägning med framkomlighet, miljö,
risker, buller och andra frågor uttrycks i planförslaget, vilket
Trafikverket samstämmer i.
Framkomligheten för kollektivtrafiken och särskilt för stomtrafiken
på vägnätet är en väsentlig regional fråga. Ett exempel är stråket
Drottningholmsvägen mellan Brommaplan och Nockebybron vilket
föreslås som stadsboulevard. God framkomlighet är nödvändig här
eftersom det är kapacitetsbrist för bussarna här. Trafikverket bygger
kollektivkörfält inom ramen för Ekeröprojektet fram så lång vårt
väghållarskap räcker (till Gubbkärrsvägen). Från Stockholm och
inåt till Brommaplan saknas kollektivkörfält samt plan/finansiering
för det. En omvandling till stadsboulevard måste hantera denna
brist, som har stor betydelse för kollektivtrafiken mellan Stockholm,
Solna och Ekerö.
Järnvägen i bebyggelseutvecklingen
Järnvägen utvecklas både regionalt och nationellt, vilket ger nya
förutsättningar för utveckling längs banorna och vid stationslägen.
Planförslaget pekar på möjliga nya stationslägen för pendeltåg.
Trafikverket saknar ett resonemang kring nya stationer och dess
koppling till bostadsutbyggnad. Dessutom är det vore det önskvärt
med ett översiktligt resonemang om framtida utveckling av
järnvägsinfrastruktur, där avstånd till verksamheter som staden
planerar för är en viktig fråga. Även frågor som rör ett eventuellt
utbyggt system med nya stambanor borde lyftas in, bland annat hur
det skulle påverka särskilt söderort och Västra stambanan.
Överdäckning
Överdäckning nämns som en möjlighet i stadsutvecklingen, men
synen på överdäckning skulle kunna beskrivas i ett samlat
resonemang i planen. Även en redovisning av föreslagen
bebyggelseutveckling inklusive sammanfallande förekomst av
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 37 (233)
tunnlar och komplexa anläggningar skulle tydliggöra
förutsättningarna för exploateringen.
Strategi för transportförsörjning
Stadens syn på och strategi för transportförsörjningen av den
föreslagna bebyggelsestrukturen behöver klargöras, och visa hur
viktiga regionala funktioner borgas för. Planförslaget behöver
konkretiseras ytterligare genom konsekvensbedömning av
kapaciteten i transportsystemet i stort, och i synnerhet på det
övergripande vägnätet i förhållande till föreslagen
bebyggelseutveckling. Strategin bör inkludera en
prioriteringsordning för vad som är viktigast att bygga kopplat till
en tidsaxel. Trafikverket samverkar gärna i ett sådant arbete.
Generellt kan en tydligare avvägning behöva redovisas avseende
olika trafikslag. Planförslaget har för närvarande en del dubbla
budskap. I planen står det att kollektivtrafik, gång och cykel ska
prioriteras framför bilen, men på några ställen i texten står det att
bilen är viktig och ska ha fortsatt framkomlighet i staden. Det bör i
planen bli ännu tydligare vilken plats vanliga biltransporter ska ha i
det framtida Stockholm.
Styrmedel
Det en sak att bygga kollektivtrafiknära och tätt, men en annan sak
att reglera innehållet i bebyggelsen. Staden behöver redogöra för
synen på styrmedel och till exempel parkeringstal i relation till det
expansiva bostadsbyggandet. I relation till framtidens ökade
efterfrågan på bilanvändning i takt med en ökande befolkning är det
i planförslaget en förhållandevis ringa diskussion kring styrmedel.
Till exempel skulle beskrivningen kunna utvecklas om kostnader
för parkering och hur och varför parkeringstaxor införs, i ett stads-
och regionutvecklingssammanhang.
Nyttotrafik
Växande städer ställer också krav på ökade transporter av varor,
drivmedel, byggmaterial, leverans av tjänster med mera och en
ökande andel busstransporter behöver god framkomlighet. Redan i
dag består en stor del av vägtrafiken av sådana transporter; i
framtiden kommer de att behöva utgöra merparten av transporterna
på många stråk.
Trafikverket saknar ett avsnitt om varu- och
drivmedelsförsörjningen i en växande region och hur detta ska
lösas. Samtidigt som det i planen framgår att en målsättning är att få
över transporter till sjö och järnväg förslås avvecklingar av hamnar,
kajer och järnväg.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 38 (233)
Dessutom saknas ett avsnitt om förnödenhets- och
drivmedelsförsörjning som redogör för hur staden förses med
drivmedel när Loudden avvecklas. Konsekvenserna för vägnätet bör
beskrivas, eftersom en nedläggning kommer innebära en kraftig
ökning av långväga landtransporter, inklusive farligt gods, på delar
av det statliga och kommunala vägnätet.
Till planen kan fogas en utvecklad skrivning om gods och behovet
av att bevara logistikområden, som riskerar att försvinna. I planen
saknas en beskrivning generellt hur transporter ska kunna överföras
från land till sjö, och ökad järnväg av miljöskäl. För att klara
klimatomställningen behövs också detta. Det är också väsentligt att
arbeta för mer effektiv distribution. Fortsatt samverkan i godsfrågor
mellan staden, Trafikverket och övriga aktörer i regionen är
nödvändig.
Trafikverket saknar en utvecklad beskrivning av sjöfartens
möjligheter för den regionala gods- och kollektivtrafiken, och
nyttjandet av de inre vattenvägarna. Med koppling till det stora
byggandet, och möjligheten däri att transportera schaktmassor med
fartyg, är sjöfartens möjligheter att minska trängsel på främst
vägarna intressant att fortsatt studera.
Energi- och avfallsanläggningar finns som är belägna nära vatten,
vilket gör att sjöfart borde framhållas som det naturliga
transportsättet.
Miljö, hälsa och trafiksäkerhet
Trafiksäkerhet
De områden som har störst betydelse för att nå trafiksäkerhetsmålen
är att säkerställa rätt hastighetsnivåer på vägnätet, öka
trafiksäkerheten för gående och cyklister genom förbättrad standard
och underhåll på gång- och cykelvägnätet samt säkra
korsningspunkter mellan motorfordon och oskyddade trafikanter.
Mål och strategier för dessa områden skulle kunna förtydligas,
planen skulle även kunna belysa vilka hastighetsnivåer som
eftersträvas på viktiga vägnät och hur dessa ska uppnås. Det vore
önskvärt att behoven om vad som behöver göras
trafiksäkerhetsmässigt för grupperna barn, äldre, gående och
cyklister beskrivs tydligare, mer än att bygga ut fler och bättre
cykelstråk. I kapitlet Trafik och mobilitet är det önskvärt med en
tydligare koppling mot de transportpolitiska målen och en
precisering av vad staden har för strategier för att nå dem. I
planförslaget står på några ställen att det ska vara säkert. Här bör de
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 39 (233)
viktigaste delarna från stadens trafiksäkerhetsprogram lyftas fram,
på samma sätt som gjorts avseende framkomlighetsprogrammet.
Miljö och hälsa
I planförslaget saknas text som förtydligar vilka kriterier som bör
gälla avseende hälso- och miljökrav i utsatta lägen, och vägledning
eller riktlinje för hur man ska uppfylla de mål som man anger sig
vilja arbeta för när det gäller t ex buller, luft, vatten och
grönstruktur. Stöd för avvägningar och hantering av eventuella
konflikter saknas. Hur ska till exempel konflikten mellan de höga
trafikmängderna och god livsmiljö lösas vid de stadsboulevarder
som staden planerar för? Trafiken, både person- och godstrafik, kan
förväntas öka. Vilka konsekvenser detta ger och hur detta ska
hanteras för att kunna nå målen inom miljö och hälsa bör utvecklas.
Frågan om buller måste beaktas när staden planerar att bygga
närmare det primära vägnätet, järnvägar, hamn och
flygplatsverksamhet. Trafikverket anser att gällande riktvärden för
buller ska uppfyllas och att god ljudmiljö alltid ska eftersträvas vid
ny exploatering. Planen bör tydligare redovisa riktvärden för buller i
planen. Ny lagstiftning har trätt i kraft inom bullerområdet vilket
bör tas upp i planen. Trafikverket har en riktlinje för buller som
dock kommer att uppdateras utifrån förändringar i lagstiftningen.
Ett problem vid hamnar är det lågfrekventa buller som färjor och
kryssningsfartyg genererar och som är mycket svårt att dämpa.
Vad gäller buller anges att det är en viktig målsättning att skapa
goda ljudmiljöer. Även här är det dock inte helt klart hur detta ska
åstadkommas. Planförslaget nämner bland annat akustisk design
och helhetsgrepp, men vad detta innebär framgå inte.
Vad gäller vibrationer anser Trafikverket att riktvärdet på 0,4
mm/s vägd RMS ska tillämpas vid nybyggnad av bebyggelse. Även
stomljud bör beaktas. Detta bör framgå i planen.
I översiktsplanen beskrivs det positiva resultatet gällande
luftkvalitet och att luftföroreningar klaras med bred marginal.
Detta ger en felaktig bild av problemen. Av kartläggningen på
Luftvårdsförbundets hemsida och i stadens egen plan framgår att
relativt stora problem kvarstår, främst utefter de statliga vägnätet.
Ökad trafik riskerar också att öka problemet.
Det är positivt att planförslaget lyfter fram att det nationella
miljökvalitetsmålet för Frisk luft är utgångspunkt för stadens arbete
och att barns utomhusmiljö särskilt ska beaktas. Hur detta ska
hanteras är dock inte tydligt.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 40 (233)
Kartorna om luft, buller och vatten bör vara tydligare och i större
skala. Trafikverket anser att det skulle vara bra att tydliggöra i
vilken grad mark med planer för bostadsändamål hamnar i konflikt
eller är lokaliserad till områden där normer och riktvärden
överskrids eller riskerar att överskridas, liksom situationen vad
gäller miljökvalitetsmålet Frisk luft. En bild av buller och
luftkvalitet utifrån prognostiserad trafik bör också redovisas. Hur
kommer den framtida trafiken påverka situationen? Markering av
riktvärden, normvärden och målvärden (kopplat till frisk luft) skulle
kunna tydliggöras för ökad förståelse.
Landskap och grönstruktur
I planen anger staden att Stockholm ska vara en stad för alla med
täta och sammanhållna stadsmiljöer och där bebyggelse och
grönstruktur samspelar och ger förutsättningar för goda livsmiljöer.
På olika platser planen diskuteras vikten av ”gröna” kvaliteter.
Målen är dock inte så tydliga. Vad menas t.ex. med ”bra livsmiljö”?
Det är positivt att barns utomhusmiljö särskilt ska beaktas. Hur
detta ska hanteras är dock inte tydligt.
Översiktsplanekartan illustrerar bland annat område där
förstärkning föreslås i den regionalt betydelsefulla gröna
infrastrukturen och där rekreativa kvaliteter utvecklas. Genom den
geografiska uppdelningen av områden som görs i planen riskerar
man dock tyvärr att missa behov av samband mellan de olika
områdena. Till exempel saknas förbindelse mellan områdena väster
om Nynäsvägen och Nackareservatet öster om Nynäsvägen som var
en av flera viktiga frågor som lyftes fram i det åtgärdsprogram för
barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv som genomfördes
redan år 2005, på uppdrag av regeringen, av dåvarande Vägverket
och Banverket.
Plankartan, övriga kartor
Vad gäller kartorna i översiktsplanen anser Trafikverket att det
finns en genomgående otydlighet och att de behöver förtydligas.
Kopplingarna mellan innehåll text och karta behöver framgå
tydligare. Alla föreslagna exploateringsområden bör ha en
beskrivande text och kanske markeras med nummer så att det går att
koppla ihop text och karta. Detta kan kanske läggas in i de lokala
beskrivningarna.
Färgvalen för kartan med stadsutvecklingsområden (s.136-137) är
otydlig med en lila färgskala, och kartorna presenterade på
stadsdelsnivå kan med fördel illustrera översiktsplanens intentioner
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 41 (233)
på en högre lokal detaljeringsnivå. Kartorna i riksintressebilagan
behöver bli större och tydligare.
Genomförande
Trafikverket ser stort behov av samverkan i det fortsatta arbetet med
genomförande av översiktsplanen, och särskilt avseende stadens
ambition att omvandla delar av vägnätet.
Trafikverket avser att fördjupa vårt framkomlighetsprogram i ett
antal avseenden och ser behov av samverkan med staden i detta.
Några av de frågor vi avser arbeta med de närmaste åren är:
Funktionsbeskrivning av det primära vägnätet
Utvecklad prognos/scenarios för vägtrafikutvecklingen
Åtgärdsvalsstudie för påfartsreglering
Stråkstudie/Åtgärdsvalsstudie för väg 73
Alternativ utformning för huvudvägnät i tätare stadsbygd
Pågående arbete med Åtgärdsvalsstudie för förbättrad
framkomlighet för stombusstrafiken (pågående arbete)
Om åtgärder på statlig infrastruktur är nödvändiga i samband med
exploatering behöver en dialog om möjligheten och förutsättningar
för detta initieras tidigt med Trafikverket och ske samordnat med
övrig planering. Åtgärdssvalstudier kan behöva genomföras.
Försvarsmakten
Dokument nr 119
Som ett resultat av det försämrade omvärldsläget behöver Sveriges
försvarsförmåga stärkas. Utvecklingen av samhällets krisberedskap
och totalförsvarsplanering måste anpassas till de säkerhetspolitiska
förhållanden som regeringen identifierat.
Det militära försvaret är beroende av stöd från det civila samhället
för att säkerställa sin operativa förmåga vid höjd beredskap och
ytterst vid krig. Det är därför viktigt att det civila försvaret bidrar
till det militära försvarets operativa förmåga.
Det civila försvaret är i grunden hela samhällets inneboende
robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera hot, kriser och
höjd beredskap. Varje myndighet, kommun och landsting ska i sin
verksamhet beakta totalförsvarets krav i enlighet med Lag om
totalförsvar och höjd beredskap (SFS 1992:1403). Privata företag
äger och/eller driver idag en stor del av Sveriges försvarsförmåga.
Det gör att de måste involveras i planeringen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 42 (233)
Totalförsvarsperspektivet behöver tydligöras i översiktsplanen och
översiktsplanen behöver ta höjd för det arbete som MSB har
påbörjat. I Stockholm stad finns flera funktioner och platser som
kan ha betydelse för totalförsvaret civila och militära del, behoven
av dessa behöver kartläggas och utredas. Några exempel på
funktioner och platser är de större sjukhusen, större
kommunikationsleder på land och vatten och hamnar samt
förnödenhets-/drivmedelsförsörjning. Innan den samlade civil-
militära totalförsvarsplaneringen är färdigställd för
Stockholmsområdet motsätter Försvarsmakten projekt som kan ha
en betydande påverkan på dessa platser och funktioner och därmed
ha negativ inverkan på totalförsvaret.
Utifrån totalförsvarsperspektivet behöver även kartunderlaget i
översiktsplanen uppdateras och förtydligas. Det behövs fler kartor
över olika delar av översiksplanen, exempelvis utveckling av
hamnområden, kommunikationer, farleder som Hammarby kanal,
infarten till Stockholm, Mälaren – Essingebroarna m.fl. så det
tydligt framgår hur utvecklingen är tänkt.
Statens fastighetsverk
Dokument nr 343 (bilaga till länsstyrelsens yttrande)
Inledning
SFV delar den beskrivning som ges i avsnittet ”Utgångspunkter” (s.
10ff). Beskrivningen av Stockholms karaktär träffar rätt, men det är
en brist att inte problematisera de konflikter, och synergier, som
finns mellan olika intressen och trender. I den beskrivna globala
konkurrensen om ”om kompetens, kapital och investeringar” spelar
Stockholms karaktär och särart en avgörande roll. Enkelt uttryckt:
för att Stockholm ska fortsätta att utveckla sig till en attraktiv
storstad har kulturen och kulturmiljöerna en avgörande roll. Hoten
mot dessa miljöer, detta ”kapital”, bör beskrivas, som en del av
”Utgångspunkterna”.
Avsnittet ”Vision, mål och styrdokument” (s. 15) skulle bli tydligare
om där också nämns de övriga dokument som ska beaktas vid
kommande exploateringar, planer och lov: Arkitektur Stockholm,
Byggnadsordningen och inte minst hänvisning till riksintressena för
kulturmiljön.
Mål
SFV har lätt att ställa sig bakom de mål som beskrivs
underrubrikerna ”En sammanhängande stad” och ”God offentlig
miljö”, särskilt om dessa mål kopplas till stadens proaktivitet.
Staden kan ta många egna initiativ för att långsiktigt höja både
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 43 (233)
attraktivitet och fastighetsvärden. Idén att omforma de motorvägar
som leder in till innerstaden till stadsboulevarder är ett logiskt
uttryck för viljan att binda samman innerstad och ytterstad. För SFV
som förvaltar natur- och kulturmark på ömse sidor om
Norrtäljevägen från Ålkistan och söderut ter sig idén med boulevard
med många övergångar för gående särskilt lockande.
För SFV som förvaltar de historiska parkerna i Stockholms närhet
är det av största vikt att stadens utveckling av parker och
naturområden verkligen blir ”en självklar del av stadsbyggandet” (s.
23). Det behövs nya parker för att inte trycket på de historiska
miljöerna blir så starkt att de inte kan berätta sin historia.
Avsnittet om den tåliga staden (s.24) är helt i linje med SFVs
strävan efter långsiktig hållbarhet. Flexibla system med parallella
kopplingar är viktiga men för att nå långsiktig motståndskraft och
tålighet är det viktigt att inte optimera systemen efter vad vi nu tror
oss veta om framtidens utmaningar. Avsättningar måste redan nu
lämnas i alla planer för att kunna härbärgera det oförutsägbara.
Genomförande
Tanken att utnyttja den centrala stadens attraktionskraft för att ge
värde åt ”det halvcentrala bandet” är god. Men i en sådan planering
är det viktigt att tidigt i kedjan ”exploatering, plan, lov” beskriva
och väga in de befintliga värdena.
Begreppet ”värdeskapande kompletteringar” är problematiskt och
kan leda till kortsiktiga och felaktiga exploateringar som
tillsammans kan föröda just de värden som skapar Stockholms
attraktivitet för innevånare, företag och besökare. Begreppet
”värdeskapande” bör utvecklas med resonemang om kort och lång
sikt samt ett resonemang om ”värde för vem?” Sveriges
handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, som de
statliga myndigheterna har att följa, formulerar det som: ”Kvalitet
och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska
överväganden”.
När viljeyttringen i översiktsplanen ska genomföras med hjälp av
exploatering, plan och lov kan det proaktiva arbetssättet som
beskrivs (s. 32 ff) bli ett verkningsfullt medel och en katalysator för
marknadens aktörer. Det ligger nära till hands att tänka på
satsningar för de offentliga rummen i eftersatta områden, men
principen bör ju kunna tillämpas även som stöd för befintliga
värdekärnor.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 44 (233)
Som en stor fastighetsägare inom Stockholms kommun är det lätt att
hålla med om att ”En kontinuerlig samverkan med stat, region,
myndigheter och organisationer är betydelsefull för att kunna
genomföra översiktsplanens intentioner”. SFV skulle vilja skärpa
formuleringen till ”är nödvändig”.
Allmänna intressen
Stockholms förmåga att ”locka välutbildad och kreativ arbetskraft”
(s. 47) är ovedersäglig. I detta sammanhang bör det också
understrykas att en stor del av denna förmåga beror på att
”Stockholm är en av världens vackraste storstäder” (s. 3). Stadens
förmåga att vidmakthålla och förkovra dessa värden är en nyckel till
fortsatt framgång.
Av de framtida stora infrastrukturprojekt som nämns (s. 48) är det
främst upprustningen av fjärrtågtrafiken förbi Riddarholmen, den så
kallade getingmidjan, som direkt berör SFVs uppdrag. Som
markägare till Södra Djurgården berörs SFV av Ostlänken, även om
inget blir synligt över mark. Under byggtiden berörs SFV också av
tunnelbaneutbyggnaderna och Slussenprojektet. Mer direkt kan vi
också komma att beröras av en spårväg från Centralen till
Djurgården och Ropsten.
Avsnittet ”Stadens karaktär och gestaltning” (s.72 ff) ger en bra
grund för förståelse av Stockholms kvaliteter som livsmiljö. Det är
utmärkt, som texten gör, att trycka på kunskapsunderlagens stora
betydelse för förståelsen av kulturmiljöns värden genom gedigen
platsanalys. En av SFVs främsta medel i sin förvaltning av
kulturmiljöerna är de vårdprogram som preciserar värde och mål för
förvaltningen. Staden skulle i detta sammanhang också kunna
nämna de vårdprogram som staden upprättar för sina mest
värdefulla kulturbyggnader. Detta avsnitt är också rätta platsen att
integrera stora delar av häftet ”Riksintressen enligt miljöbalken”
som nu presenteras som bilaga och därmed tyvärr fått karaktären av
ett underställt stöddokument.
Stycket om ”teknisk försörjning” (s. 88) berör i hög grad SFV. Det
är viktigt att underhållsaspekten lyfts fram. De stora projekten
avseende avfall, el och vatten planeras ofta med god
framförhållning och i samråd med alla berörda. Men de många
mindre projekten, inklusive det uppdämda underhållsbehovet för
många broar, vägar och platser behöver också planeras i nära
samarbete med de berörda.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 45 (233)
Lokala utvecklingsmöjligheter
Här kommenterar SFV bara de områden som direkt påverkar SFV
som markägare.
Östermalm (s. 110)
Översiktsplanen skriver ”Med ny bebyggelse kan även Djurgårdens
attraktioner stärkas”. SFV menar att formuleringen är olycklig och
kan leda fel. Snarare borde texten trycka på att det för södra
Djurgårdens del mest handlar om att vidmakthålla och underhålla
de existerande kvaliteterna.
Stadens nuvarande största nybyggnadsprojekt i Norra
Djurgårdsstaden gränsar till Nationalstadsparken vilket
ofrånkomligen leder till ökat slitage inför vilket en
handlingsberedskap måste finnas för att inte parkens värden ska
urholkas.
Längre norrut, i höjd med Bergianska trädgården och
Naturhistoriska riksmuseet finns en stor utvecklingspotential i att
bemästra den barriäreffekt som Norrtäljevägen innebär.
Norrmalm (s. 114)
Nedre Norrmalm och Citys kvaliteter är bra beskrivna här, och ännu
tydligare i bilagan ”Riksintressen enligt miljöbalken”. Det är ett
stort värde att regeringskansliet, tillsammans med Riksdagen, har
lokaler i centrum. Det är av pedagogiska skäl och för demokratin
viktigt att de offentliga huvudstadsfunktionerna är avläsbara i
stadens hjärta. Det är likaledes ett stort värde att de stora offentliga
kulturinstitutionerna finns här sida vid sida med kommers och
näringsliv. I beskrivningen av utvecklingsmöjligheterna för dessa
stadsdelar borde de visuella analyserna kompletteras med en
beskrivning av de värden som hänger samman med innehåll och
funktion.
I resonemanget om påbyggnader och höjning av hushöjderna ligger
en uppenbar konflikt mellan ”Stockholms särart” och dagens
exploateringsvilja. För den kommande utvecklingen av Norrmalm
och City är det, för alla intressenter, viktigt att
exploateringsreglerna är förutsägbara och följer en noga analyserad
långsiktig plan. Översiktsplanens formuleringar om stadens
proaktivitet inger därför hopp. Tegelbacken, Rödbotorget, södra
Drottninggatan, Gustav Adolfs torg och Brunkebergstorg är ett
knippe offentliga vattennära stadsrum vars upprustning skulle höja
stadspartiets attraktivitet till gagn för hela nedre Norrmalm.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 46 (233)
Bilaga: Riksintressen enligt miljöbalken
SFV har lätt att ställa sig bakom genomgången av ”hur staden avser
tillgodose riksintressen för kulturmiljövården.” Som sagts ovan
skulle mycket vara vunnet i tydlighet om delar av bilagan fördes in i
Översiktsplanen. Det skulle dessutom tydligt visa att kulturvärdena
måste behandlas mycket tidigt i processerna för att ge den
förutsägbarhet som översiktsplanen önskar för att undgå
förgävesprojektering och oönskade stopp i planeringen.
SFV delar uppfattningen att kulturvärdena inte är statiska, utan
dynamiska. Värdebildning är en ”förhandling” där invånarnas
värderingar vävs samman med ett de kunskapsunderlag som
specialister kan ge.
Bilaga: Konsekvensbeskrivning
Konsekvensbeskrivningen som utförts av en fristående konsult har
bilagts översiktsplanen. Avsnittet om Kulturmiljö (s. 45 ff)
sammanfattar i stort sett SFVs synpunkter som de formulerats ovan.
”Planen är tydligt inriktad på att tillföra nya byggnader i existerande
bebyggelse.” Det är mindre fokus på att kulturmiljön som en egen
källa till god livsmiljö och attraktionskraft för invånare, näringsliv
och besökare.
Beskrivningen av kulturmiljöns värden har sorterats in som
underrubrik till Allmänt intresse. Mycken tydlighet skulle vara
vunnen om Kulturmiljön hade en egen rubrik och fick strukturera
sitt innehåll därefter.
Konsekvensbeskrivningen säger: ”Generellt sett framhävs
kulturmiljöer relativt sällan i positiva ordalag.”
Konsekvensbeskrivningen omfattar bara översiktsplanen och inte
Riksintressebilagan. SFV menar att denna brist kan avhjälpas om
delar av bilagan kan arbetas in i Översiktsplanens helhet.
Luftfartsverket
Dokument nr 146
Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra
mot översiktsplanen för Stockholm. Detta yttrande gäller på
utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet
vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNSutrustning
förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet.
Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation,
navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance).
Analysen grundar sig på Svensk Standard 447 10 12 utgåva 1:1991
”Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 47 (233)
störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift”,
Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015.
VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser
för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd
av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall
därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20
meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning
misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd
flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta
ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst
och står för ”Minimum Sector Altitude”.
LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av
flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För
mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys.
Swedavia
Dokument nr 262
Bromma Stockholm Airport är utpekat av Trafikverket som
riksintresse för kommunikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Det är
funktionen flygplats som utgör riksintresse, vilket innebär att
flygplatsområdet ska skyddas liksom de omgivande
influensområdena för buller, hinderskydd och flygprocedurer.
Länsstyrelsen har tillsynsansvaret över den kommunala planeringen
och kan överpröva en plan om den innebär att en bebyggelse blir
olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till
behovet av skydd mot olyckshändelser.
Swedavia vill poängtera vikten av att hänsyn tas till
influensområdet för flygbuller och markbuller vid framtida
detaljplaner och byggnationer inom områden som påverkar
riksintresset.
Flygsäkerhet
Inom luftfarten är det av yttersta vikt att upprätthålla en god
marginal till hinder, från det att flygplanet lättar till det att det tar
mark – såväl i vackert väder dagtid som i uruselt väder under
mörker. Detta garanteras genom ett noggrant utarbetat regelverk
som i sin tur utmynnar i bestämda flygvägar/områden som piloten
med stor precision måste följa. En vanlig marginal till hinder är 300
meter, vilket är ganska lite i flygsammanhang, då denna höjd endast
tar ca 30 sekunder att sjunka för ett vanligt trafikflygplan.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 48 (233)
Flygplatsen har en skyldighet att säkerställa att byggnader och
andra föremål inte genomtränger våra hinderbegränsande ytor, som
enligt internationella regelverk fastslagits för att bidra till en hög
flygsäkerhet i anslutning till flygoperationer.
I vår analys bedömer vi förutom hinderbegränsningar och
konsekvenser för eventuell regularitetspåverkan, tillgänglighet,
VFR-flygvägar (visuell flygning) samt framtida utvecklingsplaner
etc.
Buller
Flygbuller
För flygbuller gäller att för områden som ligger inom eller tangerar
influensområdet för flygbuller (FBN 55 dB(A)) ska
bullerberäkningar med avseende på flygbuller genomföras och
redovisas för området i enlighet med 4 kap. 33 a § plan- och
bygglagen (2010:900). Det är viktigt att man i kommande
detaljplaner anger beräknade flygbullernivåer för såväl nuläge som
för framtida trafikutveckling. Man bör också ta hänsyn till den
kumulativa effekten av buller från samtliga transportslag (väg, tåg
och flyg). Byggnaderna ska utformas och isoleras för att ge en god
bullerisoleringsstandard så långt det är möjligt.
I översiktplanen har det även noterats att influensområdet för
flygbuller framöver kan komma att justeras, med anledning av nya
underlag kring flygtrafikens omgivningspåverkan samt teknisk
utveckling. När detta sker kommer riksintressets utbredning att
revideras, vilket är viktigt att ta i beaktande vid användning av över-
siktsplanen och framtagande av detaljplaner.
Markbuller
För markbuller gäller att för områden som ligger inom eller som
tangerar influens-området för markbuller (kvällstid kl. 45-55 dB
utomhus räknat som ekvivalent ljudnivå) ska markbullerberäkningar
utföras och redovisas i enlighet med 4 kap. 33 a § plan- och
bygglagen (2010:900). Influensområdet för markbuller grundar sig
på Boverkets riktvärden avseende externt industribuller kvällstid
utomhus vid fasad avseende bostadsplanering inom så kallad zon A.
Enligt Boverkets allmänna råd bör endast bebyggelse inom områden
som utsätts för ljudnivåer över riktvärdet accepteras om tillgång till
ljuddämpad sida finns. Det är såldes viktigt att beakta detta vid
framtida planer i områden som ligger inom influensområdet för
markbuller.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 49 (233)
Nuvarande markbullerkartor i riksintressepreciseringen är inaktuella
och kommer inom kort att bytas ut. När de nya markbullerkartorna
är framtagna är det viktigt att dessa beaktas vid användning av
översiktplanen och framtagande av detaljplaner.
Flyghinder
Översiktsplanen har i bilagan riksintressen översiktligt beskrivet
riksintresset Bromma flygplats avseende dess hinderbegränsande
ytor. Höga byggnader och enskilda objekt och detaljplaner ska
prövas och generellt gäller nedanstående.
Samhällsplanering Luftfart
Information kring samhällsplanering och luftfart finns på
Trafikverkets hemsida:
http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-
utreda/samhallsplanering/Luftfart/
Flyghinderanalys
En flyghinderanalys skall beställas av uppföraren av planerat
byggnadsverk högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen
bebyggelse) i god tid innan planerat uppförande.
Vid en flyghinderanalys görs en djupare analys av planerade
byggnader och dess påverkan på hinderfrihetsytor, in- och
utflygningsprocedurer, kommunikations & navigationsutrustning
etc. Resultatet av lokaliseringsbedömningen och flyghinderanalysen
kommer att ge ett mer detaljerat bedömningsunderlag för berörda
sakägare (LFV, Försvarsmakten samt berörd flygplats).
Information kring flyghinderanalys finns på LFVs hemsida:
http://lfv.se/sv/Tjanster/Flyghinderanalys---en-unik-kompetens-hos-
LFV/
Flyghinderanmälan
Enligt Luftfartslagen SFS (2010:500 6 kap 23§) ska en
flyghinderanmälan skickas in före uppförandet av ett högt objekt.
Anmälan skall göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan
objektet når en höjd av 20 m (45 m inom sammanhållen
bebyggelse) och därmed kan utgöra fara för flygsäkerheten.
Blankett och ytterligare information finns på Försvarsmaktens
hemsida:
http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-
myndigheten/tillstand/flyghinderanmalan/
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 50 (233)
Hindermarkering av föremål
Föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller
vattenytan ska hindermarkeras enligt Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd,
TSFS 2010:155 (ändrad genom TSFS 2013:9). Det behövs inget
beslut från Transportstyrelsen för att uppföra föremålet.
Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. Om
ni vill utföra hindermarkeringen på annat sätt, kan ni ansöka om
medgivande om undantag från föreskriften TSFS 2010:155 (ändrad
genom TSFS 2013:9) enligt 33§.
Svenska kraftnät
Dokument nr 104
Nuläge - utbyggnadsplaner
I Stockholms stad har Svenska kraftnät ett antal kraftledningar
tillhörande stamnätet samt flertalet stationer.
Svenska kraftnät har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans
med elnätsföretagen Vattenfall och dåvarande Fortum (numera
Ellevio), utreda en helt ny struktur för Stockholmsregionens elnät.
Utredningen går under namnet Stockholms Ström och har resulterat
i ett femtiotal projekt som när de genomförs leder till ett elnät som
säkrar elförsörjningen i regionen för en lång tid framöver.
För Stockolms stad innebär den nya nätstrukturen att vissa
befintliga 220 kV-ledningar kan rivas. För andra delar av nätet höjs
spänningsnivån från 220 kV till 400 kV. En kabeltunnel för 400 kV,
City Link etapp 2, planeras också.
Behoven av effektuttag har ökat snabbare än vad som förutsågs när
den nya nätstrukturen för Stockholmsområdet togs fram.
Befolkningsökning, ansökan om nya punktlaster, utbyggd
infrastruktur och minskad produktion i området är de främsta
orsakerna till det ökade behovet. Svenska kraftnät tvingas därför
planera ytterligare förstärkningar i form av en ny nord-sydlig 400
kV-förbindelse, benämnd Storstockholm Väst, genom västra delen
av regionen. Den är tänkt att ersätta dagens 220 kV-förbindelser på
sträckan Hamra - Överby - Beckomberga - Bredäng -Kolbotten
samt mellan Odensala och Överby. Storstockholm Väst innebär
också behov av såväl stationssåtgärder som nya stationer.
Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
Vid all nyprojelctering av 220 kV- och 400 lcV-
växelströmsledningar i det svenska stamnätet tillämpar Svenska
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 51 (233)
kraftnät en magnetfältspolicy som innebär att vi utgår från 0,4
mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där
människor vistas varaktigt.
I samband med att tillstånd omprövas för våra växelströmsledningar
vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder att
köpa fastigheter som står så nära ledningen att magnetfältet
överstiger 4,0 mikrotesla.
Mer information om Svenska kraftnät och magnetfält finns på vår
hemsida, www.svk.se.
De senaste 30 årens forskning har inte kunnat säkerställa några
hälsorisker relaterat till magnetfält. Mer information finns på
Strålsäkerhetsmyndigheten webbplats, www.ssm.se. Där finns
bland annat broschyren Magnetfält och hälsorisker tillgänglig om
magnetfält och hälsorisker.
Planering invid stamnätsanläggningar
Svenska kraftnäts ledningar i Stockholms stad är belagda med
ledningsrätt och är av betydelse för rikets elförsörjning.
Ledningsrätten innebär att åtgärder och eller verksamheter som på
något sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet, inte får vidtas
på fastighet som belastas av ledningsrätten.
Svenska kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av
transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter
vid eventuella förändringar i stamnätet.
Svenska kraftnät önskar att Stockholms stad tar motsvarande
hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintlig
stamnätsledning som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya
ledningar. För att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfälts-
policy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt
placeras minst 130 meter från en 400 kV-ledning. Detta avstånd är
baserat på maximerat årsmedel-strömvärde och är att anse som en
rekommendation till beslutande myndighet. Svenska kraftnät vill
förtydliga att de avstånd vi angett på 130 meter gäller då det är en
ledning. För avstånd utifrån en eller flera parallellgående ledningars
faktiska årsmedelströmvärde krävs en magnetfältsberäkning.
Svenska kraftnät utför på begäran beräkningar för sina egna
ledningar utifrån magnetfältspolicyn, det vill säga 0,4 mikrotesla.
Om det finns parallellgående ledningar med olika ledningsägare
behöver en så kallad samberäkning beställas från tredjepart.
Ur ett elsäkerhetsperspektiv regleras avståndet mellan
kraftledningar och olika verksamheter i Elsäkerhetsverkets
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 52 (233)
föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1.
Detta innebär att önskad verksamhet i Svenska kraftnäts
anläggningars närhet ska samrådas ned oss så att åtgärder som utgör
fara för liv, hälsa eller egendom inte genomförs. Exempel på detta
är upplag, anläggande av parkeringsplatser, montering av belysning,
markförändringar med mera.
Invid en kraftledning sker en elektrostatisk uppladdning av föremål
och personer som uppehåller sig i luftledningens närhet. Därför
rekommenderar Svenska kraftnät att alla metalliska byggnadsdelar
som är exponerade för kraftledningens elektromagnetiska fält ska
skyddsjordas inom ett område av 20 meter från kraftledningens
närmaste spänningssatta del.
Observera att samråd ska hållas med Svenska kraftnät när åtgärder
planeras inom 250 meter från stamnätsledningar och stationer. Mer
information om hur samråd med Svenska kraftnät går till finns på
vår webbplats www.svk.se/aktorsportalen/samhallsplanering.
Ärendespecifik information
Svenska kraftnät önskar att kraftledningarna tillhörande stamnätet
synliggörs i kartunderlaget tillhörande översiktsplanen, inte minst i
kartan avseende tekniska försörjningssystem (s.91). Svenska
kraftnäts anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen
(www.geodata.se) som WMS eller som en shapefil. Informationen
innehåller den geografiska positionen för Svenska kraftnäts
ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den
geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt
(luftledning, kabel etc.) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid
produktion av kartor där Svenska kraftnäts geografiska
anläggningsinformation används ska följande copyrighttext framgå:
"© Affärsverket Svenska kraftnät".
Det är positivt att Stockholms Ström omnämns i översiktsplanen.
Svenska kraftnät vill dock förtydliga att syftet med Stockholms
Ström är att säkerställa framtida krav på överföringsförmåga,
tillgänglighet, driftsäkerhet och god miljö. Att delar av elnätet
mark- eller tunnelförläggs i Stockholm stad är korrekt och att mark
frigörs som en konsekvens av det, men frigörandet av mark är inte
det huvudsakliga syftet med projektet.
Efter det inledande arbetet med Stockholms Ström framgick att de
ursprungliga åtgärderna inte var tillräckliga för att möta det
framtida elbehovet i regionen. Därför planeras ytterligare
förstärkningar. Dessa ingår i projektet Storstockholm Väst som
beskrivs ovan under avsnitt 1. Likaväl som Stockholms Ström
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 53 (233)
omnämns i översiktsplanen så bör även Storstockholm Väst göra
det.
I avsnittet En klimatsmart och tålig stad fastslår översiktplanen ett
antal stadsbyggnadsmål, bland annat att en säker tillgång till energi
är nödvändig för stadens funktion och är avgörande för livskvalitet
och hälsa samt att stadens tekniska försörjningssystem måste vara
robusta för att klara allehanda utmaningar och störningar. Svenska
kraftnät vill framhålla att Stockholms Ström och Storstockholm
Väst i allra högsta grad är avgörande för att dessa mål ska kunna
uppnås avseende eltransmissionen i Stockholms stad. Därför bör
beskrivningen av Stockholms Ström förtydligas och Storstockholm
Väst inkluderas i översiktplanen.
För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida
planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 och
Nätutvecklingsplan 2016 - 2025. Dessa dokument finns publicerade
via vår webbplats www.svk.se.
Sjöfartsverket
Dokument nr 71
Sjöfartsverket gör bedömningen att förslaget inte kommer att
påverka sjöfarten negativt och har därmed inget att erinra, men har
nedan redovisad information och allmänna synpunkter.
Riksintresseklassade farlederna
Sjöfartsverket konstaterar att kommunen har tagit hänsyn till de
riskintresseklassade farlederna som går igenom Stockholm; 541,
915, 911. Sjöfartsveket noterade dock att den riksintresseklassade
farleden 912 till Hässelby värmeverk samt den allmänna farleden
913 till Bällstaviken inte tagits med.
Resor och transporter på vattnet
Av samrådshandlingarna framkommer det att kommunen har tagit
med både gods- samt passagerartrafik; resor och transporter på
vattnet, effektiv gods- och leveranstrafik, vilket Sjöfartsverket ser
positivt på.
Logistik och infrastrukturplanering
Vidare stödjer Sjöfartsverket kommunens resonemang om att
fungerande logistik för alla trafikslag ska säkras i strategiska lägen
genom tillräckliga ytor, tillfartsvägar, farleder, uppställningsplatser
samt om- och samlastingscentraler samt att framtida behov av
hamn- och kajlägen för kollektivtrafik och varuleveranser ska
beaktas vid planering i vattennära lägen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 54 (233)
Polismyndigheten, region Stockholm
Dokument nr 209
Polisregion Stockholm anser att översiktsplanen är bra och har inget
att tillföra ärendet.
Regionala myndigheter och förbund
Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplanenämnden
Dokument nr 380
Tillväxt- och regionplanenämnden beslutade den 2 februari att avge
yttrande i enlighet med bilagt förslag till yttrande.
Bilagt förslag till yttrande:
Inledning
Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis positivt till
Stockholms stads förslag till ny översiktsplan och menar att det i
stort överensstämmer med det förslag till ny regional
utvecklingsplan som landstinget genom tillväxt- och
regionplaneförvaltningen håller på att ta fram. Samrådsförslaget
adresserar både aktuella och breda frågor och strävar efter att
hantera de komplexa utmaningar som Stockholms stad står inför i
ett 2040-perspektiv. I synnerhet menar landstinget att det är positivt
att förslaget till översiktsplan har ett tydligt fokus på att förtäta i
kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i
RUFS 2050.
Synpunkter
Samrådsförslagets omfattning och struktur
Utgångspunkter
Landstinget är enigt med staden om de utmaningar och möjligheter
som beskrivs i inledningen och delar stadens bild av att den stora
utbyggnadsfas som regionen och staden är inne i just nu innebär en
potential för att stärka staden, både stadsmiljömässigt och socialt.
Om det inte görs på rätt sätt kan det däremot bidra till negativa
konsekvenser under lång tid – något som staden bör belysa
tydligare.
Stadsbyggnadsmål, utbyggnadsstrategi och genomförande
Stadens stadsbyggnadsmål och utbyggnadsstrategin ska bidra till att
stadens vision – ett Stockholm för alla – uppnås. Landstinget menar
att målen är ambitiösa och väl överensstämmer med de regionala
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 55 (233)
mål som finns i den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS
2050. Landstinget stöder att frågor som social sammanhållning,
klimatanpassning och resiliens hanteras på ett likvärdigt sätt som
näringslivsutveckling och tillgänglighet, och inte minst att fokus
ligger på att utveckla en tät och attraktiv stadsstruktur med tydlig
koppling till kollektivtrafik, gång och cykel. Det är också mycket
positivt att frågor om aktiv markpolitik, dialog och samverkan lyfts
kopplat till genomförandet. Det finns dock en otydlighet i
målstrukturen som kan komma att försvåra genomförande och
uppföljning av översiktsplanen.
Landstinget är mycket positivt till att de regionala stadskärnor som
finns inom Stockholms stad har fått status som fokusområden och
menar att det är positivt att det tydligt framgår var satsningar ska
riktas framåt, vilket kopplar både till genomförda förhandlingar och
till den regionala utvecklingsplaneringen.
Allmänna intressen
Landstinget menar att de allmänna intressena på ett bra sätt
tydliggör kommunens viktiga frågor. Landstinget lämnar inte
synpunkter på varje del utan återkommer nedan till några frågor av
regional vikt.
Lokala utvecklingsmöjligheter
Detta kapitel har stora kvaliteter, inte minst genom en tydlig grafik.
Beskrivningen av de olika stadsdelarna kopplar också direkt till
utbyggnadsstrategin och genomförandet. Förutsättningarna för en
starkare social sammanhållning mellan och inom stadsdelarna bör
dock tydligare beskrivas, liksom de viktiga
kollektivtrafiksambanden och hur de kopplar till stadens
utbyggnadspotential.
Regionala aspekter och koppling till den regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS
Det regionala perspektivet är väl beskrivet i översiktsplanens
inledande utgångspunkter. Storstadsregionens betydelse kopplas till
bland annat ekonomi, tillväxt och tillgänglighet. Dock är det inte
helt konsekvent i planen när det är Stockholms stad eller
Stockholmsregionen som åsyftas. Stockholms stad har också flera
roller och behöver agera på ett medvetet och ansvarsfullt sätt utifrån
dessa. Stockholms stad är huvudstad, besöksmål, viktig arbetsplats
och ekonomiskt nav för såväl Stockholmsregionen som för hela
landet och staden är samtidigt ömsesidigt beroende av sin
omgivning för arbetskrafts-, kompetens-, varu- och
energiförsörjning såväl som för tillgänglighet både inom och utom
regionen. Detta behöver belysas tydligare i planen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 56 (233)
Stockholm växer, men inte enbart kommunen Stockholm, utan hela
Stockholmsregionen. Inte minst sker en sammanväxning av
bebyggelseområden över kommungränserna. Detta innebär att de
gemensamma utmaningarna för hela regionen är stora och att god
samverkan mellan flera kommuner är avgörande. Stockholms stad
bör därför också utveckla ett mer mellankommunalt, men också
regionalt, förhållningssätt i frågor kring tillväxt, tillgänglighet,
hållbarhet och social sammanhållning och inte enbart i förhållande
till egna stadsdelar. Landstinget föreslår att Stockholms stad
tydligare kopplar översiktsplanen till den regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, och både i text och i
karta förhåller sig till angränsande kommuner såväl som till hela
den omgivande regionen, liksom även stärker det storregionala
perspektivet.
Bostadsbyggande
Landstinget delar stadens bild av den stora vikten av att få fram bra
bostäder till regionens invånare, såväl de tillfälliga som bofasta. Det
är positivt att Stockholms stad har ett så tydligt mål om
bostadsbyggande till 2030, då det driver på arbetet med att skapa
planeringsförutsättningar för bostadsbyggande. Samtidigt kan ett
fokus på en viss mängd bostäder ge för ensidiga signaler och leda
till att antal bostäder går före en hållbar stadsutveckling, vilket på
lång sikt kan bli kontraproduktivt. Det vore därför välkommet att
tydligare koppla det politiska målet till den demografiska,
ekonomiska och sociala kontexten.
Landstinget saknar också en direkt genomförandeaspekt på
bostadsmålet och anser att det tydligare bör framgå hur stadens
åtaganden i relation till Stockholmsförhandlingen ska uppfyllas.
Stadsgestaltning och god stadsmiljö är enligt landstinget viktigt att
lyfta i planen kopplat till bostadsbyggande och genomförandet. För
att möjliggöra en god och effektiv kollektivtrafikförsörjning av
tillkommande bostäder bör dessa i första hand lokaliseras nära det
befintliga, och planerade, stomnätet, och i andra hand nära övrig
kollektivtrafik. Detta skulle kunna förtydligas.
Näringslivsperspektivet
Landstinget delar stadens syn på att näringslivets behov ska beaktas
i all planering och att goda förutsättningar ska skapas för
näringslivet utan att peka ut olika branscher. Landstinget har i
analyser kunnat konstatera att en stor klustring av de specialiserade
tjänsteföretagen finns i innerstaden, Kista, Solna och Sundbyberg.
Det finns därför behov av att stödja liknande företagsutveckling
samt god kollektivtrafiktillgänglighet på södra sidan av innerstaden.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 57 (233)
Vad gäller varuförsörjning är Årsta kombiterminal en av få platser i
Stockholmsområdet där omlastning av gods mellan järnväg och
lastbil kan ske, varför den är mycket viktig inte bara för
innerstadens varuförsörjning, utan också för regionen. Området
Ulvsunda/Ulvsunda industriområde/Mariehäll är lämpligt för
etablering av kajplatser kopplat till gods- och varutransporter på
vatten. Landstinget menar att det finns starka skäl att behålla
terminalområden för att klara stadens och regionens godsförsörjning
– trots att dessa områden ofta är attraktiva för annan
markanvändning. Grundläggande för effektiva terminalområden är
att även tillfartsvägar, järnvägar och sjövägar säkerställs.
Sociala aspekter
Landstinget delar stadens bild av att tudelningen inom både
kommunen och regionen är en utmaning som behöver adresseras
och framför allt hanteras, om inte de framtida konsekvenserna ska
bli mycket kostsamma. I näringslivsdelen saknas sociala perspektiv
på utbildningsfrågor (såsom könsuppdelad utbildning), matchning,
livslångt lärande, inkludering och validering, alla frågor av största
vikt för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Planen
skulle också ytterligare kunna problematisera att övergången till
högre utbildning ser väldigt olika ut i olika delar av Stockholm stad.
Transportsystemet
Det är positivt att frågan om kollektivtrafik som en stomme i
transportsystemet lyfts. När Stockholm växer ska fler människor
kunna resa mellan arbete, bostad och fritidsaktiviteter samtidigt som
en större andel av befolkningen behöver kunna erbjudas en attraktiv
kollektivtrafik. Landstinget, som huvudman för kollektivtrafiken,
menar att kopplingen mellan utbyggnad av bebyggelse och
utveckling av kollektivtrafik tydligare bör framgå. Detta måste
samordnas i samverkan mellan kommunen och landstinget.
Dagens kollektivtrafiknät måste kunna kompletteras, men också
effektiviseras, genom att attraktiva bytespunkter utvecklas och att
stödfunktioner som depåer och uppställningsplatser ordnas. Det är
därför viktigt att även markanvändningsaspekten på den framtida
kollektivtrafiken belyses. Kollektivtrafiken behöver också ha
framkomlighet i gatunätet, vilket är viktigt när staden förtätas och
konkurrensen om utrymme ökar. Inte minst när det gäller framtida
stadsgator och stadsboulevarder bör utveckling ske på ett sätt som
stöder tillgänglighet till, och framkomlighet för, kollektivtrafik så
att smidiga noder eller bytespunkter förbinds med länkar med
konkurrenskraftig medelhastighet.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 58 (233)
Landstinget anser att staden bör vidga perspektivet på lokal
tillgänglighet till att också se till regional tillgänglighet, både för
stadens och för regionens invånare. Utöver kollektivtrafiken är det
viktigt att ytmässigt prioritera gång och cykel för en klimatsmart
och tålig stad, något som tydligare bör genomsyra de kartor och
redovisningar som finns i översiktsplanen. Landstinget skulle
välkomna en tydligare satsning på trygghetsskapande åtgärder
kopplat till kollektivtrafiken, vilket är viktigt för att både få fler att
åka kollektivtrafik, och för att skapa en attraktiv stadsmiljö.
Kartan över kommunikationsstråk ger en bra överblick över de
olika utbyggnadsprojekt som både genomförs och diskuteras i
nuläget. Vad gäller Danvikslösen har landstinget sedan tidigare
fattat beslut om att bevara Saltsjöbanans spårläge i berget, och
investerat i en upprustning av befintligt system, varför ett byte med
väg 222 inte är aktuellt. Däremot finns det, enligt landstinget, andra
möjligheter att färdigställa Hammarby sjöstad och omgestalta
Värmdöleden. En helhetslösning för kollektivtrafiken i ostsektorn
bör arbetas fram i samverkan mellan landstinget, Stockholms stad,
Nacka kommun och Värmdö kommun.
Landstinget anser också att kartan med stadsutvecklingsmöjligheter
behöver kompletteras med kommunikationsnoder, regionala
cykelstråk och markreservat för att stärka
genomförandedimensionen av stadens strategiska planering.
Utöver ovanstående synpunkter kommer landstinget också att delge
Stockholm stad ett flertal andra mer detaljerade synpunkter, kopplat
till framför allt kollektivtrafiken, i form av behov av
kompletteringar och uppdateringar både i kartan och i
beskrivningarna av lokala utvecklingsmöjligheter.
Storstockholms Brandförsvar
Dokument nr 269
Storstockholms brandförsvar (SSBF) har av stadsbyggnadskontoret
(SBK) fått möjlighet till yttrande avseende rubricerat ärende. Detta
yttrande behandlar hantering av olycksrisker samt möjlighet till
räddningsinsatser. Olycksrisker samt möjlighet till räddningsinsats
ska beaktas i planprocessen för att tillgodose krav på hänsyn till
människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, enligt plan-
och bygglagen (SFS 2010:900). Olycksrisker är dessutom att
betrakta som en olägenhet enligt miljöbalken (SFS 1998:808) och
ska beaktas i behovsbedömningar för planer och program samt
eventuella miljökonsekvens beskrivningar (MKB).
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 59 (233)
Riskhantering i fysisk planering
Förtätningen av Stockholms stad resulterar i att bebyggelsen kryper
allt närmre farligt gods-leder, Seveso-verksamheter och andra
riskkällor. Riskhantering i fysisk planering kommer att spela en
viktig roll i eftersträvan av stadens och regeringens bostadspolitiska
mål.
SSBF anser att Stockholms översiktsplan bör utgöra ett strategiskt
viktigt underlag för fysisk planering inom kommunen, där
riskhantering är en central del. Översiktsplanen bör i detta
tydliggöra vilka underlag som ska tas fram i vilket skede. För en
effektiv och konsekvent hantering av risker behöver arbetet med
detta starta i ett tidigt skede. Målet bör vara att riskhanteringen
börjar i översiktsplanen och sedan fortsätter i program och
detaljplaner med en stegvis ökande detaljgrad. I samrådsförslaget
anges att risk- och säkerhetsfrågor ska identifieras och analyseras i
ett tidigt skede av planeringen, vilket SSBF ser positivt på.
Enligt samrådsförslaget ska åtgärder vidtas i närheten av riskkällor
så att konsekvenserna av en eventuell olycka blir acceptabla. SSBF
anser dock att det saknas en tydlig vägledning och ett
ställningstagande från stadens sida avseende hur risker ska
bedömas/analyseras och vad som bedöms vara acceptabelt. I syfte
att driva detta arbete framåt önskar SSBF att Stockholms stad
(genom SBK) tar fram en vägledning, som ett komplement till
översiktsplanen, för hur riskhantering ska ske inom fysisk
planering.
Denna vägledning bör redogöra för vilka underlag som ska tas fram,
i vilket skede de ska tas fram och vad de ska innehålla utifrån satta
parametrar. Parametrarna bör baseras på var bebyggelsen är tänkt
att ske, vilken typ av bebyggelse det rör sig om, lokala förhållanden
etc. Utöver det vill SSBF betona vikten av att riskhanteringsarbetet
även behandlar konsekvenser på egendom och miljö, ej endast liv
och hälsa.
Syftet med denna vägledning är att underlätta och effektivisera
riskhanteringsarbetet inom plan - och byggprocessen. Detta genom
att presentera tydligare krav på vad som förväntas av byggaktörer
inom staden och att producera jämförbara underlag för
riskbedömningar. Som en följdeffekt av detta kommer
riskhanteringsarbetet i ökande grad göras konsekvent och
rättssäkert.
SSBF bedömer tydliga mål i en översiktsplan som positivt men vill
invända mot användandet av de generella detaljplaner som nämns
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 60 (233)
på sidan 32 i samrådsförslaget. Implementering av generella
detaljplaner nämns i förbifarten i konsekvensbeskrivningen vilket
SSBF anser vara otillräckligt. Det behöver redogöras tydligare vad
detta förslag innebär och vad det får för följdverkningar för
riskhanteringsarbetet i planprocessen.
Överdäckningar
En ökande trend inom fysisk planering i staden och länet är
överdäckningar av transportleder/infrastruktur i syfte att möjliggöra
bebyggelse ovanpå dessa. Exempel på detta är Hagastaden, Södra
Skanstull och Stockholms centralstation. SSBF önskar att
Stockholms stad tar ställning till hur överdäckningar ska projekteras
utifrån riskhänsyn för att arbetet ska vara konsekvent och
rättssäkert. Det är av vikt att riskanalyser tas fram i ett tidigt skede
för att kunna nyttjas som ingångsvärden till projekteringen av
överdäckning och ovanliggande bebyggelse. SSBF vill betona att
överdäckningar i vissa fall kan vara positiva ur riskhänsyn då de
kan innesluta en riskkälla.
Lokaliseringsprincipen
Miljöbalk (SFS 1998:808) 2 kap 6 § stipulerar att ”För en
verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller
vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till
att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet
för människors hälsa och miljön”. Denna paragraf, benämnd
lokaliseringsprincipen, utgör en hörnsten i riskhantering i fysisk
planering.
Lokaliseringsprincipen gäller all bebyggelse och i denna bedömning
behöver ett antal faktorer beaktas. Lokaliseringsprincipen är särskilt
viktig vid planering av skyddsvärd verksamhet, såsom sjukhus,
skolor etc. SSBF anser att skyddsvärd verksamhet ej bör lokaliseras
i riskutsatta områden såsom i närheten av farligt gods-leder,
industriområden etc. Brandförsvarets förmåga och insatstid bör tas i
beaktning vid planering och projektering av skyddsvärd
verksamhet.
Lokaliseringsprincipen bör också tillämpas vid placering av farlig
verksamhet, bensinstationer, oljehamnar, rangeringsbangårdar,
SEVESO-verksamheter etc. Dessa verksamheter genererar i regel
förhöjda risknivåer i närområdet. Följaktligen bör de inte placeras
alltför nära stadens huvudtransportleder, såsom motorvägar,
järnvägar etc. då åverkan på dessa kan ge allvarliga konsekvenser
för samhället i stort och bidra till en ökad sårbarhet.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 61 (233)
Inom Stockholms stad finns ett antal Seveso-klassade verksamheter.
Detta gäller verksamheter som hanterar farliga kemikalier i en
sådan mängd att de omfattas av Seveso-lagstiftningen. Detta
betyder att det finns risk för allvarliga kemikalieolyckor vid
verksamheten och det är därför viktigt att verksamheten beaktas vid
fysisk planering. I avsnittet Riskkällor i stadsmiljön i
samrådsförslaget önskar SSBF se ett avsnitt som betonar att särskild
hänsyn behöver tas vid fysisk planering i närhet till Seveso-
verksamheter. Dessa verksamheter kan med fördel märkas ut i
kartan på sidan 61 i samrådsförslaget. SSBF vill också påtala att det
i Regeringens proposition gällande genomförande av Seveso III-
direktivet anges att det är nödvändigt att på lång sikt se till at t
upprätthålla tillräckliga säkerhetsavstånd mellan Seveso-
verksamheter och byggnader för allmänheten.
Farligt gods
Vägvalsstyrning och lokala restriktioner för farligt gods är kraftfulla
verktyg inom fysisk planering. Dessa verktyg, liksom
lokaliseringsprincipen, syftar till att allokera riskerna dit de utgör
minsta olägenhet för människors hälsa och miljön. Till skillnad från
bilväg så utgör all järnväg farligt gods-leder, förutsatt att de kan
trafikeras av godståg och ej omfattas av restriktioner. Det är av vikt
att utreda huruvida tåg med farligt gods passerar genom centrala
Stockholm och följaktligen utgör en risk för kringliggande
bebyggelse. Om så är fallet anser SSBF att det är värt att se över om
de farligt gods-restriktioner som gäller för vägbunden farligt gods-
trafik inom centrala Stockholm kan utvidgas till att inbegripa även
spårbunden trafik som en riskreducerande åtgärd.
SSBF ser positivt på att Stockholms stad lyfter riskerna förknippade
med farligt gods i översiktsplanen. Det är av vikt att denna risk
beaktas i ett tidigt skede i planprocessen och att ett helhetsgrepp på
en hög nivå tas med hjälp av översiktsplanen, vägvalsstyrning och
tunnelkategoriseringar. SSBF vill dock uppmärksamma Stockholms
stad på att restriktioner och tunnelkategoriseringar kan generera
förhöjda risknivåer utmed de vägar som trafiken omleds via. Det
bör noga studeras vad konsekvensen av olika styrmedel genererar
för påverkan på det övriga samhället. För mer utförlig förklaring till
dessa synpunkter hän visas till SSBF:s remissvar avseende förslaget
till framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 (SSBF:s
diarienummer: 305 - 2199/11), bifogas detta yttrande.
Suicidrisk
Psykisk ohälsa och självmord är ett utbrett samhällsproblem. SSBF
vill se att suicidrisken uppmärksammas i större omfattning av SBK i
planprocessen. Denna risk är av vikt att beakta vid så kallade ”Hot
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 62 (233)
spots”, till exempel spårnära bebyggelse, större projekt, broar, höga
byggnader etc. SSBF anser det nödvändigt att detta lyfts i
Stockholms översiktsplan för att det ska få genomslag i senare delar
av planprocessen och överföras in i byggprocessen.
Alternativ utrymning
Dimensionering av byggnader med alternativ utrymning vi a
räddningstjänstens stegutrustning regleras i BBR 5:13 och stipulerar
att detta är en godtagbar lösning förutsatt att räddningstjänsten har
tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Tillräckligt snabb insatstid
anges till högst 10 minuter (20 minuter för mindre flerbostadshus).
Att dimensionera byggnader för utrymning med hjälp av
räddningstjänstens hjälp är den vanligaste metoden för alternativ
utrymning från byggnader upp till och med åtta våningar (23 meter)
och förekommer i majoriteten av Stockholms stads flerbostadshus.
Framkomlighets- och trängselproblematiken påverkar SSBF:s
insatstider negativt. Att dessa tider underskrider tio minuter är dock
en förutsättning och självklarhet vid projektering av byggnader.
SSBF vill belysa vikten av att detta beaktas vid omvandling av
vägar och trafikleder på det sätt som beskrivs i samrådsförslaget. En
annan bidragande faktor till detta problem är att brandförsvarets
möjlighet att agera alternativ utrymningsväg inskränks när
bebyggelsen kryper allt närmre spårvägar i takt med att förtätningen
fortskrider. Denna problematik bör lyftas i Stockholms
översiktsplan i syfte att göra handläggare och byggherrar medvetna
om den, men också i syfte att främja en lösning på problemet. SSBF
vill poängtera att de bussfiler som finns och planeras har en positiv
effekt på brandförsvarets framkomlighet och insatstid. För
ytterligare information om vad framkomlighetsproblematiken
innebär för brandförsvarets utryckningsverksamhet bifogas SSBF:s
remissvar avseende förslaget till fram komlighetsstrategi för
Stockholm 2030 (SSBF:s diarienummer: 305-2199/11).
Kombiterminaler och rangerbangårdar
I samrådsförslaget anges att Årsta kombiterminal ska behålla sin
nuvarande lokalisering och funktion. SSBF önskar att staden i
översiktsplanen tar ställning till hur verksamhetens inneboende
risker, orsakade av de kemikalier som hanteras där, ska beaktas i
plan- och byggprocessen. Detsamma gäller övriga existerande och
tillkommande kombiterminaler, rangerbangårdar och liknande
verksamheter inom Stockholms stad.
Avslutningsvis
Sammanfattningsvis avseende riskhantering i fysisk planering vill
SSBF se samverkan och samordning i större utsträckning mellan
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 63 (233)
stadens aktörer. Riskhantering behöver börja i ett tidigt skede och
fortlöpande bearbetas genom plan- och byggprocessen. SSBF vill
också belysa behovet av att riskreducerande åtgärder skrivs in som
planbestämmelser i detaljplaner i syfte att göra dem juridiskt
bindande och hållbara över tid. Övriga risker såsom
översvämningar, ras och skred med flera är också av vikt att utreda
och hantera i plan- och byggprocessen men ligger ofta utanför
räddningstjänstens kompetensområde.
Olycksrisker
SSBF arbetar aktivt med att minska antalet olyckshändelser genom
ett kontinuerligt förebyggande och skadeavhjälpande ar bete. Ett
antal av dessa olycksrisker bedömer SSBF som särskilt viktiga att
lyfta i översiktsplanen för Stockholms stad.
Personpåkörningar
Årligen omkommer och skadas ett flertal människor när de blir
påkörda av spårbunden trafik. Detta leder till lidande för den
drabbade, hos de anhöriga, för tågföraren och för eventuella vittnen
. Olycka på spår, såsom personpåkörning, är den mest frekvent
förekommande händelsen som föranleder räddningsinsats på järn
väg. Under 2014 hade SSBF enbart i tunnelbanan 13 händelser med
person under tåg samt nio andra händelser där personer befunnit sig
på spåret, händelser som resulterat i stängning av trafik och
strömtillförsel. Detta motsvarar cirka två händelser i månaden under
2014. Med de nya tåg - och tunnelbanesträckningarna kommer
mängden resenärer att öka och med största sannolikhet även
olyckstillbuden och antalet inträffade händelser.
SSBF anser att plattformsdörrar en nödvändighet på alla
tunnelbane-/pendeltågs-/tågstationer. Kostnaden för samhället i
samband med personpåkörningar bestående av bland annat
sjukvård, stöd till drabbade, trafikstopp och förseningar är ett starkt
incitament till implementering av denna skyddsåtgärd.
Plattformsdörrar för också med sig andra fördelar såsom
möjligheten att utnyttja perrongens kapacitet i större utsträckning.
SSBF vill uppmärksamma den utredning som påvisar att det finns
lösningar på plattformsavskiljande partier som fungerar oberoende
av tågens längd och tågdörrarnas placering, vilket tidigare varit ett
argument mot plattformsavskiljande partier. Då denna skyddsåtgärd
mött motstånd i diverse projekt ställer detta krav på starkare
styrmedel såsom en implementering i Stockholms översiktsplan.
SSBF rekommenderar att ett helhetsgrepp tas avseende denna
skyddsåtgärd istället för att den hanteras i enskilda projekt.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 64 (233)
Vattentäkter
Sårbarheter inom dricksvattenförsörjningen påpekas i både
samrådsförslaget och konsekvensbeskrivningen. SSBF vill dock
uppmärksamma behovet av skydd mot olyckor som kan påverka
vattentäkter, vilket inte påtalas i samrådsförslaget. Detta är särskilt
viktigt för vattentäkter i nära anslutning till vägar och då framför
allt farligt gods-leder. Ämnena som transporteras på dessa leder kan
generera mycket allvarliga konsekvenser om de läcker ut i en
vattentäkt. Som tidigare nämnt anser SSBF att miljökonsekvenser
till följd av olyckor bör behandlas mer ingående i Stockholms stads
översiktsplan.
Övrigt
De punkter som framförs i detta yttrande vill SSBF se införda i
samrådsförslaget och analyserade i den tillhörande
konsekvensbeskrivningen. SSBF uppmuntrar till en fortsatt dialog
och bidrar gärna med erfarenheter från förebyggande och
skadeavhjälpande arbete utifrån ett räddningstjänstperspektiv.
Grannkommuner
Botkyrka kommun
Dokument nr 332
Kommunstyrelsen i Botkyrka kommun beslutade den 9 januari 2017
att överlämna kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som
kommunens yttrande.
Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse:
Svårt att följa kopplingarna mellan stadens utveckling och
regionens
Stockholms stads utveckling är både beroende av och ger
konsekvenser för utvecklingen i de delar av huvudstaden som ligger
utanför stadens egna geografiska gränser. Det är svårt att av
samrådsmaterialet förstå och överblicka vilka antaganden som
gjorts kring detta ömsesidiga beroende. En tydligare behandling av
detta gör det enklare för Botkyrka att förhålla sig till
bostadsförsörjning, näringslivsutveckling, social sammanhållning
och andra frågor som rör samspelet i regionen och behoven av
mellankommunal samordning.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 65 (233)
Flerkärnig regionstruktur och fokusområden är bra – men
bättre sam-band behövs över kommungränser
Botkyrka är en del av huvudstadsregionen, längst ut i
tunnelbanestaden och halvlångt ut i pendeltågsstrukturen. Men
också en plats mellan tre framväxande regionala stadskärnor. Det
gör Botkyrka till delar av nya omland i en ny regionstruktur.
Botkyrka kommun förespråkar en sådan flerkärnig
regionutveckling, det vill säga de utgångspunkter som
regionplaneringen bygger på.
Samrådsförslaget redovisar tre fokusområden i ytterstaden för
stadsutveckling. Det är bra. Den regionala stadskärnan Kungens
kurva – Skärholmen fyller en viktig funktion för framför allt
Botkyrkas tunnelbanestadsdelar Fittja, Alby, Hallunda och
Norsborg. Och omvänt har snart 50 000 Botkyrkabor här i den
regionala stadskärnans nära omland betydelse för Skärholmens
utvecklingskraft. Översiktsplanen behöver bättre redovisa hur sam-
banden kan stärkas och samspelet förbättras över stadens gränser.
Botkyrka vill utveckla samarbetet med Stockholm
Stockholms stad spelar en avgörande roll för hela regionens
utveckling. På många punkter delar Botkyrka kommun
uppfattningar och inriktningar i samrådsförslaget till ny
översiktsplan för Stockholms stad, på några punkter kan förslaget,
som framgått, utvecklas mer. Botkyrka skulle välkomna ett
utvecklat samarbete – gärna inom ramen för ett arbete med
fokusområde Skärholmen.
Danderyds kommun
Dokument nr 359
Kommunstyrelsen i Danderyds kommun beslutade den 16 januari
2017 att överlämna kommunledningskontorets yttrande enligt
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kommunledningskontorets förslag till yttrande
Stockholms stads översiktsplan har sin utgångspunkt i den växande
staden och blickar ut mot 2040 genom sin nytagna vision från
hösten 2015 ”Ett Stockholm för alla”.
De globala trenderna och utmaningarna är likande de som
Stockholms stad stod inför med den nu gällande översiktsplanen
från 2010 och det skulle vara värdefullt att inkludera ett stycke
gällande vad som skett sedan dess och en utvärdering av denna.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 66 (233)
Översiktsplanen tar upp relevanta trender och utmaningar som
Stockholmsregionen står inför. Dessa bemöts väl i det andra kapitlet
som innehåller fyra tydliga mål med bra förklaringar samt hur
målen ska nås i det tredje kapitlet som innehåller
utbyggnadsstrategier och genomförande. Vidare är det femte
kapitlet med de lokala utvecklingsmöjligheterna bra då det blir
tydligare för hur planeringen ska brytas ned på lägre nivå.
Sammantaget är översiktsplanens upplägg och disposition väl
avvägd.
Danderyds kommun anser att översiktsplanen skulle kunna
innehålla fler och tydligare formuleringar kring det
mellankommunala perspektivet och samarbetet med detta. Då det
exempelvis gäller utmaningar som hela länet står inför är det
mellankommunala perspektivet viktigt för att hela regionen ska
fortsätta att utvecklas positivt.
Liksom många andra kranskommuner till Stockholms stad växer
Danderyd och därigenom ökar trycket på infrastruktur,
kollektivtrafik, bostadsbyggande med mera. För närvarande pågår
ett utredningsarbete om möjligheterna att tunnelförlägga E18
genom Danderyd. Ett program för fördjupning av översiktsplanen
har varit på remiss under sommaren/hösten 2016. Syftet med
programmet är att visa olika handlingsalternativ för att åstadkomma
en bättre miljö i området längs med E18. Programmet pekar ut och
belyser strategiska utvecklingsfrågor för det centrala stråket genom
Danderyd, samt visar på olika alternativa tunnellösningar och vad
de olika alternativen innebär. Programmet redovisar också
möjligheter och konsekvenser. Programarbetet har bedrivits
parallellt med en åtgärdsvalsstudie för E18 genom Danderyd.
Åtgärdsvalsstudien har tagits fram gemensamt av Trafikverket,
Danderyds kommun och Trafikförvaltningen i Stockholms län.
Om E18 tunnelförläggs genom hela Danderyds kommun, kan det
vägområde som friläggs, tillsammans med intilliggande mark,
utnyttjas för att utveckla kommunen. Utvecklingsområdet skulle
kunna rymma upp till 11 000 bostäder i en varierad stadsmiljö, som
även kan rymma lokaler för service och verksamheter med skolor,
förskolor, butiker och arbetsplatser samt parker och offentliga rum.
Det långa tunnelförslaget möjliggör att en bättre resandenod kan
skapas vid Danderyds sjukhus. Roslagsbanan kan flyttas något
västerut närmare tunnelbanan, och däremellan kan en ny
bussterminal anläggas. Tunnellösningen för E18 gör det möjligt att
bygga ett resecentrum och därmed skapa effektiva bytesmöjligheter
inom en liten yta med hög närhet mellan transportslagen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 67 (233)
Eftersom både Danderyds kommun och Stockholms stad kommer
att växa i framtiden blir mellankommunala frågor som exempelvis
infrastruktur och pendlingsmöjligheter allt viktigare. Trenden är att
samhället går mot en flexibel arbetsmarknad i den rumsliga
aspekten och det märks tydligt i Danderyd, där såväl in- och
utpendlingen över kommungränsen mot Stockholms stad är hög.
Danderyds kommun arbetar aktivt tillsammans med Täby kommun
för att upprätta ett snabbcykelstråk mellan Arninge, Täby centrum,
Mörby centrum och Stockholm. Detta snabbcykelstråk lyfts fram i
Danderyds cykelplan som en viktig strategisk åtgärd och den mest
prioriterade sträckan är mellan Mörby centrum och Frescati. Denna
sträcka har stor potential att avlasta trafiken på E18 och därmed
förbättra möjligheten till arbetspendling mellan kommunerna samt
bidra till en bättre miljösituation på sikt längs E18. Ett snabbcykel-
stråk i full skala kan få positiva effekter för samtliga
nordostkommuner och bidra till att möta den kraftigt ökande
befolkningen i denna del av regionen.
Dessa frågor tillsammans med andra mellankommunala frågor är
avgörande för Stockholmsregionens fortsatta utveckling och blir
således viktigt för att Stockholmsregionen ska fortsätta vara ledande
i många globala sammanhang.
Haninge kommun
Dokument nr 367
Kommunstyrelsen i Haninge kommun beslutade den 30 januari att
kommunstyrelseförvaltningens synpunkter utgör Haninge kommuns
yttrande i ärendet.
Kommunstyrelseförvaltningens yttrande:
Förvaltningen anser att planförslagets strategiska nivå med fyra mål
och en sammanhängande utbyggnadsstrategi är rimlig och
användbar. Det är även positivt att klimatfrågan har synliggjorts i
ett eget mål. Haninge kommun gränsar inte till Stockholms stad
men i och med regionens gemensamma arbetsmarknad är det nord-
sydliga stråket mellan Stockholm och Haninge strategiskt viktigt.
Förvaltningen anser därför att planförslaget med fördel skulle kunna
utveckla beskrivningen av Stockholms stads roll i regionen samt det
ömsesidiga beroende som finns mellan Stockholms stad och övriga
kommuner i länet. Planförslaget bör även kompletteras med en
redovisning av citykärnans funktionella koppling till de regionala
stadskärnorna. Förvaltningen saknar en tydlig redovisning av
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 68 (233)
mellankommunala intressen där de frågor som är viktiga att
samarbeta kring lyfts fram.
Övergripande synpunkter
Förvaltningen anser att planförslagets strategiska nivå med fyra mål
och en sammanhängande utbyggnadsstrategi är rimlig och
användbar. Det är även positivt att klimatfrågan har synliggjorts i
ett eget mål. Haninge kommun gränsar inte till Stockholms stad
men i och med regionens gemensamma arbetsmarknad är det nord-
sydliga stråket mellan Stockholm och Haninge strategiskt viktigt.
Förvaltningen anser därför att planförslaget med fördel skulle kunna
utveckla beskrivningen av Stockholms stads roll i regionen samt det
ömsesidiga beroende som finns mellan Stockholms stad och övriga
kommuner i länet. Planförslaget bör även kompletteras med en
redovisning av citykärnans funktionella koppling till de regionala
stadskärnorna. Förvaltningen saknar en tydlig redovisning av
mellankommunala intressen där de frågor som är viktiga att
samarbeta kring lyfts fram.
Stråket Globen-Norvik
Stråket Globen-Norvik har pekats ut som ett av
Stockholmsregionens viktigaste utvecklingsstråk och Stockholms
stad ingår i ett regionalt planeringssamarbete för detta stråk
tillsammans med Haninge, Huddinge och Nynäshamn.
Förvaltningen anser därför att planförslaget bör nämna det stråket.
Planförslaget beskriver förutsättningar för att utveckla fler
arbetsplatser i framförallt söderort. Farsta pekas särskilt ut som ett
område med stora stadsutvecklingsmöjligheter. Förvaltningen följer
med intresse den utvecklingen och hur den kan kopplas samman
med den utveckling som sker i den regionala stadskärnan Haninge.
Båda områdena är en del av det viktiga stråket Globen-Norvik och
kommer i takt med den planerade utvecklingen att stärka sina roller
som målpunkter i den sydöstra regionen. Med tanke på
Stockholmsregionens gemensamma arbetsmarknad är det av stor
vikt att erbjuda en robust och framkomlig arbetspendling. Redan
idag finns framkomlighets- och kapacitetsproblem vid den södra
infarten mot Stockholm och Gullmarsplan. Det behövs åtgärder för
att säkra kortare restider och minskad sårbarhet vid störningar i
både väg- och i kollektivtrafiksystemet.
I Stockholms stads gällande översiktsplan (Promenadstaden) finns
ett strategiskt samband illustrerat över kommungränsen vid Farsta.
Förvaltningen anser att detta samband fortfarande är prioriterat och
att det därför bör illustreras även i detta planförslag. Det är ett
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 69 (233)
strategiskt viktigt stråk för utveckling av ett framkomligt
transportsystem och en kapacitetsstark buss- och spårtrafik i länet.
Vidare anser förvaltningen att planförslaget eller
konsekvensbeskrivningen med fördel kunde utveckla beskrivningen
av hur den föreslagna bostads- och trafikutvecklingen i söderort och
fokusområdet Farsta väntas påverka infarten mot Stockholm (väg
73, Nynäsbanan, tunnelbanan och vid knut- och bytespunkterna
Farsta strand och Gullmarsplan).
Spårväg syd
Förvaltningen vill framföra vikten av att den planerade Spårväg
Syd, som i en första etapp är tänkt att gå från Älvsjö via
Skärholmen/Kungens kurva till Flemingsberg, förverkligas.
Haninge kommun verkar för att Spårväg syd ska byggas i en andra
etapp till Haninge och därefter studera hur den kan fortsätta till
Tyresö och Nacka. Förvaltningen anser därför att planförslaget kan
kompletteras med en beskrivning av detta under avsnittet ”Möjliga
framtida förbindelser”.
Tvärförbindelse Södertörn
I planförslaget beskrivs funktionen av Förbifart Stockholm.
Förvaltningen anser att Tvärförbindelse Södertörn ska beskrivas i
detta sammanhang eftersom denna vägsträckning kommer utgöra en
viktig del i att knyta samman norra och södra länet, avlastar
innerstaden och bidrar till utvecklandet av en flerkärnig region där
Haninge är en av dessa kärnor.
Huddinge kommun
Dokument nr 337
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 18
januari 2017 att överlämna kommunstyrelsens förvaltnings
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande:
Vi håller med om att det finns ett behov av samplanering mellan
staden och de angränsande kommunerna så att bebyggelsen och
infrastrukturen hänger samman. Det är positivt att översiktsplanen
bjuder in till ett bättre samarbete över kommungränser.
Vision, mål och styrdokument
Översiktsplanen tar avstamp i Vision 2040 – ett Stockholm för alla.
Det är otydligt om år 2040 är översiktsplanens horisontår. Positivt
att Stockholm lyfter behovet av förstärkt regionalt samarbete med
regionens aktörer. Det bör tydligare framgå att Stockholms stad
utgår från RUFS (Regional utvecklingsplan för
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 70 (233)
Stockholmsregionen) samt hur översiktsplanen förhåller sig till
RUFS. Bra att översiktsplanen är tydlig med bostadsambitionerna
samt att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2040.
Utbyggnadsstrategi
Att förslaget till översiktsplan lyfter fram ett fåtal fokusområden för
att tydligare rikta satsningar mot Skärholmen, Farsta och Kista-
Järva är bra. Det bidrar till, att som översiktsplanen säger,
genomförandekraft i stadsbyggandet. Valet av fokusområden tror vi
även kan bidra till en balanserad utveckling av regionens
arbetsplatser.
Bebyggd miljö
Att tillkommande bebyggelse sker i anslutning till kollektivtrafik
samt att en blandning av bostadstyper, lägenhetsstorlekar och
upplåtelseformer ska eftersträvas i stadens alla delar ligger i linje
med Huddinge kommuns översiktsplan.
Social sammanhållning
Översiktsplanen lyfter att det finns tydliga sociala skillnader mellan
olika stadsdelar. Det är mycket positivt att denna fråga belyses då
skillnaderna även påverkar och finns i resten av regionen. Bl.a. i
samrådsversionen av RUFS 2050 framgår att den segregerade
arbetsmarknaden är en av de största riskerna för en hållbar tillväxt i
Stockholmsregionen. Av översiktsplanen framgår att ”skillnaderna
är särskilt tydliga när det gäller regionens arbetsplatser som i ökad
grad koncentreras till city och norrort”. Vi ställer oss bakom
behovet av att kollektivtrafiken ska byggas för att stödja
rörelsemönster som kan påverka den sociala hållbarheten i positiv
riktning. Samt behovet av utökad möjlighet att resa på tvären.
Regionala stadskärnan Kungens kurva – Skärholmen
Huddinge kommun tycker att det tidigare och tydligare i
beskrivningen om Skärholmen ska framgå att den ingår i en
regional stadskärna tillsammans med Kungens kurva (Sveriges
största handelsområde). Vidare anser vi att det är viktigt att det
skapas förutsättningar inom Stockholms organisation att arbeta med
utvecklingen av en helhet för den gemensamma stadskärnan.
Trångsund – Farsta
Kopplingen mellan Farsta och Trångsund skulle kunna tydliggöras.
Markanvändningskartan är generellt ganska svårläst. Föreslagen
stadsgata sammanfaller till synes väl med Huddinge kommuns
översiktsplan, vilket är positivt.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 71 (233)
Resor och transporter
Vi kan inte hitta något som belyser om transportnätet klarar av att ta
hand om den starka befolkningsutveckling som beskrivs i
översiktsplanen. Detta bör tydligare framgå och analysen behöver
även ta hänsyn till omgivande kommuners expansiva utveckling.
Inriktning
Vi är positiva till inriktningen i Stockholms översiktsplan som
stödjer en utveckling där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras.
Vi stödjer framkomlighetsstrategins ändrade fokus från att förflytta
fordon till att förflytta människor, varor och gods. Inriktningen och
prioriteringen mellan de olika trafikslagen ligger i linje med
Huddinges intentioner.
Spårväg syd
Spårväg syd är ett prioriterat objekt för Södertörn och det är positivt
att det framgår att denna satsning finns med i Stockholms framtida
kommunikationsstråk. Det skulle kunna tydligöras att exakt
sträckning för spår och vägar i pågående förhandling beslutas i ett
senare skede.
Tunnelbaneutbyggnad
Det är positivt med tankar om möjliga förlängningar av tunnelbanan
i Söderort. Huddinge kommun vill dock framhålla att förlängningen
Hagsätra – Älvsjö istället bör ske genom en förlängning av
föreslagen gren Fridhemsplan – Älvsjö. Vi föreslår att förlängning
av föreslagen gren Fridhemsplan – Älvsjö sker till Hagsätra med
möjlighet att i framtiden förlänga vidare till Huddinge. Huddinge
kommun är även intresserade av att möjliggöra en förlängning från
Fruängen mot Kungens kurva och anser att denna möjlighet bör
hållas öppen.
Väg för motorfordon, kollektivtrafik och cykel
Bra att staden är tydlig med att verka för att genomföra den
regionala cykelplanen. Och det är särskilt viktigt med
kommunöverskridande dialog för cykelkopplingar över
kommungränser.
Huddinge kommun arbetar aktivt och har ett tydligt fokus på att öka
framkomligheten för bussar i gatunätet genom att prioritera viktiga
stråk. Det är därför viktigt och bra att översiktsplanen är tydlig med
att stomlinjernas framkomlighet prioriteras med egna busskörfält.
Detta kommer att förbättra hela regionens möjlighet att använda
kollektiva färdmedel. Det vore önskvärt om behovet av
kollektivtrafik i Förbifart Stockholm lyftes tydligare.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 72 (233)
I översiktsplanen framgår att omvandling kan ske av trafikleder till
stadsboulevarder. Här är det viktigt att vi som angränsande kommun
får vara med i ett tidigt skede för att möjliggöra en enhetlig och
balanserad utformning, som inte har olika utformningsstandarder
vid kommungräns.
Tåg och flyg
Översiktsplanen skulle behöva vara tydligare med hur staden önskar
att den nationella och internationella tillgängligheten ska fungera.
Av bilden över kommunikationsstråk behöver det tydligare framgå
det som kallas ”Nord-Sydlig koppling väster om innerstaden”.
Vilka regioner vill staden få tillgång till och hur ska tågtrafikeringen
förhålla sig till flyget? Stadens syn på detta påverkar övriga
kommuner i regionen.
Hamnar och terminaler
Det är av vikt att det finns en tydlig strategi för hanteringen av
stadens och regionens drivmedels- och varuförsörjning m.m. Frågan
om hur och var gods och drivmedel ska hanteras bör lösas innan
eventuella omvandlingar av hamnar och terminaler genomförs.
Gröna samband
Vi önskar att det i planeringsinriktningar framgår behovet av
mellankommunal samverkan för de regionala gröna kilarna. Vi
anser att funktionen i den gröna infrastrukturen behöver
upprätthållas för att Stockholmsregionen ska kunna växa på ett
hållbart sätt.
Vatten
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Mälaren som vattentäckt
är av avgörande betydelse för regionens välmående. I
översiktsplanen lyfts behovet av mellankommunal samverkan och
regionalt initiativ för att skydda Mälaren. Det konstateras också att
reservvattentäkten Bornsjön inte är tillräcklig om Mälaren skulle bli
obrukbar. Det finns behov av att tydliggöra Stockholms stads
åtagande gällande samverkan och initiativ i dessa frågor.
Övrigt
Det skulle vara önskvärt med tydligare ambitioner om att minska
avfallet. Det är positivt att frågan om hanteringen av olika typer av
massor lyfts i översiktsplanen då det blir stora mängder berg, grus,
jord och transporter att ta hand om p.g.a. den föreslagna
utvecklingen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 73 (233)
Konsekvensbeskrivning
Huddinge kommun instämmer i den samlade bedömningen om att;
”Kommande versioner av planen behöver ha ett högre inslag av
konkreta ställningstaganden, för att mål och ambitioner ska kunna
uppnås.”
Järfälla kommun
Dokument nr 395
Järfälla kommun har valt att svara genom ett tjänstemannayttrande.
Kommunstyrelseförvaltningens yttrande:
Under 2016 arbetades en samrådsversion fram av den regionala
utvecklingsplanen, RUFS 2050. Järfälla kommun framförde i sitt
remissvar vikten av att den regionala utvecklingsplanen i sin
slutliga form kan användas som ett mellankommunalt kontrakt där
berörda parter utfäst sitt stöd för en formulerad regional utveckling.
När detta förslag till översiktsplan nu är ute remiss finns ingen
slutlig version av RUFS 2050, men det är anmärkningsvärt att
förslaget inte tydligare kopplar kommunens utveckling till det
regionala sammanhanget. Det bör finnas ett starkare samband
mellan Stockholms stads stadsbyggnadsmål och strategier och
inriktningen i RUFS.
I övrigt är det av särskilt intresse för Järfälla hur Stockholm tänker
sig utvecklingen av Rinkeby-Kista. Det konstateras att planeringen
av ny tunnelbana mellan Akalla och Barkarby kommer att knyta
ihop stadsdelsområdet med Järfälla, liksom att kopplingen kan
förstärkas genom utvecklingen av Hjulsta trafikplats. Det
konstateras vidare att det finns förutsättningar för bättre samband
mellan stadsdelarna genom aktivitetsstråk med gång- och
cykelvägar på Järvafältet.
För att tydliggöra hur detta kan ske bör kommunerna samordna
utvecklingen kring kommungränsen. Fråga är om de lokala
utvecklingsplaner som omnämns är avsedda att närmare illustrera
en möjlig utveckling och om dessa är tänkta att utgöra bilagor i den
beslutade versionen av översiktplanen. Den plan som rör Rinkeby-
Kista bör i så fall diskuteras närmare kommunerna emellan. Järfälla
ser positivt på ett samarbete för att åstadkomma hållbara
infrastrukturlösningar.
Slutsatser
Kommunstyrelseförvaltningen anser att samrådsförslaget är
välformulerat och lättfattligt. Målen är angelägna och strategierna
genomtänkta, men de bör kopplas till den inriktning som förslås i
RUFS 2050. Förslaget bör kompletteras med en tydligare
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 74 (233)
redogörelse för Stockholms utveckling sedd i det regionala
perspektivet.
Av samrådsförslaget att döma sker en parallell planering genom
framtagande av lokala utvecklingsplaner. Hur dessa förhåller sig till
översiktplanen bör tydliggöras, liksom deras juridiska status.
Utvecklingen av stadsdelen Rinkeby-Kista är av särskilt intresse för
Järfälla och i det fortsatta arbetet med den lokala utvecklingsplanen
bör planeringen kring kommungränsen ske gemensamt.
Lidingö stad
Dokument nr 387
Kommunstyrelsen i Lidingö stad beslutade den 6 februari 2017 att
översända yttrande, 2017-01-10, till Stockholms stad.
Yttrande 2017-01-10:
Lidingö stad har tagit del av förslaget till ny översiktsplan för
Stockholms stad. Yttrandet behandlar endast de områden eller delar,
i förslag till ny översiktsplan för Stockholms stad, som Lidingö stad
anser intressanta och relevanta för den egna staden samt de
gemensamma beröringspunkter som är viktiga att lyfta fram.
Kommunikationer
Lidingö stad är starkt kopplad till Stockholms stad och det är av
väsentlig vikt att det ska kunna gå att ta sig till och från arbete,
bostad och studier på ett attraktivt och hållbart sätt. Lidingö
erbjuder dessutom attraktiva målpunkter, miljöer och områden för
besökare. Genom att kunna erbjuda en kollektivtrafik, med god
service, olika alternativ och tillgänglighet under hela eller stora
delar av dygnet, kan resandet öka. Det får positiva effekter, dels ur
ett regionalt men inte minst miljöperspektiv.
Lidingöbroarna
Lidingöbroarna är helt avgörande för att Lidingös kommunikationer
med Stockholm och omvärlden ska fungera. De behövs för att
Lidingöbor ska kunna ta sig över Värtan samt att arbetstagare och
besökare ska kunna ta sig till Lidingö. Broarnas skick, funktion och
angöring är helt avgörande för att trygga Lidingös förbindelse till
fastlandet. De är även förutsättningar för ett robust
kollektivtrafiksystem och för att säkerställa Lidingös behov av
samhällstjänster som polis, brandkår, ambulans, samt vatten,
elektricitet m.m. Stockholms stad behöver säkerställa ett broreservat
med kapacitet för dubbelspår för Nya Lidingöbron, som byggs för
att ersätta Gamla Lidingöbron.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 75 (233)
På vatten
Lidingö stad tycker att det är bra att Stockholms stad ser positivt på
kollektivtrafik på vatten och gärna ser att den kan byggas ut. Det
gynnar utvecklingen av samt attraktiviteten till Stockholmsregionen
och Lidingö. Med tanke på de många stora infrastrukturprojekt som
kommer att genomföras den närmaste tioårsperioden och som
kommer att öka trängseln i regionens trafiksystem, finns stor
potential att öka utbudet och resandet med kollektivtrafik på vatten.
Spårtrafik
Lidingö stad anger i sin vision att Lidingö är en del av
Stockholmsregionen där kommunen klarar balansen mellan
utveckling och miljö. En av strategierna för att det ska kunna bli
verklighet är att kommunen behöver knytas samman på ett bra sätt
med Stockholms stad. Vi noterar att reservatet för en förlängning av
tunnelbanan inte längre finns med i förslag till ny översiktsplan för
Stockholms stad. Lidingö stad förutsätter att det läggs tillbaka till
nästa version.
Stockholms stads största stadsutvecklingsprojekt Norra
Djurgårdsstaden är under utveckling. Ropsten utgör en viktig nod i
stadsdelen och är också knutpunkten mellan Stockholm och
Lidingö. Lidingöbor utnyttjar Ropsten som mötes- och bytespunkt,
mellan tunnelbana, bil och buss, på väg till och från arbete, studier
och bostad. Många parkerar bilen på infartsparkeringen vid Ropsten
för att sedan ta sig vidare. Ett väl fungerande Ropsten är av största
vikt för Lidingö stad och måste säkerställas och utvecklas i
exploateringen av Norra Djurgårdsstaden.
Det är också viktigt att Spårväg City enligt plan byggs ut fram till
Ropsten och integreras med Lidingöbanan. Detta leder till stora
samhällsnyttor och ett mindre sårbart trafiksystem. Dessutom kan
redan gjorda investeringar i depån på Lidingö utnyttjas fullt ut.
Nacka kommun
Dokument nr 338
Kommunstyrelsen i Nacka kommun beslutade den 16 januari att
anta föreslaget yttrande.
Östlig förbindelse står omnämnd på sid 65 i förslag till
översiktsplan (ÖP) som ett objekt i den pågående
Sverigeförhandlingen, men är inte utritad i plankartan. Nacka
kommun vill understryka vikten av att Östlig förbindelse
tillkommer för att åstadkomma ett mer robust regionalt transportnät.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 76 (233)
Tillkomsten av Östlig förbindelse är av stor betydelse för både
Nackas och regionens utveckling. Nacka kommun anser det därför
självklart att den finns med på plankartan under rubriken
Kommunikationsstråk som ”Spår eller väg (i pågående
förhandling)”.
I ÖP-förslaget omnämns projekt Danvikslösen under rubriken
Möjliga framtida förbindelser. Projektet innebär att Saltsjöbanan
byter plats med väg 222, Värmdövägen, vilket möjliggör att
nordöstra Hammarby sjöstad kan färdigställas. I de ursprungliga
planerna skulle Saltsjöbanan konverteras till snabbspårväg och
kopplas ihop med Tvärbanan som även skulle förlängas till Slussen.
Nu kommer Tvärbanan istället gå till Sickla från hösten 2017 och
någon konvertering av Saltsjöbanan är inte aktuell. Landstinget
driver inte frågan vidare och Nacka kommun ser varken
förutsättningar för eller nytta av att projekt Danvikslösen genomförs
som planerat.
Förslaget till ny översiktsplan omnämner framtida möjlig
kapacitetsstark kollektivtrafik i form av en stombusslinje Älvsjö–
Gullmarsplan–Sickla–Orminge. Nacka kommun ser också stora
fördelar med att den möjliga busslänken tillkommer.
Henriksdals reningsverk är beläget inom det område där Nacka
bygger stad. I Nackas översiktsplan betecknas området som ”Tät
och blandad stad”. Det detaljplaneprogam som är under
framtagande för Henriksdal kommer innehålla mellan 1400 och
1750 bostäder. Henriksdal utgör en del av det bostadsåtagande om
13 500 bostäder som Nacka kommun har avtalat med staten i
samband med utbyggd tunnelbana. Den planerade om- och
utbyggnaden av Henriksdals reningsverk bedöms inte påverka
exploateringsmöjligheterna när den väl är utförd, förutsatt att detta
görs med hänsyn till placering och utformning av ny bebyggelse.
Det är därför av största vikt att en bra samordning sker mellan
utbyggnaden av reningsverket och Nacka kommuns
stadsbyggnadsprojekt i området, så att bästa möjliga resultat kan
uppnås och att tidplanerna för såväl reningsverkets utbyggnad som
kommunens planering kan hållas.
Förslaget till ny översiktsplan nämner att ”kopplingar till, och
samplanering med, Nacka kommun är angeläget”, vilket Nacka
välkomnar. Den i plankartan markerade ”strategiskt viktiga
samband” visar en föreslagen koppling mellan Hammarby sjöstad
och Sickla i Nacka. Nacka anser att det är viktigt att områdena
knyts ihop, så att de uppfattas mer som ett sammanhängande
stadslandskap. Tvärbanans förlängning och den kommande
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 77 (233)
kvartersbebyggelsen, i form av nya bostäder och kontor, är ett led i
den utvecklingen. Nacka kommun emotser fortsatt samarbete med
Stockholms stad kring fler och förbättrade samband över
kommungränsen i detta snitt samt i snittet Kanalvägen-
Värmdöleden- Kvarnholmsvägen.
På sidan 119 står det att på längre sikt finns möjlighet att omvandla
Stadsgårdsleden och Värmdövägen. För att detta ska vara möjligt
måste hamnverksamheten och trafikfunktionen beaktas. Nacka
kommun förutsätter att den planerade utvecklingen runt
Stadsgården inte påverkar Saltsjöbanans ombyggnad eller försämrar
framkomligheten på Värmdövägen.
Nacka kommun önskar att Stockholms stad kompletterar den del av
strandpromenaden, om ca 150 meter, som ”fattas” nedanför
Danviksklippan. Detta för att kunna åstadkomma ett
sammanhängande strandpromenadstråk från Nacka Strand via
Hammarby Sjöstad, Årstaviken och ända till Årstadal och
Liljeholmen. Åtgärden skulle ge en stor rekreativ kvalité för många
nackabor och stockholmare.
Skrubba verksamhetsområde planeras utökas och utvecklas norrut
för lättare industri och med en gatustruktur som på lång sikt kan
medge en omvandling till stadskvarter med bostäder och
verksamheter. Skrubba angränsar till både Nackas och Tyresös
kommuner. Nacka ställer sig generellt positiva till föreslagen
utveckling, men vill betona att utökningen av Skrubba bör ta hänsyn
till de gröna sambanden i anslutning till området.
Sollentuna kommun
Dokument nr 36
Kommunstyrelsen i Sollentuna kommun beslutade den 30 januari
2017 att överlämna kommunledningskontorets förslag till yttrande
som sitt svar i ärendet.
Kommunledningskontorets förslag till yttrande:
Sollentuna Kommun tycker det är positivt att Stockholm pekar ut
platser för regionaltågstopp där Helenelund/ Kista är ett av dem.
Sollentuna Kommun ser att Häggvik har en stor potential och
växtkraft. I Stockholms nya översiktsplan finns inte några samband
mellan Häggvik och Akalla presenterade. Vi önskar att
beskrivningarna om kopplingarna till Sollentuna avseende Häggvik
– Akalla, Helenelund – Kista och Tureberg – Akalla utvecklas och
för därför gärna en diskussion med Stockholm om hur möjligheter
och potentialen i dessa områden kan utvecklas.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 78 (233)
Det är värdefullt för regionen att det regionala arbetet och
kopplingen till RUFS finns med.
Solna stad
Dokument nr 335
Kommunstyrelsen i Solna stad beslutade den 16 januari 2017 att
som samrådsyttrande överlämna stadsledningsförvaltningens
tjänsteskrivelse.
Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse:
Stadsledningsförvaltningen kan konstatera att en översiktsplan kan
vara svår att göra överblickbar och tenderar att ibland vara svår att
ta till sig, inte minst då ambitionen om att den ska innehålla allt
leder till att det inte ”går att se skogen för alla träd”.
Vi vill därför framföra att vi tycker Stockholms samrådsförslag har
en tilltalande struktur och upplägg, med tydligt fokus på den fysiska
planeringen. Den redovisar på ett bra sätt de utgångspunkter och
förutsättningar som gäller för utvecklingen av den fysiska
planeringen i Stockholms stad. De fyra övergripande målen, via
utbyggnadsstrategierna, till en översiktlig beskrivning av de lokala
utvecklingsmöjligheterna kopplade till målen, gör översiktsplanen
greppbar och tillgänglig. Det är även positivt att
hållbarhetsbedömningen och riksintressena har lagts i bilaga, då det
underlättar såväl tillgängligheten till och läsbarheten av inriktningen
av själva översiktsplanen.
Stockholms stads fysiska planering påverkar Solna stads
förutsättningar i flera avseenden. Solna berörs givetvis direkt i de
områden som är gemensamma för Solna och Stockholm, som
exempelvis Hagastaden och utvecklingen av Bromma med
kopplingen till Huvudsta i Solna, men även utvecklingen av den
gemensamma nationalstadsparken och vetenskapsstaden. Även i
andra avseenden är Stockholm en aktör som i hög grad även
indirekt påverkar Solna, inte minst när det gäller att skapa
förutsättningar för nya bostäder, arbetsplatser, kommunikationer
och därmed ökad tillväxt och välfärd.
Stadsledningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positivt till
samrådsförslaget. Den övergripande inriktningen, i de delar där
Solna berörs direkt, är i huvudsak kända sedan tidigare och är
bärande förutsättningar för samarbetet mellan städerna. Solna stad
vill framhålla att samarbetet såväl på övergripande nivå, som mer
konkret nivå måste fortsätta och i vissa fall gärna utökas. Det kan,
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 79 (233)
förutom gemensam fysisk planering, handla om gemensamma
trafiklösningar, gemensam syn på parkeringsfrågor, gång- och
cykelstråk, park och grönområden eller kollektivtrafikfrågor. När
stadsdelar på båda sidor om kommungränsen växer ihop blir det än
viktigare att skapa forum för en gemensam bild av planering kring
exempelvis förskolor, skolor, idrotts/fritidsanläggningar, men även
viss social verksamhet.
I övrigt vill vi lyfta följande viktiga förutsättningar och
samverkansområden:
Kommunikationsstråk
Solna har en hög andel arbetsplatser, vilket innebär inpendling från
omgivande kommuner, inte minst Stockholm. Det är därför av stor
vikt att en gemensam planering sker av kommunikationsstråk som
är spårbunden, lösningar för bussar, gång- och cykel, samt bil.
Mälarbanans utbyggnad mellan Tomteboda och Kalhäll lyfts fram
som ett pågående projekt, vilket givetvis är korrekt. Solna stad vill
upplysningsvis framföra att det kvarstår många praktiska frågor att
lösa kring utbyggnaden i Solna (och Sundbyberg).
Solna stad noterar att Stockholm i sin översiktsplan har med en
framtida möjlig tvärförbindelse i form av en fullt utbyggd
Huvudstaled från Pampas till Drottningholmsvägen och
Bergslagsvägen. Det är glädjande att frågan nu åter är aktuell och så
tydligt uttalad av Stockholms stad. För Solnas del ser vi en
tunnelföläggning av delen Pampas till anslutning till Huvudstabron
som absolut nödvändig för att det ska vara möjligt att bygga fler
bostäder i Ulvsunda/Bromma i enlighet med förslaget till
översiktsplan.
Gång- och cykelstråk
Utvecklingen av gång- och cykelstråk lyfts upp i samrådsförslaget. I
den del som avser Bromma anges att även stråk till/från Solna och
Sundbyberg behöver utvecklas. Solna stad är intresserad av att
medverka till utveckling av cykelstråken.
Idrotts och friluftsliv
I samrådsförslaget redovisas planeringsförutsättningar för bland
annat idrott och friluftsliv.
Solna vill i detta sammanhang framföra vikten av samverkan kring
områden som är gemensamma resurser för städerna. Det gäller inte
minst den geografiskt gemensamma nationalstadsparken.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 80 (233)
Möjligheterna att samverka kring exempelvis anläggningarna för
idrotten är också intressant.
Sundbybergs stad
Dokument nr 251
Sundbybergs stad bedömer att samrådsförslaget till översiktsplan
har goda förutsättningar att fungera som ett användbart
planeringsunderlag genom sina tydliga mål för stadsbyggandet, en
utbyggnadsstrategi som fokuserar på genomförandet av
översiktsplanens intentioner samt en överblickbar redogörelse för
stadens lokala utvecklingsmöjligheter. Sundbybergs stad konstaterar
att de av Stockholm utpekade stadsbyggnadsmålen i mångt och
mycket även är relevanta för Sundbyberg. Sundbyberg är liksom
Stockholm en del av den regionala kärnan, och de utmaningar som
städerna står inför påminner om varandra.
Sundbyberg ser Stockholm som en viktig regional aktör och ser
gärna ett fortsatt samarbete kring bland annat kollektivtrafik, gång-
och cykelvägar, grön- och blåstruktur och andra viktiga
mellankommunala stråk för att binda samman regionen.
Sundbyberg välkomnar att Stockholm, enligt stadens tolkning,
önskar förstärka sambanden mellan Sundbyberg och Ulvsunda,
Bromsten, Rinkeby, Järvafältet samt Kista. Även kopplingen till
Annedal och Bällstaån är mycket viktig för Sundbybergs stad för att
skapa en sammanhållen stadsbildning.
Sundbybergs stad ställer sig positiv till att Stockholm ser vikten av
att prioritera de hållbara och kapacitetsstarka färdmedlen i sin
planering. Vad gäller kollektivtrafik ser Sundbyberg, liksom
Stockholm, ett behov av förbättrade kollektivtrafikförbindelser i
både tvärgående och nord-sydlig riktning.
Sundbybergs stad instämmer i samrådsförslagets tankar om stärkt
koppling mellan Bromsten i Stockholm och Rissne i Sundbyberg.
En gång- och cykelbro i detta läge skulle ge fördelar för båda sidor
och skapa helt nya kontaktmöjligheter mellan människor.
En bro för gång- och cykeltrafik vid Tuvanparken i södra
Sundbyberg skulle förbättra möjligheten att röra sig i området
markant, inte minst mellan Mariehäll och Sundbybergs station. En
sådan bro finns på planeringsstadiet, och Sundbyberg hoppas att den
snart kan förverkligas.
Sundbybergs stad bedömer att bron från Annedal mot
Marabouparken och Sundbybergs centrum behöver utredas, bland
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 81 (233)
annat för att undersöka möjligheten för mindre båtar att angöra
Annedal. Pendelbåttrafik från Bällstaviken mot Stockholms
innerstad skulle öka områdets attraktivitet.
I en av samrådsförslagets kartor (sid. 61) anges att Enköpingsvägen
är ett funktionellt prioriterat stråk och föreslås upphöra för ADR-
trafik. Sundbybergs stad vill upplysa om att Enköpingsvägen redan
idag inte är klassad som en väg där farligt gods ska prioriteras. Det
är även en väg som nu ägs av Sundbybergs stad och som kommer
att omvandlas till stadsgata inom den närmaste tiden. Av den
anledningen kommer den inte att ha kapacitet för större
trafikmängder eller vara lämplig för genomfartstrafik.
Kring Bällstaviken och Bällstaån utvecklas staden på både
Stockholms och Sundbybergs sida. Behovet av parker och torg
kommer att öka i takt med att antalet bostäder och arbetsplatser
ökar. För promenader i grön miljö planerar Sundbybergs stad att
utveckla strandpromenaden som kopplar ihop Annedal med
Kungsholmen via Sundbyberg och Solna. Längs denna finns
Marabouparken, som redan är en populär och mycket välanvänd
park, men den kommer inte att kunna tillgodose kommande behov.
Nya parker behövs i området, särskilt med stora, tåliga ytor för lek
och aktivitet och med plats för många besökare.
Att Stockholm vill utveckla stadens stränder och vattenrum finner
Sundbyberg positivt. Det ligger i linje med Sundbybergs stads vilja
att utveckla strandpromenaden längs Bällstaviken-Bällstaån och
skapa tydligare kopplingar till Stockholm och Solna.
Sundbybergs stad har delar av den gröna infrastrukturen gemensam
med Stockholms stad. Därför är det positivt att se att
samrådsförslaget tar upp vikten av större, sammanhängande
naturområden och ett utvecklat regionalt samarbete kring frågorna.
Både Bällstaviken och Järvakilen har stora rekreativa och
ekologiska värden och potential för fortsatt utveckling.
Sundbyberg är positiv till Stockholms arbete för att uppnå god
status i sina vattenförekomster och till det kommunövergripande
samarbete som sker kring gemensamma vattenförekomster.
Sundbybergs stad konstaterar att förtätning och utbyggnad av
områden intill och inom Rinkeby kan påverka vattenkvaliteten i
Brunnsviken. Dagvatten från relativt stora ytor från Stockholm leds
genom Sundbyberg och Solna till Brunnsviken. Problem med
dagvattnet kan uppstå både avseende kvalitet och kvantitet.
Reningsåtgärder för dagvatten är ytkrävande och bör vara medtagna
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 82 (233)
i tidigt skede i den kommunala planeringen. I Sundbyberg planeras
reningsåtgärder nedström Rinkeby med målsättningen att läget för
slutrecipienten Brunnsviken ska förbättras. Dimensionering av
dessa anläggningar är beroende av hur Stockholm hanterar sitt
dagvatten i Rinkeby.
Tyresö kommun
Dokument nr 118
Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 12 december
2016 att besvara remissen med stadsbyggnadsförvaltningens
yttrande.
Stadsbyggnadsförvaltningens yttrande:
Regional sammanhållning
Hur Stockholms stad utvecklas påverkar hela regionen. Tyresö
kommun ser positivt på att samplanering med grannkommuner tas
upp som en viktig del under genomförandet. Däremot vill Tyresö se
en tydligare strategi under stadsbyggnadsmålet "En
sammahängande stad", och inte bara att koppla ihop stadens olika
delar, utan även koppla samman staden med hela regionen. En karta
som kopplar Stockholms stad till den regionala utvecklingsplanen
och som visar det viktiga samspelet mellan kommunerna i regionen
vore bra. Även det allmänna intresset "Trafik och mobilitet" kan
stärkas genom att ytterligare visa på hur staden kan kopplas
samman med noder i angränsande kommuner.
Tyresö kommun ser positivt till utvecklingen söderort- att stärka
kopplingarna mellan stadsdelarna i området Skarpnäck med
omkringliggande stadsdelar och till Nacka och Tyresö kommun.
Dessa kopplingar leder till en mer sammanhållen region.
Skrubba
Genom LASK-samarbetet (Lindalen i Tyresö, Älta i Nacka och
Skrubba i Stockholm) har kommunerna en tradition av samarbete
kring Skrubba. Det är ett bra samarbete som resulterat i bl.a. en ny
trafikplats och skisser för markanvändningen i Skrubba. Tyresö ser
flera aktuella frågor att arbeta vidare med som exempelvis mark-
ägofrågor och justering av kommungränserna mellan Stockholm,
Nacka och Tyresö kommuner. Tyresö kommun vill även se en
fortsättning och förlängning av Bollmoravägen genom Skrubba till
Gudöbroleden.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 83 (233)
Framkomlighet för kollektivtrafik
Tyresökommun växer och allt fler reser längs stråket både vidare
väster ut och in mot Gullmarsplan samt centrala och norra
Stockholm. Busskörfält från Sköndal, väg 229, via trafikplats
Gubbängen/Lilla Skandal till väg 73 saknas idag och trafikplats
Gubbängen är en flaskhals förbussar på väg från Tyresö till centrala
Stockholm. Staden behöver ta höjd för att säkerställa
framkomligheten för mer busstrafik än idag.
Bytespunkterna Gullmarsplan och Norra Sköndal är båda i stort
behov av ombyggnad för att klara dagens och framtidens krav på en
attraktiv bytespunkt.
Cykelstråk
Det är av största vikt att de regionala cykelstråken genomförs och
Tyresö kommun ser det som positivt att Stockholm medverkar i
genomförandet av den regionala cykelplanen. Tyresös
kommuninvånare är helt beroende av att Stockholms stad (och
Nacka kommun) prioriterar de saknade eller bristfälliga länkarna i
det regionala cykelvägnätet, enligt den regionala cykelplanen. För
att klara framkomligheten bör cykelstråken utvecklas så att det blir
en attraktiv och sammanlänkad väg mellan Stockholms olika delar
och Tyresökommun.
Arbetsplatser
I samrådsförslaget framgår att ett viktigt mål är att minska dagens
regionala obalans med en stor koncentration av arbetsplatser i
innerstaden och Norrort. Tyresö ser väldigt positivt till målet att
skapa bättre förutsättningarfören jämnare fördelning av
arbetsplatser i stadens söderort. Det är viktigt att utvecklingen av
verksamhetsområden till blandade bostadsområden i söderort (som
t.ex. Slakthusområdet/Globen) inte ökar denna obalans.
Arbetspendling är en stor utmaning för Tyresö kommun, då över16
000 invånare pendlar ut från kommunen varje dag, de flesta till
Innerstaden. Fler arbetsplatser i Stockholms södra delar skulle bidra
till minskat resande som avlastar centrala delar i staden.
Gröna samband Nordöstra Skrubba
En förgrening av Tyrestakilen har identifierats att kunna knyta ihop
gröna områdena i Skrubba med Erstavik i en öst-västlig riktning.
Kopplingen identifieras via Skrubba mellan Flatens naturreservat
(Stockholm) och Tyresta nationalpark, Barnsjöns planerade
naturreservat (Tyresö) och Erstavik (Nacka).
Det behövs fortsatt arbete mellan grannkommunerna Tyresö,
Stockholm och Nacka vad gäller det svaga sambandet som finns vid
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 84 (233)
i kommungränsområdet. Det är viktigt att det gröna stråket i öst-
västlig riktning bibehålls, och om möjligt förstärks, inte minst ur
rekreationssynpunkt, annars finns risk att Flatens naturreservat blir
en isolerad enklav och den regionala grönkilen ytterligare
försvagas.
Vattenkvalitet
När staden växer och allt mer mark hårdgörs har det en stor
betydelse för bland annat dagvatten. Det är positivt att Stockholms
stad beskriver att det främst ska vidtas åtgärder vid källorna, men
det finns en risk att kommunerna inte kan uppnå Vattendirektivets
mål. Tyresökommun är mottagare av mycket dag- och
avloppsvatten (från enskilda avlopp) från sina grannkommuner
uppströms.
Tyresö arbetar tillsammans med grannkommunerna inklusive
Stockholms stad med dessa frågor inom Tyresåns
vattenvårdsförbund. Samarbetet behöver stärkas och växlas upp för
att möta kraven i miljökvalitetsnormerna och för att fortsatt ha
badbara vatten kring Stockholms sydöstra delar.
Upplands Väsby kommun
Dokument nr 252
För Upplands Väsby kommun som nu också är i samrådsskedet med
en ny översiktsplan, Väsby Stad 2040, är det av stort intresse att ta
del av Stockholms stads förslag till ny översiktsplan. Det är en i
många stycken mycket ambitiös översiktsplan som Stockholm nu
har sänt på samråd. Ambitionerna när det gäller bostadsbyggandet
är särskilt höga.
I detta remissvar kommenteras endast några frågor som är av
särskild vikt för Upplands Väsby.
Upplands Väsby har en position i länet där det är mycket tydligt att
Stockholmsregionen hänger ihop och att vi är beroende av
samarbete och samverkan för att regionen ska utvecklas på bästa
sätt. Det är därför intressant att Stockholms stad i stora stycken tittar
på sin stad ur ett påtagligt lokalt perspektiv. Vad Stockholms stads
plats i regionen betyder syns inte särskilt tydligt. Inte heller finns
det någon reflektion kring Stockholms stads roll som Sveriges
huvudstad. Det skymtar fram mest som en platsdefinition i det
historiska arvet.
I de inledande avsnitten av samrådsförslaget skrivs en del om
Stockholmsregionens betydelse och behovet av regional och
nationell samordning och att regionens invånare rör sig alltmer över
kommungränserna och att det är positivt för Stockholms tillväxt.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 85 (233)
Man konstaterar också att förändringar i de centrala delarna av
regionen påverkar transportsystemet i ett allt större omland.
Men, i själva planförslaget ser man inte mycket av det regionala
perspektivet. Det är anmärkningsvärt att Stockholms stad i sitt
förslag till översiktsplan inte nämner den vision och de mål som
finns i regionens gemensamma utvecklingsplan RUFS 2010 och i
förslaget till ny RUFS 2050. Den enda hänvisning till RUFS som
görs är i avsnittet Grön och vattennära stad där det finns länkar till
faktaunderlag om den regionala grönstrukturen. Avsaknaden av en
koppling till RUFS-dokumenten är överraskande och besvärande.
Den gemensamma målbilden för regionen är viktig för den
långsiktiga utvecklingen i Stockholmsområdet och den uttrycker
den samlade viljan och kan ses som ett regionalt kontrakt. Det borde
därför finnas ett uttryckt samband mellan RUFS och Stockholms
stads vision, mål och plan. Om RUFS ska ha betydelse i förhållande
till andra aktörer måste regionens kommuner visa att den har
betydelse för dem.
Upplands Väsby tillhör Arlandaregionen. Vi kan konstatera att
Stockholm uttrycker att utvecklingen av Arlanda är högt prioriterad
och att tillgängligheten till flygplatsen behöver öka. Men här sägs
inte något om vad som kan vara Stockholms roll i den utvecklingen
för att stärka tillgängligheten till Arlanda.
Men, i perspektivet av att kunna bygga en stadsdel på nuvarande
Bromma flygplats ges tydliga krav på de tekniska lösningarna på
Arlanda. Det är för Upplands Väsby inte självklart att Stockholm
bör peka ut att det explicit behövs en till rullbana på Arlanda. Det
vore lämpligare att uttrycka ett behov av ökad kapacitet på Arlanda
om Bromma avvecklas. Vilken grund har Stockholm för att så exakt
peka ut hur denna kapacitet i så fall ska uppnås. En ytterligare bana
på Arlanda har bland annat följdeffekter för kommunerna som
ligger nära Arlanda. För övrigt behövs en utredning om behovet av
ytterligare flygkapacitet innan några exakta slutsatser kan dras.
Kontoret för samhällsbyggnad föreslår att kommunstyrelsen lämna
förliggande förslag till yttrande som Upplands Väsbys svar på
remissen.
Upplands-Bro kommun
Dokument nr 147
Upplands-Bro kommun har tagit del av samrådsförslaget till ny
översiktsplan för Stockholm. Vi har i detta skede inga synpunkter
på materialet.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 86 (233)
Värmdö kommun
Dokument nr 339 och 324
Kommunstyrelsen i Värmdö kommun beslutade den 11 januari
2017 att anta förslaget till yttrande.
Förslaget till yttrande:
Värmdö kommun är positiv till inriktningen i förslaget till
uppdaterad översiktsplan för Stockholms stad. Genom
målformulering och utbyggnadsstrategin har genomförandet
tydliggjorts. Ett större fokus på den växande staden med dess
utmaningar och möjligheter är positivt. Målen kring minskad
klimatpåverkan och anpassning tillsammans med ambitionen att
minska sociala skillnader och skapa goda offentliga miljöer ger
goda förutsättningar för ett hållbart stadsbyggande.
De 140 000 ny bostäder som ska byggas fram till 2030 i Stockholms
stad tillsammans med den utveckling som sker i övriga delar av
regionen ställer stora krav på samhällsplaneringen.
Transportinfrastrukturen är i dag ansträngd. En av de viktigaste
frågorna för Värmdö kommun och för regionen som helhet är en
utbyggnad av en östlig förbindelse. Utan en östlig förbindelse
kommer inte regionens trafikinfrastruktur att fungera år 2030 och än
mindre år 2050. Det är därför positivt att östlig förbindelse
redovisas som ett kommunikationsstråk i plankartan för att visa på
dess betydelse för regionen.
En stor del av Värmdö kommuns invånare reser dagligen till eller
genom Stockholm. De infrastrukturåtgärder som planeras i
Stockholm har därför stora effekter även för oss. För att
kommunerna i ostsektorn ska kunna utvecklas krävs att
kollektivtrafiken stärks och görs konkurrenskraftig. Basen i
framtidens kollektivtrafiklösning i ostsektorn utgörs av kommande
tunnelbana till Nacka i kombination med busstrafik. Värmdö
kommun och dess invånare behöver direktbussar till Slussen och en
bussterminal i Katarinaberget är därför central för oss. Värmdö
välkomnar därför den satsning och planering som nu sker för att
säkerställa detta.
Kommunala nämnder och bolag
Bromma stadsdelsnämnd
Dokument nr 373
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 87 (233)
Bromma stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari att i huvudsak
bifalla stadsdelsförvaltningens yttrande och att därutöver anföra
följande:
Övergripande
Stadsdelsförvaltningen har lämnat ett välformulerat svar på
remissen, utöver detta önskar nämnden förtydliga och lyfta vissa
frågeställningar. Det är positivt att staden arbetar med framtagande
av en ny Översiktsplan för Stockholm. Samrådsförslaget har varit
ute på bred remiss och många synpunkter har redan inhämtats från
allmänheten, näringsliv och föreningslivet. Ansatsen är bra med
välformulerade strategier för att på ett uthålligt sätt hantera stadens
tillväxt.
Ett problem är dock att dokumentet är diffust i många delar. Vi
efterfrågar en större stringens, så att de strategiska delarna verkligen
blir strategiska, och bl.a. de lokala utvecklingsmöjligheterna bör
konkretiseras för att bli ett bättre verktyg för planeringen av staden.
Staden har i uppgift att en helhetlig samhällsplanering görs, så att vi
ger utrymme för alla de funktioner vi behöver i den växande staden,
t.ex. skolor, förskolegårdar, service och parker.
Staden har en rad andra program och riktlinjer som behöver
avspeglas i översiktsplanen. Avvägningarna mot riksintressena
behöver utvecklas. Den konsekvensanalys av ÖP som WSP tagit
fram pekar på en del utmaningar i det nu liggande förslaget på
översiktsplan.
Stadens beslutade mål om att minska biltrafikens andel och skapa
en transportsnål planering måste vara enutgångspunkt i
översiktsplanen och ett ökat fokus ska sättas på hur ett förstärkt
barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv och
funktionsnedsättningsperspektiv ska tydliggöras och utvecklas
ytterligare.
Planen behöver tydliggöra hur staden ska byggas för en minskad
klimatpåverkan, exempelvis utbyggd kollektivtrafik,
cykelvägnätmed hållbar energiförsörjning och infrastruktur för
förnybara fordonsbränslen och eldrift.
Det regionala samarbetet över kommungränsen blir också allt
viktigare och behöver förtydligas i översiktsplanen. En viktig aspekt
är att visa hur den planens infrastruktur som gröna kilar,
kollektivtrafik och elförsörjning, hänger ihop med den regionala
infrastrukturen utanför Stockholms stads gräns.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 88 (233)
Kartan
Det finns så bra kartor och så mycket kunskapsunderlag i staden
och då måste det avspeglas i kartredovisningen. Det kan vara bra att
ta fram flera kartor med olika kartskikt, som t.ex. kulturmiljö,
grönstruktur, fritid och rekreation, infrastruktur mm. Kartan
behöver tydligare visa prioriterade fokusområden för att stämma
överrens med strategin
Grönstruktur
Den stadsnära naturen och ekosystemtjänster är viktig för ett
långsiktigt klimatsmart och robust Stockholm. De regionala gröna
kilarna behöver markeras. I de lokala utvecklingsmöjligheterna bör
planer som konkretiserar ÖP-skalans övergripande strategier i
relation till stadsdelarnas unika förutsättningar pekas ut. Det behövs
ett tydligt arbete med dagvattenhantering och
översvämningskartering. Hänvisning och koppling till riktlinjerna
för Grönare Stockholm behövs.
Transportsnål planering
En avgörande frågeställning är att översiktsplanen ger
förutsättningar för transportsnål planering. När Stockholm växer ska
vi samtidigt minska på antalet bilar i staden. Att omvandla
trafikleder till stadsgator (urbana stråk) är en viktig prioritering.
Arbetsplatser behöver i större utsträckning spridas till hela staden.
Bromma stadsdel
Nämnden finner det väsentligt att utöver det helhetsperspektiv som
krävs i planeringen av nya områden, att arbetet med befintliga
stadsdelar utgår från deras unika karaktärer och kvalitéer. Ett
helhetsgrepp för god samhällsplanering framhålls i översiktsplanen
och det kan inte nog betonas hur viktigt det är med områdesplaner,
inte minst för ett meningsfullt medborgarinflytande.
Inom infrastruktur och trafik finns redan idag stora utmaningar i
stadsdelen. För att minska genomfartstrafiken genom Bromma
behövs långsiktigt hållbara kollektivtrafiklösningar, bl.a. mellan
Ekerö och Stockholm. Nämnden ser att det krävs mycket arbete och
en övergripande planering för att lösa transportfrågorna i Bromma,
men vill inte låsa sig kring specifika projekt.
Trafiksituation runt många av stadsdelens områden hämmar dock
potentialen och medför stora miljöproblem. Vad det gäller
kollektivtrafiken kan mycket lösas genom ett samarbete med
grannkommuner, landstinget och staten i form av Trafikverket.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 89 (233)
Kartmaterialet måste förtydligas på många områden bl.a. de gröna
stråken och utvecklingen av marken på Bromma flygplats bör
beskrivas närmare.
Utvecklingsmöjligheterna för stadsdelarna Bällsta med
Solvallastaden och stadsdelen Ulvsunda Industriområde med Norra
Ulvsunda har mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen
av Mariehäll och Bromma och ger möjligheter att kompensera för
bristen på förskolor och skolor, men också att tillgodose behoven av
annan offentlig service och kultur. Nämnden ser gärna att en
områdesplan tas fram för de tre områdena gemensamt.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:
Förvaltningen anser att förslaget till ny översiktsplan i huvudsak är
bra och ger en god bild över stadens framtida utveckling och
utmaningar. Stockholms omfattande stadsbyggande innebär unika
möjligheter att länka samman stadens stadsdelar så att otrygga
miljöer och trafikbarriärer kan byggas bort. Genom att utnyttja
grönskan och planera för stad över tullavsnitten kan stadsrummets
identitet och skönhet förstärkas. Med förtätning kan fler
stockholmare få tillgång till allsidigt utbud av service, kultur och
arbetsplatser samtidigt som möjligheterna ökar för att bygga ut en
modern kollektivtrafik.
Önskvärt är emellertid att planen bearbetas mer bl.a. vad gäller ett
allmänt förhållningssätt till stadsrummets identitet, gröntillgång
samt framtida trafikproblematik, i synnerhet kring Brommaplan.
För att vinna allmänhetens acceptans är det även angeläget att
tillkommande bebyggelse alltid tillför stadsmässiga kvaliteter så att
Brommas unika karaktär inte riskerar att gå förlorad. Vidare bör
områdesprogram regelmässigt tas fram, innan nya bostadsområden
fastläggs, med en helhetssyn som väger in alla nödvändiga aspekter.
Förutom vägar och kollektivtrafik bör stadsbyggandet inkludera
parker, levande centrum, kulturella aktiviteter skolor, affärer, idrott,
mötesplatser, och förskolor m.m.
Trafik
Om staden ska kunna växa på ett hållbart sätt krävs utbyggnad av
såväl vägnät och kollektivtrafik som effektivt knyter samman
befintliga och kommande stadsdelar. Åtgärder behöver bättre
redovisas hur de negativa konsekvenserna av allt ökande
trafikmängder, vilket kommer att bli ofrånkomligt med ett starkt
växande Stockholm, ska kunna lösas. Genom Bromma löper flera
hårt trafikerade vägar vilket utsätter boende för buller och
trafiksäkerhetsrisker. Ur miljö- och säkerhetssynpunkt
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 90 (233)
rekommenderar förvaltningen överdäckning av de större
trafiklederna vilket även möjliggör många nya bostäder.
Positivt är att, som planen anger, omvandla större vägar till
stadsgator med ny attraktiv stadsmiljö för att därigenom kunna få
omgivande stadsdelar att växa ihop. Samtidigt talas dock om god
kapacitet för biltrafik med fortsatt hög framkomlighet vilket är
motsägelsefullt. Viktigt är att huvudgator och trafikleder även
framöver erbjuder resevinster och god framkomlighet. Annars finns
en risk att trafiken, vid köbildning, kommer att leta sig fram via
alternativa, ur trafiksynpunkt, sämre vägval.
Brommaplan är ett viktigt utvecklingsområde med stor framtida
utvecklingspotential. Samtidigt är området en knutpunkt med
kraftig trafiktäthet vilket medför stora problem i cirkulations-
platsen. Den komplexa situationen, med flera stora gator som möts
och en ansenlig mängd fordon som ska passera, medför att det
under högtrafiktid ofta bildas långa köer. Många bilister väljer då
att ta genvägar genom intilliggande bostadsområden vilket gör att
boende upplever otrygghet i sin närmiljö. För en fortsatt positiv
utveckling av Brommaplan som, enligt trafikkontoret är en av de
mest olycksdrabbade korsningarna i Stockholm, bör en
helhetslösning tas fram och problemen med genomfartstrafiken
åtgärdas. Den i planen föreslagna tvärförbindelsen ”Västerort” med
tunnel från Bergslagsvägen och Brommaplan till Huvudsta behöver
även genomföras skyndsamt.
I takt med att staden blir en allt mer ledande cykelstad, vilket är
positivt, är det dock viktigt att fotgängarna inte trängs undan i
motsvarande takt. Utrymmet är ofta begränsat och erfarenheten
visar att när ett trafikslag gynnas så kan ett annat istället
missgynnas. Intentionerna med att uppnå den sammanhållna staden
bör även inkludera insatser för att göra det lättare för fotgängarna
att ta sig över de stora broarna, exempelvis Tranebergsbron, som
uppfördes under en tid när bilismen prioriterades i hög grad och
som idag fungerar som barriärer.
Kollektivtrafik
En lyckad expansion av Stockholm, med en långsiktigt hållbar
stadsutveckling, förutsätter en även en effektiv kollektivtrafik. De
kollektivsatsningar som översiktsplanen tar upp är bra men inte
tillräckliga. Buss och spårtrafik måste finnas med redan från början i
planeringen av nya bostadsområden och framsynta
utvecklingsplaner för kollektivtrafiken läggas fast som linjereservat i
översiktsplanen. För att minska genomfartstrafiken genom Bromma
behövs även spårbunden kollektivtrafik mellan Ekerö och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 91 (233)
Stockholm. Strategiskt placerade parkeringar vid infartsleder in till
centrum och i direkt anslutning till goda bytespunkter bidrar också
till större kollektivtrafikresande. Det önskvärda framtidsscenariot
bör vara att man vare sig ska tjäna tid eller pengar på att använda
bilen.
Segregation
En sammanhängande stad, som översiktsplanen anger, förutsätter
även åtgärder som minskar segregationen. Hyresrätter byggs dock
främst i västra och norra Bromma som redan domineras av
hyresrätter, medan det i övriga delar mest byggs bostadsrätter. Med
nuvarande planering så talar allt för att segregationen kommer att
fortsätta att öka.
Arkitektur
Stockholms skönhet och karaktär är en självklar del av stadens
attraktionskraft som det är viktigt att värna när staden växer.
Förvaltningen anser att det är bra att det, redan tidigt i bedöm-
ningsarbetet, formuleras krav på hög kvalitet i arkitektur och
utförande. Kvalitetsnormerna bör inkludera ytterstaden i lika hög
grad som innerstaden och även omfatta gatumiljöer, torg, parker
och grönområden. Med tilltagande nybebyggelse är det önskvärt att
ta ett tydligt ansvar för utvecklingen som utgår från stadsdelarnas
befintliga karaktärer och vad man vill uppnå i planeringen.
Arkitektoniska experiment bör inte övervärderas och ett synsätt
tillämpas som är väl förankrat bland medborgarna, vilka ju är de vi
bygger staden för. Stockholm ska vara en stad att vara stolt över,
där varje ny byggnad utgör ett välkommet tillägg som bidrar till
dess skönhet. Enligt förvaltningens åsikt bör Arkitektur Stockholm,
för att bli ett brukbart dokument, ange tydliga spelregler för stadens
utformning, så som görs i många andra storstäder.
Stockholms byggnadsordning ska ge vägledning för hur plan- och
bygglagens regler om hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbild,
natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan ska
tillämpas. Enligt förvaltningens åsikt är det olyckligt att
byggnadsordningen inte längre avses komma att ingå i översikts-
planen utan endast vara ett kunskapsunderlag. Byggnads-ordningens
allmänna förhållningssätt har varit att ny bebyggelse ska utformas så
att den bidrar till staden med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck
för tiden som finns hos den äldre bebyggelsen. Detta är en
formulering som borde göras tydligare i översiktsplanen eftersom
förhållningssättet ofta frångås vid husförtätningar i trädgårdsstaden.
Förskola
Förvaltningen vill framhålla att förskoleplaneringen bör ta vid innan
bebyggelse planeras och barnens och elevernas behov alltid stå i
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 92 (233)
centrum vid utformningen. Skolor och förskolor spelar med sina
gårdar en självklar central och viktig roll i dagens stadsliv.
Förutsättningar för verksamheternas byggnader och planering av
dessa bör samordnas tidigt mellan stadens olika förvaltningar.
Parker och grönområden
Bromma är rikt på kultur- och fornminnen samt naturområden med
stora ekologiska värden och viktiga spridningssamband. Det är
positivt att planen lyfter en god tillgång till parker och
grönområden. Grönstråken som finns kvar i våra närförorter har stor
betydelse för de boendes fysiska och psykiska välbefinnande.
Ständigt återkommande förtätningsprojekt, utan inbördes
sammanhang, riskerar dock att förstöra trädgårdsstadens kvalitéer
varför förvaltningen anser att det bör tas fram en beskrivning för
vilka områden och värden som ska värnas respektive klassas som
mindre värdefulla.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Dokument nr 378
Enskede-Årsta Vantörs stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari
2017 att åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar
på remissen.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:
Förvaltningen är överlag positiv till samrådsförslaget till ny
översiktsplan. Nedan följer synpunkter och medskick på utvalda
kapitel och avsnitt samt på kartmaterialet som används för att
illustrera de planer som föreslås för Stockholms utveckling de
kommande 30 åren.
Mål för stadsbyggandet
Förvaltningen är positiv till att man under stadsbyggnadsmålet En
växande stad lyfter att södra Stockholms näringsliv med tillhörande
arbetsplatser bör utvecklas. Fortsättningsvis lyfter man här att
särskild fokus bör läggas på att avsätta mark för skol- och förskole
utveckling vilket förvaltningen anser är angeläget att noga beakta i
framtida planeringsarbeten.
Förvaltningen ställer sig positiv till att man under
stadsbyggnadsmålet En sammanhängande stad uttrycker ambitioner
att omdimensionera vägar och trafikleder, för att skapa attraktivare
gaturum, frigöra exploaterbar mark och motverka barriäreffekter.
Man behöver dock vara tydligare med att detta är svårt att uppnå om
man inte minskar antalet bilresor inom staden. Det borde tydligare
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 93 (233)
framgå att prioritering av gång-, cykel, och kollektivtrafik i
slutändan kan leda till mindre andel bilresor med bättre
framkomlighet för samtliga trafikslag och utökade förutsättningar
att utveckla ett mer yteffektivt väg- och gatunät.
Utbyggnadsstrategi
Förvaltningen ställer sig positiv till att man uttrycker ambitioner att
använda stadsbyggandet som ett verktyg för att skapa en bättre
socialt sammanhållen stad. Fortsättningsvis är det positivt att man
vill bebygga underutnyttjade ytor. Det är dock samtidigt viktigt att
man beaktar andra stadskvalitéer än bostäder när man gör
bedömningar om vad som är underutnyttjat. Arbetsplatser, parker
och andra offentliga miljöer är exempel på stadskvalitéer vars värde
bör tas hänsyn till när man planerar för en hållbar stadsutveckling.
Detta skulle om möjligt kunna uttryckas tydligare i
utbyggnadsstrategin.
I utbyggnadsstrategin nämns att den omfattande stadsutvecklingen
leder till goda förutsättningar att skapa arbetsplatser i framförallt
söderort, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Man skulle dock
kunna vara ännu tydligare med att en grundförutsättning då är att
man bygger lokaler där olika slags verksamheter som skapar
arbetstillfällen kan bedrivas.
Genomförande av översiktsplanen
Förvaltningen ser positivt på att man lyfter vikten av att berörda
parter involveras tidigt i planeringsprocesser. Den lokalkännedom
som finns inom förvaltningens verksamheter kan med fördel
kopplas på tidigt i processer.
Det är fortsättningsvis positivt att man belyser hur det som uttrycks
i de lokala utvecklingsprogrammen ska integreras i
områdesplanering för att tydligt tillgodose lokala behov. Dock finns
det en risk att det i de fall som man inte tillämpar områdesplanering
kan bli svårare att få till stånd den utveckling som krävs för att vissa
delar från de lokala utvecklingsprogrammen ska få
genomslagskraft.
Det står i översiktsplanen att punktvisa stadsbyggnadsinsatser kan
bidra till en förhöjd attraktivitet och främja en långsiktigt hållbar
stadsutveckling med högt bostadsbyggande. Om man syftar till
enstaka detaljplaner som inte samordnas genom områdesplanering
så ser man från förvaltningens sida en problematik, eftersom detta
kan leda till en större svårighet att synkronisera förskoleutveckling
med bostadsbyggande. Bandhagen och Högdalen är exempel där
detta har inträffat.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 94 (233)
Förvaltningen ser det som positivt att man lyfter fram
stockholmares delaktighet som en viktig aspekt för en hållbar
stadsutveckling. Man kan dock utveckla vad som menas med
medborgardialog samt att det är viktigt att olika förvaltningar
samverkar för att minska antalet medborgardialogstillfällen och
istället öka dess kvalité och djup.
Allmänna intressen
Bostadsförsörjning
Förvaltningen ställer sig positiv till att man i översiktsplanen är
tydlig med hur mycket nya bostäder som behöver byggas för att
man ska klara av den befolkningsutveckling som Stockholm
förväntas genomgå. Dock kan man tydligare uttrycka att det
behöver byggas mer hyresrätter, framförallt för att tillgodose
bostadsbehoven hos unga och andra mindre kapitalstarka grupper.
Fortsättningsvis ser förvaltningen positivt på att man utvecklar nya
koncept som kan effektivisera bostadsbyggandet, som i fallet med
Stockholmshus. Det finns dock en problematik med dessa hus när
det kommer till förskoleutveckling, eftersom det i nuläget inte går
att integrera förskolelokaler i dem. Om de börjar byggas i en större
utsträckning så bör man utreda hur man kan kombinera detta med
en hållbar förskoleutveckling.
Näringsliv och kompetensförsörjning
Det är positivt att man framhåller hur en väl fungerande
bostadsmarknad kan bidra till utveckling av näringsliv och
företagande i Stockholm. Dock skulle man tydligare kunna lyfta hur
olika kategorier av företag och arbetsplatser påverkar varandra.
Vid bostadsbyggande föreslår man ofta att man ska ha aktiva
bottenvåningar med verksamhetslokaler. Många av de företag som
kan tänkas inhysas i sådana lokaler (b.la. caféer och restauranger) är
ofta beroende av en dagsbefolkning för att det ska vara långsiktigt
lönsamt att bedriva en kommersiell verksamhet där. Därav kan det
finnas en strategisk poäng i att t.ex. placera kontorslokaler i nära
anslutning till stråk som man vill aktivera med företag och
verksamheter i bottenvåningar.
Fortsättningsvis anser förvaltningen att det är positivt att man i
översiktsplanen uttrycker att det finns ett behov av att jämnare
fördela arbetsplatser över staden. Dock kan man vara ännu tydligare
med att man måste skapa arbetsplatser i söderort för att luckra upp
den tydliga snedbalans som finns i Stockholm i dagsläget. Från
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 95 (233)
tabellen på sidan 49 kan man utläsa en oroande utveckling mellan
1990 och 2016 som riskerar att förvärras ytterligare om man inte
arbetar mer proaktivt med att skapa arbetsplatser i takt med att man
bygger bostäder i södra Stockholm.
Förvaltningen ställer sig positiv till att man föreslår Årsta
partihallar, Årsta park och Högdalen som företagsområden som ska
kvarstå. Det är viktigt att det finns ett långsiktigt förhållningssätt för
att företag inom områdena ska känna en trygghet och därav kunna
utvecklas. Det är dessutom viktigt om man vill locka nya företag till
områdena som kan bidra till en positiv stadsutveckling.
En socialt sammanhållen stad
Förvaltningen ser positivt på att man i översiktsplanen framhåller
att när staden växer ska man planera strategiskt för att minska den
sociala segregationen. Planeringsinriktningen om flexibla offentliga
rum är särskilt intressant. Offentliga rum som kan tolkas och
användas olika av olika målgrupper kan leda till ökad aktivitet och
rörelse under olika tider på dygnet, samtidigt som man skapar
förutsättningar för nya möten människor emellan. Målgrupper som
genererar aktivitet och rörelse bör behandlas som tillgångar i det
attraktivitetsfrämjande och trygghetsskapande arbetet för stadens
offentliga rum. För att ta tillvara på dessa tillgångar bör man inom
staden försöka skapa en tydlighet kring hur man kan tillämpa denna
planeringsinriktning.
Malmö stads arbete med att integrera skateboard i den fysiska
utformningen av offentliga platser är ett gott exempel på hur detta
kan se ut i praktiken. Genom att dra nytta av en målgrupps vilja att
nyttja det offentliga rummet, kan man tillföra värden och skapa en
högre grad av aktivitet på olika platser i staden. Värnhemstorget,
Nobeltorget och Konsthallstorget i Malmö är exempel på detta, där
man genom den fysiska utformningen har tillfört kvalitéer som
tilltalar skateboardåkare, samtidigt som de tilltalar andra
målgrupper som tolkar platserna på ett alternativt sätt. För att skapa
sådana offentliga rum kan man till exempel arbeta strategiskt med
materialval för bänkar, trappor och underlag.
Fortsättningsvis är det mycket positivt att man är tydlig med att man
i den framtida stadsutvecklingen behöver ta hänsyn till ett växande
antal barn för att säkerställa att förskolor med tillfredställande
utemiljöer säkerställs när man exploaterar med bostäder.
I arbetet med att utveckla lokala centrum är en grundförutsättning
att det finns ett väl fungerande samarbete mellan staden och
centrumägare, i de fall som staden själv inte äger centrumen. Hur ett
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 96 (233)
sådant samarbete, med tillhörande ansvarsfördelning, kan se ut ser
förvaltningen gärna att man lyfter i översiktsplanen.
Trafik och mobilitet
Det är positivt att man i översiktsplanen lyfter att andelen resor som
görs med bil måste minska om Stockholm ska tillåtas att växa.
Många av de initiativ som föreslås, såsom omvandlingar av vägar
och trafikleder, är möjliga endast om biltrafik minskar och det är
därför viktigt att vara tydlig med hur detta ska genomföras för att
undvika trafikproblem framöver.
Det står förhållandevis lite om hur man ska utveckla gång- och
cykeltrafik jämfört med delen om framkomlighet för motorfordon.
Den minskning av biltrafik som föreslås är endast möjlig om det
finns goda alternativa sätt att röra sig på, och man bör därför
hantera detta mer utförligt. En karta för utveckling av cykelnätet är
ett exempel på något som skulle kunna finnas här.
Man skulle fortsättningsvis i det här avsnittet tydligare kunna lyfta
att det är viktigt att bryta den isolation som vissa områden lider av
på grund av bristfälliga kollektivtrafiksförbindelser.
Förvaltningen saknar dessutom ett avsnitt om mobility management
och hur man kan arbeta med detta. Det är viktigt att utveckla
infrastrukturen men det är även viktigt att arbeta med mjuka
åtgärder för att tillgängliggöra den och uppmuntra till hållbara
resemönster, vilket tydligare bör lyftas fram i planen.
Grön och vattennära stad
Förvaltningen ställer sig positiv till att man i översiktsplanen är
tydlig med att stadens gröna kvalitéer ska vara väl integrerade i
stadsutvecklingen genom att de identifieras och värderas tidigt i
olika planeringsprocesser. För att nå framgång i detta arbete krävs
ett väl utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar. Dessutom
behöver det vara tydligt hur olika förvaltningar ska förhålla sig till
riktlinjer som Grönare Stockholm, för att få till stånd en
stadsövergripande samstämmighet som kan resultera i en robust och
tillgänglig park- och grönstruktur över stadsdelsgränserna.
Förvaltningen ser positivt på att man i översiktsplanen lyfter att man
kan samnyttja park-, skol- och idrottsytor för att öka
användningsgraden över dygnet och på så sätt skapa attraktivare
och tryggare stadsmiljöer. Det är däremot viktigt att ha i åtanke att
parkmiljöer då får ett utökat underhållsbehov vilket borde resultera i
större resurser till stadsdelarna för att säkerställa att stadens
parkmiljöer håller en hög kvalité även i framtiden.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 97 (233)
Inom stadsdelen bedrivs ett fortlöpande arbete med att utveckla
stadsodling på parkmark. Det hade varit önskvärt att
översiktsplanen behandlade stadsodlingars roll i stadsutvecklingen,
för att placera dem i ett större sammanhang och eventuellt få till
stånd ett mer strategiskt förhållningssätt. Man skulle till exempel
kunna arbeta tydligare med att stärka den biologiska mångfalden
och ekosystemtjänster inom staden genom stadsodlingar.
Delen om ekosystemtjänster bör vara skarpare. Man skriver till
exempel att smarta gröna lösningar är urbana ekosystemtjänster
vilket inte är någon etablerad definition och därför inte bör
användas i detta dokument. Hållbart stadsbyggande bör skapa goda
förutsättningar för välmående urbana ekosystem, som i sin tur kan
tillhandahålla ekosystemtjänster. Det är därför viktigt att detta
avsnitt utvecklas för att skapa en större tydlighet för vad som
egentligen menas med ekosystemtjänster och på vilka sätt de bidrar
till en resilient och resurseffektiv stad.
Förvaltningen saknar ett avsnitt om grönkompensation. Det finns
idag inge större tydlighet i hur det ska tillämpas, och det hade därför
varit önskvärt att det behandlades mer utförligt här för att skapa en
större tydlighet inför framtida exploatering.
Kulturliv, idrott och rekreation
Förvaltningen ser positivt på att man i översiktsplanen lyfter vikten
av att involvera lokala aktörer för att främja och integrera
kulturlivet i stadens utveckling. Som del i den samverkan som
föreslås bör man aktivt arbeta för att tillgängliggöra billiga lokaler i
bra lägen för olika kulturaktörer. De fyller en viktig funktion i
arbetet med att utveckla levande stadsdelar.
Lokala utvecklingsmöjligheter. Enskede-Årsta-Vantör
Förvaltningen ställer sig överlag positiv till den utveckling av
stadsdelen som föreslås i detta avsnitt men har några synpunkter
och medskick.
Man nämner i texten att Slakthusområdet är ett område som kan
utvecklas för att få en högre koncentration av arbetsplatser än idag.
Detta låter positivt men förvaltningen ställer sig frågande till om det
verkligen finns planer på att bygga så pass mycket
verksamhetslokaler som krävs för att dagens antal arbetsplatser ska
kunna utökas när man bygger om området. När man förlorar
arbetsplatser i stadsomvandlingsprocesser skulle man kunna
kompensera med arbetsplatser på annat håll inom stadsdelen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 98 (233)
Man skulle i detta avsnitt kunna lyfta att man utreder om Rågsveds
friområde i framtiden kan bli ett naturreservat. I texten lyfter man
endast att Årstaskogen, Årsta holmar samt Östra Älvsjöskogen
utreds för naturreservatsbildning.
I texten om Bandhagen och Högdalen står det att
kompletteringsbebyggelse skapar ett större kundunderlag och ett
stärkt centrum vilket har olika positiva bieffekter på stadsdelarna.
Det borde dock stå att båda centrumen bör stärkas eftersom
Bandhagen centrum behöver utvecklas för att förbättra trivsel och
trygghet i området kring t-banan på olika tider av dygnet.
Man borde lyfta att det är angeläget att utveckla Rågsveds centrum i
takt med att man bygger nya bostäder i området. I dagsläget upplevs
torget som otryggt under delar av dygnet vilket borde adresseras i
detta avsnitt.
Det står att Enskede gårds station kommer att ersättas vilket är fel
ordval då den försvinner. Globens tunnelbanestation ersätts däremot
av Slakthusområdets nya station.
Förvaltningen ställer sig positiv till att man lyfter att
kollektivtrafiken till och från Östberga bör förbättras för att bryta
den isolation som finns och stärka kopplingar till övriga staden,
samt möjliggöra ny bebyggelse. Det är fortsättningsvis positivt att
man framhåller vikten av att utveckla torget på Östbergahöjden.
Man hade eventuellt också kunnat lyfta att det finns planer på att
bygga en simhall i gränsen mellan Östberga och Årstafältet.
Synpunkter på kartmaterial
Det är svårt att tydligt förstå vad man vill kommunicera med
kartorna i kapitlet Mål för stadsbyggandet. Särskilt den sista kartan
för En klimatsmart och tålig stad är svår att utläsa något ifrån.
Kartan för utbyggnadsstrategin är svår att begripa. Det finns en
legend som visar vad de olika färgerna betyder, men det är oklart
om punkterna och fälten på kartan verkligen påvisar vad som ska
hända var.
Kartan på sidan 61 är ganska svårläst. Hade varit bra med tydligare
målpunkter så att en ovan läsare kan orientera sig.
På kartan på sidan 81 om samlingslokaler och andra mötesplatser
framgår det inte tydligt om det är en nuläges- eller visionsbild.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 99 (233)
Farsta stadsdelsnämnd
Dokument nr 382
Farsta stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att överlämna
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Stadsdelsnämnden uttalar därutöver att huvuddragen i
översiktsplanen kräver ett fortsatt och fördjupat samverkansarbete
mellan berörda nämnder och förvaltningar samt de kommunala
bolagen och dess styrelser när det gäller fler nya förskolor, skolor,
kultur-, fritids- och föreningslokaler, idrottsanläggningar, en
kapacitetsutvecklad hälso- och närsjukvård samt äldreomsorg m.m.
Redan nu behöver dessa kommande behov av samhällsservice och
välfärd beaktas samt konkretiseras och resultera i att mark
reserveras och långsiktiga investeringsbehov beräknas och säkras.
Vi saknar i Översiktsplanen fler nyckeltal för parkeringsplatser och
förskolegruppernas storlek samt för hur långt stockholmarna bör ha
till idrott och grönytor.
Det finns även ett stort bostadshov hos olika grupper såsom
exempelvis unga utan bostad, funktionsnedsatta med särskilda
behov, äldre som behöver lägenheter istället för hus eller som just
nu bor i lägenhet utan hiss, trångbodda barnfamiljer och nyanlända
svenskar. Dessa olika kategoriers behov av bostäder behöver i det
fortsatta arbetet skyndsamt analyseras djupare samt utvecklas i det
fortsatta arbetet med översiktsplanen och leda till ett mer tydligt
bostadsförsörjningsprogram för hela staden.
De gröna ambitionerna i översiktsplanen bör vara en grund i det
fortsatta arbetet med de tillkommande bostäderna samt övriga
byggnader och komma till uttryck i form av klimatsmarta hus med
genomtänkta system för återvinning av allt från energi till matavfall.
Översiktsplanen måste innefatta övriga beslutade program, i
dagsläget saknas ett Grönare Stockholm, Miljöprogrammet och Ett
fossilbränslefritt Stockholm.
Även ett stort och uttalat inslag av mer klimatsmarta byggtekniker
såsom trähus och naturresurssnåla byggnadsmaterial i den
kommande byggprocessen bör beskrivas.
Vi anser att Fagersjöskogen bör pekas ut i Översiktsplanen som ett
framtida naturreservat och att Spårväg syd borde arbetas in. Detta är
två projekt som söderort behöver för framtida infrastruktur.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 100 (233)
Avsnitten i planen som rör persontransporter och behöver fördjupas,
men också kompletteras främst avseende cykelbanor och gångtrafik.
Vi saknar en tydligare beskrivning över hur cykelinfrastrukturen ska
utformas. Men även kollektivtrafikförsörjning lokalt och behovet av
utvecklade tvärförbindelser genom exempelvis spårväg, el- och
trådbussar måste studeras vidare då nuvarande tunnelbana och
pendeltåg har kapacitetsproblem redan med dagens invånarantal
längs dess spårnät.
Så som Översiktsplanen är utformad idag är den väldigt generellt
skriven, genom att ha en fördjupad Översiktsplan går det att
formulera ytterligare krav och uttrycka konsekvenser. Det är en bra
första version och vi hoppas avslutningsvis att nästa version som
ska överlämnas till Kommunfullmäktige beaktar vårt remissvar
samt på ett tydligare sätt skriver in barn- och äldreperspektivet.
Farsta stadsdelsförvaltnings förslag till yttrande:
Förslaget till ny översiktsplan är mycket omfattande och ordrikt.
Det är gott om bilder, illustrationer och kartor men ändå inte helt
lätt att ta till sig. Förvaltningen anser att förslaget är ambitiöst men
hade gärna sett att innehållet hade varit något mer begränsat.
Förvaltningen tycker det är positivt att fokus har ökat på
klimatfrågorna, att ytterstadens nio tyngdpunkter har reducerats till
tre fokusområden och att det talas mer om social hållbarhet i
förslaget än i nuvarande plan.
Förslaget innehåller planeringsinriktningar för en mängd områden.
Prioriteringarna är många vilket innebär att det uppstår en del
målkonflikter. Som strategidokument skulle det vara en fördel om
det kortades ner textmässigt och var något mer konkret. Annars kan
det bli svårt att använda översiktsplanen som ett vägledande
dokument för nya detaljplaner.
Synpunkter på förslaget koncentrerar förvaltningen främst till de
delar som berör Farsta stadsdelsområde.
Stadsutvecklingsområden
En mycket stor del av Farsta stadsdelsområde bedöms som
stadsutvecklingsområde med stora eller mycket stora
utvecklingsmöjligheter. Det innebär en stor ökning av antalet
invånare, mer belastning på gator och vägar, kollektivtrafik, nya
skolor, förskolor, ökad tryck på grönområden med mera.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 101 (233)
Park och grönytor
Det nämns att parkstrukturen är unik för Stockholm och en kvalitet
som ska vidareutvecklas i en tätare stad. Alla ska få tillgång till
grundläggande stadskvaliteter som parker och parkerna ska
utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt även sett ur ett
driftperspektiv.
I Farsta stadsdelsområde är det svårt att skapa nya parkytor då det
råder brist på plana ytor. Sådana ytor ses som byggbar mark och
parkambitioner konkurrerar med exempelvis uppförande av
förskolor. Många områden är kategoriserade som ekologiskt särskilt
betydelsefulla områden (ESBO), vilket gör att det uppstår en
målkonflikt om vad som ska prioriteras. I samband med nya
program och planer är det allmänt en mycket liten andel yta som
föreslås som park eller grönyta. Mark för parker och stråk bör
reserveras tidigt i planeringen. Slitaget på parker och grönytor
kommer att öka i takt med den ökande befolkningen. Kvaliteten på
parkmarken måste kunna upprätthållas och det måste därmed finnas
ekonomiska möjligheter att sköta parkdriften.
Förvaltningen anser att det är i sin ordning att grön mark bebyggs
under förutsättning att det är mark som inte är ekologiskt värdefull
eller viktig för rekreation och friluftsliv.
Förskolor
Goda boendemiljöer förutsätter tillgång till bra förskolor.
Förvaltningen uppskattar ambitionen att ge förskolorna en god
lokalisering, hög tillgänglighet och kvalitativa utemiljöer. Hittills
har förvaltningen inte sett att de prioriteras i planeringen. Förskolor
placerade i bottenvåningar på flerbostadshus bör inte vara ett
förstahandsval. Bra förskolor finns i friliggande byggnader och med
tillräckligt stor uteyta per barn.
Näringsliv och kompetensutveckling
Förvaltningen värdesätter ambitionen att skapa förutsättningar för
en jämnare fördelning av arbetsplatser i staden. Arbetsplatserna i
söderort måste öka. De senaste åren har utvecklingen i Farsta dock
gått i en annan riktning. Antalet arbetsplatser har minskat sedan
Telia flyttat sin verksamhet, gymnasiet har avvecklats och Larsboda
företagsområde har gott om plats för ny verksamhet. Staden har
möjligheter att utveckla Larsboda till ett område för
livsmedelsindustrin.
Den regionala obalansen med en stor utpendling från söderort till
innerstaden och norrort sägs vara ett viktigt mål att komma till rätta
med. Förvaltningen kan bara instämma i detta mål.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 102 (233)
Trafik
Tunnelbanans utbyggnad är positiv men med ett omfattande
bostadsbyggande är det möjligt att kapacitetsbrist ändå uppstår när
utbyggnaden är klar år 2025.
Behovet av tvärförbindelser i söderort är stort. Möjligheten att
kunna åka på tvären med kollektivtrafik är mycket bristfällig.
Som möjliga framtida förbindelser beskrivs utbyggd kollektivtrafik
till och från Sköndal, vilket förvaltningen ser som en nödvändighet
med tanke på den stora utbyggnad som planeras främst för Stora
Sköndals område.
Tillgängligheten och framkomligheten ska vara hög på stadens
gator. Kapacitetsstarka och hållbara trafikslag ska prioriteras.
Förvaltningen har inga invändningar mot detta men saknar en
redogörelse för hur framkomligheten ska bli bättre när befolkningen
förväntas öka till 1,3 miljoner fram till år 2040. Med fler boende
och verksamma ökar även transporterna.
Lokala utvecklingsmöjligheter i Farsta stadsdelsområde
Farsta stadsdelsområde har stora möjligheter till stadsutveckling
med exempelvis Teliaområdet som planeras med upp till 3 000
bostäder och Stora Sköndal som har planer på 4 000–6 000
bostäder. Nynäsvägens barriäreffekt kräver att det finns kopplingar
för gång- och cykeltrafik över vägen.
Farstas lokala utvecklingsprogram (LUP) inriktas främst på
Fagersjö, Hökarängen och i vissa delar Farsta strand. Fokus ligger
främst på Fagersjö. Där har det även genomförts en
medborgarbudget under 2016 och kommer att genomföras
ytterligare en under 2017. Stadsdelsnämndens arbete med det lokala
utvecklingsprogrammet samordnas med andra förvaltningar, lokala
aktörer och med boende i stadsdelarna.
För att centrala Farsta ska vara levande fler timmar av dygnet måste
kulturutbudet, fler kvällsöppna restauranger och andra nöjen
tillföras. Stadsdelen måste också förtätas med bostäder och fler
arbetsplatser behövs. I förslaget nämns att befintliga parker behöver
utvecklas vilket är fullt möjligt. Däremot är det svårt att anlägga nya
parker då det råder brist på mark som kan omvandlas.
Tunnelbanans utbyggnad är positiv men med ett omfattande
bostadsbyggande är det möjligt att kapaciteten inte ökar i tillräcklig
utsträckning. Det är viktigt att arbetsplatser etableras i
stadsdelsområdet för att stärka den lokala arbetsmarknaden vilket
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 103 (233)
också kan öka inpendlingen till stadsdelsområdet så att
tunnelbanetrafiken får en jämnare fördelning i båda riktningarna.
Stieg Trenters torg i Farsta strand behöver rustas upp för att öka
tryggheten och användningsområdena. Idag fungerar torget mest
som en passage mellan tunnelbanan och pendeltåget.
Förändringsarbetet görs i samarbete med trafiknämnden som
ansvarar för driften av torget.
Förvaltningen har även planer på en större strandpark för rekreation
från Farsta strandbad och vidare fram till Farstanäsbron.
Planerna på att omlokalisera delar av slakthusområdets verksamhet
vid Globen till Larsboda ger goda möjligheter till att stödja
utvecklingen av ett företagsområde till en kreativ miljö.
Livsmedelsindustrin har ett stort behov av att rekrytera
yrkesutbildad arbetskraft. Staden har här en möjlighet att ta initiativ
till samverkan mellan staden, livsmedelsindustrin och
utbildningsanordnare.
Förvaltningen ser mycket positivt på en utveckling av Fagersjö med
fler och varierade bostäder, bättre kommunikationer och tillgång till
handel och service. En viktig faktor för en positiv utveckling är att
stadsdelen vid fortsatt områdesplanering återfår en central plats med
service av olika slag.
Möjligheterna till ett rörligt friluftsliv ska säkerställas i hela staden.
Förvaltningen bedömer att området kring Högdalstopparna har stor
potential att utvecklas vidare till ett idrotts- och rekreationsområde
och som experimentområde för nya idrottsgrenar. Området kring
Högdalstopparna skulle knyta ihop Fagersjö, Högdalen,
Hökarängen och Farsta både fysiskt och socialt.
Det finns utrymme för kompletteringsbebyggelse i Gubbängen och
Hökarängen. Mer variation vad gäller lägenhetsstorlekar och
upplåtelseformer behövs särskilt i Hökarängen.
Förvaltningen är dock något undrande till att det i förslaget sägs att
Gubbängsfältet ska bebyggas med bostäder. Vi utgår då ifrån att det
främst är fältet väster om Lingvägen som avses. Fältet öster om
Lingvägen, som är ett sportfält idag, planeras nu för att utvecklas
med ytterligare idrottsverksamhet och förvaltningen ser inte att det
finns utrymme för några bostäder där. Ytterligare skäl för att bevara
Gubbängsfältet så öppet som möjligt är att det är ont om större
platser i staden för evenemang av olika slag.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 104 (233)
Det som förvaltningen prioriterar för den lokala utvecklingen i
Svedmyra–Tallkrogen är anläggning av ett elljusspår i
Majroskogen, utifrån ett uppdrag från stadsdelsnämnden i samband
med behandlingen av ett medborgarförslag. Det bidrar till att
skogen blir en målpunkt och att entréerna blir tydligare.
Förslaget till översiktsplan omfattar det mesta men förvaltningen
noterar att äldres och funktionsnedsattas delaktighet i staden nämns
mycket kort och då gäller det endast att fysisk aktivitet och
tillgänglighet ska främjas.
Sammantaget ser förvaltningen positivt på de planeringsinriktningar
som finns för Farsta stadsdelsområde.
Hägersten-Liljeholmen stadsdelsnämnd
Dokument nr 375
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari att
överlämna stasdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen till stadsbyggnadskontoret.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande
Den uppdaterade översiktsplanen är ambitiös och följer i stort den
planeringsinriktning som redan pågår i Hägersten-Liljeholmen.
Flera viktiga frågor lyfts bland de lokala utvecklingsmöjligheter
som nämns för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde.
Stadsdelsförvaltningen vill lyfta några av dessa som känns särskilt
angelägna i stadsdelsområdet.
Södertäljevägen är en stor barriär i stadsdelsområdet och behovet av
kopplingar mellan Liljeholmstorget-Nybohov och Liljeholmskajen-
Årstadal är stort. I all utveckling kring och i Liljeholmen är det av
stor vikt att öka de offentliga funktionerna. Bristen på
förskoleplatser är fortsatt stor i Liljeholmen, de befintliga
förskolorna har ofta mycket små gårdar samtidigt som parkmark är
en bristvara. Det finns stora möjligheter att utveckla stadsdelens
offentliga funktioner i utvecklingen av Södertäljevägen, Lövholmen
och Marievik.
Stadsdelsförvaltningen ser mycket positivt på att översiktsplanen
lyfter behovet av att utveckla Liljeholmen ur ett
ungdomsperspektiv. Det finns många gymnasieskolor i Liljeholmen
som tar emot elever från många stadsdelsområden, vilket gör
Liljeholmen till en utmärkt plats att satsa på för aktiviteter som
riktar sig mot ungdomar från hela staden.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 105 (233)
Stadsdelsförvaltningen ser positivt på en fortsatt satsning på
Telefonplan som kreativt kluster, men även här måste behovet av
nya parker och andra offentliga miljöer lyftas. Kring Telefonplan är
det brist på parkmark redan idag och med omkring 3 000 nya
lägenheter ökar behovet ytterligare.
Ett strategiskt samband som behöver utvecklas men som
översiktsplanen inte pekar ut är kopplingen mellan
Midsommarkransen och Årstaberg. Gång- och cykelvägen över
Södertäljevägen och under E4 bör ses över i samband med
exploatering i närområdet.
Stadsdelsförvaltningen vill också poängtera vikten av att inte ställa
offentliga funktioner mot varandra i konkurrensen om marken när
staden växer. Översiktsplanen lyfter behovet av satsningar på
kvalitativa offentliga funktioner och även om det finns stora
fördelar att samlokalisera dessa ganska ytkrävande verksamheter,
bör de också kunna prioriteras framför privata intressen. Särskilt
gäller detta i växande områden där parkerna behöver utvecklas.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Dokument nr 384
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017
att godkänna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar
på remissen.
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings förslag till yttrande:
Förvaltningen är positiv till remissförslaget som på ett mycket
ambitiöst sätt lyfter fram de utmaningar som kravet på en hållbar
stadsutveckling innebär. Förvaltningen är positiv till föreslagna mål
för stadsbyggandet och anser att utbyggnadsstrategins fyra delar är
relevanta för uppfyllelse av stadsbyggnadsmålen. Förslaget till
planeringsinriktningar för säkerställande av viktiga allmänna
intressen förefaller också vara väl avvägda för det fortsatta
utvecklingsarbetet med syfte att nå stadens mål. Förslaget är för
övrigt helt i linje med stadens övriga berörda styrdokument.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 1 kap 1§, ska planeringen
”främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för
människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 106 (233)
En bra stadsbyggnadsplanering kan bidra till vad som skrivs i
portalparagrafen till PBL. Det är därför positivt att det remitterade
förslaget till översiktsplan lägger ett stort fokus på sociala aspekter.
Översiktsplanen är ett av de viktigaste styrmedlen för att uttrycka
ambitionsnivån om hur framtidens samhälle ska se ut. En hållbar
stadsutveckling kan bara uppnås om den fysiska planeringen sker
utifrån ett perspektiv som inkluderar både ekonomiska, ekologiska
och sociala aspekter. Stockholms stad gränsar till många kommuner
det är därför nödvändigt att staden har kontinuerlig samverkan med
grannkommunerna för att skapa attraktiva stadskvaliteter över
kommungränserna.
Förvaltningen framhåller vikten av att blanda upplåtelseformer och
hustyper i alla delar av staden, såväl ytterstad som innerstad. Det är
viktigt att bygga livsmiljöer, inte bara bostäder. Genom att utveckla
stadsdelsområdets lokala centrum kan medborgarna ges
vardagsservice och viktiga samhällsfunktioner och ett sammanhållet
stadsdelsområde kan på sikt uppnås. Att lägen som är gynnsamma
för affärer och offentlig service används till det och inte blir
bostäder. I planprocessen bör staden medverka till att arbetsplatser
skapas i närheten av bostäder och vice versa, det ökar möjligheten
för fler arbetstillfällen i hela staden. Upprätthållandet av idén om en
ABC-stad med lokal balans mellan bostäder, arbete och centrum är
avgörande för att den fortsatta utvecklingen av Hässelby-Vällingby
stadsdelsområde ska bli gynnsam.
Förvaltningen delar i huvudsak stadsbyggnadskontorets förslag till
utvecklingsmöjligheter för Hässelby-Vällingby stadsdelsområde.
Förutom ett fåtal något större bebyggelseprojekt, exempelvis
pågående arbete med förslag till utveckling av Riddersvik, så
innebär remissförslaget att nya bostäder i huvudsak kommer att
uppföras genom förtätning av befintliga bostadsområden inom
stadsdelsområdet. Förvaltningen vill dock påpeka att mindre
kompletteringsprojekt eller förtätning av befintlig bebyggelse,
innebär en risk att viktiga befintliga kvaliteter byggs bort, samtidigt
som få nya kvaliteter tillförs. Förtätning eller mindre
kompletteringar av bostadsbebyggelse möjliggör sällan de
miljöförbättrande åtgärder som behövs för att skapa en god närmiljö
inom och runt bostadsbebyggelsen. Förvaltningen anser att om
staden ska klara av att förvalta och utveckla kultur-, rekreations-
och naturvärden i den bebyggda miljön, behöver
hållbarhetsperspektiven stärkas för att bli tydligare i stadens fysiska
planering, vilket också lyfts i förslaget till översiktsplan.
Ett stadsbyggande som innebär en förtätning av stadsdelsområdet
medför också att det ställs höga underhålls- och skötselkrav på de
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 107 (233)
offentliga miljöer som finns. Stadsdelsområdets parker och
naturområden ska utformas och skötas så att de kan möta ett ökat
befolkningstryck. Att utveckla ett mer differentierat utbud av parker
och naturområden som kompletterar varandra och samtidigt klarar
ökat slitage från en växande befolkning är en central uppgift.
Genom att skapa attraktiva stråk och parkfunktioner med
exempelvis utomhusgym, caféer och lekplatser, ökar
förutsättningarna för välbefolkade, trygga och upplevelserika
miljöer som kan minska det upplevda avståndet mellan
stadsdelsområdets olika stadsdelar.
Förvaltningen anser vidare att staden vid nya exploateringar och
bebyggelseprojekt bör ta en aktiv roll i planeringsprocessens tidiga
skede i syfte att säkerställa en väl fungerande och tillgänglig
kollektivtrafik. Förvaltningen vill särskilt understryka behovet av
ytterligare linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid för de hårt
belastade busslinjerna inom stadsdelsområdet. Detta kommer bli
särskilt påtagligt längs Lövstavägen, när det nya bostadsområdet vid
Riddersvik står klart.
Förvaltningen samverkar kontinuerligt med exploaterings-
stadsbyggnads- och trafikkontoret samt övriga berörda
fackförvaltningar i syfte att inkludera lokala behov i
planeringsprocessen och därmed påverka stadsutvecklingen inom
stadsdelsområdet.
I samband med planeringen och utformningen av stadsdelsområdets
park- och naturområden, bostadsbyggande och centrumutveckling,
finns en unik möjlighet att överbrygga barriärer och samtidigt skapa
utrymme för spontana möten mellan människor med olika
bakgrund, ett sätt att motverka segregation och utanförskap.
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Dokument nr 376
Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att
besvara remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:
Förvaltningen anser att dokumentet ger en god bild av vilka
utmaningar staden står inför och dess strategier för framtiden.
Vägledning för hur målen ska uppnås behöver dock enligt
förvaltningen utvecklas, kompletteras och förtydligas för att fungera
som styrdokument för nämnder och bolag. Även kartor och figurer i
dokumentet är otydligt presenterade och behöver förbättras för att
de ska fungera som planeringsunderlag.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 108 (233)
Utgångspunkter - utmaningar, nya kunskaper och trender
På flera ställen i dokumentet och inom olika fackområden beskrivs
behovet av kommunöverskridande eller regionalt samarbete. Denna
typ av arbete och dokument finns inom RUFS (Regional
utvecklingsplan för Stockholm), Mälardalsrådets Storregionala
systemanalys samt att vissa stora infrastrukturprojekt beskrivs i
Nationella transportplanen och Länstransportplanen. Referenser till
dessa dokument och samarbeten saknas till stora delar i
översiktsplanen.
Förvaltningen anser att digitaliseringsfrågan inte är oproblematisk
ur ett demokratiskt perspektiv. Det bör beskrivas hur staden avser
att tillgodose att alla får tillgång till den information och de
kontaktkanaler som digitaliseringen erbjuder. Det finns många äldre
men också intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta, barn samt
vuxna med annan kultur- eller utbildningsbakgrund, som inte har
tillgång till den digitala arenan. Deras behov av sina demokratiska
rättigheter måste säkerställas.
Allmänna intressen
En socialt sammanhållen stad
Förvaltningen anser att det är problematiskt att antalet platser i
staden där personer från olika etniska och socioekonomiska grupper
möter varandra i vardagen blivit färre, vilket också nämns i planen.
Parker är just en sådan plats där möten sker. I de centrala
stadsdelarnas parker möts människor från stadens, regionens,
Sveriges och världens alla hörn. Denna aspekt, parkernas socialt
värdeskapande nytta, förtjänar att uppmärksammas mer. I de
centrala stadsdelarna är det utifrån detta resonemang av yttersta vikt
att en förtätning i bebyggelsen inte sker på parkernas och de
offentliga ytornas bekostnad. Noggranna konsekvensanalyser måste
föregå varje sådant ingrepp, så att innerstadsbornas fortsatta tillgång
till parker och offentliga rum säkerställs.
Förvaltningen anser att vikten av det offentliga rummet, centrum,
gator, torg och parkernas betydelse för demokrati, folkhälsa,
jämlikhet och integration bör förtydligas.
Trafik och mobilitet
Förvaltningen anser att det inte främst är ökade resmöjligheter som
ska eftersträvas utan en ökad tillgänglighet till den service
medborgarna efterfrågar. Detta kan åstadkommas t.ex. genom
åtgärder som mobila återvinningsstationer och flera lokala
servicepunkter.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 109 (233)
Det framgår på flera ställen att Stockholms stad är angelägen om
och inser vikten av en god kollektivtrafik för att nå målen om en
socialt och ekologisk hållbar stad. Tunnelbanan är det överlägset
största transportmedlet i de centrala delarna och utan den skulle
transportsystemet inte fungera, men bussarnas roll kan på inget vis
negligeras. I översiktsplanen bör det preciseras tydligare att staden
avser att verka för ökad framkomlighet för kollektivtrafik i ytläge
genom prioritering i gatumiljön och trafikljus. I stadens centrala
delar är framkomligheten på vägnätet stundtals mycket dålig. Detta
drabbar även kollektivtrafiken i gatunivå som fastnar i köerna,
sänker dess hastighet till nära gångfart och gör den mindre attraktiv.
Enligt förvaltningen bör formuleringen om insatser för prioritering
samt fredad mark i gaturummet för kollektivtrafik vid
nyexploatering vara skarpare.
Grön och vattennära stad
Avsnittet tar upp de frågor som förvaltningen särskilt vill värna vad
gäller parker och grönytor i den tätbebyggda innerstaden.
I stadens centrala delar har parkerna idag ett mycket högt
besökstryck av boende, besökare samt förskolor och skolor, som
ibland har små och ibland till och med helt saknar lekplats eller
grönyta intill skolbyggnaden. Barn i innerstaden har inte tillgång till
större sammanhängande naturområden på samma sätt som de som
bor i förorter, har inte heller alltid möjlighet till enkel och spontan
utelek på det sätt som t.ex. villaboende med egen tomt kan erbjuda.
De riskerar därför att vistas mer inomhus och bli mer stillasittande i
sin vardag. Tillgängliga och välfungerande parker är därför viktigt i
stadens mest tätbebyggda delar. När ytorna är för små tenderar
flickor att bli mer stillasittande än pojkar och drabbas därför extra
svårt av små skolgårdar. I de fall där en bra skolgård inte är möjlig
att skapa behöver intilliggande grönytor säkerställas och förstärkas.
Förvaltningen ser gärna ett ökat fokus på stadsodling och
utnyttjande av tak och terrasser samt vertikala ytor för grönska och
parker som finns beskriven i stadens dokument Ett grönare
Stockholm. Detta är speciellt viktigt i de centrala stadsdelarna där
antal kvadratmeter grönyta per invånare redan i dag är låg. Parker
på tak kan erbjudas både i stadens egen regi, genom att utnyttja det
egna fastighetsbeståndet, samt genom anvisningar i detaljplaner vid
nybyggnation.
Enligt förvaltningen behöver ekosystemtjänster som uttryck
beskrivas tydligare, både dess innebörd och dess betydelse för
stadens resiliens.
Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver kompletteras med
tydliga kartor som anger var i staden det råder brist på grönytor och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 110 (233)
var det är viktigt att gröna ytor värnas och pekar ut var de gröna
sambanden behöver förstärkas.
Övrigt
Förvaltningen vill framföra att begreppet Stockholm inledningsvis
bör definieras och därefter användas konsekvent. Det används nu
synonymt för Stockholms stad och för Stockholmsregionen.
I konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen framförs flera
synpunkter som också förvaltningen vill lyfta. Det är:
Att jämställdhetsperspektivet skulle kunna bli ännu tydligare
genom att se till fördelningseffekterna av investeringar i
infrastruktur och förbättrade transporter.
Att det är tveksamt om bebyggelseutvecklingen leder mot
målet om en socialt mer blandad och rättvis stad om
utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att utvecklingen av
mark och vatten till stor del ska ske på marknadens villkor.
Hur utbyggnadsstrategins fyra delar ska vägas mot varandra
beskrivs inte, men förvaltningen anser att analysen är
korrekt att det är tveksamt i vilken mån utvecklingsinsatser
kommer att riktas mot de delar i staden med de största socio-
ekonomiska behoven. Utredarna skriver ”Nyproducerat
boende är i regel dyrt oavsett upplåtelseform och kan bara
efterfrågas av socio-ekonomisk starka grupper” och
”planförslaget tydliga ställningstagande att stadsbyggande
ska ske inom ramarna för marknadsförutsättningarna
bedöms inte förbättra situationen för resurssvaga grupper”.
Att gaturummet bör utformas inte enbart för att lösa
transportbehoven utan också för att vistas i, vilket skapar
förutsättningar för nya möten mellan människor.
Att planens effekter för grönstrukturen bedöms som små
eftersom inriktningen i första hand är att tillföra ny
bebyggelse genom komplettering av existerande områden.
Utredarna skriver ”I planförslaget bör det framgå hur skol-
och förskolemiljöer samt andra offentliga rum ska utformas
och lokaliseras för att säkerställa en god offentlig miljö för
barn att vistas och röra sig i. Detta saknar helt i den
nuvarande versionen av planen. Utställningsversionen bör
kompletteras i detta avseende, i linje med innehållet i FN:s
barnkonvention.” och ”Förändringar i mobilitet och
framkomlighet i samband med byggnation kommer generellt
sett drabba barn i större utsträckning än vuxna, då de är en
känsligare grupp med små eller inga möjligheter att välja
andra platser för utomhusvistelse” och slutligen ”Den
generella bedömningen är att planförslaget inte lyfter
barnperspektivet i den utsträckning som är nödvändigt för
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 111 (233)
att den kommande planeringen ska bidra till att skapa
hälsosamma och trygga vistelsemiljöer för barn.”
Att ”Planens negativa konsekvenser för naturmiljön bedöms
bli begränsade” betyder att de trots allt är negativa. ”Planen
saknar uttalade mål eller vägledningar för hur fysisk
planering och stadsutveckling kan stödja miljöeffektiva
livsstilar eller verksamheter, med sikte på minskad
resursförbrukning”. Den samlade bedömningen om planen
är, enligt utredarna, att ”planeringsinriktningarna är relativt
få och i flera fall generellt formulerade och att flera viktiga
frågeställningar i löptext inte återfinns i ställningstaganden
varför risken är att intentionerna inte kommer till uttryck i
den efterföljande planeringen. Planering endast driven av de
fyra stadsbyggnadsmålen riskerar att inte tillräckligt väl
tillgodose de allmänna intressen som identifierats med
konsekvensen att lagkrav inte klaras”.
Förvaltningen anser också att utredarna borde fått tillgång
till allt material i tid för att kunna bedöma helheten. Den
konsekvensbeskrivning som nu föreligger omfattar inte
bilagan om Riksintressen eller den del av översiktsplanen
som beskriver de lokala utvecklingsmöjligheterna.
Kungsholmen
Stadsdelsförvaltningen anser att det är angeläget att höjdryggen i
Stadshagen, som är en viktig del i Stockholms stadslandskap,
bevaras vid en förtätning. Det är också viktigt att i området
tillgodose behovet av idrottshallar och idrottsanläggningar samt att
planerade förskolor får adekvata förskolegårdar.
Förvaltningen anser det olämpligt att bygga bostäder i
Rålambshovsledens norra kant. Rålambshovsparkens funktion som
evenemangpark medför ljud och andra störningar som vi på förhand
kan se skulle störa de boende. Däremot är förvaltningen positiv till
en avsmalning av trafikleden till förmån för en utökning av parken.
Stockholms läns landsting planerar att flytta verksamheten vid
Sankt Eriks ögonsjukhus på Fleminggatan till Hagastaden under år
2020. Denna flytt kommer att frigöra mark för ett större projekt i
området. Eftersom det på hela Kungsholmen, inklusive Lilla och
Stora Essingen, och även Norrmalm råder stor brist på mark för
förskolor, skolor och idrottshallar anser förvaltningen det önskvärt
att dessa samhällsfunktioner prioriteras i ett sådant projekt.
Även Kungsholmens framtida behov av äldreboenden behöver
beaktas i stadsplaneringen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 112 (233)
Kungsholmens stadsdelsnämnd har i många år varit eniga om att
frågan om en överdäckning av Essingeleden tvärs över västra
Kungsholmen behöver utredas. Detta skulle förbättra miljön för de
som bor där, ge bättre förutsättningar för friluftsliv i området samt
frigöra en yta motsvarande Bromma flygfält ovanpå leden som
skulle bli tillgänglig för bl.a. bostadsbyggnation.
Norrmalms stadsdelsnämnd
Dokument nr 371
Norrmalms stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att
remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Förvaltningen anser att dokumentet ger en god bild av vilka
utmaningar staden står inför och dess strategier för framtiden.
Vägledning för hur målen ska uppnås behöver dock enligt
förvaltningen utvecklas, kompletteras och förtydligas för att fungera
som styrdokument för nämnder och bolag. Även kartor och figurer i
dokumentet är otydligt presenterade och behöver förbättras för att
de ska fungera som planeringsunderlag.
Utgångspunkter - utmaningar, nya kunskaper och trender
På flera ställen i dokumentet och inom olika fackområden beskrivs
behovet av kommunöverskridande eller regionalt samarbete. Denna
typ av arbete och dokument finns inom RUFS (Regional
utvecklingsplan för Stockholm), Mälardalsrådets Storregionala
systemanalys samt att vissa stora infrastrukturprojekt beskrivs i
Nationella transportplanen och Länstransportplanen. Referenser till
dessa dokument och samarbeten saknas till stora delar i
översiktsplanen.
Förvaltningen anser att digitaliseringsfrågan inte är oproblematisk
ur ett demokratiskt perspektiv. Det bör beskrivas hur staden avser
att tillgodose att alla får tillgång till den information och de
kontaktkanaler som digitaliseringen erbjuder. Det finns många äldre
men också intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta, barn samt
vuxna med annan kultur- eller utbildningsbakgrund, som inte har
tillgång till den digitala arenan. Deras behov av sina demokratiska
rättigheter måste säkerställas.
Allmänna intressen
En socialt sammanhållen stad
Förvaltningen anser att det är problematiskt att antalet platser i
staden där personer från olika etniska och socioekonomiska grupper
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 113 (233)
möter varandra i vardagen blivit färre, vilket också nämns i planen.
Parker är just en sådan plats där möten sker. I de centrala
stadsdelarnas parker möts människor från stadens, regionens,
Sveriges och världens alla hörn. Denna aspekt, parkernas socialt
värdeskapande nytta, förtjänar att uppmärksammas mer. I de
centrala stadsdelarna är det utifrån detta resonemang av yttersta vikt
att en förtätning i bebyggelsen inte sker på parkernas och de
offentliga ytornas bekostnad. Noggranna konsekvensanalyser måste
föregå varje sådant ingrepp, så att innerstadsbornas fortsatta tillgång
till parker och offentliga rum säkerställs.
Förvaltningen anser att vikten av det offentliga rummet, centrum,
gator, torg och parkernas betydelse för demokrati, folkhälsa,
jämlikhet och integration bör förtydligas.
Trafik och mobilitet
Förvaltningen anser att det inte främst är ökade resmöjligheter som
ska eftersträvas utan en ökad tillgänglighet till den service
medborgarna efterfrågar. Detta kan åstadkommas t.ex. genom
åtgärder som mobila återvinningsstationer och flera lokala
servicepunkter.
Det framgår på flera ställen att Stockholms stad är angelägen om
och inser vikten av en god kollektivtrafik för att nå målen om en
socialt och ekologisk hållbar stad. Tunnelbanan är det överlägset
största transportmedlet i de centrala delarna och utan den skulle
transportsystemet inte fungera, men bussarnas roll kan på inget vis
negligeras. I översiktsplanen bör det preciseras tydligare att staden
avser att verka för ökad framkomlighet för kollektivtrafik i ytläge
genom prioritering i gatumiljön och trafikljus. I stadens centrala
delar är framkomligheten på vägnätet stundtals mycket dålig. Detta
drabbar även kollektivtrafiken i gatunivå som fastnar i köerna,
sänker dess hastighet till nära gångfart och gör den mindre attraktiv.
Enligt förvaltningen bör formuleringen om insatser för prioritering
samt fredad mark i gaturummet för kollektivtrafik vid
nyexploatering vara skarpare.
Grön och vattennära stad
Avsnittet tar upp de frågor som förvaltningen särskilt vill värna vad
gäller parker och grönytor i den tätbebyggda innerstaden.
I stadens centrala delar har parkerna idag ett mycket högt
besökstryck av boende, besökare samt förskolor och skolor, som
ibland har små och ibland till och med helt saknar lekplats eller
grönyta intill skol- eller förskolebyggnaden. Barn i innerstaden har
inte tillgång till större sammanhängande naturområden på samma
sätt som de som bor i förorter, har inte heller alltid möjlighet till
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 114 (233)
enkel och spontan utelek på det sätt som t.ex. villaboende med egen
tomt kan erbjuda. De riskerar därför att vistas mer inomhus och bli
mer stillasittande i sin vardag. Tillgängliga och välfungerande
parker är därför viktigt i stadens mest tätbebyggda delar. När ytorna
är för små tenderar flickor att bli mer stillasittande än pojkar och
drabbas därför extra svårt av små skolgårdar. I de fall där en bra
skolgård inte är möjlig att skapa behöver intilliggande grönytor
säkerställas och förstärkas.
Förvaltningen ser gärna ett ökat fokus på stadsodling och
utnyttjande av tak och terrasser samt vertikala ytor för grönska och
parker som finns beskriven i stadens dokument Ett grönare
Stockholm. Detta är speciellt viktigt i de centrala
stadsdelsområdena där antal kvadratmeter grönyta per invånare
redan i dag är låg. Parker på tak kan erbjudas både i stadens egen
regi, genom att utnyttja det egna fastighetsbeståndet, samt genom
anvisningar i detaljplaner vid nybyggnation.
Enligt förvaltningen behöver ekosystemtjänster som uttryck
beskrivas tydligare, både dess innebörd och dess betydelse för
stadens resiliens.
Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver kompletteras med
tydliga kartor som anger var i staden det råder brist på grönytor och
var det är viktigt att gröna ytor värnas och pekar ut var de gröna
sambanden behöver förstärkas. Vidare efterfrågar förvaltningen en
tydligare beskrivning och koppling mellan översiktsplanen och
stadens övriga gröna styrdokument Grönare Stockholm, de
stadsdelvisa parkplanerna samt gröna planeringsunderlag
Övrigt
Förvaltningen vill framföra att begreppet Stockholm inledningsvis
bör definieras och därefter användas konsekvent. Det används nu
synonymt för Stockholms stad och för Stockholmsregionen.
I konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen framförs flera
synpunkter som också förvaltningen vill lyfta. Det är:
Att jämställdhetsperspektivet skulle kunna bli ännu tydligare
genom att se till fördelningseffekterna av investeringar i
infrastruktur och förbättrade transporter.
Att det är tveksamt om bebyggelseutvecklingen leder mot
målet om en socialt mer blandad och rättvis stad om
utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att utvecklingen av
mark och vatten till stor del ska ske på marknadens villkor.
Hur utbyggnadsstrategins fyra delar ska vägas mot varandra
beskrivs inte, men förvaltningen anser att analysen är
korrekt att det är tveksamt i vilken mån utvecklingsinsatser
kommer att riktas mot de delar i staden med de största socio-
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 115 (233)
ekonomiska behoven. Utredarna skriver ”Nyproducerat
boende är i regel dyrt oavsett upplåtelseform och kan bara
efterfrågas av socio-ekonomisk starka grupper” och
”planförslaget tydliga ställningstagande att stadsbyggande
ska ske inom ramarna för marknadsförutsättningarna
bedöms inte förbättra situationen för resurssvaga grupper”.
Att gaturummet bör utformas inte enbart för att lösa
transportbehoven utan också för att vistas i, vilket skapar
förutsättningar för nya möten mellan människor.
Att planens effekter för grönstrukturen bedöms som små
eftersom inriktningen i första hand är att tillföra ny
bebyggelse genom komplettering av existerande områden.
Utredarna skriver ”I planförslaget bör det framgå hur skol-
och förskolemiljöer samt andra offentliga rum ska utformas
och lokaliseras för att säkerställa en god offentlig miljö för
barn att vistas och röra sig i. Detta saknar helt i den
nuvarande versionen av planen. Utställningsversionen bör
kompletteras i detta avseende, i linje med innehållet i FN:s
barnkonvention.” och ”Förändringar i mobilitet och
framkomlighet i samband med byggnation kommer generellt
sett drabba barn i större utsträckning än vuxna, då de är en
känsligare grupp med små eller inga möjligheter att välja
andra platser för utomhusvistelse” och slutligen ”Den
generella bedömningen är att planförslaget inte lyfter
barnperspektivet i den utsträckning som är nödvändigt för
att den kommande planeringen ska bidra till att skapa
hälsosamma och trygga vistelsemiljöer för barn.”
Att ”Planens negativa konsekvenser för naturmiljön bedöms
bli begränsade” betyder att de trots allt är negativa. ”Planen
saknar uttalade mål eller vägledningar för hur fysisk
planering och stadsutveckling kan stödja miljöeffektiva
livsstilar eller verksamheter, med sikte på minskad
resursförbrukning”. Den samlade bedömningen om planen
är, enligt utredarna, att ”planeringsinriktningarna är relativt
få och i flera fall generellt formulerade och att flera viktiga
frågeställningar i löptext inte återfinns i ställningstaganden
varför risken är att intentionerna inte kommer till uttryck i
den efterföljande planeringen. Planering endast driven av de
fyra stadsbyggnadsmålen riskerar att inte tillräckligt väl
tillgodose de allmänna intressen som identifierats med
konsekvensen att lagkrav inte klaras”.
Förvaltningen anser också att utredarna borde fått tillgång
till allt material i tid för att kunna bedöma helheten. Den
konsekvensbeskrivning som nu föreligger omfattar inte
bilagan om Riksintressen eller den del av översiktsplanen
som beskriver de lokala utvecklingsmöjligheterna.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 116 (233)
Norrmalm
Inom Norrmalms stadsdelsområde finns stadsutvecklingsområdet
Hagastaden. I dessa kvarter byggs det högt och tätt på ett sätt som
inte liknar något som tidigare byggts i Stockholm. Husen är
ovanligt höga och gatorna ovanligt smala. Ytan som avsatts för
parkmark är så liten att det sänker det redan låga antalet
kvadratmeter park per invånare på Norrmalm som helhet. Detta
medför att trycket på redan befintliga parker i närområdet ökar
ytterligare. Som det går att se på bilden nedan är den nya Norra
Stationsparken på sitt smalaste ställe lika smal exempelvis Sankt
Eriksgatan och Sveavägen vid Norrtull och på sitt bredaste ställe är
den jämförbar med trafikrondellen vid Sveaplan eller Vanadisplan.
Förvaltningen verkar för att de befintliga parkerna i
stadsdelsområdet rustas för att klara det ökade besökstrycket samt
att i de ännu ej fastställda detaljplanerna 2 och 3 för Hagastaden ska
föras in mer grönyta och parker. Speciellt runt de förskole- och
skolbyggnader som planeras där.
Som uppmärksammats i projekt Hagastaden behövs, också för
kommande projekt, en strategi för hur staden ska samarbeta med
kringliggande kommuner när stadsbyggnadsprojekt vid
kommungränser ska byggas. De boende ska inte behöva ta ställning
till vilken sida av kommungränsen de vill flytta till när de bosätter
sig i Hagastaden. Därför är det av största vikt att samarbetet mellan
Solna kommun och Stockholm stad fungerar väl redan under
planeringsprocessen. Kommunen har ansvar för sina egna
kommuninnevånare i första hand men det kan få konsekvensen att
barn som bor grannar inte kan få förskole- eller skolplats samtidigt
eller på samma enhet. Hagastaden och framtida ”gränsstadsdelar”
behöver upplevas som enhetliga och sammanhållna.
Förvaltningen anser att det är viktigt att staden i sin tilldelning av
byggrätter i Hagastadens fortsatta utbyggnad anger vilken storlek på
bostäder som ska byggas. Eftersom det redan är mestadels mindre
lägenheter i Vasastan och hela innerstaden skulle en styrning mot en
ökad andel större lägenheter i det tillkommande beståndet ge
stadsdelen ett mer blandat bostadsbestånd. Det skulle underlätta det
uttalade målet att invånarna ska kunna bo kvar i sin stadsdel under
livets alla skeden.
Förvaltningen anser att det är viktigt att staden utnyttjar den
möjlighet som finns att tillföra nya kvaliteter till området som även
kan gynna befintlig bebyggelse i närheten.
Förvaltningen anser att stadsutvecklingsprojektet Västra City med
överdäckning av spårområde och Klarastrandsleden bidrar till att
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 117 (233)
uppfylla stadens mål på flera sätt, bl.a. att det är viktigt att
överbrygga barriärer i stadsmiljön samt öka tillgängligheten till
grönytor och vattenlinjer.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Dokument nr 360 och 315
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutade den 26 januari 2017 att
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande utgör svar på remissen.
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande:
Stadsdelsförvaltningen anser att förslaget till översiktsplan är
välstrukturerat och lättillgängligt. Förvaltningen är positiv till att det
socialt hållbara perspektivet betonas i planen.
Förvaltningen väljer att lämna synpunkter främst på kapitlet om
lokala utvecklingsmöjligheter, eftersom det efterfrågas särskilt i
samrådsunderlaget. Förvaltningen delar uppfattningen om att Kista
är ett av landets och regionens viktigaste arbetsplatsområden men
att det även finns stora utvecklingsmöjligheter i Rinkeby, Husby
och Akalla. Att Kista-Järva betraktas som ett av tre fokusområden i
översiktsplanen är positivt och kan bidra till att stärka hela områdets
attraktionskraft. Budskapet till invånarna blir att staden gör stora
satsningar. Det medför samtidigt att stadsdelsnämndens resurser och
arbetssätt påverkas. Förvaltningen behöver utveckla samverkan med
andra förvaltningar för att hantera de utmaningar som en snabb
befolkningstillväxt på kort tid innebär. Utifrån betydelsen av närhet
till kommunikationer, är det bra att fördelarna med de befintliga
kommunikationerna lyfts fram, om det är tunnelbanan som avses.
Det är en styrka för stadsdelsområdet att det finns
tunnelbanestationer i alla stadsdelar, eftersom det underlättar för
invånare och besökare att resa till och från centrala Stockholm och
bidrar till rörlighet mellan olika områden. Tunnelbanan är också
viktig för de ca 40 000 människor som arbetar i området. Däremot
behöver tvärförbindelserna mellan stadsdelarna i Järva förbättras för
att stärka sambanden. Bland kommande infrastruktursatsningar
nämns utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby och den planerade
Förbifarten. Utbyggnaden av tunnelbanan från Akalla till Barkarby
kan öka resandet till och från stadsdelsområdet och därmed
medverka till ökad integration. Även betydelsen av tvärbanans
Kistagren behöver beskrivas, eftersom den kommer att fylla en
viktig funktion i samband med den planerade utbyggnaden av ca
6 000 bostäder i Kista.
Stycket om Rinkeby behöver uppdateras utifrån den omdaning av
Rinkebystråket med butiker, restauranger och kaféer som
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 118 (233)
genomförts samt utbyggnaden av ca 360 bostadsrätter och 225
hyresrätter på Rinkebyterassen. Tillkomsten av bostadsrätter är
betydelsefull, eftersom andelen hyresrätter i Rinkeby tidigare
uppgått till nästan 100 procent. Den nya gång- och cykelvägen, som
ger en bättre förbindelse till Kista, kan också nämnas. Även den
offentliga servicen i Rinkeby har förbättrats genom Familjehuset
och ett utbyggt medborgarkontor. Servicen kommer att förbättras
ytterligare i samband med att förvaltningen öppnar ett
stadsdelscenter, Community Center, med samlad service och med
funktion som mötesplats centralt i Rinkeby. Fler arbetsplatser har
tillkommit genom att kulturförvaltningen och sfi, som lyder under
arbetsmarknadsnämnden, har flyttat dit. Dessutom planeras ett
poliskontor för ca 250 poliser. Ett nytt vård- och omsorgsboende
planeras också i området. Något som skulle behöva tillkomma i
Rinkeby är ytterligare idrotts- och kulturverksamhet.
Förvaltningen konstaterar att beskrivningarna av Husby och Akalla
lagts in i samma stycke, trots att det är två områden med olika
förutsättningar. De bör beskrivas var för sig. I Husby består t.ex.
nästan 80 procent av bostäderna av hyreslägenheter medan
motsvarande andel i Akalla är bostadsrättslägenheter. Texten
behöver kompletteras med de befintliga och planerade bollplanerna,
koloniträdgårdsområdena och de gamla gårdarna invid Järvafältet
som fyller en viktig funktion: Husby Gård och Akalla By. Servicen
i Husby centrum kommer att förbättras i samband med att
förvaltningen öppnar ett stadsdelscenter, Community Center, med
samlad service och mötesplats där i slutet av 2017. En utveckling av
hela Husby torg planeras parallellt. Bristen på idrottsplatser
förbättras något med den planerade idrottshallen vid Dalhagens
bollplan. Placeringen där väntas också stärka sambandet till Kista
och de nya bostadsområdena på andra sidan Hanstavägen.
Därutöver kommer en femmannaplan i konstgräs att anläggas i
Lofotenparken i Husby. Förvaltningen skulle vilja se en plan för hur
trafiken på Hanstavägen skulle kunna minska, eller hellre ledas om,
för att minska upplevelsen av vägen som en barriär mellan Husby
och Kista. Förtätningen med bostäder planeras inte bara vid
centrumen utan även inne i bostadsområden i Husby där delar av
parkeringsdäck byggs bort. För Akalla kan utbyggnaden av
tunnelbanan mot Barkarby fylla en viktig funktion. Akallaborna har
vidare direkt tillgång till både Järvafältet och Hansta naturreservat
för rekreation.
Stycket om Kista stämmer väl med förvaltningens uppfattning, men
kan kompletteras med att andelen bostadsrätter i stadsdelen är drygt
80 procent. Den planerade utbyggnaden med minst 6 000 bostäder
kommer att innehålla både hyresrätter och bostadsrätter. Utöver
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 119 (233)
behovet av förskolor och skolor som utbyggnaden medför, ökar
även behovet av annan kommunal service, som t.ex.
ungdomsgårdar. Strävan efter att skapa ett större inslag av bostäder
i verksamhetsområdet för att få en mer levande stadsmiljö under
större delen av dygnet behöver förtydligas. Det planerade
friluftsbadet vid Eggeby Gård på Järvafältet skulle också kunna
nämnas.
I avsnittet om en socialt sammanhållen stad, anges att dialogen med
medborgarna ska ge riktning åt framtiden när staden utvecklas och
att staden särskilt bör sträva efter att nå dem som sällan gör sin röst
hörd. Förvaltningen hade gärna bidragit vid samrådsmöten om
översiktsplanen i flera av områdets stadsdelar, lämpligen på
ungdomsgårdar och andra mötesplatser, för att bidra till ett sådant
upplägg. När förvaltningen framförde detta var planen för
samrådsturnén dessvärre redan fastlagd och gick inte att påverka.
Förvaltningen anser vidare att formuleringen ”Ökad delaktighet och
inflytande från stockholmarna ska ge tydlig riktning i planeringen”
behöver tydliggöras. I avsnittet tas även strategisk placering av
skolor upp som ett sätt att främja möten mellan människor.
Stadsdelsförvaltningen får framföra att det finns brist på gymnasie-
och högre utbildning i stadsdelsområdet. I samband med
utbyggnaden av tusentals nya bostäder, välkomnar förvaltningen
motsvarande komplettering av utbildningsplatser av olika slag. Det
skulle bidra till att öka områdets attraktionskraft. Utifrån de goda
kommunikationerna i området, borde det vara möjligt att skapa
detta i kollektivtrafiknära lägen för att öka rörligheten mellan olika
områden. Förvaltningen konstaterar vidare att det finns mer av
värde som uttrycks i avsnittet om t.ex. mötesplatser, trygg och
jämställd stadsmiljö och fokus på barn och äldre, men utmaningen
ligger i att omvandla orden till verklighet. Vad som avses med
mötesplatser behöver förtydligas. Förvaltningens erfarenhet är att
barnens behov hittills inte prioriteras tillräckligt i planeringen. Vid
utbyggnad av nya bostadsområden har det varit svårt att få en
ändamålsenlig placering av förskolorna och tillräckligt stora
utegårdar, trots att utbyggnaden sker i ytterstaden.
Förvaltningen konstaterar att bilderna i samrådsförslaget domineras
av hus och fasader, vatten, bilder från innerstaden och, i viss
utsträckning, barn och ungdomar. I den slutliga versionen föreslår
förvaltningen att bilder även från ytterstadsområdena, och gärna
med människor, finns med. Med en bredare täckning av olika
områden och människor på bilderna, blir målet om Stockholm som
en socialt sammanhållen stad för alla mer trovärdig.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 120 (233)
I översiktsplanen nämns på flera ställen beroenden och samband
med grannkommuner. För att underlätta orienteringen på kartan
med stadsutvecklingsmöjligheter i slutet av förslaget, behöver den
kompletteras med namn och kommungränser på grannkommunerna.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Dokument nr 331 och 370
Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade den 29 januari att överlämna
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:
Det är positivt att översiktsplanen uppdateras och bättre anpassas
efter de stora utmaningar staden står inför. Att ett större fokus läggs
på hur en social hållbarhet ska uppnås är bra. Förvaltningen har
inget att erinra mot de fyra målen för stadsbyggnad som föreslås.
Förvaltningen anser att strategierna för utbyggnad är bra, t.ex.
satsningen på tre fokusområden, men också att hela staden ska
utvecklas. Det anser förvaltningen är nödvändigt för att social
hållbarhet ska kunna uppnås och segregationen minska.
Allmänna intressen
Det är positivt att de allmänna intressena lyfts fram på ett tydligt
sätt och vilka avvägningar som krävs då det råder konflikt mellan
olika intressen. Avsnittet om Näringsliv och kompetensförsörjning
visar att det fortfarande råder stor obalans i hur arbetsplatser är
lokaliserade inom staden. Att nå en jämnare fördelning är viktigt att
ha med i utvecklingen av söderort. På en karta över
företagsområden anges att Skarpnäcks företagsområde ska
utvecklas med bostäder. Det anser förvaltningen är fel, istället bör
möjlighet ges för området att utvecklas med fler arbetsplatser.
I avsnittet om Trafik och mobilitet lyfts gång och cykling fram som
självklara alternativ för transporter. För boende i ytterstaden är det
inte alltid ett alternativ, utan en fortsatt satsning på kollektivtrafik
behövs. Fortfarande saknas planering för en kapacitetsstark
tvärförbindelse som knyter ihop Skarpnäck med viktiga knutpunkter
i söderort. På en karta över kommunikationsstråk visas en möjlig
framtida förbindelse som benämns ”kapacitetsstark förbindelse till
och från Sköndal”. Förvaltningen konstaterar att förbindelsen
föreslås gå igenom en del av Flatens naturreservat. Förvaltningen
anser att kollektivtrafiken till och från Sköndal måste lösas på ett
annat sätt.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 121 (233)
När det gäller avsnittet Grön och vattennära stad anser
förvaltningen att stadens skyddade områden tydligare bör lyftas
fram som en förutsättning för hållbar stadsutveckling. Natur- och
kulturreservaten utgör kärnområden i stadens grönstruktur och är en
del av eller knyter an till de stora regionala gröna kilarna som
sträcker sig från landsbygden och in i centrala staden. Denna
struktur ger invånare närhet till naturen, vilket är högt värderat och
bidrar till stadens attraktivitet. De skyddade områdena är av en
storlek att de möjliggör en ekologisk funktionalitet och kan
härbärgera en stor mångfald utan intressekonflikter. Områdena är,
och kommer i ökande grad i framtiden vara, en viktig del av staden
och representera kvaliteter av vad staden kan erbjuda sina
medborgare. En utveckling av områdena behövs därför för att öka
tillgängligheten t.ex. genom att förstärka kopplingar och entréer,
anlägga servicefunktioner, målpunkter, rastplatser, vandringsleder
och en samlad information om naturreservaten.
Lokala utvecklingsmöjligheter för Skarpnäck
Den områdesplanering som gjorts för i stort sett hela
stadsdelsområdet skapar goda förutsättningar för att på ett positivt
sätt komplettera befintliga stadsdelar med nya bostäder, skolor,
förskolor, äldreboenden, idrottsanläggningar, service och andra
funktioner, inte minst arbetsplatser. Som förvaltningen tidigare
nämnt är det viktigt att Skarpnäcks företagsområde får utvecklas
med fler arbetsplatser. Fler invånare ökar även förutsättningarna för
centrumen i varje stadsdel att kunna utvecklas.
Stadsdelarna inom Skarpnäcks stadsdelsområde har ett bra läge i
anslutning till tunnelbanan där turtätheten på sikt kommer öka, men
tvärförbindelserna måste bli fler och bättre. Stråk med
sammanhängande gång- och cykelvägar måste bli säkrare och
tydligare, för att de ska bli ett alternativ för fler.
En utmärkande kvalitet för stadsdelsområdet är närheten till stora
naturområden. Som tidigare nämnts ser förvaltningen dem som en
förutsättning för hållbar stadsutveckling. Därför anser förvaltningen
att även Flatens naturreservat, Stockholms största till ytan, bör näm-
nas i den inledande texten.
Skärholmens stadsdelsnämnd
Dokument nr 374
Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att
godkänna stadsdelsförvaltningens remissvar.
Stadsdelsförvaltningens remissvar:
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 122 (233)
Förvaltningen anser att Vision 2040 speglas i förslaget till
översiktsplan. Att så tydligt peka ut ett avgränsat antal områden för
särskilda satsningar, varav Skärholmen är ett, förväntas starkt bidra
till stadens möjligheter att faktiskt samla sina resurser och
åstadkomma skillnad för stadens invånare i dessa områden.
Förslaget har till viss del fångat de utmaningar som staden står inför
när det gäller att utveckla ett Stockholm för alla. Samtidigt anser
förvaltningen att det finns områden som förslaget bättre kan svara
upp mot.
Det lokala perspektivet som en viktig utgångspunkt för mark-
och vattenanvändning
Förvaltningen instämmer med förslaget om vikten av att ta tillvara
det lokala perspektivet när staden utvecklas. I det arbetet är marken
en avgörande resurs. Den utgör det tyngsta verktyget för att styra
utvecklingen i riktning mot stadens vision. Gällande den aktiva
markpolitik som föreslås anser förvaltningen att det redan i
översiktsplanen bör formuleras exempel på strategier som kan peka
ut riktningen för hur staden i högre grad kan ta hänsyn till lokala
behov och säkerställa lokal förankring i stadsbyggnadsprocessen.
Till exempel behöver samrådsförfarandet utvecklas för att verkligen
säkerställa att det lokala perspektivet fångas i processerna och att
förankringen får tid att legitimeras hos invånarna.
Så som det beskrivs i konsekvensbeskrivningen (sida 34) anser
också förvaltningen att det finns en fortsatt risk att alltför många
människor inte kommer till tals och att de som har mindre bra
förutsättningar eller kunskaper om deltagandeprocesser går miste
om att framföra sina synpunkter eller frågor, trots att staden arbetar
med dialog. I det avseendet vill förvaltningen lyfta vikten av bättre
kommunikationsinsatser, informationsspridning och uppsökande
arbete som en del av samrådsprocesserna, där nära samarbete
mellan stadens förvaltningar är en förutsättning för att lyckas.
Social sammahållning. Ett behov av att bättre och tydligare
koppla ihop förslaget till ny översiktsplan med budgetens
direktiv.
Under rubriken ”En socialt sammahållen stad” lyfts i förslaget till
översiktsplan ett antal viktiga perspektiv som
stadsplaneringsprocessen behöver förhålla sig till. Förvaltningen
anser att beskrivningarna behöver spetsas till och bättre kopplas till
Vision 2040 samt bättre stämma överens med de tydliga direktiv
som framgår av stadens budget. Som ett exempel är
jämställdhetsaspekten i förslaget reducerad till att hänsyn ska tas till
trygghet i utformningen av utemiljöer. En djupare analys av hur
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 123 (233)
resurser används och vilka grupper som gynnas nämns inte alls som
ett behov för stadsplaneringsprocesserna. Inte heller kopplas
jämställdhetsperspektivet till riktade delaktighetsprocesser för att nå
grupper som i vanliga fall inte kommer till tals. Samma sak gäller
barns och äldres perspektiv. Tydligare signaler på tidigt
hänsyntagande av de olika perspektiven samt ett antal föreslagna
verktyg för sådan analys kan stärka planen.
Andra brister som identifierats i konsekvensbeskrivningen och som
förvaltningen anser som viktiga att utveckla är ställningstagande
angående nyanländas och EU-migranters speciella behov, samt vad
det innebär för grupper med svag betalningsförmåga att huvuddelen
av stadens byggnation så tydligt ska utgå från
marknadsförutsättningar.
Ett behov av tydligare signaler angående företagsetablering i
söderort.
Förvaltningen instämmer med förslaget till översiktsplan att staden
behöver fokusera på att attrahera företagsetableringar till söderort
och på så sätt bidra till att utjämna skillnaderna i
arbetsplatslokalisering. För Skärholmens del beskrivs att lokala
utvecklingsmöjligheter för arbetsplatslokalisering kan ske främst
genom att lokala centrum utvecklas och genom nybyggnation med
flerfunktionella lokaler i bottenvåningarna.
Kopplingen inom den regionala kärnan Kungens Kurva –
Skärholmen lyfts fram som viktig att utveckla men förvaltningen
saknar en tydlighet kring just företagsetableringar och betydelsen av
att knutpunkten för kollektivtrafiken ligger i Skärholmen. Området
kommer dessutom i och med Förbifart Stockholm att ha en mer
betydelseful roll i regionen. Strategier för hur staden ska ta vara på
ändrade förutsättningar som denna omfattande
infrastrukturförändring tas inte om hand tillräckligt i förslaget.
Likaväl som förslaget beskriver att det behövs lokala analyser av
kulturlivet, behövs det i allra högsta grad tydligare signaler och
inriktningar angående näringslivet.
Stockholms attraktivitet, en känslig balansgång.
I förslaget påpekas i olika kapitel vikten av Stockholms karaktär för
stadens attraktionskraft. Värdet som både de gröna och de blåa
miljöerna tillför i form av ekosystemtjänster är inte bara ett
avgörande stödsystem för själva stadens välmående utan också en
lika central del av dess attraktion.
Å andra sidan är förslaget lika tydligt med att påpeka att grön mark
kommer att bebyggas för att möta behovet bostäder för att staden
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 124 (233)
ska fortsätta vara en motor för hela Sverige och behålla sin
attraktionskraft. Det är uppenbart att utmaningarna som staden står
inför angående bostadsförsörjning innebär ett utökat stadsbyggande
som dessutom kan innebära stora möjligheter för staden. Det som är
också uppenbart med markanvändningen, som med alla fysiska
resurser, är att den är en ändlig resurs. Därför anser förvaltningen
att förslaget behöver presentera starkare och tydligare kriterier för
när och under vilka förutsättningar och omständigheter det är rätt att
omvandla grön mark för bostadsbyggande samt tydliggöra de
underlag som stödjer sådana ställningstaganden.
Bristen på planerade sammanhängande struktur kring röda
linjen i söderort.
På kartan som illustrerar tänkt utveckling i förslaget till
översiktsplan hänger stadsutvecklingsområdena Skärholmen och
Fruängen knappt ihop och södra Mälarhöjden har i stort sett helt
uteslutis som utvecklingsområde. Förvaltningen anser att kartan i
detta avseende inte är förenligt med målet om en sammanhållen
stad, och heller inte med beskrivningen om utvecklingen i
Skärholmen där denna koppling lyfts fram som viktig. Om staden
ska kopplas samman behöver förbindelser skapas på båda sidor om
en gräns, inte bara på den ena. Med tanke på den starka
socioekonomiska gräns som Bredängsvägen och början på
Ålgrytevägen utgör mellan Bredäng och Mälarhöjden behöver
förslaget visa högre ambitioner.
Den tydligare inriktning på utvecklingen som en markering av södra
Mälarhöjden som ett utvecklingsområde skulle ge och som ligger i
linje med den planering som pågår för fokusområdet Mälaräng
inom satsningen Fokus Skärholmen efterfrågas.
Ett behov av tydligare signaler för koppling till andra
kommuner och regional planering.
Förvaltningen anser att förslaget till översiktsplan behöver
tydliggöras angående stadens hållning till angränsande kommuner
och regionala faktorer.
Stockholms stads ställning för social hållbarhet och
mänskliga rättigheter i den globala kontexten
Förslaget till översiktsplan tydliggör en ambition att profilera
Stockholm som en stad som står i framkant för en hållbar
utveckling. Vision 2040 som ligger som grund för
översiktsplanförslaget syftar till ett Stockholm som håller samman,
som är klimatsmart samt ekonomiskt och demokratiskt hållbart.
Parallellt, ur en global kontext, röstade alla FN:s 193
medlemsländer i september 2015 ja till de nya globala
utvecklingsmålen – Agenda 2030 som trädde i kraft i januari 2016.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 125 (233)
De hållbara utvecklingsmålen innebär att utvecklade länder för
första gången också behöver implementera de 17 målen och 169
delmålen.
Den svenska regeringen har tagit ett steg fram i det arbetet och
tillsatt en delegation som fått i uppdrag att stödja och stimulera
Sveriges genomförande av Agenda 2030. Delegationen ska bland
annat göra en kartläggning och bedömning av i vilken utsträckning
som Sverige uppfyller agendans mål och delmål samt lämna förslag
till en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av
agendan. Alla svenska kommuner kommer alltså att behöva förhålla
sig till de åtagna målen i Agenda 2030 och börja implementera dem
i sina olika verksamheter. Vissa städer som exempelvis Malmö har
redan påbörjat ett arbete för att testa implementeringen av de
hållbara utvecklingsmålen.
Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver ta ställning till
regeringens åtaganden angående Agenda 2030 och på så sätt ge
kraft till det stora arbete som staden redan gör inom hållbar
utveckling.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Dokument nr 100
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade den 15 december att
överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:
Stadsdelsnämnden ställer sig positiv till de grundläggande
reflektionerna och analyser som redovisas i förslaget till reviderad
översiktplan för Stockholms stad.
I samrådsförslaget till översiktsplan lyfts Spånga-Tensta
stadsdelsområde som ett område med stora utvecklingsmöjligheter.
Stadsdelsnämnden delar den bedömningen. Oavsett detta vill
nämnden påtala vissa frågor.
Otrygghet och gestaltning
Översiktsplanen påtalar att vissa områden i stadsdelsområdet kan
upplevas otrygga. Stadsdelen delar denna bedömning, men vill
dessutom påtala att den offentliga miljön i vissa områden i Tensta
och Spånga behöver utvecklas.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 126 (233)
Tensta
Centrala Tensta behöver utvecklas och ges möjlighet till ökad
kommersiell service till exempel i form av resturanger, caféer och
butiker för att öka attraktiviteten av området. För att nå målet om ett
Stockholm som håller samman måste dessutom upprustning av
befintlig bebyggelse och den offentliga miljön i Tensta prioriteras
högt. Om den kommersiella servicen ökar kan det resultera i en
ännu mer levande och trygg stadsdel.
Bromsten
Bromsten är ett prioriterat område med stora
utvecklingsmöjligheter. Stadsdelsnämnden stödjer det arbetet som
pågår i omvandlingen av Bromsten från industriområde till
blandstad.
Lunda
Stadsdelsnämnden har inga ytterligare tillägg.
Solhem, Flysta och Sundby
Spånga centrum är ett område som kan utvecklas och
stadsdelsnämnden är positiv till att tillgängligheten till parker och
parkkvaliteter i centrala Spånga stärks. Spånga station är dock en
knutpunkt för lokaltrafiken där det rör sig mycket människor och en
plats som upplevs otrygg och otrivsam.
Sammanfattningsvis bör, för att hela stadsdelsområdet ska utvecklas
och vara en trygg plats för alla, utbudet av restauranger, serveringar,
nöjen, kultur, idrott och evenemang öka. Allt för att skapa rörelse i
området på tider som normalt upplevs som otrygga.
Bostadsförsörjning
Trångboddhet och otrygga boendeförhållanden är ett stort problem
främst i Tensta. Svårigheten att hitta en bostad och att få ett
förstahandskontrakt har lett till en marknad med andra- och
tredjehandskontrakt och att kriminella personer är ”egenutnämnda
bostadsförmedlare”. För att minska trångboddheten måste fler
bostäder byggas och i olika upplåtelseformer. Olika typer av
bostäder kan öka möjligheten till bostadskarriär och minska
segregationen.
En väl fungerande bostadsmarknad är också grundläggande för
näringslivsetableringar. Spånga-Tensta har i jämförelse med andra
stadsdelar inom Stockholms stad en hög andel öppet arbetslösa och
särskilt bland unga män och kvinnor. Fler arbetstillfällen behöver
skapas i stadsdeslområdet och möjligheter till utbildning och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 127 (233)
komptensutveckling. Nya arbeten behövs inom såväl kvalificerade
som icke-kvalificerade yrken.
Enligt befolkningsprognosen kommer Spånga-Tensta att växa med
9 140 personer fram till år 2025. Detta ställer krav på att fler
bostäder byggs, men också nya förskolor och skolor som kan
tillgodose behoven.
Översiktsplanen bör lägga stor vikt vid att använda
utbyggnadsstrategin som ett verktyg för att knyta ihop bostäder
infrastruktur, grönstruktur, främja kultur, idrott och näringsliv,
skapa konkurrenskraft, minska sociala skillnader och bevaka
demokratifrågorna.
Grönområden
Utveckling av grönområden för promenader, lek, picknick, idrott,
och annan rekreation är särskilt viktigt i denna stadsdel för att
främja möten mellan människor och ge möjlighet till en meningsfull
fritid. Stadsdelen vill därför värna om Spånga-Tenstas gröna värden
och utveckla och säkra stadsdelens grönstruktur och
ekosystemtjänster.
Transporter
Översiktplanen bör ta stor hänsyn till riksintressen såsom järnväg,
E18, samt E4 då Spånga och Lunda industriområde bör kunna
erbjuda omlastningsmöjligheter och kringliggande vägnät ska
planeras och effektiviseras mycket väl för att ge en på sikt hållbar
trafiksituation i stadsdelen.
Stadsdelsnämnden ser gärna att översiktsplanen fokuserar på
stadens gång, cykel och kollektivtrafik som bör bindas samman för
att ge en optimal och varierad möjlighet att transportera människor,
tjänster, gods och varor inom stadsdelen och övriga Stockholm.
Vatten och markanvändning
Översiktsplanen har ett ansvar att begränsa risker kopplade till
markanvändningen. Det är viktigt att rusta stadsdelen för
klimatförändringar när nederbörd och temperaturförhållanden
ändras. Det behövs långsiktiga strategier, innovativa och
övergripande lösningar d.v.s. en dagvattenhantering som omfattar
större sammankopplande områden för att det inte blir fokus på dyra
punktlösningar.
Ett av stadsdelens vattendrag är Bällstaån. Bällstaån rinner upp i
Järfälla kommun och sträcker sig vidare längs med järnvägsspåret i
Barkarby, Lunda, Spånga idrottsplatts, Sundby och vidare ned i
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 128 (233)
Bromma stadsdel. Ur ett miljö-och samhällsperspektiv är det viktigt
att ån säkerställs för höga flöden samt att markförändringar inte
ökar vattenflöden eller föroreningsgraden i Bällstaån.
Dagvattenfrågorna och det allt större och mer innovativa/tekniska
omhändertagandet av lokalt dagvatten från infrastruktur, byggnader
och andra platser behöver uppdateras och aktualiseras på samma
sätt och arbetas in i planer kopplade till översiktsplanen.
Digitalisering
Digitalisering är en central utveckling som påverkar samhällets
funktioner. Det nationella bredbandsmålet rörande fibernät, 3G eller
4G anslutning är uppnått i Stockholm. Uppkoppling, smarta
telefoner och e-handel förändrar dock konsumtionsmönster och det
ställer nya krav på infrastruktur och leveransmöjligheter.
Tre fokusområden Farsta, Skärholmen och Kista.
Spånga-Tenstas kommer att påverkas när Kista Science City
utvecklas och expanderar. Kista kommer att utveckla betydande
mötesplatser för vetenskap, innovation och teknik och här måste
Spånga-Tensta stadsdel om möjligt interagera. Stadsdelarna delar
bland annat infrastruktur såsom vägnät, kollektiva färdmedel och
grönområden. Utbyggnadsstrategin bör främja dessa kopplingar och
rörligheten mellan de två stadsdelarna och andra områden i
närheten.
Många nya arbetsplatser kommer att skapas i och runt Kista. Det
innebär en omfattande inpendling till stadsdelen bland annat via
Mälarbanan, Citybanan och Förbifart Stockholm. Bostäder,
innovativa mötesplatser, transporter och kommunal service kommer
att utvecklas. Planering för en effektiv och hållbar
transportinfrastruktur blir ytterst viktig.
Sammanfattningsvis vill stadsdelsnämnden framhålla vikten av att
skapa en sammanhållen stadsdel med välkomnande stadsmiljöer
som främjar möten mellan människor. Fler bostäder i olika
upplåtelseformer är väsentligt för att minska segregationen och öka
attraktiviteten för stadsdelen. Stadsdelsnämnden vill också
framhålla värdet av att översiktsplanen främjar kopplingar och
rörligheten mellan olika stadsdelar och främst med Rinkeby-Kista.
Södermalms stadsdelsnämnd
Dokument nr 377
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 129 (233)
Södermalms stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att som
svar på remissen i huvudsak hänvisa till vad som sägs i
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande samt därutöver anföra:
Stockholms expansion kommer, med nödvändighet, att i huvudsak
ske i ytterstaden. Samtidigt måste en hel del bostäder m.m. att
byggas på Södermalm de närmaste åren. Vi behöver också ta vår del
av ansvaret även om det är en grannlaga uppgift att förena olika
intressen. Förvaltningen har pekat på många av dessa
intressekonflikter.
Gränser är inte givna för evigt. En gång gick gränsen mellan stad
och land här på Södermalm längs med Ringvägen. Idag ser vi ofta
vattnet som det som delar. När vi nu bygger vid tullarna är det
därför viktigt att vi strävar efter att bygga ihop staden, minska
barriärerna.
En levande stadsdel måste ständigt utvecklas och förändras. Ett
utmärkt exempel på detta är programmet Södra Skanstull. Bostäder
och arbetsplatser på en yta som tidigare närmast var övergiven. När
vi hade förslaget på remiss ville vi bl.a. komplettera förslaget med
att också göra utomhusbadet avgiftsfritt. Kopplingen mellan
Årstaviken och Skanstull skulle förbättras betydligt. Nya bostäder
och kontor skulle kompletteras med en fin stadspark. Skanstull är
också ett tydligt exempel på tidigare trafikplanering som har skapat
barriärer. Det skulle vara möjligt att bygga mer om mindre utrymme
lämnas åt biltrafik, vilket i sin tur minskar de hinder som buller och
utsläpp för med sig. I en stad som kommer att växa är det angeläget
att utrymme prioriteras väl.
För de stockholmare som inte har råd med eget lantställe eller med
längre resor är naturen i stadens parker och Storstockholms gröna
kilar ovärderliga. För barn, äldre och rörelsehindrade måste naturen
finnas på nära håll. Av pedagogiska skäl behöver varje förskola och
varje grundskola tillgång till naturmiljöer. Av många skäl är därför
ett genomtänkt program för att anlägga, bevara och utveckla
grönområdena i Stockholm – vårt gemensamma vardagsrum
betydelsefullt för att skapa ett gott och mera jämlikt samhälle, ett
Stockholm för alla.
Södermalms parker är en regional tillgång som även utnyttjas av
många som inte bor i stadsdelen. På samma utnyttjar Söderborna
grönområden i andra delar av staden och regionen, vilket betyder att
det är viktigt för Södermalmsborna med ett tydligt regionalt
perspektiv på grönområdena – rätt hanterat går en sådan ambition
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 130 (233)
väl att förena med ett ökat bostadsbyggande både regionalt och på
Söder.
När befolkningen växer och bebyggelsen breder ut sig ökar behovet
av en mera aktiv politik. Vi behöver anlägga nya parker, tillföra nya
inslag och anläggningar, och vi behöver en mera genomtänkt och
aktiv skötsel – både fler utegym och fler groddammar. För att
upprätthålla områdenas kvaliteter måste vi räkna med ökade
kostnader för skötsel och underhåll.
Södermalms stadsdelsförvaltnings förslag till yttrande:
Översiktsplanen är ett omfattande dokument som visar på höga
ambitioner kring Stockholms utveckling. Förvaltningen anser att
översiktsplanen är mycket välskriven men att den är mer utformad
som en vision än som ett arbetsredskap för stadens förvaltningar.
Förvaltningen saknar till exempel mer tydliga planeringsriktlinjer i
översiktsplanen. Att bygga så tätt och så mycket under relativt kort
tid som anges i planen kan medföra en mängd problem och
intressekonflikter. Dessa borde analyseras tydligare i
översiktsplanen och riktlinjer ges för till exempel motsättningen
mellan täthet och biologisk mångfald.
Den utbyggnadsstrategi som redovisas i översiktsplanen ger inte
heller enligt förvaltningens uppfattning några tydliga riktlinjer. Det
kan innebära en risk för att staden får svårt att styra byggandet i
önskad riktning. Förvaltningen saknar också riktlinjer för
användningen av stadens alla vattenområden. Översiktsplanen
överlåter därmed ett stort ansvar till den kommande fördjupade
områdesplaneringen.
I översiktsplanen beskrivs att Stockholm uppskattas för sina
attraktiva stadsmiljöer och närhet till parker och att detta är viktigt i
allt stadsbyggande. Förvaltningen instämmer i detta, men tror att det
krävs tydligare beskrivningar och riktlinjer för hur dessa tillgångar
ska bevaras och utvecklas för att alla aktörer inom staden ska kunna
arbeta åt samma håll.
Det skulle vara värdefullt enligt förvaltningens uppfattning, att
utveckla riktlinjer för ett naturanpassat och hållbart byggande, till
exempel användning av miljövänliga och hållbara material och
anpassning i möjlig mån till befintlig terräng istället för sprängning.
Förvaltningen saknar också riktlinjer för hur tät staden ska tillåtas
bli, med tanke på i första hand stadens parker och offentliga rum.
Hur många boende/besökare tål de per kvadratmeter och hur stor
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 131 (233)
andel park och offentliga rum bör staden ha för att tillgodose allas
behov? I nu gällande översiktsplan finns hänvisningar till
parkprogram 2005-2009, där till exempel minimiavstånd från
bostad till parker och grönområden definieras.
Förvaltningen vill också påpeka att fler människor och fler
evenemang i stadsmiljön ger större trängsel och slitage. Budget för
investering, drift och underhåll av offentliga ytor måste därför gå i
paritet med ett ökat besökstryck för att kunna bevara och utveckla
trivsamma och ändamålsenliga stadsmiljöer i enlighet med
översiktsplanens intentioner.
Förvaltningen vill också framföra att det är viktigt att det finns med
ett tydligare äldreperspektiv i översiktsplanen. I kapitlet
”Utgångspunkter under rubriken ”Planering för alla
samhällsfunktioner” nämns skolor, förskolor och idrott men inget
om träffpunkter eller boenden för äldre. I avsnittet om
stadsbyggnadsmålet ”En växande stad” räknas en rad olika
nödvändiga samhällsfunktioner upp under rubriken ”En väl
fungerande stad” men även här saknas vård- och omsorgsboenden.
Förvaltningen vill också påpeka att det i planen saknas en tydlig
redogörelse över stadens övriga styrdokument, kopplade till
översiktsplanen.
Förvaltningen anser att bilagan ”Riksintresse enligt miljöbalken”
beskriver intressekonflikter samt ger många, tydliga och bra
riktlinjer. Vi ser dock få kopplingar mellan texten i denna bilaga
och översiktsplanens huvudtext. Översiktsplanen skulle bli tydligare
och mer användbar om mer av tankarna i bilagan togs upp som
riktlinjer för kommande arbete med stadens utbyggnad.
Vidare förutsätter förvaltningen att de synpunkter och
frågeställningar som tas upp i bilagan ”Konsekvensbeskrivning”
kommer att arbetas in i slutversionen av översiktsplanen.
Synpunkter på ”Södermalm – utvecklingsmöjligheter”
I den karta i översiktsplanen som beskriver
stadsutvecklingsmöjligheterna, ser förvaltningen att nästan hela
Södermalm är markerat som "område där kompletteringar kan
prövas". Förvaltningen skulle gärna se ett tydliggörande av vad som
kan tillåtas att byggas, och hur, inom detta område, som ingår i
riksintresset ”Stockholms innerstad med Djurgården”. Det gäller till
exempel hushöjder, täthet, minimimängd grönytor och så vidare.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 132 (233)
Texterna under avsnittet om utvecklingsmöjligheter på Södermalm
ger mycket litet vägledning om vad eventuella kompletteringar
skulle kunna innebära. Det gäller till exempel stycket om
Reimersholme och Långholmen som bara beskriver områdena som
de ser ut idag. Här är naturligt att ställa frågor om det
överhuvudtaget kan/bör byggas här och om vad platserna tål. I detta
stycke står också att kajer och badplatser kan utvecklas.
Förvaltningen anser att dessa öars kajer och stränder inte tål stora
förändringar. I den nya parkplanen för Södermalm, som tas fram
under 2017, kommer detta att beskrivas.
Vidare saknar förvaltningen en beskrivning och värdering av
Södermalms ursprungliga topografi och de kvarvarande
bergsforma-
tionerna, vilka är ovärderliga för förståelse av stadens ursprung och
framväxt. Det saknas även en djupare analys kring naturelement,
befolkningstäthet, sociotoper med mera över hela stadsdelsområdet.
Förvaltningen anser det är mycket viktigt att behålla
stadsdelsområdets parker intakta för att inte besökstrycket på de
enskilda parkerna ska bli för stort. Södermalms parker används inte
bara av stadsdelens boende utan också av många barn och vuxna
från andra stadsdelar samt turister/besökare. Parkerna har också en
stor betydelse för att tillhandahålla ekosystemtjänster, till exempel
omhändertagande av ökade nederbördsmängder och för
temperaturutjämning.
Ringvägen föreslås i översiktsplanen omvandlas till en stadsgata.
Förvaltningen anser att Ringvägen redan är en stadsgata. Här finns
visserligen utrymme för viss förtätning men stor hänsyn måste tas
till stadsrummets funktion, stil och historiska proportioner.
Ringvägen är ett mycket viktigt element i riksintresset ”Stockholms
innerstad med Djurgården” och tål därmed inte några större
förändringar.
En stadsutveckling i Södra Skanstullsområdet anser förvaltningen
vara mycket positivt. Förvaltningen ser också en omvandling av
Stadsgårdsleden, Söder Mälarstrand och Masthamnen som något
positivt men vill påpeka risken att förvanska riksintresset
”Stockholms innerstad med Djurgården”. Det gäller framför allt den
stora förkastningsbranten, som är en för Stockholm karaktäristisk
landform, vars mäktiga siluett syns från de norra
innerstadsstadsdelarna och berättar stadens historia ända från
forntiden. En bebyggelse här riskerar att skymma bergsformationen
samt förändra skala och karaktär avsevärt. Söder Mälarstrands
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 133 (233)
västra delar utgör också en viktig ekologisk
spridningsmöjlighet/korridor.
Vad gäller tunnelbanan etableras den även i Hamnarby sjöstad med
station vid Luma. Gullmarsplan får en ny uppgång vid Mårtensdal.
Båda stationerna förbättrar kommunikationerna till Hammarby
Sjöstad avsevärt.
I översiktsplanen anges att ”Cykeltrafikens tillgänglighet och
framkomlighet är av hög prioritet, särskilt på sträckor som idag har
höga flöden.” Förvaltningen anser att det är viktigt att ge
cykeltrafiken bra förutsättningar men vill påpeka att cykeln är ett
fordon, som inte kan tillåtas ta plats i stadsmiljön på de gåendes
bekostnad. Det är särskilt viktigt att omtyckta och välfrekventerade
promenadstråk genom parker och längs stränder får vara trygga och
oexploaterade platser för de människor i alla åldrar som använder
dem för att promenera, jogga, leka och så vidare. Detta blir ännu
viktigare då trycket på de gröna ytorna ökar vid den förväntade
befolkningstillväxten. Cykelbanor i innerstaden bör i första hand
tillskapas på ytor som idag är avsedda för bilar och inte ta värdefull
parkmark i anspråk.
I översiktsplanen anges att Hammarby Sjöstad behöver
kompletteras med förskolor och skolor. Statistiken visar att antalet
förskolebarn kommer att minska i stadsdelen under några år
framöver. Förvaltningen ser just nu bara behov av fler skolor i
stadsdelen medan förskolebehovet är tillgodosett för närvarande.
Inom stadsdelsområdet behöver planprocesser starta inom några år
för komplettering av vård- och omsorgsboenden för äldre. Enligt
äldreförvaltningens ”Boendeplan 2017 med utblick mot 2040”
kommer det inom innerstaden att bli en ökning av behovet av så-
dana boenden efter 2026.
Både ur ett helhets- och stadsdelsperspektiv vill förvaltningen
nämna vikten av att tillgodose ett varierat utbud av bostäder och
därmed även hyresrätter med hyresnivåer så att boende kan betala
hyran inom ramen för egna inkomster.
Kartan över stadsutvecklingsmöjligeter, som ligger sist i
översiktsplanen, är informativ och innehållsrik men något svårläst
på grund av för liten text och svårtydd på grund av skalan. Den
behöver kompletteras med grannkommunernas namn. Det vore även
bra om ”Stockholms gröna infrastruktur” syntes tydligare på kartan.
Den gröna infrastrukturen är viktig att bevara och förbättra och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 134 (233)
borde därför ha en egen färg som är lätt att se på kartan. De gröna
kilarna bör också markeras tydligt och presenteras med sina namn.
Älvsjö stadsdelsnämnd
Dokument nr 381
Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att överlämna
stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen samt
bifoga synpunkt från funktionshinderrådet.
Stadsdelsförvaltningens förslag till yttrande:
Inledning
En ny översiktsplan är av strategisk betydelse eftersom stadens för-
utsättningar har ändrats mycket sedan den nuvarande översikts-
planen, som kallas Promenadstaden, arbetades fram. Befolkningen
ökar snabbare än förväntat och frågor om social hållbarhet och
klimatanpassning lyfts fram mer än tidigare. Förvaltningen anser att
innehållet i den nya översiktsplanen i huvudsak är bra, men att delar
av den behöver förtydligas för att översiktsplanen ska bli mer
användbar som ett styrdokument.
Förvaltningen saknar ett avsnitt med bakgrund till förslaget till ny
översiktsplan, hur den förhåller sig till tidigare översiktsplaner. Vid
aktualitetsprövningen av Promenadstaden 2014-2015 konstaterade
kommunfullmäktige att planen behövde uppdateras, och pekade på
ett antal frågor som behövde utvecklas i den nya planen. Det kan
vara intressant med en beskrivning av hur dessa frågor tillgodosetts.
Till den nuvarande översiktsplanen hör planeringsunderlaget Den
gröna promenadstaden respektive policyn Arkitektur Stockholm.
Det framgår inte om avsikten är att de ska inarbetats i förslaget till
ny översiktsplan, eller om några nya planeringsunderlag och tillägg
ska tas fram.
Mål för stadsbyggandet
Förvaltningen anser att målen är väl formulerade och ansluter till
stadens vision. Under stadsbyggnadsmålet En växande stad upp-
märksammas frågan om den regionala obalansen när det gäller
arbetsplatser. Det är positivt att det tas upp och förvaltningen har
tidigare framhållit behovet av fler företag i söderort, som de senaste
åren förlorat flera stora arbetsplatser. I förslaget till översiktsplan
anges att en viktig potential för kontor finns i innerstadsnära stads-
utvecklingsområden söder om staden. Förvaltningen anser att det
skulle behövas en mer utvecklad strategi för hur staden ska arbeta
med den regionala obalansen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 135 (233)
Detta mål innehåller också begreppet en väl fungerande stad, där
det kostateras att nödvändiga samhällsfunktioner också behöver
byggas ut när befolkningen växer, inte endast bostäder. Förvalt-
ningen anser att det är positivt att planen uppmärksammar behovet
av till exempel skolor, förskolor, parker och platser för idrott och
kultur, men vill även lägga till att inte heller särskilda boendeformer
får glömmas bort.
Under rubriken En sammanhängande stad beskrivs förslag till nya
stadsgator och stadsboulevarder. Det handlar om att omvandla över-
stora vägar till stadsgator kantade av ny bebyggelse, mer service,
verksamheter och en bättre stadsmiljö. På motsvarande sätt skulle
flera av stadens större trafikleder kunna utvecklas till stadsboule-
varder kantade av ny blandad bebyggelse. Förvaltningen anser att
inriktningen med stadsgator och stadsboulevarder kan vara intres-
sant, som ett sätt att skapa stadsrum och mötesplatser utmed dessa
stråk. Men trots att de skulle kunna innebära stora förändringar av
stadsmiljön beskrivs de endast kortfattat i översiktsplanen.
Under denna rubrik behandlas också kollektivtrafiken och behovet
av tvärgående kollektivtrafik tas upp. Förvaltningen har tidigare
understrukit behovet av investeringar i mer spårtrafik till söderort,
såsom Spårväg Syd. Den ingår nu i Sverigeförhandlingen, men en
fortsättning av en spårväg österut från Älvsjö är ännu inte planerad.
Stadsbyggnadsmålet God offentlig miljö tar upp behovet av levande
lokala centrum. Förvaltningen saknar en redovisning av den inven-
tering av centrum som gjordes inför uppdateringen av översikts-
planen, från regionala tyngdpunkter till små lokala centrum.
Eftersom utvecklingen av de lokala centrumen är viktiga för både
social hållbarhet och ett transportsnålt samhälle skulle de behöva
finnas med i översiktsplanen.
Kartor
Det är mycket viktigt att en översiktsplan har bra kartor. Kartorna
på sidorna med stadsbyggnadsmålen saknar förklaring, och det är
oklart vad de avser att illustrera. Kartan som illustrerar utbyggnads-
strategin är mycket otydlig och svårtolkad. Den stora kartan med
stadsutvecklingsmöjligheterna längst bak i dokumentet är den vik-
tigaste kartan för översiktsplanen då den är en sammanställning av
den planerade markanvändningen. Tyvärr är den för liten så det går
inte att tydligt se utbredningen av de olika stadsutvecklingsområ-
dena och sträckningen av stadsgator och stadsboulevarder.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 136 (233)
Utbyggnadsstrategin och genomförande
Utbyggnadsstrategin i förslaget till ny översiktsplan är inte lika tyd-
lig som i den nuvarande översiktsplanen. Den innehåller inte längre
de nio tyngdpunkterna, där Älvsjö var en av dessa, och de samband
som skulle knyta ihop dem. Istället har ett antal stadsutvecklings-
områden pekats ut, med mycket stora respektive stora utvecklings-
möjligheter. Tre av dessa lyfts fram som fokusområden, Farsta,
Skärholmen och Kista-Järva, dit staden ska rikta sina planerings-
resurser och investeringar.
För övriga staden är strategin mer oklar. Där anges att det kan
finnas kompletteringsmöjligheter, men de får inte försvåra framtida
mer omfattande stadsbyggnadsinsatser. Markeringen för detta på
kartan är mycket otydlig. Planen anger att utvecklingsmöjligheter
finns även i villastadsdelar, där tätheten kan ökas längs centrala
stråk. Det framgår inte om centrala stråk är liktydigt med de stads-
gator som markerats på kartan. För Älvsjös del är det Älvsjövägen,
Folkparksvägen, Mickelsbergsvägen, Vantörsvägen och Sjätte-
novembervägen som har markerats.
Under rubriken Genomförande står det att dialogen med medbor-
garna är viktig, och att staden vill utveckla deras delaktighet. För-
valtningen vill här lyfta fram vikten av att ta fram program, när flera
exploateringar planeras i ett område. Då motverkas så kallad
”gluggplanering” genom att exploateringarna sätts in i ett samman-
hang och behovet av samhällsservice analyseras.
Ett programarbete startade 2012 för Älvsjö-Örby, men det är nu
vilande. För Solberga och Folkparksvägen finns behov av ett områ-
desprogram, eftersom där planeras för en kraftig förtätning, men
tyvärr finns inte några planer på att ta fram ett program. I förslaget
till översiktsplan beskrivs behovet av dialog med medborgarna
kring stadens planering. När ett områdesprogram tas fram ingår
alltid samråd, till skillnad från den områdesplanering som istället
har lanserats. Hur områdesplaneringen ska kommuniceras till med-
borgarna framgår inte.
Allmänna intressen
Denna faktadel i översiktsplanen är bra och intressant. Även här
skulle det dock kunna finnas några fler relevanta kartor, t.ex. ekolo-
giska kärnområden och spridningsvägar, samt områden i staden som
riskerar översvämning vid skyfall eller höjt vattenstånd.
I denna del av planen nämns på några platser i löptext andra styr-
dokument som är beslutade eller under utarbetande. För tydlighet-
ens skull bör dessa redovisas under en egen rubrik med aktuell sta-
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 137 (233)
tus och koppling till översiktsplanen. Grönare Stockholm nämns i
marginalen och en ny byggnadsordning i löptext. Andra aktuella
styrdokument som bör tas med är Strategisk inriktning för företags-
områden, och Riktlinje för centrumutveckling.
Sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser nämns
under avsnittet En socialt sammanhållen stad. Förvaltningen tycker
det är mycket positivt om dessa aspekter tas in i planeringen på ett
strukturerat sätt, men det kan utvecklas hur och när de ska använ-
das.
I avsnittet Näringsliv framhålls att den fortsatta utvecklingen av
stadens företagsområden är viktig. Här vill förvaltningen betona hur
viktigt det är att bostäder inte planeras nära de områden som ska
vara kvar som renodlade företagsområden. Både Älvsjö och Väst-
berga industriområden ligger i anslutning till markerade stads-
utvecklingsområden, och nya bostäder intill kan leda till att företag
med störande verksamhet måste flytta.
I avsnittet Grön och vattennära stad är en av planeringsinriktning-
arna att en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald ska
tryggas. Förvaltningen önskar att den ekologiska infrastrukturen
markeras på kartan med stadsutvecklingsmöjligheter. Där finns
gröna pilar där det behövs förstärkning av den gröna infrastruk-
turen. Men befintliga viktiga ekologiska kärnområden och sprid-
ningskorridorer har inte markerats. Istället har stadens alla grön-
områden markerats med att exploateringar i form av komplette-
ringar kan prövas även i dessa områden, vilket förvaltningen tycker
ser märkligt ut. Även Älvsjöskogen har av misstag fått denna mar-
kering, istället för att markeras som naturreservat.
Stadsdelssidorna
Det är positivt att man valt att i detta förslag till översiktsplan ta
med sidor som beskriver de lokala utvecklingsmöjligheterna i
respektive stadsdelsområde. Tyvärr saknar kartorna på dessa sidor
innehåll som stödjer texten. Här är det lämpligt att på kartan mar-
kera de utvecklingsmöjligheter som beskrivs i texten. Sidorna som
beskriver Älvsjö stadsdelsnämnds område är relativt kortfattade och
förvaltningen anser att de hade kunnat utvecklas betydligt innan de
skickades ut på remiss.
Kring Huddingevägen och Stockholmsmässan finns ett utveck-
lingsområde där ett programarbete startats, vilket dock är vilande
nu. Det kallas Älvsjö-Örby-området, och ibland missvisande södra
Älvsjö, men i texten benämns det inte alls, och det blir därmed
otydligt vad som avses. Vidare nämns de trafikleder som skulle
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 138 (233)
kunna utvecklas till stadsboulevarder, men det begreppet används
inte här och det framgår inte varför Åbyvägen inte finns med.
I villaområdena nämns ett antal huvudgator som kan utvecklas med
ny och blandad bebyggelse. Förvaltningen anser att den inrikt-
ningen kan vara intressant, men resonemanget kring detta utvecklas
inte och förvaltningen kan inte ta ställning till vad det skulle inne-
bära för stadsmiljön i de delarna av Älvsjö. Det är inte heller klart
om dessa gator ska räknas in i det nya begreppet ”stadsgator”.
Älvsjövägen och Folkparksvägen är däremot markerade som stads-
gator på den stora kartan. Förvaltningen anser det som mycket po-
sitivt om Älvsjövägen kan utvecklas till en mer stadsmässig miljö, i
stället för den trafikled den är idag. En utveckling till stadsgata
skulle sannolikt minska barriäreffekten av Älvsjövägen. Här har vi
också utbyggnad av skolor och förskolor. Utvecklingen av Folk-
parksvägen kan nog också bli bra, men där anser förvaltningen att
det behöver tas fram ett program för hela området.
Synpunkt från Älvsjö stadsdelsnämnds funktionshinderråd:
Rådet har tagit del av ärendet och vill framhålla att det ställer sig
bakom de synpunkter som kommunstyrelsens råd för
funktionshinderfrågor framfört i protokoll daterat 2016-1-05, § 8.
Östermalms stadsdelsnämnd
Dokument nr 372
Östermalms stadsdelsförvaltning beslutade den 2 februari 2017 att
besvara remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Östermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande:
Förvaltningen anser att dokumentet ger en god bild av vilka
utmaningar staden står inför och dess strategier för framtiden.
Vägledning för hur målen ska uppnås behöver dock enligt
förvaltningen utvecklas, kompletteras och förtydligas för att fungera
som styrdokument för nämnde och bolag. Även kartor och figurer i
dokumentet är otydligt presenterade och behöver förbättras för att
de ska fungera som planeringsunderlag.
Utgångspunkter - utmaningar, nya kunskaper och trender.
På flera ställen i dokumentet och inom olika fackområden beskrivs
behovet av kommunöverskridande eller regionalt samarbete. Denna
typ av arbete och dokument finns inom RUFS (Regional
utvecklingsplan för Stockholm), Mälardalsrådets Storregionala
systemanalys samt att vissa stora infrastrukturprojekt beskrivs i
Nationella transportplanen och Länstransportplanen. Referenser till
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 139 (233)
dessa dokument och samarbeten saknas till stora delar i
översiktsplanen.
Förvaltningen anser att digitaliseringsfrågan inte är oproblematisk
ur ett demokratiskt perspektiv. Det bör beskrivas hur staden avser
att tillgodose att alla får tillgång till den information och de
kontaktkanaler som digitaliseringen erbjuder. Det finns många äldre
men också intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta, barn samt
vuxna med annan kultur- eller utbildningsbakgrund, som inte har
tillgång till den digitala arenan. Deras behov av sina demokratiska
rättigheter måste säkerställas.
Allmänna intressen
En socialt sammanhållen stad
Förvaltningen anser att det är problematiskt att antalet platser i
staden där personer från olika etniska och socioekonomiska grupper
möter varandra i vardagen blivit färre, vilket också nämns i planen.
Parker är just en sådan plats där möten sker. I de centrala
stadsdelarnas parker möts människor från stadens, regionens,
Sveriges och världens alla hörn. Denna aspekt, parkernas socialt
värdeskapande nytta, förtjänar att uppmärksammas mer. I de
centrala stadsdelarna är det utifrån detta resonemang av yttersta vikt
att en förtätning i bebyggelsen inte sker på parkernas och de
offentliga ytornas bekostnad. Noggranna konsekvensanalyser måste
föregå varje sådant ingrepp, så att innerstadsbornas fortsatta tillgång
till parker och offentliga rum säkerställs.
Förvaltningen anser att vikten av det offentliga rummet, centrum,
gator, torg och parkernas betydelse för demokrati, folkhälsa, jämlikhet
och integration bör förtydligas.
Trafik och mobilitet
Förvaltningen anser att det inte främst är ökade resmöjligheter som
ska eftersträvas utan en ökad tillgänglighet till den service
medborgarna efterfrågar. Detta kan åstadkommas t.ex. genom
åtgärder som mobila återvinningsstationer och flera lokala
servicepunkter.
Det framgår på flera ställen att Stockholms stad är angelägen om
och inser vikten av en god kollektivtrafik för att nå målen om en
socialt och ekologisk hållbar stad. Tunnelbanan är det överlägset
största transportmedlet i de centrala delarna och utan den skulle
transportsystemet inte fungera, men bussarnas roll kan på inget vis
negligeras. I översiktsplanen bör det preciseras tydligare att staden
avser att verka för ökad framkomlighet för kollektivtrafik i ytläge
genom prioritering i gatumiljön och trafikljus. I stadens centrala
delar är framkomligheten på vägnätet stundtals mycket dålig. Detta
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 140 (233)
drabbar även kollektivtrafiken i gatunivå som fastnar i köerna,
sänker dess hastighet till nära gångfart och gör den mindre attraktiv.
Enligt förvaltningen bör formuleringen om insatser för prioritering
samt fredad mark i gaturummet för kollektivtrafik vid
nyexploatering vara skarpare.
Grön och vattennära stad
Avsnittet tar upp de frågor som förvaltningen särskilt vill värna vad
gäller parker och grönytor i den tätbebyggda innerstaden.
I stadens centrala delar har parkerna idag ett mycket högt besökstryck
av boende, besökare samt förskolor och skolor, som ibland har små
och ibland till och med helt saknar lekplats eller grönyta intill
skolbyggnaden. Barn i innerstaden har inte tillgång till större
sammanhängande naturområden på samma sätt som de som bor i
förorter, har inte heller alltid möjlighet till enkel och spontan utelek på
det sätt som t.ex. villaboende med egen tomt kan erbjuda. De riskerar
därför att vistas mer inomhus och bli mer stillasittande i sin vardag.
Tillgängliga och välfungerande parker är därför viktigt i stadens mest
tätbebyggda delar. När ytorna är för små tenderar flickor att bli mer
stillasittande än pojkar och drabbas därför extra svårt av små
skolgårdar.
I de fall där en bra skolgård inte är möjlig att skapa behöver
intilliggande grönytor säkerställas och förstärkas. Förvaltningen ser
gärna ett ökat fokus på stadsodling och utnyttjande av tak och
terrasser samt vertikala ytor för grönska och parker som finns
beskriven i stadens dokument Ett grönare Stockholm. Detta är
speciellt viktigt i de centrala stadsdelarna där antal kvadratmeter
grönyta per invånare redan i dag är låg. Parker på tak kan erbjudas
både i stadens egen regi, genom att utnyttja det egna
fastighetsbeståndet, samt genom anvisningar i detaljplaner vid
nybyggnation.
Enligt förvaltningen behöver ekosystemtjänster som uttryck
beskrivas tydligare, både dess innebörd och dess betydelse för
stadens resiliens.
Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver kompletteras med
tydliga kartor som anger var i staden det råder brist på grönytor och
var det är viktigt att gröna ytor värnas och pekar ut var de gröna
sambanden behöver förstärkas.
Lokala utvecklingsmöjligheter - Östermalm
Då Östermalm växer i snabb takt vill förvaltningen framhålla att det
är viktigt att Kungliga Nationalstadsparkens gränser respekteras och
att dess unika miljöer bevaras i samband med att ny bebyggelse
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 141 (233)
planeras. Parkens betydelse ökar i och med att stadsdelsområdet får
fler invånare vilket gör att trycket på de befintliga parkerna och
grönområdena växer. Inom Kungliga Nationalstadsparken är det
också viktigt att insatser för att stärka de ekologiska sambanden
mellan norra och södra Djurgården genomförs.
Vad gäller Hjorthagen anser förvaltningen att det är viktigt med
goda kommunikationer till och från stadsdelen, då inflyttningen är
stor till följd av stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden. En
välfungerande kollektivtrafik och goda möjligheter för cykel- och
gångtrafik är dessutom av extra stor betydelse här eftersom Norra
Djurgårdsstaden är en miljöprofilsstadsdel och att möjligheten för
de boende att ha egen bil här därför är begränsad. I Norra
Djurgårdsstaden finns en god grönplanering av ett stort antal parker
och lekplatser men förvaltningen vill trots detta framhålla vikten av
att även värna och bevara den befintliga Hjorthagsparken. Parken
har ett stort rekreationsvärde för boende i närheten och är en viktig
del i de ekologiska sambanden i området.
Förvaltningen anser också att det är viktigt att insatser görs för
minskade utsläpp på Västra Valhallavägen för att planerna som
finns för stadsutveckling där ska kunna genomföras. Att 700 nya
bostäder byggs i detta centrala läge, i närheten av både Stockholms
universitet och Kungliga Tekniska högskolan, skulle bland annat
bidra till att staden kan uppnå sitt bostadsmål.
Övrigt
Förvaltningen vill framföra att begreppet Stockholm inledningsvis
bör definieras och därefter användas konsekvent. Det används nu
synonymt för Stockholms stad och för Stockholmsregionen.
I konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen framförs flera
synpunkter som också förvaltningen vill lyfta. Det är:
- Att jämställdhetsperspektivet skulle kunna bli ännu tydligare
genom att se till fördelningseffekterna av investeringar i
infrastruktur och förbättrade transporter.
- Att det är tveksamt om bebyggelseutvecklingen leder mot målet
om en socialt mer blandad och rättvis stad om
utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att utvecklingen av mark
och vatten till stor del ska ske på marknadens villkor. Hur
utbyggnadsstrategins fyra delar ska vägas mot varandra beskrivs
inte, men förvaltningen anser att analysen är korrekt att det är
tveksamt i vilken mån utvecklingsinsatser kommer att riktas mot
de delar i staden med de största socio-ekonomiska behoven.
Utredarna skriver ”Nyproducerat boende är i regel dyrt oavsett
upplåtelseform och kan bara efterfrågas av socio-ekonomisk
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 142 (233)
starka grupper” och ”planförslaget tydliga ställningstagande att
stadsbyggande ska ske inom ramarna för
marknadsförutsättningarna bedöms inte förbättra situationen för
resurssvaga grupper”.
- Att gaturummet bör utformas inte enbart för att lösa
transportbehoven utan också för att vistas i, vilket skapar
förutsättningar för nya möten mellan människor.
- Att planens effekter för grönstrukturen bedöms som små
eftersom inriktningen i första hand är att tillföra ny bebyggelse
genom komplettering av existerande områden. Utredarna skriver
”I planförslaget bör det framgå hur skol-och förskolemiljöer samt
andra offentliga rum ska utformas och lokaliseras för att
säkerställa en god offentlig miljö för barn att vistas och röra sig i.
Detta saknar helt i den nuvarande versionen av planen.
Utställningsversionen bör kompletteras i detta avseende, i linje
med innehållet i FN:s barnkonvention.” och ”Förändringar i
mobilitet och framkomlighet i samband med byggnation kommer
generellt sett drabba barn i större utsträckning än vuxna, då de är
en känsligare grupp med små eller inga möjligheter att välja
andra platser för utomhusvistelse” och slutligen ”Den generella
bedömningen är att planförslaget inte lyfter barnperspektivet i
den utsträckning som är nödvändigt för att den kommande
planeringen ska bidra till att skapa hälsosamma och trygga
vistelsemiljöer för barn.”
- Att ”Planens negativa konsekvenser för naturmiljön bedöms bli
begränsade” betyder att de trots allt är negativa. ”Planen saknar
uttalade mål eller vägledningar för hur fysisk planering och
stadsutveckling kan stödja miljöeffektiva livsstilar eller
verksamheter, med sikte på minskad resursförbrukning”. Den
samlade bedömningen om planen är, enligt utredarna, att
”planeringsinriktningarna är relativt få och i flera fall generellt
formulerade och att flera viktiga frågeställningar i löptext inte
återfinns i ställningstaganden varför risken är att intentionerna
inte kommer till uttryck i den efterföljande planeringen.
Planering endast driven av de fyra stadsbyggnadsmålen riskerar
att inte tillräckligt väl tillgodose de allmänna intressen som
identifierats med konsekvensen att lagkrav inte klaras”.
- Förvaltningen anser också att utredarna borde fått tillgång till allt
material i tid för att kunna bedöma helheten. Den
konsekvensbeskrivning som nu föreligger omfattar inte bilagan
om Riksintressen eller den del av översiktsplanen som beskriver
de lokala utvecklingsmöjligheterna.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 143 (233)
Exploateringsnämnden
Dokument nr 386
Exploateringsnämnden beslutade den 2 februari att besvara
remissen i enlighet med exploateringskontorets tjänsteutlåtande.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande:
Generella synpunkter
Exploateringskontoret välkomnar förlaget till ny översiktsplan för
Stockholm. Det är nödvändigt att formulera en ny plan som är
anpassad för att nå målen i Vision 2040 och att peka ut strategier för
att nå dessa.
Kontoret konstaterar att föreliggande förslag till översiktsplan är ett
övergripande dokument som på ett bra sätt beskriver stadens vision
och hanteringen av de utmaningar staden står inför.
Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument som ska gälla
under lång tid framöver. En viss risk finns i att de delar som är
hämtade direkt ur stadens budgetdokument snabbt blir inaktuella.
I den nu gällande översiktsplanen från 2010 ska urbana kvaliteter
tillskapas genom en satsning på lokala tyngdpunkter. Exploaterings-
kontoret arbetar för närvarande utifrån dessa förutsättningar. I
förslaget till ny översiktsplan har istället tre fokusområden pekats
ut. En fråga är vad denna nya inriktning innebär i förhållande till
gällande översiktsplan och hur dessa ska förhålla sig till varandra.
Kontoret kan också konstatera att stadsbyggandet i dagsläget sker
över i stort sett hela staden. Med tanke på översiktsplanens långa
giltighetstid är det angeläget att kortsiktighet undviks och att
utrymme ges för nya behov som uppstår över tid. Om ett fåtal
områden utses för särskilda satsningar är det än viktigare att betona
att utvecklingen kommer att behöva ske i hela staden.
Kontoret anser vidare att det regionala perspektivet inte i tillräckligt
stor utsträckning finns beskrivet annat än i generella ordalag.
Det är svårt att i den nya översiktsplanen hitta vägledning för hur
prioriteringar och avvägningar ska göras vad gäller rekreativa och
ekologiska gröna värden.
Inledning
Under rubriken klimatutmaningar för stadsbyggandet sägs att ny
bebyggelse ska planeras med en täthet så att gång-, cykel- och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 144 (233)
kollektivtrafik blir de självklara valen. ”Det innebär i princip att
infrastruktur, på samma yta som idag, ska kunna transportera fler
människor och mer gods utan försämrad kvalitet.” Vad denna
slutsats grundas på framgår inte. Kontoret konstaterar att fler
människor och mer gods innebär ökat transportarbete vilket kan
komma att ställa ökat anspråk på yta.
I inledningen bör även de stadsutvecklingsområden som drivs med
hållbarhetsfokus nämnas, som till exempel Norra Djurgårdsstaden,
liksom något om metod- och kunskapsutveckling.
Mål för stadsbyggandet
I översiktsplanen finns ett avsnitt om att omvandla breda trafikleder
till stadsgator, som bidrar till såväl nya bostäder som fler offentliga
rum. Att omvandla breda trafikleder till stadsgator är inte helt
okomplicerat. Hanteringen av farligt gods är en av de frågor som
behöver utredas närmare.
Vissa av de trafikleder som pekas ut är klassificerade som
riksintressen, bland annat Nynäsvägen och Huddingevägen. I dessa
fall riskerar statliga intressen att påverka stadens möjligheter till
utveckling.
2013 års Stockholmsförhandling kommer att kräva ytterligare
satsningar på nya bostäder i Söderort, utöver de som redan finns i
pågående planer och program.
Utbyggnadstrategi och genomförande
En av de fyra utvecklingsstrategierna är att ”Tillvarata långsiktig
stadsutvecklingspotential”. Kontoret tolkar detta som om att det
större perspektivet ska finnas med när mindre projekt genomförs,
genom att i större utsträckning arbeta med program och
områdesplanering. Det vore bra om man i översiktsplanen kunde
definiera vilka olika arbetssätt det finns att tillgå i det större
perspektivet. Även förenklade metoder för att säkerställa att
stadsutvecklingspotential tillvaratas behöver definieras och
beskrivas.
I förslaget till ny översiktsplan nämns stadens nya markanvisnings-
policy. I markanvisningspolicyn beskrivs stadens olika sätt att
fördela den mark som staden äger till bygg-intressenter. Policyn
syftar till att säkerställa förutsättningar för ett effektivt, ekonomisk,
varierat och kvalitativt bostads-byggande. Policyn säkerställer
också att ekonomiska resurser frigörs för kostamma investeringar i
allmän plats. Bygg-intressenter måste också ges förutsättningar att
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 145 (233)
producera bostäder som kan efterfrågas av alla invånare i staden.
Det är därför viktigt att stadens markanvisningspolicy balanserar de
olika behov som finns.
I förslaget till ny översiktsplan beskrivs möjligheten med
markanvisningspolicyn ur ett begränsat perspektiv. Avsnittet om
markpolitik och markanvisningspolicy bör därför helt utgå ur
förslaget till ny översiktsplan.
Allmänna intressen
Att bygga 140 000 nya bostäder ställer höga krav på att stadens
tekniska infrastruktur, system och anläggningar för vatten, avlopp,
energi, avfall och vägar, har kapacitet och teknisk funktion som
svarar upp mot dessa högt ställda mål. Det är angeläget att de
ledningsägande bolagen aktivt deltar i planeringen för stadens
möjligheter att uppnå de högt satta bostadsmålen.
Det är viktigt att det inom staden finns en gemensam och tydlig
inriktning kring planeringen av den tekniska försörjningen. Den nya
översiktsplanen bör i större utsträckning resonera kring de
utmaningar som finns kopplade till den tekniska infrastrukturen.
Förutsättningarna och konsekvenser av en anpassning av
bostadsbyggandet för bättre utnyttjande av befintlig teknisk
infrastruktur bör studeras. Syftet förutom att säkerställa
volymmålen är även att begränsa omfattningen på stadens
investeringar.
Kontoret konstaterar att förslaget till översiktsplan saknar en
beskrivning av hur vägvalen påverkar stadens långsiktiga behov av
investeringar. En koppling till stadens investeringsstrategi saknas.
I översiktsplanen anges att stadens dagvattensystem inte är
dimensionerat för extrema regn. Det är viktigt att det finns ett
tydligt förhållningssätt till hur staden ska arbeta för att möta
klimatförändringarna med höga vattenstånd, mer regn och varmare
temperatur.
Större vikt bör enligt kontoret läggas på att skapa fungerande
kollektivtrafik. Den utbyggnad som planeras är en mycket stor
utmaning och utbyggnad av infrastruktur kräver samordning, inte
minst när det gäller kollektivtrafik. Där behöver forum utvecklas för
bättre samplanering mellan olika parter.
I det avsnitt som handlar om näringsliv och kompetensför-sörjning
anges att stadens planering bör utgå från den befintliga
företagsstrukturen i arbetet med att omvandla rena företags-
områden till blandade stadsdelar. I många fall kommer det vara
uppenbart att verksamheterna inte kommer att kunna kombineras med
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 146 (233)
bostäder. I andra fall kan det visa sig i ett senare skede att närboende
exponeras för miljöstörningar vilket får till följd att fortsatt verksamhet
på platsen blir svårhanterlig. En blandstad kan innebära att
verksamheter inte alltid kan utökas eller förändras enligt
verksamhetsutövarens behov och önskemål. Konflikten mellan
bostäder och störande verksamheter är därför något som borde lyftas
fram tydligare.
I kartan över företagsområden har Loudden och Energihamnen mest
troligt förväxlats. Att utveckla Energihamnen med bostäder är inte
aktuellt. Om Energihamnen ska finnas med på kartan borde också
Lövsta finnas med. Alternativt bör en ny karta tas fram som enbart
visar på platser för energiproduktion. Även Lövholmen saknas på
kartan.
E-handeln påverkar våra köpmönster som i sin tur påverkar våra
affärsgator, stadskärnor och köpcentra. En effektiv logistik är
avgörande för e-handeln. Flexibilitet är ett starkt ledord för att möta
de nya tiderna. Ett resonemang kring vilka konsekvenser denna
utveckling kan komma att få för staden bör finnas med i
översiktsplanen.
Vad gäller förskole- och skolgårdar är det viktigt att inte låsa sig
fast vid något särskilt tal avseende lekyta per barn. Det är viktigt att
i översiktplanen ytterligare trycka på att stadens parker också kan
utgöra ett viktigt komplement till förskole- och skolgårdar.
Lokala utvecklingsmöjligheter
Varje stadsdelsnämndsområde presenteras med olika
utvecklingsmöjligheter. Det hade varit bra om dessa var prioriterade
sinsemellan.
I de områdesvisa beskrivningarna av utvecklingsmöjligheter
överensstämmer inte beskrivningarna alltid med de aktuella
programmen och områdesplaneringen.
I till exempel programmet för Bagarmossen-Skarpnäck är
verksamhetsområdena utpekade att bevaras och ej tillåtas
omvandlas för bostäder för att värna de få arbetstillfällen som finns
inom Söderort. Programmet godkändes av stadsbyggnadsnämnden
2016-10-27. I översiktsplanen anges att omvandling ska tillåtas för
Skarpnäcks industriområde.
Fastighetskontoret
Dokument nr 362
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 147 (233)
Fastighetskontoret påverkas mer eller mindre på relativt många
punkter i översiktsplanens framtidsvision. Överlag anser kontoret
att översiktsplanen är väl genomtänkt och positiv för stadens
utveckling, bland annat genom att:
betona vikten av ökat förvaltningsövergripande samarbete i
projektens tidiga skeden,
skolor, förskolor och idrott ges särskild uppmärksamhet och
tidigt ska säkerställas i planarbeten,
belysa levande lokala centrum som en del av strategin för att
uppnå målet om en god offentlig miljö,
lyfta fram positiva egenskaper med ekosystemtjänster,
förorda vidare framtagande av vårdprogram för stadens
byggnader med höga kulturvärden,
i allt högre grad tillämpa stadens enprocentsregel,
låta underrepresenterade grupper komma till tals i
planeringsprocesser, exempelvis genom
barnkonsekvensanalyser,
bifoga en vägledning om hur staden avser tillgodose
riksintressen för kulturmiljövården.
Kontoret anser även att prioritering av barnens behov i
planeringsprocessen är positiv. Även om formuleringen att
förskolegårdar ska beaktas är något försiktig är detta ett steg i rätt
riktning.
För fastighetskontorets del är det även positivt att bostäder för
människor med särskilda behov tidigt säkerställs då kontoret vid
behov annars köper in bostadsrätter för exempelvis LSS-
verksamhet. Om sådana behov tidigare analyseras och
kommuniceras finns stora (samhälls)ekonomiska vinster att hämta.
Det vore vidare önskvärt med tydligare kartunderlag, i synnerhet de
kartor som berör stadsdelsnivå. Om en plats eller ett område anges i
texten ska denna/detta återfinnas på kartan. Vidare bör samtliga
kartor förses med skala och norrpil. Det är viktigt att staden gör
tydliga dokument som är lättförståeliga för allmänheten.
Gällande riksintresseområdena är det viktigt att värdekärnorna har
aktuella detaljplaner med bevarandebestämmelser eftersom
översiktsplanen inte är juridiskt bindande.
Sammantaget anser kontoret visionens och översiktsplanens
innehåll adekvat för den problemställning som presenteras.
Kommunikationsmässigt hade det kanske varit bra om kortare och
tydligare slogans med högre igenkänningsfaktor för
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 148 (233)
strategierna/målen utformats så att anställda inom staden,
medborgarna och satsande aktörer från näringslivet med lätthet vet
vad vi vill uppnå och hur vägen mot målet ser ut.
Kulturnämnden
Dokument nr 361
Kulturnämnden beslutade den 24 januari att utan eget
ställningstagande översända kulturförvaltningens remissvar och att
därutöver anföra:
Vi tackar för kulturförvaltningens remissvar och det arbete de utfört
och kommer att utföra i framtagandet av stadens nya översiktsplan.
Genom detta betonas vikten av kulturlivs- och kulturmiljöaspekter i
stadens översiktsplanering, både i befintliga och tillkommande
områden.
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande:
Allmänt om förslaget
Planens syfte och mål
Kulturförvaltningen tycker att översiktsplanens övergripande
målsättning är bra. Ett sedan tidigare beslutat högt mål för
bostadsbyggande de kommande 13 åren ska kombineras med social
hållbarhet, goda livsmiljöer och miljöhänsyn. Målbeskrivningarna
är överlag välformulerade och lyfter fram väsentliga värden och
möjligheter där kulturförvaltningen särskilt vill lyfta fram behovet
av levande stadsliv med utrymme för kultur och konst samt
stadsmiljöer med höga kvaliteter i utformningen av våra offentliga
rum.
Det är positivt att stadsplaneringens roll för att aktivt styra
utvecklingen i önskad riktning lyfts fram. Där är välgrundade
beslutsunderlag och en långsiktig planering viktiga inslag.
Förverkligandet av översiktsplanen kräver dock en fortsatt
samverkan inom Stockholms stad och med andra aktörer i
stadsutvecklingen. Inte minst med stadens invånare.
När de mer konkreta förslagen till strategier för att uppnå de
uppsatta målen presenteras blir det tydligt att vissa av målen är
motstridiga och att alla inte kan uppfyllas. Översiktsplanen ger dock
ingen vägledning om hur de olika målen och strategierna ska vägas
mot varandra när de är motstridiga.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 149 (233)
Brist på konkretion och ställningstaganden
Kulturförvaltningar delar den syn som framförs i konsekvens-
beskrivningen att förslaget till översiktsplan är alltför allmänt hållet
för att fungera som en tydlig vägledning i den kommande
planeringen. Framförallt gäller det de föreslagna utbyggnads-
strategierna och de redovisade utvecklingsmöjligheterna. Flera av
dessa bedöms motverka något eller några av de övergripande mål de
syftar till att uppfylla utan att det kommenteras. Utan tydliga
ställningstaganden blir konsekvenserna av översiktsplanen svåra att
bedöma.
Förslag
Inför utställning bör texterna fördjupas och konkretiseras i förslag
och avvägning mellan olika intressen för att översiktsplanen ska bli
ett användbart instrument i planeringen.
Som alternativt kan man i översiktsplanen ange att sådana
fördjupningar och konkretiseringar ska göras i mer avgränsade
områdesplaner eller områdesvisa fördjupningar av översiktsplanen
(FÖP).
Disposition
I tidigare översiktsplaner har de allmänna intressena kulturmiljö och
gestaltning behandlats i var sina avsnitt. I det här förslaget till
översiktsplan har avsnitten slagits samman till ett gemensamt
avsnitt med rubriken Stadens karaktär och gestaltning (sid 72-75).
Kulturförvaltningen anser att det kan finnas fördelar med att slå
samman dessa avsnitt. Men den sammanslagna text som presenteras
i samrådsförslaget har blivit mer svårförståelig och otydlig än
tidigare. I stället för att tydliggöra kulturmiljöns betydelse i
planeringen har sammanslagningen lett till att många viktiga
allmänna intressen inte nämns alls.
Förslag
För att skapa större tydlighet behöver både rubriker och texter i
avsnittet Stadens karaktär och gestaltning bearbetas så att
väsentliga förutsättningar och planeringsinriktningar för både
kulturmiljö och gestaltning framgår. En sådan bearbetning bör ske i
samråd med Stadsmuseet.
Alternativt kan texterna om kulturmiljö och gestaltning ges var sitt
avsnitt liksom i tidigare översiktsplaner.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 150 (233)
Frågor som rör kulturmiljön
Kulturmiljöns betydelse
Stockholm är i dag en attraktiv stad med många kvaliteter. Staden
har stor betydelse för många människors identitet. Den är attraktiv
för människor att bosätta sig i, för företag att etablera sig i och för
turister att besöka. Det som skapar denna attraktivitet är till stor del
den unika karaktär som byggs upp av stadens natur- och
kulturmiljöer.
Stadens kulturmiljöer med flera unika byggnader är inte bara en
angelägenhet för dagens stockholmare. Många av miljöerna och
byggnaderna är av både nationell och internationell betydelse. Vi
har också ett ansvar att bevara dem för kommande generationer.
I en stad som står inför så stora förändringar som Stockholm nu gör
kan de historiska miljöerna också bidra till den stabilitet och det
igenkännande som kan vara viktigt för många människors trygghet
och känsla av tillhörighet.
Trots det framställs stadens kulturmiljöer på flera ställen i
översiktsplanen som ett problem i stället för en tillgång. Särskilt
tydligt är det i bilagan om stadens riksintressen.
Att bevara den unika attraktivitet som stadens natur och
kulturmiljöer skapar finns med i de övergripande målbeskriv-
ningarna. Men i de mer konkreta förslagen till utbyggnadsstrategier,
utvecklingsmöjligheter och förhållningssätt till riksintressena visas
betydligt mindre hänsyn till dessa kvaliteter.
Stadens kulturmiljöer är inte en tillgång som kan tas för given.
Kulturmiljön måste liksom naturmiljön tas om hand och vårdas. I
vissa fall kan stora förändringar ske utan att det påverkar de
grundläggande värdena i en miljö. I andra fall kan förhållandevis
små förändringar medföra mycket stor negativ påverkan på en
miljö. Med tiden kan nya kulturmiljöer uppstå. Men en kulturmiljö
som förstörs går aldrig att återskapa.
Förslag
Förslagen till utbyggnadsstrategier, utvecklingsmöjligheter och
förhållningssätt till riksintressena bör ses över så att de relaterar till
de övergripande målen att stadens stadsbyggnadskvaliteter och
karaktärsdrag ska tas tillvara så att dess attraktionskraft behålls.
Det bör förtydligas att stadens målsättning är att utpekade
kulturmiljöer och kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 151 (233)
(gröna och blå i den kulturhistoriska klassificeringen) ska bevaras
och utvecklas så att deras värden tas tillvara.
Riksintressen för kulturmiljövården
Kulturförvaltningen anser att bilagan som behandlar stadens
riksintressen enligt miljöbalken och särskilt den fördjupade
redovisningen av hur staden avser tillgodose riksintressen för
kulturmiljövården är ambitiös och har en i huvudsak bra struktur.
Förvaltningen anser att de områden som är utpekade som
riksintressen för kulturmiljövården tillhör de absolut mest
värdefulla kulturmiljöerna i staden. De är en stor tillgång och
bevarandet av de värdebärande uttrycken och värdekärnorna är en
förutsättning för att staden ska ha kvar sin attraktivitet och identitet.
Det är därför viktigt att dessa områden skyddas och vårdas.
Kulturförvaltningen anser att stadens mål bör vara att dessa
områden ska förvaltas så att planerade åtgärder förstärker de
värdebärande uttrycken utan att skada dem. Det betyder att stadens
mål bör vara högre ställt än det som regleras i miljöbalken enligt
vilken länsstyrelsen i sin tillsyn över riksintressena bara kan ingripa
när en åtgärd förväntas medföra påtaglig skada på riksintresset.
Kulturförvaltningen tror att med riksintressebilagan som grund
finns förutsättningar att förvalta de flesta riksintresseområdena på
ett bra sätt. När det gäller förslagets syn på bebyggelsen i City
håller kulturförvaltningen dock inte med i analysen.
Kulturförvaltningen vidhåller sin tidigare framförd ståndpunkt att
det moderna city är lika viktigt för förståelsen av stadens framväxt
som de äldre årsringarna är. Den sedan några år pågående
skalförskjutningen i city skadar inte bara den delen av riksintresset
utan den har en negativ påverkan på hela staden som intressant och
attraktiv miljö.
Under rubriken ”En problembild” (sid 14) tas bland annat
”oförutsägbarheten” i hanteringen av riksintressen upp som ett
problem. Kulturförvaltningens delar inte denna syn på
problembeskrivningen. I så gott som samtliga fall där planförslag
har fått omarbetas för att länsstyrelsen bedömt att de skulle medföra
påtaglig skada på riksintresset har både Stadsmuseet och oberoende
konsulter redan tidigt i processen påtalat dessa risker och beskrivit
vilken hänsyn som skulle behöva tas för att inte skada kulturmiljön
och riksintresset. Det har alltså i de allra flesta fall varit en högst
förutsägbar process när staden ändå valt att gå vidare med förslag
som medfört skada på riksintresset. Om ambitionsnivån i stället är
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 152 (233)
att undvika skada på riksintressena så uppstår inte heller denna
problematik med oförutsägbarhet, förseningar och kompromisser.
I bilaga 2 lämnar kulturförvaltningen detaljerade synpunkter på
innehållet i bilagan om riksintressen.
Förslag
I riksintressebilagan förtydligas att staden ser kulturmiljöerna som
en resurs som är av avgörande betydelse för att staden ska vara
attraktiv för boende, företag och turister. Planläggning och åtgärder
bör utföras så att de inte skadar riksintressena.
Texten under rubriken ”En problembild” skrivs om så att den
beskriver den verkliga situationen och anpassas till att staden ska ha
som ambition att skydda de värdefulla riksintressena.
Vid bedömning av vilka effekter en enskild åtgärd får på en miljö
bör även de kumulativa effekterna av tänkbara kommande åtgärder i
området vägas in. För att kunna göra det behövs en långsiktigt
hållbar plan för bevarande och utveckling av framförallt city, men
även av vissa andra kulturmiljöer.
Andra kulturmiljöer och värdefulla byggnader
Utöver de kulturmiljöer som är av riksintresse har Stockholm ett
antal kulturmiljöer som bedöms ha stora värden i ett lokalt eller
regionalt perspektiv. Dessutom finns i Stockholm ett stort antal
kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
I tidigare översiktsplaner och byggnadsordning har dessa miljöer
och byggnader lyfts fram på ett föredömligt sätt. I det nuvarande
förslaget till översiktsplan nämns de nästan inte alls. Eftersom dessa
miljöer har betydelse för tillämpningen av plan- och bygglagen
(bland annat tillämpningen av ”Attefallsreglerna” och hänsyn i
särskilt värdefulla kulturmiljöer) bör de vara utpekade i
översiktsplanen.
Förslag
Översiktsplanen kompletteras med uppgifter om de utpekade
kulturmiljöerna. För att få en samlad information om stadens
kulturmiljöer anser kulturförvaltningen att det lämpligaste är att
bilagan om riksintressen utökas till att även omfatta dessa
kulturmiljöer. Alternativt kan huvuddokumentet kompletteras med
motsvarande information.
Till beskrivningen kopplas en karta där de värdefulla kultur-
miljöerna markeras. Alternativt kan översiktsplanen hänvisa till den
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 153 (233)
digitala kulturhistoriska klassificeringskartan där dessa miljöer och
byggnader finns utmärkta.
Kapitlet Stadens karaktär och gestaltning kompletteras med texten:
”Kulturmiljöer av riksintresse och de av staden utpekade särskilt
värdefulla kulturmiljöerna beskrivna i bilagan om riksintressen och
särskilt värdefulla områden. I dessa områden råder i vissa fall
förhöjd bygglovplikt.”
Fornlämningar
I förslaget till översiktsplan nämns mycket lite om Stockholms
fornlämningar. Fornlämningarna är ett gemensamt arv som ska
skyddas och vårdas. De är en tillgång och målpunkt i många
grönområden. För att säkerställa att de kan fortsätta vara det behövs
vissa förtydliganden i översiktsplanen.
Förslag
Kapitlet Grön och vattennära stad kompletteras med en
förtydligande text om fornlämningar enligt bilaga 3.
Kapitlet Grön och vattennära stad kompletteras med
planeringsinriktningen: ” Fornlämningar med omgivande
kulturlandskap ska vårdas och göras tillgängliga.”
Förslag om stadsboulevarder och stadsgator
I översiktsplanen presenteras de nya begreppen stadsboulevarder
och stadsgator. Enligt förslaget ska större trafikleder på lång sikt
kunna omvandlas till ”stadsboulevarder” - gator med blandade
trafikslag kantade av ny blandad stadsbebyggelse. Begreppet
”stadsgator” används för vägar som enligt förslaget skulle kunna
omvandlas till gator kantade av ny stadsbebyggelse med service,
verksamheter och livfulla stadsrum.
Kulturförvaltningen anser att det är bra att staden i ett tidigt skede
planerar för den här typen av förändringar som kan få stor påverkan
på befintliga miljöer och framtida stadsutveckling. Förvaltningen
anser också att föreslagen omvandling av gator och stråk kan vara
möjlig på vissa platser och att den på rätt plats kan tillföra goda
stadskvaliteter. På andra platser skulle motsvarande omvandlingar
däremot kunna förändra ett områdes karaktär på ett mycket negativ
sätt. Det krävs därför en fördjupad analys av var den här typen av
förändringar är lämplig. Vid en översiktlig genomgång kan
förvaltningen konstatera att vissa av de föreslagna sträckningarna
för stadsboulevarder och stadsgator skulle kunna få stor negativ
inverkan på några viktiga kulturmiljöer (se bilaga 2).
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 154 (233)
Förslag
De föreslagna sträckningarna för stadsboulevarder och stadsgator
utreds noggrant inför utställning av översiktsplanen. Tveksamma
sträckor lyfts ur eller markeras på ett mer schematiskt sätt.
Fördjupade utredningar kan också göras i områdesplaner eller
områdesvisa fördjupningar av översiktsplanen.
Revidering av äldre detaljplaner
I framförallt flera villaområden pågår i dag en okontrollerad
omvandling av villabebyggelse till flerfamiljshus på grund av att
befintliga äldre planer medger överstora byggrätter.
Stadsbyggnadskontoret har i vissa fall möjlighet att påverka denna
utveckling genom att utnyttja plan- och bygglagens regler om
bygglov. Men för att på lång sikt kunna styra processen behöver de
ibland över 100 år gamla detaljplanerna revideras.
Förslag
Översiktsplanen bör kompletteras med tydliga riktlinjer om att
staden vill värna värdefulla kulturmiljöer och att man när behov
uppstår ska upprätta nya detaljplaner för att på ett kontrollerat sätt
kunna styra utvecklingen i dessa områden.
Byggnadsordningen
Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny byggnadsordning
för Stockholm vilket också nämns i förslaget till översiktsplan.
Byggnadsordningen med förhållningssätt kan vara ett viktigt
instrument för att både styra nybyggnad och bevarande av
kulturmiljöer och enskilda byggnader. För att få en tydlig status bör
byggnadsordningen kopplas till översiktsplanen.
Förslag
Byggnadsordningen bör färdigställas i samråd med Stadsmuseet och
kopplas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.
Kulturhistoriskt beslutsunderlag
För att klara de uppsatta målen om bostadsbyggande är det viktigt
med bra planeringsunderlag. Stadsmuseets kulturhistoriska
klassificeringskarta är i dag ett viktigt underlag i stadens planering
och bygglovhantering. Kartan är dock i stort behov av både
komplettering och uppdatering. Den höga utbyggnadstakten i staden
och en delvis ny syn på kulturmiljöer som mer dynamiska och
föränderliga ställer också nya krav på klassificeringskartan som
planeringsunderlag.
Förslag
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 155 (233)
I kapitlet ”Stadens karaktär och gestaltning” förtydligas stycket om
Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering enligt förslag i bilaga 3.
Frågor som rör kulturliv och kulturverksamheter
Kulturförvaltningen har i samverkan med stadsbyggnadskontoret
preciserat hur kulturlivsfrågornas ställning i översiktsplanen kan
förtydligas och lyftas fram. Resultatet är enligt kulturförvaltningen
bedömning mycket positivt. Det syns framför allt i det allmänna
intresset Kulturliv, idrott och rekreation där både utgångspunkterna
och planeringsinriktningarna har preciserats på ett bra sätt och anger
viktiga förutsättningar för Stockholms stadsutveckling. Även
förslagets utgångspunkter, strategier och mål speglar ambitionen att
se till att bostadsbyggandet sker genom en utveckling av stadsrum
med kvaliteter och kulturverksamheter som motsvarar stadens och
stadsdelarnas behov.
När det gäller beskrivningarna av Lokala utvecklingsmöjligheter
(kapitel 5) anser kulturförvaltningen att det är positivt att kulturliv
och kulturverksamheter finns med. I bilaga 1b lämnar förvaltningen
vissa synpunkter på innehållet i de texterna när det gäller kulturliv
och kulturverksamheter.
Frågor som rör offentlig konst
Stockholm har ett rikt utbud av offentlig konst och intressant
arkitektur. Konstens betydelse lyfts fram på ett bra sätt i
översiktsplanen. Genom den så kallade enprocentsregeln
tillkommer kontinuerligt ny konst i staden. Detta bidrar till
mångfasetterade, intressanta, vackra och demokratiska offentliga
rum. Men för att upprätthålla detta måste den offentliga konsten
även vårdas och underhållas.
Förslag
Andra stycket under rubriken Konstnärlig gestaltning i staden (sid.
79) kompletteras med följande mening: ”Den offentliga konsten ska
vårdas och underhållas så att den fortsätter att berika staden.”
Kulturförvaltningen lämnar mer specifika synpunkter på texterna i
översiktsplanen i följande bilagor:
Arbetsmarknadsnämnden
Dokument nr 366
Arbetsmarknadsnämnden beslutade den 31 januari 2017 att hänvisa
till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på
remissen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 156 (233)
Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till yttrande:
Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till samrådsförslaget till ny
översiktsplan. Förvaltningen bedömer att samrådsförslaget, ur ett
stadsbyggnadsperspektiv, väl fångar den inriktning som finns i
stadens vision om ett Stockholm som håller samman, men också hur
stadsbyggandet kan bidra till en sammanhållen stad. När staden nu
planerar för 140 000 bostäder fram till 2030, och med en hög
utbyggnadstakt därefter, är det av yttersta vikt att staden fortsätter
att bygga stad och utveckla de stadskvaliteter som gör Stockholm så
attraktivt.
Förvaltningen anser att samrådsförslaget har en helhetssyn på
stadsplaneringen där områdesplaneringen kan möjliggöra en
sammanhållen stad där behovet av bostäder säkerställs tillsammans
med arbetsplatser och samhällsfunktioner, som exempelvis skolor
och förskolor. Arbetsmarknadsförvaltningen bedömer att nämndens
verksamheter och placeringen av dessa kan bidra till att stärka
stadskvaliteterna och där målen om en växande och
sammanhängande stad samt god offentlig miljö kan uppnås. För att
detta ska komma till stånd är det viktigt att det i planeringen och
utvecklingen av verksamhetslokaler finns en flexibilitet som
möjliggör effektivt lokalutnyttjande. Lokaler behöver på ett smidigt
sätt kunna ställas om för att passa olika verksamheters olika behov.
Det är också viktigt att tillgången på lokaler är tämligen god då det
finns en risk att kostnaderna för lokaler fortsätter att öka, särskilt i
innerstaden, vilket kan försämra förutsättningarna att driva
kommunalt finansierad verksamhet i innerstaden.
Staden har som mål i budget att Stockholm ska vara en
företagsvänlig stad. Stockholm ska vara attraktivt för nya och
växande företag att etablera sig i och därmed skapa arbetstillfällen.
Det råder idag en arbetskraftsbrist inom flera yrken och företag har i
många fall svårigheter att rekrytera kompetenta medarbetare. En del
i detta är att bostadssituationen i Stockholm under en längre tid har
varit svår för många grupper; särskilt unga och nyanlända.
Bostadsbristen och de höga bostadspriserna medför att företag i
många fall har stora svårigheter att rekrytera medarbetare, vilket på
sikt kan få till följd att företag väljer att etablera sig på annat håll.
Det är därför av stor vikt att staden säkerställer en
bostadsförsörjning som möjliggör för alla olika grupper att hitta en
lämplig bostad, för att staden även fortsättningsvis kan fortsätta vara
motor i Sveriges ekonomi.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser också att det är viktigt att
arbetsplatser fördelas över staden dels för att minska något den
dagpendling som sker från de södra delarna av staden till de norra
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 157 (233)
delarna, dels för att nämndens målgrupper är i stort behov av
vuxenutbildning, arbete och praktikplatser som är tämligen nära
hemmet. Det kan vara svårt att motivera personer som är i behov av
studier och eller arbetsmarknadsinsatser att delta i insatser om de
kräver långa resor.
Samrådsförslaget möjliggör också att stadsdelsnämndernas lokala
utvecklingsprogram kan tas om hand på ett naturligt sätt.
Arbetsmarknadsnämnden har i uppdrag att medverka i
genomförandet av utvecklingsprogrammen utifrån lokala behov i de
delar där programmen behandlat arbetsmarknadsfrågor och andra
frågor där arbetsmarknadsnämnden har uppdrag utifrån stadens
budget och ansvarsfördelning.
Idrottsnämnden
Dokument nr 208
Idrottsnämnden beslutade den 20 december att som svar på
remissen hänvisa till idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande
Det är positivt att översiktsplanen uppdateras och anpassas efter de
utmaningar som Stockholm nu tydligare står inför, som till exempel
den befolkningsökning som väntas. Förslaget lyfter på ett bra sätt
fram behovet av lokaler för samhällsfunktioner som idrott, förskolor
och skolor när staden växer. Det nya förslaget har också ett
tydligare fokus på social hållbarhet. Bland annat beskrivs
idrottsanläggningens möjlighet att bidra till en sammanhållen stad, i
form av en social arena där människor från olika delar av staden kan
mötas. Placeringen av nya idrottsanläggningar är därför av
strategisk vikt och kan vara ett instrument för att skapa social
hållbarhet i stadsbyggandet.
Förvaltningen är positiv till utvecklingen av områdesplaneringen
som med en större helhetssyn kan säkerställa att behovet av olika
samhällsfunktioner så som skolor, förskolor, kultur och idrott blir
tillgodosett och bereds plats.
Idrottsförvaltningen har varit representerad i den
nyckelpersonsgrupp som stadsbyggnadskontoret har hållit i för
stadens förvaltningar och har haft möjlighet att bidra med material
och kunskap till förslaget till översiktsplan. Idrottsförvaltningen har
dock inte varit med i framtagandet av beskrivningarna av
utvecklingsmöjligheterna i stadsdelsnämndsområdena.
Förvaltningen anser att dessa bör utvecklas i samråd med
stadsdelsförvaltningarna men också fackförvaltningarna, för
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 158 (233)
idrottsförvaltningen specifikt för utvecklingen av
idrottsanläggningar och på vilken nivå dessa ska beskrivas. För
vissa stadsdelar beskrivs specifika projekt och för andra på en mer
överripande nivå.
Om specifika projekt ska nämnas saknar idrottsförvaltningen i vissa
fall utvecklingspotentialen för idrotten, exempelvis gällande Bällsta
där en ny idrottsplats planeras, Alvik där idrottsfunktioner idag
finns och bör utvecklas, Järvabadet som blir ett nytt friluftsbad på
Järvafältet och i beskrivningen av Farsta bör det framgå att det är en
stadsdel med idrottsprofil. I andra fall beskrivs utveckling av
idrottsplatser som idrottsförvaltningen inte har med i den
långsiktiga investeringsplanen för stadens idrottsanläggningar som
också tar sikte på år 2040. Översiksplanen bör i dessa delar
överensstämma med idrottsnämndens långsiktiga investeringsplan.
Förvaltningen skulle också önska att översiktsplanen hade med ett
stycke om kompensation vid exploatering av idrottsytor. I flera
stadsutvecklingsprojekt tas befintliga idrottsytor i anspråk, där
idrottsytorna istället skulle behöva utvecklas. Det är viktigt att de
olika intressena inte ställs mot varandra, särskilt inte de allmänna
intressena. I första hand behöver befintliga idrottsytor få finnas kvar
och ny idrottsmark behöver tillskapas på de platser där staden växer
men också i befintliga områden. I de fall en idrottsyta exploateras
för en annan användning ska idrottytan ersättas med likvärdig yta
och nämnden erhålla ekonomisk kompensation för
iordningsställande av ersättningsanläggningar.
Utbildningsnämnden
Dokument nr 379
Utbildningsnämnden beslutade den 2 februari att överlämna
utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande till
stadsbyggnadskontoret som svar på samrådsremissen.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande:
Förvaltningens tjänsteutlåtande innehåller, förutom ett antal
övergripande synpunkter på översiktsplanens innehåll utifrån
utbildningsnämndens ansvarsområden, även specifika kommentarer
till stadsdelarnas lokala utvecklingsmöjligheter utifrån ett
skolplaneringsperspektiv. Synpunkter och förutsättningar som är
specifika för gymnasieskolan diskuteras under en egen rubrik, men
de generella synpunkterna gäller även gymnasieskolan.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 159 (233)
Allmänna synpunkter
Utbildningsförvaltningen anser att behovet av nya skolor samt den
roll skolan spelar i samhället inte lyfts fram på ett tillräckligt tydligt
sätt i förslaget till ny översiktsplan. I takt med ny bebyggelse ska
förskolor, grundskolor och gymnasieskolor planeras med målet att
säkerställa det framtida behovet av skolplatser. Alla barn/elever ska
kunna erbjudas plats på en skola inom rimligt avstånd, eller efter
önskemål, och utbudet av skolor ska motsvara efterfrågan.
Kommunstyrelsen godkände i juni 2016 planeringsinriktningen för
Samordnad grundskoleplanering i Stockholm, SAMS (dnr 122-
435/2016), som sträcker sig fram till 2040. Planeringen utgår från
stadens långsiktiga målsättning för bostadsbyggandet om 140 000
nya lägenheter till och med 2030. Ett liknande arbete för
gymnasieskolan är under uppstart. Det långsiktiga perspektivet i
SAMS kompletteras av utbildningsnämndens lokalförsörjningsplan,
som beskriver planeringen på kort och medellång sikt. I nuläget har
ett totalt behov om cirka 35 000 nya grundskoleplatser fram till år
2040 identifierats inom SAMS. För att åskådliggöra behovet av nya
platser redovisas behovet förenklat i form av antal nya skolor och
35 000 platser motsvarar 38 fullstora skolor, såväl kommunala som
fristående. En teoretisk ny grundskola motsvarar cirka 900 elever,
men utbyggnaden kommer att ske både i form av nya skolor och
genom utbyggnad av befintliga skolor. Utbildningsförvaltningen
anser att översiktsplanen bör ta tydligare hänsyn till det arbete som
gjorts inom ramen för SAMS. Exempelvis skulle kapitlet om
allmänna intressen kunna innehålla ett eget avsnitt om skolor och
förskolor med utgångspunkt i SAMS.
Översiktsplanen tar på flera ställen upp vikten av planering av
skolor i samband med bostadsutbyggnad, exempelvis under
stadsbyggnadsmålet om en växande stad. Utbildningsförvaltningen
ställer sig positiv till detta, men vill se ännu tydligare uttryck för att
tomter för såväl grund- som gymnasieskolor är en nödvändig
förutsättning för att bygga det planerade antalet bostäder. Detta
gäller även fristående aktörer som annars riskerar att hänvisas till
tillfälliga bygglov, vilket medför stora osäkerheter ur
planeringssynpunkt. Markfrågan är extra problematiskt i de fall
staden inte äger marken.
Utbildningsförvaltningen ställer sig mycket positiv till
planförslagets ambition att möjliggöra mer generella detaljplaner,
med ökad flexibilitet och mindre detaljstyrning. Detta skulle
möjliggöra snabbare om-, till- och nybyggnationer vid förändrade
behov.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 160 (233)
Förvaltningen är också positiv till att planförslaget betonar att
stadsplaneringen generellt behöver ta hänsyn till barns behov tidigt i
planeringen. Särskilt positivt är det att detta kopplas till mark för
skolor och skolgårdar. Ur ett barnperspektiv är det också positivt att
förslaget generellt slår vakt om parker och grönområden, även om
vikten av ytor specifikt för skolgårdar kan göras tydligare på många
ställen. Utbildningsförvaltningen håller dock i stort med om
konsekvensbeskrivningens bedömning att planförslaget inte lyfter
barnperspektivet i tillräcklig utsträckning utifrån ett hälso- och
trygghetsperspektiv.
Ytor för idrottsverksamhet är också viktiga för barn och unga och
särskilt idrottshallar är viktiga ur ett skolkapacitetsperspektiv. Vid
planering av såväl grundskolor som gymnasieskolor är det viktigt
att tillgången på idrottslokaler går hand i hand med utbyggnaden.
För gymnasieskolan är det särskilt viktigt med fullstora
idrottshallar. Idag finns det ett underskott på idrottslokaler, särskilt i
de centrala stadsdelarna. Utbildningsförvaltningen anser att den nya
översiktsplanen bör ta hänsyn till det tydliga sambandet mellan
skolutbyggnad och behovet av idrottslokaler. Detta gäller såväl
grundskola som gymnasieskola.
Skolan kan vara en viktig aktör för att förbättra den sociala
hållbarheten och kan även genom uthyrning av lokaler till
föreningslivet bidra till ökad tillgång till såväl idrottslokaler som
lokaler för kulturlivet. Sådana ändamål kan dock aldrig hamna i
förgrunden. Det främsta syftet med skolutbyggnad måste alltid vara
att säkerställa tillräcklig elevkapacitet i stadens skolor och skolornas
fysiska placering bör i första hand utgå från behovet av skolplatser
snarare än andra syften. Förvaltningen vill i översiktsplanen se en
starkare koppling mellan bostad, infrastruktur/transporter och
skolors strategiska placering, vilket också gynnar miljö- och
klimatmål.
Gymnasieskolan
Ansökningar och antagning till gymnasiet sker gemensamt för hela
länet. Planeringen för placering och dimensionering av
gymnasieskolor sker dock inte gemensamt i samma utsträckning,
utan varje kommun beslutar själv om man vill öppna nya
gymnasieskolor i kommunal regi och/eller via detaljplaner
möjliggöra fristående alternativ. Centrala Stockholm är mycket
populärt för både kommunala och fristående aktörer på
gymnasiemarknaden, men söktrycket gör det svårt att fylla skolor
som inte upplevs som relevanta eller attraktiva. Ur
planeringssynpunkt är det dock väsentligt att långsiktigt behålla
mark och byggnader som i dagsläget inte är attraktiva men där
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 161 (233)
stadens utbyggnad kommer att förändra förutsättningarna inom en
inte alltför lång tidsperiod. Exempel på sådana platser är
Skärholmen, Kärrtorp och Enskede Gård. Mot bakgrund av detta är
det positivt att planförslaget i genomförandedelen betonar det
regionala samarbetet.
Gymnasiemarknaden bygger på meriter och den som söker med
högst betyg kommer in på den sökta utbildningen. Detta försvårar
uppfyllelsen av målet att 50 procent av stockholmseleverna ska
erbjudas plats på kommunala gymnasier i Stockholm. I
förlängningen leder det till att Stockholm måste bygga för fler än
bara stockholmseleverna för att uppnå målet om gymnasieplats till
50 procent.
Lokala utvecklingsmöjligheter
I kapitlet om lokala utvecklingsmöjligheter finns det stora skillnader
mellan beskrivningarna av olika stadsdelsområden och skolfrågan
tas upp på ett väldigt varierande sätt och på olika detaljnivå. Det
identifierade behovet av skolutbyggnad motsvarar inte heller alltid
utbildningsförvaltningens planering. Utbildningsförvaltningens
synpunkter nedan syftar i första hand till att tydliggöra behovet av
ökad skolkapacitet i samband med ett ökat antal bostäder, men
också till att uppmärksamma vissa befintliga planer och pågående
projekt i de olika områdena. En uttömmande beskrivning av
förvaltningens planering på kort och medellångsikt finns i
utbildningsnämndens lokalförsörjningsplan. Den långsiktiga
planeringen (fram till 2040) hanteras inom SAMS.
Under många stadsdelar verkar skola och förskola beskrivas med de
allmänna begreppen service eller samhällsservice.
Utbildningsförvaltningen anser att detta inte på ett tillräckligt tydligt
sätt speglar nödvändigheten av skolor vid stora kompletteringar och
bostadsutbyggnad. Generellt sett har alla stadsdelsområden i
Stockholm behov av kompletteringar i form av nya grundskolor och
förskolor, särskilt vid större bostadsutbyggnader. Nya
gymnasieskolor planeras preliminärt till innerstaden och till centrala
yttre transportnoder och för gymnasieutbyggnad i ytterområden är
kommunikationer och ett rikt gatuliv viktiga faktorer. Nya
gymnasieskolor i stadens ytterområden lockar sannolikt en större
andel elever från andra kommuner och en mindre andel
stockholmselever.
Nedan följer förvaltningens synpunkter på avsnittet om lokala
utvecklingsmöjligheter, presenterade stadsdel för stadsdel. I
samrådsförslaget tas behovet av expansion upp för enskilda skolor,
och i sitt svar förhåller sig utbildningsförvaltningen till detta. Det är
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 162 (233)
dock viktigt att påpeka att behovsbilden är direkt kopplad till
bostadsbyggandets omfattning och fördelning över staden och
snabbt kan förändras vid ändrade förutsättningar.
Rinkeby-Kista
Kista-Järva är ett av samrådsförslagets utpekade fokusområden, i
kraft av bland annat stor bostadspotential och en satsning på social
hållbarhet. Satsningen på social hållbarhet gör skolan till en viktig
aktör i området och i takt med att bostadspotentialen realiseras
måste utbyggd skolkapacitet säkerställas. Det är positivt att detta
nämns i texten. En ny skola planeras i Kista äng, men ytterligare
skolor och förskolor kommer att behövas i området.
Spånga-Tensta
I samrådsförslagets text om Spånga-Tensta saknas formuleringar
om skolor och förskolor helt och hållet. Det är viktigt att dessa
funktioner säkerställs i områden med stadsutveckling och
nybyggnation. I Spånga-Tensta är detta särskilt viktigt i
Bromstensområdet där en sådan formulering bör föras in i
översiktsplanen.
Hässelby-Vällingby
I samrådsförslagets avsnitt om Hässelby-Vällingby nämns behovet
av nya skolor inte alls. Behov av nya skolor föreligger särskilt i
områdena Vällingby och Råcksta samt Vinsta och Kälvesta.
Bromma
Samrådsförslagets avsnitt om lokala utvecklingsmöjligheter i
Bromma tar på ett bra sätt upp behovet av komplettering med nya
skolor och förskolor under flera av stadsdelens delområden. Särskilt
viktigt är det i områdena Riksby, Bällsta, Mariehäll och
Beckomberga.
Norrmalm och Östermalm
Avsnittet om Norrmalm betonar utmaningen med att utöka platser
för förskolor och skolor, vilket utbildningsförvaltningen håller med
om. Det är också positivt att behovet av skola och idrottsverksamhet
nämns i texten om Hagastaden. Utmaningen att öka antalet platser
för förskolor och skolor är dock stor även inom Östermalm, vilket
samrådsförslaget inte beaktar. Förvaltningen anser också att
områdesbeskrivningen för Östermalm tydligare bör lyfta fram att
plats för nya skolor inom Norra Djurgårdsstaden och
hamnområdena är en viktig utmaning.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 163 (233)
Kungsholmen
Stora Essingen har ett för Stockholm mycket lokalt
upptagningsområdet. Utbildningsförvaltningen ser, i linje med
planförslagets bedömning, ett behov av fler skolplatser i området.
Om förutsättningarna kring Bromma flygplats medger förtätning i
områdena Marieberg och Fredhäll behövs mark reserveras för skola
och skolgård. Stadsdelen har också behov av utökad
idrottskapacitet.
En stor gymnasieetablering sker i stadsdelen genom inhyrning av
länsstyrelsens gamla fastighet. Detta är ett gott exempel på hur A-
tomter kan tas tillvara för skolverksamhet.
Södermalm
Inom Södermalms stadsdelsområde pågår eller planeras utbyggnad
av flera skolor. I området finns också ett stort behov av att utöka
idrottskapaciteten, då bristen på idrottshallar riskerar att begränsa
elevantalskapaciteten inom stadsdelen för såväl grund- som
gymnasieskolor. Behovet av lokaler för skolidrott ökar inom kort
när en ny gymnasieskola utan idrottssal öppnar i östra Södermalm.
Hägersten-Liljeholmen
I samrådsförslagets inledande text om Hägersten-Liljeholmen står
att området är i behov av ny skola. Utbildningsförvaltningen ser ett
behov av fler än en skola och anser att detta bör återspeglas i texten.
Utöver detta behöver möjligheten till expansion värnas särskilt för
Nybohovsskolan, Gröndalsskolan och Aspuddens skola.
Skärholmen
Skärholmen är ett av översiktsplanens särskilt utpekade
fokusområden. Ett av skälen till att Skärholmen prioriteras som
fokusområde är en satsning på social hållbarhet vilket gör skolan till
en särskilt viktig aktör i området. I området Skärholmen och
Vårberg behöver skolkapacitet säkerställas. En ny skola kan också
stärka kopplingen mellan Mälarhöjden och Bredäng. Förvaltningen
ser alltså behov av nya skolor i stadsdelsområdet samtidigt som
befintliga skolor behöver få möjlighet att expandera. I Sätra
planeras en ny skola på fastigheten Tankebyggarorden.
Förvaltningen betraktar Skärholmens gymnasium som strategiskt
betydelsefullt i ett långsiktigt perspektiv.
Älvsjö
Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till samrådsförslagets
formulering kring vikten av planering för skolor, förskolor och
platser för idrott.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 164 (233)
Enskede-Årsta-Vantör
I de större stadsutvecklingsområden som pekas ut i stadsdelen
(Söderstaden, Årstafältet och Årstaberg) behöver nya skolor
säkerställas. Dessutom krävs en ny skola i Högdalen i samband med
komplettering av bostäder i området. Detta tas delvis upp i texten,
men kan göras tydligare. I texterna om Stureby och Enskedefältet
skrivs att Sturebyskolan respektive Enskedefältets skola behöver
expandera. För båda dessa skolor gäller att det för närvarande pågår
projekt och det är oklart om formuleringarna i samrådsförslaget
syftar på dessa projekt eller framtida expansioner. De projekt som
nu genomförs kommer inte att leda till några egentliga
elevantalsökningar och inga ytterligare expansioner planeras
framöver. Om fler bostäder byggs i dessa områden måste därför
tillräckligt antal skolplatser säkerställas på andra platser. Under
2017 färdigställs den nya Lindeskolan. Förvaltningen betraktar
Enskede gårds gymnasium som strategiskt betydelsefullt i ett
långsiktigt perspektiv.
Farsta
Farsta är ett av de särskilda fokusområden som pekas ut i
samrådsförslaget. Anledningar till detta är bland annat en stor
bostadspotential och åtagandet att bygga ett stort antal bostäder
längs den utbyggda tunnelbanan. I samband med en så pass
omfattande bostadsbyggnation är det mycket viktigt att behovet av
nya skolor och förskolor beaktas. Detta bör nämnas tydligt i
avsnittets inledande text. Vidare bör behovet av flera nya skolor
tydliggöras i området Farsta, Larsboda, Farsta strand och
Farstanäset. I områdena Fagersjö och Sköndal bör det även
tydliggöras att Fagersjöskolans respektive Sandåkraskolans
möjligheter till expansion ska värnas. Även i Hökarängen och
Gubbängen måste nya skolor finnas med i planeringen vid eventuell
bostadsutbyggnad.
Skarpnäck
I Skarpnäcks stadsdelsområde planeras för närvarande två nya
skolor, en i området Hammarbyhöjden och Björkhagen och en i
området Bagarmossen och Skarpnäcks gård. I samrådsförslaget
nämns endast den planerade skolan i Hammarbyhöjden och
Björkhagen. Vidare nämner förslaget att det finns ett stort behov av
ny skola i Kärrtorp. Utbildningsförvaltningen anser visserligen att
det finns ett behov av ett utökat antal skolplatser i området, men
planerar inte någon ny skola i dagsläget. Däremot behöver
befintliga skolor byggas ut. Förvaltningen betraktar Kärrtorps
gymnasium som strategiskt betydelsefullt i ett långsiktigt
perspektiv.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 165 (233)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Dokument nr 368
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 31 januari att
godkänna miljöförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande:
Miljöförvaltningen anser att förslaget till översiktsplan (ÖP) har en
bra inriktning. Målen omfattar det mest väsentliga och de flesta
miljöfrågorna tas upp på ett bra sätt. Förvaltningen stödjer de fyra
strategierna (se ovan) i ÖP och de avvägningar som gjorts där. För-
valtningen är också positiv till avvägningen att bygga en stor andel
av regionens nya bostäder i Stockholm med god tillgång till kollek-
tivtrafik, fjärrvärmeförsörjning och annan samhällsservice. Om
miljöfrågorna beaktas när översiktsplanen omsätts i områdes- och
detaljplanering bedömer förvaltningen att ÖP stödjer en hållbar
stadsutveckling.
Det skall framhållas att Stockholms tillväxt är så omfattande att allt
inte kommer att kunna genomföras utan att man i snart sagt varje
detaljplan får ge avkall på någon kvalitet. Det hade varit önskvärt
om ÖPn hade problematiserat mer av dessa motstridiga intressen
som kommer att kräva avvägningar. Det bör därför framhållas att
miljöfrågorna inte kommer att överordnade bostadsbyggandet och
annan utveckling, men att bostadsbyggandet och annan exploatering
å andra sidan inte kommer att vara överordnade miljöintressena. Det
måste göras en avvägning utifrån en helhetssyn där målet är att
bygga bra stadsmiljö.
Det hade också varit önskvärt om ÖPn hade gett en tydligare bild av
hur det Stockholm kommer att se ut när staden har byggt 140 000
nya lägenheter.
Miljöförvaltningen föreslår i detta tjänsteutlåtande en del komplet-
teringar och justeringar av hur miljöfrågor redovisas i de allmänna
intressena, men anser att dessa överlag beskrivs på ett bra sätt. Av
ÖP framgår att det i en växande storstad som Stockholm, där stads-
byggandet är komplext är avvägningar mellan olika allmänna in-
tressen en stor utmaning. Det anges också att det ska preciseras av-
vägningen mellan olika intressen om det råder konflikt mellan dem.
Miljöförvaltningen anser att dessa konflikter och avvägningar skulle
ha kunnat göras tydligare.
Översiktsplanens mål, planeringsinriktningar och utbyggnadsstra-
tegi ska omsättas i stadens kontinuerliga arbete med planering på
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 166 (233)
områdesnivå och i detaljplanering. Miljöförvaltningen delar stads-
byggnadskontorets bedömning att det i områdesplaneringen finns
stora möjligheter att i samarbete mellan förvaltningarna få olika
perspektiv belysta i ett tidigt skede. Därmed ser förvaltningen att
det finns stora möjligheter och vinster i att integrera miljöfrågorna
tidigt och göra de nödvändiga avvägningar som behöver ske. Många
miljöfrågor som exempelvis dagvattenhantering och grönstruktur
förutsätter planering över större områden. I områdesplaneringen
finns det också stora möjligheter att planera in mångfunktionella
ytor som kan leverera olika typer av ekosystemtjänster. Miljöför-
valtningen bidrar gärna med kompetens i områdesplaneringen i än
högre grad än idag.
Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av översiktsplanen hur
kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer.
Miljökvalitetsnormer finns för vatten, luftföroreningar och buller.
Miljöför-valtningen anser att stadsbyggnadsmålet En klimatsmart
och tålig stad ska kompletteras med ett stycke om hur
översiktsplanen ska leva upp till detta. Miljökvalitetsnormer
behöver också belysas för vatten och buller i kapitlet ”Klimat,
miljö, hälsa och säkerhet”.
Det är viktigt att framhålla att de lokala åtgärdsprogram för god
status i stadens vattenförekomster kommer att vara ovärderlig
betydelse för att i enskilda detaljplaner visa hur
miljökvalitetsnormerna kan följas och att en plan inte äventyrar
möjligheterna att nå god status. Åtgärdsprogrammen blir en del av
den redovisning som skall ske i varje plan.
Hållbar utveckling
Miljöförvaltningen vill framhålla att satsningar på ekologisk håll-
barhet även kan främja en social hållbar utveckling. Med medveten
planering kan kostnadseffektiva synergieffekter uppnås.
Miljöförvaltningen anser att det bör framgå att det ska satsas både
på social och på ekologisk hållbarhet i de föreslagna
fokusområdena. Det bör också framgå att arbetet ska bygga vidare
på erfarenheter från projekten Norra Djurgårdsstaden och Hållbara
Järva, med exempelvis hållbarhetsprogram och fokusgrupper för
olika aspekter. (sidan 31)
Miljöförvaltningen föreslår att det tas helhetsgrepp vid upprustning
av befintliga områden på samma sätt som gjorts vid omvandlingen
av Norra Djurgårdsstaden från industriområde till bostadsområde.
Hållbarhetsprogram kan tas fram som tar tillvara varje stadsdels
unika värden men samtidigt behandlar alla hållbarhetsaspekter. Det
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 167 (233)
ekologiskt hållbara är viktigt även i områden med sociala
utmaningar. (sidan 22-23)
Lokalisering
Miljöförvaltningen anser det ännu tydligare kunde framgå i ÖP vad
gäller att hålla hög exploateringsgrad i kollektivtrafiknära lägen och
att Stockholmsöverenskommelsen förutsätter en sådan utveckling.
Förutom att gynna kollektiva resor kan en sådan planeringsinrikt-
ning även bidra till att viktiga gröna samband och rekreationsområ-
den i högre utsträckning kan behållas.
I ÖP anges att ”Staden kan därför verka för att stadsdelar med ett
ensidigt utbud av villor, radhus eller flerbostadshus ska ges en
större blandning.” och radhusbebyggelse planeras på flera platser i
staden. Förvaltningen anser att staden generellt bör vara mycket
restriktiv med att planera för radhus och villor, eftersom sådan be-
byggelse utnyttjar tillgänglig mark ineffektivt. Radhus och villor
bör endast planeras där det inte finns tillräckligt med utrymme för
att bygga flerfamiljshus eller där flerfamiljshus av andra skäl inte är
lämpliga att bygga. (sidan 42)
Vid analysen av var arbetsplatser och bostäder är lokaliserade be-
skriver översiktsplanen mest hur det ser ut innanför stadens geogra-
fiska gräns. Miljöförvaltningen föreslår att texten kompletteras med
en analys av hur staden påverkas av grannkommunerna, t.ex. vad
gäller transportinfrastruktur, bostäder och nodpunkter för affärer,
kultur och rekreation. (sid 47-50)
Företagsområden och kommunaltekniska ytor
I ÖP presenteras en karta över vilka företagsområden som föreslås
kvarstå som renodlade företagsområden och vilka som föreslås ut-
vecklas med bostäder till en tät och hållbar stad. Miljöförvaltningen
anser att det bör förtydligas om förslaget långsiktigt täcker stadens
behov av renodlade företagsområden när staden växer. En växande
stad kommer sannolikt att medföra ökade behov av ytor för sam-
hällsviktiga funktioner av störande karaktär, som t.ex. distributions-
centraler och avfallshantering. Denna typ av ytor är mycket svårt att
hitta nya platser för. För stadens försörjning kan det därför vara
viktigt att värna renodlade företagsområden i staden och inte sam-
lokalisera bostäder i terminal- och verksamhetsområden.
Bristen på byggbar mark kan dock innebära att olika funktioner
samlokaliseras. Man bör närmare studera hur det skulle kunna vara
möjligt och ändå få bra stadsmiljöer.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 168 (233)
Förvaltningen anser också att texten på sidan 50 bör kompletteras
med att alla verksamheter inte är möjliga att kombinera med bostä-
der, exempelvis p.g.a. att de bullrar eller dammar för mycket.
Kartan på sidan 50 bör korrigeras. Energihamnen bör vara grön (fö-
reslås kvarstå som renodlade företagsområden) och Loudden bör
vara rosa (föreslås utvecklas med bostäder till en tät och hållbar
stad), så att de stämmer med pågående planering. Lövsta bör läggas
till som grön.
Miljöförvaltningen anser att mark för viss kommunalteknisk verk-
samhet bör preciseras i ÖP, som t.ex. plats för masshantering och
för större snöupplag vid snöröjning. Att köra massor långa sträckor
ger både högre byggkostnader och är negativt för miljön vad gäller
utsläpp till luft och onödigt buller. Vad gäller byggmassor kan mark
som i exploateringsprojekt och i senare etapper ska bebyggas upp-
låtas för sortering/lagring och återanvändning. Förvaltningen bedö-
mer att kommunaltekniska ytor i många fall är lämpliga att förlägga
till renodlade företagsområden eftersom de kan vara av störande
karaktär. (sidan 91)
Skolor och förskolor
I ÖP framgår det på flera ställen att behovet av nya skolor och för-
skolor kommer att vara stort, och att barnens behov behöver priori-
teras tidigt i planeringen vid avvägningen av olika intressen. För-
valtningen delar denna uppfattning och föreslår att även plane-
ringsinriktningarna på sidan 55 kompletteras med tydligare skriv-
ningar om att barnkonsekvensanalyser ska göras, samt att skolor
och förskolor ska ha tillgång till vistelseytor av god kvalitet. Det är
viktigt att etableringen och byggandet av skolor och förskolor
präglas av ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.
Trafik
I ÖP föreslås en omvandling av flera trafikleder till stadsboulevar-
der. Miljöförvaltningen anser att texten bör kompletteras med att
även luftkvalitetet och bullerpåverkan måste säkerställas vid en så-
dan omvandling. Dessutom bör det finnas ett resonemang kring att
det troligen finns behov av att minska biltrafiken längs dessa gator
för att klara en hälsosam miljö. För att klara riktvärden för buller
längs dessa boulevarder är genomgående lägenheter i lamellbebyg-
gelse att rekommendera. (sidan 61)
Som framgår av ÖP så passerar 15 000 cyklister Slussen dagligen
under högsäsong. Under Slussens ombyggnad har flera trafikom-
läggningar haft positiv effekt för cyklister och förvaltningen föreslår
därför att det närmare studeras om dessa helt eller delvis kan per-
manentas. På Skeppsbron tillåts bara kollektivtrafik och cykel, och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 169 (233)
på sträckan mellan Medborgarplatsen och Folkungagatan är biltra-
fik inte tillåten i sydlig riktning. Endast gång och cykeltrafik tillåts.
Förutom att öka framkomligheten för cyklister kan detta vara ett led
i att reducera biltrafiken på stadens gator, och därmed förbättra luft-
och ljudkvaliteten i staden. (sidan 118)
Natur och friluftsliv
I ÖP anges att ”Bostadsbyggande kan användas för att … förstärka
attraktiva naturområden”. Miljöförvaltningen ställer sig tveksam
till denna skrivning eftersom den kan misstolkas. Det är inte möjligt
att förstärka ett naturområde genom att bygga i det. Det som åsyftas
är sannolikt att man kan kompensera intrång i naturmark genom att
utföra förstärkningsåtgärder på andra platser. Texten bör justeras.
(sidan 39)
Miljöförvaltningen anser att grönområden bör tas upp under plane-
ringsinriktningarna på sidan 80, t.ex. genom att komplettera sista
punkten enligt följande förslag med kursiv text: ”Ett rikt utbud av
idrottsytor och idrottsanläggningar, och samt större grönområden
som ger möjligheter att utöva ett rörligt friluftsliv ska säkerställas i
hela staden.”
Miljöförvaltningen är positiv till att förstärkningar av det gröna
sambandet mellan Årstaskogen och Hammarbyskogen föreslås.
Förvaltningen ser en stor potential att utveckla denna ekologiskt
viktiga spridningszon i samband med stadsutvecklingen av Söder-
stadens centrala och kollektivtrafiknära läge vid Gullmarsplan, så
att spridningsfunktionen kan kvarstå samtidigt som man tillskapar
nya bostäder. Spridningszonen är idag svag men samtidigt en
mycket viktig länk mellan de två skogsområdena. Sambandet är
framförallt viktigt för Årstaskogens framtida värden, för att skogen
inte på sikt ska utarmas och bli en artfattig och torftig skogsmiljö.
Sambandet kan med fördel samordnas med andra behov av eko-
systemtjänster, som t.ex. parkmiljö, lekplatser och dagvattenhante-
ring. För att uppnå ett gott resultat gällande spridningsfunktionen
bör områdesplanering ske över gränserna för de stasdelar som be-
rörs. (sidan 128 och 134)
I ÖP anges att Skarpnäck och Stora Sköndal eventuellt kan kopplas
samman via Flatens naturreservat. Miljöförvaltningen vill framhålla
att en koppling genom Flatens naturreservat måste enligt 7 kap.
miljöbalken prövas mot reservatets föreskrifter och syfte. Förvalt-
ningen anser exempelvis att det är olämpligt att anlägga en ny väg
genom reservatets naturmark för att möjliggöra en bussförbindelse.
Däremot skulle en gång och cykelväg kunna anläggas för att koppla
ihop stadsdelarna. (sidan 133)
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 170 (233)
Miljöförvaltningen och trafikkontoret håller på att färdigställa ett
budgetuppdrag från 2016 om förslag till ekodukter, i samarbete med
stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Förvaltningen
föreslår att resultatet inarbetas i ÖP.
Klimat och energi
Förvaltningen anser att minskad klimatpåverkan bör synliggöras
mer i ÖP. Som framgår av ÖP har Stockholm högt ställda mål att
minska klimatpåverkan. Hur detta ska genomföras bör beskrivas
samlat och under egen rubrik under målet ”En klimatsmart och tålig
stad” (sidan 24 – 25). Nu nämns det i en mening under rubriken
”klimatanpassad stadsmiljö”. Det är bra att hålla isär dessa begrepp,
eftersom de kräver helt olika åtgärder. Minska klimatpåverkan kan
nås exempelvis genom energieffektivisering, god kollektivtrafik,
bilpooler, installering av solceller, infrastruktur för elbilsladdning
och utvecklat cykelvägnät. Flera av dessa frågor tas upp i ÖP, men
det skulle kunna ges en tydligare bild av hur dessa frågor ska hante-
ras i planeringen.
Kommunfullmäktige antog den 28 november 2016 strategi för ett
fossilbränslefritt Stockholm, d.v.s. efter det att samrådsförslaget
färdigställts. I den slutliga ÖPn bör en tydlig koppling till den stra-
tegin göras.
Texten om en fossilbränslefri stad på sidan 88 bör kompletteras med
att detaljplaner bör utformas så att byggnader blir energisnåla ge-
nom att de placeras så att det ges möjligheter att producera energi
på dessa, lagra energi och flytta energi mellan byggnader. Det bör
även betonas att så kallade passiva lösningar (som inte fordrar till-
försel av energi) i första hand ska eftersträvas, t.ex. energiåtervin-
ning och solavskärmningar i stället för artificiell kylning.
På sidan 85 i ÖP anges att behovet av kyla i bostäder och arbets-
platser ökar. Även här bör texten kompletteras med ett resonemang
om vikten av att planera och bygga staden så att den klarar ett
framtida varmare klimat utan att öka behovet av energikrävande
kylmaskiner eller fjärrkyla. Energihushållning bör genomsyra över-
siktsplanen. Exempelvis kan byggnader planeras så att solinstrål-
ning skärmas under soliga dagar och den svalare nattluften kan tas
till vara.
I översiktsplanen bör det också finnas resonemang om vilka krav
som kan komma på bebyggelsen/planeringen med nya tekniska lös-
ningar för uppvärmning och hantering av solinstrålning. Exempel
på detta är byggnaders orientering i landskapet, takvinklar som
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 171 (233)
möjliggör solpaneler, samt möjlighet till energilagring under eller
intill byggnader. (sidan 89)
För att nå stadens mål om ett fossilbränslefritt Stockholm 2040
måste fordon som trafikerar staden ha tillgång till förnybara bräns-
len. För närvarande går utvecklingen åt fel håll i staden. Miljöför-
valtningen föreslår därför att kapitlet om teknisk försörjning kom-
pletteras med att det måste planeras för tillräcklig tillgång till driv-
medelsstationer som kan tillhandahålla gasformiga drivmedel, alko-
holer och el för fordonsdrift. Miljöförvaltningen ska under våren
2017 ta fram en utredning som visar på det långsiktiga behovet av
drivmedelsstationer. (sidan 88-91) Planeringsinriktningarna på sidan 91 bör kompletteras med:
Energilagring – både dygnslagring och årstidslagring av
energi
Orientering av bebyggelsen med avseende på solinstrålning,
topografi, vind m.m. för lägsta energibehov.
Prioritering av så kallade passiva lösningar avseende energi
Planera för möjlighet till solceller, t.ex. genom takvinklar
och placering av andra takinstallationer.
Ljudmiljö
Miljöförvaltningen föreslår att även ren luft och god ljudmiljö ska
nämnas som avgörande för livskvalitet och hälsa i en resilient stad.
(sidan 24)
Miljöförvaltningen anser att texten om ljudmiljö på sidan 83 bör
kompletteras med att det är viktigt att placera och utforma byggna-
der så att alla lägenheter i bullriga miljöer får en ljudskyddad sida
och uteplats.
Att integrera ljuddämpande detaljer i arkitekturen, s.k. akustiska
designåtgärder, är ett relativt nytt område som i större utsträckning
bör ges utrymme i planeringen. Exempel på akustisk design är att
använda växtlighet för ljudabsorption på väggar och tak.
Miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har tagit fram för-
slag till ”Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostads-
byggande i Stockholm”. När vägledningen beslutats av berörda
nämnder bör man i den slutliga ÖPn hänvisa tillvägledningen.
Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av översiktsplanen hur
kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Miljökva-
litetsnormer för buller nämns inte i ÖP och texten bör därför kom-
pletteras och det av kommunfullmäktige beslutade åtgärdspro-
grammet för omgivningsbuller omnämnas.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 172 (233)
Luftkvalitet
I ÖP anges att ”Utformningen av byggnader kan ha viss påverkan
på luftkvaliteten, främst vid de gator och vägar där luftkvaliteten
redan i dag är dålig.” Miljöförvaltningen anser att texten ovan är
missvisande och att den bör ändras till: Placering och utformning
av byggnader kan ha stor påverkan på luftkvaliteten längs stadsga-
tor och hårt trafikerade leder. Luftföroreningshalterna påverkas av
bland annat trafikmängd, vägbredd, samt längd och höjd på bygg-
naders fasader. I smala och slutna gaturum kan luftomsättningen
vara dålig och dessa gator ”tål” mycket mindre trafik än bredare och
öppnare gator. Genom medveten utformning av bebyggelse kan
höga halter av luftföroreningar förebyggas.
Den illustrerade kartan över beräknade partikelnivåer PM10 på si-
dan 84 är inte den senaste och bör därför bytas ut. Miljöförvalt-
ningen föreslår också att partikelkartan byts ut mot kartan över kvä-
vedioxid, eftersom det i dagsläget är kvävedioxid som är den mest
begränsande luftföroreningen i Stockholm.
Vatten
Miljöförvaltningen anser att det behövs en tydligare koppling till
relevanta styrdokument som Handlingsplan för god vattenstatus,
Dagvattenstrategin och miljöprogrammet i avsnittet om god status i
stadens vattenområden på sidan 83-84, samt i planeringsinriktning-
arna på sidan 86.
Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av översiktsplanen hur
kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Miljökva-
litetsnormer finns för bl.a. vatten. Förvaltningen anser att det bör
framgå av texten på sidan 83-84 att god ekologisk och kemisk status
också är miljökvalitetsnormer. Även i planeringsinriktningarna bör
det framgå att staden nu tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för
var och en av stadens 23 vattenförekomster som visar hur miljökva-
litetsnormer för vatten skall kunna följas. Det bör uttryckligen anges
att dessa LÅP kompletterar ÖPn och kommer att vara av funda-
mental betydelse i de flesta detaljplaner.
Miljöförvaltningen föreslår att texten på sidan 83 om att en fjärde-
del av stadens vattenförekomster uppnår god ekologisk status kom-
pletteras med ”och en tredjedel som når god kemisk status”.
Miljöförvaltningen föreslår att texten om lokala åtgärdsplaner på
sidan 84 ändras till: ”Lokala åtgärdsprogram, som enligt stadens
Handlingsplan för god vattenstatus ska tas fram för respektive vat-
tenförekomst, kommer att visa vilka åtgärder som krävs för att mil-
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 173 (233)
jökvalitetsnormerna skall följas. Dessa åtgärdsprogram kompletterar
översiktsplanen”
Miljöförvaltningen föreslår att texten om framtidens avloppshante-
ring kompletteras med följande: Tillförsel av dagvatten till det
kombinerade avloppsnätet bör begränsas där så är möjligt, eftersom
reningseffekten i reningsverket försämras av stora vattenmängder
och stora flödessvängningar. Vid omfattande nederbördsmängder
kan ledningssystemen också överbelastas, vilket innebär att orenat
avloppsvatten måste evakueras via bräddavlopp till sjö/hav. (sidan
90)
En särskild hänvisning bör ske till de vägledningar för dagvatten-
hantering som de tekniska nämnderna i staden beslutat om. Det
gäller dagvattenhantering på kvartersmark och parkeringsytor, vilka
kommer att kompletteras med en motsvarande vägledning för all-
män platsmark. Eftersom det har ifrågasatts huruvida dessa vägled-
ningar skall tillämpas av nämnder och bolag är det särskilt vikt att
dessa explicit omnämns.
Det bör framgå att kartan över ekologisk status på sidan 84 är en
ögonblicksbild och bygger på ett underlag fram till 2012. Hänvis-
ning bör göras till viss.lansstyrelsen.se/ där kartan uppdateras årli-
gen.
Miljöförvaltningen föreslår att en karta över stadens skyfallskarte-
ring läggs till.
Planeringsinriktningarnas andra punkt bör kompletteras med att
mångfunktionella ytor också ska användas för att rena dagvattnet.
(sidan 86)
Vibrationsstörningar
Miljöförvaltningen föreslår att stycket om risk för ras, skred och
erosion på sidan 86 kompletteras med ett resonemang om att före-
bygga vibrationsstörningar. Vid byggnation av bostäder på lermark
intill vägar finns risk för att passerande trafik orsakar vibrationer i
byggnaderna, vilket kan ge upphov till olägenhet för människors
hälsa. Detta kan förebyggas genom att byggnaderna konstrueras på
sådant sätt att markvibrationer inte sprids till byggnaderna. Även
sista punkten under planeringsinriktningar bör kompletteras med
detta.
Karta över stadsutvecklingsmöjligheter
Miljöförvaltningen anser att kartan över stadsutvecklingsmöjlig-
heter skulle bli mer användbar för kommande planering om den
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 174 (233)
gjordes något mer detaljerad. Förvaltningen har i övrigt följande
förslag till förändringar:
Legendfärgen för naturreservat stämmer inte.
Älvsjöskogens naturreservat är inte markerat.
Stockholms gröna infrastruktur syns knappt och behöver en
tydligare markering.
hela Vårbergstoppen är utpekat som ”stadsutvecklingsområde”
(lila). Området har höga ekologiska värden och har en regional
koppling till skogsområdena i Huddinge. Det bör läggas till en
grön pil ”utvecklingsområde ekologiskt sam-band” som visar
att området har regional betydelse för grön infrastruktur.
”Utvecklingsområde vatten och klimat” bör utgå. Miljöför-
valtningen bedömer att utpekande av denna yta riskerar att
sänka ambitionsnivån vad gäller vattenfrågor i resten av sta-
den. Stadens dagvattenstrategi, Handlingsplan för vatten och
lokala åtgärdsplaner bör följas för all mark i staden.
Den gröna pilen för ”utvecklingsområde ekologiskt samband”
vid Gullmarsplan bör förlängas bort till Nackareservatet.
Hänvisa gärna till viss.lansstyrelsen.se/ för aktuell status för
sjöarna vid symbolen vatten.
Pendelcykelstråk bör framgå av kartan.
Utredningsområden för naturreservat bör skrafferas i sin hel-het
och inte markeras med en prick
Energihamnen i Norra Djurgårdsstaden bör inte vara markerad
som ett stadsutvecklingsområde.
Konsekvensbeskrivning
Planens miljöbedömning ska uppfylla de krav som ställs i 6 kap.
12 § miljöbalken. Konsekvensbeskrivningens upplägg, även med
den tabell som finns på sidan 70-71, gör att det är svårt att utläsa om
innehållet verkligen uppfyller lagstiftningens krav. Det är delvis
även svårt att utläsa vilka miljökonsekvenser som staden har kom-
mit fram till att planen faktiskt antas medföra. Till exempel gäller
detta beskrivningen av hur relevanta miljömål och andra miljöhän-
syn beaktas i planen (12 § 5.). Ett annat exempel är avsnittet om
nollalternativet på sidan 16 som inte beskriver miljöförhållandena
eller miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs (12
§ 3.) Det är viktigt att detta avsnitt kompletteras.
Kapitlet i ÖP om de lokala utvecklingsmöjligheterna, samt bilagan
om riksintressen ingår inte i konsekvensbeskrivningen, eftersom de
inte var klara när konsekvenserna skulle beskrivas. Förvaltningen
anser att konsekvensbeskrivningen ska kompletteras med detta.
I konsekvensbeskrivningen anges gällande kommande infrastruk-
tursatsningar att ”Statens och grannkommunernas agerande spelar
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 175 (233)
alltså stor roll för hur trafiken i Stockholms stad ser ut. I vilken ut-
sträckning staden då, genom sin planering, kan minska använd-
ningen av ytkrävande färdmedel så som bil inom stadens gränser,
återstår att se och bör bli en av de centrala frågorna under samrå-
det.” Förvaltningen bedömer att detta är en viktig fråga att bevaka
eftersom valet av färdmedel har en stor inverkan på miljön.
Riksintressen
Miljöförvaltningen anser att bilagan där riksintressen enligt miljö-
balken redovisas är för allmänt hållen. Riksintressena beskrivs en-
ligt de statliga anspråk som ställs, men staden utnyttjar inte möjlig-
heten att påverka hanteringen fullt ut. Exempelvis anges att i princip
samtliga järnvägsstationer i staden utgör riksintresse. Förvaltningen
anser att det tydligare bör pekas ut vilka/vilken station staden anser
vara av riksintresse och vilka som inte är det. Till exempel borde
inte Karlbergs station som ska läggas ner vara av riksintresse. För
Stockholm hamns Containerterminal anser förvaltningen att riksin-
tresset borde hävas på samma sätt som hamnen i Loudden.
Servicenämnden
Dokument nr 363 och 318
Servicenämnden beslutade den 31 januari att åberopa
serviceförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande:
Förvaltningen stödjer som helhet förslaget till översiktplan för
Stockholms stad. Förslaget är välskrivet och anger i många
avseenden en tydlig inriktning för Stockholms stadsbyggande och
utveckling. Med planen som utgångspunkt kan förutsättningar
skapas för att utveckla en hållbar stad för alla i linje med
kommunfullmäktiges vision.
Staden står inför stora utmaningar när det gäller att skapa en mer
jämlik och sammanhållen stad. Som det konstateras i planen finns
det stora variationer i marknadsförutsättningar mellan olika
stadsdelar. Vidare framhålls att marknadsläget ska användas som en
hävstång för stadsutvecklingen. Det finns här vissa inbyggda
målkonflikter och staden måste närmare överväga hur styrmedel
som bidrar till att skapa likvärdiga sociala villkor kan förenas med
att ta tillvara marknadsförutsättningarna för stadsbyggandet i ett
växande Stockholm. Detta kan avse exempelvis hur
markanvisningar till bostadsbyggande sker eller hur planprocesser
utformas. Vidare är det angeläget att stadsplaneringen kan stödja
utformning av offentliga rum och verksamheter som främjar möten,
social gemenskap, kultur och idrott samt deltagande i samhällslivet.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 176 (233)
Här bör det också beaktas att stadens hållbarhetskommission under
året har lyft fram vikten av ett socialt investeringsperspektiv samt
framhållit möjligheten att metodmässigt ta hänsyn till socialt
värdeskapande och hållbarhet, jämlikare villkor, barnperspektiv
med mera i stadsplaneringen.
Att ta tillvara och utveckla kulturella värden är en viktig dimension
i stadsplaneringen. Det finns en rik mångfald av kulturuttryck i
samtiden liksom i stadens äldre historia och detta är synligt i
stadens gestaltning, byggnader och offentliga rum samt i det sociala
livet. Kulturlivet kan också bidra till samhörighet och gemenskap
samt intresse och förståelse för mångfald och olikheter. Det är
därmed angeläget att i det fortsatta samrådet om planen beakta
dessa frågor, exempelvis när det gäller stadsmiljö och gestaltning,
kulturverksamheter i stadsdelarna med mera.
Det är givetvis också angeläget att stadsplaneringen enligt
översiktsplanen bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål om
Stockholm som en klimatsmart stad. I planen konstateras att den
stora framtida befolkningstillväxten och utbyggnaden får
konsekvenser för såväl land- som vattenmiljöer. Vidare anges också
ett antal viktiga planeringsinriktningar såsom exempelvis effektiv
markanvändning, livskraftig grön infrastruktur, och tåliga
försörjningssystem. Dock behöver det förtydligas hur
stadsplaneringen ska bidra till att uppnå en fossilbränslefri stad
2040, exempelvis vad gäller samordning gällande infrastruktur,
styrmedel som påverkar överflyttning från bil till kollektivtrafik
med mera. Dessutom bör planen utvecklas angående hur
stadsplaneringen ska underlätta en klimatvänlig livsstil för
stockholmarna.
Översiktsplaneringen påverkar givetvis också möjligheterna att
uppfylla stadens mål om ekonomisk hållbarhet. Som viktiga
intressen och faktorer på området framhålls i planen
bostadsförsörjning, näringsliv och kompetensförsörjning,
framkomlighet och lättillgänglig service med mera. Här anknyter
planen på ett tydligt sätt till stadens mål om en aktiv markpolitik
som bl a syftar till att öka produktionstakten i bostadsbyggandet,
verka för en mångfald av aktörer och gagna etablering och
utveckling av näringsverksamheter. Vidare framhålls vikten av att
planera för nåbarhet, som dels kan skapas genom närhet (genom
täthet och funktionsblandning) , dels genom goda
transportmöjligheter. De inriktningar i planen som anknyter till
områdena ovan har stora konsekvenser för stadens ekonomi vilket
behöver belysas närmare i samband med fortsatt samråd samt vid
efterföljande detalj- och områdesplanering.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 177 (233)
Socialnämnden
Dokument nr 109
Socialnämnden beslutade den 13 december att hänvisar till
socialförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Socialförvaltningens tjänsteutlåtande
Stockholm har en stor attraktionskraft för både människor och
verksamheter. Staden står inför komplexa utmaningar i form av en
snabb befolkningsökning, bostadsbrist, ekonomisk tillväxt och
ökade sociala skillnader. De kommande åren planeras ett
omfattande bostadsbyggande i Stockholm, målet är 140 000
bostäder fram till 2030. Förvaltningen instämmer i
stadsbyggnadskontorets bedömning att det omfattande
stadsbyggande som Stockholm står inför utgör en unik möjlighet till
förbättringar och utveckling av staden.
Förvaltningen välkomnar förlaget på ny översiktsplan för
Stockholm. Det är nödvändigt att formulera en ny plan som är
anpassad för att bidra till att nå målen i förslaget till Vision 2040
och att peka ut strategier för de utmaningar som Stockholm står
inför. Förvaltningen ställer sig i stort positiv till de mål och förslag
som presenteras i planen.
Ur ett socialt perspektiv är det nödvändigt med ett kraftfullt
bostadsbyggande i Stockholm under lång tid, för att minska
bostadsbristen och öka tillgången till bostäder även för
socioekonomiskt svagare grupper. Samtidigt är det viktigt att beakta
centrala intressen i planprocessen, och att analysera potentiella
konsekvenser som nya projekt kan tänkas få för olika grupper.
Ansvariga aktörer i staden behöver arbeta aktivt för att undvika att
nybyggnationen bidrar negativt till segregationen i staden, eller
tränger ut resurssvaga grupper.
Förvaltningen redovisar nedan synpunkter på de delar av förslaget
som berör socialnämndens ansvarsområde, främst området ”En
socialt sammanhållen stad” under allmänna intressen.
Förvaltningen välkomnar att planen anger att socialt värdeskapande
ska genomsyra all stadsplanering och beaktas tidigt i alla projekt.
Planen anger att kunskap om olika gruppers behov av trygghet,
fysisk aktivitet, mötesplatser och utemiljö ska vara en viktig
utgångspunkt i stadsbyggandet. Barns, ungas och äldres behov samt
ett jämställdhetsperspektiv betonas särskilt.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 178 (233)
Förvaltningen vill betona vikten av att det sociala perspektivet
verkligen behöver komma in tidigt i en planeringsprocess för att
kunna få genomslag, och att samarbete måste ske mellan olika
verksamheter i staden för att tillgodose behoven hos olika grupper.
Förvaltningen ser positivt på att barn, unga och äldre särskilt lyfts
fram i planen, liksom ett jämställdhetsperspektiv. Men det finns
även andra grupper som har särskilda behov, till exempel personer
med funktionsnedsättning.
Verktyg som lyfts fram i planen för att analysera sociala
konsekvenser av stadsbyggandet är socialt värdeskapande analyser
och barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen ser det som en brist att
planen inte anger i vilken utsträckning socialt värdeskapande
analyser och barnkonsekvensanalyser ska användas i
stadsplaneringen. Utan konkreta verktyg för att lyfta in sociala
frågor i planeringsprocessen riskerar frågorna att inte få det
utrymme som krävs för att bidra till en socialt hållbar stad.
För att utforma stadsdelar där människor med olika behov kan bo
och leva är det angeläget att i planeringen tillgodose behovet av
förskolor, skolor, bostäder med särskild service till personer med
funktionsnedsättning och äldreboenden. Därutöver tillkommer
behov av försöks- och träningslägenheter, lägenheter för ”Bostad
först” och större och mindre lokaler för olika sociala verksamheter.
Förvaltningen ser särskilt att det finns behov av ett ökat byggande
av bostäder med särskild service till personer med
funktionsnedsättning. Om staden ska klara den nödvändiga
utbyggnaden av bostäder inom funktionshinderområdet är det
angeläget att i alla planförslag se till att den här kategorin bostäder
byggs i tillräcklig omfattning.
Vid stadsplanering och byggande är det också viktigt att beakta
tillgänglighetsaspekter. Fysisk tillgänglighet är en investering som
påverkar framtida kostnader vid behov av samhällets stödinsatser i
form av bland annat hemtjänst, ledsagning och personlig assistans.
För att bidra till att minska den rumsliga och socioekonomiska
segregationen i staden pekar staden ut ett antal strategier. Den
offentliga miljön ska utvecklas så att människor i hela staden har
tillgång till en god offentlig miljö och service, stadsdelar ska länkas
samman och bostadsområden ska byggas med en större blandning
av olika bostads- och upplåtelseformer. Genom de utpekade
fokusområdena vill man satsa särskilt på stadsutveckling i Kista,
Skärholmen och Farsta. Förvaltningen ser positivt på planens fokus
på att minska segregationen och ojämlikheten i staden och att
särskilt satsa på stadsutveckling i ytterstaden. Förvaltningen
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 179 (233)
välkomnar även att planen lyfter fram vikten av dialog med
medborgare i stadsutvecklingen, och att särskilt fokus ska läggas på
grupper vars röster sällan kommer till uttryck.
Som konsulten WSP påpekar i sin konsekvensbeskrivning av
förslaget på översiktsplan så identifierar planen dock bara var det
finns potential och möjlighet till stadsutveckling. Det faktiska
utfallet ska enligt planförslaget i första hand styras av marknaden.
För att verkligen bryta utvecklingen med den rumsliga och
socioekonomiska segregationen i Stockholm anser förvaltningen att
staden nära behöver följa utvecklingen av potentiella
stadsutvecklingsområden i ytterstaden, och vidta nödvändiga
åtgärder.
Sammantaget anser förvaltningen att stadsbyggnadskontorets
förslag till ny översiktsplan har förutsättningar att bli en bra
utgångspunkt för stadens utveckling, och bidra till att nå målen i
förslaget till Vision 2040. För att nå dit krävs att planen och de
verktyg som presenteras verkligen används i all planering, i
kombination med övriga styrdokument i staden.
Överförmyndarnämnden
Dokument nr 108
Överförmyndarnämnden beslutade den 14 december 2016 att som
svar på remissen översända överförmyndarförvaltningens
tjänsteutlåtande.
Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande:
Överförmyndarnämnden är närmast berörd när det gäller
bedömningen av vilka konsekvenser översiktplanen får för de som
bor, verkar och vistas i staden. Det handlar till exempel om social
sammanhållning, konsekvenser för olika samhällsgrupper, individer
och hushåll. Bedömningen utgår från portalparagrafen i plan- och
bygglagen som beskriver det övergripande syftet med lagen: att
främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med jämlika och
goda sociala levnadsförhållanden.
En bred och användbar definition av social sammanhållning är att
den beskriver ett samhälle där människor känner gemenskap och
tillit till varandra, där de upplevda avstånden och konflikterna
mellan grupper är små, där toleransen för olikheter är stor och där
det finns en känsla av tillhörighet, delad identitet och att man delar
ett gemensamt öde.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 180 (233)
Att det finns en social sammanhållning i samhället är avgörande för
att överförmyndarnämnden ska kunna rekrytera ställföreträdare
som, i huvudsak på ideell basis, ställer upp som gode män och
förvaltare för sina medmänniskor.
Huvudmännen är en utsatt grupp i samhället som behöver hjälp med
att klara ekonomi, bevaka rätt och sörja för person. En förutsättning
för att ställföreträdarna ska kunna ge sina huvudmän nödvändigt
stöd är att det finns boenden anpassade efter olika vårdbehov,
bostäder med hyror som huvudmän med begränsad ekonomi har råd
att efterfråga och en fysisk miljö som underlättar tillgänglighet för
den som har begränsad förmåga att ta sig fram.
Stockholm är en av Europas snabbast växande regioner. Sedan 2006
har ökningen i snitt varit över 15 000 personer per år. Stadens
prognos visar att Stockholm blir en miljonstad redan år 2020 och
beräknas år 2040 ha en befolkning om närmare 1,3 miljoner
invånare. En viss andel av befolkningen har behov av en
ställföreträdare. När befolkningen ökar kan man därför med stor
säkerhet förutspå att antalet huvudmän kommer att öka med ungefär
samma ökningstakt som befolkningsökningen. Det innebär i sin tur
att behovet av ställföreträdare ökar i samma takt, under
förutsättning att nuvarande lagstiftning består.
Överförmyndarförvaltningen drar därför för sin del slutsatsen att
nämndens verksamhet kommer att expandera i samma takt som
befolkningsökningen fram till 2040.
Trafiknämnden
Dokument nr 383
Trafiknämnden beslutade den 2 februari att godkänna
trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande
Trafikkontoret har medverkat i framtagandet av de delar av ÖP som
rör transporter. Kontoret anser, precis som det står i planen, att
samspelet mellan bebyggelseplanering och trafikplanering är
avgörande för att bygga en attraktiv stad. Fler personer och mer
varor måste kunna nå målpunkter samtidigt som trafikens ytanspråk
och miljöpåverkan minskar. Likaså viktigt att transportfrågorna
kommer in i tidiga skeden i planeringen.
Den nya översiktsplanen är en vidareutveckling av förra planen och
stadens övergripande planeringsinriktning står fast.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 181 (233)
Framkomlighetsstrategin och underliggande planer stöder därför
intentionen också i nya ÖP. Kontoret saknar däremot en tydlig
koppling till riktlinjerna och principerna i Grönare Stockholm.
Att staden ska ha ett välfungerande transportsystem med låg klimat-
och miljöpåverkan där gång, cykel, kollektivtrafik och nyttotrafik
prioriteras förutsätter ett infrastrukturperspektiv vid planeringen av
de nya bostäderna. Kontoret ser ett behov av att tillsammans med
berörda parter konkretisera hur de kvaliteter staden eftersträvar
gällande transporter och attraktiva rum ska utformas.
Samverkan behövs i alla delar av processen och kontoret deltar i
program- och planarbeten i tidiga skeden samt följer processen fram
till färdig detaljplan. Kontorets medverkan i hela processen är
viktig. I tidigt skeden klargörs vilka förutsättningar som gäller och
vilka avvägningar som bör göras. Exempel på detta är tillgänglighet
till kollektivtrafik, parkeringstal för bil och cykel, nät för gång- och
cykeltrafik samt systempåverkan för motorfordonstrafiken.
Kontoret är även delaktigt när bostadsprojekten närmar sig
genomförande för att medverka till att de allmänna ytorna utformas
enligt stadens riktlinjer.
Efterfrågan på kontorets medverkan i planeringsprocesser ökar och
takten i bostadsbyggandet kommer vara fortsatt hög. Kontoret har
två roller under processen dels att vara myndighetsinstans i form av
väghållare, dels att vara processdrivande och sakkunniga inom
kontorets ansvarsområden. Antalet projekt på privat mark ökar och
här har kontoret framåt en utökad roll eftersom
exploateringskontorets medverkan är begränsad. Detta är en särskild
utmaning som kontoret har beskrivit i ärendet ”Underlag för budget
2017 med inriktning 2018 och 2019”. Ett ökat deltagande av
kontoret i stadsbyggnadsprocessen är önskvärt eftersom detta ökar
förutsättningarna för att processen flyter på utan hinder. Kontoret
bedömer att det behövs en förstärkning med fler personella resurser
för att kunna möta en ökande efterfrågan på kontorets kompetens.
Kontorets medverkan är viktig för att de offentliga miljöer som
byggs är långsiktigt hållbara både avseende funktion och
driftekonomi . Viss förstärkning har skett och arbete med
effektivisering pågår och kommer att fortsätta.
Det är en utmaning att i den täta staden skapa goda,
kostnadseffektiva lösningar för alla trafikslag och samtidigt skapa
attraktiva offentliga rum. Den expansiva utvecklingen i Stockholm
gör att det ofta uppkommer behov av kompletterande
infrastrukturinvesteringar. Dessa behov är av olika karaktär.
Förutom de stora infrastrukturprojekten som exempelvis
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 182 (233)
Mälarbanan och Tvärbanans Kistagren, kan det handla om att nya
bostadsområden har behov av bättre anslutningar till och från
området för att minska barriäreffekter, t ex nya gång- och
cykelkopplingar. Ökat nyttjande av de allmänna ytorna gör också att
befintliga miljöer och funktioner kan komma att behöva
uppgraderas för att möta krav på trafiksäkerhet, trygghet och
framkomlighet, t ex i samband med anläggande av nya skolor och
idrottsplatser. Det höga bostadsmålet innebär att många
kommunaltekniska ytor för t ex entreprenadmaskiner eller för
snöupplag måste tas i anspråk. Det är angeläget att ha ett
helhetsgrepp på detta behov och att samtliga berörda förvaltningar
gemensamt och aktivt söker flexibla och långsiktiga lösningar.
Det mest intensiva samarbetet mellan trafikkontoret och
stadsbyggnadskontoret inför nya ÖP har varit kring frågan om
stadsgator och stadsboulevarder. Kontoret anser att idén är
intressant förutsatt att den skapar möjlighet att bygga bostäder i bra
lägen samt bidra till att bättre länka samman staden. Kontorets
erfarenhet med de "stadsgata"-liknande projekt som har genomförts
är att trafik och mobilitet inte nödvändigtvis är en större fråga där
än i andra typer av stadsbebyggelse. Det är i andra sakfrågor som de
svåraste avvägningar ofta finns. Trafiken hanteras utifrån lokala
förutsättningar på respektive plats.
Stadsboulevarder kommer att innebära flera komplexa
målkonflikter eftersom de påverkar delar av det regionala vägnätet.
Exempel på frågor är regional vs lokal framkomlighet för buss,
cykel och motorfordon, luftkvalité, buller och hantering av farligt
gods. Flera av dessa frågor behöver hanteras i en regional kontext i
samarbete med andra aktörer och underlag håller på att tas fram
inom en gemensam arbetsgrupp. Kontorets uppfattning är dock att,
likt stadsgatuprojekt ovan, det bästa sättet att förstå dessa
avvägningar kommer att bli utifrån lokala förutsättningar i ett
konkret projekt. Det är först i det läget som en konvertering till
boulevard kan ställas mot andra möjliga utformningar, t.ex.
överdäckningar eller en bebyggelse som "vänder ryggen" mot större
trafikströmmar eller att ny bebyggelse uteblir.
Äldrenämnden
Dokument nr 391
Äldrenämnden beslutade den 31 januari att godkänna
äldreförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämna det som sitt svar
på remissen.
Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande:
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 183 (233)
Stockholm står inför komplexa utmaningar i form av en snabb
befolkningsökning i kombination med bostadsbrist, ekonomisk
tillväxt och ökade sociala skillnader. Fram till 2030 planerar staden
att bygga 140 00 nya bostäder och då tillkommer det som planeras
byggas i länets kranskommuner. Mot denna bakgrund välkomnar
äldreförvaltningen förlaget på ny översiktsplan för Stockholm. Det
är nödvändigt att formulera en ny plan som är anpassad för att
kunna bidra till att nå målen i Vision 2040. Äldreförvaltningen
ställer sig positiv till de mål och förslag som presenteras i planen.
Stadens befolkningsstruktur har under senare år inte inneburit några
förändringar i behovet av insatser från äldreomsorgen. Men under
de kommande åren kommer antalet äldre i staden att öka succesivt.
Från 2016 till 2040 är ökningen 55 procent i åldersgruppen 65-80.
Gruppen över 80 år kommer att öka med 105 procent under samma
period. Denna ökning kommer att ställa stora krav på
verksamheterna men också på att det finns lämpliga boenden och
miljöer för fler äldre än idag. Det är denna utgångspunkt
äldreförvaltningen har haft vid utarbetandet av detta remissvar.
Även om en översiktsplan inte är djupgående utan visar på en
övergripande viljeinriktning så vill äldreförvaltningen ändå peka på
ett par områden där det är viktigt att äldreperspektivet finns med då
en mer detaljerad planering tar vid.
Det finns stora utmaningar i hur utbyggnaden av boenden för äldre
ska planeras. Det handlar bland annat om vilka volymer av
respektive typ av boende som kommer att efterfrågas i framtiden
vad gäller vård- och omsorgsboenden, mellanboendeformer som
trygghetsboenden eller seniorboenden. Generellt finns ett ökande
intresse för att aktivt delta i att utforma sitt eget boende tillsammans
med en byggherre/fastighetsägare. Idag finns till exempel ett
växande intresse för bogemenskaper och kollektivboenden för
seniorer. Erfarenhet visar också att när äldre flyttar vill de gärna
finna ett boende i det område de redan bor i. Därför är det viktigt att
studera i vilka stadsdelsområden som ett behov kan tänkas uppstå
för att undvika att det uppstår köer på vissa boenden under det att
det finns tomma lägenheter på andra. Vid nybyggnation är det också
viktigt att tänka på att området får en blandning av olika åldrar. En
bra spridning av olika typer av boenden är även eftersträvansvärt.
Det kan till exempel gälla bostadsrätter/hyresrätter, små och stora
lägenheter, bostäder speciellt anpassade för äldre eller personer med
funktionedsättning.
I översiktsplanen anges behovet av att få flyttkedjor att fungera
smidigare, så att äldre lätt kan flytta till mindre, billigare och mer
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 184 (233)
tillgängliga och funktionsdugliga bostäder. Detta bidrar till att
frigöra bostäder för andra grupper.
I översiktsplanen framförs vidare att stadslivets sociala mångfald
gagnas av att äldre kan ta plats och trivas. De äldres behov av
framkomlighet och fysisk aktivitet ska främjas, liksom behoven av
rekreation och att kunna ta del av idrotts- och kulturliv.
Äldreförvaltningen ställer sig positiv till detta men vill också betona
vikten av att det vid nybyggnation ska finnas service såsom
mataffärer, posttjänster med mera, i närområdet. För att motverka
isolering är det också viktigt att busslinjer dras i dessa nya områden
i de fall det inte finns en närliggande tunnelbana. Dessa närliggande
kommunikationer har visat sig vara av stor vikt för att äldre ska
kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Staden har inte full
rådighet över dessa frågor men det är viktigt att staden försöker att
påverka detta i de forum som finns. Äldreförvaltningen vill också
betona vikten av att äldreperspektivet behöver komma in tidigt i en
planeringsprocess för att kunna få genomslag.
Närheten till natur- och parkmark är också viktig för den äldre. Vid
förtätning är det oftast mindre naturytorna som försvinner och större
parker och grönområden lämnas i regel orörda. För den äldre är
naturen i närheten av boendet viktig därför vill äldreförvaltningen
betona denna aspekt vid den fortsatta förtätningen av staden.
Det är inte enbart tillgängligheten i de områden där nya bostäder
tillkommer som är viktig. I och med att en byggprocess tar flera år
är framkomligheten under byggtiden viktig för att den äldres
isolering inte ska öka.
Sammantaget anser äldreförvaltningen att förslaget till ny
översiktsplan har förutsättningar att bli en bra utgångspunkt för
stadens utveckling och kommer att bidra till att nå målen i Vision
2040.
Kyrkogårdsnämnden
Dokument nr 385
Kyrkogårdsnämnden beslutade den 1 februari att överlämna
kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kyrkogårdsförvaltningens förslag till yttrande:
Förvaltningen gör bedömningen att planens målformuleringar är
välformulerade men efterlyser precis som i hållbarhetsbedömningen
mer konkretiseringar i form av kartmaterial och fördjupningar. Den
medföljande kartbilagan är i många delar svårläst och svårtolkad.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 185 (233)
Det är olyckligt att översiktsplanens områdesbeskrivningar, och inte
minst beskrivningarna av riksintressena, inte har inkluderats i
hållbarhetsbedömningen.
Stadens begravningsplatser i översiktsplanen
Begravningsplatser omnämns endast på ett ställe i översiktsplanen
och då i mer generella ordalag i uppräkning av platser som åtnjuter
skydd enligt kulturmiljölagen. Mer specifikt omnämns
Skogskyrkogården som riksintresse för kulturmiljövården. Varken
den samhällsservice eller den viktiga grönstruktur som
tillhandahålls genom begravningsplatserna omnämns i
översiktsplanen. Eftersom begravningsplatser är verksamhet som
ytmässigt är markkrävande är det av intresse att de redovisas i
översiktsplanen.
I den bilagda kartan finns begravningsplatserna redovisade som en
del av grönstrukturen- oklart dock varför större delen av
Skogskyrkogården – dock inte hela – getts en annan grön kulör än
övriga. Färgvariationen saknas i kartförklaring.
Hur påverkas begravningsplatserna av översiktsplanen
Av översiktsplanen finns ytterst marginella förslag som ligger i
påverkansområden till stadens begravningsplatser. Det handlar om
att Spånga kyrkväg föreslås på sikt omvandlas till en stadsgata
kantad med ny bebyggelse och att Nynäsvägen på lång sikt
omvandlas till så kallad stadsboulevard. Skrubba företagsområde
nordost om Strandkyrkogården föreslås utökas med lättare industri
och med en gatustruktur som på lång sikt kan medge en omvandling
till stadskvarter med bostäder och verksamheter.
Lyft utvecklingen av Skrubba till ett mer blandat område
Strandkyrkogården i sydöstra hörnet av Stockholm ligger i ett
naturskönt läge med anslutning till Drevviken och Flatenreservatet.
Begravningsplatsen saknar dock en naturlig koppling till staden och
bostadsbebyggelse i övrigt, vilket bedöms vara huvudanledningen
till att det här sker förhållandevis få gravsättningar per år.
Tyresövägen och Gudöbroleden kan upplevas för storskaliga och
överdimensionerade för sitt syfte och de utgör samtidigt påtagliga
störningskällor och barriärer för reservatet och begravningsplatsen.
Skrubbaområdet borde ges en fördjupad översyn där en mer
blandad bebyggelse borde prövas. De natursköna omgivningarna
borde vara attraktiva för bostadsbebyggelse och genomfartslederna
torde kunna utvecklas till mer anpassade stadsboulevarder.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 186 (233)
Bullerfrågan- även Åbyvägen torde kunna utvecklas till
stadsboulevard
Det är positivt att Nynäsvägen föreslås på sikt omvandlas till
stadsboulevard, vilket om hastigheterna sänks kan minska
bullernivåerna på Skogskyrkogården. Det saknas dock i
översiktsplanen, som också hållbarhetsbedömningen framhåller,
tydliga strategier för att hantera omgivningsbuller på platser som
inte utgörs av bostadsbebyggelse. Flera av stadens
begravningsplatser är mycket bullerutsatta, Skogskyrkogården,
Strandkyrkogården, Västberga begravningsplats och Brännkyrka
kyrkogård bedöms vara de mest utsatta. Dessutom planeras en ny
begravningsplats på Järvafältet där också buller från
omkringliggande trafikleder måste hanteras.
Åbyvägen som löper strax väster om Brännkyrka kyrka utgör en
betydande bullerkälla och barriär och avskärmningseffekter genom
ny bebyggelse och omvandling av vägen till en stadsboulevard
borde prövas för att skapa en mer rofylld miljö på platsen.
Riksintresset borde utökas och gränser justeras för
världsarvet Skogskyrkogården –buffertzonsfrågan
Översiktsplanen gör välavvägda beskrivningar av hur riksintresset
ska tillgodoses för Skogskyrkogården. Dock omfattar riksintresset
inte hela det av Unesco utpekade området och gränsen för
riksintresset borde justeras. Det finns också önskemål om att den
del av Sockenvägen som utgör en viktig del av entrélandskapet skall
ingå i världsarvet. Detta är en fråga som i så fall måste lyftas av
Riksantikvarieämbetet till Unesco för beslut. Det är önskvärt att
stadsledningskontorets utredning av gränser och eventuell
buffertzon snarast återupptas. Värnandet av världsarvet integritet
och autenticitet och dess ”Outstanding Universal Values” (OUV)
ska i enlighet med Unescos riktlinjer vara vägledande för detta
arbete.
Gränserna för riksintressen och världsarvet Skogskyrkogården bör
redovisas i kartmaterialet.
Rådet till skydd för Stockholms skönhet
Dokument nr 344
Stockholms stad står idag mitt i ett mycket intensivt
stadsbyggnadsskede, fullt jämförbart med omvälvningarna vid
sekelskiftet 1900 eller under 1950- och 1960-talens stora
stadsomvandlingar. Den viktiga skillnaden mot tidigare
utvecklingssprång är att inriktningen nu är att bygga en ny stad i en
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 187 (233)
redan befintlig. Huvuddelen av stadsutvecklingen kommer att ske
utanför Stockholms tullar.
Den nya tätheten kan inte bara innebära en utökad bebyggelsemassa
utan kräver också en aktiv plan för utveckling av nya stadsrum och
parker, samtidigt som befintliga värden värnas. Under
efterkrigstiden var visionen att bygga den rymliga staden. På samma
sätt som den dåvarande användningen motsatsparen rymlig och
trång, är dagens stadsbyggnadsbegrepp tät och gles retoriska. När
den rymliga staden blir tätare är det planeringen av, och omsorgen
om, platsen mellan husen som kommer att utgöra kvitto på om
staden blir närmare eller bara trängre. Skönhetsrådet efterfrågar
därför ett antal förtydliganden av översiktsplanens inriktning.
Förtydligande om offentlig miljö: gator, parker och torg
Skönhetsrådet stödjer inriktningen att bejaka en god stadstillväxt i
såväl det centrala Stockholm som i de utpekade fokusområdena.
Utvecklingen av den centrala staden, med en ny täthet framförallt i
innerstadens krans, bör ske utifrån de topografiska, natur- och
kulturhistoriska förutsättningar som finns. Detta bör kombineras
med satsningar på de utvalda fokusområdena Skärholmen, Kista-
Järva och Farsta utifrån dessa stadsdelars förutsättningar. Vid sidan
av dessa platser anser rådet att staden i huvudsak bör utvecklas i de
större sammanhang som i planen benämns som omvandling och
samband. Staden bör vara mycket restriktiv med frimärksförtätning.
Skrivelsen om ”värdeskapande kompletteringar” i kombination med
kartans ”komplettering kan prövas” riskerar att bli en
gummiparagraf som kan nyttjas för alla projekt – också de som i
övrigt inte följer översiktsplanens intentioner.
Den befintliga utemiljön i ytterstaden består ofta av ett centralt torg,
naturmark och stor plats för trafikanläggningar. Med fler invånare
krävs fler kvalitativa rum: befintliga parkstråk behöver rustas och
matarleder omvandlas till sammankopplande stadsmiljöer. I
klarspråk innebär detta att investeringar i stadsmiljön av samma
dignitet som i de nybyggda stadsdelarna i innerstadens krans måste
riktas till de ytterstadsstadsdelar som genomgår stora förtätningar.
Om den lokala grönstrukturen minskar måste den kvarvarande göras
mer kvalitativ och där det krävs, helt fredas mot ytterligare ingrepp.
Parkplaneringen måste ses som en integrerad del i stadsplaneringen,
också på strategisk nivå. Översiktsplanen och Grönare Stockholm
behöver därför kopplas tydligare till varandra. Rätt hanterat kan
planeringen ge både fler bostäder och bättre parker och offentliga
rum. Fel hanterat överexploateras små enklaver i bostadsbristens
namn med stora mänskliga och ekonomiska kostnader som följd.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 188 (233)
Förtydligande om nya stadsbyggnadsprinciper
Skönhetsrådet bejakar en större övergripande lokal planering med
längre tidshorisonter som skapar nya sammanhängande rum. För att
översiktsplanen ska kunna utgöra stöd i en sådan utveckling måste
den konkretiseras i de delar som innebär omvandling, oavsett om
det handlar om hela stadsdelar eller trafikleder. Förenklat består
stadens struktur antingen av rutnät eller av grannskapsenheter.
Dessa har helt olika förutsättningar för utveckling/omvandling och
detta måste tydliggöras i planen, allra helst genom schematiska
illustrationer som fångar möjligheter och intressekonflikter. På en
sådan strategisk lokal nivå går det också att tidigt lokalisera natur-
och kulturmiljöer av övergripande betydelse.
Detsamma gäller utvecklingen av stadsgator och stadsboulevarder. I
planförslaget pekas såväl trottoarlösa motorleder som befintliga
esplanader från Albert Lindhagens tid ut som framtida
”stadsboulevarder”. Som i ovanstående resonemang om rutnät och
grannskapsenheter har dessa väg- och gatutyper helt olika
förutsättningar. Skönhetsrådet ser gärna att välgestaltad
stadsbebyggelse, med gatuträd och generösa trottoarer växer fram
längs exempelvis Skärholmsvägen, men avvisar helt bebyggelse
som ersätter esplanadsystements alléer.
Preciseringar, problematiseringar och schematiska illustrationer
krävs för att tydliggöra hur gatuutrymmet ska fungera i framtiden
med dess intressekonflikter mellan trafikslagen å ena sidan och
gatumiljön å den andra. Först då kan boulevardiseringen utgöra en
betydande strategi för framtidens stadsutveckling.
Förtydligande om kulturmiljöns betydelse och värde
Skönhetsrådet efterfrågar ett tydligare kapitel om kulturmiljö och
om de principer som bör ligga till grund för stadens utveckling i
relation till den stad som redan finns. Den befintliga staden, dess
historia och skönhetsvärden utgör Stockholms kanske största värde,
såväl kulturhistoriskt som upplevelsemässigt och inte minst
ekonomiskt. Rådet anser att det allmänna intresset Stadens karaktär
och gestaltning behöver konkretiseras, både med en historisk
tillbakablick om varför stadens har blivit byggd som den är och
med principer om hur den befintliga bebyggelsen kan utvecklas
med utgångspunkt i kulturmiljövärdena. Texten bör omarbetas
genom att riksintressebilagans resonemang lyfts in i huvudkapitlet.
Exempelvis behöver stadens silhuett beskrivas tydligare, med sin
dominans av kyrktorn och sina bestämda idéer för var höga hus kan
eller inte kan placeras. Skönhetsrådet beklagar att
översiktsplaneförslaget förekommer den nya byggnadsordningen
och anser att de borde remitterats samtidigt. Översiktsplan och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 189 (233)
byggnadsordning bör vara tydligt kopplade till varandra, på samma
sätt som ÖP och Grönare Stockholm, och refereras i planens
kulturmiljökapitel. Rådet anser att detta måste göras och inarbetas
före översiktsplanens kommande granskningsutgåva.
Den utökade riksintressebilagan har sina förtjänster, men är ofta
alltför oprecis. För rådet står det klart att dokumentet bör ge
vägledning vad gäller intressekonflikterna, och inte stanna vid att
beskriva dem, för att bli ett verktyg för den önskade
samhällsutvecklingen. Några av otydligheterna i bilagan som rådet
finner viktiga att precisera är utvecklingen av det moderna City som
i förlängningen riskerar en generell acceptans för höjda volymer,
också på malmarna. En möjlighet som bör studeras är att
Stadsmuséet ges i uppdrag att uppdatera sin klassificering av
innerstaden. Flera av de byggnader som givits gul klass skulle idag
troligtvis märkas som gröna eller i vissa fall till och med blå. Enligt
rådet är behovet av tydligare skrivningar i många fall mycket stor i
ytterstaden, där kunskapsunderlaget ofta är sämre än för
innerstaden. I ytterstaden är riksintresseområdena allt som oftast
kopplade till ett specifikt decenniums planideologi. Det innebär att
stadens intention med utvecklingen av dessa områden behöver
förtydligas så att de vare sig blir belagda med förändringsförbud
eller byggs sönder.
Förtydligande om funktionerna: blandad stad är mer än bostäder
Rådet understryker att stadstillväxt inte är synonymt med endast
bostäder, utan det är lika viktigt med förutsättningar för nya
arbetsplatser, offentlig service, idrottsanläggningar, utbyggnad av
skola och förskola och kulturverksamheter. Stadens bild om hur
många nya funktioner, attraktioner och institutioner som 140 000
nya bostäder ger måste därför brytas ner stadsdelsvis så att lämpliga
ytor viks för dessa ändamål. Detta är än viktigare idag, när stora
delar av den nya bebyggelsen kommer till genom
förtätningsprojekt, som i förlängningen innebär att nya stadsdelar
byggs i redan befintliga. Lokala centrum bör därför vidareutvecklas
med nya funktioner samtidigt som mer kollektivtrafik bör skapa nya
centralt belägna platser i ytterstaden där olika spårsystem korsar
varandra.
Skönhetsrådets slutsats
Översiktsplanen förutser en tätare stad än den befintliga.
Skönhetsrådet vill påminna om de olika tidsperspektiven och
målkonflikterna i planeringen: bostadskris idag får inte innebära
stadsmiljökris år 2040. Både hållbarhet och fortsatt tillväxt
förutsätter en god täthet som lyckas kombinera bostadsbyggande
med utvecklad kollektivtrafik, aktiv kulturmiljövård, bättre
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 190 (233)
stadsrum och kvalitativ parkstruktur i stadens alla delar.
Skönhetsrådet finner att översiktsplanens inriktning är riktig, men
för att dess intentioner ska kunna omsättas i praktik behöver den
förtydligas i delarna om offentlig miljö, stadsbyggnadsprinciper,
kulturmiljöns värde och stadens funktioner.
Anmälde ledamöter J Chrispinsson och I Josefsson särskilt yttrande
enligt bilaga 1 och ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt
bilaga 2.
Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor
Dokument nr 107
Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor beslutade den 5
december att godkänna förslaget till remissvar.
Förslaget till remissvar:
Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor har tagit del av
ärendet. Översiktsplanen är ett viktigt mål- och styrdokument som
påverkar många områden. Det är viktigt att dokumentet belyser de
aspekter av stadsplanering som rör tillgänglighet och delaktighet för
alla. Rådet efterfrågar ett funktionshinder-perspektiv. Personer med
olika typer av funktionsnedsättningar skall ha samma rätt till
delaktighet som alla medborgare. Man kan därför även tala om ett
funktionsrättsperspektiv.
Avsnitt 1 Inledning
I det inledande avsnittet betonas tillgänglighet i regionen. Rådet vill
betona vikten av att alla kan ta sig fram i Stockholm och färdas
både inom och mellan olika delar av staden. Goda förbindelser
gäller inte bara utbyggnad av olika trafikslag, utan även hur dessa
utformas. Det är långt ifrån alla som kan färdas med cykel, gående
eller med de allmänna kommunikationerna. Personer med nedsatt
rörelseförmåga kan vara beroende av bil för att kunna förflytta sig,
exempelvis individanpassat fordon eller särskilt tillstånd att parkera.
Personer som har nedsatt syn eller är blinda har behov av
ledsagning både i närmiljö och okända platser. Ledsagningen
behövs för förflyttning, orientering och situationsanknuten
information.
Staden måste uppmärksamma framkomligheten för samtliga.
Rådet vill även betona att färdtjänsten räknas till kollektivtrafik. När
man talar om tillgänglig och väl fungerande kollektivtrafik, måste
detta även inkludera färdtjänst.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 191 (233)
Avsnitt 2 Mål för stadsbyggandet
Rådet ser positivt på stadens ambition att bygga fler bostäder och
funktionella lokaler för olika ändamål. När man skriver om ”en stad
där alla kan bo” liksom ”hög tillgänglighet” är det viktigt att
uppmärksamma personer med funktionsnedsättningar. Lämpliga
bostäder – vid behov särskilt anpassade sådana – liksom
framkomlighet för alla är exempel på detta.
Det är positivt att staden eftersträvar mångfald när man bygger nya
bostäder. Detta gäller fastighetsstruktur, upplåtelseformer med
mera. Rådet vill betona målet att fem procent att ny- och
ombyggnation av bostäder skall vara anpassade för personer med
funktionsnedsättning. Samtidigt är det viktigt inte bara att
bostäderna är lämpliga, utan även att hyreskostnaden är acceptabel.
Idag är kostnaden för en lägenhet ofta orimligt hög och ligger på en
nivå som gör att en potentiell hyresgäst tvingas tacka nej av
ekonomiska skäl.
Det är även viktigt att medborgarna upplever trygghet, både i
bostadsområden och i andra delar av stadsmiljön, liksom i
grönområden. Personer med funktionsnedsättning är extra utsatta
och stadens egna trygghetsmätningar har visat att många upplever
otrygghet i olika miljöer.
Avsnitt 3 Utbyggnadsstrategi
När staden planerar nya projekt inom olika områden, är det viktigt
att detta sker i nära dialog med olika parter, inte minst med
allmänheten, d.v.s. medborgarna själva. Detta gäller givetvis även
de organisationer som företräder olika intressen. Rådet anser att
organisationerna skall inkluderas redan på ett tidigt stadium i
planerings- och beslutsprocesser, så att man har faktiska möjligheter
att påverka. Detta gäller både generellt och i samband med specifika
projekt, nya områden, kommunikationer eller anläggningar av olika
slag.
Avsnitt 4 Allmänna intressen
Stockholm är en snabbt växande region. Antalet invånare har ökat
med en tredjedel sedan millennieskiftet. Bristen på bostäder är
påtaglig. Detta gäller i allmänhet men kanske i synnerhet för
personer med behov av anpassat boende. En medveten satsning på
lämpliga bostäder för samtliga medborgare krävs. Dokumentet
betonar att det finns ”goda förutsättningar att nå de högt ställda
bostadsmålen”. Rådet ställer sig frågande till detta. Det är rådets
erfarenhet att exempelvis femprocentsmålet för anpassade bostäder
varit synnerligen svårt att uppnå. Om staden skall nå upp till sina
egna målsättningar ställs stora krav på planering och genomförande
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 192 (233)
av ny- och ombyggnationer. Detta gäller såväl kvantitativt som
kvalitativt. Det måste inte bara byggas tillräckligt antal bostäder. De
skall även motsvara de faktiska behov som olika medborgare har.
Näringsliv och kompetensförsörjning
Översiktsplanen betonar vikten av tillgång inte bara på arbeten, utan
även tillgången till kvalificerad arbetskraft. Det är rådets erfarenhet
att det finns en betydande outnyttjad kompetensresurs bland
personer med olika typer av funktionsnedsättning. Många har
utbildning eller andra värdefulla kunskaper och färdigheter som inte
tas tillvara på arbetsmarknaden idag. Detta gäller både bland
offentliga och enskilda verksamheter. Staden bör arbeta för att fler
personer med funktionsnedsättning anställs, liksom att man får
arbete i nivå med sin faktiska kompetens. Så långt det är möjligt bör
anställningarna vara reguljära, d.v.s. utan exempelvis särskilt
lönestöd.
Dokumentet berör även handel, turism och besöksnäring. Det är
viktigt att såväl handelsplatser som kommunikationer, hotell och
allmänna anläggningar är tillgängliga för alla.
En socialt sammanhållen stad
Rådet ser mycket positivt på målet att staden skall vara socialt
sammanhållen. Idag råder segregation; Stockholm är delat, såväl
rumsligt som socialt. Det är angeläget att staden med olika medel
försöker motverka och överbrygga dessa skillnader.
Många personer med funktionsnedsättning lever under knappa
ekonomiska omständigheter och har en svag social ställning med
bristande eller obefintliga nätverk. En sammanhållen stad med olika
typer av bebyggelse, upplåtelseformer för bostäder m m är en del i
strävan att skapa möten mellan olika individer och grupper.
Arbetsplatser, handel och service samt områden och anläggningar
för rekreation och fritid skall finnas tillgänglig inom rimligt avstånd
för alla.
Det skall vara enkelt att förflytta sig och att orientera sig, både inom
och mellan olika delar av staden. Detta gäller inte minst för
personer med olika typer av funktionsnedsättningar; synliga som
osynliga.
Rådet noterar att dokumentet (sid 55) särskilt lyfter fram barn och
äldre. Detta är givetvis positivt. Det vore dock önskvärt att även
personer med funktionsnedsättningar omnämns specifikt i denna
del. Det är medborgare som ofta har en mycket utsatt situation och
därför bör prioriteras.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 193 (233)
Rådet önskar ett särskilt avsnitt i översiktsplanen, med ett
funktionshindersperspektiv liksom fokus på situationen för personer
med olika funktionsnedsättningar.
I detta sammanhang vill rådet även framföra, att det skulle behövas
ett närmare samarbete mellan olika förvaltningar, facknämnder och
stadsdelar. Nuvarande arbete sker i hög grad i ”stuprör” där
verksamheterna verkar fristående från varandra. Det är rådets
uppfattning att det krävs en helhetssyn och en närmare samverkan
mellan stadens olika enheter.
Trafik och mobilitet
I detta avsnitt betonas tillgänglighet, miljö- och hållbarhet. Man
lyfter fram gång- och cykeltrafikanter som särskilt viktiga. Detta är
i och för sig angeläget, men man får inte bortse ifrån att det finns ett
betydande antal stockholmare som inte kan förflytta sig på detta
sätt. Många är beroende av ledsagning och andra färdsätt, inte minst
bil eller färdtjänst. När trafik, kommunikationer och transportvägar
planeras, måste framkomligheten beaktas för personer med nedsatt
syn och/eller rörelseförmåga. Detta gäller även personer som på
grund av ålder eller tillfällig eller mer varaktiga ohälsa har särskilda
behov vid förflyttningar. Väg- och parkeringsutrymme måste finnas
så att personer med nedsatt rörelseförmåga har samma möjligheter
som andra att ta sig exempelvis till och från sin bostad, till sitt
arbete/studier liksom till handel och fritidsområden.
Kulturliv, idrott och rekreation
Sist men inte minst vill rådet betona vikten av tillgänglighet för alla
till kultur, idrott och rekreationsområden. Detta är av största vikt för
hälsa och livskvalitet. Fysisk aktivitet liksom kulturella upplevelser
är avgörande för ett gott liv.
Avslutande kommentarer
Personer med olika typer av funktionsnedsättningar har inte bara
sämre ekonomi, lägre arbetskraftsdeltagande och sämre livsvillkor i
övrigt. Man har även påtagligt sämre hälsa och upplevd livskvalitet.
Staden bör medvetet satsa på bättre tillgång till boende, jobb och en
meningsfull fritid för alla.
Slutligen vill rådet lyfta fram vikten av tillgängligt till stöd och
service, liksom till jämlik hälso- och sjukvård för samtliga invånare.
Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor
Dokument nr 131
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 194 (233)
Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor beslutade
den 6 december att lämna följande synpunkter:
Planering av bostäder för personer med särskilda behov ska ske på
ett mer kraftfullt sätt än vad som tidigare skett.
Under rubriken ”Klimat, miljö, hälsa och säkerhet” i
översiktsplanen anförs:
Studier av möjliga effekter av kronisk exponering för låga nivåer är
särskilt betydelsefulla för att bekräfta tillförlitligheten i gällande
rikt- och gränsvärden”. Det är Strålsäkerhetsmyndighetens
vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält, EMF, som skriver
detta om intermediära fält i sin rapport 2016:15 från SSM.
Intermediära fält är elektriska och magnetiska fält vars styrka
varierar snabbare än de kraftfrekventa fälten från vårt elsystem men
inte så snabbt som fälten som används för modern trådlös
kommunikation. Intermediära fält skapas av bildskärmar, datorer,
TV-apparater, batteriladdare, lysrör, LED- och lågenergilampor och
omriktare för att omvandla likström från solceller till växelström för
elnätet. Intermediära fält kommer också att användas för trådlös
laddning av elbilar. Den tekniska konstruktionen av de uppräknade
apparaterna gör att de fält de skapar inte är begränsade till deras
närhet utan avges också från de sladdar och el-ledningar de är
kopplade till. Expertgruppens utlåtande är särskilt viktigt mot
bakgrund av att de inte hittat en enda epidemiologisk undersökning
som de funnit värd att redovisa där de intermediära fältens effekter
på människors hälsa studerats. Våra gränsvärden för intermediära
fält skyddar inte mot långsiktiga effekter som cancer, alzheimer,
huvudvärk eller sömnproblem utan bara mot de akuta effekterna
stimulering av perifera nerver och muskler. För elöverkänsliga har
teknik som skapar intermediära fält alltid vållat problem och varit
det första som reducerats vid elsanering. Dessa fält skapar starkare
ström i en människa än de kraftfrekventa elektriska och magnetiska
fält som normalt förknippas med hushållsel. Behovet av ett
lågstrålande område är redan stort på grund av den trådlösa
tekniken, men ökar ytterligare genom den försämring av den
elektromagnetiska miljön som orsakas av den tekniska utvecklingen
av elektriskt drivna apparater och kommande lokal elproduktion.
Men något område där de elektromagnetiska störningarna är mindre
än i Stockholm för övrigt finns inte med i förslaget till
översiktsplan.
Mer kända än de intermediära fälten är de kraftfrekventa, det vill
säga extremt lågfrekventa magnetfälten, för vilka
försiktighetsprincipen har tillämpats sedan lång tid tillbaka. I
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 195 (233)
beskrivningarna till nya detaljplaner har de sin givna plats bland
andra riskfaktorer som buller, luft- och markföroreningar därför att
de befunnits vara ”möjligen cancerframkallande”. I översiktsplanen
redovisas buller och partikelhalter på kartor men magnetfält och
målsättningar för dessa saknas trots att det finns rekommendationer
från myndigheter att följa:
0,2 µT vid nybyggnad och 0,4 µT i befintlig byggnad. Att
konsekvent tillämpa dessa skulle vara ett steg i rätt riktning mot att
göra Stockholm tillgängligt för alla, även elöverkänsliga.
Stockholms Stadshus AB
Dokument nr 173
Koncernledningen välkomnar samrådsförslaget till översiktsplan
och det breda angreppssätt som motiveringen av respektive
målområde och planeringsinriktning anger.
Koncernledningen ser positivt på att förslaget innebär ett förstärkt
genomförandeperspektiv med en viss prioritering i form av
fokusområden. I kapitlet om lokala utvecklingsmöjligheter
konkretiseras utvecklingspotentialen för respektive stadsdel vilket
koncernledningen bedömer ger förbättrade förutsättningar för
berörda aktörer att, i samverkan med staden, få en ökad
förutsägbarhet och därmed medverka kring stadens planer och
ambitioner för respektive område.
Vad gäller fokusområdet Kista-Järva vill koncernledningen betona
vikten av att potentialen i de närliggande områdena Rinkeby,
Husby, Tensta och Akalla förtydligas. I dessa områden pågår redan,
bl.a. genom stadens bostadsbolags försorg, stora utvecklingsprojekt
varav Rinkebystråket, Rinkeby Allé, Husby Centrum m.m. är några.
När de föreslagna kopplingarna till Kista från dessa områden stärkts
utgör dessa, tillsammans med Järvafältet, viktiga komplement som
bostads- och rekreationsfunktioner för det näringslivskluster som
finns och föreslås vidareutvecklas i Kista. Dessa områden kan
tillsammans utvecklas hållbart, enligt planens intentioner, genom
pågående upprustningar som kompletteras med ny bebyggelse och
som har en god försörjning av kollektivtrafik. Försörjningen av
närliggande arbetsplatser för dessa områden kan avsevärt utvecklas
om kopplingarna mot Kista, Sollentuna och Järfälla förbättras.
Med ett liknande perspektiv anser koncernledningen att även
Fagersjö bör inkluderas i Fokusområde Farsta som ett komplement
till utvecklingen i centrala Farsta, vilket även beskrivningen under
de Lokala utvecklingsmöjligheterna anger.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 196 (233)
Koncernledningen välkomnar också att samrådsförslaget anger med
en ökad tydlighet var övriga samhällsfunktioner såsom exempelvis
skolor behövs. Koncernledningen bedömer att detta kan förbättra
förutsättningarna för både stadens egna och andra aktörer att
utveckla projekt som kan tillgodose dessa behov.
Koncernledningen anser dock att planen kan förtydligas avseende
prioritering av både planeringsinriktningar och fysiska
marktillgångar för teknisk försörjning avseende vatten- och
avloppsinfrastruktur, avfallshantering då kraven på dessa ökar både
avseende vattenförsörjning och -rening samt avfallshantering som
kommer att kräva en ökad tillgänglighet för både sortering vid ny
och befintlig bebyggelse och för omhändertagande av olika
avfallsfraktioner.
Koncernledningen måste också framhålla vikten av att säkerställa
en kontinuerlig utbyggnad även av det digitala fibernätet, vilket kan
förtydligas i planeringsinriktningarna för teknisk försörjning.
Koncernledningen delar Stockholms Hamnar synpunkt avseende
innerstadens hamnars och kajers betydelse för både besöksnäringen
samt hållbara transporter varför även dessas betydelse för
besökarflöden bör förtydligas i planeringsinriktningen, dvs. inte
bara utifrån betydelsen för kollektivtrafik och varuleveranser.
För övriga mer detaljerade synpunkter och kompletteringar samt
justeringar av förslaget till översiktsplan hänvisas till respektive
bolags yttrande i bilaga 1-9.
Sammantaget anser koncernledningen att samrådsförslaget är väl
genomarbetat och har fångat stadens ambitioner på många områden.
Den utbyggnadstakt som stadens befolkningstillväxt medför och
den därmed föreslagna utvecklingen medför omfattande offentliga
investeringar. Det kommer kräva en kontinuerlig
omvärldsbevakning och en god ekonomisk och verksamhetsmässig
kontroll och utveckling hos stadens alla berörda förvaltningar och
bolag. Koncernledningen avser att även fortsatt medverka i denna
uppföljning och kontroll för att säkerställa ett effektivt ekonomiskt
resursutnyttjande och en långsiktigt hållbar verksamhet, både
ekonomiskt, ekologiskt och socialt, bl.a. genom en fortsatt
utveckling av Hållbarhetsredovisning.
I förslaget till översiktsplan anges även att staden utvecklar en
modell för Socialt Värdeskapande Analys (SVA).
Koncernledningen välkomnar en metodutveckling på området och
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 197 (233)
ser fram emot att ta del av analysresultat som ett ytterligare verktyg
för uppföljning av genomförda åtgärder och prioritering av
planerade.
Familjebostäder
Dokument nr 254
En växande stad och en god offentlig miljö
Stadsbyggnadsmålet ”en växande stad” beskriver att det är viktigt
att fortsätta utveckla de värden som gör Stockholm levande – med
nya offentliga rum och genom att ta tillvara idéer som berikar
staden. Texten berättar att staden är känd som en av världens
vackraste huvudstäder, med vattnet, grönskan och bebyggelsen i
samspel med skärgårdens topografi. Vidare beskrivs att det är
viktigt i allt stadsbyggande att ta tillvara den attraktionskraft som
ligger i Stockholms kvaliteter och särdrag.
Stadsbyggnadsmål ”god offentlig miljö” tar upp att stadsdelarnas
centrum är den naturliga utgångspunkten för det lokala stadslivet
samt att det blir en central uppgift för stadsbyggandet de kommande
åren att utveckla Stockholms offentliga rum.
I kapitel 5, lokala utvecklingsmöjligheter, redovisas att Rinkeby –
Kista har en unik potential där en internationellt mångsidigt
sammansatt befolkning förenas med flera servicecentrum.
Bostadsbeståndet behöver kompletteras och de offentliga rummen
behöver rustas upp.
Rinkeby, en unik och välkänd stadsdel
Familjebostäder vill i detta sammanhang lyfta fram Rinkeby inom
fokusområdet Kista - Järva, som ett delområde med stor
utvecklingspotential utifrån sitt särdrag och de investeringar som
har gjorts och görs där.
Bolaget uppfattar att det, med översiktsplanen som grund, är möjligt
att bygga vidare på och stärka den lokala identiteten i Rinkeby.
Attraktionskraften i Rinkeby ligger inte i första hand i vattnet,
grönskan eller bebyggelsen utan i dess invånare. En möjlig
utvecklingsväg är att främja den företagsamhet som finns i
stadsdelen. Det kan bl a ske genom att tydligare koppla samman
Rinkeby centrum och Rinkebystråket via Folkets Hus. En
ytterligare satsning kan vara att längre fram förtäta med någon
annan form av innovativ och mångkulturell handelsplats/mötesplats
som till sin karaktär förstärker Rinkebys varumärke. En sådan
satsning skulle skapa en ny typ av offentligt rum som Stockholm
ännu inte har.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 198 (233)
Med ett spännande och nytt offentligt rum som målpunkt kan
Rinkeby och den delen av fokusområdet få en attraktionskraft som
möjliggör fortsatt lönsamma investeringar i bostäder, kontor,
lokaler och service. Rinkeby kan skapa förutsättningar för att
människor med olika bakgrund och livsstil kan mötas i en
livskraftig, modern och levande stadsmiljö.
En sammanhängande stad
I texten kring stadsbyggnadsmålet ”En sammanhängande stad”
beskriver samrådsförslaget att byggande och investeringar påverkar
hur människor rör sig och vilka de kommer att möta i sin vardag.
Vidare beskrivs även att kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för
att skapa en mer sammanhängande stad utifrån hur linjer dras och
var stationer och hållplatser placeras. Områden med dålig
kollektivtrafikkoppling riskerar att isoleras och hamna utanför
stadens sammanhang.
Under kapitel 4, allmänna intressen och rubrikerna ”Trafik och
mobilitet” samt ”Kommunikationsstråk” beskrivs en ny
pendeltågsstation i Rågsved/Högdalen eller Fagersjö som möjliga
framtida förbindelser.
Fagersjö, en viktig länk för en sammanhängande stad i
Fokusområde Farsta
Familjebostäder vill i detta sammanhang lyfta fram Fagersjö inom
fokusområdet Farsta, som ett delområde med stor
utvecklingspotential. Fagersjö uppfattas av bolaget som den
naturliga förlängningen av arbetet med tyngdpunkt Farsta. I
Fagersjö pågår redan en stark medborgardialog med de drygt
tretusen invånarna. Där uttrycks ett stort intresse för utveckling och
förnyelse.
Familjebostäder arbetar idag med planer för en komplettering av
området med 1 000 nya lägenheter i blandade upplåtelseformer.
Dessa planer innehåller en förstärkning av stråket från Farsta via
Fagersjö vidare mot Hökarängen, Rågsved och Högdalen. Fagersjö
upplevs idag delvis isolerat trots sitt utmärkta läge i Stockholm.
Detta dels på grund av lågt serviceutbud, där t ex apoteksombud och
bankomat saknas, men mest på grund av brister i kollektivtrafiken.
Med ytterligare 1 000 bostäder blir underlaget tillräckligt stort för
att kunna bygga ut den kommersiella servicen samt att
Storstockholms Lokaltrafik på kort sikt ska kunna utöka
busstrafiken genom området.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 199 (233)
På lite längre sikt ser vi att ytterligare utbyggnad och utveckling av
området, både sydväst och nordost om väg 271 och området vid
sjön på Huddingesidan av Magelungen, i framtiden skapar ett stort
underlag för en pendeltågstation i Fagersjö. Spårbunden
kollektivtrafik är den enskilt viktigaste frågan för att öka
attraktiviteten i ett område.
Utifrån tyngdpunkt Farstas strategi ”vänd Farsta mot vattnet” ser
Familjebostäder vidare utvecklingen av Fagersjö som en viktig
pusselbit för att inte bara vända Farsta mot vattnet utan även ta
Farsta till vattnet, längs hela Magelungens norra strand.
En klimatsmart och tålig stad
Stadsbyggnadsmålet beskriver att det för att Stockholms
trafiksystem ska fungera effektivt behövs en minskning av de
förflyttningar inom staden som görs med bil.
Målet beskriver även att en utgångspunkt för stadsbyggandet är att
stärka grönstrukturen och att bygga in gröna lösningar i nya
stadsmiljöer. I täta stadsdelar beskrivs att det är viktigt att tillgodose
olika funktioner på samma yta.
Innovativa lösningar för en klimatsmart och tålig stad
Med ett utökat invånarantal och en tätare bebyggd stadsbild
uppkommer frågor kring hur stadens komplexa strukturer och dess
förhållande till ekosystemen i och omkring det urbana landskapet
ska mötas. Familjebostäder ser fram mot att vara en aktiv och
nytänkande part i arbetet för en klimatsmart och tålig stad. Vi har
redan påbörjat arbetet med innovativa lösningar och nya samarbeten
där stockholmarens behov sätts i centrum.
Genomförande av översiktsplanens utbyggnadsstrategi
Kapitel 3, utbyggnadsstrategi och genomförande, beskriver att
komplexiteten i stadsbyggandet samt att den snabba
utvecklingstakten kräver ett utpräglat helhetsperspektiv och att
berörda parter kommer in tidigt i planeringsprocessen.
Samrådsförslaget beskriver att ett beslut om start av detaljplanering
ska prövas mot översiktsplanens fyra stadsbyggnadsmål och mot
den samlade utbyggnadsstrategin för staden. Vidare nämns att en
översiktsplan med tydliga mål ger en möjlighet att arbeta med
generella detaljplaner i större utsträckning och att det innebär
möjligheter till större flexibilitet i detaljplanen och mindre
detaljstyrning av exempelvis gestaltning.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 200 (233)
Gemensam syn och gemensamt arbete i genomförandet
Detaljplanen är det juridiska dokumentet som byggherren behöver
förhålla sig till och dess utformning och kravbild ger förutsättningar
för innovation. Det är därför av stor vikt att detaljplanen i sin
utformning och sin detaljeringsnivå främjar innovativa lösningar för
att skapa en tätare, modernare och grönare stad.
Familjebostäder välkomnar möjligheten att arbeta med mer
generella detaljplaner med mindre detaljstyrning. Bolaget har
samsyn i frågan att den snabba utvecklingstakten kräver ett
utpräglat helhetsperspektiv. För ett lyckat slutresultat är det
avgörande att berörda aktörer involveras, och att rätt resurser
tillsätts, i ett tidigt skede.
Stockholms Hamnar
Dokument 358 och 173
Fem av nio ledamöter i styrelsen för Stockholms hamnar lät i
anslutning till anmälan av Remiss av Översiktsplan för Stockholms
stad på styrelsesammanträdet den 25 januari 2017 anteckna
följande:
”Bolagets svar på remissen är bra. Vi vill dessutom tillföra följande:
Stockholm är en historisk sjöfartsstad. Tack vare sjöfarten har
staden, och regionen, kunnat växa till vad den är idag och att den
fortsättningsvis kan expandera. Varuförsörjningen som sker till
sjöss förser regionen med alla de nödvändiga komponenter som får
regionen att frodas. Vattenvägarna är en bättre miljömässig
transportväg än vägtrafik. De ytor som idag begagnas av
Stockholms Hamnar måste därför säkras ur ett längre perspektiv för
att inte äventyra en stabil och långsiktig varuförsörjning.
Hamnarna har spelat stor roll för regionens kulturella utveckling.
Under århundranden har smaker, dofter och nya upplevelser kommit
till oss via sjövägen liksom material till byggnationer av infrastruktur
och bostäder. Dessutom spelar Stockholms Hamnar en viktig roll vad
gäller turismnäringen i vår region. Den verksamheten är ytkrävande
och måste så förbli då de positiva effekterna av en väl fungerande
turism gagnar hela regionen vad gäller näringsliv och arbetstillfällen.
Detta gäller både Masthamnen och det som idag finns i de övriga
hamnområdena.
På sidan 62 i remissunderlaget till Översiktsplanen står att läsa
”Allteftersom hamnverksamheten omstruktureras kan en annan
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 201 (233)
användning av områdena prövas”. Denna inriktning vore olycklig för
en fortsatt stark sjöfartsverksamhet och för att bibehålla Stockholm
som en sjöfartsstad. Förändringar av staden har alltid skett och ska så
få fortsätta, det är då viktigt att det görs i samförstånd med behållandet
av det maritima värde som Stockholm vilar på. Vår starka uppfattning
är att de värden sjöfarten har och har haft för regionen, mer ska komma
att tas tillvara. Översiktsplanen bör därför peka på platser som är
lämpliga för en expanderande lokal och regional trafik på sjön, både
för gods och för kollektivtrafik. Detta inkluderar även andra
vattenområden än de som Stockholms Hamnar förfogar över. Vid
vattennära exploateringar bör framtida möjligheter för nya typer av
sjötransporter planeras. Detta kan möjliggöras med flexibla,
multifunktionella lösningar som kan användas för olika ändamål olika
tider.
Att tillföra till Översiktsplanen:
Sidan 11, Tillgänglighet i regionen, andra stycket angående
”Stockholm är också en knutpunkt i det nationella järnvägs- och
vägnätet.”
Det är viktigt att tillföra att Stockholms Hamnar också är av EU utsedd
till core-hamn och har därmed en särskilt prioriterad ställning i
transportflödet inom EU. Att därför inte ta stor hänsyn till detta vore
olyckligt.
Sidan 15, Framkomlighetsstrategin angående
”Framkomlighetsstrategin konkretiseras i enskilda planer och
program för trafik såsom Cykelplanen och
Trafiksäkerhetsprogrammet.”
Till detta bör den av kommunfullmäktige beslutade kajstrategin
tillföras då den fastslår en strategi för stadens kajer och därmed har
med utnyttjande av transportytor till/från kajer att göra.
Sidan 19, om Hög tillgänglighet:
Tillföra lydelsen: ”Stockholm är ett nav för internationella
färjetransporter och ett populärt resmål för turister via
kryssningstrafiken. Sjöfartens tillgänglighet till staden och
sammankoppling med andra transportslag är ett fortsatt viktigt
utvecklingsområde.”
Sidan 21, om Kollektivtrafik som kopplar samman:
Kollektivtrafiken på vatten behöver göras mer sammanhängande med
landtrafiken. Det handlar om att dragningar av busslinjer och
utplaceringar av busshållplatser görs i nära anslutning till
avstigningsplatser från sjötrafiken och smidiga omstigningar och
närhet mellan trafikslagen.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 202 (233)
Sidan 23, om Inbjudande offentliga rum:
Också kajer och stränder ska inkluderas i arbetet med att skapa
inbjudande rum.
Sidan 50, Besöksnäring och handel, viktigt för tillväxt och integration
angående ”Stadens infrastruktur behöver också möta den ökande
besöksnäringen”:
Detta gäller inte minst sjöfartens förutsättningar, då Stockholm har ett
viktigt och populärt sjöhistoriskt kulturarv.
Sidan 52, om Bra mötesplatser i rätt lägen:
I vardagen ses stockholmarna på gator, torg, kajer och i
kollektivtrafiken.
Sidan 62, Resor och transporter på vatten angående ”De inre
vattenvägarna har potential för kollektivtrafik och godstransporter på
vatten”:
Bra sammankopplingar mellan sjötransporternas avstignings- och
avlastningspunkter och vidare transportvägar är viktigt, både vad gäller
den internationella trafiken och kollektivtrafik på vatten.
Sidan 68, om Utveckla stadens stränder och vattenrum:
Det är viktigt att ta till vara möjligheten att utveckla stränderna för fler
aktiviteter både på land och vatten med ökad tillgänglighet,
funktionalitet, och bättre förutsättningar för promenader och cykling.
Sidan 74, Stadslandskapet angående ”En krans av stenskodda kajer”:
Tillföra lydelsen ”…med tillhörande fartyg och sjötrafik.”
Sidan 83, om Ljudmiljö i stadslandskapet:
…från vägar, men också från flygtrafik, sjötrafik och andra
verksamheter.
Sidan 110 – 112, Östermalm:
Här bör det nämnas de planer som finns kring Loudden och Frihamnen
samt förändringarna av områdena kring hamnlägena.
Sidan 118, Södermalm, angående ”Gamla stan”:
Masthamnen och Stadsgården som idag är ett otillgängligt
hamnområde, ligger attraktivt och har mycket stora möjligheter för
stadsutveckling utan att inkräkta på områdets
sjötransportfunktionalitet.”
Stockholms Hamnars yttrande:
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 203 (233)
Stockholms Hamnar välkomnar översiktsplanen som ligger i linje
med Vision 2040 – ett Stockholm för alla. Det är positivt att
översiktsplanen på ett tydligt sätt visar att näringslivets transporter
ska prioriteras samt att en effektiv gods- och leveranstrafik måste
säkerställas i kommande planering. Vidare lyfts resor och
transporter på vatten fram i översiktsplanen, och såväl Stockholms
Hamnars roll, de stora gods- och passagerarströmmarna som går
genom hamnanläggningarna samt potentialen för kollektivtrafik på
vatten finns nämnda vilket är mycket välkommet.
Stockholms Hamnar noterar att översiktsplanen föreslår att större
vägar och trafikleder kan komma att omvandlas till stadsgator och
boulevarder kantade av stadsbebyggelse (s. 20). Här är det viktigt
att ha i åtanke att tung godstrafik även i fortsättning kommer
trafikera gator och vägar som ansluter till hamnanläggningarna och
att god framkomlighet för denna trafik måste säkerställas. Som
nämnt ovan, och vilket även lyfts i översiktsplanen på s. 62,
hanteras stora gods- och passagerarvolymer i Värtahamnen,
Frihamnen och Stadsgården-Masthamnen. Färjetrafikens
affärsmodell bygger på att det finns både gods och passagerare
ombord på fartygen, vars destination – Stockholms innerstad – styrs
av passagerarna. Därmed kommer det finnas tung godstrafik i dessa
hamnområden även fortsättningsvis.
Vidare anges att för att klara stadsbyggnadsuppdraget och öka
tillgängligheten krävs att effektivt markutnyttjande och
översiktsplanen lyfter potentialen i mark som idag är lågt utnyttjad
som exempelvis hamnområden (s. 24). Delar av Stockholms
hamnområden har över tiden avvecklats och exploaterats till förmån
för stadsutveckling och Stockholms Hamnars kajer och ytor i
Stockholm är mindre idag än vad de varit historiskt. Det senaste
lyckade exemplet på exploaterade hamnområden är Värtahamnen,
där staden och hamnen tillsammans utvecklar området vilket gör att
staden och hamnen kan växa sida vid sida. Stockholms Hamnars
långsiktiga strategi är att rena godstransporter ska gå till
Nynäshamn och Kapellskär och ett steg i denna process är att
containerterminalen i Frihamnen kommer flyttas till den nya
godshamnen Stockholm Norvik när denna öppnas. Emellertid finns
det behov att bevara, och även utveckla, kvarstående hamnområde
för att säkra dagens och den framtida rörliga sjöfartens behov.
Färje- och kryssningstrafiken, som är av stor betydelse för
besöksnäringen i regionen, kommer fortsättningsvis trafikera
Stockholm och det är därför viktigt att hamnområden bevaras för att
möjliggöra denna trafik.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 204 (233)
Stockholms Hamnar har noterat ett par felaktigheter och brister i
kartmaterialet:
Samtliga kartor, dock tydligast s. 111: Värtapiren är
färdigbyggd och togs i drift i oktober 2015, även om
utveckling fortfarande sker i området. Kartorna stämmer inte
överens med den verkliga utformningen av Värtahamnen
vilket är olyckligt när översiktsplanen ska gälla ett antal år
framöver. Se illustration nedan.
Kartbild över Företagsområden på s. 50: förmodligen har
markeringarna för Energihamnen i Värtahamnen och
Loudden kastats om. Energihamnen i Värtan bör vara
grönmarkerad som ett område som ska kvarstå medan
Loudden ska markeras som rosa, vilket innebär att området
ska utvecklas med bostäder.
Vidare kan följande förtydligande göras i riksintressebilagan. I
bilagan nämns att väg E18 och E20 samt delar av järnvägsnätet
ingår i det av EU-utpekade Trans European Transport Network,
TEN-T. Även Stockholms hamn ingår i EU:s utpekade
infrastrukturnät TEN-T, i egenskap av corehamn, vilket bör framgå
av bilagan.
SISAB
Dokument nr 99
SISAB vill först och främst framhålla följande stycken som åter-
finns i “Översiktsplan för Stockholm” av den anledningen att dessa
på ett tydlig sätt beskriver den nära samverkan som bolaget ser
krävs i tidiga skeden under stadsbyggnadsprocessen.
(I yttrandet finns utdrag ur inledningen med rubriken ”Planering för
alla samhällsfunktioner, från stadsbyggnadsmålen med rubriken ”En
väl fungerande stad” samt från Genomförandeavsnittet med rubri-
ken ”Översiktsplanen omsätts på områdesnivå i detaljplanering”).
Utöver ovanstående anser bolaget att det är av stor vikt att de mark-
områden som anvisas och avsätts för samhällsfastigheter måste
hålla en högre kvalité än idag så att det inte upplevs att skolan eller
förskolan fick den mark som var minst attraktiv i exploateringshän-
seeende. De samhällsfunktioner som behövs inom ett exploaterings-
område bör kanske planeras först för att undvika dåliga lägen då
konkurrensen om marken är stor. Stadens förväntningar på kost-
nadseffektiva och flexibla lokaler är en utmaning för bolaget när
tilldelad mark inte alltid motsvarar bolagets önskan. Bolaget vill
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 205 (233)
även lyfta fram att FN:s barnkonvention, med utgångspunkt från
barnens bästa och barnens behov, ska vara en utgångspunkt i all
planering och genomförande av utbyggnaden av för-, grund- och
gymnasieskolor. Denna medvetenhet skall alltid ligga till grund för
utbildningsmiljöer för barn.
SISAB välkomnar införandet av stadens nya Översiktsplan och ser
fram emot att samarbeta med andra aktörer i staden i enlighet med
planens förutsättningar i en positiv anda för att möta framtidens
behov av såväl bostäder som samhällsfunktioner i ett växande
Stockholm.
Stockholm Vatten och Avfall AB
Dokument nr 123
Stadsbyggnadskontorets kommentar: Efter att Stockholm Vatten
inkommit med sitt samrådsyttrande har bolaget bytt namn till
Stockholm Vatten och Avfall AB. I rubriken här och i
samrådsredogörelsen används det nya namnet.
Allmänt:
I förslag till ny översiktsplan för Stockholm har delar av Stockholm
Vattens tidigare översända synpunkter på ”Aktualitetsprövning av
Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm” inarbetats. Det är
dock fortfarande tveksamt om förslaget till översiktsplan ger en
tillräckligt god vägledning för program och detaljplaner.
Stockholms befolkning kan enligt samråd om ny översiktsplan
uppgå till närmare 1,3 miljon invånare år 2040. Angående
bostadsbyggandet står att:
”Fram till 2030 ska 140 000 bostäder byggas, och takten i
bostadsbyggandet behöversannolikt vara hög även därefter” och
”Bostadsmålet 140 000 bostäder till 2030. 40 000 bostäder till
2020”.
Synpunkter: Översiktsplanen redovisar en befolkningsutveckling till
år 2040 och ett bostadsbyggande fram till år 2030.
Bostadsbyggandet för perioden 2030-2040 bör även det om möjligt
redovisas. Förslaget till ny regionplan, RUFS 2050, visar på en
fortsatt befolkningsökning även för åren fram till 2050. Det är
önskvärt att även översiktsplanen visar på de fortsatta
möjligheterna/inriktningen att växa, bostadsförsörjningen, fram till
år 2050.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 206 (233)
Översiktsplanens utbyggnadsstrategier:
Synpunkter: Av denna strategi och av kartan ”STADSUTVECKLINGS-
MÖJLIGHETER” framgår det att bostadsbyggande planeras över hela
Stockholms stad.
Nya stadsgator och framtidens boulevarder, sid 20:
Synpunkter: På kartan ”STADSUTVECKLINGSMÖJLIGHETER”
redovisas ca 40 stadsgator och stadsboulevarder där bostäder
planeras att byggas. I en stor del av dessa gator har Stockholm
Vatten i nuläget både mindre och större va-system. Bebyggelse
längs dessa gator innebär byggande av nya vattenledningar och så
kallade duplikata avloppssystem. I många fall måste befintliga va-
system kompletteras. Det ger en utökning av antal va-ledningar i
gaturummet med tre nya va-ledningar (vatten, spillvatten och
dagvatten) och i vissa fall räcker det med enbart en ny större
dagvattenledning.
I alla dessa stadsgator måste dock dessutom plats finnas tillgänglig
för lokal hantering (rening, utjämning mm) av dagvatten bland
annat på grund av de krav som ställs enligt vattendirektivet.
Stockholm Vatten har större huvudsystem för va-försörjning i och
nära parallellt längs några av dessa stadsgator och boulevarder. De
nära parallellt liggande va-näten måste i samband med byggnation
längs dessa gator flyttas ut i gaturummet. Många av dessa
huvudsystem betjänar dessutom andra delar av staden än
stadsgatorna och i vissa fall även va-försörjningen till
grannkommuner.
Översiktsplanen och kartan över stadsutvecklingsmöjligheter
redovisar med olika detaljeringsgrad ett stort antal
stadsutvecklingsområden i inner- och ytterstaden, ett antal befintliga
större gator som planeras att omvandlas till nya ”stadsgator och
stads-boulevarder” med bostadsbebyggelse. Utöver det planeras det
att genomföras ca 20 stycken större väg- och
spårinfrastrukturprojekt till år 2030. Nästan alla av de planerade 20
väg- och spårprojekten innebär omfattande omdragningar av va-nät.
Vägprojekten innebär även byggande av dagvattenanläggningar för
rening av dagvatten.
Den fortfarande relativt låga detaljeringsgraden gör att det
fortfarande är svårt att förutse och planera VA-verksamhetens
utbyggnadsbehov utifrån förslaget till översiktsplan.
Förslaget till översiktsplan bör kompletteras med fördjupade
översiktsplaner eller programområden med en tillräcklig
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 207 (233)
detaljeringsgrad, god vägledning, för att möjliggöra framtagande av
VA-försörjningens investeringsbehov inför framtagande av
detaljplaner.
På sid 30 nämns vidare framtida möjligt bostadsbyggande på
Bromma flygplats. En eventuell ny stadsdel, bostadsexploatering av
Bromma flygplats, innebär även ett behov av att se över Stockholm
Vattens huvudsystem för va-försörjning. Det är önskvärt att få ett
långsiktigt beslut om Bromma flygplats framtid.
Grön och vattennära stad – vattenförekomster/sjöar:
Här följer några synpunkter av limnisk karaktär till remissversionen
av ”Översiktsplanen för Stockholm”. Generellt kan man få en
känsla av att vattenfrågorna är underordnade byggandet av staden,
vilket inte är bra. Vi har exempelvis lagstiftning på både nationell-
och EU-nivå som kräver att vattenförekomster ska uppnå god status,
och bibehålla denna. Vikten av detta bör synas i en översiktsplan.
Det finns för Stockholm underliggande styrdokument som syftar till
att uppnå dessa kvalitetsmål, men dessa nämns inte tillräckligt
tydligt i översiktsplanen.
I sammanfattningen (s. 6-7) nämns vatten knappt alls. Vikten av
grönstrukturens samspel med bebyggelsen nämns, men det bör även
finnas ett tydligt samspel med blåstrukturen, dvs. stadens
vattenförekomster (sjöar, vattendrag, kustvatten). Vattnet är en
mycket viktig del av Stockholms karaktär.
Stycket ”Vision, mål och styrdokument” (s. 15) bör utvecklas
betydligt – exempelvis saknas viktiga styrdokument såsom
”Handlingsplanen för god vattenstatus” och ”Dagvattenstrategin”.
Stycket ”God offentlig miljö” (s. 22-23) innehåller ”Gröna
kvaliteter”, men bör även kompletteras med ”Blåa kvaliteter”, dvs.
de kvaliteter som finns kopplade stadens sjöar, vattendrag, och
kustvatten. Även dammar kan innehålla blåa kvaliteter.
Stycket ”En klimatsmart och tålig stad” (s. 24-25) innehåller
rubriken ”Livskraftig grön infrastruktur” – den bör ändras till
”Livskraftig grön och blå infrastruktur”.
I stycket ”Grön och vattennära stad” (s. 67-69) nämns betydelsen
som vattnet har för Stockholm, vilket är bra. Det nämns också att
Stockholm är en ovanligt vattenrik stad. Detta borde medföra att
omsorgen om dessa viktiga vatten är stor. Detta bör därför synas
tydligare även i översiktsplanen. Åtminstone bör exempelvis
styrdokument, såsom ”Handlingsplanen för god vattenstatus” vara
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 208 (233)
mer synlig i texten. I planeringsinriktningarna till stycket ”Grön och
vattennära stad” (s. 69) saknas ”blåstruktur” - grönstrukturen
betonas däremot. Dessutom saknas i planeringsinriktningarna något
om vattenkvalitet i de vatten som finns i Stockholm.
Vattenkvalitet omnämns dock i stycket ”Klimat, miljö, hälsa och
säkerhet” (s. 83-86), men det saknas en djupare tanke kring hur
stadsutveckling kan ske i samklang med förbättrandet av
vattenkvaliteten i stadens vatten. Detta är något som förutsätts lösas
i de lokala åtgärdsprogrammen, men då måste även en vilja till
kompromisser finnas när staden ska bebyggas. Det skulle
exempelvis vara pedagogiskt att visa vilka lågpunkter som finns i
staden, dvs. de platser dit vatten rinner. I dessa områden bör ökade
möjligheter finnas för rening av förorenat dagvatten, innan det når
sjöar, vattendrag eller kustvatten.
På kartan över tekniska försörjningssystem (s. 91) visas
vattenskyddsområdena för Östra Mälaren och Bornsjön, men de
syns relativt otydligt – layouten bör förbättras. Skyddsområdet för
Östra Mälaren borde även finnas markerad på kartan ”Översiktsplan
för Stockholm” (s. 136-137), då stora stadsutvecklingsområden, t ex
Skärholmen och Bredäng, ligger inom skyddsområdet.
I kapitlet ”5 Lokala utvecklingsmöjligheter” nämns exempelvis
avrinningsområdet för Bällstaån (s. 102) i sammanhang med
översvämningsrisk, vilket är bra. Dock bör det också vikten av
samordning mellan kommuner betonas, för de avrinningsområden
som är gemensamma med grannkommuner. Många av stadens
vattenområden delas med grannkommuner (t ex Bällstaån,
Igelbäcken, Brunnsviken, Mälaren, Magelungen, Drevviken,
Strömmen, Lilla Värtan).
Kartan ”Översiktsplan för Stockholm” (s. 136-137) kan förslagsvis
kompletteras med kartor över avrinningsområden (illustrerade även
in i angränsande kommuner), vattenförekomster eller
åtgärdsområden inkl. lågpunkter, samt Östra Mälarens
vattenskyddsområde, som tidigare nämnts.
Befintliga farleder, färjetrafik, farliga fartygstransporter, hamnar
samt utvecklingen av dessa på Mälaren bör belysas och redovisas i
översiktsplanen och på kartan över stadsutvecklingsmöjligheter.
Mälaren är vattentäkt för hela Stockholmsregionens befolkning och
då måste all befintlig och planerad förändring inom Östra Mälarens
vattenskyddsområde redovisas.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 209 (233)
Dagvattenhantering och klimatanpassning:
En viktig planeringsinriktning som föreslås när det gäller dagvatten
återfinns på sidan 86:
”Vid stadsutveckling ska en robust och
klimatanpassad dagvattenhantering byggas ut och
naturliga avrinningsområden beaktas. Ny bebyggelse
ska höjdsättas och utformas för att klara skyfall och
mångfunktionella ytor användas för att fördröja och
utjämna vattenflöden.”
Samtidigt föreslås följande planeringsinriktning för
bostadsförsörjningen på sidan 42:
”Använd det kraftiga bostadsbyggandet för att bygga
en tät och sammanhållen stad […]”
Att åstadkomma en ”robust och klimatanpassad
dagvattenhantering” i en ”tät och sammanhållen stad” är en
utmaning. Om båda dessa mål ska kunna förverkligas måste
dagvattenfrågan få vara en styrande parameter genom hela
planarbetet, från dess allra tidigaste skeden fram till genomförande
och drift.
Det är viktigt att i sammanhanget understryka att planeringen måste
ske avrinningsområdesvis och att den måste vara långsiktig. Någon
sådan planering sker inte i dag och denna skrivning ställer således
nya krav på planeringen.
Helhetsperspektivet i planeringen ska enligt skrivningar på sidan 32
och 33 erhållas genom områdesplanering.
Områdesplaneringen kan vara ett bra verktyg ur många perspektiv
men när det gäller dagvatten måste den grundläggande planeringen
ske avrinningsområdesvis.
Det måste därför finnas tydliga riktlinjer för hur naturliga
avrinningsområden ska beaktas i planeringen samt processer som
säkerställer att detta perspektiv inte förloras i områdesplaneringen.
Den avrinningsområdesvisa planeringen måste i vissa fall ske i ännu
större sammanhang vilket betonas på sidan 24. Det är dock viktigt
att poängtera att mycket av planeringsarbetet ändå kommer att
behöva ske på kommunal nivå eller på stadsdelsnivå. På sidan 84
står det att:
”Flödesutjämnande åtgärder som dagvattendammar,
våtmarker och utjämningsmagasin är tillsammans med
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 210 (233)
biotopvårdande åtgärder exempel på viktiga insatser
för att minska föroreningar.”
Denna typ av anläggningar fordrar tillgång till relativt stora, plana
och lågt liggande ytor. Sådana ytor bör därför identifieras så tidigt
som möjligt och reserveras för dagvattenanläggningar, så att de inte
planläggs för andra ändamål.
Även mångfunktionella ytor som ska kunna nyttjas för
dagvattenhantering måste utgöras av relativt stora, plana och lågt
liggande ytor vilket också måste beaktas redan i de inledande
planeringsskedena om följande skrivning på sidan 68 ska kunna
realiseras:
”En viktig utgångspunkt är att planera för många
funktioner på samma yta, så att till exempel dammar
som renar och fördröjer regnvatten också blir
attraktiva inslag i stadsmiljön och berikar den
biologiska mångfalden.”
Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att understryka det som
framförs på sidan 67:
”Det är viktigt att den gröna och blå strukturen
planeras och anläggs som en stomme tidigt i
processen.”
Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att även underjordiska
anläggningar kräver utrymme i stadsrummet vilket påpekas på sidan
84:
”Lednings- och produktionssystemen syns inte alltid i
stadsrummet, men kräver egna utrymmen, ibland
skyddsavstånd, och konkurrerar ofta med andra
markanspråk.”
Slutligen bör det också understrykas att många anläggningar fordrar
utrymme för drift och underhåll. En mycket viktig
planeringsinriktning återfinns därför på sidan 91:
”Behoven av kommunaltekniska ytor som är av
betydelse för stadens försörjning ska preciseras och
tryggas genom tillräckliga fysiska utrymmen i staden.”
Här är det viktigt att poängtera att befintliga tekniska
försörjningssystem i allmänhet har byggts ut och dimensionerats för
befintlig bebyggelse. Tillkommande bebyggelse kommer att
medföra en större belastning på dessa system och kan komma att
medföra stora investeringsbehov om befintlig infrastruktur måste
uppgraderas. Behovet av kapacitetshöjande åtgärder begränsar sig
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 211 (233)
inte till den plats där ny bebyggelse tillkommer utan riskerar att få
konsekvenser även långt från den aktuella exploateringen eftersom
kapaciteten i systemen är beroende av kapaciteten på andra ställen i
systemen. När det gäller dagvattenförande system tillkommer det
även utmaningar i form av högre dimensioneringskrav jämfört med
befintliga system. Om ny bebyggelse ansluts till befintliga
dagvattensystem är risken stor för att omfattande omläggningar av
nedströms liggande dagvattenledningar kommer att fordras.
Alternativet är att bygga ut helt nya dagvattensystem från den nya
bebyggelsen fram till lämplig recipienten, vilket också riskerar att
medföra omfattande investeringsbehov utanför den aktuella
exploateringen. Detta omnämns i förbigående på sidan 90:
”För att möta behoven hos den växande befolkningen
behöver avloppssystemen byggas ut och förnyas.”
Detta formuleras också som en planeringsinriktning på sidan 90:
”Leveranssäkra och miljöanpassade system för
dricksvattenförsörjning och avloppshantering ska
byggas ut i takt med att staden växer.”
En viktig förutsättning för att kunna bygga och förnya vatten-
avloppsystemen är att det är tydligt vilken framtida bebyggelse
systemen ska utvecklas för. Det är också viktigt att samordna
utbyggnadsordningen på ett effektivt sätt. Det som nämns på sidan
48 är därför av vital betydelse för utbyggnad och förnyelse av nya
avloppsystem:
”Säkerställ en god planeringsberedskap för att
möjliggöra ett högt och kontinuerligt
bostadsbyggande.”
Det är viktigt att understryka att omfattande förnyelse av befintliga
system liksom utbyggnad av nya system fordrar tid för planering
samt resurser för genomförande, vilket måste beaktas i Stadens
utbyggnadsplaner. Det är därför viktigt att även understryka det som
sägs på sidan 32:
”Komplexiteten i stadsbyggandet samt den snabba
utvecklingstakten kräver ett utpräglat
helhetsperspektiv och att berörda parter kommer in
tidigt i planeringsprocessen.”
Befintliga dagvattensystem uppfyller inte alltid dagens krav på
robusthet och miljöhänsyn. Att om möjligt försöka åtgärda
befintliga brister i samband med stadsutvecklingen är därför mycket
viktigt vilket antyds på sidan 84:
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 212 (233)
”I samband med stadsutveckling finns även möjlighet
att åtgärda tidigare tekniska lösningar som inte är
långsiktigt hållbara”.
För befintlig bebyggelse med redan utbyggda dagvattensystem är
ofta den enda realistiska möjligheten att åstadkomma rening att
anlägga en damm eller våtmark i nära anslutning till
utsläppspunkten i recipienten. Även för ny bebyggelse kan detta
vara en kostnadseffektiv och bra lösning. Detta innebär att
strandnära mark kan behöva avsättas för utbyggnad av
reningsanläggningar för dagvatten. Möjligheten att anlägga
dagvattenreningsanläggningar bör därför vara med bland de
ändamål som ska främjas i strandnära områden och det bör på något
sätt belysas under rubriken ”Utveckla stadens stränder och
vattenrum” på sidan 68. Det bör kanske också tydliggöras i
formuleringen av planeringsinriktningen för stadens vattenrum på
sidan 69:
”Stadens vattenrum, kanaler, sjöar och vattendrag
värnas, samtidigt som de tillgängliggörs. På lämpliga
platser utvecklas förutsättningar för större aktivitet i
och omkring vattnet.”
Med en växande stad kommer belastningen på de kombinerade
systemen att växa och om kapaciteten i dessa ska räcka till kan det
bli nödvändigt att anlägga nya dagvattensystem i områden med
kombinerade system i syfte att minska dagvattenbelastningen på
dessa system. Detta skulle i så fall medföra att förorenat dagvatten
som i dagsläget tillförs avloppsreningsverken och avleds till
Saltsjön istället kommer att avledas till lokala sjöar och vattendrag,
vilket fordrar nya dagvattenreningsanläggningar och samverkan
med de lokala åtgärdsplanerna för Stadens vattenförekomster.
På sidan 24 står följande beträffande robusthet mot skyfall:
”I samband med att försörjningssystemen byggs ut
behöver de utvecklas för att vara robusta nog att klara
de utmaningar som skyfall, stigande havsnivåer eller
andra störningar kan innebära.”
Det är viktigt att poängtera att det inte är rimligt att ”utveckla” de
dagvattenförande va-systemen så att de klarar att avleda extrema
skyfall som går utöver dimensioneringsnormen (som i dag ligger på
10-30 års återkomsttid beroende på områdestyp). Robusthet mot
extrema skyfall måste istället uppnås med en genomtänkt
höjdsättning och långsiktig planering av bebyggelseutvecklingen:
lokala lågpunkter bör inte bebyggas och tillkommande
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 213 (233)
exploateringar bör inte utsätta befintlig bebyggelse i lågpunkter för
ökad risk.
Vikten av att inte bebygga lokala lågpunkter, utan istället reservera
dessa som över-svämningsområden, bör understrykas mot bakgrund
av följande formulering på sidan 28:
”I många delar av Stockholm finns en stor potential i
ytor som i dag är lågt utnyttjade. Mark som tidigare
har ansetts vara svårutnyttjad har med det stora
bostadsbehovet fått ett högre värde och skapar i dag
stora möjligheter för stadsbyggandet.”
I många fall återfinns mark som tidigare har ansetts vara
svårutnyttjad i låglänt terräng. I de fall där översvämningsrisk
föreligger bör marken betraktas som olämplig för bebyggelse även i
framtiden.
Det bör i sammanhanget poängteras att skyfallssäkring är en
samhällsbyggnadsfråga och inte en va-fråga. Att skydda
bebyggelsen vid extrema skyfall förutsätter ett långsiktigt och
övergripande planeringsperspektiv som utgår från
avrinningsområden, rinnvägar och lokala lågpunkter i landskapet.
En bra utgångspunkt för detta arbete antyds på sidan 85:
”En skyfallsmodell för Stockholm visar sannolikheten
för marköversvämningar i stadsmiljön. För att minska
de negativa effekterna av skyfall behöver
dagvattensystemet kompletteras med säkra
avrinningsvägar på markytan. I vissa områden kan
vattnet behöva styras till ytor som tål att översvämmas
och där det är möjligt att samla upp och tillfälligt
hantera stora vattenvolymer.”
Beträffande framtida havsnivåer står följande på sidan 84:
”Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den förväntade
höjningen av den globala havsnivån fram till år 2100
troligen maximalt en meter. Med landhöjningen i
Stockholm inräknad, ger detta en höjning av
havsnivån på omkring en halv meter. Den framtida
höjningen av havsnivån på mycket lång sikt, efter år
2100, är svårare att förutse.”
Detta är korrekt men om havsnivåhöjningen blir en meter fram till
år 2100 är det mycket trolig att havsytan kommer att fortsätta stiga
snabbt även efter år 2100. Mot bakgrund av denna osäkerhet har
Länsstyrelserna gett ut rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå vilket det redogörs för på sidan 85:
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 214 (233)
”Länsstyrelserna runt Mälaren rekommenderar att ny
sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av
betydande vikt vid Mälarens stränder och
Östersjökusen placeras med en lägsta
grundläggningsnivå på 2,70 meter räknat i
höjdsystemet RH2000. För Mälaren är nivån baserad
på nutida beräknat högsta flöde. För Östersjökusten
baseras nivån på beräkningar om en förutspådd
framtida havsnivå år 2200.”
Staden redovisade i sitt remissyttrande till Länsstyrelsen ett annat
förhållningssätt vilket också redovisas på sidan 85:
En generell princip i staden är att lägsta vattenstånd
för översvämningsskydd för sammanhållen bebyggelse
och samhällsviktiga funktioner vid Saltsjön ska läggas
på en nivå på cirka 2,25 meter i RH2000 (vilket
motsvarar minst 100 års perspektiv). Stadens motiv till
att tillämpa denna princip framgår av PM.”
En stad måste byggas för att kunna fungera under mycket långa
tidsperspektiv och det är därför viktigt att ha en planering som
sträcker sig längre än 100 år fram i tiden. Enskilda byggnader kan
kanske rivas eller anpassas i efterhand men det är svårt att i
efterhand anpassa en hel stadsdel med tillhörande infrastruktur. Det
är möjligt att storskaliga regionala åtgärder kan komma att behöva
vidtas i framtiden för att skydda befintlig bebyggelse mot stigande
havsnivåer men i nuläget vet vi inget om vilka åtgärder som skulle
kunna bli aktuella och i vilket skede de i så fall skulle bli aktuella.
Så länge vi saknar denna kunskap bör försiktighetsprincipen
tillämpas genom att ha viss säkerhetsmarginal i planeringen. En
lämplig utgångspunkt är i detta sammanhang Länsstyrelsens
rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå. Det är i
sammanhanget värt att understryka att Länsstyrelsens riktlinjer inte
omöjliggör exploatering av lågt liggande områden: markytan kan
ofta höjas till lämpliga nivåer när en exploatering genomförs.
Det finns många svårigheten med att skydda lågt liggande
bebyggelse från höga vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag. På
sidorna 84-85 sägs följande:
”Även i områden vid Magelungen, Drevviken och
Bällstaån finns problem med höga vattennivåer. För
att möjliggöra nybyggnation i områden som vid
enstaka tillfällen kan översvämmas kan det vara
aktuellt med skyddsåtgärder och ytor som kan fungera
som buffert vid höga vattenstånd.”
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 215 (233)
Att avsätta buffertytor som kan översvämmas vid höga vattenstånd
kommer inte att ha någon effekt när det gäller hav och sjöar och
åtgärden kommer troligen bara ha en marginell effekt när det gäller
större vattendrag, såvida buffertytorna inte är mycket stora. Det
viktiga är istället att placera bebyggelsen på rätt nivå och acceptera
att lågt liggande områden kan riskera att översvämmas. Att bygga
vallar är inte heller någon bra lösning eftersom det kräver att
dagvattenutloppen från det invallade området stängs för att
förhindra att vattnet från den högt stående recipienten tar sig in i
området via dagvattensystemet. Vallar fordrar därför som regel
pumpning av dagvatten, vilket i sin tur ofta fordrar stora
utjämningsvolymer för att inte kräva orimlig pumpkapacitet.
Problematiken med höga vattennivåer blir tydlig i fallet Bällstaån.
På sidan 85 står det:
”För Bällstaån studeras den typen av insatser […]. Ett
kommunövergripande samarbete finns för Bällstaån
(Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg) eftersom
samtliga kommuner planerar för många nya projekt i
detta avrinningsområde.”
Bällstaån är mycket hårt belastad redan i dagsläget och de åtgärder
som nu studeras kommer troligtvis inte att räcka för att göra
systemet robust och säkert med hänsyn till extrema flöden. På sikt
kommer troligen fler investeringar behöva göras i detta system.
Planeringsinriktningen på sidan 86 är viktig:
”Om […] översvämningsrisk identifierats ska skydds-
och säkerhetsåtgärder genomföras för att säkerställa
markens lämplighet.”
Det är bättre att ha som mål att ny bebyggelse ska anläggas på en ur
översvämningssynpunkt säker nivå än att bygga på för låg nivå och
förlita sig på skyddsåtgärder. Följande planeringsinriktning som
återfinns på sidan 86 bör därför formuleras om:
”Ny bebyggelse i områden som med nutida och
framtida klimat riskerar att påverkas av skadliga
översvämningar till följd av höga vattennivåer, ska
utformas med lämpliga skyddsåtgärder.”
En bättre lydelse skulle kunna vara:
1. ”Ny bebyggelse bör om möjligt ej förläggas till områden som
med nutida eller framtida klimat riskerar att påverkas av
skadliga översvämningar till följd av höga vattennivåer.”
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 216 (233)
2. ”Vid ny bebyggelse i områden som med nutida och framtida
klimat riskerar att påverkas av skadliga översvämningar till
följd av höga vattennivåer, bör klimatanpassning utföras genom
höjning av markyta. Således att placera bebyggelse på rätt
nivå.”
För befintliga miljöer, där det i efterhand är svårt att höja marken,
kan skyddsåtgärder vara nödvändiga. Detta omnämns på sidan 86:
”Klimatanpassning av befintliga stadsmiljöer ska vara
en viktig utgångspunkt vid stadsutveckling.”
När det gäller föroreningar i dagvatten är den planeringsinriktning
som föreslås på sidan 86 viktig:
”Stadsmiljöer ska utvecklas så att det inte uppstår
olägenheter med hänsyn till människors hälsa med
hänsyn till […] vattenföroreringar. Skydds- och
reningsåtgärder ska i första hand inriktas på källan.”
Det är inte bara ”ny bebyggelse” som kan behöva skyddas vid
olyckshändelser med farligt gods utan även recipienter bör omfattas
av detta skydd vilket inte framgår av skrivningen på sidan 86:
”Ny bebyggelse i anslutning till vägar, järnvägar och
industrier där farligt gods hanteras ska utformas så att
konsekvenserna av eventuella olyckshändelser
omhändertas.”
Slutligen kan det nämnas att arbetet med att planera för en robust
och klimatanpassad dagvattenhantering kommer underlättas om stor
vikt läggs på följande planeringsinriktningar som återfinns på sidan
86:
”Stockholmarna ska ha god tillgång till parker, natur
och vatten med höga värden. I samband med
stadsutveckling ska nya gröna miljöer utvecklas i
samspel med bebyggelsen.”
”Utvecklingen av urbana ekosystemtjänster ska
integreras i stadsbyggandet.”
Anmärkning:
Klimatanpassning – översvämning/lägsta mark- och
grundläggningsnivå:
Angående rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs
Östersjökusten respektive Mälarens stränder i Stockholms län och
det faktaunderlag som ligger till grund för dessa har Stockholm
Vatten 2013 respektive 2015, vid framtagandet av Länsstyrelsens
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 217 (233)
rekommendationer, har Stockholm Vatten framfört följande
sypunkter:
Det är bra att länsstyrelsen anlägger ett planeringsperspektiv som
sträcker sig fram till 2200 eftersom det är svårt att i efterhand
höjdjustera en sammanhängande bebyggelsestruktur.
Länsstyrelsens rekommenderade nivåer år 2100 är bra men
länsstyrelsens nivåer år 2200 bör ses över. Det är tveksamt om
den valda säkerhetsmarginalen på 0,5 meter för
havsnivåhöjningar efter 2100 utgör en tillräcklig säkerhet. Stiger
den globala havsnivån mer än 2 meter till 2200 kommer
marginalen inte att räcka till.
Samhällsviktiga/kritiska funktioner/byggnader bör placeras
ytterligare ca 1m högre.
För att dagvatten ska kunna avledas även vid högvatten måste
mark- och byggnader ligga på nivåer som tillåter avledning med
självfall mot recipienten. De angivna grundläggningsnivåerna
bör således gälla enbart för bebyggelse direkt vid strandkant. För
övrig bebyggelse/mark bör antingen marken höjas med
ytterligare ca 1 % av avståndet från strandkant till byggnad eller
med lutningen för avledning av ett 30-årsregn. Detta medför att
lägsta mark- och grundläggningsnivåer måste ökas med upp till
en meter för var 100:e meter man rör sig bort från recipienten.
För att spillvatten och kombinerat avloppsvatten ska kunna
avledas även vid högvatten måste lägsta avloppsenhet i byggnad
ligga på nivå som tillåter avledning med självfall mot bräddnivå i
avloppspumpstation. Antingen höjs lägsta avloppsenhet som
avleds med självfall med ytterligare ca 1 % av avståndet från
strandkant till byggnad eller med lutningen för avledning av ett
30-årsregn.
Angående havsnivåns framtida förändring på grund av ett förändrat
klimat grundar det sig på SMHI´s rapport: ”Rapport Nr 2010-78
Regional klimatsammanställning — Stockholms län.”
Enligt rapporten, ”kapitel 4.9.5 Framtida förändring av
medelvattenstånd i Stockholms län”, ”se ”Figur 4-60” nedan, kan
den framtida förändringen till ett varmare klimat innebära att
höjningen av havsnivån från mitten av seklet går betydligt snabbare
än den rätlinjiga landhöjningen med 0,52 m/100 år. En fråga som
man då måste ställa är hur ser utveck-lingen ut efter år 2100 och
vilka säkerhetsmarginaler bör vi ha i dagens byggande.
En klimatförändring som leder till ovan redovisade havsnivåhöjning
samtidigt som befolkningstillväxten fortsätter, ca 0,5 M invånare till
2050 och 1 M invånare till 2100, är något som Stockholm Vatten
måste ta hänsyn till vid dimensionering av nya va-system och vid
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 218 (233)
ny anslutning av fastigheters servisledningar för avledning av
spillvatten, dagvatten och dränvatten till det allmänna avloppsnätet.
Befolkningsökningen (bostadsförsörjningen) och framtida
klimatförändring av havsnivån är sannolikt två av de största
långsiktiga utmaningarna som bör belysas i översiktsplanen.
Stockholm Vatten har redan år 2005/2006 höjt fastigheters lägsta
tillåtna anslutnings-nivåer för anslutning av avloppsenhet med
självfall till det allmänna avloppsnätet till
- Minst + 2,03 m i RH2000 för fastigheter längs Östersjöns
stränder.
- Minst + 2,13 m i RH2000 för fastigheter längs Mälarens
stränder.
Vid anslutning av fastigheters avloppsenheter under dessa nivåer
måste det ske genom intern pumpning av spillvatten, dagvatten och
dränvatten till över dessa nivåer innan det får anslutas till det
allmänna avloppssystemet.
Anmärkning:
De angivna nivåerna ligger i nivå med Stockholm stads generella
princip för lägsta vattenstånd på + 2,25 m i RH2000 för
översvämningsskydd ”för sammanhållen bebyggelse och
samhällviktiga funktioner vid Saltsjön”.
Stockholm Vatten håller på att se över dessa nivåer utifrån
länsstyrelsens rekommendation om lägsta grundläggningsnivå på +
2,7 m i RH2000.
Det innebär:
- att nästan alla kustnära bebyggelse som planeras att byggas
kustnära utifrån stadens generella princip på + 2,25 m i
RH2000 måste installera pumpstationer för avledning
(pumpning) av avlopp från källare till det allmänna
avloppsnätet.
Teknisk försörjning”sid 88-91:
Konkurrensen om det i nuläget fria gaturummet ökar mellan stadens
ledningsdragande huvudmän.
Följande tre planeringsinriktningar teknisk försörjning (sidan 91) är
av stor betydelse för va-försörjningen, dagvattenhanteringen och
hanteringen av avfall:
Återvinningstationer, miljöstationer och källsorteringsplatser i
offentliga miljöer ska integreras i stadsmiljön och utformas för
att vara lätta att använda.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 219 (233)
Behoven av kommunaltekniska ytor som är av betydelse för
stadens försörjning ska preciseras och tryggas genom
tillräckliga fysiska utrymmen i staden.
Leveranssäkra och miljöanpassade system för
dricksvattenförsörjning och avloppshantering ska byggas ut i
takt med att staden växer.
Avfallshantering:
Bolaget anser att följande bör finnas med eller förtydligas i texten
på som behandlar avfallshantering i samrådsförslaget till
översiktsplan för Stockholm. Se text nedan:
I översiktsplanen och plan-och bygglagen lyfts avfallshantering upp
som ett allmänt intresse, vilket innebär att det alltid ska beaktas vid
planering. Det är positivt och bör för att få större tyngd
konkretiseras genom förtydligande i översiktsplanen, enligt nedan;
Om översiktsplanen ska kunna fungera som vägledning vid
kommande områdes- och detalj planering är det av stor vikt att
skarpa ställningstaganden och planeringsinriktningar anges för
avfallshanteringen som helhet. Bolaget anser därför att
Avfallsplanen bör läggas till som ett tematiskt tillägg i
översiktsplanen för att tydligare specificera och underlätta
genomförande.
Eftersom Stockholms bebyggelsestruktur varierar kraftigt krävs att
flera system för insamling och omhändertagande av avfall
samverkar och samexisterar i staden för att få till en fungerande
avfallshantering överlag. För att säkerställa att mark och fysiska
områden sätts av för avfallshantering behöver det i översiktsplanen
förtydliga att det handlar om tillgång till mark för befintliga och
kommande behov av större avfallsanläggningar så som
återvinningscentraler, omlastningsstationer och
behandlingsanläggningar.
Likaså bör användandet av multifunktionella platser i staden även
planeras för att kunna hantera temporära uppställningsplatser för
insamling av avfall, ex hållplatser för mobila miljöstationer,
uppställning av automatiska miljöstationer för farligt avfall, platser
för återbruksverksamhet, eller återvinningsstationer för
förpackningsmaterial. Särskilt bör uttryckas ett särskilt ansvar på de
aktörer inom staden som har rådigheten att tillgängliggöra
kommunal mark för detta.
I samrådsförslaget nämns. ex den planerade sorteringsanläggningen
för matavfall i Högdalen som metod för att öka insamlingsgraden.
Det bör nämnas att detta är en komplettering till dagens befintliga
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 220 (233)
insamlingssystem som redan är i bruk. Om sorteringsanläggningen
ska nämnas i text bör det också anges att bolaget premierar separat
maskinell insamling av matavfall och är det system som och ska
väljas i första hand, särskilt vid nybyggnationer. För att koppla till
politiska mål bör även matavfallsmålet om 70 % till år 2020 anges.
I samrådsförslaget anges att det krävs moderna, resurseffektiva och
hållbara lösningar för omhändertagande av avfall. Avfallshantering
är en del av stadens infrastruktur och en förutsättning för att staden
ska kunna växa och förtätas med bibehållen kvalité och hög service.
Med en hög exploateringsgrad av nya bostäder under lång tid är det
mycket viktigt att dagens system utformas och byggs för att fungera
över lång tid samt ges möjlighet att kunna anpassas för att också
hantera framtida behov. Maskinella system för insamling är en
förutsättning för att kunna möta den utvecklingen, och bör därför
anges som planeringsinriktning i översiktsplanen.
Vid större nybyggnadsområden anser bolaget att stationär sopsug
alltid ska utredas som förstahandsval. Stationär sopsug ger flera
fördelar till som ökad tillgänglighet för de som lämnar sitt avfall,
färre hämtningsplatser, minskade transporter och ökad
trafiksäkerhet.
För att öka möjligheten till ett gemensamt insamlingssystem med
flera olika byggherrar och fastighetsägare är det viktigt att staden
tidigt i planeringsprocessen ställer krav och anger inriktning för
omhändertagande av avfall. Att använda markanvisningsavtal ser
bolaget som en viktig del i styrningen.
Bolaget vill även belysa att frågan om huvudmannaskap för
stationära sopsugar kommer få stor inverkan på möjligheterna
bygga fler stationära anläggningar under översiktsplanens
genomförandetid.
Sett ur ett längre perspektiv kan även ett skifte av producenternas
insamlingsansvar för förpackningar och tidningar över till
kommunerna kraftigt komma att påverka dagens insamlingssystem.
Genom att redan idag ställa krav vid nybyggnationer på
fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar kan staden
hjälpa till att konkret öka tillgängligheten för boenden och
förbereda ett eventuellt övertagande.
En starkare koppling gällande samordning och samverkan kring
trafikplanering, tillgänglighetsfrågor, bostadsbyggelse och
avfallsfrågor bör omnämnas i översiktsplanen. Detta gäller till
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 221 (233)
exempel planering av kompletteringsbebyggelse i områden med en
gatustruktur som inte är anpassad för tyngre fordon.
Bolaget strävar efter att det ska vara lätt och göra rätt. Då mer avfall
sorteras i hemmet krävs att motsvarande insamling även finns i
fastigheten. Utrymmen och system för samtliga avfallsfraktioner
som uppkommer behöver därför tydliggöras redan vid
detaljplanearbetet för att säkerställa insamling och hämtning.
Byggskedet – genomförandet av bostadsbyggnadsprogram och
infrastrukturprojekt genererar en stor mängd avfall. Det som står i
”AVFALLSPLAN FÖR STOCKHOLM 2017 – 2020” ska följas
vid byggnation av planerade bostadsprojekt som tas upp i
översiktsplanen. I Avfallsplanen står bland annat följande mål om
bygg- och rivningsavfall:
”Ett av avfallsdirektivets mål är att återanvändningen och
materialåtervinningen av icke-farligt bygg och rivningsavfall ska
vara minst 70 procent år 2020. En stor potential finns också att
genom god planering vid byggen minska andelen material som
behöver kasseras.”
Slutligen är det viktigt att i översiktsplanen lyfta perspektivet och
visa att avfallshantering både är en samhällsbärande teknisk
försörjning och en viktig del i stadens övergripande miljö- och
klimatarbete. Genom att bygga flexibla storskaliga system som kan
omhänderta större volymer avfall kan antalet avfallstransporter
minska vilket ger flera positiva fördelar såsom en ökad generell
framkomlighet i staden samt minskade utsläpp av växthusgaser och
partiklar.
Kommunaltekniska ytor:
I projeket Stockholms Ström har Stockholms stad och projektets
parter (Svenska Kraftnät, Vattenfall och Ellevio/Fortum) förhandlat
fram att ändra ledningsdragningen av elstamnätet (220 och 400 kV)
från luftburna ledningar till markförlagda. Se kartor nedan över del
av Stockholm Ströms utbyggnadsförslag dragningar el-stråk, utdrag
från översiktsplan karta ”Stadsutvecklingsmöjligheter” del
stadsboulevarder i Örbyleden och Magelungsvägen samt konflikt
mellan markbehov el-stråk 3 x 400 kV Örby – Örbyleden –
Snösätra med Stockholm Vattens befintliga huvudsystem för vatten,
avlopp och dagvatten.
Stockholm Vatten har större huvudsystem va-nät, som direkt berörs
av planerade nya lägen för markförläggning av nya 400 kV-elstråk.
Det gäller bland annat i delarna Örbyleden-station Högdalen –
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 222 (233)
Magelungsvägen och mellan station Bredäng – station
Beckomberga. Utöver markkonflikter mellan befintliga va-nät och
nya planerade elstråk så måste Stockholm Vatten dra fram nya va-
nät i berörda stadsgator/stadsboulevarder för att kunna försörja
planerad bebyggelse. I vissa fall kan det bli tal om att anlägga
skyddskulvertar eller tunnlar för att kunna möjliggöra framdragande
av va-nät till bostadsbebyggelse i stadsgator där nya markförlagda
elstråk planeras att läggas.
Projekt Stockholms Ströms nya elstråk (drygt femtio delprojekt) är
till för att skapa en helt ny struktur för Stockholms elnät för att klara
den växande Stockholmsregionen, således inte för anslutning av nya
exploateringsområden. Drygt 20 kommuner i Stockholms-regionen
beröras av ombyggnaden.
Stockholm Vatten anser att för att möjliggöra utrymmen i gatumark
för va-nät för att klara försörjningen av bostäder i nya
bostadsområden inklusive längs stadsgator m.m. bör om möjligt
planerade markförläggningar av de planerade större regionala el-
stråken i stället anläggas i tunnlar.
VA-försörjningen - Leveranssäkra och miljöanpassade system för
dricksvattenförsörjning och avloppshantering:
Översiktsplan för Stockholm, Översiktsplan 2030 för Huddinge och
delar av översikts-planer grannkommuner samt regionplanen RUFS
2050 används tillsammans med befolkningsprognoser för att
planera och besluta om större investeringar för förstärkning av VA-
huvudsystemen (vattentäkt – vattenverk – huvudvattennät – kunder
– huvudavloppsnät – avloppsreningsverk). Denna ”kända” framtida
samhällsutveckling inklusive infrastrukturprojekt, vattendirektivet,
vattenprogram för Stockholm, Dagvatten-strategi för Stockholm,
Dagvattenstrategi för Huddinge och klimatförändring, speciellt
höjda havsnivåer och översvämningsrisker på grund av
förändrad/intensivare nederbörd, är således de förutsättningar man
kan/måste utgå ifrån vid planering av större/strategiska
investeringar i VA-systemet.
Översyn och förstärkning av huvudsystemet för dricksvatten utförs
även kontinuerligt (vattentäkt, vattenverk och huvudvattennät).
Stockholm Vatten, Norrvatten mm (hela regionen) måste givetvis
alltid säkra sin vattentäkt Mälaren och då speciellt vattenskydds-
området för Östra Mälaren. Inom tillrinningsområdet till
vattenskyddsområdet för Östra Mälaren måste bestämmelserna
enligt Länsstyrelsens beslut den 25 november 2008 följas. Detta
tillsammans med vattendirektivet, Dagvattenstrategi för Stockholm
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 223 (233)
och Dagvattenstrategi för Huddinge reglerar vad som bör gälla i
området.
Att säkra befintliga och framtida möjliga vattentäkter (Mälaren
respektive reservvatten-täkter) och att möjliggöra utrymmen för
byggande av huvudsystem VA inklusive dag-vattenanläggningar är
något som blir ännu aktuellare på grund av befolkningstillväxten
och klimatförändringen (varmare och torrare somrar samt förändrad
nederbördscykel under året).
Som nämns på sid 89 i ÖP för Stockholm, se kursiv text nedan, är
dricksvatten vårt viktigaste livsmedel och att säkra
drickvattentillgångar, vattentäkter, är ett måste i dagens situation
med snabb befolkningstillväxt och pågående klimatförändring.
Kommentar:
Stockholm Vatten ser i nuläget över vattenförsörjningens behov till
år 2040. Där ingår en översyn av vattentäkter – vattenverk –
vattennät ut till Stockholm Vattens kunder i Stockholm och alla
anslutna grannkommuner. Här ingår även en översyn av behovet för
samverkan med Norrvatten för att säkra Stockholmsregionens
vattenförsörjning.
Inom en snar framtid måste givetvis Stockholm Vatten och
Norrvatten säkra ytterligare tillgång på reservvatten.
Avloppssystem:
Genomförandet av projekt Stockholms framtida avloppsrening
innebär en klar förbättring av avloppsreningen och minskning av
utsläpp av föroreningar till Saltsjön – skärgården-Östersjön. Det
befintliga avloppsnätet på ca 300 mil, varav 200 mil för
avloppsvatten (spillvatten och så kallat kombinerat avloppsvatten)
och 100 mil för dagvatten, pumpstationer och
dagvattenanläggningar etc. måste byggas ut för att klara de nya krav
som ställs utifrån befolkningstillväxt/byggande, klimatförändringar
och lagkrav/direktiv.
De enligt översiktsplanen planerade bostadsexploateringarna fram
till 2030 innebär:
Totalt ca 30-50 % mer dagvatten än i nuläget från nya hårdgjorda
ytor.
Kombinerade avloppssystem system måste avlastas från
dagvatten- och dränvattentillförsel för att klara uppställda krav
enligt Stockholms framtida avloppshantering (SFA). Det innebär
att befintliga kombinerade avloppssystem ombyggs till nya
duplika avloppssystem. Ytterligare dagvatten tillförs då
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 224 (233)
dagvattensystemet som måste renas innan utsläpp till recipient
för att klara uppställda krav enligt vattendirektivet.
Förändrat klimat innebär ca ytterligare 25 % mer momentan
nederbörd vid intensiva regn. Det innebär ökad risk för både
källaröversvämningar och marköversvämningar om inte
omfattande åtgärder (ledningsförstärkningar och
utjämningsåtgärder) utförs.
Nya dagvattensystem. Stockholm Vatten kommer att behöva
bygga ett 100-tal nya dagvattensystem fram till 2030 för att
klara att hantera dagvattnet från planerade 140 000 bostäder
och infrastruktur-projekt. Vart får/bör vi eller inte får/bör
leda dagvattnet från dessa nya dagvattensystem? Detta
måste klargöras.
Beslutsunderlag och utredningar måste tas fram för alla nya
exploateringar, nedströms liggande befintliga
bostadsområden och för recipienter.
Hur ska vi kunna anpassa oss till Weserdomen utifrån
vattendirektivet? (Weserdomen: ny bebyggelse-ökade
dagvattenutsläpp med en ökad förorenings-belastningen på
recipient får ej innebära försämring av status eller när
uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk
potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras.
Begreppet försämring ska tolkas som att en försämring till
en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att
försämring ska uppstå.). De enligt översiktsplanen planerade
nya bostadsområden och infrastrukturprojekt innebär oavsett
dagvattenreningsåtgärder ökade utsläpp till recipient.
Ska eller måste vi respektive kan vi tillåta kompensa-
tionsåtgärder? Således att utföra reningsåtgärder av
dagvatten på redan nu existerande dagvattenutsläpp.
De enligt översiktsplanen planerade nya bostadsområden
och infrastrukturprojekt innebär även ökade
spillvattenmängder och risk för ökade dagvattenflöden till
nuvarande kombinerade avloppssystem. Det innebär ökad
risk för källar-översvämningar och ökad bräddning av
avloppsvatten till recipient om ej omfattande åtgärder
genomförs på avloppssystemet. Avloppsöversvämningar i
källare är något som måste minska vid ombyggnad av
avloppssystem!
Weserdomen (vattendirektivet) tillåter ej ökad
bräddning av avloppsvatten till recipient.
Genomförandet av översiktsplanen innebär således
även omfattande åtgärdsbehov på Stockholm Vatten
befintliga gamla kombinerade avloppssystem.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 225 (233)
En annan viktig aspekt beträffande tekniska försörjningssystem
belyses på sidan 24:
”De storskaliga försörjningssystem som förser staden med värme,
vatten, avlopp, el, avfalls-hantering och digital infrastruktur har vuxit
fram över lång tid. Systemen är tekniskt komplexa och många
funktioner är beroende av varandra.”
Kommentar:
En annan viktig aspekt beträffande va-systemet är att va-ledningar
och tunnlar som byggs har en livstid på 100-200 år, för bergtunnlar
ännu längre. När de väl är lagda i mark är det mycket svårt att öka
kapaciteten på dessa i efterhand och det är mycket kostsamt att
åtgärda befintliga lagda va-system. För att undvika framtida
kapacitetsproblem och kostsamma omläggningar dimensioneras va-
system efter en tidshorisont på 100-150 år.
Det är således mycket viktigt att ha ett så bra beslutsunderlag
(regionplaner, översiktsplaner och programområden) som möjligt
från hur Stockholms stad kommer att växa till år 2040 och till 2120
samt hur klimatet förändras under de närmaste 100 åren.
Allmänt om va-system, dagvatten och klimat:
- Planeringshorisont: Den snabba befolkningsutvecklingen
tillsammans med den framtida klimatförändringen innebär en
större påverkan på VA-systemet än vad som antogs år
2009/2010. Det betyder att vi måste se över hela VA-systemets
totala funktion och kapacitet i snabbare takt än tidigare. Projekt
Slussen, del ny reglering av Mälaren inklusive ökad
avtappningskapacitet, innebär en klar förbättring av
översvämningssituationen. Dock innebär en framtida förändrad
nederbörd med ca + 25 % en ökad risk för översvämningar. Efter
år 2050/60 ökar den risken ytterligare då sannolikt havsnivån då
stigit mer än landhöjningen. Översiktsplanen bör även belysa,
börja att se på, perioden 2050 – 2100 och på perioden 2100 –
2200.
- Bör inte Stockholm ha en planeringshorisont på minst 200 år när
det gäller höjdsättning av markområden och höjdsättning av
bostäder respektive samhällsviktig verksamhet.
- Markområden försörjningssystem: Befolkningsprognoserna och
bostadsmålen för Stockholm, för grannkommuner och för
Stockholms län har skrivits upp för år 2020 och 2030 men även
för 2040/2050. Det tillsammans med planerade infrastruktur-
projekt, förändrade ramverk som vattendirektivet och
klimatförändring ökar behovet av att ta fram mer detaljerade
planer (program) på stadsdelsnivå och områdesnivå.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 226 (233)
- För att långsiktigt kunna klara VA-försörjningen inklusive
miljömål och säkerhet mot översvämningar måste även mark
avsättas i planer för tekniska försörjnings-system. Plats måste
avsättas som möjliggör en robust och klimatanpassad
dagvattenhantering.
- Dagvattenhantering: Stockholms stad har tagit fram en ny
”Dagvattenstrategi för Stockholms stad”. Den strategin
tillsammans med vattendirektivet och bestämmelserna enligt
vattenskyddsområdet för Östra Mälaren måste vara vägledande
för dagvattenhanteringen inom såväl befintliga som nya
planerade delar av Stockholm. Plats måste avsättas/reserveras i
samband med framtagande av programområden och detaljplaner.
- Ökad hårdgjord yta, ökat antal arbetsplatser och anläggande av
nya trafikleder/gator med ökad trafikmängd, innebär ökade
dagvattenflöden och föroreningsmängder. Fördröjnings- och
reningsåtgärder måste utföras. Det absolut mest effektiva är att
förebygga föroreningsuppkomst genom bra materialval på
byggnader, användande av tak över ytor med risk för mycket
föroreningsuppkomst, sopande av trafikerade områden efter
behov samt minimerande av mängden hårdgjord yta så långt det
är möjligt.
- I vissa områden kommer inte åtgärder vid källan att räcka. Det
kommer vara av stor vikt att olika fördröjande och renande
åtgärder görs i nära anknytning till platser som ger upphov till
dagvatten. Exempelvis kan stora parkeringsplatser lämpligen
avledas i fördröjande diken och då det rör sig om mycket stora
parkeringsytor kan även avsättningsmagasin eller motsvarande
lösning behövas utöver detta. Dagvattnet avleds i så liten
utsträckning som möjligt. Dock är det generellt svårt med t.ex.
infiltration av dagvatten inom vissa områden och vissa
fastigheter. Där är det istället bättre att rena och fördröja
dagvattnet i avsättnings-magasin, öppna dagvatten-dammar eller
diken. Utöver dessa typer av fördröjande åtgärder finns
skelettjordar och trädplantering som ett alternativ som samtidigt
kan bidra med estetiska värden.
- Vid planeringen av områden bör man även ta hänsyn till framtida
förändrat klimat (intensivare skyfall sommartid och mer
vinternederbörd) som kan leda till ökade dagvattenflöden. I
samband med exploatering av områden respektive förtätning av
områden bör således, förutom ökad andel hårdgjorda ytor, även
hänsyn tas till framtida klimatförändrade regn. Vid utformning
av dagvattensystem inom områden bör således hänsyn tas till
framtida klimatanpassade regn genom användande av en
klimatfaktor. Dagvattensystem inom nya områden dimensioneras
utifrån klimatanpassade 30-årsregn. I vissa fall, t.ex. områden
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 227 (233)
med mycket allvarliga konsekvenser vid översvämning, bör även
dagvattensystem utformas att klara klimatanpassade större flöden
på grund av 100-årsregn.
- Dagvattenhanteringen bör således tänkas igenom och vägas in i
god tid då det kan innebära större behov av ytor att leda
dagvatten till. Detta inte minst för att minska risken för
översvämning av fastigheter och byggnader vid eventuella
extremregn både i nuläget och vid framtida klimatförändrade
regn. Även höjdsättning är en viktig aspekt att ta in i ett område.
Ökade dimensioner på ledningarna är inte alltid en lösning som
vi eftersträvar eftersom de befintliga systemen då på sikt blir
extremt belastade samt då detta skulle innebära begränsad rening
av dagvatten.
Stockholms Stads Parkering AB
Dokument nr 236
Efter att bolaget tagit del av innehållet i ”Översiktsplan för
Stockholm” konstateras att bolaget medverkar i olika projekt i
majoriteten av planens aktuella stadsutvecklingsområden.
Bolaget verkar för en god miljö med ambitionen att förbättra
stadsmiljön för den växande stadens invånare genom att avlasta
gatunätet från söktrafik och parkerade fordon. I syfte att stimulera
användningen av elbilar installeras laddningsstationer i bolagets
anläggningar. Även samarbetet med bilpoolsföretag bolagets arbete
med hållbar mobilitet bidrar till en klimatsmart och tålig stad.
I flera av stadens utvecklingsområden har man haft med
gemensamma parkeringsförutsättningar som en förutsättning redan i
planeringsskedet i form av parkeringsköp. Det leder till både
effektivare parkering och markanvändning samt en bättre
stadsmiljö. Mindre biltrafik i boendemiljön och ökade
förutsättningar för bra framkomlighet för gående och cyklande.
Exempel på sådana områden är Hagastaden, Årstafältet och Norra
Djurgårdsstaden. Detta är ett resultat av ett samarbete mellan
exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden.
Översiktplan för Stockholm beskriver gångvänlighet i staden.
Genom en större andel parkering på tomtmark ökar utrymmet på
gatumark för bland annat gående.
Bolaget vill framföra att vid etablering av nya temporära eller
permanenta gågator eller evenemang, måste en utredning av
konsekvenser för intilliggande och övriga påverkade fastigheter
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 228 (233)
utföras. Ofta krävs en god framförhållning för att lindra de
begräsningar som riskerar att uppstå.
Bolaget anser att infartsparkering och cykelparkering kan bidra till
en minskad miljöpåverkan och minskad trängsel i trafiken, i
synnerhet under rusningstrafik då medborgarna färdas till och från
arbetet.
Medborgarnas incitament torde kunna öka genom att bytet från bil
till kollektiva färdmedel underlättas, eller genom att möjligheten
finns att ställa sin cykel i en säker och trygg cykelparkering.
AB Fortum Värme
Dokument nr 199
Allmänt
Avsnittet Teknisk försörjning i Översiktsplanen är mycket kortfattat
och övergripande, men försöker ändå i stort beskriva de
övergripande riktlinjerna. Givet dessas systems betydelse för
Stockholms utveckling kunde man dock ha önskat ett mer
genomarbetat avsnitt, särskilt när det gäller säkerställandet av de
fysiska förutsättningarna. Med detta avses att Översiktsplanen
behöver tydliggöra att all stadsplanering måste ta erforderlig hänsyn
till skyddsavstånd och tillåten byggnadshöjd i närheten av befintliga
anläggningar. På senare år finns två exempel där Fortum Värme
blivit tvungen att överklaga detaljplaner för att dessa inte tagit den
hänsyn som vi anser behövdes. Denna typ av processer är
tidsödande och kostsamma varför det vore önskvärt att redan i
Översiktsplanen klargöra vad som ska gälla.
Fortum Värme önskar också att den övergripande kartan som
illustrerar stadsutvecklingsmöjligheter förtydligas när det gäller
befintliga anläggningar för teknisk försörjning. Som exempel kan
nämnas Värtaverket i Hjorthagen, som på kartan är helt ”dolt” av
stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Även om syftet
med kartan antagligen främst är att övergripande visa just
stadsutvecklingsmöjligheter, så skulle den ändå tjäna på att ha med
de fysiska anläggningar som till stor del kommer att försörja den
nya bebyggelsen. Förslagsvis tas en separat karta fram som
fokuserar enbart på de tekniska försörjningssystemen.
Områdesvis
Från avsnittet om Teknisk försörjning har vi valt ut några citat ur
texten till vilka vi knyter kommentarer.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 229 (233)
”Alla i staden behöver tillgång till hållbar energi, rent vatten,
fungerande avlopp, snabbt bredband och en resursorienterad
avfallshantering”
Fortum Värmes handlingsplan för utveckling av energisystemet i
Stockholm har som mål att våra kunder har en klimatneutral och
resursneutral energilösning baserad på 100 procent förnybar eller
återvunnen energi senast 2030. Vår ambition är att nå målet
väsentligt tidigare än så. Fjärrvärmen kommer därmed vara en
viktig del i stadens egna ambitioner för att kunna nå sina
övergripande mål.
”En del av dessa system behöver byggas ut eller moderniseras samt
anpassas till ett växande antal småskaliga system”
Handlingsplanen som nämns ovan innebär just en omfattande
”modernisering” av energiförsörjningen. För att kunna fortsätta och
slutföra denna modernisering krävs bland annat stöd från stadens
förvaltningar med avseende på stadsplanering och markanvändning.
När det gäller den samverkan mellan lokala och storskaliga system
som nämns är det viktigt att påtala att det inte alltid är en
självklarhet att det är systemoptimalt att kombinera dessa lösningar.
Fjärrvärmesystemet är ett storskaligt system som kräver
tätbebyggda områden för att bli resurseffektivt. Lokala system bör
därför, i första hand, användas där fjärrvärmen inte finns tillgänglig.
Fortum Värme anser att den citerade meningen ovan bör
omformuleras till ”De storskaliga systemen behöver fortsatt
utvecklas och anpassas för att möta behoven från den växande
staden. Där så är lämpligt utreds om, och i så fall hur, småskaliga
system kan samverka med de storskaliga systemen.”
”Lövstaområdet i västra Stockholm är ett reservat för teknisk
försörjning där en ny energiproduktionsanläggning kan tillkomma”
Fortum Värme utreder tillsammans med staden möjligheten att
etablera en ny energiproduktionsanläggning i Lövsta, och därmed
kunna avveckla Hässelbyverket och frigöra den marken för nya
bostäder. Lövstaområdet har flera fördelar jämfört med
Hässelbyverket, främst att området är större och mer
utvecklingsbart men också att marken i Lövsta inte konkurrerar med
mark för bostäder. Viktigt är dock att staden tar den hänsyn som
krävs när man planerar närområdet runt Lövsta så det inte försvårar
för en etablering av en ny energianläggning i området. Som
exempel kan nämnas det tidigare förslaget att utvidga förslaget till
Kyrkhamns naturreservat till att inkludera även en del av det
nedlagda deponiområdet. Detta skulle innebära att del av
energianläggningen skulle lokaliseras till ett naturreservat, något
som i längden bedöms som ohållbart.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 230 (233)
Vidare är det angeläget att säkerställa så att samsyn råder mellan
staden och Fortum Värme angående området norr om
Kyrkhamnsvägen med avseende på dess roll för det rörliga
friluftslivet. Fortum Värme utgår ifrån att området inte ges någon
särskild status i översiktsplanen som skulle innebära långtgående
bullerrestriktioner och därmed försvåra etableringen av en
energianläggning. I bilaga 1 presenteras en översiktlig
markdisposition för en tänkt energianläggning i Lövsta och dess
influensområde.
Förutom själva anläggningen förtydligas att anslutande vägnät till
Lövsta måste vårdas och att plats reserveras för anslutande
fjärrvärmeledningar mellan Lövsta och Ulvsunda, via
Bergslagsplan. I bilaga 2 redovisas en tänkt ledningssträckning.
”Målen för Stockholm är att stadigt minska stadens
klimatpåverkan, att halvera den specifika energianvändningen inom
bebyggelsesektorn inklusive verksamhets- och hushållsenergi
mellan 1995 och 2050, att återvinna energi och att öka stadens
egen produktion och användning av förnybar energi. Staden ska
vara fossilbränslefri år 2040 och år 2020 ska utsläppen sänkas till
2,3 ton CO2 ekv/invånare. Från år 2019 ska alla nya offentliga
byggnader vara ”nära-noll-energibyggnader”, vilket kräver att
fjärrvärmeförsörjningen hittar nya lösningar, och år 2021 ska alla
nya byggnader ha nått samma status.”
Fortum Värme har lämnat ett remissvar på stadens strategi för ett
Fossilbränslefritt Stockholm 2040, Dnr 134-175/2015. I detta svar
behandlas utförligt flertalet av de viktiga frågorna med koppling till
att göra Stockholm fossilbränslefritt och hur Fortum Värme kan
bidra i det arbetet. Istället för att kommentera stycket ovan bifogas
remissvaret i sin helhet i bilaga 3.
Fortum Värme anser att den sista meningen i stycket ovan är
olyckligt formulerad. Vi föreslår att följande del av sista meningen
...vilket kräver att fjärrvärmeförsörjningen hittar nya lösningar…
antingen helt stryks eller omformuleras till …vilket ställer krav på
ett genomtänkt val av uppvärmningsform så inte belastningen på
elnätet ökar under de kallaste dagarna….
”Stadens mål är att väsentligt öka andelen matavfall som samlas in
och har därför beslutat att anlägga en sorteringsanläggning i
Högdalen..”
I Högdalenverket bedriver Fortum Värme sedan år 1969 storskalig
energiåtervinning ur stockholmarnas avfall. Verksamheten var en
starkt bidragande orsak till att Stockholm utsågs till EUs första
Green Capital. Området runt Högdalen har av staden pekats ut som
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 231 (233)
ett blivande kluster för det resurseffektiva och cirkulära samhället. I
dag finns redan Fortum Värme, Sita/Suez och Stockholm Vatten/
ÅVC etablerade och med anläggandet av sorteringsanläggningen
för matavfall så tas stora steg mot förverkligandet av denna vision.
Med detta sagt så är det viktigt att staden, i sin planering av området
runt Högdalen, tar erforderlig hänsyn till det behov av
verksamhetsytor och skyddsavstånd som krävs för att effektivt
kunna bedriva denna typ av verksamhet. Ny mark för industriell
verksamhet kommer i närtid att behöva planläggas i området.
Planeringsinriktningar
Fortum Värme stödjer Översiktsplanens planeringsinriktningar för
den tekniska försörjningen. Energieffektivitet, energiåtervinning
och kretsloppslösningar för återvinning av restprodukter är allt
sådant som också finns med i vår egen utvecklingsplan för att skapa
det hållbara energisystemet.
Som exempel kan nämnas satsningen på Öppen Fjärrvärme där
överskottsvärme från verksamheter kan tas till vara i
fjärrvärmesystemet på marknadsmässiga villkor. En utveckling av
konceptet Öppen fjärrvärme utgörs av satsningen på att etablera
datahallar i Stockholmsområdet. Denna satsning gör Fortum Värme
gemensamt med staden, Ellevio, Stokab och Business Region
Stockholm. Ett utpekat område lämpligt för etablering av ett större
datahallskluster är Akalla/Kista. Fortum Värme föreslår att detta
lyfts in i Översiktsplanen som en planeringsförutsättning.
Övriga synpunkter
Ut- respektive ombyggnader i Fortum Värmes fjärrvärme- och
fjärrkylasystem samplaneras med övriga ledningsägare i stadens
geografiska samplanering (GSP). För att kunna planera
omläggningar och nya ledningsdragningar samt säkra drift av
befintliga ledningar, är det därför viktigt med tidig information och
att översiktsplaner bearbetas in GSP-systemet så snart detta är
möjligt.
Fortum Värme önskar också förtydliga att förutom ledningsnät och
produktions-anläggningar finns också undermarksanläggningar i
form av tunnlar. När arbete planeras i närheten av dessa finns
särskilda rutiner och föreskrifter som måste följas.
En omställning av produktionen av fjärrvärme till mer förnyelsebara
och återvunna bränslen innebär ett ökat transportbehov, något som
Fortum Värme i första hand försöker hantera via fartyg och/eller
järnväg. Förutsättningarna för dessa transportslag måste därför
bibehållas i all stadsplanering så det inte uppstår begränsningar.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 232 (233)
Dessa skulle med fördel kunna inkluderas i Fortum Värmes förslag
till kompletterande karta som visar stadens tekniska försörjning.
Slutsats
Fortum Värme stödjer förslaget att uppdatera den gällande
Översiktsplanen. Det är dock viktigt att stadsplaneringen tar
erforderlig hänsyn till behovet av skyddsavstånd mellan
anläggningar för teknisk försörjning och ny bebyggelse. Här skulle
vi gärna ha sett en tydligare formulering och ställningstagande från
staden i Översiktsplanen.
Fjärrvärmen i Stockholm har utvecklats under många år och
kommer att fortsätta utvecklas. Det gäller både hur den produceras
och hur leveranser till ny, och mer energieffektiv bebyggelse ska
säkras. Denna utveckling är viktig inte bara för Fortum Värme och
våra kunder, utan också för stadens fortsatta utveckling mot en av
världens första helt hållbara huvudstäder.
Avslutningsvis så utgår Fortum Värme ifrån att Översiktsplanens
tankar och ambitioner blir helt synkroniserade med stadens övriga
planer när det gäller hur staden ska utvecklas. Vi ser fram emot att
delta i arbetet med att realisera ambitionerna i Översiktsplanen och
bistår gärna med våra resurser i den fortsatta processen.
Micasa
Dokument nr 242
Micasa Fastigheter anser att förslaget till ny översiktsplan på ett
tydligt sätt redogör för hur stadens mål och visioner får genomslag i
en utbyggnadsstrategi.
Förslaget redogör också på ett tydligt sätt för hur staden ser på
enskilda stadsdelars stadsutvecklingspotential. Att förslaget under
samrådet har presenterats ute i stadsdelsområdena där möjlighet har
funnits att lämna synpunkter och ställa frågor är positivt.
Inriktningen att arbeta med tre fokusområden dit stadens
planeringsresurser och investeringar riktas är intressant och det blir
viktigt att följa upp om denna satsning ger de resultat man förväntar
sig.
Förslaget till översiktsplan genomsyras av stadens höga
befolkningstillväxt och de höga mål staden har för
bostadsbyggandet. Det ställer i sin tur krav på en kraftig utbyggnad
av den kommunala servicen och infrastukturen vilket tydligt
framgår av förslaget.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3
Samrådsredogörelse
Dnr 2015-10143
Sida 233 (233)
Parallellt med detta står staden inför en betydande ökning av den
äldre befolkningen. Det ställer krav på att det finns ett
äldreperspektiv i stadsplaneringen och en utbyggnad av olika typer
av bostäder för äldre såsom vård- och omsorgsboenden och
trygghetsboenden.
God
känt
dok
umen
t - A
nette
Sch
eibe
Lor
entz
i, S
tock
holm
s st
adsb
yggn
adsk
onto
r, 2
017-
06-0
2, D
nr 2
015-
1014
3