Stadsbyggnadskontoret Remissammanställning

Strategi och utveckling Dnr 2015-10143

Ulrika Egerö Sida 1 (233)

Tfn 08-508 26 799 2017-05-17

Stadsbyggnadskontoret

Fleminggatan 4

Box 8314

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 27 300

stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

stockholm.se

Remissammanställning, del 1 Samråd om översiktsplan för Stockholm

Myndigheter, grannkommuner, kommunala nämnder och bolag

Innehåll

Läsanvisning ............................................................................................ 2

Statliga myndigheter och bolag .............................................................. 3

Länsstyrelsen ......................................................................................... 3

Trafikverket .......................................................................................... 29

Försvarsmakten ................................................................................... 41

Statens fastighetsverk.......................................................................... 42

Luftfartsverket ...................................................................................... 46

Swedavia ............................................................................................. 47

Svenska kraftnät .................................................................................. 50

Sjöfartsverket ....................................................................................... 53

Polismyndigheten, region Stockholm ................................................... 54

Regionala myndigheter och förbund ................................................... 54

Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplanenämnden ............ 54

Storstockholms Brandförsvar ............................................................... 58

Grannkommuner .................................................................................... 64

Botkyrka kommun ................................................................................ 64

Danderyds kommun ............................................................................. 65

Haninge kommun ................................................................................. 67

Huddinge kommun ............................................................................... 69

Järfälla kommun ................................................................................... 73

Lidingö stad .......................................................................................... 74

Nacka kommun .................................................................................... 75

Sollentuna kommun ............................................................................. 77

Solna stad ............................................................................................ 78

Sundbybergs stad ................................................................................ 80

Tyresö kommun ................................................................................... 82

Upplands Väsby kommun .................................................................... 84

Upplands-Bro kommun ........................................................................ 85

Värmdö kommun .................................................................................. 86

Kommunala nämnder och bolag .......................................................... 86

Bromma stadsdelsnämnd .................................................................... 86

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 2 (233)

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ............................................ 92

Farsta stadsdelsnämnd........................................................................ 99

Hägersten-Liljeholmen stadsdelsnämnd............................................ 104

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ................................................. 105

Kungsholmens stadsdelsnämnd ........................................................ 107

Norrmalms stadsdelsnämnd .............................................................. 112

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ......................................................... 117

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ............................................................. 120

Skärholmens stadsdelsnämnd ........................................................... 121

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ....................................................... 125

Södermalms stadsdelsnämnd ........................................................... 128

Älvsjö stadsdelsnämnd ...................................................................... 134

Östermalms stadsdelsnämnd ............................................................ 138

Exploateringsnämnden ...................................................................... 143

Fastighetskontoret ............................................................................. 146

Kulturnämnden ................................................................................... 148

Arbetsmarknadsnämnden .................................................................. 155

Idrottsnämnden .................................................................................. 157

Utbildningsnämnden .......................................................................... 158

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ........................................................ 165

Servicenämnden ................................................................................ 175

Socialnämnden .................................................................................. 177

Överförmyndarnämnden .................................................................... 179

Trafiknämnden ................................................................................... 180

Äldrenämnden .................................................................................... 182

Kyrkogårdsnämnden .......................................................................... 184

Rådet till skydd för Stockholms skönhet ............................................ 186

Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor .............................. 190

Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor ................. 193

Stockholms Stadshus AB .................................................................. 195

Familjebostäder ................................................................................. 197

Stockholms Hamnar ........................................................................... 200

SISAB ................................................................................................ 204

Stockholm Vatten och Avfall AB ........................................................ 205

Stockholms Stads Parkering AB ........................................................ 227

AB Fortum Värme .............................................................................. 228

Micasa ................................................................................................ 232

Läsanvisning

Nedan redovisas diarieförda yttranden från myndigheter,

grannkommuner samt kommunala nämnder och bolag. I del 2 av

remissammanställningen finns yttranden från företag, föreningar

och organiserade grupper. I del 3 finns de yttranden från

privatpersoner som skickats till kontorets mejladress. Synpunkter

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 3 (233)

från privatpersoner som lämnats i kontorets dialogverktyg finns i

dokumentet ”Synpunkter från dialogverktyget för diarieföring”.

Inlämnade synpunkter har i detta dokument layoutats för att passa i

stadens grafiska profil. Dokumentnummer hänvisar till yttrandets

nummer i diariet. Synpunkterna redovisas i princip ordagrant,

anpassade till stadsbyggnadskontorets dokumentmall. För bilagor

och bilder till yttrandena hänvisas till diariet, dnr 2015-10143.

Diariet finns tillgängligt på stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska

Nämndhuset på Fleminggatan 4.

Statliga myndigheter och bolag

Länsstyrelsen

Dokument nr 343

I rollen att samordna statens intressen har länsstyrelsen inhämtat

synpunkter på samrådsförslaget från Försvarsmakten, Statens

fastighetsverk, Svenska kraftnät, Swedavia och Trafikverket.

Länsstyrelsen har skickat över inkomna yttranden från dessa

myndigheter som bilagor till sitt yttrande.

Övergripande synpunkter

Vi ser positivt på att staden har utvecklat områdesplaneringen uti-

från gällande översiktsplan. Det är även positivt att staden pekar ut

tre fokusområden och samband i ytterstaden.

Vi anser däremot att översiktsplanens planeringsinriktningar gene-

rellt behöver konkretiseras och kompletteras för att fungera som

stöd för efterföljande planering och prövning. Översiktsplanen bör

också kompletteras med ett tydligare regionalt perspektiv gällande

bostadsbyggande, infrastruktur och grönstruktur.

Därtill anser vi att kartmaterialet behöver uppdateras och utökas. Ett

digitalt kartverktyg kan användas för att göra stadens viljeinriktning

för mark- och vattenanvändningen mer tillgängliga och tydliggöra

vad som är bestämmelser, planeringsinriktningar och

ställningstagande gällande exempelvis riksintressen.

Som vägledande dokument för efterföljande planering och prövning

ser vi också att översiktsplanen i sin utformning kan tydliggöras för

att bättre fokusera på planeringsinriktningar och motiveringen av

dessa.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 4 (233)

Länsstyrelsen synpunkter på statliga och mellankommunala

intressen

Synpunkter på områden av riksintresse

Vi anser att det tydligt behöver framgå i översiktsplanens huvud-

dokument att stadens ställningstaganden i bilagan för riksintressen

är vägledande för efterföljande planering och prövning. Riksintres-

senas geografiska omfattning behöver också klargöras på karta.

Vissa riksintressen saknar kartredovisning och andra kartunderlag

brister i kvalité.

Kungliga nationalstadsparken

Vi har svårt att se att en omfattande förtätning i områden kring

Kräftriket och Bergiusvägen kan ske utöver bebyggelsen vid nya

Albano. Ytterligare exploatering i dessa områden kan endast ske om

det överensstämmer med intentionerna i 4 kap. 7 § MB och inte

påverkar viktiga natur- och kulturhistoriska värden negativt.

Nationalstadsparkens funktion som nav i stadens och regionens

grönstruktur bör tydligare framgå av översiktsplanen för vägledning

i efterföljande detaljplanering.

I översiktsplanen bör det framgå att delar av Norrmalm, området

kring Bellevue, Skeppsholmen och Kastellholmen, ligger inom

Kungliga Nationalstadsparken.

Vägledning

Det är bra att man i översiktsplanen lyfter fram att de gröna sam-

banden mellan Norra och Södra Djurgården ska stärkas. Det är av

lika stor vikt att de gröna sambanden mellan övriga delar av

nationalstadsparken, de gröna kilarna och stadens grönområden och

parker bevaras och stärks. Detta för att nationalstadsparken ska

kunna bibehålla sin funktion som nav i stadens och regionens grön-

struktur och fortsätta bidra med viktiga ekosystemtjänster till

Stockholms innerstad.

Invid Bergiusvägen måste stor hänsyn tas till de viktiga

kulturhistoriska värdena som är knutna till den obebyggda

Bergiusdalgången. Dalgången har varit av öppen karaktär sedan

långt innan 1500-talet. Även Kräftriket har stora kulturhistoriska

värden och här måste eventuell bebyggelse gestaltas så att inte

landskapsbilden sett från andra delar av Brunnsviken påverkas

negativt. Områdena hyser även stora ekologiska värden, främst

knuten till ek. Spridningsvägar för arter knutna till ek får inte

förstöras av ny bebyggelse.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 5 (233)

Kulturmiljövården

Vi ser en stor brist i att översiktsplanens bilaga för riksintressen inte

varit föremål för konsekvensbedömning. Vägledningens

förhållningssätt lyfter knäckfrågor och beskriver karaktärsdrag på

ett bra sätt. Vi ställer oss dock kritiskt till och har synpunkter på ett

antal förhållningssätt.

Moderna city

Vi anser att förhållningssättet att påbyggnader av moderna city med

1-3 våningar kan fortgå är för generell och kan leda till olämpliga

påbyggnader. Vägledningen bör också kompletteras med principer

för bevarandet av byggnadsmassan från rekordåren där många

objekt hyser höga kulturhistoriska värden.

Vägledning

Staden fastslår att påbyggnader i moderna city med 1-3 våningar kan

fortgå. En sådan generell utgångspunkt kan dock leda till att känsliga

lägen eller byggnader med stort kulturhistoriskt värde får olämpliga

påbyggnader. Vi vill påminna om vår bedömning om detaljplanen för

Trollhättan 30. Höjningen där minskade utrymmet betydligt för högre

bebyggelse i city som kan komma i konflikt med riksintresset.

Samtidigt vill vi framhålla att det är en vällovlig ambition att city ska

bli en levande stadsmiljö.

Stadens inställning till moderna citys kulturmiljövärden är otydlig.

Området ska enligt vägledningen fortsätta att förnyas för ”att inte

trivialiseras till ett uttryck för en begränsad tidsperiod”. Idag upplever

vi att rivningar i city sker okontrollerat, med kumulativa skadeeffekter

på riksintressets modernistiska årsring. Det är därför otillfredsställande

att programmet för city inte har färdigställts som planeringsunderlag

till översiktsplanen.

Den klassiska stenstaden

Vi instämmer inte fullt ut i stadens syn på att innerstaden behöver

kompletteras med nya bostäder och andra byggnader för att klara

trycket av efterfrågan. En konsekvensanalys av vägledningen

efterfrågas särskilt i detta sammanhang.

Vägledning

För temat den klassiska stenstaden sägs att innerstaden behöver

kompletteras med nya bostäder och andra byggnader där det är möjligt

för att klara trycket av att många vill bo i innerstaden. Innerstaden har

en hög täthetsgrad, utrymmet för förtätningar är begränsat och riskerna

är stora att skada värden och karaktärsdrag i parker och grönytor,

platsbildningar och siluetter. Det leder sannolikt även till rivningar av

årsringar.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 6 (233)

Innerstaden utanför den klassiska stenstaden

Vi håller inte med om stadens bedömning att åtgärder i innerstaden,

utanför den klassiska stenstadens gränser, saknar grund för hänsyn till

1800-talets höjdskala och karaktärsdrag. Stadens generella inställning

bör strykas i översiktsplanen då den föregriper vår bedömning och kan

vara till skada för riksintressets värden.

Förhållningssättet gällande industrier och sjukhusområden utanför

stenstaden bör nyanseras.

Vägledning

Även åtgärder utanför den klassiska stenstadens gränser kan leda till

påtaglig skada på förståelsen och upplevelsen av stenstaden. Det är en

bedömning som måste göras vid varje specifikt fall.

Det friare förhållningssättet för t.ex. industrier och sjukhusområden

utanför stenstaden är inte heller oproblematiskt. Även dessa områden

har kulturhistoriska värden som inte får byggas bort.

Den offentliga och demokratiska staden

Byggnader utanför, men även inom, den offentliga förvaltningen har

sällan något egentligt skydd, varför det finns ett stort behov av reellt

skydd. En princip som är angelägen att framhålla i översiktsplanen.

Vi undrar om staden avser att göra ett urval utifrån förhållningssättet

om att avläsbarheten av den offentliga och demokratiska staden

tillgodoses genom att en representativ del av resterade byggnader från

respektive funktion bevaras.

Vi ser att ett förhållningssätt kan behövas för att värna hamnar och

kajers betydelse för förmedling av Stockholms som hamnstad.

Vägledning

Att det bedöms svårt att förstärka skyddet genom planbestämmelser

eller byggnadsminnesförklaring för de byggnader som inte längre

förvaltas av offentliga myndigheter är inte ett tillfredsställande

förhållningssätt. Särskilt med tanke på att flera av de offentliga

byggnaderna är centrala för upplevelsen och förståelsen av

riksintresset.

Överlappande riksintressen

Vi vill förtydliga att det finns aspekter inom riksintresset för

kulturmiljövården som inte ingår i nationalstadsparken. Det finns

därför skäl till att de överlappar varandra.

Vägledning

Fördjupningen av översiktsplanen för nationalstadsparken från 2009

avses fortsätta gälla inom den nya översiktsplanen. Man ifrågasätter

dock att riksintresset för innerstaden och Djurgården ligger kvar för

nationalstadsparksdelen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 7 (233)

Avvägningar mellan riksintressen gentemot andra intressen

Vi vill i tydliggöra att ett riksintresse inte får vägas mot ett annat

intresse om detta medför påtaglig skada på riksintresset.

Vägledning

Vissa formuleringar i översiktsplanen speglar förhållningssätt som inte

överensstämmer med hur riksintressen är tänkta att fungera gentemot

andra intressen.

Arkitektonisk kvalitet och högklassig gestaltning

Vi ser ett behov av att staden i översiktsplanen utvecklar sin syn på

arkitektonisk kvalitet och högklassisk gestaltning Vägledning

Återkommande nämns hög arkitektonisk kvalitet och högklassig

gestaltning. Hur är det exempelvis tänkt att nya tillägg ska samspela

med, och inte konkurrera ut, befintlig bebyggelse?

Hamnar

Kartredovisningen av riksintressen Stockholms hamn baseras på ett

felaktigt kartskikt från Trafikverket. Kartredovisning utifrån

riksintressepreciseringen för Stockholms hamn finns att tillgå från oss

eller Trafikverket.

Utifrån plankartans redovisning står utveckling på Masthamnen i

konflikt med hamnverksamheten. Hur riksintresset ska tillgodoses

behöver framgå av översiktsplanen.

Loudden

Det pågår ett samarbete mellan berörda myndigheter (Försvarsmakten,

Energimyndigheten, MSB, Trafikverket och Länsstyrelsen) för att

säkerställa en långsiktigt hållbar struktur för regionens försörjning av

flytande drivmedel. Inom det samarbetet kommer försörjningen under

normala förhållanden att beaktas, men även under störda förhållanden

som vid en större samhällskris och vid höjd beredskap. Detta arbete

påverkar avvecklingen av Loudden tidsmässigt. Trafikverket avser inte

att ta ställning till Loudden som riksintresse innan denna struktur är

säkerställd.

Vägar

Riksintresset Klarastrandsleden anges som stadsutvecklingsområde.

Hur detta påverkar riksintresset bör beskrivas i översiktsplanen. Vidare

bör det framgå att riksintresset E4 ingår i TEN-T-nätet och att det för

Hjulsta trafikplats finns en riksintresseprecisering.

Det är lämpligt att på plankartan redovisa båda alternativen för Östlig

förbindelse, sänktunnel respektive bergtunnel.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 8 (233)

Vägledning

För Östlig förbindelse redovisas den tidigare aktuella Österleden på

kartan i riksintressebilagan. Läget stämmer i stort med alternativet med

en sänktunnel i den utredning för Östlig förbindelse som pågår. På

plankartan saknas Östlig förbindelse, men två alternativ redovisas på

kartan över kommunikationsstråk. Östlig förbindelse har redovisats i

två alternativ till Sverigeförhandlingen. Riksintresset för Östlig

förbindelse kommer att revideras när sträckning är vald.

Järnvägar

Hur tänkt stadsutvecklingsområde kring järnvägssträckan mellan

Stockholms central och Tomteboda påverkar riksintresset bör

beskrivas i översiktsplanen.

Riksintresset för Östra bangården kan inte hävas förrän det är klarlagt

att ersättning kan fås i Västra bangården.

Det bör förtydligas att utbyggnaden av Mälarbanan omfattar 2 nya spår

inom Stockholms stad, liksom att Citybanan redan är utbyggd. Det bör

även förtydligas att Värtabanan, hela sträckan mellan Tomteboda

bangård och Stockholms hamn inklusive Västra och Östra bangården

är av riksintresse. Järnvägen ingår även i det europeiska nätet TEN-T.

Det bör i texten framgå att både Saltsjöbanan och Roslagsbanan är av

riksintresse.

Vägledning

Järnvägen genom centrala Stockholm är av riksintresse: Sträckan

Älvsjö-Stockholm-Ulriksdal ingår i TEN-nätet och är av internationell

betydelse, och ingår även i det strategiska godsnätet. Järnvägssträckan

mellan Stockholms central och Tomteboda anges som

stadsutvecklingsområde samt att en överdäckning av Västra city kan

påverka riksintresset.

Det utreds för närvarande om det är möjligt att avveckla Östra

bangården. Planen redovisar ett utvecklingsområde på platsen, men om

det är möjligt att exploatera här är ännu inte klarlagt.

Bromma flygplats

Utifrån de utredningar som nu pågår kring Arlandas utveckling och

tillgänglighet anser vi att Bromma flygplats inte kan avvecklas förrän

det klarlagts att tillräcklig kapacitet är säkerställd på andra flygplatser.

Vi anser inte att det är lämpligt att i översiktsplanen ange att prövning

av stadsutveckling kring flygplatsen ska avgöras för varje enskilt fall.

Översiktsplan ska underlätta efterföljande planering. Vi anser att

översiktsplanen ska redovisa att riksintresset tillgodoses genom att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 9 (233)

bostadsbebyggelse inte tillkommer inom område med ljudnivåer över

FBN 55 dBA, på liknande sätt som det redovisas i gällande

översiktsplan. Även markbullrets utbredning är i dagsläget en tydlig

begränsning för möjlig bebyggelse i området kring flygplatsen.

Översiktsplanen bör kompletteras med information om att samråd med

LFV ska ske för bebyggelse högre än 20 meter över marknivån.

Vägledning

En nedläggning av Bromma flygplats förutsätter att motsvarande

kapacitet kan lösas på Arlanda. Arlanda har redan idag vissa

kapacitetsproblem, framförallt inom terminal- och driftområdet. Ett

arbete inleds under våren 2017 med att ta fram en

riksintresseprecisering för Arlanda flygplats.

Ett beslut om att de nya markbullerkurvorna som ska ersätta de som

finns i riksintressepreciseringen kommer att fattas av Trafikverket

inom kort. I slutet av 2017 kommer Bromma flygplats att få en ny

hinderbegränsande yta.

Stockholm stad berörs, förutom av den hinderbegränsande ytan för

Bromma flygplats, även av MSA-ytor för både Bromma och Arlanda

flygplatser. MSA-ytorna innebär att alla byggnader som planeras bli

över 20 meter behöver prövas av LFV i en flyghinderanalys.

Kraftledningsnätet

Kraftledningarna tillhörande stamnätet bör synliggöras i

översiktsplanens kartmaterial, i första hand kartan över tekniska

försörjningssystem.

Vi anser att projektet Storstockholm Väst bör omnämnas i

översiktsplanen.

Vägledning

Projektet Stockholms Ström startades för att säkerställa framtida krav

på överföringsförmåga, tillgänglighet, driftsäkerhet och god miljö.

Projektet medför att delar av elnätet mark- eller tunnelförläggs i

Stockholms stad. En konsekvens av detta är att mark frigörs, men det

är inte det huvudsakliga syftet med projektet.

Efter det inledande arbetet med Stockholms Ström framgick att de

ursprungliga åtgärderna inte var tillräckliga för att möta det framtida

elbehovet i regionen. Därför planeras ytterligare förstärkningar. Dessa

ingår i projektet Storstockholm Väst.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 10 (233)

Svenska kraftnäts anläggningsobjekt finns att hämta via

Geodataportalen som WMS eller som en shapefil. Samråd ska hållas

med Svenska kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från

stamnätsledningar och stationer.

För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida

planer för stamnätet för el hänvisas till Perspektivplan 2025 och

Nätutvecklingsplan 2016-2025. För mer information se Svenska

kraftnäts yttrande.

Natura 2000-områden

Det bör framgå att Natura 2000-områdena även utgör områdesskydd

enligt 7 kap. miljöbalken.

Vägledning

Den nämnda tillståndsplikten regleras av 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Förhållningssättet till Natura 2000-områdena behöver utgå främst från

de hänsyn som tillståndsbestämmelserna kräver.

Naturvård

I stadens förhållningssätt anges att eventuella förfrågningar som

inkommer ska behandlas utifrån principen att riksintresset inte ska ta

påtaglig skada. Vi vill tydliggöra att i eventuella projekt med beröring

på de Geer-moränerna ligger ansvaret på staden att beskriva hur

riksintresset tillgodoses. Samrådsförslagets redovisade förhållningssätt

behöver i detta hänseende utvecklas för tydligare vägledning.

Vägledning

Utöver att redogöra för hur riksintressen ska tillgodoses, bör

kommunen i översiktsplanen vid behov precisera riksintressena. Vid

exploateringsprojekt som kan påverka De Geer-moränerna uppstår ofta

frågeställningar som kräver särskilda utredningar. Det kan därför

behövas en fördjupning av riksintresseunderlaget och en tydligare

precisering i översiktsplanen.

Notera att Länsstyrelsens rapport med Naturvårdsverkets översiktliga

avgränsning och beskrivning av de Geer-moränerna har rapportnr.

2001:15.

Friluftsliv

Beslut från Naturvårdsverket kring nya riksintressen för friluftslivet

omfattande Ulriksdal–Haga–Djurgården och Järvafältet väntas under

2017.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 11 (233)

Synpunkter på mellankommunal samordning

Vi anser att översiktsplanen saknar en beskrivning kring hur stadens

tänkta bebyggelseutveckling förhåller sig till grannkommunerna och

regionens utveckling i stort. Exempelvis gällande transportförsörjning

och utvecklingen av stadsboulevarder i angränsning till omgivande

kommuner.

Vi anser även att översiktsplanen tydligare bör relatera till RUFS.

Exempelvis behöver resonemanget om hur framtida markanvändning

påverkar transportinfrastrukturen och grönstrukturen i ett regionalt

sammanhang utvecklas i översiktsplanen.

För att värna den regionala grönstrukturen ser vi att översiktsplanen

behöver kompletteras med riktlinjer för mellankommunal samverkan

kring de gröna kilarna.

Vägledning

Framkomligheten för kollektivtrafiken, och särskilt för stomtrafiken,

på vägnätet är en väsentlig regional fråga. Ett exempel är stråket

Drottningholmsvägen mellan Brommaplan och Nockebybron, vilket

föreslås som stadsboulevard. Från Stockholm och inåt till Brommaplan

saknas kollektivkörfält. En omvandling till stadsboulevard behöver

hantera denna brist, som är av stor betydelse för kollektivtrafiken

mellan Stockholm, Solna och Ekerö.

Synpunkter på miljökvalitetsnormer för vatten

Det saknas en tydlig koppling mellan översiktsplanen och de

strategiska styrdokument som kommunen har ställt upp för

vattenrelaterade teman. Vi bedömer också att kopplingen till

konsekvensbeskrivningen bör stärkas.

Vägledning

Vi har sett att dagvattenhanteringen kopplad till detaljplaner i olika

delar av kommunen behandlas väldigt ojämnt. Beroende av rådande

förutsättningar i varje detaljplaneområde ska de vara olika, men i stora

drag bör dagvattenstrategin följas. Detta bör gå att styra upp med hjälp

av översiktsplanen. För vattenfrågor är det främst styrdokumenten

Stockholms dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus

som behöver beaktas.

Vattenförvaltning

Vi anser att översiktsplanen bör kompletteras med kartmaterial och

beskrivning av de vattenområden som särskilt måste beaktas vid

planering och byggande.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 12 (233)

Vägledning

Det är viktigt att analysera hur den förändrade markanvändningen

förhåller sig till de utpekade vattenförekomsternas behov av hänsyn

och åtgärder. Den kartan som finns i samrådsförslaget gällande

ekologisk status kan med fördel kopplas ihop med kartan som visar de

prioriterade exploateringsområdena. Då framgår det tydligare var

problemområden kan finnas.

Staden bör i de vattnen som inte når god status analysera

miljöproblemen och redovisa hur dessa kan avhjälpas genom åtgärder

eller strategier i detaljplaneringen. Beskrivningen av detta behöver

utvecklas i översiktsplanen för att underlätta framtida

detaljplaneringsarbetet.

Svämplan

Det är viktigt att kommunen i översiktsplaneringen kartlägger var

svämplan till sjöar och vattendrag finns och hur hänsyn ska tas till

dessa vid detaljplaneringen.

Vägledning

En vanlig förekommande svårighet med planering av ny bebyggelse

bland befintlig bebyggelse är att de områdena som inte redan är

ianspråktagen ofta består av mark som ligger i svämplan till sjöar och

vattendrag. Dessa svämplan fyller en viktig funktion för att buffra höga

vattenflöden och genom att främja rening av förorenade vatten.

Samtidigt som bebyggelse i svämplan leder till sämre möjligheter att

upprätthålla eller skapa god vattenkvalitet kan det leda till att

byggnader skadas av översvämningar eller fukt.

Recipienter för dagvatten

Det behöver tydligare framgå av översiktsplanen vilka

ytvattenförekomster som kommer att beröras av planen avseende

framtida dagvattenhantering. Åtgärder som krävs för att god status på

grund av övergödnings- och/eller miljögiftsproblematik behöver också

ges utrymme i översiktsplanen.

Vägledning

De vanligaste miljöproblemen i kommunens ytvatten är övergödning,

miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan, bristande

tillsyn av miljöfarliga verksamheter och kemiska ämnen som läcker

från byggnader, vägar och fritidsbåtar.

Det finns förbättringskrav att leva upp till vad gäller belastning av

näringsämnen och miljögifter. För att klara dessa krav måste åtgärder

genomföras. I nuläget uppnår de flesta av de sjöar och vattendrag som

berör staden inte god status på grund av övergödnings- och/eller

miljögiftsproblematiken.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 13 (233)

Bällstaån

För att hantera Bällstaåns miljöproblem behövs strategier för att

både hantera förbättringskraven och översvämningsproblematiken.

Vi efterfrågar en översikt över lågpunkter i staden och en

bedömning huruvida dessa områden är lämpliga att bebygga eller

kan göra större nytta på annat sätt. Då Mälarens framtida vattennivåer

är osäkra är det viktigt att inte möjliga framtida svämplaner bebyggs.

Vägledning

I planförslaget nämns endast översvämningskarteringen för Mälaren

och att problem med översvämningar här kommer att lösas genom

bygget av den nya Slussen. Det återstår dock en problembild om vad

som händer med Mälaren och dess tillrinnande vattendrag i det längre

perspektivet när havet stiger allt mer. Det finns flera områden i

Stockholms stad som idag inte är bebyggda på grund höga

översvämningsrisker. Ett antal av dessa områden utpekas som

önskvärda tillväxtdelar av staden, bland annat längs Bällstaån.

Avlopps- och dagvattenhantering

Vi efterfrågar en redovisning i översiktsplanen av åtgärder för att

förebygga en försämring av ytvattenrecipienter genom utsläpp från

dagvattenledningssystemet. Detta behövs för att detaljplaner ska kunna

realiseras i den takt som krävs.

Vägledning

Det finns ett stort behov av att förbättra och förnya

avloppsledningsnätet. I detta sammanhang är det befintliga

kombinerade dag- och spillvattensystemet ett problem, då det ger

upphov till bräddning av orenat avloppsvatten till ytvattnet. Blötare

vintrar och fler skyfall riskerar därtill att leda till fler bräddningar av

orenat avloppsvatten. En fara med att ersätta det kombinerade dag- och

spillvattennätet med ett separerat eller duplicerat system, är dock att

större mängder orenat dagvatten kan komma att ledas ut direkt i

ytvattenrecipienter.

Dagvattenrelaterade utsläpp ligger bakom de flesta problem i stadens

ytvatten. Utvecklingen runt dagvattenhanteringen presenteras på

stadens webbplats i form av tre indikatorer. De visar att utvecklingen

går åt fel håll. Det som krävs är bland annat ökat lokalt

omhändertagande av dagvatten, att andelen icke-hårdgjorda markytor

ökar markant, samt att antalet förekomster av och den totala mängden

bräddat avloppsvatten till recipienter begränsas ordentligt.

Vattenrenande skärmbassänger

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 14 (233)

Vi anser att vattenrenande skärmbassänger i recipienter inte är

långsiktigt hållbara reningslösningar. Planförslagets beskrivning av

åtgärdsförslag bör förtydligas om att vattenrenande skärmbassänger är

kortsiktiga nödåtgärder och bör betraktas som sådana i

planeringsarbetet.

Vägledning

I ett antal av stadens sjöar har vattenrenande skärmbassänger

anlagts. Dessa kräver skötsel för att fungera optimalt och tar

dessutom en del av vattenytan i anspråk. Enligt stadens

dagvattenstrategi bör föroreningar begränsas redan vid källorna.

Skärmbassänger, som på kort sikt kan vara ett nödvändigt ingrepp,

är inte detsamma som lokalt omhändertagande av dagvatten inom

kvartersmark som förespråkas av dagvattenstrategin. En hållbar

stadsbebyggelse ska egentligen aldrig behöva en skärmbassäng.

Båthamnar/uppställningsplatser

Vi vill uppmärksamma på att en utökning av båtantalet vid en

anläggning kan leda till en ökad belastning av tributyltennföreningar

(TBT) till vattenmiljön, såvida anläggningen inte enbart tillåter båtar

som är sanerade.

Vägledning

Inom Stockholms län fäller TBT statusen i så gott som alla

vattenförekomster som undersökts avseende detta ämne.

Användningen av TBT är således förbjuden, men gamla båtar kan

fortfarande ha kvar rester av ämnet på skrovet.

Staden har tillsynsansvar för alla fritidsbåthamnar och

båtuppläggningsplatser i staden. En del vattenförekomster har

fortfarande stora utsläppsproblem med TBT. TBT har använts i

båtbottenfärger som ett skydd mot påväxt på skrovet men har

förbjudits på grund av dess extrema giftighet för vattenlevande

organismer. Nu finns gränsvärden för sediment och vatten enligt

vattenförvaltningsförordningens föreskrift HVMFS 2013:19.

Hittillsvarande erfarenhet från miljöövervakning runtom i Sverige

visar att TBT överskrider gränsvärdet i många fall där

båthamnar/marinor finns.

Synpunkter på hälsa, risk och säkerhet

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid havet

Vi anser att grundprincipen för att hantera översvämningsfrågor bör

vara att ingen bebyggelse ska planeras i områden med risk för

översvämning, idag och på längre sikt. Ny exploatering vid havet bör

ha ett tidsperspektiv på minst 100 år.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 15 (233)

Vägledning

Staden frångår i planförslaget våra översvämningsrekommendationer

för ny bebyggelse vid havet. Stadens generella princip för byggande

vid Saltsjön är att sammanhållen bostadsbebyggelse och

samhällsviktiga funktioner ska läggas på nivån 2,25 i RH2000. Vår

rekommenderade nivå är 2,7 i samma höjdsystem. Det innebär att

staden i varje enskild detaljplan vid havet behöver motivera och visa

på bebyggelsens lämplighet. För havet gäller en större osäkerhet och

en annan översvämningssituation än vad gäller för sjöar och

vattendrag. Även om det finns osäkerheter i klimatscenarier så är det

troligt att havet kommer att fortsätta att stiga efter år 2100.

Sammanhållen bostadsbebyggelse som placeras vid havet bör ha ett

långt tidsperspektiv.

I övrigt kommer våra nya rekommendationer för byggande i

översvämningsområde för övriga sjöar och vattendrag i länet att

fastställas första kvartalet 2017.

Bebyggelse i översvämningsområden

Vi anser att en grundläggande princip för översiktsplanens

planeringsinriktningar bör vara att bebyggelse inte ska planeras i

översvämningsområden.

Vi förordar att översvämningsproblematiken för

utvecklingsområdet Älvsjö hanteras mer övergripande än i enskilda

detaljplaner.

Vägledning

Planeringsinriktningarna i översiktsplanen tyder på att kommunen

avser att använda skyddsåtgärder i översvämningsområden för att

kunna bebygga platser som från början kan ses som olämpliga. Det är

en princip som bygger på försvar. Just för havet kan det dock vara en

kostsam princip om den är satt för lågt. Det är viktigt att staden, i det

längre perspektivet, har tänkt på vad exploatering i utsatta lägen kan få

för konsekvenser för framtida samhällskostnader.

Ett exempel är utvecklingsområdet för Älvsjö. Beroende på vilken

täthet detta område kan komma att få finns det stora utmaningar att

hantera gällande översvämningsrisk från skyfall. Området ligger på

gammal sjöbotten och har låga punkter som lätt kan ansamla vatten.

Att hantera ett sådant område i enskilda detaljplaner kan vara svårt.

Förorenade områden

Vi anser att översiktsplanen tydligare bör lyfta fram och ta hänsyn till

att föroreningar i mark, vatten och byggnader vid exploatering och

förändrad markanvändning utgör en risk för människors hälsa. Vi

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 16 (233)

anser därför att staden ska redovisa de utpekade utvecklingsområdena

där mer kunskap krävs gällande föroreningssituationen.

Som vägledning för kommande detaljplaner, och för att minska risken

för att boende och andra utsätts för oönskade ämnen i t.ex.

inomhusluften (inträngning av skadliga gaser) och närmiljön, bör

översiktsplanen även redovisa en strategi för förorenade områden.

Vägledning

Många av de 140 000 lägenheter som enligt översiktsplanen ska

byggas i kommunen kommer att uppföras i områden med lång

industrihistoria och kemikalieintensiva verksamheter. För att

möjliggöra en omvandling av dessa miljöer till bostäder och

arbetsplatser krävs omfattande kunskapsinhämtning i form av

utredningar och efterföljande åtgärder i mark, vatten och byggnader.

Ofta är utrednings- och åtgärdsskedena långa processer med

platsspecifika utmaningar vad det gäller bevarandeintressen och

riskfrågor.

Vi bedömer att det i flera av planförslagets utpekade

utvecklingsområden råder en komplex föroreningsbild. Det ställer krav

på att staden kan redovisa för hur omvandlingen långsiktigt kan ske på

ett hållbart sätt i ett hälsoperspektiv avseende

föroreningsproblematiken.

Planeringsinriktning för markföroreningar

Vår bedömning är att den övergripande målsättningen i

översiktsplanen bör utgå från Naturvårdsverkets utgångspunkter för

efterbehandling där en långsiktig åtgärd för människan och miljön är

huvudalternativet.

Vägledning

För markföroreningar krävs enligt planförslaget undersökning av

mark samt eventuellt marksanering eller övertäckning.

Barnperspektiv

Vi delar konsekvensbeskrivningens bedömning att planförslaget inte

belyser barnperspektivet i tillräcklig utsträckning. Riktlinjer bör finnas

i översiktsplanen för att särskilt beakta barnperspektivet vid

planeringen av skolor, förskolor och lekytor samt vid analys av rörelse-

och transportmönster kring dessa.

Vägledning

Det planerade omfattade byggandet medför att barns ökade känslighet

för föroreningar måste beaktas i planeringsskedet och vid

genomförandet.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 17 (233)

Risker med transporter av farligt gods

Vi anser att riskerna med transporter av farligt gods tydligare måste

beaktas i översiktsplanen och att staden tar ställning till hur riskerna

ska hanteras i efterföljande planering.

Vi önskar en beskrivning av hur planeringsinriktningen Ny bebyggelse

i anslutning till vägar, järnvägar och industrier där farligt gods

hanteras ska utformas så att konsekvenserna av eventuella

olyckshändelser omhändertas, ska uppnås.

Vi anser att också transporterna av farligt gods behöver lyftas under

planeringsinriktningarna i avsnittet om trafik och mobilitet.

Vi anser att översiktsplaneringen bör utgå från rekommenderade

skyddsavstånd för ny bebyggelse intill vägar där det transporteras

farligt gods.

Vägledning

Tidigare svårutnyttjade områdena får nu högre värde på grund av det

ökade trycket på bostadsbyggande. Områden som tidigare inte har varit

lämpliga för bostäder med avseende på risk blir nu aktuella för

expolatering. Vi betraktar fortfarande områden längs vägar där det

transporteras farligt gods och vid farliga verksamheter som olämpliga

för bebyggelse. Om problemområden och ställningstaganden kring

dessa tydligt behandlas i översiktsplanen ger det en effektivare

detaljplanering.

Oavsett hur vägnätet utvecklas i Stockholms stad så kommer det alltid

att krävas transporter av farligt gods. Detta är viktigt att beakta i

planeringen av vägnätet som helhet. Dessa transporter är nödvändiga

för en robust stad och får inte förbises i strävan att uppnå bostadsmålet.

Vi har tagit fram generella rekommendationer för bebyggelse intill

rekommenderade vägar och järnvägar för farligt gods, vilka finns

tillgänglig på vår webbplats.

Stadsgator och stadsboulevarder

Vi anser att det behöver förtydligas hur transporter av farligt gods på

sikt planeras i staden då rekommenderade leder för transport av farligt

gods omvandlas till stadsgator och stadsboulevarder. Strategier och

inriktningar behöver inkluderas i översiktsplanen.

Vi anser att vårt, Trafikverkets och stadens gemensamma projekt

Gemensam syn på riskhantering i Stockholmsregionen behöver

redovisas i översiktsplanen.

Vägledning

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 18 (233)

Projektet Gemensam syn på riskhantering i Stockholmsregionen ska

fokusera på bland annat riskhantering i tidiga skeden av planprocessen

och tvärsektoriell (aktiv) riskhantering. Dessa riskhanteringsområden

ser vi som viktiga och relevanta för stadens översiktsplanering.

Inom fokusområdet tvärsektoriell riskhantering pågår ett projekt kring

vägvalsstyrning av farligt gods inom staden. Översiktsplanen ska

redogöra för en riskbild av nuläget men även peka ut strategier mot

valt horisontår. Detta kan ske t.ex. i form av planering av framtida

rekommenderade transportleder för farligt gods och områden där

riskfylld verksamhet, och verksamhet som utgör målpunkter för

transporter av farligt gods, bör lokaliseras.

Överdäckning

Stadens syn på överdäckning kopplat till möjlig stadsutveckling och

transporter av farligt gods behöver framgå av översiktsplanen.

Vägledning

Överdäckning nämns som en möjlighet i stadsutvecklingen, men synen

på överdäckning skulle kunna beskrivas i ett samlat resonemang i

planen. Även en redovisning av föreslagen bebyggelseutveckling

inklusive sammanfallande förekomst av tunnlar och komplexa

anläggningar skulle tydliggöra förutsättningarna för exploateringen.

Vid överdäckning av järnväg eller rekommenderade vägar för transport

av farligt gods anser Länsstyrelsen att riskhänsyn behöver

uppmärksammas särskilt, speciellt om bebyggelse planeras att ligga

ovanpå överdäckningen. Staden behöver beakta att överdäckningar

innebär såväl tekniskt komplicerade som ekonomiskt kostbara

lösningar Om en väg ska överdäckas kan det bli aktuellt att tilldela den

kommande tunneln en kategori med restriktioner för vissa transporter

av farligt gods i enlighet med Transportstyrelsens allmänna råd om

tunnelkategori B–E, TSFS 2012:27. Behov av omledningsvägar och

alternativa vägar för transporter av farligt gods behöver även

uppmärksammas. Vidare vill Länsstyrelsen framhålla att en

överdäckning av Europavägar och större leder kräver samarbete med

oss, Trafikverket och berörda kommuner.

Bebyggelsefritt avstånd utmed väg och järnväg

För att möjliggöra viss utveckling av vägar och järnvägar och minska

risker vid olyckor och överskridande av riktvärden för exempelvis

luftkvalitet behövs ett byggnadsfritt avstånd mellan väg/järnväg och ny

bebyggelse. Länsstyrelsens beslut om utökat byggnadsfritt avstånd

enligt 47 § väglagen ska också beaktas i bygglov och detaljplaner. Se

Trafikverkets yttrande för mer information.

Buller

Utifrån lagändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen,

tillsammans med förordning och nya nationella vägledningar, anser vi

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 19 (233)

att staden behöver en vägledning som stöd för detaljplaneringen.

Denna vägledning bör knytas till översiktsplanen.

Vägledning

Den 2 januari 2015 skedde ändringar i miljöbalken och plan- och

bygglagen med syfte att underlätta bostadsbyggandet i bullerutsatta

områden utan att riskera påverkan på människors hälsa. Ändringarna

innebar bland annat nya krav i plan- och bygglagen gällande

omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och placering av

bostadsbyggnader. Det ställs dessutom nya krav i plan- och bygglagen

på redovisning av bullervärden vid planläggning och

bygglovsprövning.

I april 2015 beslutade regeringen om en förordning som innehåller nya

riktvärden för utomhusbuller. Förordningen, som trädde i kraft den 1

juni 2015, innehåller riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och

flygtrafik vid bostadsbyggnader.

Vidare har Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram nya

vägledningar för industribuller och annat verksamhetsbuller.

Naturvårdsverkets vägledning ger stöd vid prövning och tillsyn enligt

miljöbalken. Boverkets vägledning rör hantering av industribuller vid

planläggning och bygglov.

Länsstyrelsens synpunkter på övriga allmänna intressen

Bostadsförsörjning

Vår erfarenhet är att staden bedriver ett bra och modernt

bostadsförsörjningsarbete. Riktlinjerna ger generellt en bra beskrivning

av bostadsmarknaden, bostadsbeståndet och hur många bostäder som

behöver byggas med hänsyn till befolkningstillväxten.

Stockholms stad står för en betydande del av länets totala

bostadsbyggande, cirka 40 procent. Landstinget genom Tillväxt- och

regionplaneförvaltningen är på väg att revidera det regionala målet om

16 000 bostäder per år. Det innebär höjda mål för länets alla

kommuner.

Om att inkludera riktlinjerna i översiktsplanen

Vi rekommenderar att riktlinjerna för bostadsförsörjningen redovisas i

ett eget dokument. Om staden väljer att ha kvar riktlinjerna i

översiktsplanen behöver kommunen ta ett aktivt beslut om riktlinjer för

bostadsförsörjningen, separat från beslutet om antagande av

översiktsplan.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 20 (233)

Vägledning

I juni i år kom Boverkets nya vägledning för hur kommunerna ska

arbeta med riktlinjer för bostadsförsörjningen. Enligt dessa ska

riktlinjerna redovisas i ett separat dokument som beslutas av

kommunfullmäktige. De kan alltså inte beslutas som en del av

översiktsplanen. Detta är en följd av den ändring i

bostadsförsörjningslagen som trädde i kraft den 1 januari 2014.

Riktlinjerna ska nu vara vägledande när kommunen i

översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset i 2

kap. 3 § punkt 5 PBL, det vill säga bostadsbyggande och utveckling av

bostadsbeståndet.

Staden har på ett tidigt stadium i processen haft kontakt med oss där vi

diskuterat upplägg och innehåll av riktlinjerna. Vid denna tidpunkt

hade Boverket ännu inte kommit med vägledningen varför vi inte hade

några synpunkter på att inkludera riktlinjerna i översiktsplanen.

Särskilda grupper

Vi ser gärna att riktlinjerna utvecklar exemplen om bostäder för unga

och studenter. Vi ser också behov av att komplettera med information

kring hemlöshet och det vräkningsförebyggande arbetet, liksom

bostäder för äldre och funktionsnedsatta.

Texten bör även ses över med hänvisning till den nya lagstiftning som

trädde i kraft den 1 mars 2016: lag (2016:38) om mottagande av vissa

nyanlända invandrare för bosättning. Vi ser gärna att staden utvecklar

hur man avser att få fram bostäder både på kort och på lång sikt för

denna grupp.

Det behöver framgå i riktlinjerna i vilken utsträckning stadens

socialförvaltning har varit inkopplade i arbetet.

Vägledning

Staden ligger långt fram och är ofta intresserade av att testa nya

metoder som exempelvis Snabba hus (ungdomar) eller Bostad först

(hemlöshet). I förslaget ges några korta exempel främst kring

ungdomar och studenter som vi gärna ser att staden utvecklar.

Hemlöshet och det vräkningsförebyggande arbetet nämns däremot inte

alls. Därutöver ser vi gärna att även inkluderar bostäder för äldre och

funktionsnedsatta i beskrivningen.

Till Stockholm anvisas 2 810 nyanlända med uppehållstillstånd under

2016. Nästa år anvisas 3 460 och ungefär lika många 2018. På kort sikt

är utmaningen att få fram tillräckligt med bostäder med tillfälliga

kontrakt. På lång sikt handlar det om att de här personerna ska ha

möjlighet att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden med en

egen bostad.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 21 (233)

Stadens verktyg

Länsstyrelsen ser gärna att staden utvecklar resonemanget kring sina

verktyg för bostadsförsörjningen. Bland annat vad gäller de

allmännyttiga bostadsbolagens bostadssociala ansvar genom till

exempel Stockholmshusen.

Vägledning

Det nämns inte att stadens allmännytta avskaffat inkomstkravet. Det

nämns inte heller att bolagen godkänner försörjningsstöd som inkomst.

Andra verktyg som bör ges en fylligare beskrivning är

bostadsförmedlingens arbete, det stora egna markinnehavet samt

Socialförvaltningens och stadsdelarnas arbete med att motverka

hemlöshet genom bland annat budget- och skuldrådgivning och sociala

kontrakt.

Uppföljning

Uppgifter om uppföljning bör utvecklas i riktlinjerna. Staden har

utvecklade metoder för uppföljning som inte nämns.

Vägledning

Länsstyrelsen gärna tipsa om att använda och analysera de svar som

årligen lämnas i Boverkets Bostadsmarknadsenkät. Det är ett utmärkt

sätt att följa upp bostadsförsörjningsmålen. Vad gäller hemlöshet gör

staden en egen räkning vart annat år. Dessa uppgifter är också viktiga i

arbetet med bostadsförsörjningen.

Lokala kulturmiljövärden som hanteras inom PBL

Vi ser inte att översiktsplanen, så som den ser ut nu, kan fungera som

vägledning vid avvägningssituationer gällande kulturmiljövårdens

intressen utanför riksintresseområden. Vi ser inte heller att

översiktsplanen möjliggör ett arbetssätt med generella detaljplaner med

mindre detaljstyrning. För bättre vägledning anser vi att

kulturmiljövårdsaspekterna lyfts ur kapitlet om gestaltning och ges ett

eget utrymme. Det är även angeläget att arbetet med byggnadsordning

slutförs och att dokumentet får en tydlig status.

Vi saknar förhållningssätt till hur det biologiska kulturarvet ska

beaktas och hanteras i utvecklingen av staden.

Vägledning

Dagens stadsplaneringsideal och översiktsplanens synsätt strider mot

karaktärsdragen i modernismens bebyggelse. Att det kommer uppstå

intressekonflikter är uppenbart. Det finns därför ett behov av en

tydligare vägledning till hur lokala kulturmiljövärden i ytterstadens

bebyggelsestrukturer ska hanteras. Principer för hur man ska se på

grönstrukturerna, vilka delar som är intimt förknippade med

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 22 (233)

kulturmiljöerna, och vilka delar som inte har lika stor betydelse, är en

fråga man bör behandla.

Staden ska åstadkomma 140 000 nya bostäder fram till 2030.

Utvecklingen är tänkt att till stor del ske i befintliga områden, som i

ytterstaden i princip har hälften av tätheten i jämförelse med

innerstaden. Stockholm stad saknar i nuläget ett strategiskt

kulturmiljöprogram. Därtill är många planer ålderstigna och utan

skydd av kulturvärden.

Tunnelbanelinjernas förorter kännetecknas av folkhemsepokens

stadsplaneringsideal med glesa bebyggelsemiljöer enligt ”hus-i-park”-

idealet. Ljus och luft samt närvaron av grönska är viktiga värdebärande

uttryck för dessa kulturmiljöer som härrör från årtiondena kring 1900-

talets mitt. Även tidiga storskaliga områden från 1960-talet och början

av miljonprogramsepoken har drag av den tidiga modernismens

upplösta planeringsideal. Till ytterstaden hör även villaområden från

årtiondena kring 1900-talets första hälft med sina specifika

karaktärsdrag av trädgårdsstad. Inom innerstaden finns några områden

som kännetecknas av 1900-talets modernistiska planering med luftiga

bebyggelsestrukturer.

Det är förvånande att lokala kulturmiljövården har behandlats relativt

osynligt i översiktsplanen, i princip inte alls i målen och i strategierna.

I delen som berör de allmänna intressena saknar kulturmiljövården ett

eget avsnitt. Istället har kulturmiljöaspekter vävts in i avsnittet om

stadens karaktär och gestaltning, vilket förminskar dess betydelse som

ett eget samhällsintresse. Tydliga strategier hur kommunen aktivt

tänker skydda kulturvärden i planeringen saknas. Hänvisning görs till

stadsmuseets klassificering av kulturhistoriska värden i bebyggelsen,

som dock är ett bristfälligt planeringsinstrument och inte ett strategiskt

dokument. Hänvisning görs också till Stockholms byggnadsordning,

som dock är under översyn. Detaljinsikterna riskerar därför att

utelämnas i beslutsfattandet.

I kapitlet som behandlar områdesvisa utvecklingsmöjligheter är den

genomgående ledstjärnan att det finns stora

stadsutvecklingsmöjligheter i princip överallt, men hur det ska ske är

sällan preciserat. Inte heller lyfts kulturmiljön som en resurs eller en

tillgång i utvecklingen av staden.

Fornlämningar

Hur staden tänker arbeta med fornlämningar i planprocesser samt

bevara och anpassa bebyggelse i fornlämningsmiljöer måste redovisas.

Vägledning

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 23 (233)

Fornlämningarna har ett starkt skydd enligt kulturmiljölagen och kan

därför ha stor betydelse för genomförbarheten av

stadsbyggnadsprojekt. För att underlätta för efterföljande planering och

byggande behöver denna aspekt lyftas i översiktsplanen.

I förorternas grönstrukturer finns fornlämningar som minner om en

äldre historia. Många av stadens bevarade grönytor är obebyggda med

anledning av att det där finns fornlämningar. Vi kan konstatera att det

finns välbevarade fornlämningar inom utpekade utvecklingsområden i

planförslaget. Många gånger med höga värden. Bland annat ingår stora

delar av Stockholms stads innerstad i ett stadslager som är skyddat som

fornlämning, Raä Stockholm 103:1. Något som inte alltid

uppmärksammas tillräckligt tidigt i olika planprojekt.

Infrastruktur

Trafik och mobilitet

Vi anser att de styrmedel som utformas för att förbättra res- och

transportmöjligheterna bör utformas så att de både stödjer

översiktsplanens önskade bebyggelse och infrastruktur och en

fossilbränslefri transportsektor. Översiktsplanen behöver genomgående

tydliggöra att personbilstrafiken måste minska.

Vi saknar en beskrivning av hur transporter ska kunna överföras från

land till sjö, och ökad järnväg av miljöskäl.

Vi anser att kartmaterialet behöver kompletteras med stomlinjenät och

vägnät för cykel.

Vägledning

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och det är

avgörande att samhällets aktörer vidtar åtgärder som minskar

klimatpåverkan i en snabb takt. Här har offentliga myndigheter,

däribland kommunerna, en särskilt viktig roll. Det är glädjande att

Stockholms stad driver ett ambitiöst klimatarbete med målsättningen

om att bli fossilbränslefritt till 2040 och minska utsläppen av

växthusgaser till högst 2,3 ton CO2e per invånare år 2020.

Transportsektorn står för ca 42 procent av klimatutsläppen i Stockholm

och utgör den största utmaningen för ett fossilbränslefritt Stockholm.

Översiktsplanens ambition om att bygga en tät stad, möjliggöra

effektiva, hållbara transportsystem med fokus på kollektivtrafik, gång

och cykel bidrar till en minskad klimatpåverkan.

Stadens etappmål om högst 2,3 ton CO2 ekv/person till 2020 medför ett

reduktionsbehov om 228 000 ton inom transportsektorn. Om detta ska

uppnås krävs en minskning av biltrafiken och en minskning av den

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 24 (233)

fossila energianvändningen i transportsektorn. Växande städer ställer

också krav på ökade transporter av varor, drivmedel, byggmaterial,

leverans av tjänster med mera och en ökande andel busstransporter

behöver god framkomlighet. Redan i dag består en stor del av

vägtrafiken av sådana transporter. I framtiden kommer de att behöva

utgöra merparten av transporterna på många stråk.

Barn- och hälsoperspektivet

Vi anser att vardaglig fysisk aktivitet hos barn och unga bör få

tydligare utrymme i stadens strategier och planeringsinriktningar.

Vägledning

Stora satsningar behöver ske inom cykelområdet. Statistik visar

emellertid att samtidigt som cykelpendlingen ökar bland vuxna så har

barn och ungas cyklande minskat under samma tidsperiod.

Barn och ungas rörelsefrihet är starkt kopplat till infrastrukturens

utformning och kvalitet. Att främja barns möjligheter att på egen hand

ta sig till och från fritidsaktiviteter och skola är viktigt ur ett

barnperspektiv, men också en pusselbit i arbetet med minskat

bilberoende. Många bilresor handlar om att skjutsa barn till och från

aktiviteter.

Våra resvanor och vår hälsa grundläggs tidigt. Funktionsblandning är

därför en nyckelfråga som ställer krav på ett omfattande utbud och stor

spridning av parkmiljöer, idrottsanläggningar, skolor etc. i hela

Stockholms stad. Ett varierat utbud är dessutom en viktig förutsättning

i ett transportsnålt samhälle och våra möjligheter att nå länets mål vad

gäller klimatpåverkan.

Klimat & energi

Byggprocessens klimatpåverkan

Utifrån det stora bostadstillskott som staden planerar för anser vi att

byggprocessen och dess materialval behöver lyftas i översiktsplanens

strategier och planeringsinriktningar.

Vägledning

Den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till

cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Detta fördelas på

cirka 4 miljoner ton på husprojekt och 6 miljoner ton på

anläggningsprojekt. Det är i samma storleksordning som utsläppen från

alla personbilar Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar

genererar. Klimatbelastningen är lika stor i byggprocessen som vid

drift av huset under 50 år. Offentliga aktörer har ett ansvar att t ex via

upphandlingar stimulera till minskad klimatbelastning vid

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 25 (233)

investeringar och uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid

planering och markanvisningar.

Förnybar energi

Vi efterfrågar ett resonemang kring samspelet med omkringliggande

kommuner och regioner för att nå målet om ett fossilbränslefritt

Stockholm 2040.

Vi saknar även ett resonemang kring hur fjärrvärmeproduktionen ska

bli fossilbränslefri, exempelvis hur spillvärme från verksamheter kan

tas tillvara i fjärrvärmesystemet.

Vi anser att översiktsplanen bör lyfta tillgången till förnybara bränslen

och dess produktion kopplat till stadens nya bostadsområden. Vi ser

även gärna en tydligare skrivning om vad staden vill åstadkomma vad

gäller produktionen av småskalig förnybar energi.

Vägledning

Översiktsplanen saknar en diskussion om hur tillgången till de

förnybara bränslena ska säkras och en beskrivning om var dessa

bränslen ska produceras. Stockholm stad har goda möjligheter att öka

sin egen produktion och användning av förnybar energi. Exempelvis

finns stor potential att använda stadens tak för solenergi. Ökad

produktion av solenergi bidrar till nationella mål om förnybar energi

och minskar behovet av tillförd energi till staden.

Beteendepåverkan

Vi anser att översiktsplanen tydligare kan lyfta hur staden via

planering och byggande kan underlätta för medborgarna att göra

klimatsmarta val.

Vägledning

För att nå klimatmål krävs inte bara en omställning till ny teknik, nya

bränslen och mer effektiva strukturer. Det handlar också om

beteendefrågor, hur de som bor och lever i staden beter sig när vi

använder oss av teknik, bränslen och befintliga strukturer Det är viktigt

att staden möjliggör för medborgarna att göra klimatsmarta val. Det är

också en del i en cirkulär ekonomi.

Avfallshantering

Vi anser att även stadens avfallshantering bör sårbarhets- och

klimatanpassas. Detta bör framgå av översiktsplanen.

Vägledning

Vi delar stadens uppfattning att mark för en effektiv avfallshantering

behöver avsättas. Exempelvis plats för återvinningstationer,

miljöstationer och källsorteringsplatser. Stadens mål att öka sin

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 26 (233)

insamling av matavfall kan komma att innebära behov av nya ytor för

insamling och hantering, där avfallets karaktär kan ge upphov till

luktstörningar om det inte hanteras rätt.

Grönstruktur och naturmiljö

Grönstruktur och stadsutveckling

Vi anser att översiktsplanen bör kompletteras med en temakarta för

grönstrukturen. Vi anser också att översiktsplanen tydligare bör lyfta

hur stadsutveckling ska ske samtidigt som grönstrukturens funktioner

enligt planens ambition upprätthålls och stärks. Vi saknar även ett

resonemang hur föreslagen bebyggelseutveckling kopplar till

kostnader och ökat behov kring drift och underhåll.

Hur utpekade svaga samband i grönstrukturen ska hanteras bör också

beskrivas och kompletteras med planeringsinriktningar.

Vägledning

Stockholms gröna infrastruktur och dess viktigare samband är otydliga

i kartan Stadsutvecklingsmöjligheter. Det gäller inte minst gröna kilar

mot grannkommunerna.

Planförslaget redovisar höga ambitioner att upprätthålla och stärka

funktioner i den ekologiska infrastrukturen, men behandlar inte aspek-

ter som exempelvis närnatur. Planförslagets förtätningsinriktning

stärker behovet av att lyfta små och nära naturmiljöer i utvecklingen av

mark- och vattenanvändningen. Närnatur är särskilt viktigt för barn,

unga och äldres välmående och motoriska utveckling.

Parkers funktion som spridningskorridorer och livsmiljöer för växter

och djur, liksom att de utgör en del av det biologiska kulturarvet, är

också viktiga i sammanhanget.

Med en kraftigt ökande befolkning och en förtätning av stadens

bebyggda miljöer ökar också skötselbehoven av de gröna miljöerna.

Översiktsplanens utvecklingsförslag behöver avspeglas i budget för

drift och underhåll för att upprätthålla grönstrukturens funktioner,

resiliens och dess betydelse för hälsa och rekreation.

Gröna värden i staden

Vi anser att planeringsinriktningarna bör kompletteras med gröna

urbana områdens roll som reglerande ekosystemtjänst för

dagvattenfördröjning. Vi ser också att översiktsplanen bör

kompletteras med riktlinjer för hur gröna ytor och träd kan bidra till

temperatursänkning och lokalt omhändertagande av vatten i befintliga

miljöer.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 27 (233)

Vägledning

Beskrivningarna under avsnittet om en grön och vattennära stad är bra

och tar upp flera ekosystemtjänster som bidrar till naturliga

klimatanpassningsåtgärder. Gröna urbana områdens roll som

reglerande ekossystemtjänst för vattenhållande och infiltration av

dagvatten beskrivs i text, men inkluderas inte i

planeringsinriktningarna. En mening om detta skulle kunna läggas till

som komplettering till den fjärde planeringsinriktningen. Detta för att

tydliggöra mindre grönområdens betydelse som dagvattenfördröjning.

I beskrivningen av alla stadsdelar med hög täthet i staden saknas det

tydliga beskrivningar och principer för hur lokala gröna ytor och träd

kan bidra till temperatursänkning och lokalt omhändertagande av

dagvatten. Det är framförallt i dessa områden som det finns ett

klimatanpassningsbehov i befintliga miljöer, både vad gäller vatten och

värmehantering.

Barns och ungas utemiljöer

Vi anser att staden i översiktsplanen behöver sätta tydliga krav på

barns utemiljöer för att främja barnens hälsa och utveckling. Staden

bör särskilt ha riktlinjer kring minsta storlek för skol- och

förskolegårdar.

Vägledning

Den bebyggelseutveckling som staden står inför medför ett stort behov

av nya grundskolor och förskolor. Boverket har tillsammans med

Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för

planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö

med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket har

även tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 § andra stycket samt 10-11 §§

PBL (BFS 2015:1 FRI).

Aktiviteter och idrott i naturreservat

Vi ser att det finns en problematik i att hänvisa ytor för idrott,

rekreation och andra aktiviteter till naturreservat.

Vägledning

För att klara behovet av ytor och attraktioner för idrott, rekreation och

andra aktiviteter hänvisar planförslaget i flera fall till naturreservaten.

Verksamheter och anläggningar för detta får då förutsättas stämma

överens med respektive reservats syfte och föreskrifter.

Föreslagna reservat

Vi efterfrågar en uppdaterad beskrivning över vilka områdesskydd som

staden planerar för.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 28 (233)

Vägledning

Reservatsbildningar som staden avser att utreda nämns i

utvecklingsmöjligheter för de olika stadsdelsområdena. Kyrkhamn som

är med på kartan nämns dock inte och västra delen av Älvsjöskogen är

numera ett laga kraftvunnet naturreservat.

Strandskydd och biotopskydd Översiktsplanen bör inkludera en vägledning kopplat till

strandskyddets syften och bestämmelser för hantering i efterföljande

planering.

Planen bör också uppmärksamma på det generella biotopskyddet för

alléer som behöver hanteras vid detaljplanering.

Vägledning

Med hänsyn till planförslagets vision om en vattennära stad, med

utveckling för ökad tillgänglighet och fler aktiviteter på land och

vatten, behövs en tydligare vägledning kopplat till strandskyddets

syften och bestämmelser i översiktsplanen.

Näringsliv

Vi ser en risk i att planens inriktning ger en tyngdpunkt inom

tjänstesektorn i västerort och innerstaden, och inte ger den effekt på

jämlikhet mellan stadsdelarna som avses i planförslagets strategier.

Vägledning

Förslaget betonar betydelsen av mer jämlika villkor mellan

stadsdelarna. Det finns både en fysisk och socioekonomisk segregation

mellan olika stadsdelar, i synnerhet mellan innerstaden och västerort

kontra söderort. Detta ska lösas genom blandat bostadsbyggande, lokal

service, kultur, försörjning av arbetsplatser etc.

I västerort och i innerstaden föreslås en utveckling av gamla

arbetsplatsområden till tätare blandstad, det vill säga en delvis annan

sammansättning av företag. I söderort däremot ska flertalet av de stora

arbetsplatsområdena bevaras och/eller vidareutvecklas med i huvudsak

oförändrad inriktning. Industrier, terminaler, värmeverk etc. måste få

ta mark i anspråk. Men för att verkligen bryta ojämlikhet mellan

stadsdelarna, måste även söderort kunna rymma ”blandstad” och ges

förutsättningar att attrahera fler tjänsteföretag. Detta i synnerhet som

det är i tjänstesektorn som den stora tillväxten sker.

Totalförsvaret

Totalförsvarsperspektivet behöver tydliggöras i översiktsplanen, bland

annat behöver kartunderlaget i översiktsplanen uppdateras och

förtydligas.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 29 (233)

Staden behöver ha en aktiv dialog med Försvarsmakten för att undvika

att projekt stoppas i sent skede utifrån totalförsvarets intressen.

Vägledning

Som ett resultat av det försämrade omvärldsläget behöver Sveriges

försvarsförmåga stärkas. Det militära försvaret är beroende av stöd

från det civila samhället för att säkerställa sin operativa förmåga vid

höjd beredskap och ytterst vid krig.

Det civila försvaret är i grunden hela samhällets inneboende robusthet,

motståndskraft och förmåga att hantera hot, kriser och höjd beredskap.

Varje myndighet, kommun och landsting ska i sin verksamhet beakta

totalförsvarets krav i enlighet med Lag om totalförsvar och höjd

beredskap. Privata företag äger och/eller driver idag en stor del av

Sveriges försvarsförmåga. Det gör att de måste involveras i

planeringen.

I Stockholm stad finns flera funktioner och platser som kan ha

betydelse för totalförsvaret civila och militära del, behoven av dessa

behöver kartläggas och utredas. Några exempel på funktioner och

platser är de större sjukhusen, större kommunikationsleder på land och

vatten och hamnar samt förnödenhets-/drivmedelsförsörjning. För att

det tydligare ska framgå hur utvecklingen är tänkt behövs det i detta

sammanhang fler kartor över olika delar av översiktsplanen.

Exempelvis utveckling av hamnområden, kommunikationer, farleder

som Hammarby kanal, infarten till Stockholm och Mälaren –

Essingebroarna.

Trafikverket

Dokument nr 333

Allmänt, vision och mål

Stockholms stad och Stockholmsregionen kommer att genomgå en

stor förändring de närmaste decennierna. Den stora tillväxten, det

omfattande bostadsbyggandet, den ökade tätheten och ny teknik ger

förändrade förutsättningar men det finns också behov att möta stora

utmaningar som bland annat klimatomställningen vilken kommer

att påverka regionen och sättet att färdas/transportera varor.

Utmaningarna möts i översiktsplanen med ökad täthet och satsning

på yteffektiva transporter, som ger försättningar för ett begränsat

transportarbete vilket även bidrar till klimatomställningen.

Översiktsplanen bygger på en vision och en idé om en tätare stad

med ökad stadsmässighet och ökad andel transporter till fots, med

cykel och med kollektivtrafik. Målen är tydliga, så också motiven

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 30 (233)

till vald utbyggnadsstrategi. Trafikverket delar i stort planens

inriktning och stadens vision och mål.

Planförslaget utgår från inriktningen i Vision 2040 och nämner de

övriga strategier och program som finns inom staden. Ytterligare

tydlighet är önskvärt om hur mål i Miljöprogram, Fossilfritt

Stockholm 2040 och Framkomlighetsstrategin, ska uppnås och hur

översiktsplanen bidrar till att dessa mål uppnås.

Riksintresse för kommunikationer

Det är nödvändigt att Trafikverkets utpekade riksintressen skyddas

mot åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av

anläggningarna. Översiktsplanen ska redovisa hur riksintressen

inom kommunen ska tillgodoses. Det är viktigt med tydliga

riktlinjer för hur riksintresseanläggningarnas så kallade

influensområde ska beaktas i planeringen. Influensområdet är det

område inom vilket ny bebyggelse eller verksamheter kan påverka

riksintressets funktion. Influensområdets utbredning är inte

generellt utan beror på ett antal så kallade influensfaktorer såsom

buller, vibrationer elsäkerhet, elektromagnetiska fält,

höjdbegränsningar, transporter av farligt gods med mera.

Planhandlingarna bör kompletteras med förtydliganden och

riktlinjer om hur riksintressena ska beaktas. Riksintressen

presenteras i bilaga men ingenstans i planen beskrivs hur

riksintressena påverkas av förslaget. En inledande text om hur

riksintresset för kommunikationsanläggningar påverkas av

planförslaget bör tillfogas där förslaget presenteras.

Nedan följer Trafikverkets synpunkter och nödvändiga

förtydliganden avseende de riksintressanta anläggningarna inom

staden:

Vägar

Riksintresset E4 ingår i TEN-T- nätet.

För Hjulsta trafikplats finns en riksintresseprecisering.

För Östlig förbindelse redovisas den tidigare aktuella Österleden

på kartan i riksintressebilagan. Läget stämmer i stort med

alternativet med en sänktunnel i den utredning för Östlig

förbindelse som pågår. På plankartan saknas Östlig förbindelse,

men två alternativ redovisas på kartan Kommunikationsstråk i

huvuddokumentet. Östlig förbindelse har redovisats i två alternativ

till Sverigeförhandlingen. Det är lämpligt att på plankartan redovisa

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 31 (233)

båda alternativen, sänktunnel respektive bergtunnel. Riksintresset

för Östlig förbindelse kommer att revideras när sträckning är vald.

Riksintresset Klarastrandsleden anges som

stadsutvecklingsområde. Hur detta påverkar riksintresset bör

beskrivas i översiktsplanen samt tankarna bakom.

Staden är väghållare för flera viktiga infartsleder och

tvärförbindelser i regionen, bland annat flera vägar av riksintresse.

Mot bakgrund av stadens omfattande utbyggnadsplaner och dess

anspråk på transportinfrastrukturen anser Trafikverket att

väghållarskapet för dessa är en fråga som behöver diskuteras och

utredas framöver.

Järnvägar

Järnvägen genom centrala Stockholm är av riksintresse: Sträckan

Älvsjö-Stockholm-Ulriksdal ingår i TEN-nätet och är av

internationell betydelse, och ingår även i det strategiska godsnätet.

Sträckan mellan Stockholms central och Tomteboda anges som

stadsutvecklingsområde samt att en överdäckning av Västra city kan

påverka riksintresset. Hur detta påverkar riksintresset bör beskrivas

i översiktsplanen samt tankarna bakom.

Värtabanan: Hela sträckan mellan Tomteboda bangård och

Stockholms hamn inklusive Västra och Östra bangården är av

riksintresse. Järnvägen ingår även i det europeiska nätet TEN-T.

Det utreds för närvarande om det är möjligt att avveckla Östra

bangården. Planen redovisar ett utvecklingsområde på platsen, men

om det är möjligt att exploatera här är inte klart ännu. Riksintresset

kan inte hävas förrän det är klarlagt att ersättning kan fås i Västra

bangården.

Citybanan är redan utbyggd och öppnas för trafik 10 juli 2017.

Mälarbanan finns redan som järnväg, men planering för en

utbyggnad med 2 spår pågår inom Stockholms stad.

Saltsjöbanan och Roslagsbanan är av riksintresse, vilket bör

framgå av texten.

En tydligare karta behövs som redovisar riksintresse järnväg.

Luftfart

I slutet av 2017 kommer Bromma flygplats att få en ny

hinderbegränsande yta. Den nya bör redovisas i översiktsplanen (se

karta 1). Översiktsplanen redovisar stadsutvecklingsmöjligheter i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 32 (233)

området. En nedläggning av Bromma flygplats förutsätter att

motsvarande kapacitet kan lösas på Arlanda. Arlanda har redan idag

vissa kapacitetsproblem, framförallt inom terminal- och

driftsområdet. Ett arbete inleds under våren 2017 med att ta fram en

riksintresseprecisering för Arlanda flygplats.

De markbullerkurvor som redovisas i riksintressepreciseringen för

Bromma flygplats kommer att revideras. De baserades på ett antal

bullerbegränsande åtgärder som inte kommer att genomföras. I den

slutliga ÖP-handlingen bör de nya reviderade kurvorna, som har

något större utbredning, redovisas. Ett beslut om att de nya

kurvorna ska ersätta de som finns i preciseringen kommer att fattas

av Trafikverket inom kort.

Information om hänsyn till luftfartens intressen bör framgå i planen.

Staden berörs, förutom av den hinderbegränsande ytan för Bromma

flygplats, även av MSA- ytor för både Bromma och Arlanda

flygplatser. Dessa bör också redovisas på karta. Även maximala

höjder inom de olika sektorerna borde anges och läggs lämpligen in

i bilagan. MSA-ytorna bör framgå i översiktsplanen eftersom de

innebär att alla byggnader som planeras bli över 20 meter behöver

prövas av LFV i en flyghinderanalys. Försvarsmakten bör även ges

tillfälle att yttra sig. Mer information finns på Trafikverkets

hemsida.

Hamnar och farleder

Kartan för Stockholms hamn är baserad på en felaktighet i

Trafikverkets redovisning, och behöver uppdateras.

Trafikverket/länsstyrelsen kan bistå med shape-fil över

riksintresseområdet (se karta 2). Under Planeringsläge måste texten

ändras. Den myndighetsgemensamma arbetsgruppen avseende

drivmedelsförsörjningen som leds av länsstyrelsen i Stockholms län

är överens om att Loudden måste ha kvar funktionen som

drivmedelsdepå till 2030 när miljötillståndet går ut. Det finns

bergrum som det ska utredas om de kan användas även efter 2030.

Trafikverket avser inte att häva riksintresset för Loudden förrän det

finns ett alternativ för lokalisering av verksamheten.

Planförslaget behöver kompletteras med en bedömning av

förslagets påverkan på riksintresset i text och karta.

På plankartan är Masthamnen, östra Södermalm, markerat som

utvecklingsområde. Detta står i konflikt med hamnverksamheten

och varvet på Beckholmen. Detsamma gäller Ulvsunda och

Bällstaviken som är en av de få kvarvarande stadsnära kajerna med

möjlighet till godshantering. Eftersom planen beskriver att en

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 33 (233)

målsättning är att få godstransporter över till sjö och järnväg är det

anmärkningsvärt att förutsättningarna för sjötransporter försvinner

genom planförslaget.

Farleder bör redovisas på karta (se karta 3).

Sjöfartsverket har inkommit med yttrande (dnr 16-03435) till

Trafikverket. Sjöfartsverket gör bedömningen att förslaget inte

kommer att påverka sjöfarten negativt och har därmed inget att

erinra, men har några allmänna synpunkter:

Resor och transporter på vattnet: det framkommer att kommunen

har tagit med både gods- samt passagerartrafik; resor och

transporter på vattnet, effektiv gods- och leveranstrafik, vilket

Sjöfartsverket ser positivt på.

Logistik och infrastrukturplanering: Sjöfartsverket stödjer

kommunens resonemang.

Anslutning vägar, järnvägar och hamnar: Sjöfartsverket ser

positivt på en kombination av alla de olika trafikslagen, men

också att eventuella hamnavvecklingar planeras noggrant och att

det finns alternativa hamnlösningar.

Sjöfarten i samverkan med stadsutveckling: Stadsutvecklingen

bör ske på ett sådant sätt att det möjliggör att bibehålla den

sjöfart som anses viktig för regionen, ex färjetrafiken och den

s.k. reguljära kryssningstrafiken respektive den säsongsbundna

kryssningstrafiken.

Önskan om samråd för planer vid en lista av beröringspunkter.

Bebyggelsefritt avstånd

Trafikverket anser att planen ska redovisa behov av bebyggelsefritt

avstånd från vägar och järnvägar. För att möjliggöra viss utveckling

av vägar och att minska risker vid olyckor och överskridande av

riktvärden för exempelvis luftkvalitet behövs ett byggnadsfritt

avstånd mellan väg och ny bebyggelse. Trafikverket Region

Stockholm hävdar att följande avstånd ska uppnås. Avstånd mellan

väg och byggnad delas upp i två olika mått:

beläggningskant och kvartersgräns

kvartersgräns och byggnad

För dessa gäller olika mått för olika typer av vägar. (Trafikverket

skickar med en tabell i yttrandet).

Ytterligare avstånd kan krävas utifrån risker och säkerhet samt

möjligheter att klara riktvärden för bland annat buller, luftkvalitet

och vibrationer. Om planerade utbyggnader av vägen finns ska även

nödvändiga avstånd utifrån detta hanteras. Vid lokaliseringar nära

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 34 (233)

trafikplatser behöver särskilda bedömningar göras så att eventuellt

behov av utbyggnad av dessa inte försvåras.

Länsstyrelsens beslut om utökat byggnadsfritt avstånd enligt 47 §

väglagen ska också beaktas och bör framgå i planen.

Gällande järnväg anser Trafikverket generellt att ny bebyggelse inte

ska tillåtas inom ett område på 30 meter från närmsta spårmitt. Ett

sådant avstånd ger utrymme för räddningsinsatser, minskar

konsekvenserna av en olycka och möjliggör viss utveckling av

järnvägsanläggningen. Ett större avstånd kan bli aktuellt utifrån

riskanalys och möjligheterna att uppnå riktvärden för buller och

vibrationer med mera.

Huvudstaden Stockholm – det större sammanhanget

Trafikverkets uppfattning är att det regionala perspektivet behöver

förstärkas. Stockholm är centrum i landet och länet men också en

internationell knutpunkt. Det innebär att stadens utveckling och

dess transportsystem behöver ge utrymme för och samspela med ett

antal skilda transportfunktioner. De skilda transportslagen behöver

fungerande lösningar för att försörja Stockholm. Betydande

funktioner såsom, flyg, godsterminaler av skilda slag är lokaliserade

i angränsande region. Såväl varutransporter som in- och

utpendlingen är väsentlig för Stockholm som huvudstad och

regionalt centrum, varför utvecklingen i regionens centrum måste

stödja en fortsatt god tillgänglighet för såväl nationella som

regionala flöden och resor.

Det finns ett stort behov av att säkerställa framkomlighet på

vägnätet för prioriterade transporter som kollektivtrafik och

nyttotrafiken. Planen bör redovisa och beskriva helheten tydligare;

hur markanvändningen, allmänna intressen och

transportinfrastrukturen hänger ihop, och hur den lokala och

regionala trafiken bör fördelas inklusive ansvaret för detta. På vilket

sätt förhåller sig framtida markanvändning till framtida

transportinfrastruktur? I vilken utsträckning är förutsättningar i

transportsystemet utgångspunkt i bebyggelseplaneringen?

Trafikverket har uttryckt vårt förhållningssätt till framkomlighet på

det primära vägnätet i vårt Framkomlighetsprogram,

http://www.trafikverket.se/nara-

dig/Stockholm/Framkomlighetsprogram/

Detta större sammanhang behöver också framgå bättre i kartorna.

Trafiknätet presenteras nu utan sammanhang och koppling till länet

och grannkommuner. Den övergripande infrastrukturen saknas på

plankartan där till exempel huvudvägnätet och viktiga knutpunkter

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 35 (233)

inte är illustrerade. Planförslaget bör relatera tydligare till RUFS,

som regionen gemensamt står bakom.

Planförslaget genomsyras av en vilja att koppla ihop stadsdelarna

med nya samband och länkar. Det lokala gatunätets utveckling är

också viktigt för det övergripande regionala transportnätet, eftersom

tillgänglighet och framkomlighet för nationella och regionala resor

och transporter också påverkas av lokal omvandling.

Trafik- och bebyggelseplanering

Behovet av bostäder är mycket stort i regionen. Ramarna för

klimatomställningen kräver mer energieffektiva transporter

samtidigt som regionen byggs tätare. Trafikverket stödjer planens

inriktning om en bilsnål och kollektivtrafiknära

bebyggelseutveckling, baserad på förtätning. Transporterna behöver

även bli mer yteffektiva för att begränsa trängseln.

Trafikverket anser dock att översiktsplanen inte tillräckligt belyser

vilka avvägningar som behöver göras för trafiken i en tätare stad.

Trafikverket saknar en beskrivning av hur en samordnad trafik- och

bebyggelseplanering kan säkerställas. Bebyggelse- respektive

trafikutveckling redovisas utan någon uppenbar koppling eller

relation till varandra, annat än att det behöver ske samordnat.

Vilken samordning och vilka avvägningar mellan trafik och

bebyggelse som erfordras behöver framgå tydligare, inte bara på en

principiell nivå utan även kopplat till konkreta och platsspecifika

förutsättningar (vilket med fördel kan redovisas i plankartan).

Samspelet mellan trafik och bebyggelse har också en regional

dimension. Dessa perspektiv studeras för närvarande med koppling

till kommande RUFS.

De lokala utvecklingsmöjligheterna beskrivs, och häri finns

möjlighet att även identifiera knäckfrågor på områdesnivå.

Förtydligande avseende antal tillkommande bostäder och

verksamheter i respektive del är önskvärt. Brister, som måste

hanteras och utredas, skulle kunna framgå tydligare samt att de

lokala kartorna får ett mer beskrivande innehåll. En utvecklad

beskrivning, i text och på karta, av bebyggelseutvecklingen före

respektive efter Bromma flygplats avveckling är önskvärd.

Stadsboulevarder

Planförslaget föreslår ett antal stadsboulevarder. Av dessa tillhör

flera det primära vägnätet och några är dessutom av riksintresse.

Trafikverket anser att begreppet stadsboulevarder behöver utvecklas

och exemplifieras för att kunna bedömas ytterligare. Det finns ett

stort behov av att fördjupa vad som menas med begreppet, vilka

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 36 (233)

stråk som kan och bör vara aktuella samt hur de kan utformas

beroende på skilda förutsättningar.

Trafikverket vill vara tydligt med att framkomligheten måste säkras

samtidigt, som Trafikverket delar uppfattningen att det är

nödvändigt att arbeta för en begränsning av trafikvolymen. Det

behöver därtill ytterligare beskrivas och analyseras hur

riksintressena och vägarnas viktiga regionala funktioner kan förenas

i den föreslagna utvecklingen. Det är en viktig förutsättning för

stadens tillväxt. Möjligheter finns säkerligen att omvandla stora

vägar och gator till omgestaltade stråk. Det förefaller dock oklart

hur konflikten mellan de höga trafikmängderna och god livsmiljö

avses lösas. Behovet av en avvägning med framkomlighet, miljö,

risker, buller och andra frågor uttrycks i planförslaget, vilket

Trafikverket samstämmer i.

Framkomligheten för kollektivtrafiken och särskilt för stomtrafiken

på vägnätet är en väsentlig regional fråga. Ett exempel är stråket

Drottningholmsvägen mellan Brommaplan och Nockebybron vilket

föreslås som stadsboulevard. God framkomlighet är nödvändig här

eftersom det är kapacitetsbrist för bussarna här. Trafikverket bygger

kollektivkörfält inom ramen för Ekeröprojektet fram så lång vårt

väghållarskap räcker (till Gubbkärrsvägen). Från Stockholm och

inåt till Brommaplan saknas kollektivkörfält samt plan/finansiering

för det. En omvandling till stadsboulevard måste hantera denna

brist, som har stor betydelse för kollektivtrafiken mellan Stockholm,

Solna och Ekerö.

Järnvägen i bebyggelseutvecklingen

Järnvägen utvecklas både regionalt och nationellt, vilket ger nya

förutsättningar för utveckling längs banorna och vid stationslägen.

Planförslaget pekar på möjliga nya stationslägen för pendeltåg.

Trafikverket saknar ett resonemang kring nya stationer och dess

koppling till bostadsutbyggnad. Dessutom är det vore det önskvärt

med ett översiktligt resonemang om framtida utveckling av

järnvägsinfrastruktur, där avstånd till verksamheter som staden

planerar för är en viktig fråga. Även frågor som rör ett eventuellt

utbyggt system med nya stambanor borde lyftas in, bland annat hur

det skulle påverka särskilt söderort och Västra stambanan.

Överdäckning

Överdäckning nämns som en möjlighet i stadsutvecklingen, men

synen på överdäckning skulle kunna beskrivas i ett samlat

resonemang i planen. Även en redovisning av föreslagen

bebyggelseutveckling inklusive sammanfallande förekomst av

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 37 (233)

tunnlar och komplexa anläggningar skulle tydliggöra

förutsättningarna för exploateringen.

Strategi för transportförsörjning

Stadens syn på och strategi för transportförsörjningen av den

föreslagna bebyggelsestrukturen behöver klargöras, och visa hur

viktiga regionala funktioner borgas för. Planförslaget behöver

konkretiseras ytterligare genom konsekvensbedömning av

kapaciteten i transportsystemet i stort, och i synnerhet på det

övergripande vägnätet i förhållande till föreslagen

bebyggelseutveckling. Strategin bör inkludera en

prioriteringsordning för vad som är viktigast att bygga kopplat till

en tidsaxel. Trafikverket samverkar gärna i ett sådant arbete.

Generellt kan en tydligare avvägning behöva redovisas avseende

olika trafikslag. Planförslaget har för närvarande en del dubbla

budskap. I planen står det att kollektivtrafik, gång och cykel ska

prioriteras framför bilen, men på några ställen i texten står det att

bilen är viktig och ska ha fortsatt framkomlighet i staden. Det bör i

planen bli ännu tydligare vilken plats vanliga biltransporter ska ha i

det framtida Stockholm.

Styrmedel

Det en sak att bygga kollektivtrafiknära och tätt, men en annan sak

att reglera innehållet i bebyggelsen. Staden behöver redogöra för

synen på styrmedel och till exempel parkeringstal i relation till det

expansiva bostadsbyggandet. I relation till framtidens ökade

efterfrågan på bilanvändning i takt med en ökande befolkning är det

i planförslaget en förhållandevis ringa diskussion kring styrmedel.

Till exempel skulle beskrivningen kunna utvecklas om kostnader

för parkering och hur och varför parkeringstaxor införs, i ett stads-

och regionutvecklingssammanhang.

Nyttotrafik

Växande städer ställer också krav på ökade transporter av varor,

drivmedel, byggmaterial, leverans av tjänster med mera och en

ökande andel busstransporter behöver god framkomlighet. Redan i

dag består en stor del av vägtrafiken av sådana transporter; i

framtiden kommer de att behöva utgöra merparten av transporterna

på många stråk.

Trafikverket saknar ett avsnitt om varu- och

drivmedelsförsörjningen i en växande region och hur detta ska

lösas. Samtidigt som det i planen framgår att en målsättning är att få

över transporter till sjö och järnväg förslås avvecklingar av hamnar,

kajer och järnväg.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 38 (233)

Dessutom saknas ett avsnitt om förnödenhets- och

drivmedelsförsörjning som redogör för hur staden förses med

drivmedel när Loudden avvecklas. Konsekvenserna för vägnätet bör

beskrivas, eftersom en nedläggning kommer innebära en kraftig

ökning av långväga landtransporter, inklusive farligt gods, på delar

av det statliga och kommunala vägnätet.

Till planen kan fogas en utvecklad skrivning om gods och behovet

av att bevara logistikområden, som riskerar att försvinna. I planen

saknas en beskrivning generellt hur transporter ska kunna överföras

från land till sjö, och ökad järnväg av miljöskäl. För att klara

klimatomställningen behövs också detta. Det är också väsentligt att

arbeta för mer effektiv distribution. Fortsatt samverkan i godsfrågor

mellan staden, Trafikverket och övriga aktörer i regionen är

nödvändig.

Trafikverket saknar en utvecklad beskrivning av sjöfartens

möjligheter för den regionala gods- och kollektivtrafiken, och

nyttjandet av de inre vattenvägarna. Med koppling till det stora

byggandet, och möjligheten däri att transportera schaktmassor med

fartyg, är sjöfartens möjligheter att minska trängsel på främst

vägarna intressant att fortsatt studera.

Energi- och avfallsanläggningar finns som är belägna nära vatten,

vilket gör att sjöfart borde framhållas som det naturliga

transportsättet.

Miljö, hälsa och trafiksäkerhet

Trafiksäkerhet

De områden som har störst betydelse för att nå trafiksäkerhetsmålen

är att säkerställa rätt hastighetsnivåer på vägnätet, öka

trafiksäkerheten för gående och cyklister genom förbättrad standard

och underhåll på gång- och cykelvägnätet samt säkra

korsningspunkter mellan motorfordon och oskyddade trafikanter.

Mål och strategier för dessa områden skulle kunna förtydligas,

planen skulle även kunna belysa vilka hastighetsnivåer som

eftersträvas på viktiga vägnät och hur dessa ska uppnås. Det vore

önskvärt att behoven om vad som behöver göras

trafiksäkerhetsmässigt för grupperna barn, äldre, gående och

cyklister beskrivs tydligare, mer än att bygga ut fler och bättre

cykelstråk. I kapitlet Trafik och mobilitet är det önskvärt med en

tydligare koppling mot de transportpolitiska målen och en

precisering av vad staden har för strategier för att nå dem. I

planförslaget står på några ställen att det ska vara säkert. Här bör de

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 39 (233)

viktigaste delarna från stadens trafiksäkerhetsprogram lyftas fram,

på samma sätt som gjorts avseende framkomlighetsprogrammet.

Miljö och hälsa

I planförslaget saknas text som förtydligar vilka kriterier som bör

gälla avseende hälso- och miljökrav i utsatta lägen, och vägledning

eller riktlinje för hur man ska uppfylla de mål som man anger sig

vilja arbeta för när det gäller t ex buller, luft, vatten och

grönstruktur. Stöd för avvägningar och hantering av eventuella

konflikter saknas. Hur ska till exempel konflikten mellan de höga

trafikmängderna och god livsmiljö lösas vid de stadsboulevarder

som staden planerar för? Trafiken, både person- och godstrafik, kan

förväntas öka. Vilka konsekvenser detta ger och hur detta ska

hanteras för att kunna nå målen inom miljö och hälsa bör utvecklas.

Frågan om buller måste beaktas när staden planerar att bygga

närmare det primära vägnätet, järnvägar, hamn och

flygplatsverksamhet. Trafikverket anser att gällande riktvärden för

buller ska uppfyllas och att god ljudmiljö alltid ska eftersträvas vid

ny exploatering. Planen bör tydligare redovisa riktvärden för buller i

planen. Ny lagstiftning har trätt i kraft inom bullerområdet vilket

bör tas upp i planen. Trafikverket har en riktlinje för buller som

dock kommer att uppdateras utifrån förändringar i lagstiftningen.

Ett problem vid hamnar är det lågfrekventa buller som färjor och

kryssningsfartyg genererar och som är mycket svårt att dämpa.

Vad gäller buller anges att det är en viktig målsättning att skapa

goda ljudmiljöer. Även här är det dock inte helt klart hur detta ska

åstadkommas. Planförslaget nämner bland annat akustisk design

och helhetsgrepp, men vad detta innebär framgå inte.

Vad gäller vibrationer anser Trafikverket att riktvärdet på 0,4

mm/s vägd RMS ska tillämpas vid nybyggnad av bebyggelse. Även

stomljud bör beaktas. Detta bör framgå i planen.

I översiktsplanen beskrivs det positiva resultatet gällande

luftkvalitet och att luftföroreningar klaras med bred marginal.

Detta ger en felaktig bild av problemen. Av kartläggningen på

Luftvårdsförbundets hemsida och i stadens egen plan framgår att

relativt stora problem kvarstår, främst utefter de statliga vägnätet.

Ökad trafik riskerar också att öka problemet.

Det är positivt att planförslaget lyfter fram att det nationella

miljökvalitetsmålet för Frisk luft är utgångspunkt för stadens arbete

och att barns utomhusmiljö särskilt ska beaktas. Hur detta ska

hanteras är dock inte tydligt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 40 (233)

Kartorna om luft, buller och vatten bör vara tydligare och i större

skala. Trafikverket anser att det skulle vara bra att tydliggöra i

vilken grad mark med planer för bostadsändamål hamnar i konflikt

eller är lokaliserad till områden där normer och riktvärden

överskrids eller riskerar att överskridas, liksom situationen vad

gäller miljökvalitetsmålet Frisk luft. En bild av buller och

luftkvalitet utifrån prognostiserad trafik bör också redovisas. Hur

kommer den framtida trafiken påverka situationen? Markering av

riktvärden, normvärden och målvärden (kopplat till frisk luft) skulle

kunna tydliggöras för ökad förståelse.

Landskap och grönstruktur

I planen anger staden att Stockholm ska vara en stad för alla med

täta och sammanhållna stadsmiljöer och där bebyggelse och

grönstruktur samspelar och ger förutsättningar för goda livsmiljöer.

På olika platser planen diskuteras vikten av ”gröna” kvaliteter.

Målen är dock inte så tydliga. Vad menas t.ex. med ”bra livsmiljö”?

Det är positivt att barns utomhusmiljö särskilt ska beaktas. Hur

detta ska hanteras är dock inte tydligt.

Översiktsplanekartan illustrerar bland annat område där

förstärkning föreslås i den regionalt betydelsefulla gröna

infrastrukturen och där rekreativa kvaliteter utvecklas. Genom den

geografiska uppdelningen av områden som görs i planen riskerar

man dock tyvärr att missa behov av samband mellan de olika

områdena. Till exempel saknas förbindelse mellan områdena väster

om Nynäsvägen och Nackareservatet öster om Nynäsvägen som var

en av flera viktiga frågor som lyftes fram i det åtgärdsprogram för

barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv som genomfördes

redan år 2005, på uppdrag av regeringen, av dåvarande Vägverket

och Banverket.

Plankartan, övriga kartor

Vad gäller kartorna i översiktsplanen anser Trafikverket att det

finns en genomgående otydlighet och att de behöver förtydligas.

Kopplingarna mellan innehåll text och karta behöver framgå

tydligare. Alla föreslagna exploateringsområden bör ha en

beskrivande text och kanske markeras med nummer så att det går att

koppla ihop text och karta. Detta kan kanske läggas in i de lokala

beskrivningarna.

Färgvalen för kartan med stadsutvecklingsområden (s.136-137) är

otydlig med en lila färgskala, och kartorna presenterade på

stadsdelsnivå kan med fördel illustrera översiktsplanens intentioner

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 41 (233)

på en högre lokal detaljeringsnivå. Kartorna i riksintressebilagan

behöver bli större och tydligare.

Genomförande

Trafikverket ser stort behov av samverkan i det fortsatta arbetet med

genomförande av översiktsplanen, och särskilt avseende stadens

ambition att omvandla delar av vägnätet.

Trafikverket avser att fördjupa vårt framkomlighetsprogram i ett

antal avseenden och ser behov av samverkan med staden i detta.

Några av de frågor vi avser arbeta med de närmaste åren är:

Funktionsbeskrivning av det primära vägnätet

Utvecklad prognos/scenarios för vägtrafikutvecklingen

Åtgärdsvalsstudie för påfartsreglering

Stråkstudie/Åtgärdsvalsstudie för väg 73

Alternativ utformning för huvudvägnät i tätare stadsbygd

Pågående arbete med Åtgärdsvalsstudie för förbättrad

framkomlighet för stombusstrafiken (pågående arbete)

Om åtgärder på statlig infrastruktur är nödvändiga i samband med

exploatering behöver en dialog om möjligheten och förutsättningar

för detta initieras tidigt med Trafikverket och ske samordnat med

övrig planering. Åtgärdssvalstudier kan behöva genomföras.

Försvarsmakten

Dokument nr 119

Som ett resultat av det försämrade omvärldsläget behöver Sveriges

försvarsförmåga stärkas. Utvecklingen av samhällets krisberedskap

och totalförsvarsplanering måste anpassas till de säkerhetspolitiska

förhållanden som regeringen identifierat.

Det militära försvaret är beroende av stöd från det civila samhället

för att säkerställa sin operativa förmåga vid höjd beredskap och

ytterst vid krig. Det är därför viktigt att det civila försvaret bidrar

till det militära försvarets operativa förmåga.

Det civila försvaret är i grunden hela samhällets inneboende

robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera hot, kriser och

höjd beredskap. Varje myndighet, kommun och landsting ska i sin

verksamhet beakta totalförsvarets krav i enlighet med Lag om

totalförsvar och höjd beredskap (SFS 1992:1403). Privata företag

äger och/eller driver idag en stor del av Sveriges försvarsförmåga.

Det gör att de måste involveras i planeringen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 42 (233)

Totalförsvarsperspektivet behöver tydligöras i översiktsplanen och

översiktsplanen behöver ta höjd för det arbete som MSB har

påbörjat. I Stockholm stad finns flera funktioner och platser som

kan ha betydelse för totalförsvaret civila och militära del, behoven

av dessa behöver kartläggas och utredas. Några exempel på

funktioner och platser är de större sjukhusen, större

kommunikationsleder på land och vatten och hamnar samt

förnödenhets-/drivmedelsförsörjning. Innan den samlade civil-

militära totalförsvarsplaneringen är färdigställd för

Stockholmsområdet motsätter Försvarsmakten projekt som kan ha

en betydande påverkan på dessa platser och funktioner och därmed

ha negativ inverkan på totalförsvaret.

Utifrån totalförsvarsperspektivet behöver även kartunderlaget i

översiktsplanen uppdateras och förtydligas. Det behövs fler kartor

över olika delar av översiksplanen, exempelvis utveckling av

hamnområden, kommunikationer, farleder som Hammarby kanal,

infarten till Stockholm, Mälaren – Essingebroarna m.fl. så det

tydligt framgår hur utvecklingen är tänkt.

Statens fastighetsverk

Dokument nr 343 (bilaga till länsstyrelsens yttrande)

Inledning

SFV delar den beskrivning som ges i avsnittet ”Utgångspunkter” (s.

10ff). Beskrivningen av Stockholms karaktär träffar rätt, men det är

en brist att inte problematisera de konflikter, och synergier, som

finns mellan olika intressen och trender. I den beskrivna globala

konkurrensen om ”om kompetens, kapital och investeringar” spelar

Stockholms karaktär och särart en avgörande roll. Enkelt uttryckt:

för att Stockholm ska fortsätta att utveckla sig till en attraktiv

storstad har kulturen och kulturmiljöerna en avgörande roll. Hoten

mot dessa miljöer, detta ”kapital”, bör beskrivas, som en del av

”Utgångspunkterna”.

Avsnittet ”Vision, mål och styrdokument” (s. 15) skulle bli tydligare

om där också nämns de övriga dokument som ska beaktas vid

kommande exploateringar, planer och lov: Arkitektur Stockholm,

Byggnadsordningen och inte minst hänvisning till riksintressena för

kulturmiljön.

Mål

SFV har lätt att ställa sig bakom de mål som beskrivs

underrubrikerna ”En sammanhängande stad” och ”God offentlig

miljö”, särskilt om dessa mål kopplas till stadens proaktivitet.

Staden kan ta många egna initiativ för att långsiktigt höja både

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 43 (233)

attraktivitet och fastighetsvärden. Idén att omforma de motorvägar

som leder in till innerstaden till stadsboulevarder är ett logiskt

uttryck för viljan att binda samman innerstad och ytterstad. För SFV

som förvaltar natur- och kulturmark på ömse sidor om

Norrtäljevägen från Ålkistan och söderut ter sig idén med boulevard

med många övergångar för gående särskilt lockande.

För SFV som förvaltar de historiska parkerna i Stockholms närhet

är det av största vikt att stadens utveckling av parker och

naturområden verkligen blir ”en självklar del av stadsbyggandet” (s.

23). Det behövs nya parker för att inte trycket på de historiska

miljöerna blir så starkt att de inte kan berätta sin historia.

Avsnittet om den tåliga staden (s.24) är helt i linje med SFVs

strävan efter långsiktig hållbarhet. Flexibla system med parallella

kopplingar är viktiga men för att nå långsiktig motståndskraft och

tålighet är det viktigt att inte optimera systemen efter vad vi nu tror

oss veta om framtidens utmaningar. Avsättningar måste redan nu

lämnas i alla planer för att kunna härbärgera det oförutsägbara.

Genomförande

Tanken att utnyttja den centrala stadens attraktionskraft för att ge

värde åt ”det halvcentrala bandet” är god. Men i en sådan planering

är det viktigt att tidigt i kedjan ”exploatering, plan, lov” beskriva

och väga in de befintliga värdena.

Begreppet ”värdeskapande kompletteringar” är problematiskt och

kan leda till kortsiktiga och felaktiga exploateringar som

tillsammans kan föröda just de värden som skapar Stockholms

attraktivitet för innevånare, företag och besökare. Begreppet

”värdeskapande” bör utvecklas med resonemang om kort och lång

sikt samt ett resonemang om ”värde för vem?” Sveriges

handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design, som de

statliga myndigheterna har att följa, formulerar det som: ”Kvalitet

och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska

överväganden”.

När viljeyttringen i översiktsplanen ska genomföras med hjälp av

exploatering, plan och lov kan det proaktiva arbetssättet som

beskrivs (s. 32 ff) bli ett verkningsfullt medel och en katalysator för

marknadens aktörer. Det ligger nära till hands att tänka på

satsningar för de offentliga rummen i eftersatta områden, men

principen bör ju kunna tillämpas även som stöd för befintliga

värdekärnor.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 44 (233)

Som en stor fastighetsägare inom Stockholms kommun är det lätt att

hålla med om att ”En kontinuerlig samverkan med stat, region,

myndigheter och organisationer är betydelsefull för att kunna

genomföra översiktsplanens intentioner”. SFV skulle vilja skärpa

formuleringen till ”är nödvändig”.

Allmänna intressen

Stockholms förmåga att ”locka välutbildad och kreativ arbetskraft”

(s. 47) är ovedersäglig. I detta sammanhang bör det också

understrykas att en stor del av denna förmåga beror på att

”Stockholm är en av världens vackraste storstäder” (s. 3). Stadens

förmåga att vidmakthålla och förkovra dessa värden är en nyckel till

fortsatt framgång.

Av de framtida stora infrastrukturprojekt som nämns (s. 48) är det

främst upprustningen av fjärrtågtrafiken förbi Riddarholmen, den så

kallade getingmidjan, som direkt berör SFVs uppdrag. Som

markägare till Södra Djurgården berörs SFV av Ostlänken, även om

inget blir synligt över mark. Under byggtiden berörs SFV också av

tunnelbaneutbyggnaderna och Slussenprojektet. Mer direkt kan vi

också komma att beröras av en spårväg från Centralen till

Djurgården och Ropsten.

Avsnittet ”Stadens karaktär och gestaltning” (s.72 ff) ger en bra

grund för förståelse av Stockholms kvaliteter som livsmiljö. Det är

utmärkt, som texten gör, att trycka på kunskapsunderlagens stora

betydelse för förståelsen av kulturmiljöns värden genom gedigen

platsanalys. En av SFVs främsta medel i sin förvaltning av

kulturmiljöerna är de vårdprogram som preciserar värde och mål för

förvaltningen. Staden skulle i detta sammanhang också kunna

nämna de vårdprogram som staden upprättar för sina mest

värdefulla kulturbyggnader. Detta avsnitt är också rätta platsen att

integrera stora delar av häftet ”Riksintressen enligt miljöbalken”

som nu presenteras som bilaga och därmed tyvärr fått karaktären av

ett underställt stöddokument.

Stycket om ”teknisk försörjning” (s. 88) berör i hög grad SFV. Det

är viktigt att underhållsaspekten lyfts fram. De stora projekten

avseende avfall, el och vatten planeras ofta med god

framförhållning och i samråd med alla berörda. Men de många

mindre projekten, inklusive det uppdämda underhållsbehovet för

många broar, vägar och platser behöver också planeras i nära

samarbete med de berörda.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 45 (233)

Lokala utvecklingsmöjligheter

Här kommenterar SFV bara de områden som direkt påverkar SFV

som markägare.

Östermalm (s. 110)

Översiktsplanen skriver ”Med ny bebyggelse kan även Djurgårdens

attraktioner stärkas”. SFV menar att formuleringen är olycklig och

kan leda fel. Snarare borde texten trycka på att det för södra

Djurgårdens del mest handlar om att vidmakthålla och underhålla

de existerande kvaliteterna.

Stadens nuvarande största nybyggnadsprojekt i Norra

Djurgårdsstaden gränsar till Nationalstadsparken vilket

ofrånkomligen leder till ökat slitage inför vilket en

handlingsberedskap måste finnas för att inte parkens värden ska

urholkas.

Längre norrut, i höjd med Bergianska trädgården och

Naturhistoriska riksmuseet finns en stor utvecklingspotential i att

bemästra den barriäreffekt som Norrtäljevägen innebär.

Norrmalm (s. 114)

Nedre Norrmalm och Citys kvaliteter är bra beskrivna här, och ännu

tydligare i bilagan ”Riksintressen enligt miljöbalken”. Det är ett

stort värde att regeringskansliet, tillsammans med Riksdagen, har

lokaler i centrum. Det är av pedagogiska skäl och för demokratin

viktigt att de offentliga huvudstadsfunktionerna är avläsbara i

stadens hjärta. Det är likaledes ett stort värde att de stora offentliga

kulturinstitutionerna finns här sida vid sida med kommers och

näringsliv. I beskrivningen av utvecklingsmöjligheterna för dessa

stadsdelar borde de visuella analyserna kompletteras med en

beskrivning av de värden som hänger samman med innehåll och

funktion.

I resonemanget om påbyggnader och höjning av hushöjderna ligger

en uppenbar konflikt mellan ”Stockholms särart” och dagens

exploateringsvilja. För den kommande utvecklingen av Norrmalm

och City är det, för alla intressenter, viktigt att

exploateringsreglerna är förutsägbara och följer en noga analyserad

långsiktig plan. Översiktsplanens formuleringar om stadens

proaktivitet inger därför hopp. Tegelbacken, Rödbotorget, södra

Drottninggatan, Gustav Adolfs torg och Brunkebergstorg är ett

knippe offentliga vattennära stadsrum vars upprustning skulle höja

stadspartiets attraktivitet till gagn för hela nedre Norrmalm.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 46 (233)

Bilaga: Riksintressen enligt miljöbalken

SFV har lätt att ställa sig bakom genomgången av ”hur staden avser

tillgodose riksintressen för kulturmiljövården.” Som sagts ovan

skulle mycket vara vunnet i tydlighet om delar av bilagan fördes in i

Översiktsplanen. Det skulle dessutom tydligt visa att kulturvärdena

måste behandlas mycket tidigt i processerna för att ge den

förutsägbarhet som översiktsplanen önskar för att undgå

förgävesprojektering och oönskade stopp i planeringen.

SFV delar uppfattningen att kulturvärdena inte är statiska, utan

dynamiska. Värdebildning är en ”förhandling” där invånarnas

värderingar vävs samman med ett de kunskapsunderlag som

specialister kan ge.

Bilaga: Konsekvensbeskrivning

Konsekvensbeskrivningen som utförts av en fristående konsult har

bilagts översiktsplanen. Avsnittet om Kulturmiljö (s. 45 ff)

sammanfattar i stort sett SFVs synpunkter som de formulerats ovan.

”Planen är tydligt inriktad på att tillföra nya byggnader i existerande

bebyggelse.” Det är mindre fokus på att kulturmiljön som en egen

källa till god livsmiljö och attraktionskraft för invånare, näringsliv

och besökare.

Beskrivningen av kulturmiljöns värden har sorterats in som

underrubrik till Allmänt intresse. Mycken tydlighet skulle vara

vunnen om Kulturmiljön hade en egen rubrik och fick strukturera

sitt innehåll därefter.

Konsekvensbeskrivningen säger: ”Generellt sett framhävs

kulturmiljöer relativt sällan i positiva ordalag.”

Konsekvensbeskrivningen omfattar bara översiktsplanen och inte

Riksintressebilagan. SFV menar att denna brist kan avhjälpas om

delar av bilagan kan arbetas in i Översiktsplanens helhet.

Luftfartsverket

Dokument nr 146

Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra

mot översiktsplanen för Stockholm. Detta yttrande gäller på

utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet

vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNSutrustning

förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet.

Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation,

navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance).

Analysen grundar sig på Svensk Standard 447 10 12 utgåva 1:1991

”Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 47 (233)

störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift”,

Standardiseringskommissionen i Sverige, samt på ICAO DOC 015.

VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser

för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd

av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall

därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20

meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning

misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd

flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta

ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst

och står för ”Minimum Sector Altitude”.

LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av

flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För

mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys.

Swedavia

Dokument nr 262

Bromma Stockholm Airport är utpekat av Trafikverket som

riksintresse för kommunikation enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Det är

funktionen flygplats som utgör riksintresse, vilket innebär att

flygplatsområdet ska skyddas liksom de omgivande

influensområdena för buller, hinderskydd och flygprocedurer.

Länsstyrelsen har tillsynsansvaret över den kommunala planeringen

och kan överpröva en plan om den innebär att en bebyggelse blir

olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till

behovet av skydd mot olyckshändelser.

Swedavia vill poängtera vikten av att hänsyn tas till

influensområdet för flygbuller och markbuller vid framtida

detaljplaner och byggnationer inom områden som påverkar

riksintresset.

Flygsäkerhet

Inom luftfarten är det av yttersta vikt att upprätthålla en god

marginal till hinder, från det att flygplanet lättar till det att det tar

mark – såväl i vackert väder dagtid som i uruselt väder under

mörker. Detta garanteras genom ett noggrant utarbetat regelverk

som i sin tur utmynnar i bestämda flygvägar/områden som piloten

med stor precision måste följa. En vanlig marginal till hinder är 300

meter, vilket är ganska lite i flygsammanhang, då denna höjd endast

tar ca 30 sekunder att sjunka för ett vanligt trafikflygplan.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 48 (233)

Flygplatsen har en skyldighet att säkerställa att byggnader och

andra föremål inte genomtränger våra hinderbegränsande ytor, som

enligt internationella regelverk fastslagits för att bidra till en hög

flygsäkerhet i anslutning till flygoperationer.

I vår analys bedömer vi förutom hinderbegränsningar och

konsekvenser för eventuell regularitetspåverkan, tillgänglighet,

VFR-flygvägar (visuell flygning) samt framtida utvecklingsplaner

etc.

Buller

Flygbuller

För flygbuller gäller att för områden som ligger inom eller tangerar

influensområdet för flygbuller (FBN 55 dB(A)) ska

bullerberäkningar med avseende på flygbuller genomföras och

redovisas för området i enlighet med 4 kap. 33 a § plan- och

bygglagen (2010:900). Det är viktigt att man i kommande

detaljplaner anger beräknade flygbullernivåer för såväl nuläge som

för framtida trafikutveckling. Man bör också ta hänsyn till den

kumulativa effekten av buller från samtliga transportslag (väg, tåg

och flyg). Byggnaderna ska utformas och isoleras för att ge en god

bullerisoleringsstandard så långt det är möjligt.

I översiktplanen har det även noterats att influensområdet för

flygbuller framöver kan komma att justeras, med anledning av nya

underlag kring flygtrafikens omgivningspåverkan samt teknisk

utveckling. När detta sker kommer riksintressets utbredning att

revideras, vilket är viktigt att ta i beaktande vid användning av över-

siktsplanen och framtagande av detaljplaner.

Markbuller

För markbuller gäller att för områden som ligger inom eller som

tangerar influens-området för markbuller (kvällstid kl. 45-55 dB

utomhus räknat som ekvivalent ljudnivå) ska markbullerberäkningar

utföras och redovisas i enlighet med 4 kap. 33 a § plan- och

bygglagen (2010:900). Influensområdet för markbuller grundar sig

på Boverkets riktvärden avseende externt industribuller kvällstid

utomhus vid fasad avseende bostadsplanering inom så kallad zon A.

Enligt Boverkets allmänna råd bör endast bebyggelse inom områden

som utsätts för ljudnivåer över riktvärdet accepteras om tillgång till

ljuddämpad sida finns. Det är såldes viktigt att beakta detta vid

framtida planer i områden som ligger inom influensområdet för

markbuller.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 49 (233)

Nuvarande markbullerkartor i riksintressepreciseringen är inaktuella

och kommer inom kort att bytas ut. När de nya markbullerkartorna

är framtagna är det viktigt att dessa beaktas vid användning av

översiktplanen och framtagande av detaljplaner.

Flyghinder

Översiktsplanen har i bilagan riksintressen översiktligt beskrivet

riksintresset Bromma flygplats avseende dess hinderbegränsande

ytor. Höga byggnader och enskilda objekt och detaljplaner ska

prövas och generellt gäller nedanstående.

Samhällsplanering Luftfart

Information kring samhällsplanering och luftfart finns på

Trafikverkets hemsida:

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-

utreda/samhallsplanering/Luftfart/

Flyghinderanalys

En flyghinderanalys skall beställas av uppföraren av planerat

byggnadsverk högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen

bebyggelse) i god tid innan planerat uppförande.

Vid en flyghinderanalys görs en djupare analys av planerade

byggnader och dess påverkan på hinderfrihetsytor, in- och

utflygningsprocedurer, kommunikations & navigationsutrustning

etc. Resultatet av lokaliseringsbedömningen och flyghinderanalysen

kommer att ge ett mer detaljerat bedömningsunderlag för berörda

sakägare (LFV, Försvarsmakten samt berörd flygplats).

Information kring flyghinderanalys finns på LFVs hemsida:

http://lfv.se/sv/Tjanster/Flyghinderanalys---en-unik-kompetens-hos-

LFV/

Flyghinderanmälan

Enligt Luftfartslagen SFS (2010:500 6 kap 23§) ska en

flyghinderanmälan skickas in före uppförandet av ett högt objekt.

Anmälan skall göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan

objektet når en höjd av 20 m (45 m inom sammanhållen

bebyggelse) och därmed kan utgöra fara för flygsäkerheten.

Blankett och ytterligare information finns på Försvarsmaktens

hemsida:

http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-

myndigheten/tillstand/flyghinderanmalan/

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 50 (233)

Hindermarkering av föremål

Föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller

vattenytan ska hindermarkeras enligt Transportstyrelsens

föreskrifter och allmänna råd,

TSFS 2010:155 (ändrad genom TSFS 2013:9). Det behövs inget

beslut från Transportstyrelsen för att uppföra föremålet.

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. Om

ni vill utföra hindermarkeringen på annat sätt, kan ni ansöka om

medgivande om undantag från föreskriften TSFS 2010:155 (ändrad

genom TSFS 2013:9) enligt 33§.

Svenska kraftnät

Dokument nr 104

Nuläge - utbyggnadsplaner

I Stockholms stad har Svenska kraftnät ett antal kraftledningar

tillhörande stamnätet samt flertalet stationer.

Svenska kraftnät har av regeringen fått i uppdrag att, tillsammans

med elnätsföretagen Vattenfall och dåvarande Fortum (numera

Ellevio), utreda en helt ny struktur för Stockholmsregionens elnät.

Utredningen går under namnet Stockholms Ström och har resulterat

i ett femtiotal projekt som när de genomförs leder till ett elnät som

säkrar elförsörjningen i regionen för en lång tid framöver.

För Stockolms stad innebär den nya nätstrukturen att vissa

befintliga 220 kV-ledningar kan rivas. För andra delar av nätet höjs

spänningsnivån från 220 kV till 400 kV. En kabeltunnel för 400 kV,

City Link etapp 2, planeras också.

Behoven av effektuttag har ökat snabbare än vad som förutsågs när

den nya nätstrukturen för Stockholmsområdet togs fram.

Befolkningsökning, ansökan om nya punktlaster, utbyggd

infrastruktur och minskad produktion i området är de främsta

orsakerna till det ökade behovet. Svenska kraftnät tvingas därför

planera ytterligare förstärkningar i form av en ny nord-sydlig 400

kV-förbindelse, benämnd Storstockholm Väst, genom västra delen

av regionen. Den är tänkt att ersätta dagens 220 kV-förbindelser på

sträckan Hamra - Överby - Beckomberga - Bredäng -Kolbotten

samt mellan Odensala och Överby. Storstockholm Väst innebär

också behov av såväl stationssåtgärder som nya stationer.

Svenska kraftnäts magnetfältspolicy

Vid all nyprojelctering av 220 kV- och 400 lcV-

växelströmsledningar i det svenska stamnätet tillämpar Svenska

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 51 (233)

kraftnät en magnetfältspolicy som innebär att vi utgår från 0,4

mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där

människor vistas varaktigt.

I samband med att tillstånd omprövas för våra växelströmsledningar

vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder att

köpa fastigheter som står så nära ledningen att magnetfältet

överstiger 4,0 mikrotesla.

Mer information om Svenska kraftnät och magnetfält finns på vår

hemsida, www.svk.se.

De senaste 30 årens forskning har inte kunnat säkerställa några

hälsorisker relaterat till magnetfält. Mer information finns på

Strålsäkerhetsmyndigheten webbplats, www.ssm.se. Där finns

bland annat broschyren Magnetfält och hälsorisker tillgänglig om

magnetfält och hälsorisker.

Planering invid stamnätsanläggningar

Svenska kraftnäts ledningar i Stockholms stad är belagda med

ledningsrätt och är av betydelse för rikets elförsörjning.

Ledningsrätten innebär att åtgärder och eller verksamheter som på

något sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet, inte får vidtas

på fastighet som belastas av ledningsrätten.

Svenska kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av

transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter

vid eventuella förändringar i stamnätet.

Svenska kraftnät önskar att Stockholms stad tar motsvarande

hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintlig

stamnätsledning som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya

ledningar. För att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfälts-

policy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt

placeras minst 130 meter från en 400 kV-ledning. Detta avstånd är

baserat på maximerat årsmedel-strömvärde och är att anse som en

rekommendation till beslutande myndighet. Svenska kraftnät vill

förtydliga att de avstånd vi angett på 130 meter gäller då det är en

ledning. För avstånd utifrån en eller flera parallellgående ledningars

faktiska årsmedelströmvärde krävs en magnetfältsberäkning.

Svenska kraftnät utför på begäran beräkningar för sina egna

ledningar utifrån magnetfältspolicyn, det vill säga 0,4 mikrotesla.

Om det finns parallellgående ledningar med olika ledningsägare

behöver en så kallad samberäkning beställas från tredjepart.

Ur ett elsäkerhetsperspektiv regleras avståndet mellan

kraftledningar och olika verksamheter i Elsäkerhetsverkets

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 52 (233)

föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 med ändring ELSÄK-FS 2010:1.

Detta innebär att önskad verksamhet i Svenska kraftnäts

anläggningars närhet ska samrådas ned oss så att åtgärder som utgör

fara för liv, hälsa eller egendom inte genomförs. Exempel på detta

är upplag, anläggande av parkeringsplatser, montering av belysning,

markförändringar med mera.

Invid en kraftledning sker en elektrostatisk uppladdning av föremål

och personer som uppehåller sig i luftledningens närhet. Därför

rekommenderar Svenska kraftnät att alla metalliska byggnadsdelar

som är exponerade för kraftledningens elektromagnetiska fält ska

skyddsjordas inom ett område av 20 meter från kraftledningens

närmaste spänningssatta del.

Observera att samråd ska hållas med Svenska kraftnät när åtgärder

planeras inom 250 meter från stamnätsledningar och stationer. Mer

information om hur samråd med Svenska kraftnät går till finns på

vår webbplats www.svk.se/aktorsportalen/samhallsplanering.

Ärendespecifik information

Svenska kraftnät önskar att kraftledningarna tillhörande stamnätet

synliggörs i kartunderlaget tillhörande översiktsplanen, inte minst i

kartan avseende tekniska försörjningssystem (s.91). Svenska

kraftnäts anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen

(www.geodata.se) som WMS eller som en shapefil. Informationen

innehåller den geografiska positionen för Svenska kraftnäts

ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den

geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt

(luftledning, kabel etc.) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid

produktion av kartor där Svenska kraftnäts geografiska

anläggningsinformation används ska följande copyrighttext framgå:

"© Affärsverket Svenska kraftnät".

Det är positivt att Stockholms Ström omnämns i översiktsplanen.

Svenska kraftnät vill dock förtydliga att syftet med Stockholms

Ström är att säkerställa framtida krav på överföringsförmåga,

tillgänglighet, driftsäkerhet och god miljö. Att delar av elnätet

mark- eller tunnelförläggs i Stockholm stad är korrekt och att mark

frigörs som en konsekvens av det, men frigörandet av mark är inte

det huvudsakliga syftet med projektet.

Efter det inledande arbetet med Stockholms Ström framgick att de

ursprungliga åtgärderna inte var tillräckliga för att möta det

framtida elbehovet i regionen. Därför planeras ytterligare

förstärkningar. Dessa ingår i projektet Storstockholm Väst som

beskrivs ovan under avsnitt 1. Likaväl som Stockholms Ström

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 53 (233)

omnämns i översiktsplanen så bör även Storstockholm Väst göra

det.

I avsnittet En klimatsmart och tålig stad fastslår översiktplanen ett

antal stadsbyggnadsmål, bland annat att en säker tillgång till energi

är nödvändig för stadens funktion och är avgörande för livskvalitet

och hälsa samt att stadens tekniska försörjningssystem måste vara

robusta för att klara allehanda utmaningar och störningar. Svenska

kraftnät vill framhålla att Stockholms Ström och Storstockholm

Väst i allra högsta grad är avgörande för att dessa mål ska kunna

uppnås avseende eltransmissionen i Stockholms stad. Därför bör

beskrivningen av Stockholms Ström förtydligas och Storstockholm

Väst inkluderas i översiktplanen.

För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida

planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 och

Nätutvecklingsplan 2016 - 2025. Dessa dokument finns publicerade

via vår webbplats www.svk.se.

Sjöfartsverket

Dokument nr 71

Sjöfartsverket gör bedömningen att förslaget inte kommer att

påverka sjöfarten negativt och har därmed inget att erinra, men har

nedan redovisad information och allmänna synpunkter.

Riksintresseklassade farlederna

Sjöfartsverket konstaterar att kommunen har tagit hänsyn till de

riskintresseklassade farlederna som går igenom Stockholm; 541,

915, 911. Sjöfartsveket noterade dock att den riksintresseklassade

farleden 912 till Hässelby värmeverk samt den allmänna farleden

913 till Bällstaviken inte tagits med.

Resor och transporter på vattnet

Av samrådshandlingarna framkommer det att kommunen har tagit

med både gods- samt passagerartrafik; resor och transporter på

vattnet, effektiv gods- och leveranstrafik, vilket Sjöfartsverket ser

positivt på.

Logistik och infrastrukturplanering

Vidare stödjer Sjöfartsverket kommunens resonemang om att

fungerande logistik för alla trafikslag ska säkras i strategiska lägen

genom tillräckliga ytor, tillfartsvägar, farleder, uppställningsplatser

samt om- och samlastingscentraler samt att framtida behov av

hamn- och kajlägen för kollektivtrafik och varuleveranser ska

beaktas vid planering i vattennära lägen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 54 (233)

Polismyndigheten, region Stockholm

Dokument nr 209

Polisregion Stockholm anser att översiktsplanen är bra och har inget

att tillföra ärendet.

Regionala myndigheter och förbund

Stockholms läns landsting, tillväxt- och regionplanenämnden

Dokument nr 380

Tillväxt- och regionplanenämnden beslutade den 2 februari att avge

yttrande i enlighet med bilagt förslag till yttrande.

Bilagt förslag till yttrande:

Inledning

Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis positivt till

Stockholms stads förslag till ny översiktsplan och menar att det i

stort överensstämmer med det förslag till ny regional

utvecklingsplan som landstinget genom tillväxt- och

regionplaneförvaltningen håller på att ta fram. Samrådsförslaget

adresserar både aktuella och breda frågor och strävar efter att

hantera de komplexa utmaningar som Stockholms stad står inför i

ett 2040-perspektiv. I synnerhet menar landstinget att det är positivt

att förslaget till översiktsplan har ett tydligt fokus på att förtäta i

kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i

RUFS 2050.

Synpunkter

Samrådsförslagets omfattning och struktur

Utgångspunkter

Landstinget är enigt med staden om de utmaningar och möjligheter

som beskrivs i inledningen och delar stadens bild av att den stora

utbyggnadsfas som regionen och staden är inne i just nu innebär en

potential för att stärka staden, både stadsmiljömässigt och socialt.

Om det inte görs på rätt sätt kan det däremot bidra till negativa

konsekvenser under lång tid – något som staden bör belysa

tydligare.

Stadsbyggnadsmål, utbyggnadsstrategi och genomförande

Stadens stadsbyggnadsmål och utbyggnadsstrategin ska bidra till att

stadens vision – ett Stockholm för alla – uppnås. Landstinget menar

att målen är ambitiösa och väl överensstämmer med de regionala

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 55 (233)

mål som finns i den kommande regionala utvecklingsplanen RUFS

2050. Landstinget stöder att frågor som social sammanhållning,

klimatanpassning och resiliens hanteras på ett likvärdigt sätt som

näringslivsutveckling och tillgänglighet, och inte minst att fokus

ligger på att utveckla en tät och attraktiv stadsstruktur med tydlig

koppling till kollektivtrafik, gång och cykel. Det är också mycket

positivt att frågor om aktiv markpolitik, dialog och samverkan lyfts

kopplat till genomförandet. Det finns dock en otydlighet i

målstrukturen som kan komma att försvåra genomförande och

uppföljning av översiktsplanen.

Landstinget är mycket positivt till att de regionala stadskärnor som

finns inom Stockholms stad har fått status som fokusområden och

menar att det är positivt att det tydligt framgår var satsningar ska

riktas framåt, vilket kopplar både till genomförda förhandlingar och

till den regionala utvecklingsplaneringen.

Allmänna intressen

Landstinget menar att de allmänna intressena på ett bra sätt

tydliggör kommunens viktiga frågor. Landstinget lämnar inte

synpunkter på varje del utan återkommer nedan till några frågor av

regional vikt.

Lokala utvecklingsmöjligheter

Detta kapitel har stora kvaliteter, inte minst genom en tydlig grafik.

Beskrivningen av de olika stadsdelarna kopplar också direkt till

utbyggnadsstrategin och genomförandet. Förutsättningarna för en

starkare social sammanhållning mellan och inom stadsdelarna bör

dock tydligare beskrivas, liksom de viktiga

kollektivtrafiksambanden och hur de kopplar till stadens

utbyggnadspotential.

Regionala aspekter och koppling till den regionala

utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS

Det regionala perspektivet är väl beskrivet i översiktsplanens

inledande utgångspunkter. Storstadsregionens betydelse kopplas till

bland annat ekonomi, tillväxt och tillgänglighet. Dock är det inte

helt konsekvent i planen när det är Stockholms stad eller

Stockholmsregionen som åsyftas. Stockholms stad har också flera

roller och behöver agera på ett medvetet och ansvarsfullt sätt utifrån

dessa. Stockholms stad är huvudstad, besöksmål, viktig arbetsplats

och ekonomiskt nav för såväl Stockholmsregionen som för hela

landet och staden är samtidigt ömsesidigt beroende av sin

omgivning för arbetskrafts-, kompetens-, varu- och

energiförsörjning såväl som för tillgänglighet både inom och utom

regionen. Detta behöver belysas tydligare i planen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 56 (233)

Stockholm växer, men inte enbart kommunen Stockholm, utan hela

Stockholmsregionen. Inte minst sker en sammanväxning av

bebyggelseområden över kommungränserna. Detta innebär att de

gemensamma utmaningarna för hela regionen är stora och att god

samverkan mellan flera kommuner är avgörande. Stockholms stad

bör därför också utveckla ett mer mellankommunalt, men också

regionalt, förhållningssätt i frågor kring tillväxt, tillgänglighet,

hållbarhet och social sammanhållning och inte enbart i förhållande

till egna stadsdelar. Landstinget föreslår att Stockholms stad

tydligare kopplar översiktsplanen till den regionala

utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, och både i text och i

karta förhåller sig till angränsande kommuner såväl som till hela

den omgivande regionen, liksom även stärker det storregionala

perspektivet.

Bostadsbyggande

Landstinget delar stadens bild av den stora vikten av att få fram bra

bostäder till regionens invånare, såväl de tillfälliga som bofasta. Det

är positivt att Stockholms stad har ett så tydligt mål om

bostadsbyggande till 2030, då det driver på arbetet med att skapa

planeringsförutsättningar för bostadsbyggande. Samtidigt kan ett

fokus på en viss mängd bostäder ge för ensidiga signaler och leda

till att antal bostäder går före en hållbar stadsutveckling, vilket på

lång sikt kan bli kontraproduktivt. Det vore därför välkommet att

tydligare koppla det politiska målet till den demografiska,

ekonomiska och sociala kontexten.

Landstinget saknar också en direkt genomförandeaspekt på

bostadsmålet och anser att det tydligare bör framgå hur stadens

åtaganden i relation till Stockholmsförhandlingen ska uppfyllas.

Stadsgestaltning och god stadsmiljö är enligt landstinget viktigt att

lyfta i planen kopplat till bostadsbyggande och genomförandet. För

att möjliggöra en god och effektiv kollektivtrafikförsörjning av

tillkommande bostäder bör dessa i första hand lokaliseras nära det

befintliga, och planerade, stomnätet, och i andra hand nära övrig

kollektivtrafik. Detta skulle kunna förtydligas.

Näringslivsperspektivet

Landstinget delar stadens syn på att näringslivets behov ska beaktas

i all planering och att goda förutsättningar ska skapas för

näringslivet utan att peka ut olika branscher. Landstinget har i

analyser kunnat konstatera att en stor klustring av de specialiserade

tjänsteföretagen finns i innerstaden, Kista, Solna och Sundbyberg.

Det finns därför behov av att stödja liknande företagsutveckling

samt god kollektivtrafiktillgänglighet på södra sidan av innerstaden.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 57 (233)

Vad gäller varuförsörjning är Årsta kombiterminal en av få platser i

Stockholmsområdet där omlastning av gods mellan järnväg och

lastbil kan ske, varför den är mycket viktig inte bara för

innerstadens varuförsörjning, utan också för regionen. Området

Ulvsunda/Ulvsunda industriområde/Mariehäll är lämpligt för

etablering av kajplatser kopplat till gods- och varutransporter på

vatten. Landstinget menar att det finns starka skäl att behålla

terminalområden för att klara stadens och regionens godsförsörjning

– trots att dessa områden ofta är attraktiva för annan

markanvändning. Grundläggande för effektiva terminalområden är

att även tillfartsvägar, järnvägar och sjövägar säkerställs.

Sociala aspekter

Landstinget delar stadens bild av att tudelningen inom både

kommunen och regionen är en utmaning som behöver adresseras

och framför allt hanteras, om inte de framtida konsekvenserna ska

bli mycket kostsamma. I näringslivsdelen saknas sociala perspektiv

på utbildningsfrågor (såsom könsuppdelad utbildning), matchning,

livslångt lärande, inkludering och validering, alla frågor av största

vikt för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Planen

skulle också ytterligare kunna problematisera att övergången till

högre utbildning ser väldigt olika ut i olika delar av Stockholm stad.

Transportsystemet

Det är positivt att frågan om kollektivtrafik som en stomme i

transportsystemet lyfts. När Stockholm växer ska fler människor

kunna resa mellan arbete, bostad och fritidsaktiviteter samtidigt som

en större andel av befolkningen behöver kunna erbjudas en attraktiv

kollektivtrafik. Landstinget, som huvudman för kollektivtrafiken,

menar att kopplingen mellan utbyggnad av bebyggelse och

utveckling av kollektivtrafik tydligare bör framgå. Detta måste

samordnas i samverkan mellan kommunen och landstinget.

Dagens kollektivtrafiknät måste kunna kompletteras, men också

effektiviseras, genom att attraktiva bytespunkter utvecklas och att

stödfunktioner som depåer och uppställningsplatser ordnas. Det är

därför viktigt att även markanvändningsaspekten på den framtida

kollektivtrafiken belyses. Kollektivtrafiken behöver också ha

framkomlighet i gatunätet, vilket är viktigt när staden förtätas och

konkurrensen om utrymme ökar. Inte minst när det gäller framtida

stadsgator och stadsboulevarder bör utveckling ske på ett sätt som

stöder tillgänglighet till, och framkomlighet för, kollektivtrafik så

att smidiga noder eller bytespunkter förbinds med länkar med

konkurrenskraftig medelhastighet.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 58 (233)

Landstinget anser att staden bör vidga perspektivet på lokal

tillgänglighet till att också se till regional tillgänglighet, både för

stadens och för regionens invånare. Utöver kollektivtrafiken är det

viktigt att ytmässigt prioritera gång och cykel för en klimatsmart

och tålig stad, något som tydligare bör genomsyra de kartor och

redovisningar som finns i översiktsplanen. Landstinget skulle

välkomna en tydligare satsning på trygghetsskapande åtgärder

kopplat till kollektivtrafiken, vilket är viktigt för att både få fler att

åka kollektivtrafik, och för att skapa en attraktiv stadsmiljö.

Kartan över kommunikationsstråk ger en bra överblick över de

olika utbyggnadsprojekt som både genomförs och diskuteras i

nuläget. Vad gäller Danvikslösen har landstinget sedan tidigare

fattat beslut om att bevara Saltsjöbanans spårläge i berget, och

investerat i en upprustning av befintligt system, varför ett byte med

väg 222 inte är aktuellt. Däremot finns det, enligt landstinget, andra

möjligheter att färdigställa Hammarby sjöstad och omgestalta

Värmdöleden. En helhetslösning för kollektivtrafiken i ostsektorn

bör arbetas fram i samverkan mellan landstinget, Stockholms stad,

Nacka kommun och Värmdö kommun.

Landstinget anser också att kartan med stadsutvecklingsmöjligheter

behöver kompletteras med kommunikationsnoder, regionala

cykelstråk och markreservat för att stärka

genomförandedimensionen av stadens strategiska planering.

Utöver ovanstående synpunkter kommer landstinget också att delge

Stockholm stad ett flertal andra mer detaljerade synpunkter, kopplat

till framför allt kollektivtrafiken, i form av behov av

kompletteringar och uppdateringar både i kartan och i

beskrivningarna av lokala utvecklingsmöjligheter.

Storstockholms Brandförsvar

Dokument nr 269

Storstockholms brandförsvar (SSBF) har av stadsbyggnadskontoret

(SBK) fått möjlighet till yttrande avseende rubricerat ärende. Detta

yttrande behandlar hantering av olycksrisker samt möjlighet till

räddningsinsatser. Olycksrisker samt möjlighet till räddningsinsats

ska beaktas i planprocessen för att tillgodose krav på hänsyn till

människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, enligt plan-

och bygglagen (SFS 2010:900). Olycksrisker är dessutom att

betrakta som en olägenhet enligt miljöbalken (SFS 1998:808) och

ska beaktas i behovsbedömningar för planer och program samt

eventuella miljökonsekvens beskrivningar (MKB).

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 59 (233)

Riskhantering i fysisk planering

Förtätningen av Stockholms stad resulterar i att bebyggelsen kryper

allt närmre farligt gods-leder, Seveso-verksamheter och andra

riskkällor. Riskhantering i fysisk planering kommer att spela en

viktig roll i eftersträvan av stadens och regeringens bostadspolitiska

mål.

SSBF anser att Stockholms översiktsplan bör utgöra ett strategiskt

viktigt underlag för fysisk planering inom kommunen, där

riskhantering är en central del. Översiktsplanen bör i detta

tydliggöra vilka underlag som ska tas fram i vilket skede. För en

effektiv och konsekvent hantering av risker behöver arbetet med

detta starta i ett tidigt skede. Målet bör vara att riskhanteringen

börjar i översiktsplanen och sedan fortsätter i program och

detaljplaner med en stegvis ökande detaljgrad. I samrådsförslaget

anges att risk- och säkerhetsfrågor ska identifieras och analyseras i

ett tidigt skede av planeringen, vilket SSBF ser positivt på.

Enligt samrådsförslaget ska åtgärder vidtas i närheten av riskkällor

så att konsekvenserna av en eventuell olycka blir acceptabla. SSBF

anser dock att det saknas en tydlig vägledning och ett

ställningstagande från stadens sida avseende hur risker ska

bedömas/analyseras och vad som bedöms vara acceptabelt. I syfte

att driva detta arbete framåt önskar SSBF att Stockholms stad

(genom SBK) tar fram en vägledning, som ett komplement till

översiktsplanen, för hur riskhantering ska ske inom fysisk

planering.

Denna vägledning bör redogöra för vilka underlag som ska tas fram,

i vilket skede de ska tas fram och vad de ska innehålla utifrån satta

parametrar. Parametrarna bör baseras på var bebyggelsen är tänkt

att ske, vilken typ av bebyggelse det rör sig om, lokala förhållanden

etc. Utöver det vill SSBF betona vikten av att riskhanteringsarbetet

även behandlar konsekvenser på egendom och miljö, ej endast liv

och hälsa.

Syftet med denna vägledning är att underlätta och effektivisera

riskhanteringsarbetet inom plan - och byggprocessen. Detta genom

att presentera tydligare krav på vad som förväntas av byggaktörer

inom staden och att producera jämförbara underlag för

riskbedömningar. Som en följdeffekt av detta kommer

riskhanteringsarbetet i ökande grad göras konsekvent och

rättssäkert.

SSBF bedömer tydliga mål i en översiktsplan som positivt men vill

invända mot användandet av de generella detaljplaner som nämns

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 60 (233)

på sidan 32 i samrådsförslaget. Implementering av generella

detaljplaner nämns i förbifarten i konsekvensbeskrivningen vilket

SSBF anser vara otillräckligt. Det behöver redogöras tydligare vad

detta förslag innebär och vad det får för följdverkningar för

riskhanteringsarbetet i planprocessen.

Överdäckningar

En ökande trend inom fysisk planering i staden och länet är

överdäckningar av transportleder/infrastruktur i syfte att möjliggöra

bebyggelse ovanpå dessa. Exempel på detta är Hagastaden, Södra

Skanstull och Stockholms centralstation. SSBF önskar att

Stockholms stad tar ställning till hur överdäckningar ska projekteras

utifrån riskhänsyn för att arbetet ska vara konsekvent och

rättssäkert. Det är av vikt att riskanalyser tas fram i ett tidigt skede

för att kunna nyttjas som ingångsvärden till projekteringen av

överdäckning och ovanliggande bebyggelse. SSBF vill betona att

överdäckningar i vissa fall kan vara positiva ur riskhänsyn då de

kan innesluta en riskkälla.

Lokaliseringsprincipen

Miljöbalk (SFS 1998:808) 2 kap 6 § stipulerar att ”För en

verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller

vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till

att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet

för människors hälsa och miljön”. Denna paragraf, benämnd

lokaliseringsprincipen, utgör en hörnsten i riskhantering i fysisk

planering.

Lokaliseringsprincipen gäller all bebyggelse och i denna bedömning

behöver ett antal faktorer beaktas. Lokaliseringsprincipen är särskilt

viktig vid planering av skyddsvärd verksamhet, såsom sjukhus,

skolor etc. SSBF anser att skyddsvärd verksamhet ej bör lokaliseras

i riskutsatta områden såsom i närheten av farligt gods-leder,

industriområden etc. Brandförsvarets förmåga och insatstid bör tas i

beaktning vid planering och projektering av skyddsvärd

verksamhet.

Lokaliseringsprincipen bör också tillämpas vid placering av farlig

verksamhet, bensinstationer, oljehamnar, rangeringsbangårdar,

SEVESO-verksamheter etc. Dessa verksamheter genererar i regel

förhöjda risknivåer i närområdet. Följaktligen bör de inte placeras

alltför nära stadens huvudtransportleder, såsom motorvägar,

järnvägar etc. då åverkan på dessa kan ge allvarliga konsekvenser

för samhället i stort och bidra till en ökad sårbarhet.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 61 (233)

Inom Stockholms stad finns ett antal Seveso-klassade verksamheter.

Detta gäller verksamheter som hanterar farliga kemikalier i en

sådan mängd att de omfattas av Seveso-lagstiftningen. Detta

betyder att det finns risk för allvarliga kemikalieolyckor vid

verksamheten och det är därför viktigt att verksamheten beaktas vid

fysisk planering. I avsnittet Riskkällor i stadsmiljön i

samrådsförslaget önskar SSBF se ett avsnitt som betonar att särskild

hänsyn behöver tas vid fysisk planering i närhet till Seveso-

verksamheter. Dessa verksamheter kan med fördel märkas ut i

kartan på sidan 61 i samrådsförslaget. SSBF vill också påtala att det

i Regeringens proposition gällande genomförande av Seveso III-

direktivet anges att det är nödvändigt att på lång sikt se till at t

upprätthålla tillräckliga säkerhetsavstånd mellan Seveso-

verksamheter och byggnader för allmänheten.

Farligt gods

Vägvalsstyrning och lokala restriktioner för farligt gods är kraftfulla

verktyg inom fysisk planering. Dessa verktyg, liksom

lokaliseringsprincipen, syftar till att allokera riskerna dit de utgör

minsta olägenhet för människors hälsa och miljön. Till skillnad från

bilväg så utgör all järnväg farligt gods-leder, förutsatt att de kan

trafikeras av godståg och ej omfattas av restriktioner. Det är av vikt

att utreda huruvida tåg med farligt gods passerar genom centrala

Stockholm och följaktligen utgör en risk för kringliggande

bebyggelse. Om så är fallet anser SSBF att det är värt att se över om

de farligt gods-restriktioner som gäller för vägbunden farligt gods-

trafik inom centrala Stockholm kan utvidgas till att inbegripa även

spårbunden trafik som en riskreducerande åtgärd.

SSBF ser positivt på att Stockholms stad lyfter riskerna förknippade

med farligt gods i översiktsplanen. Det är av vikt att denna risk

beaktas i ett tidigt skede i planprocessen och att ett helhetsgrepp på

en hög nivå tas med hjälp av översiktsplanen, vägvalsstyrning och

tunnelkategoriseringar. SSBF vill dock uppmärksamma Stockholms

stad på att restriktioner och tunnelkategoriseringar kan generera

förhöjda risknivåer utmed de vägar som trafiken omleds via. Det

bör noga studeras vad konsekvensen av olika styrmedel genererar

för påverkan på det övriga samhället. För mer utförlig förklaring till

dessa synpunkter hän visas till SSBF:s remissvar avseende förslaget

till framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 (SSBF:s

diarienummer: 305 - 2199/11), bifogas detta yttrande.

Suicidrisk

Psykisk ohälsa och självmord är ett utbrett samhällsproblem. SSBF

vill se att suicidrisken uppmärksammas i större omfattning av SBK i

planprocessen. Denna risk är av vikt att beakta vid så kallade ”Hot

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 62 (233)

spots”, till exempel spårnära bebyggelse, större projekt, broar, höga

byggnader etc. SSBF anser det nödvändigt att detta lyfts i

Stockholms översiktsplan för att det ska få genomslag i senare delar

av planprocessen och överföras in i byggprocessen.

Alternativ utrymning

Dimensionering av byggnader med alternativ utrymning vi a

räddningstjänstens stegutrustning regleras i BBR 5:13 och stipulerar

att detta är en godtagbar lösning förutsatt att räddningstjänsten har

tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Tillräckligt snabb insatstid

anges till högst 10 minuter (20 minuter för mindre flerbostadshus).

Att dimensionera byggnader för utrymning med hjälp av

räddningstjänstens hjälp är den vanligaste metoden för alternativ

utrymning från byggnader upp till och med åtta våningar (23 meter)

och förekommer i majoriteten av Stockholms stads flerbostadshus.

Framkomlighets- och trängselproblematiken påverkar SSBF:s

insatstider negativt. Att dessa tider underskrider tio minuter är dock

en förutsättning och självklarhet vid projektering av byggnader.

SSBF vill belysa vikten av att detta beaktas vid omvandling av

vägar och trafikleder på det sätt som beskrivs i samrådsförslaget. En

annan bidragande faktor till detta problem är att brandförsvarets

möjlighet att agera alternativ utrymningsväg inskränks när

bebyggelsen kryper allt närmre spårvägar i takt med att förtätningen

fortskrider. Denna problematik bör lyftas i Stockholms

översiktsplan i syfte att göra handläggare och byggherrar medvetna

om den, men också i syfte att främja en lösning på problemet. SSBF

vill poängtera att de bussfiler som finns och planeras har en positiv

effekt på brandförsvarets framkomlighet och insatstid. För

ytterligare information om vad framkomlighetsproblematiken

innebär för brandförsvarets utryckningsverksamhet bifogas SSBF:s

remissvar avseende förslaget till fram komlighetsstrategi för

Stockholm 2030 (SSBF:s diarienummer: 305-2199/11).

Kombiterminaler och rangerbangårdar

I samrådsförslaget anges att Årsta kombiterminal ska behålla sin

nuvarande lokalisering och funktion. SSBF önskar att staden i

översiktsplanen tar ställning till hur verksamhetens inneboende

risker, orsakade av de kemikalier som hanteras där, ska beaktas i

plan- och byggprocessen. Detsamma gäller övriga existerande och

tillkommande kombiterminaler, rangerbangårdar och liknande

verksamheter inom Stockholms stad.

Avslutningsvis

Sammanfattningsvis avseende riskhantering i fysisk planering vill

SSBF se samverkan och samordning i större utsträckning mellan

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 63 (233)

stadens aktörer. Riskhantering behöver börja i ett tidigt skede och

fortlöpande bearbetas genom plan- och byggprocessen. SSBF vill

också belysa behovet av att riskreducerande åtgärder skrivs in som

planbestämmelser i detaljplaner i syfte att göra dem juridiskt

bindande och hållbara över tid. Övriga risker såsom

översvämningar, ras och skred med flera är också av vikt att utreda

och hantera i plan- och byggprocessen men ligger ofta utanför

räddningstjänstens kompetensområde.

Olycksrisker

SSBF arbetar aktivt med att minska antalet olyckshändelser genom

ett kontinuerligt förebyggande och skadeavhjälpande ar bete. Ett

antal av dessa olycksrisker bedömer SSBF som särskilt viktiga att

lyfta i översiktsplanen för Stockholms stad.

Personpåkörningar

Årligen omkommer och skadas ett flertal människor när de blir

påkörda av spårbunden trafik. Detta leder till lidande för den

drabbade, hos de anhöriga, för tågföraren och för eventuella vittnen

. Olycka på spår, såsom personpåkörning, är den mest frekvent

förekommande händelsen som föranleder räddningsinsats på järn

väg. Under 2014 hade SSBF enbart i tunnelbanan 13 händelser med

person under tåg samt nio andra händelser där personer befunnit sig

på spåret, händelser som resulterat i stängning av trafik och

strömtillförsel. Detta motsvarar cirka två händelser i månaden under

2014. Med de nya tåg - och tunnelbanesträckningarna kommer

mängden resenärer att öka och med största sannolikhet även

olyckstillbuden och antalet inträffade händelser.

SSBF anser att plattformsdörrar en nödvändighet på alla

tunnelbane-/pendeltågs-/tågstationer. Kostnaden för samhället i

samband med personpåkörningar bestående av bland annat

sjukvård, stöd till drabbade, trafikstopp och förseningar är ett starkt

incitament till implementering av denna skyddsåtgärd.

Plattformsdörrar för också med sig andra fördelar såsom

möjligheten att utnyttja perrongens kapacitet i större utsträckning.

SSBF vill uppmärksamma den utredning som påvisar att det finns

lösningar på plattformsavskiljande partier som fungerar oberoende

av tågens längd och tågdörrarnas placering, vilket tidigare varit ett

argument mot plattformsavskiljande partier. Då denna skyddsåtgärd

mött motstånd i diverse projekt ställer detta krav på starkare

styrmedel såsom en implementering i Stockholms översiktsplan.

SSBF rekommenderar att ett helhetsgrepp tas avseende denna

skyddsåtgärd istället för att den hanteras i enskilda projekt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 64 (233)

Vattentäkter

Sårbarheter inom dricksvattenförsörjningen påpekas i både

samrådsförslaget och konsekvensbeskrivningen. SSBF vill dock

uppmärksamma behovet av skydd mot olyckor som kan påverka

vattentäkter, vilket inte påtalas i samrådsförslaget. Detta är särskilt

viktigt för vattentäkter i nära anslutning till vägar och då framför

allt farligt gods-leder. Ämnena som transporteras på dessa leder kan

generera mycket allvarliga konsekvenser om de läcker ut i en

vattentäkt. Som tidigare nämnt anser SSBF att miljökonsekvenser

till följd av olyckor bör behandlas mer ingående i Stockholms stads

översiktsplan.

Övrigt

De punkter som framförs i detta yttrande vill SSBF se införda i

samrådsförslaget och analyserade i den tillhörande

konsekvensbeskrivningen. SSBF uppmuntrar till en fortsatt dialog

och bidrar gärna med erfarenheter från förebyggande och

skadeavhjälpande arbete utifrån ett räddningstjänstperspektiv.

Grannkommuner

Botkyrka kommun

Dokument nr 332

Kommunstyrelsen i Botkyrka kommun beslutade den 9 januari 2017

att överlämna kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som

kommunens yttrande.

Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse:

Svårt att följa kopplingarna mellan stadens utveckling och

regionens

Stockholms stads utveckling är både beroende av och ger

konsekvenser för utvecklingen i de delar av huvudstaden som ligger

utanför stadens egna geografiska gränser. Det är svårt att av

samrådsmaterialet förstå och överblicka vilka antaganden som

gjorts kring detta ömsesidiga beroende. En tydligare behandling av

detta gör det enklare för Botkyrka att förhålla sig till

bostadsförsörjning, näringslivsutveckling, social sammanhållning

och andra frågor som rör samspelet i regionen och behoven av

mellankommunal samordning.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 65 (233)

Flerkärnig regionstruktur och fokusområden är bra – men

bättre sam-band behövs över kommungränser

Botkyrka är en del av huvudstadsregionen, längst ut i

tunnelbanestaden och halvlångt ut i pendeltågsstrukturen. Men

också en plats mellan tre framväxande regionala stadskärnor. Det

gör Botkyrka till delar av nya omland i en ny regionstruktur.

Botkyrka kommun förespråkar en sådan flerkärnig

regionutveckling, det vill säga de utgångspunkter som

regionplaneringen bygger på.

Samrådsförslaget redovisar tre fokusområden i ytterstaden för

stadsutveckling. Det är bra. Den regionala stadskärnan Kungens

kurva – Skärholmen fyller en viktig funktion för framför allt

Botkyrkas tunnelbanestadsdelar Fittja, Alby, Hallunda och

Norsborg. Och omvänt har snart 50 000 Botkyrkabor här i den

regionala stadskärnans nära omland betydelse för Skärholmens

utvecklingskraft. Översiktsplanen behöver bättre redovisa hur sam-

banden kan stärkas och samspelet förbättras över stadens gränser.

Botkyrka vill utveckla samarbetet med Stockholm

Stockholms stad spelar en avgörande roll för hela regionens

utveckling. På många punkter delar Botkyrka kommun

uppfattningar och inriktningar i samrådsförslaget till ny

översiktsplan för Stockholms stad, på några punkter kan förslaget,

som framgått, utvecklas mer. Botkyrka skulle välkomna ett

utvecklat samarbete – gärna inom ramen för ett arbete med

fokusområde Skärholmen.

Danderyds kommun

Dokument nr 359

Kommunstyrelsen i Danderyds kommun beslutade den 16 januari

2017 att överlämna kommunledningskontorets yttrande enligt

tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunledningskontorets förslag till yttrande

Stockholms stads översiktsplan har sin utgångspunkt i den växande

staden och blickar ut mot 2040 genom sin nytagna vision från

hösten 2015 ”Ett Stockholm för alla”.

De globala trenderna och utmaningarna är likande de som

Stockholms stad stod inför med den nu gällande översiktsplanen

från 2010 och det skulle vara värdefullt att inkludera ett stycke

gällande vad som skett sedan dess och en utvärdering av denna.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 66 (233)

Översiktsplanen tar upp relevanta trender och utmaningar som

Stockholmsregionen står inför. Dessa bemöts väl i det andra kapitlet

som innehåller fyra tydliga mål med bra förklaringar samt hur

målen ska nås i det tredje kapitlet som innehåller

utbyggnadsstrategier och genomförande. Vidare är det femte

kapitlet med de lokala utvecklingsmöjligheterna bra då det blir

tydligare för hur planeringen ska brytas ned på lägre nivå.

Sammantaget är översiktsplanens upplägg och disposition väl

avvägd.

Danderyds kommun anser att översiktsplanen skulle kunna

innehålla fler och tydligare formuleringar kring det

mellankommunala perspektivet och samarbetet med detta. Då det

exempelvis gäller utmaningar som hela länet står inför är det

mellankommunala perspektivet viktigt för att hela regionen ska

fortsätta att utvecklas positivt.

Liksom många andra kranskommuner till Stockholms stad växer

Danderyd och därigenom ökar trycket på infrastruktur,

kollektivtrafik, bostadsbyggande med mera. För närvarande pågår

ett utredningsarbete om möjligheterna att tunnelförlägga E18

genom Danderyd. Ett program för fördjupning av översiktsplanen

har varit på remiss under sommaren/hösten 2016. Syftet med

programmet är att visa olika handlingsalternativ för att åstadkomma

en bättre miljö i området längs med E18. Programmet pekar ut och

belyser strategiska utvecklingsfrågor för det centrala stråket genom

Danderyd, samt visar på olika alternativa tunnellösningar och vad

de olika alternativen innebär. Programmet redovisar också

möjligheter och konsekvenser. Programarbetet har bedrivits

parallellt med en åtgärdsvalsstudie för E18 genom Danderyd.

Åtgärdsvalsstudien har tagits fram gemensamt av Trafikverket,

Danderyds kommun och Trafikförvaltningen i Stockholms län.

Om E18 tunnelförläggs genom hela Danderyds kommun, kan det

vägområde som friläggs, tillsammans med intilliggande mark,

utnyttjas för att utveckla kommunen. Utvecklingsområdet skulle

kunna rymma upp till 11 000 bostäder i en varierad stadsmiljö, som

även kan rymma lokaler för service och verksamheter med skolor,

förskolor, butiker och arbetsplatser samt parker och offentliga rum.

Det långa tunnelförslaget möjliggör att en bättre resandenod kan

skapas vid Danderyds sjukhus. Roslagsbanan kan flyttas något

västerut närmare tunnelbanan, och däremellan kan en ny

bussterminal anläggas. Tunnellösningen för E18 gör det möjligt att

bygga ett resecentrum och därmed skapa effektiva bytesmöjligheter

inom en liten yta med hög närhet mellan transportslagen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 67 (233)

Eftersom både Danderyds kommun och Stockholms stad kommer

att växa i framtiden blir mellankommunala frågor som exempelvis

infrastruktur och pendlingsmöjligheter allt viktigare. Trenden är att

samhället går mot en flexibel arbetsmarknad i den rumsliga

aspekten och det märks tydligt i Danderyd, där såväl in- och

utpendlingen över kommungränsen mot Stockholms stad är hög.

Danderyds kommun arbetar aktivt tillsammans med Täby kommun

för att upprätta ett snabbcykelstråk mellan Arninge, Täby centrum,

Mörby centrum och Stockholm. Detta snabbcykelstråk lyfts fram i

Danderyds cykelplan som en viktig strategisk åtgärd och den mest

prioriterade sträckan är mellan Mörby centrum och Frescati. Denna

sträcka har stor potential att avlasta trafiken på E18 och därmed

förbättra möjligheten till arbetspendling mellan kommunerna samt

bidra till en bättre miljösituation på sikt längs E18. Ett snabbcykel-

stråk i full skala kan få positiva effekter för samtliga

nordostkommuner och bidra till att möta den kraftigt ökande

befolkningen i denna del av regionen.

Dessa frågor tillsammans med andra mellankommunala frågor är

avgörande för Stockholmsregionens fortsatta utveckling och blir

således viktigt för att Stockholmsregionen ska fortsätta vara ledande

i många globala sammanhang.

Haninge kommun

Dokument nr 367

Kommunstyrelsen i Haninge kommun beslutade den 30 januari att

kommunstyrelseförvaltningens synpunkter utgör Haninge kommuns

yttrande i ärendet.

Kommunstyrelseförvaltningens yttrande:

Förvaltningen anser att planförslagets strategiska nivå med fyra mål

och en sammanhängande utbyggnadsstrategi är rimlig och

användbar. Det är även positivt att klimatfrågan har synliggjorts i

ett eget mål. Haninge kommun gränsar inte till Stockholms stad

men i och med regionens gemensamma arbetsmarknad är det nord-

sydliga stråket mellan Stockholm och Haninge strategiskt viktigt.

Förvaltningen anser därför att planförslaget med fördel skulle kunna

utveckla beskrivningen av Stockholms stads roll i regionen samt det

ömsesidiga beroende som finns mellan Stockholms stad och övriga

kommuner i länet. Planförslaget bör även kompletteras med en

redovisning av citykärnans funktionella koppling till de regionala

stadskärnorna. Förvaltningen saknar en tydlig redovisning av

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 68 (233)

mellankommunala intressen där de frågor som är viktiga att

samarbeta kring lyfts fram.

Övergripande synpunkter

Förvaltningen anser att planförslagets strategiska nivå med fyra mål

och en sammanhängande utbyggnadsstrategi är rimlig och

användbar. Det är även positivt att klimatfrågan har synliggjorts i

ett eget mål. Haninge kommun gränsar inte till Stockholms stad

men i och med regionens gemensamma arbetsmarknad är det nord-

sydliga stråket mellan Stockholm och Haninge strategiskt viktigt.

Förvaltningen anser därför att planförslaget med fördel skulle kunna

utveckla beskrivningen av Stockholms stads roll i regionen samt det

ömsesidiga beroende som finns mellan Stockholms stad och övriga

kommuner i länet. Planförslaget bör även kompletteras med en

redovisning av citykärnans funktionella koppling till de regionala

stadskärnorna. Förvaltningen saknar en tydlig redovisning av

mellankommunala intressen där de frågor som är viktiga att

samarbeta kring lyfts fram.

Stråket Globen-Norvik

Stråket Globen-Norvik har pekats ut som ett av

Stockholmsregionens viktigaste utvecklingsstråk och Stockholms

stad ingår i ett regionalt planeringssamarbete för detta stråk

tillsammans med Haninge, Huddinge och Nynäshamn.

Förvaltningen anser därför att planförslaget bör nämna det stråket.

Planförslaget beskriver förutsättningar för att utveckla fler

arbetsplatser i framförallt söderort. Farsta pekas särskilt ut som ett

område med stora stadsutvecklingsmöjligheter. Förvaltningen följer

med intresse den utvecklingen och hur den kan kopplas samman

med den utveckling som sker i den regionala stadskärnan Haninge.

Båda områdena är en del av det viktiga stråket Globen-Norvik och

kommer i takt med den planerade utvecklingen att stärka sina roller

som målpunkter i den sydöstra regionen. Med tanke på

Stockholmsregionens gemensamma arbetsmarknad är det av stor

vikt att erbjuda en robust och framkomlig arbetspendling. Redan

idag finns framkomlighets- och kapacitetsproblem vid den södra

infarten mot Stockholm och Gullmarsplan. Det behövs åtgärder för

att säkra kortare restider och minskad sårbarhet vid störningar i

både väg- och i kollektivtrafiksystemet.

I Stockholms stads gällande översiktsplan (Promenadstaden) finns

ett strategiskt samband illustrerat över kommungränsen vid Farsta.

Förvaltningen anser att detta samband fortfarande är prioriterat och

att det därför bör illustreras även i detta planförslag. Det är ett

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 69 (233)

strategiskt viktigt stråk för utveckling av ett framkomligt

transportsystem och en kapacitetsstark buss- och spårtrafik i länet.

Vidare anser förvaltningen att planförslaget eller

konsekvensbeskrivningen med fördel kunde utveckla beskrivningen

av hur den föreslagna bostads- och trafikutvecklingen i söderort och

fokusområdet Farsta väntas påverka infarten mot Stockholm (väg

73, Nynäsbanan, tunnelbanan och vid knut- och bytespunkterna

Farsta strand och Gullmarsplan).

Spårväg syd

Förvaltningen vill framföra vikten av att den planerade Spårväg

Syd, som i en första etapp är tänkt att gå från Älvsjö via

Skärholmen/Kungens kurva till Flemingsberg, förverkligas.

Haninge kommun verkar för att Spårväg syd ska byggas i en andra

etapp till Haninge och därefter studera hur den kan fortsätta till

Tyresö och Nacka. Förvaltningen anser därför att planförslaget kan

kompletteras med en beskrivning av detta under avsnittet ”Möjliga

framtida förbindelser”.

Tvärförbindelse Södertörn

I planförslaget beskrivs funktionen av Förbifart Stockholm.

Förvaltningen anser att Tvärförbindelse Södertörn ska beskrivas i

detta sammanhang eftersom denna vägsträckning kommer utgöra en

viktig del i att knyta samman norra och södra länet, avlastar

innerstaden och bidrar till utvecklandet av en flerkärnig region där

Haninge är en av dessa kärnor.

Huddinge kommun

Dokument nr 337

Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 18

januari 2017 att överlämna kommunstyrelsens förvaltnings

tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande:

Vi håller med om att det finns ett behov av samplanering mellan

staden och de angränsande kommunerna så att bebyggelsen och

infrastrukturen hänger samman. Det är positivt att översiktsplanen

bjuder in till ett bättre samarbete över kommungränser.

Vision, mål och styrdokument

Översiktsplanen tar avstamp i Vision 2040 – ett Stockholm för alla.

Det är otydligt om år 2040 är översiktsplanens horisontår. Positivt

att Stockholm lyfter behovet av förstärkt regionalt samarbete med

regionens aktörer. Det bör tydligare framgå att Stockholms stad

utgår från RUFS (Regional utvecklingsplan för

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 70 (233)

Stockholmsregionen) samt hur översiktsplanen förhåller sig till

RUFS. Bra att översiktsplanen är tydlig med bostadsambitionerna

samt att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2040.

Utbyggnadsstrategi

Att förslaget till översiktsplan lyfter fram ett fåtal fokusområden för

att tydligare rikta satsningar mot Skärholmen, Farsta och Kista-

Järva är bra. Det bidrar till, att som översiktsplanen säger,

genomförandekraft i stadsbyggandet. Valet av fokusområden tror vi

även kan bidra till en balanserad utveckling av regionens

arbetsplatser.

Bebyggd miljö

Att tillkommande bebyggelse sker i anslutning till kollektivtrafik

samt att en blandning av bostadstyper, lägenhetsstorlekar och

upplåtelseformer ska eftersträvas i stadens alla delar ligger i linje

med Huddinge kommuns översiktsplan.

Social sammanhållning

Översiktsplanen lyfter att det finns tydliga sociala skillnader mellan

olika stadsdelar. Det är mycket positivt att denna fråga belyses då

skillnaderna även påverkar och finns i resten av regionen. Bl.a. i

samrådsversionen av RUFS 2050 framgår att den segregerade

arbetsmarknaden är en av de största riskerna för en hållbar tillväxt i

Stockholmsregionen. Av översiktsplanen framgår att ”skillnaderna

är särskilt tydliga när det gäller regionens arbetsplatser som i ökad

grad koncentreras till city och norrort”. Vi ställer oss bakom

behovet av att kollektivtrafiken ska byggas för att stödja

rörelsemönster som kan påverka den sociala hållbarheten i positiv

riktning. Samt behovet av utökad möjlighet att resa på tvären.

Regionala stadskärnan Kungens kurva – Skärholmen

Huddinge kommun tycker att det tidigare och tydligare i

beskrivningen om Skärholmen ska framgå att den ingår i en

regional stadskärna tillsammans med Kungens kurva (Sveriges

största handelsområde). Vidare anser vi att det är viktigt att det

skapas förutsättningar inom Stockholms organisation att arbeta med

utvecklingen av en helhet för den gemensamma stadskärnan.

Trångsund – Farsta

Kopplingen mellan Farsta och Trångsund skulle kunna tydliggöras.

Markanvändningskartan är generellt ganska svårläst. Föreslagen

stadsgata sammanfaller till synes väl med Huddinge kommuns

översiktsplan, vilket är positivt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 71 (233)

Resor och transporter

Vi kan inte hitta något som belyser om transportnätet klarar av att ta

hand om den starka befolkningsutveckling som beskrivs i

översiktsplanen. Detta bör tydligare framgå och analysen behöver

även ta hänsyn till omgivande kommuners expansiva utveckling.

Inriktning

Vi är positiva till inriktningen i Stockholms översiktsplan som

stödjer en utveckling där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras.

Vi stödjer framkomlighetsstrategins ändrade fokus från att förflytta

fordon till att förflytta människor, varor och gods. Inriktningen och

prioriteringen mellan de olika trafikslagen ligger i linje med

Huddinges intentioner.

Spårväg syd

Spårväg syd är ett prioriterat objekt för Södertörn och det är positivt

att det framgår att denna satsning finns med i Stockholms framtida

kommunikationsstråk. Det skulle kunna tydligöras att exakt

sträckning för spår och vägar i pågående förhandling beslutas i ett

senare skede.

Tunnelbaneutbyggnad

Det är positivt med tankar om möjliga förlängningar av tunnelbanan

i Söderort. Huddinge kommun vill dock framhålla att förlängningen

Hagsätra – Älvsjö istället bör ske genom en förlängning av

föreslagen gren Fridhemsplan – Älvsjö. Vi föreslår att förlängning

av föreslagen gren Fridhemsplan – Älvsjö sker till Hagsätra med

möjlighet att i framtiden förlänga vidare till Huddinge. Huddinge

kommun är även intresserade av att möjliggöra en förlängning från

Fruängen mot Kungens kurva och anser att denna möjlighet bör

hållas öppen.

Väg för motorfordon, kollektivtrafik och cykel

Bra att staden är tydlig med att verka för att genomföra den

regionala cykelplanen. Och det är särskilt viktigt med

kommunöverskridande dialog för cykelkopplingar över

kommungränser.

Huddinge kommun arbetar aktivt och har ett tydligt fokus på att öka

framkomligheten för bussar i gatunätet genom att prioritera viktiga

stråk. Det är därför viktigt och bra att översiktsplanen är tydlig med

att stomlinjernas framkomlighet prioriteras med egna busskörfält.

Detta kommer att förbättra hela regionens möjlighet att använda

kollektiva färdmedel. Det vore önskvärt om behovet av

kollektivtrafik i Förbifart Stockholm lyftes tydligare.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 72 (233)

I översiktsplanen framgår att omvandling kan ske av trafikleder till

stadsboulevarder. Här är det viktigt att vi som angränsande kommun

får vara med i ett tidigt skede för att möjliggöra en enhetlig och

balanserad utformning, som inte har olika utformningsstandarder

vid kommungräns.

Tåg och flyg

Översiktsplanen skulle behöva vara tydligare med hur staden önskar

att den nationella och internationella tillgängligheten ska fungera.

Av bilden över kommunikationsstråk behöver det tydligare framgå

det som kallas ”Nord-Sydlig koppling väster om innerstaden”.

Vilka regioner vill staden få tillgång till och hur ska tågtrafikeringen

förhålla sig till flyget? Stadens syn på detta påverkar övriga

kommuner i regionen.

Hamnar och terminaler

Det är av vikt att det finns en tydlig strategi för hanteringen av

stadens och regionens drivmedels- och varuförsörjning m.m. Frågan

om hur och var gods och drivmedel ska hanteras bör lösas innan

eventuella omvandlingar av hamnar och terminaler genomförs.

Gröna samband

Vi önskar att det i planeringsinriktningar framgår behovet av

mellankommunal samverkan för de regionala gröna kilarna. Vi

anser att funktionen i den gröna infrastrukturen behöver

upprätthållas för att Stockholmsregionen ska kunna växa på ett

hållbart sätt.

Vatten

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Mälaren som vattentäckt

är av avgörande betydelse för regionens välmående. I

översiktsplanen lyfts behovet av mellankommunal samverkan och

regionalt initiativ för att skydda Mälaren. Det konstateras också att

reservvattentäkten Bornsjön inte är tillräcklig om Mälaren skulle bli

obrukbar. Det finns behov av att tydliggöra Stockholms stads

åtagande gällande samverkan och initiativ i dessa frågor.

Övrigt

Det skulle vara önskvärt med tydligare ambitioner om att minska

avfallet. Det är positivt att frågan om hanteringen av olika typer av

massor lyfts i översiktsplanen då det blir stora mängder berg, grus,

jord och transporter att ta hand om p.g.a. den föreslagna

utvecklingen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 73 (233)

Konsekvensbeskrivning

Huddinge kommun instämmer i den samlade bedömningen om att;

”Kommande versioner av planen behöver ha ett högre inslag av

konkreta ställningstaganden, för att mål och ambitioner ska kunna

uppnås.”

Järfälla kommun

Dokument nr 395

Järfälla kommun har valt att svara genom ett tjänstemannayttrande.

Kommunstyrelseförvaltningens yttrande:

Under 2016 arbetades en samrådsversion fram av den regionala

utvecklingsplanen, RUFS 2050. Järfälla kommun framförde i sitt

remissvar vikten av att den regionala utvecklingsplanen i sin

slutliga form kan användas som ett mellankommunalt kontrakt där

berörda parter utfäst sitt stöd för en formulerad regional utveckling.

När detta förslag till översiktsplan nu är ute remiss finns ingen

slutlig version av RUFS 2050, men det är anmärkningsvärt att

förslaget inte tydligare kopplar kommunens utveckling till det

regionala sammanhanget. Det bör finnas ett starkare samband

mellan Stockholms stads stadsbyggnadsmål och strategier och

inriktningen i RUFS.

I övrigt är det av särskilt intresse för Järfälla hur Stockholm tänker

sig utvecklingen av Rinkeby-Kista. Det konstateras att planeringen

av ny tunnelbana mellan Akalla och Barkarby kommer att knyta

ihop stadsdelsområdet med Järfälla, liksom att kopplingen kan

förstärkas genom utvecklingen av Hjulsta trafikplats. Det

konstateras vidare att det finns förutsättningar för bättre samband

mellan stadsdelarna genom aktivitetsstråk med gång- och

cykelvägar på Järvafältet.

För att tydliggöra hur detta kan ske bör kommunerna samordna

utvecklingen kring kommungränsen. Fråga är om de lokala

utvecklingsplaner som omnämns är avsedda att närmare illustrera

en möjlig utveckling och om dessa är tänkta att utgöra bilagor i den

beslutade versionen av översiktplanen. Den plan som rör Rinkeby-

Kista bör i så fall diskuteras närmare kommunerna emellan. Järfälla

ser positivt på ett samarbete för att åstadkomma hållbara

infrastrukturlösningar.

Slutsatser

Kommunstyrelseförvaltningen anser att samrådsförslaget är

välformulerat och lättfattligt. Målen är angelägna och strategierna

genomtänkta, men de bör kopplas till den inriktning som förslås i

RUFS 2050. Förslaget bör kompletteras med en tydligare

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 74 (233)

redogörelse för Stockholms utveckling sedd i det regionala

perspektivet.

Av samrådsförslaget att döma sker en parallell planering genom

framtagande av lokala utvecklingsplaner. Hur dessa förhåller sig till

översiktplanen bör tydliggöras, liksom deras juridiska status.

Utvecklingen av stadsdelen Rinkeby-Kista är av särskilt intresse för

Järfälla och i det fortsatta arbetet med den lokala utvecklingsplanen

bör planeringen kring kommungränsen ske gemensamt.

Lidingö stad

Dokument nr 387

Kommunstyrelsen i Lidingö stad beslutade den 6 februari 2017 att

översända yttrande, 2017-01-10, till Stockholms stad.

Yttrande 2017-01-10:

Lidingö stad har tagit del av förslaget till ny översiktsplan för

Stockholms stad. Yttrandet behandlar endast de områden eller delar,

i förslag till ny översiktsplan för Stockholms stad, som Lidingö stad

anser intressanta och relevanta för den egna staden samt de

gemensamma beröringspunkter som är viktiga att lyfta fram.

Kommunikationer

Lidingö stad är starkt kopplad till Stockholms stad och det är av

väsentlig vikt att det ska kunna gå att ta sig till och från arbete,

bostad och studier på ett attraktivt och hållbart sätt. Lidingö

erbjuder dessutom attraktiva målpunkter, miljöer och områden för

besökare. Genom att kunna erbjuda en kollektivtrafik, med god

service, olika alternativ och tillgänglighet under hela eller stora

delar av dygnet, kan resandet öka. Det får positiva effekter, dels ur

ett regionalt men inte minst miljöperspektiv.

Lidingöbroarna

Lidingöbroarna är helt avgörande för att Lidingös kommunikationer

med Stockholm och omvärlden ska fungera. De behövs för att

Lidingöbor ska kunna ta sig över Värtan samt att arbetstagare och

besökare ska kunna ta sig till Lidingö. Broarnas skick, funktion och

angöring är helt avgörande för att trygga Lidingös förbindelse till

fastlandet. De är även förutsättningar för ett robust

kollektivtrafiksystem och för att säkerställa Lidingös behov av

samhällstjänster som polis, brandkår, ambulans, samt vatten,

elektricitet m.m. Stockholms stad behöver säkerställa ett broreservat

med kapacitet för dubbelspår för Nya Lidingöbron, som byggs för

att ersätta Gamla Lidingöbron.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 75 (233)

På vatten

Lidingö stad tycker att det är bra att Stockholms stad ser positivt på

kollektivtrafik på vatten och gärna ser att den kan byggas ut. Det

gynnar utvecklingen av samt attraktiviteten till Stockholmsregionen

och Lidingö. Med tanke på de många stora infrastrukturprojekt som

kommer att genomföras den närmaste tioårsperioden och som

kommer att öka trängseln i regionens trafiksystem, finns stor

potential att öka utbudet och resandet med kollektivtrafik på vatten.

Spårtrafik

Lidingö stad anger i sin vision att Lidingö är en del av

Stockholmsregionen där kommunen klarar balansen mellan

utveckling och miljö. En av strategierna för att det ska kunna bli

verklighet är att kommunen behöver knytas samman på ett bra sätt

med Stockholms stad. Vi noterar att reservatet för en förlängning av

tunnelbanan inte längre finns med i förslag till ny översiktsplan för

Stockholms stad. Lidingö stad förutsätter att det läggs tillbaka till

nästa version.

Stockholms stads största stadsutvecklingsprojekt Norra

Djurgårdsstaden är under utveckling. Ropsten utgör en viktig nod i

stadsdelen och är också knutpunkten mellan Stockholm och

Lidingö. Lidingöbor utnyttjar Ropsten som mötes- och bytespunkt,

mellan tunnelbana, bil och buss, på väg till och från arbete, studier

och bostad. Många parkerar bilen på infartsparkeringen vid Ropsten

för att sedan ta sig vidare. Ett väl fungerande Ropsten är av största

vikt för Lidingö stad och måste säkerställas och utvecklas i

exploateringen av Norra Djurgårdsstaden.

Det är också viktigt att Spårväg City enligt plan byggs ut fram till

Ropsten och integreras med Lidingöbanan. Detta leder till stora

samhällsnyttor och ett mindre sårbart trafiksystem. Dessutom kan

redan gjorda investeringar i depån på Lidingö utnyttjas fullt ut.

Nacka kommun

Dokument nr 338

Kommunstyrelsen i Nacka kommun beslutade den 16 januari att

anta föreslaget yttrande.

Östlig förbindelse står omnämnd på sid 65 i förslag till

översiktsplan (ÖP) som ett objekt i den pågående

Sverigeförhandlingen, men är inte utritad i plankartan. Nacka

kommun vill understryka vikten av att Östlig förbindelse

tillkommer för att åstadkomma ett mer robust regionalt transportnät.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 76 (233)

Tillkomsten av Östlig förbindelse är av stor betydelse för både

Nackas och regionens utveckling. Nacka kommun anser det därför

självklart att den finns med på plankartan under rubriken

Kommunikationsstråk som ”Spår eller väg (i pågående

förhandling)”.

I ÖP-förslaget omnämns projekt Danvikslösen under rubriken

Möjliga framtida förbindelser. Projektet innebär att Saltsjöbanan

byter plats med väg 222, Värmdövägen, vilket möjliggör att

nordöstra Hammarby sjöstad kan färdigställas. I de ursprungliga

planerna skulle Saltsjöbanan konverteras till snabbspårväg och

kopplas ihop med Tvärbanan som även skulle förlängas till Slussen.

Nu kommer Tvärbanan istället gå till Sickla från hösten 2017 och

någon konvertering av Saltsjöbanan är inte aktuell. Landstinget

driver inte frågan vidare och Nacka kommun ser varken

förutsättningar för eller nytta av att projekt Danvikslösen genomförs

som planerat.

Förslaget till ny översiktsplan omnämner framtida möjlig

kapacitetsstark kollektivtrafik i form av en stombusslinje Älvsjö–

Gullmarsplan–Sickla–Orminge. Nacka kommun ser också stora

fördelar med att den möjliga busslänken tillkommer.

Henriksdals reningsverk är beläget inom det område där Nacka

bygger stad. I Nackas översiktsplan betecknas området som ”Tät

och blandad stad”. Det detaljplaneprogam som är under

framtagande för Henriksdal kommer innehålla mellan 1400 och

1750 bostäder. Henriksdal utgör en del av det bostadsåtagande om

13 500 bostäder som Nacka kommun har avtalat med staten i

samband med utbyggd tunnelbana. Den planerade om- och

utbyggnaden av Henriksdals reningsverk bedöms inte påverka

exploateringsmöjligheterna när den väl är utförd, förutsatt att detta

görs med hänsyn till placering och utformning av ny bebyggelse.

Det är därför av största vikt att en bra samordning sker mellan

utbyggnaden av reningsverket och Nacka kommuns

stadsbyggnadsprojekt i området, så att bästa möjliga resultat kan

uppnås och att tidplanerna för såväl reningsverkets utbyggnad som

kommunens planering kan hållas.

Förslaget till ny översiktsplan nämner att ”kopplingar till, och

samplanering med, Nacka kommun är angeläget”, vilket Nacka

välkomnar. Den i plankartan markerade ”strategiskt viktiga

samband” visar en föreslagen koppling mellan Hammarby sjöstad

och Sickla i Nacka. Nacka anser att det är viktigt att områdena

knyts ihop, så att de uppfattas mer som ett sammanhängande

stadslandskap. Tvärbanans förlängning och den kommande

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 77 (233)

kvartersbebyggelsen, i form av nya bostäder och kontor, är ett led i

den utvecklingen. Nacka kommun emotser fortsatt samarbete med

Stockholms stad kring fler och förbättrade samband över

kommungränsen i detta snitt samt i snittet Kanalvägen-

Värmdöleden- Kvarnholmsvägen.

På sidan 119 står det att på längre sikt finns möjlighet att omvandla

Stadsgårdsleden och Värmdövägen. För att detta ska vara möjligt

måste hamnverksamheten och trafikfunktionen beaktas. Nacka

kommun förutsätter att den planerade utvecklingen runt

Stadsgården inte påverkar Saltsjöbanans ombyggnad eller försämrar

framkomligheten på Värmdövägen.

Nacka kommun önskar att Stockholms stad kompletterar den del av

strandpromenaden, om ca 150 meter, som ”fattas” nedanför

Danviksklippan. Detta för att kunna åstadkomma ett

sammanhängande strandpromenadstråk från Nacka Strand via

Hammarby Sjöstad, Årstaviken och ända till Årstadal och

Liljeholmen. Åtgärden skulle ge en stor rekreativ kvalité för många

nackabor och stockholmare.

Skrubba verksamhetsområde planeras utökas och utvecklas norrut

för lättare industri och med en gatustruktur som på lång sikt kan

medge en omvandling till stadskvarter med bostäder och

verksamheter. Skrubba angränsar till både Nackas och Tyresös

kommuner. Nacka ställer sig generellt positiva till föreslagen

utveckling, men vill betona att utökningen av Skrubba bör ta hänsyn

till de gröna sambanden i anslutning till området.

Sollentuna kommun

Dokument nr 36

Kommunstyrelsen i Sollentuna kommun beslutade den 30 januari

2017 att överlämna kommunledningskontorets förslag till yttrande

som sitt svar i ärendet.

Kommunledningskontorets förslag till yttrande:

Sollentuna Kommun tycker det är positivt att Stockholm pekar ut

platser för regionaltågstopp där Helenelund/ Kista är ett av dem.

Sollentuna Kommun ser att Häggvik har en stor potential och

växtkraft. I Stockholms nya översiktsplan finns inte några samband

mellan Häggvik och Akalla presenterade. Vi önskar att

beskrivningarna om kopplingarna till Sollentuna avseende Häggvik

– Akalla, Helenelund – Kista och Tureberg – Akalla utvecklas och

för därför gärna en diskussion med Stockholm om hur möjligheter

och potentialen i dessa områden kan utvecklas.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 78 (233)

Det är värdefullt för regionen att det regionala arbetet och

kopplingen till RUFS finns med.

Solna stad

Dokument nr 335

Kommunstyrelsen i Solna stad beslutade den 16 januari 2017 att

som samrådsyttrande överlämna stadsledningsförvaltningens

tjänsteskrivelse.

Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse:

Stadsledningsförvaltningen kan konstatera att en översiktsplan kan

vara svår att göra överblickbar och tenderar att ibland vara svår att

ta till sig, inte minst då ambitionen om att den ska innehålla allt

leder till att det inte ”går att se skogen för alla träd”.

Vi vill därför framföra att vi tycker Stockholms samrådsförslag har

en tilltalande struktur och upplägg, med tydligt fokus på den fysiska

planeringen. Den redovisar på ett bra sätt de utgångspunkter och

förutsättningar som gäller för utvecklingen av den fysiska

planeringen i Stockholms stad. De fyra övergripande målen, via

utbyggnadsstrategierna, till en översiktlig beskrivning av de lokala

utvecklingsmöjligheterna kopplade till målen, gör översiktsplanen

greppbar och tillgänglig. Det är även positivt att

hållbarhetsbedömningen och riksintressena har lagts i bilaga, då det

underlättar såväl tillgängligheten till och läsbarheten av inriktningen

av själva översiktsplanen.

Stockholms stads fysiska planering påverkar Solna stads

förutsättningar i flera avseenden. Solna berörs givetvis direkt i de

områden som är gemensamma för Solna och Stockholm, som

exempelvis Hagastaden och utvecklingen av Bromma med

kopplingen till Huvudsta i Solna, men även utvecklingen av den

gemensamma nationalstadsparken och vetenskapsstaden. Även i

andra avseenden är Stockholm en aktör som i hög grad även

indirekt påverkar Solna, inte minst när det gäller att skapa

förutsättningar för nya bostäder, arbetsplatser, kommunikationer

och därmed ökad tillväxt och välfärd.

Stadsledningsförvaltningen ställer sig i huvudsak positivt till

samrådsförslaget. Den övergripande inriktningen, i de delar där

Solna berörs direkt, är i huvudsak kända sedan tidigare och är

bärande förutsättningar för samarbetet mellan städerna. Solna stad

vill framhålla att samarbetet såväl på övergripande nivå, som mer

konkret nivå måste fortsätta och i vissa fall gärna utökas. Det kan,

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 79 (233)

förutom gemensam fysisk planering, handla om gemensamma

trafiklösningar, gemensam syn på parkeringsfrågor, gång- och

cykelstråk, park och grönområden eller kollektivtrafikfrågor. När

stadsdelar på båda sidor om kommungränsen växer ihop blir det än

viktigare att skapa forum för en gemensam bild av planering kring

exempelvis förskolor, skolor, idrotts/fritidsanläggningar, men även

viss social verksamhet.

I övrigt vill vi lyfta följande viktiga förutsättningar och

samverkansområden:

Kommunikationsstråk

Solna har en hög andel arbetsplatser, vilket innebär inpendling från

omgivande kommuner, inte minst Stockholm. Det är därför av stor

vikt att en gemensam planering sker av kommunikationsstråk som

är spårbunden, lösningar för bussar, gång- och cykel, samt bil.

Mälarbanans utbyggnad mellan Tomteboda och Kalhäll lyfts fram

som ett pågående projekt, vilket givetvis är korrekt. Solna stad vill

upplysningsvis framföra att det kvarstår många praktiska frågor att

lösa kring utbyggnaden i Solna (och Sundbyberg).

Solna stad noterar att Stockholm i sin översiktsplan har med en

framtida möjlig tvärförbindelse i form av en fullt utbyggd

Huvudstaled från Pampas till Drottningholmsvägen och

Bergslagsvägen. Det är glädjande att frågan nu åter är aktuell och så

tydligt uttalad av Stockholms stad. För Solnas del ser vi en

tunnelföläggning av delen Pampas till anslutning till Huvudstabron

som absolut nödvändig för att det ska vara möjligt att bygga fler

bostäder i Ulvsunda/Bromma i enlighet med förslaget till

översiktsplan.

Gång- och cykelstråk

Utvecklingen av gång- och cykelstråk lyfts upp i samrådsförslaget. I

den del som avser Bromma anges att även stråk till/från Solna och

Sundbyberg behöver utvecklas. Solna stad är intresserad av att

medverka till utveckling av cykelstråken.

Idrotts och friluftsliv

I samrådsförslaget redovisas planeringsförutsättningar för bland

annat idrott och friluftsliv.

Solna vill i detta sammanhang framföra vikten av samverkan kring

områden som är gemensamma resurser för städerna. Det gäller inte

minst den geografiskt gemensamma nationalstadsparken.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 80 (233)

Möjligheterna att samverka kring exempelvis anläggningarna för

idrotten är också intressant.

Sundbybergs stad

Dokument nr 251

Sundbybergs stad bedömer att samrådsförslaget till översiktsplan

har goda förutsättningar att fungera som ett användbart

planeringsunderlag genom sina tydliga mål för stadsbyggandet, en

utbyggnadsstrategi som fokuserar på genomförandet av

översiktsplanens intentioner samt en överblickbar redogörelse för

stadens lokala utvecklingsmöjligheter. Sundbybergs stad konstaterar

att de av Stockholm utpekade stadsbyggnadsmålen i mångt och

mycket även är relevanta för Sundbyberg. Sundbyberg är liksom

Stockholm en del av den regionala kärnan, och de utmaningar som

städerna står inför påminner om varandra.

Sundbyberg ser Stockholm som en viktig regional aktör och ser

gärna ett fortsatt samarbete kring bland annat kollektivtrafik, gång-

och cykelvägar, grön- och blåstruktur och andra viktiga

mellankommunala stråk för att binda samman regionen.

Sundbyberg välkomnar att Stockholm, enligt stadens tolkning,

önskar förstärka sambanden mellan Sundbyberg och Ulvsunda,

Bromsten, Rinkeby, Järvafältet samt Kista. Även kopplingen till

Annedal och Bällstaån är mycket viktig för Sundbybergs stad för att

skapa en sammanhållen stadsbildning.

Sundbybergs stad ställer sig positiv till att Stockholm ser vikten av

att prioritera de hållbara och kapacitetsstarka färdmedlen i sin

planering. Vad gäller kollektivtrafik ser Sundbyberg, liksom

Stockholm, ett behov av förbättrade kollektivtrafikförbindelser i

både tvärgående och nord-sydlig riktning.

Sundbybergs stad instämmer i samrådsförslagets tankar om stärkt

koppling mellan Bromsten i Stockholm och Rissne i Sundbyberg.

En gång- och cykelbro i detta läge skulle ge fördelar för båda sidor

och skapa helt nya kontaktmöjligheter mellan människor.

En bro för gång- och cykeltrafik vid Tuvanparken i södra

Sundbyberg skulle förbättra möjligheten att röra sig i området

markant, inte minst mellan Mariehäll och Sundbybergs station. En

sådan bro finns på planeringsstadiet, och Sundbyberg hoppas att den

snart kan förverkligas.

Sundbybergs stad bedömer att bron från Annedal mot

Marabouparken och Sundbybergs centrum behöver utredas, bland

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 81 (233)

annat för att undersöka möjligheten för mindre båtar att angöra

Annedal. Pendelbåttrafik från Bällstaviken mot Stockholms

innerstad skulle öka områdets attraktivitet.

I en av samrådsförslagets kartor (sid. 61) anges att Enköpingsvägen

är ett funktionellt prioriterat stråk och föreslås upphöra för ADR-

trafik. Sundbybergs stad vill upplysa om att Enköpingsvägen redan

idag inte är klassad som en väg där farligt gods ska prioriteras. Det

är även en väg som nu ägs av Sundbybergs stad och som kommer

att omvandlas till stadsgata inom den närmaste tiden. Av den

anledningen kommer den inte att ha kapacitet för större

trafikmängder eller vara lämplig för genomfartstrafik.

Kring Bällstaviken och Bällstaån utvecklas staden på både

Stockholms och Sundbybergs sida. Behovet av parker och torg

kommer att öka i takt med att antalet bostäder och arbetsplatser

ökar. För promenader i grön miljö planerar Sundbybergs stad att

utveckla strandpromenaden som kopplar ihop Annedal med

Kungsholmen via Sundbyberg och Solna. Längs denna finns

Marabouparken, som redan är en populär och mycket välanvänd

park, men den kommer inte att kunna tillgodose kommande behov.

Nya parker behövs i området, särskilt med stora, tåliga ytor för lek

och aktivitet och med plats för många besökare.

Att Stockholm vill utveckla stadens stränder och vattenrum finner

Sundbyberg positivt. Det ligger i linje med Sundbybergs stads vilja

att utveckla strandpromenaden längs Bällstaviken-Bällstaån och

skapa tydligare kopplingar till Stockholm och Solna.

Sundbybergs stad har delar av den gröna infrastrukturen gemensam

med Stockholms stad. Därför är det positivt att se att

samrådsförslaget tar upp vikten av större, sammanhängande

naturområden och ett utvecklat regionalt samarbete kring frågorna.

Både Bällstaviken och Järvakilen har stora rekreativa och

ekologiska värden och potential för fortsatt utveckling.

Sundbyberg är positiv till Stockholms arbete för att uppnå god

status i sina vattenförekomster och till det kommunövergripande

samarbete som sker kring gemensamma vattenförekomster.

Sundbybergs stad konstaterar att förtätning och utbyggnad av

områden intill och inom Rinkeby kan påverka vattenkvaliteten i

Brunnsviken. Dagvatten från relativt stora ytor från Stockholm leds

genom Sundbyberg och Solna till Brunnsviken. Problem med

dagvattnet kan uppstå både avseende kvalitet och kvantitet.

Reningsåtgärder för dagvatten är ytkrävande och bör vara medtagna

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 82 (233)

i tidigt skede i den kommunala planeringen. I Sundbyberg planeras

reningsåtgärder nedström Rinkeby med målsättningen att läget för

slutrecipienten Brunnsviken ska förbättras. Dimensionering av

dessa anläggningar är beroende av hur Stockholm hanterar sitt

dagvatten i Rinkeby.

Tyresö kommun

Dokument nr 118

Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 12 december

2016 att besvara remissen med stadsbyggnadsförvaltningens

yttrande.

Stadsbyggnadsförvaltningens yttrande:

Regional sammanhållning

Hur Stockholms stad utvecklas påverkar hela regionen. Tyresö

kommun ser positivt på att samplanering med grannkommuner tas

upp som en viktig del under genomförandet. Däremot vill Tyresö se

en tydligare strategi under stadsbyggnadsmålet "En

sammahängande stad", och inte bara att koppla ihop stadens olika

delar, utan även koppla samman staden med hela regionen. En karta

som kopplar Stockholms stad till den regionala utvecklingsplanen

och som visar det viktiga samspelet mellan kommunerna i regionen

vore bra. Även det allmänna intresset "Trafik och mobilitet" kan

stärkas genom att ytterligare visa på hur staden kan kopplas

samman med noder i angränsande kommuner.

Tyresö kommun ser positivt till utvecklingen söderort- att stärka

kopplingarna mellan stadsdelarna i området Skarpnäck med

omkringliggande stadsdelar och till Nacka och Tyresö kommun.

Dessa kopplingar leder till en mer sammanhållen region.

Skrubba

Genom LASK-samarbetet (Lindalen i Tyresö, Älta i Nacka och

Skrubba i Stockholm) har kommunerna en tradition av samarbete

kring Skrubba. Det är ett bra samarbete som resulterat i bl.a. en ny

trafikplats och skisser för markanvändningen i Skrubba. Tyresö ser

flera aktuella frågor att arbeta vidare med som exempelvis mark-

ägofrågor och justering av kommungränserna mellan Stockholm,

Nacka och Tyresö kommuner. Tyresö kommun vill även se en

fortsättning och förlängning av Bollmoravägen genom Skrubba till

Gudöbroleden.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 83 (233)

Framkomlighet för kollektivtrafik

Tyresökommun växer och allt fler reser längs stråket både vidare

väster ut och in mot Gullmarsplan samt centrala och norra

Stockholm. Busskörfält från Sköndal, väg 229, via trafikplats

Gubbängen/Lilla Skandal till väg 73 saknas idag och trafikplats

Gubbängen är en flaskhals förbussar på väg från Tyresö till centrala

Stockholm. Staden behöver ta höjd för att säkerställa

framkomligheten för mer busstrafik än idag.

Bytespunkterna Gullmarsplan och Norra Sköndal är båda i stort

behov av ombyggnad för att klara dagens och framtidens krav på en

attraktiv bytespunkt.

Cykelstråk

Det är av största vikt att de regionala cykelstråken genomförs och

Tyresö kommun ser det som positivt att Stockholm medverkar i

genomförandet av den regionala cykelplanen. Tyresös

kommuninvånare är helt beroende av att Stockholms stad (och

Nacka kommun) prioriterar de saknade eller bristfälliga länkarna i

det regionala cykelvägnätet, enligt den regionala cykelplanen. För

att klara framkomligheten bör cykelstråken utvecklas så att det blir

en attraktiv och sammanlänkad väg mellan Stockholms olika delar

och Tyresökommun.

Arbetsplatser

I samrådsförslaget framgår att ett viktigt mål är att minska dagens

regionala obalans med en stor koncentration av arbetsplatser i

innerstaden och Norrort. Tyresö ser väldigt positivt till målet att

skapa bättre förutsättningarfören jämnare fördelning av

arbetsplatser i stadens söderort. Det är viktigt att utvecklingen av

verksamhetsområden till blandade bostadsområden i söderort (som

t.ex. Slakthusområdet/Globen) inte ökar denna obalans.

Arbetspendling är en stor utmaning för Tyresö kommun, då över16

000 invånare pendlar ut från kommunen varje dag, de flesta till

Innerstaden. Fler arbetsplatser i Stockholms södra delar skulle bidra

till minskat resande som avlastar centrala delar i staden.

Gröna samband Nordöstra Skrubba

En förgrening av Tyrestakilen har identifierats att kunna knyta ihop

gröna områdena i Skrubba med Erstavik i en öst-västlig riktning.

Kopplingen identifieras via Skrubba mellan Flatens naturreservat

(Stockholm) och Tyresta nationalpark, Barnsjöns planerade

naturreservat (Tyresö) och Erstavik (Nacka).

Det behövs fortsatt arbete mellan grannkommunerna Tyresö,

Stockholm och Nacka vad gäller det svaga sambandet som finns vid

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 84 (233)

i kommungränsområdet. Det är viktigt att det gröna stråket i öst-

västlig riktning bibehålls, och om möjligt förstärks, inte minst ur

rekreationssynpunkt, annars finns risk att Flatens naturreservat blir

en isolerad enklav och den regionala grönkilen ytterligare

försvagas.

Vattenkvalitet

När staden växer och allt mer mark hårdgörs har det en stor

betydelse för bland annat dagvatten. Det är positivt att Stockholms

stad beskriver att det främst ska vidtas åtgärder vid källorna, men

det finns en risk att kommunerna inte kan uppnå Vattendirektivets

mål. Tyresökommun är mottagare av mycket dag- och

avloppsvatten (från enskilda avlopp) från sina grannkommuner

uppströms.

Tyresö arbetar tillsammans med grannkommunerna inklusive

Stockholms stad med dessa frågor inom Tyresåns

vattenvårdsförbund. Samarbetet behöver stärkas och växlas upp för

att möta kraven i miljökvalitetsnormerna och för att fortsatt ha

badbara vatten kring Stockholms sydöstra delar.

Upplands Väsby kommun

Dokument nr 252

För Upplands Väsby kommun som nu också är i samrådsskedet med

en ny översiktsplan, Väsby Stad 2040, är det av stort intresse att ta

del av Stockholms stads förslag till ny översiktsplan. Det är en i

många stycken mycket ambitiös översiktsplan som Stockholm nu

har sänt på samråd. Ambitionerna när det gäller bostadsbyggandet

är särskilt höga.

I detta remissvar kommenteras endast några frågor som är av

särskild vikt för Upplands Väsby.

Upplands Väsby har en position i länet där det är mycket tydligt att

Stockholmsregionen hänger ihop och att vi är beroende av

samarbete och samverkan för att regionen ska utvecklas på bästa

sätt. Det är därför intressant att Stockholms stad i stora stycken tittar

på sin stad ur ett påtagligt lokalt perspektiv. Vad Stockholms stads

plats i regionen betyder syns inte särskilt tydligt. Inte heller finns

det någon reflektion kring Stockholms stads roll som Sveriges

huvudstad. Det skymtar fram mest som en platsdefinition i det

historiska arvet.

I de inledande avsnitten av samrådsförslaget skrivs en del om

Stockholmsregionens betydelse och behovet av regional och

nationell samordning och att regionens invånare rör sig alltmer över

kommungränserna och att det är positivt för Stockholms tillväxt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 85 (233)

Man konstaterar också att förändringar i de centrala delarna av

regionen påverkar transportsystemet i ett allt större omland.

Men, i själva planförslaget ser man inte mycket av det regionala

perspektivet. Det är anmärkningsvärt att Stockholms stad i sitt

förslag till översiktsplan inte nämner den vision och de mål som

finns i regionens gemensamma utvecklingsplan RUFS 2010 och i

förslaget till ny RUFS 2050. Den enda hänvisning till RUFS som

görs är i avsnittet Grön och vattennära stad där det finns länkar till

faktaunderlag om den regionala grönstrukturen. Avsaknaden av en

koppling till RUFS-dokumenten är överraskande och besvärande.

Den gemensamma målbilden för regionen är viktig för den

långsiktiga utvecklingen i Stockholmsområdet och den uttrycker

den samlade viljan och kan ses som ett regionalt kontrakt. Det borde

därför finnas ett uttryckt samband mellan RUFS och Stockholms

stads vision, mål och plan. Om RUFS ska ha betydelse i förhållande

till andra aktörer måste regionens kommuner visa att den har

betydelse för dem.

Upplands Väsby tillhör Arlandaregionen. Vi kan konstatera att

Stockholm uttrycker att utvecklingen av Arlanda är högt prioriterad

och att tillgängligheten till flygplatsen behöver öka. Men här sägs

inte något om vad som kan vara Stockholms roll i den utvecklingen

för att stärka tillgängligheten till Arlanda.

Men, i perspektivet av att kunna bygga en stadsdel på nuvarande

Bromma flygplats ges tydliga krav på de tekniska lösningarna på

Arlanda. Det är för Upplands Väsby inte självklart att Stockholm

bör peka ut att det explicit behövs en till rullbana på Arlanda. Det

vore lämpligare att uttrycka ett behov av ökad kapacitet på Arlanda

om Bromma avvecklas. Vilken grund har Stockholm för att så exakt

peka ut hur denna kapacitet i så fall ska uppnås. En ytterligare bana

på Arlanda har bland annat följdeffekter för kommunerna som

ligger nära Arlanda. För övrigt behövs en utredning om behovet av

ytterligare flygkapacitet innan några exakta slutsatser kan dras.

Kontoret för samhällsbyggnad föreslår att kommunstyrelsen lämna

förliggande förslag till yttrande som Upplands Väsbys svar på

remissen.

Upplands-Bro kommun

Dokument nr 147

Upplands-Bro kommun har tagit del av samrådsförslaget till ny

översiktsplan för Stockholm. Vi har i detta skede inga synpunkter

på materialet.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 86 (233)

Värmdö kommun

Dokument nr 339 och 324

Kommunstyrelsen i Värmdö kommun beslutade den 11 januari

2017 att anta förslaget till yttrande.

Förslaget till yttrande:

Värmdö kommun är positiv till inriktningen i förslaget till

uppdaterad översiktsplan för Stockholms stad. Genom

målformulering och utbyggnadsstrategin har genomförandet

tydliggjorts. Ett större fokus på den växande staden med dess

utmaningar och möjligheter är positivt. Målen kring minskad

klimatpåverkan och anpassning tillsammans med ambitionen att

minska sociala skillnader och skapa goda offentliga miljöer ger

goda förutsättningar för ett hållbart stadsbyggande.

De 140 000 ny bostäder som ska byggas fram till 2030 i Stockholms

stad tillsammans med den utveckling som sker i övriga delar av

regionen ställer stora krav på samhällsplaneringen.

Transportinfrastrukturen är i dag ansträngd. En av de viktigaste

frågorna för Värmdö kommun och för regionen som helhet är en

utbyggnad av en östlig förbindelse. Utan en östlig förbindelse

kommer inte regionens trafikinfrastruktur att fungera år 2030 och än

mindre år 2050. Det är därför positivt att östlig förbindelse

redovisas som ett kommunikationsstråk i plankartan för att visa på

dess betydelse för regionen.

En stor del av Värmdö kommuns invånare reser dagligen till eller

genom Stockholm. De infrastrukturåtgärder som planeras i

Stockholm har därför stora effekter även för oss. För att

kommunerna i ostsektorn ska kunna utvecklas krävs att

kollektivtrafiken stärks och görs konkurrenskraftig. Basen i

framtidens kollektivtrafiklösning i ostsektorn utgörs av kommande

tunnelbana till Nacka i kombination med busstrafik. Värmdö

kommun och dess invånare behöver direktbussar till Slussen och en

bussterminal i Katarinaberget är därför central för oss. Värmdö

välkomnar därför den satsning och planering som nu sker för att

säkerställa detta.

Kommunala nämnder och bolag

Bromma stadsdelsnämnd

Dokument nr 373

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 87 (233)

Bromma stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari att i huvudsak

bifalla stadsdelsförvaltningens yttrande och att därutöver anföra

följande:

Övergripande

Stadsdelsförvaltningen har lämnat ett välformulerat svar på

remissen, utöver detta önskar nämnden förtydliga och lyfta vissa

frågeställningar. Det är positivt att staden arbetar med framtagande

av en ny Översiktsplan för Stockholm. Samrådsförslaget har varit

ute på bred remiss och många synpunkter har redan inhämtats från

allmänheten, näringsliv och föreningslivet. Ansatsen är bra med

välformulerade strategier för att på ett uthålligt sätt hantera stadens

tillväxt.

Ett problem är dock att dokumentet är diffust i många delar. Vi

efterfrågar en större stringens, så att de strategiska delarna verkligen

blir strategiska, och bl.a. de lokala utvecklingsmöjligheterna bör

konkretiseras för att bli ett bättre verktyg för planeringen av staden.

Staden har i uppgift att en helhetlig samhällsplanering görs, så att vi

ger utrymme för alla de funktioner vi behöver i den växande staden,

t.ex. skolor, förskolegårdar, service och parker.

Staden har en rad andra program och riktlinjer som behöver

avspeglas i översiktsplanen. Avvägningarna mot riksintressena

behöver utvecklas. Den konsekvensanalys av ÖP som WSP tagit

fram pekar på en del utmaningar i det nu liggande förslaget på

översiktsplan.

Stadens beslutade mål om att minska biltrafikens andel och skapa

en transportsnål planering måste vara enutgångspunkt i

översiktsplanen och ett ökat fokus ska sättas på hur ett förstärkt

barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv och

funktionsnedsättningsperspektiv ska tydliggöras och utvecklas

ytterligare.

Planen behöver tydliggöra hur staden ska byggas för en minskad

klimatpåverkan, exempelvis utbyggd kollektivtrafik,

cykelvägnätmed hållbar energiförsörjning och infrastruktur för

förnybara fordonsbränslen och eldrift.

Det regionala samarbetet över kommungränsen blir också allt

viktigare och behöver förtydligas i översiktsplanen. En viktig aspekt

är att visa hur den planens infrastruktur som gröna kilar,

kollektivtrafik och elförsörjning, hänger ihop med den regionala

infrastrukturen utanför Stockholms stads gräns.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 88 (233)

Kartan

Det finns så bra kartor och så mycket kunskapsunderlag i staden

och då måste det avspeglas i kartredovisningen. Det kan vara bra att

ta fram flera kartor med olika kartskikt, som t.ex. kulturmiljö,

grönstruktur, fritid och rekreation, infrastruktur mm. Kartan

behöver tydligare visa prioriterade fokusområden för att stämma

överrens med strategin

Grönstruktur

Den stadsnära naturen och ekosystemtjänster är viktig för ett

långsiktigt klimatsmart och robust Stockholm. De regionala gröna

kilarna behöver markeras. I de lokala utvecklingsmöjligheterna bör

planer som konkretiserar ÖP-skalans övergripande strategier i

relation till stadsdelarnas unika förutsättningar pekas ut. Det behövs

ett tydligt arbete med dagvattenhantering och

översvämningskartering. Hänvisning och koppling till riktlinjerna

för Grönare Stockholm behövs.

Transportsnål planering

En avgörande frågeställning är att översiktsplanen ger

förutsättningar för transportsnål planering. När Stockholm växer ska

vi samtidigt minska på antalet bilar i staden. Att omvandla

trafikleder till stadsgator (urbana stråk) är en viktig prioritering.

Arbetsplatser behöver i större utsträckning spridas till hela staden.

Bromma stadsdel

Nämnden finner det väsentligt att utöver det helhetsperspektiv som

krävs i planeringen av nya områden, att arbetet med befintliga

stadsdelar utgår från deras unika karaktärer och kvalitéer. Ett

helhetsgrepp för god samhällsplanering framhålls i översiktsplanen

och det kan inte nog betonas hur viktigt det är med områdesplaner,

inte minst för ett meningsfullt medborgarinflytande.

Inom infrastruktur och trafik finns redan idag stora utmaningar i

stadsdelen. För att minska genomfartstrafiken genom Bromma

behövs långsiktigt hållbara kollektivtrafiklösningar, bl.a. mellan

Ekerö och Stockholm. Nämnden ser att det krävs mycket arbete och

en övergripande planering för att lösa transportfrågorna i Bromma,

men vill inte låsa sig kring specifika projekt.

Trafiksituation runt många av stadsdelens områden hämmar dock

potentialen och medför stora miljöproblem. Vad det gäller

kollektivtrafiken kan mycket lösas genom ett samarbete med

grannkommuner, landstinget och staten i form av Trafikverket.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 89 (233)

Kartmaterialet måste förtydligas på många områden bl.a. de gröna

stråken och utvecklingen av marken på Bromma flygplats bör

beskrivas närmare.

Utvecklingsmöjligheterna för stadsdelarna Bällsta med

Solvallastaden och stadsdelen Ulvsunda Industriområde med Norra

Ulvsunda har mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen

av Mariehäll och Bromma och ger möjligheter att kompensera för

bristen på förskolor och skolor, men också att tillgodose behoven av

annan offentlig service och kultur. Nämnden ser gärna att en

områdesplan tas fram för de tre områdena gemensamt.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:

Förvaltningen anser att förslaget till ny översiktsplan i huvudsak är

bra och ger en god bild över stadens framtida utveckling och

utmaningar. Stockholms omfattande stadsbyggande innebär unika

möjligheter att länka samman stadens stadsdelar så att otrygga

miljöer och trafikbarriärer kan byggas bort. Genom att utnyttja

grönskan och planera för stad över tullavsnitten kan stadsrummets

identitet och skönhet förstärkas. Med förtätning kan fler

stockholmare få tillgång till allsidigt utbud av service, kultur och

arbetsplatser samtidigt som möjligheterna ökar för att bygga ut en

modern kollektivtrafik.

Önskvärt är emellertid att planen bearbetas mer bl.a. vad gäller ett

allmänt förhållningssätt till stadsrummets identitet, gröntillgång

samt framtida trafikproblematik, i synnerhet kring Brommaplan.

För att vinna allmänhetens acceptans är det även angeläget att

tillkommande bebyggelse alltid tillför stadsmässiga kvaliteter så att

Brommas unika karaktär inte riskerar att gå förlorad. Vidare bör

områdesprogram regelmässigt tas fram, innan nya bostadsområden

fastläggs, med en helhetssyn som väger in alla nödvändiga aspekter.

Förutom vägar och kollektivtrafik bör stadsbyggandet inkludera

parker, levande centrum, kulturella aktiviteter skolor, affärer, idrott,

mötesplatser, och förskolor m.m.

Trafik

Om staden ska kunna växa på ett hållbart sätt krävs utbyggnad av

såväl vägnät och kollektivtrafik som effektivt knyter samman

befintliga och kommande stadsdelar. Åtgärder behöver bättre

redovisas hur de negativa konsekvenserna av allt ökande

trafikmängder, vilket kommer att bli ofrånkomligt med ett starkt

växande Stockholm, ska kunna lösas. Genom Bromma löper flera

hårt trafikerade vägar vilket utsätter boende för buller och

trafiksäkerhetsrisker. Ur miljö- och säkerhetssynpunkt

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 90 (233)

rekommenderar förvaltningen överdäckning av de större

trafiklederna vilket även möjliggör många nya bostäder.

Positivt är att, som planen anger, omvandla större vägar till

stadsgator med ny attraktiv stadsmiljö för att därigenom kunna få

omgivande stadsdelar att växa ihop. Samtidigt talas dock om god

kapacitet för biltrafik med fortsatt hög framkomlighet vilket är

motsägelsefullt. Viktigt är att huvudgator och trafikleder även

framöver erbjuder resevinster och god framkomlighet. Annars finns

en risk att trafiken, vid köbildning, kommer att leta sig fram via

alternativa, ur trafiksynpunkt, sämre vägval.

Brommaplan är ett viktigt utvecklingsområde med stor framtida

utvecklingspotential. Samtidigt är området en knutpunkt med

kraftig trafiktäthet vilket medför stora problem i cirkulations-

platsen. Den komplexa situationen, med flera stora gator som möts

och en ansenlig mängd fordon som ska passera, medför att det

under högtrafiktid ofta bildas långa köer. Många bilister väljer då

att ta genvägar genom intilliggande bostadsområden vilket gör att

boende upplever otrygghet i sin närmiljö. För en fortsatt positiv

utveckling av Brommaplan som, enligt trafikkontoret är en av de

mest olycksdrabbade korsningarna i Stockholm, bör en

helhetslösning tas fram och problemen med genomfartstrafiken

åtgärdas. Den i planen föreslagna tvärförbindelsen ”Västerort” med

tunnel från Bergslagsvägen och Brommaplan till Huvudsta behöver

även genomföras skyndsamt.

I takt med att staden blir en allt mer ledande cykelstad, vilket är

positivt, är det dock viktigt att fotgängarna inte trängs undan i

motsvarande takt. Utrymmet är ofta begränsat och erfarenheten

visar att när ett trafikslag gynnas så kan ett annat istället

missgynnas. Intentionerna med att uppnå den sammanhållna staden

bör även inkludera insatser för att göra det lättare för fotgängarna

att ta sig över de stora broarna, exempelvis Tranebergsbron, som

uppfördes under en tid när bilismen prioriterades i hög grad och

som idag fungerar som barriärer.

Kollektivtrafik

En lyckad expansion av Stockholm, med en långsiktigt hållbar

stadsutveckling, förutsätter en även en effektiv kollektivtrafik. De

kollektivsatsningar som översiktsplanen tar upp är bra men inte

tillräckliga. Buss och spårtrafik måste finnas med redan från början i

planeringen av nya bostadsområden och framsynta

utvecklingsplaner för kollektivtrafiken läggas fast som linjereservat i

översiktsplanen. För att minska genomfartstrafiken genom Bromma

behövs även spårbunden kollektivtrafik mellan Ekerö och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 91 (233)

Stockholm. Strategiskt placerade parkeringar vid infartsleder in till

centrum och i direkt anslutning till goda bytespunkter bidrar också

till större kollektivtrafikresande. Det önskvärda framtidsscenariot

bör vara att man vare sig ska tjäna tid eller pengar på att använda

bilen.

Segregation

En sammanhängande stad, som översiktsplanen anger, förutsätter

även åtgärder som minskar segregationen. Hyresrätter byggs dock

främst i västra och norra Bromma som redan domineras av

hyresrätter, medan det i övriga delar mest byggs bostadsrätter. Med

nuvarande planering så talar allt för att segregationen kommer att

fortsätta att öka.

Arkitektur

Stockholms skönhet och karaktär är en självklar del av stadens

attraktionskraft som det är viktigt att värna när staden växer.

Förvaltningen anser att det är bra att det, redan tidigt i bedöm-

ningsarbetet, formuleras krav på hög kvalitet i arkitektur och

utförande. Kvalitetsnormerna bör inkludera ytterstaden i lika hög

grad som innerstaden och även omfatta gatumiljöer, torg, parker

och grönområden. Med tilltagande nybebyggelse är det önskvärt att

ta ett tydligt ansvar för utvecklingen som utgår från stadsdelarnas

befintliga karaktärer och vad man vill uppnå i planeringen.

Arkitektoniska experiment bör inte övervärderas och ett synsätt

tillämpas som är väl förankrat bland medborgarna, vilka ju är de vi

bygger staden för. Stockholm ska vara en stad att vara stolt över,

där varje ny byggnad utgör ett välkommet tillägg som bidrar till

dess skönhet. Enligt förvaltningens åsikt bör Arkitektur Stockholm,

för att bli ett brukbart dokument, ange tydliga spelregler för stadens

utformning, så som görs i många andra storstäder.

Stockholms byggnadsordning ska ge vägledning för hur plan- och

bygglagens regler om hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbild,

natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan ska

tillämpas. Enligt förvaltningens åsikt är det olyckligt att

byggnadsordningen inte längre avses komma att ingå i översikts-

planen utan endast vara ett kunskapsunderlag. Byggnads-ordningens

allmänna förhållningssätt har varit att ny bebyggelse ska utformas så

att den bidrar till staden med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck

för tiden som finns hos den äldre bebyggelsen. Detta är en

formulering som borde göras tydligare i översiktsplanen eftersom

förhållningssättet ofta frångås vid husförtätningar i trädgårdsstaden.

Förskola

Förvaltningen vill framhålla att förskoleplaneringen bör ta vid innan

bebyggelse planeras och barnens och elevernas behov alltid stå i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 92 (233)

centrum vid utformningen. Skolor och förskolor spelar med sina

gårdar en självklar central och viktig roll i dagens stadsliv.

Förutsättningar för verksamheternas byggnader och planering av

dessa bör samordnas tidigt mellan stadens olika förvaltningar.

Parker och grönområden

Bromma är rikt på kultur- och fornminnen samt naturområden med

stora ekologiska värden och viktiga spridningssamband. Det är

positivt att planen lyfter en god tillgång till parker och

grönområden. Grönstråken som finns kvar i våra närförorter har stor

betydelse för de boendes fysiska och psykiska välbefinnande.

Ständigt återkommande förtätningsprojekt, utan inbördes

sammanhang, riskerar dock att förstöra trädgårdsstadens kvalitéer

varför förvaltningen anser att det bör tas fram en beskrivning för

vilka områden och värden som ska värnas respektive klassas som

mindre värdefulla.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Dokument nr 378

Enskede-Årsta Vantörs stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari

2017 att åberopa stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar

på remissen.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:

Förvaltningen är överlag positiv till samrådsförslaget till ny

översiktsplan. Nedan följer synpunkter och medskick på utvalda

kapitel och avsnitt samt på kartmaterialet som används för att

illustrera de planer som föreslås för Stockholms utveckling de

kommande 30 åren.

Mål för stadsbyggandet

Förvaltningen är positiv till att man under stadsbyggnadsmålet En

växande stad lyfter att södra Stockholms näringsliv med tillhörande

arbetsplatser bör utvecklas. Fortsättningsvis lyfter man här att

särskild fokus bör läggas på att avsätta mark för skol- och förskole

utveckling vilket förvaltningen anser är angeläget att noga beakta i

framtida planeringsarbeten.

Förvaltningen ställer sig positiv till att man under

stadsbyggnadsmålet En sammanhängande stad uttrycker ambitioner

att omdimensionera vägar och trafikleder, för att skapa attraktivare

gaturum, frigöra exploaterbar mark och motverka barriäreffekter.

Man behöver dock vara tydligare med att detta är svårt att uppnå om

man inte minskar antalet bilresor inom staden. Det borde tydligare

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 93 (233)

framgå att prioritering av gång-, cykel, och kollektivtrafik i

slutändan kan leda till mindre andel bilresor med bättre

framkomlighet för samtliga trafikslag och utökade förutsättningar

att utveckla ett mer yteffektivt väg- och gatunät.

Utbyggnadsstrategi

Förvaltningen ställer sig positiv till att man uttrycker ambitioner att

använda stadsbyggandet som ett verktyg för att skapa en bättre

socialt sammanhållen stad. Fortsättningsvis är det positivt att man

vill bebygga underutnyttjade ytor. Det är dock samtidigt viktigt att

man beaktar andra stadskvalitéer än bostäder när man gör

bedömningar om vad som är underutnyttjat. Arbetsplatser, parker

och andra offentliga miljöer är exempel på stadskvalitéer vars värde

bör tas hänsyn till när man planerar för en hållbar stadsutveckling.

Detta skulle om möjligt kunna uttryckas tydligare i

utbyggnadsstrategin.

I utbyggnadsstrategin nämns att den omfattande stadsutvecklingen

leder till goda förutsättningar att skapa arbetsplatser i framförallt

söderort, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Man skulle dock

kunna vara ännu tydligare med att en grundförutsättning då är att

man bygger lokaler där olika slags verksamheter som skapar

arbetstillfällen kan bedrivas.

Genomförande av översiktsplanen

Förvaltningen ser positivt på att man lyfter vikten av att berörda

parter involveras tidigt i planeringsprocesser. Den lokalkännedom

som finns inom förvaltningens verksamheter kan med fördel

kopplas på tidigt i processer.

Det är fortsättningsvis positivt att man belyser hur det som uttrycks

i de lokala utvecklingsprogrammen ska integreras i

områdesplanering för att tydligt tillgodose lokala behov. Dock finns

det en risk att det i de fall som man inte tillämpar områdesplanering

kan bli svårare att få till stånd den utveckling som krävs för att vissa

delar från de lokala utvecklingsprogrammen ska få

genomslagskraft.

Det står i översiktsplanen att punktvisa stadsbyggnadsinsatser kan

bidra till en förhöjd attraktivitet och främja en långsiktigt hållbar

stadsutveckling med högt bostadsbyggande. Om man syftar till

enstaka detaljplaner som inte samordnas genom områdesplanering

så ser man från förvaltningens sida en problematik, eftersom detta

kan leda till en större svårighet att synkronisera förskoleutveckling

med bostadsbyggande. Bandhagen och Högdalen är exempel där

detta har inträffat.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 94 (233)

Förvaltningen ser det som positivt att man lyfter fram

stockholmares delaktighet som en viktig aspekt för en hållbar

stadsutveckling. Man kan dock utveckla vad som menas med

medborgardialog samt att det är viktigt att olika förvaltningar

samverkar för att minska antalet medborgardialogstillfällen och

istället öka dess kvalité och djup.

Allmänna intressen

Bostadsförsörjning

Förvaltningen ställer sig positiv till att man i översiktsplanen är

tydlig med hur mycket nya bostäder som behöver byggas för att

man ska klara av den befolkningsutveckling som Stockholm

förväntas genomgå. Dock kan man tydligare uttrycka att det

behöver byggas mer hyresrätter, framförallt för att tillgodose

bostadsbehoven hos unga och andra mindre kapitalstarka grupper.

Fortsättningsvis ser förvaltningen positivt på att man utvecklar nya

koncept som kan effektivisera bostadsbyggandet, som i fallet med

Stockholmshus. Det finns dock en problematik med dessa hus när

det kommer till förskoleutveckling, eftersom det i nuläget inte går

att integrera förskolelokaler i dem. Om de börjar byggas i en större

utsträckning så bör man utreda hur man kan kombinera detta med

en hållbar förskoleutveckling.

Näringsliv och kompetensförsörjning

Det är positivt att man framhåller hur en väl fungerande

bostadsmarknad kan bidra till utveckling av näringsliv och

företagande i Stockholm. Dock skulle man tydligare kunna lyfta hur

olika kategorier av företag och arbetsplatser påverkar varandra.

Vid bostadsbyggande föreslår man ofta att man ska ha aktiva

bottenvåningar med verksamhetslokaler. Många av de företag som

kan tänkas inhysas i sådana lokaler (b.la. caféer och restauranger) är

ofta beroende av en dagsbefolkning för att det ska vara långsiktigt

lönsamt att bedriva en kommersiell verksamhet där. Därav kan det

finnas en strategisk poäng i att t.ex. placera kontorslokaler i nära

anslutning till stråk som man vill aktivera med företag och

verksamheter i bottenvåningar.

Fortsättningsvis anser förvaltningen att det är positivt att man i

översiktsplanen uttrycker att det finns ett behov av att jämnare

fördela arbetsplatser över staden. Dock kan man vara ännu tydligare

med att man måste skapa arbetsplatser i söderort för att luckra upp

den tydliga snedbalans som finns i Stockholm i dagsläget. Från

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 95 (233)

tabellen på sidan 49 kan man utläsa en oroande utveckling mellan

1990 och 2016 som riskerar att förvärras ytterligare om man inte

arbetar mer proaktivt med att skapa arbetsplatser i takt med att man

bygger bostäder i södra Stockholm.

Förvaltningen ställer sig positiv till att man föreslår Årsta

partihallar, Årsta park och Högdalen som företagsområden som ska

kvarstå. Det är viktigt att det finns ett långsiktigt förhållningssätt för

att företag inom områdena ska känna en trygghet och därav kunna

utvecklas. Det är dessutom viktigt om man vill locka nya företag till

områdena som kan bidra till en positiv stadsutveckling.

En socialt sammanhållen stad

Förvaltningen ser positivt på att man i översiktsplanen framhåller

att när staden växer ska man planera strategiskt för att minska den

sociala segregationen. Planeringsinriktningen om flexibla offentliga

rum är särskilt intressant. Offentliga rum som kan tolkas och

användas olika av olika målgrupper kan leda till ökad aktivitet och

rörelse under olika tider på dygnet, samtidigt som man skapar

förutsättningar för nya möten människor emellan. Målgrupper som

genererar aktivitet och rörelse bör behandlas som tillgångar i det

attraktivitetsfrämjande och trygghetsskapande arbetet för stadens

offentliga rum. För att ta tillvara på dessa tillgångar bör man inom

staden försöka skapa en tydlighet kring hur man kan tillämpa denna

planeringsinriktning.

Malmö stads arbete med att integrera skateboard i den fysiska

utformningen av offentliga platser är ett gott exempel på hur detta

kan se ut i praktiken. Genom att dra nytta av en målgrupps vilja att

nyttja det offentliga rummet, kan man tillföra värden och skapa en

högre grad av aktivitet på olika platser i staden. Värnhemstorget,

Nobeltorget och Konsthallstorget i Malmö är exempel på detta, där

man genom den fysiska utformningen har tillfört kvalitéer som

tilltalar skateboardåkare, samtidigt som de tilltalar andra

målgrupper som tolkar platserna på ett alternativt sätt. För att skapa

sådana offentliga rum kan man till exempel arbeta strategiskt med

materialval för bänkar, trappor och underlag.

Fortsättningsvis är det mycket positivt att man är tydlig med att man

i den framtida stadsutvecklingen behöver ta hänsyn till ett växande

antal barn för att säkerställa att förskolor med tillfredställande

utemiljöer säkerställs när man exploaterar med bostäder.

I arbetet med att utveckla lokala centrum är en grundförutsättning

att det finns ett väl fungerande samarbete mellan staden och

centrumägare, i de fall som staden själv inte äger centrumen. Hur ett

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 96 (233)

sådant samarbete, med tillhörande ansvarsfördelning, kan se ut ser

förvaltningen gärna att man lyfter i översiktsplanen.

Trafik och mobilitet

Det är positivt att man i översiktsplanen lyfter att andelen resor som

görs med bil måste minska om Stockholm ska tillåtas att växa.

Många av de initiativ som föreslås, såsom omvandlingar av vägar

och trafikleder, är möjliga endast om biltrafik minskar och det är

därför viktigt att vara tydlig med hur detta ska genomföras för att

undvika trafikproblem framöver.

Det står förhållandevis lite om hur man ska utveckla gång- och

cykeltrafik jämfört med delen om framkomlighet för motorfordon.

Den minskning av biltrafik som föreslås är endast möjlig om det

finns goda alternativa sätt att röra sig på, och man bör därför

hantera detta mer utförligt. En karta för utveckling av cykelnätet är

ett exempel på något som skulle kunna finnas här.

Man skulle fortsättningsvis i det här avsnittet tydligare kunna lyfta

att det är viktigt att bryta den isolation som vissa områden lider av

på grund av bristfälliga kollektivtrafiksförbindelser.

Förvaltningen saknar dessutom ett avsnitt om mobility management

och hur man kan arbeta med detta. Det är viktigt att utveckla

infrastrukturen men det är även viktigt att arbeta med mjuka

åtgärder för att tillgängliggöra den och uppmuntra till hållbara

resemönster, vilket tydligare bör lyftas fram i planen.

Grön och vattennära stad

Förvaltningen ställer sig positiv till att man i översiktsplanen är

tydlig med att stadens gröna kvalitéer ska vara väl integrerade i

stadsutvecklingen genom att de identifieras och värderas tidigt i

olika planeringsprocesser. För att nå framgång i detta arbete krävs

ett väl utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar. Dessutom

behöver det vara tydligt hur olika förvaltningar ska förhålla sig till

riktlinjer som Grönare Stockholm, för att få till stånd en

stadsövergripande samstämmighet som kan resultera i en robust och

tillgänglig park- och grönstruktur över stadsdelsgränserna.

Förvaltningen ser positivt på att man i översiktsplanen lyfter att man

kan samnyttja park-, skol- och idrottsytor för att öka

användningsgraden över dygnet och på så sätt skapa attraktivare

och tryggare stadsmiljöer. Det är däremot viktigt att ha i åtanke att

parkmiljöer då får ett utökat underhållsbehov vilket borde resultera i

större resurser till stadsdelarna för att säkerställa att stadens

parkmiljöer håller en hög kvalité även i framtiden.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 97 (233)

Inom stadsdelen bedrivs ett fortlöpande arbete med att utveckla

stadsodling på parkmark. Det hade varit önskvärt att

översiktsplanen behandlade stadsodlingars roll i stadsutvecklingen,

för att placera dem i ett större sammanhang och eventuellt få till

stånd ett mer strategiskt förhållningssätt. Man skulle till exempel

kunna arbeta tydligare med att stärka den biologiska mångfalden

och ekosystemtjänster inom staden genom stadsodlingar.

Delen om ekosystemtjänster bör vara skarpare. Man skriver till

exempel att smarta gröna lösningar är urbana ekosystemtjänster

vilket inte är någon etablerad definition och därför inte bör

användas i detta dokument. Hållbart stadsbyggande bör skapa goda

förutsättningar för välmående urbana ekosystem, som i sin tur kan

tillhandahålla ekosystemtjänster. Det är därför viktigt att detta

avsnitt utvecklas för att skapa en större tydlighet för vad som

egentligen menas med ekosystemtjänster och på vilka sätt de bidrar

till en resilient och resurseffektiv stad.

Förvaltningen saknar ett avsnitt om grönkompensation. Det finns

idag inge större tydlighet i hur det ska tillämpas, och det hade därför

varit önskvärt att det behandlades mer utförligt här för att skapa en

större tydlighet inför framtida exploatering.

Kulturliv, idrott och rekreation

Förvaltningen ser positivt på att man i översiktsplanen lyfter vikten

av att involvera lokala aktörer för att främja och integrera

kulturlivet i stadens utveckling. Som del i den samverkan som

föreslås bör man aktivt arbeta för att tillgängliggöra billiga lokaler i

bra lägen för olika kulturaktörer. De fyller en viktig funktion i

arbetet med att utveckla levande stadsdelar.

Lokala utvecklingsmöjligheter. Enskede-Årsta-Vantör

Förvaltningen ställer sig överlag positiv till den utveckling av

stadsdelen som föreslås i detta avsnitt men har några synpunkter

och medskick.

Man nämner i texten att Slakthusområdet är ett område som kan

utvecklas för att få en högre koncentration av arbetsplatser än idag.

Detta låter positivt men förvaltningen ställer sig frågande till om det

verkligen finns planer på att bygga så pass mycket

verksamhetslokaler som krävs för att dagens antal arbetsplatser ska

kunna utökas när man bygger om området. När man förlorar

arbetsplatser i stadsomvandlingsprocesser skulle man kunna

kompensera med arbetsplatser på annat håll inom stadsdelen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 98 (233)

Man skulle i detta avsnitt kunna lyfta att man utreder om Rågsveds

friområde i framtiden kan bli ett naturreservat. I texten lyfter man

endast att Årstaskogen, Årsta holmar samt Östra Älvsjöskogen

utreds för naturreservatsbildning.

I texten om Bandhagen och Högdalen står det att

kompletteringsbebyggelse skapar ett större kundunderlag och ett

stärkt centrum vilket har olika positiva bieffekter på stadsdelarna.

Det borde dock stå att båda centrumen bör stärkas eftersom

Bandhagen centrum behöver utvecklas för att förbättra trivsel och

trygghet i området kring t-banan på olika tider av dygnet.

Man borde lyfta att det är angeläget att utveckla Rågsveds centrum i

takt med att man bygger nya bostäder i området. I dagsläget upplevs

torget som otryggt under delar av dygnet vilket borde adresseras i

detta avsnitt.

Det står att Enskede gårds station kommer att ersättas vilket är fel

ordval då den försvinner. Globens tunnelbanestation ersätts däremot

av Slakthusområdets nya station.

Förvaltningen ställer sig positiv till att man lyfter att

kollektivtrafiken till och från Östberga bör förbättras för att bryta

den isolation som finns och stärka kopplingar till övriga staden,

samt möjliggöra ny bebyggelse. Det är fortsättningsvis positivt att

man framhåller vikten av att utveckla torget på Östbergahöjden.

Man hade eventuellt också kunnat lyfta att det finns planer på att

bygga en simhall i gränsen mellan Östberga och Årstafältet.

Synpunkter på kartmaterial

Det är svårt att tydligt förstå vad man vill kommunicera med

kartorna i kapitlet Mål för stadsbyggandet. Särskilt den sista kartan

för En klimatsmart och tålig stad är svår att utläsa något ifrån.

Kartan för utbyggnadsstrategin är svår att begripa. Det finns en

legend som visar vad de olika färgerna betyder, men det är oklart

om punkterna och fälten på kartan verkligen påvisar vad som ska

hända var.

Kartan på sidan 61 är ganska svårläst. Hade varit bra med tydligare

målpunkter så att en ovan läsare kan orientera sig.

På kartan på sidan 81 om samlingslokaler och andra mötesplatser

framgår det inte tydligt om det är en nuläges- eller visionsbild.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 99 (233)

Farsta stadsdelsnämnd

Dokument nr 382

Farsta stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att överlämna

stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Stadsdelsnämnden uttalar därutöver att huvuddragen i

översiktsplanen kräver ett fortsatt och fördjupat samverkansarbete

mellan berörda nämnder och förvaltningar samt de kommunala

bolagen och dess styrelser när det gäller fler nya förskolor, skolor,

kultur-, fritids- och föreningslokaler, idrottsanläggningar, en

kapacitetsutvecklad hälso- och närsjukvård samt äldreomsorg m.m.

Redan nu behöver dessa kommande behov av samhällsservice och

välfärd beaktas samt konkretiseras och resultera i att mark

reserveras och långsiktiga investeringsbehov beräknas och säkras.

Vi saknar i Översiktsplanen fler nyckeltal för parkeringsplatser och

förskolegruppernas storlek samt för hur långt stockholmarna bör ha

till idrott och grönytor.

Det finns även ett stort bostadshov hos olika grupper såsom

exempelvis unga utan bostad, funktionsnedsatta med särskilda

behov, äldre som behöver lägenheter istället för hus eller som just

nu bor i lägenhet utan hiss, trångbodda barnfamiljer och nyanlända

svenskar. Dessa olika kategoriers behov av bostäder behöver i det

fortsatta arbetet skyndsamt analyseras djupare samt utvecklas i det

fortsatta arbetet med översiktsplanen och leda till ett mer tydligt

bostadsförsörjningsprogram för hela staden.

De gröna ambitionerna i översiktsplanen bör vara en grund i det

fortsatta arbetet med de tillkommande bostäderna samt övriga

byggnader och komma till uttryck i form av klimatsmarta hus med

genomtänkta system för återvinning av allt från energi till matavfall.

Översiktsplanen måste innefatta övriga beslutade program, i

dagsläget saknas ett Grönare Stockholm, Miljöprogrammet och Ett

fossilbränslefritt Stockholm.

Även ett stort och uttalat inslag av mer klimatsmarta byggtekniker

såsom trähus och naturresurssnåla byggnadsmaterial i den

kommande byggprocessen bör beskrivas.

Vi anser att Fagersjöskogen bör pekas ut i Översiktsplanen som ett

framtida naturreservat och att Spårväg syd borde arbetas in. Detta är

två projekt som söderort behöver för framtida infrastruktur.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 100 (233)

Avsnitten i planen som rör persontransporter och behöver fördjupas,

men också kompletteras främst avseende cykelbanor och gångtrafik.

Vi saknar en tydligare beskrivning över hur cykelinfrastrukturen ska

utformas. Men även kollektivtrafikförsörjning lokalt och behovet av

utvecklade tvärförbindelser genom exempelvis spårväg, el- och

trådbussar måste studeras vidare då nuvarande tunnelbana och

pendeltåg har kapacitetsproblem redan med dagens invånarantal

längs dess spårnät.

Så som Översiktsplanen är utformad idag är den väldigt generellt

skriven, genom att ha en fördjupad Översiktsplan går det att

formulera ytterligare krav och uttrycka konsekvenser. Det är en bra

första version och vi hoppas avslutningsvis att nästa version som

ska överlämnas till Kommunfullmäktige beaktar vårt remissvar

samt på ett tydligare sätt skriver in barn- och äldreperspektivet.

Farsta stadsdelsförvaltnings förslag till yttrande:

Förslaget till ny översiktsplan är mycket omfattande och ordrikt.

Det är gott om bilder, illustrationer och kartor men ändå inte helt

lätt att ta till sig. Förvaltningen anser att förslaget är ambitiöst men

hade gärna sett att innehållet hade varit något mer begränsat.

Förvaltningen tycker det är positivt att fokus har ökat på

klimatfrågorna, att ytterstadens nio tyngdpunkter har reducerats till

tre fokusområden och att det talas mer om social hållbarhet i

förslaget än i nuvarande plan.

Förslaget innehåller planeringsinriktningar för en mängd områden.

Prioriteringarna är många vilket innebär att det uppstår en del

målkonflikter. Som strategidokument skulle det vara en fördel om

det kortades ner textmässigt och var något mer konkret. Annars kan

det bli svårt att använda översiktsplanen som ett vägledande

dokument för nya detaljplaner.

Synpunkter på förslaget koncentrerar förvaltningen främst till de

delar som berör Farsta stadsdelsområde.

Stadsutvecklingsområden

En mycket stor del av Farsta stadsdelsområde bedöms som

stadsutvecklingsområde med stora eller mycket stora

utvecklingsmöjligheter. Det innebär en stor ökning av antalet

invånare, mer belastning på gator och vägar, kollektivtrafik, nya

skolor, förskolor, ökad tryck på grönområden med mera.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 101 (233)

Park och grönytor

Det nämns att parkstrukturen är unik för Stockholm och en kvalitet

som ska vidareutvecklas i en tätare stad. Alla ska få tillgång till

grundläggande stadskvaliteter som parker och parkerna ska

utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt även sett ur ett

driftperspektiv.

I Farsta stadsdelsområde är det svårt att skapa nya parkytor då det

råder brist på plana ytor. Sådana ytor ses som byggbar mark och

parkambitioner konkurrerar med exempelvis uppförande av

förskolor. Många områden är kategoriserade som ekologiskt särskilt

betydelsefulla områden (ESBO), vilket gör att det uppstår en

målkonflikt om vad som ska prioriteras. I samband med nya

program och planer är det allmänt en mycket liten andel yta som

föreslås som park eller grönyta. Mark för parker och stråk bör

reserveras tidigt i planeringen. Slitaget på parker och grönytor

kommer att öka i takt med den ökande befolkningen. Kvaliteten på

parkmarken måste kunna upprätthållas och det måste därmed finnas

ekonomiska möjligheter att sköta parkdriften.

Förvaltningen anser att det är i sin ordning att grön mark bebyggs

under förutsättning att det är mark som inte är ekologiskt värdefull

eller viktig för rekreation och friluftsliv.

Förskolor

Goda boendemiljöer förutsätter tillgång till bra förskolor.

Förvaltningen uppskattar ambitionen att ge förskolorna en god

lokalisering, hög tillgänglighet och kvalitativa utemiljöer. Hittills

har förvaltningen inte sett att de prioriteras i planeringen. Förskolor

placerade i bottenvåningar på flerbostadshus bör inte vara ett

förstahandsval. Bra förskolor finns i friliggande byggnader och med

tillräckligt stor uteyta per barn.

Näringsliv och kompetensutveckling

Förvaltningen värdesätter ambitionen att skapa förutsättningar för

en jämnare fördelning av arbetsplatser i staden. Arbetsplatserna i

söderort måste öka. De senaste åren har utvecklingen i Farsta dock

gått i en annan riktning. Antalet arbetsplatser har minskat sedan

Telia flyttat sin verksamhet, gymnasiet har avvecklats och Larsboda

företagsområde har gott om plats för ny verksamhet. Staden har

möjligheter att utveckla Larsboda till ett område för

livsmedelsindustrin.

Den regionala obalansen med en stor utpendling från söderort till

innerstaden och norrort sägs vara ett viktigt mål att komma till rätta

med. Förvaltningen kan bara instämma i detta mål.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 102 (233)

Trafik

Tunnelbanans utbyggnad är positiv men med ett omfattande

bostadsbyggande är det möjligt att kapacitetsbrist ändå uppstår när

utbyggnaden är klar år 2025.

Behovet av tvärförbindelser i söderort är stort. Möjligheten att

kunna åka på tvären med kollektivtrafik är mycket bristfällig.

Som möjliga framtida förbindelser beskrivs utbyggd kollektivtrafik

till och från Sköndal, vilket förvaltningen ser som en nödvändighet

med tanke på den stora utbyggnad som planeras främst för Stora

Sköndals område.

Tillgängligheten och framkomligheten ska vara hög på stadens

gator. Kapacitetsstarka och hållbara trafikslag ska prioriteras.

Förvaltningen har inga invändningar mot detta men saknar en

redogörelse för hur framkomligheten ska bli bättre när befolkningen

förväntas öka till 1,3 miljoner fram till år 2040. Med fler boende

och verksamma ökar även transporterna.

Lokala utvecklingsmöjligheter i Farsta stadsdelsområde

Farsta stadsdelsområde har stora möjligheter till stadsutveckling

med exempelvis Teliaområdet som planeras med upp till 3 000

bostäder och Stora Sköndal som har planer på 4 000–6 000

bostäder. Nynäsvägens barriäreffekt kräver att det finns kopplingar

för gång- och cykeltrafik över vägen.

Farstas lokala utvecklingsprogram (LUP) inriktas främst på

Fagersjö, Hökarängen och i vissa delar Farsta strand. Fokus ligger

främst på Fagersjö. Där har det även genomförts en

medborgarbudget under 2016 och kommer att genomföras

ytterligare en under 2017. Stadsdelsnämndens arbete med det lokala

utvecklingsprogrammet samordnas med andra förvaltningar, lokala

aktörer och med boende i stadsdelarna.

För att centrala Farsta ska vara levande fler timmar av dygnet måste

kulturutbudet, fler kvällsöppna restauranger och andra nöjen

tillföras. Stadsdelen måste också förtätas med bostäder och fler

arbetsplatser behövs. I förslaget nämns att befintliga parker behöver

utvecklas vilket är fullt möjligt. Däremot är det svårt att anlägga nya

parker då det råder brist på mark som kan omvandlas.

Tunnelbanans utbyggnad är positiv men med ett omfattande

bostadsbyggande är det möjligt att kapaciteten inte ökar i tillräcklig

utsträckning. Det är viktigt att arbetsplatser etableras i

stadsdelsområdet för att stärka den lokala arbetsmarknaden vilket

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 103 (233)

också kan öka inpendlingen till stadsdelsområdet så att

tunnelbanetrafiken får en jämnare fördelning i båda riktningarna.

Stieg Trenters torg i Farsta strand behöver rustas upp för att öka

tryggheten och användningsområdena. Idag fungerar torget mest

som en passage mellan tunnelbanan och pendeltåget.

Förändringsarbetet görs i samarbete med trafiknämnden som

ansvarar för driften av torget.

Förvaltningen har även planer på en större strandpark för rekreation

från Farsta strandbad och vidare fram till Farstanäsbron.

Planerna på att omlokalisera delar av slakthusområdets verksamhet

vid Globen till Larsboda ger goda möjligheter till att stödja

utvecklingen av ett företagsområde till en kreativ miljö.

Livsmedelsindustrin har ett stort behov av att rekrytera

yrkesutbildad arbetskraft. Staden har här en möjlighet att ta initiativ

till samverkan mellan staden, livsmedelsindustrin och

utbildningsanordnare.

Förvaltningen ser mycket positivt på en utveckling av Fagersjö med

fler och varierade bostäder, bättre kommunikationer och tillgång till

handel och service. En viktig faktor för en positiv utveckling är att

stadsdelen vid fortsatt områdesplanering återfår en central plats med

service av olika slag.

Möjligheterna till ett rörligt friluftsliv ska säkerställas i hela staden.

Förvaltningen bedömer att området kring Högdalstopparna har stor

potential att utvecklas vidare till ett idrotts- och rekreationsområde

och som experimentområde för nya idrottsgrenar. Området kring

Högdalstopparna skulle knyta ihop Fagersjö, Högdalen,

Hökarängen och Farsta både fysiskt och socialt.

Det finns utrymme för kompletteringsbebyggelse i Gubbängen och

Hökarängen. Mer variation vad gäller lägenhetsstorlekar och

upplåtelseformer behövs särskilt i Hökarängen.

Förvaltningen är dock något undrande till att det i förslaget sägs att

Gubbängsfältet ska bebyggas med bostäder. Vi utgår då ifrån att det

främst är fältet väster om Lingvägen som avses. Fältet öster om

Lingvägen, som är ett sportfält idag, planeras nu för att utvecklas

med ytterligare idrottsverksamhet och förvaltningen ser inte att det

finns utrymme för några bostäder där. Ytterligare skäl för att bevara

Gubbängsfältet så öppet som möjligt är att det är ont om större

platser i staden för evenemang av olika slag.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 104 (233)

Det som förvaltningen prioriterar för den lokala utvecklingen i

Svedmyra–Tallkrogen är anläggning av ett elljusspår i

Majroskogen, utifrån ett uppdrag från stadsdelsnämnden i samband

med behandlingen av ett medborgarförslag. Det bidrar till att

skogen blir en målpunkt och att entréerna blir tydligare.

Förslaget till översiktsplan omfattar det mesta men förvaltningen

noterar att äldres och funktionsnedsattas delaktighet i staden nämns

mycket kort och då gäller det endast att fysisk aktivitet och

tillgänglighet ska främjas.

Sammantaget ser förvaltningen positivt på de planeringsinriktningar

som finns för Farsta stadsdelsområde.

Hägersten-Liljeholmen stadsdelsnämnd

Dokument nr 375

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari att

överlämna stasdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på

remissen till stadsbyggnadskontoret.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande

Den uppdaterade översiktsplanen är ambitiös och följer i stort den

planeringsinriktning som redan pågår i Hägersten-Liljeholmen.

Flera viktiga frågor lyfts bland de lokala utvecklingsmöjligheter

som nämns för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsområde.

Stadsdelsförvaltningen vill lyfta några av dessa som känns särskilt

angelägna i stadsdelsområdet.

Södertäljevägen är en stor barriär i stadsdelsområdet och behovet av

kopplingar mellan Liljeholmstorget-Nybohov och Liljeholmskajen-

Årstadal är stort. I all utveckling kring och i Liljeholmen är det av

stor vikt att öka de offentliga funktionerna. Bristen på

förskoleplatser är fortsatt stor i Liljeholmen, de befintliga

förskolorna har ofta mycket små gårdar samtidigt som parkmark är

en bristvara. Det finns stora möjligheter att utveckla stadsdelens

offentliga funktioner i utvecklingen av Södertäljevägen, Lövholmen

och Marievik.

Stadsdelsförvaltningen ser mycket positivt på att översiktsplanen

lyfter behovet av att utveckla Liljeholmen ur ett

ungdomsperspektiv. Det finns många gymnasieskolor i Liljeholmen

som tar emot elever från många stadsdelsområden, vilket gör

Liljeholmen till en utmärkt plats att satsa på för aktiviteter som

riktar sig mot ungdomar från hela staden.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 105 (233)

Stadsdelsförvaltningen ser positivt på en fortsatt satsning på

Telefonplan som kreativt kluster, men även här måste behovet av

nya parker och andra offentliga miljöer lyftas. Kring Telefonplan är

det brist på parkmark redan idag och med omkring 3 000 nya

lägenheter ökar behovet ytterligare.

Ett strategiskt samband som behöver utvecklas men som

översiktsplanen inte pekar ut är kopplingen mellan

Midsommarkransen och Årstaberg. Gång- och cykelvägen över

Södertäljevägen och under E4 bör ses över i samband med

exploatering i närområdet.

Stadsdelsförvaltningen vill också poängtera vikten av att inte ställa

offentliga funktioner mot varandra i konkurrensen om marken när

staden växer. Översiktsplanen lyfter behovet av satsningar på

kvalitativa offentliga funktioner och även om det finns stora

fördelar att samlokalisera dessa ganska ytkrävande verksamheter,

bör de också kunna prioriteras framför privata intressen. Särskilt

gäller detta i växande områden där parkerna behöver utvecklas.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Dokument nr 384

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017

att godkänna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar

på remissen.

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings förslag till yttrande:

Förvaltningen är positiv till remissförslaget som på ett mycket

ambitiöst sätt lyfter fram de utmaningar som kravet på en hållbar

stadsutveckling innebär. Förvaltningen är positiv till föreslagna mål

för stadsbyggandet och anser att utbyggnadsstrategins fyra delar är

relevanta för uppfyllelse av stadsbyggnadsmålen. Förslaget till

planeringsinriktningar för säkerställande av viktiga allmänna

intressen förefaller också vara väl avvägda för det fortsatta

utvecklingsarbetet med syfte att nå stadens mål. Förslaget är för

övrigt helt i linje med stadens övriga berörda styrdokument.

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 1 kap 1§, ska planeringen

”främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala

levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för

människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 106 (233)

En bra stadsbyggnadsplanering kan bidra till vad som skrivs i

portalparagrafen till PBL. Det är därför positivt att det remitterade

förslaget till översiktsplan lägger ett stort fokus på sociala aspekter.

Översiktsplanen är ett av de viktigaste styrmedlen för att uttrycka

ambitionsnivån om hur framtidens samhälle ska se ut. En hållbar

stadsutveckling kan bara uppnås om den fysiska planeringen sker

utifrån ett perspektiv som inkluderar både ekonomiska, ekologiska

och sociala aspekter. Stockholms stad gränsar till många kommuner

det är därför nödvändigt att staden har kontinuerlig samverkan med

grannkommunerna för att skapa attraktiva stadskvaliteter över

kommungränserna.

Förvaltningen framhåller vikten av att blanda upplåtelseformer och

hustyper i alla delar av staden, såväl ytterstad som innerstad. Det är

viktigt att bygga livsmiljöer, inte bara bostäder. Genom att utveckla

stadsdelsområdets lokala centrum kan medborgarna ges

vardagsservice och viktiga samhällsfunktioner och ett sammanhållet

stadsdelsområde kan på sikt uppnås. Att lägen som är gynnsamma

för affärer och offentlig service används till det och inte blir

bostäder. I planprocessen bör staden medverka till att arbetsplatser

skapas i närheten av bostäder och vice versa, det ökar möjligheten

för fler arbetstillfällen i hela staden. Upprätthållandet av idén om en

ABC-stad med lokal balans mellan bostäder, arbete och centrum är

avgörande för att den fortsatta utvecklingen av Hässelby-Vällingby

stadsdelsområde ska bli gynnsam.

Förvaltningen delar i huvudsak stadsbyggnadskontorets förslag till

utvecklingsmöjligheter för Hässelby-Vällingby stadsdelsområde.

Förutom ett fåtal något större bebyggelseprojekt, exempelvis

pågående arbete med förslag till utveckling av Riddersvik, så

innebär remissförslaget att nya bostäder i huvudsak kommer att

uppföras genom förtätning av befintliga bostadsområden inom

stadsdelsområdet. Förvaltningen vill dock påpeka att mindre

kompletteringsprojekt eller förtätning av befintlig bebyggelse,

innebär en risk att viktiga befintliga kvaliteter byggs bort, samtidigt

som få nya kvaliteter tillförs. Förtätning eller mindre

kompletteringar av bostadsbebyggelse möjliggör sällan de

miljöförbättrande åtgärder som behövs för att skapa en god närmiljö

inom och runt bostadsbebyggelsen. Förvaltningen anser att om

staden ska klara av att förvalta och utveckla kultur-, rekreations-

och naturvärden i den bebyggda miljön, behöver

hållbarhetsperspektiven stärkas för att bli tydligare i stadens fysiska

planering, vilket också lyfts i förslaget till översiktsplan.

Ett stadsbyggande som innebär en förtätning av stadsdelsområdet

medför också att det ställs höga underhålls- och skötselkrav på de

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 107 (233)

offentliga miljöer som finns. Stadsdelsområdets parker och

naturområden ska utformas och skötas så att de kan möta ett ökat

befolkningstryck. Att utveckla ett mer differentierat utbud av parker

och naturområden som kompletterar varandra och samtidigt klarar

ökat slitage från en växande befolkning är en central uppgift.

Genom att skapa attraktiva stråk och parkfunktioner med

exempelvis utomhusgym, caféer och lekplatser, ökar

förutsättningarna för välbefolkade, trygga och upplevelserika

miljöer som kan minska det upplevda avståndet mellan

stadsdelsområdets olika stadsdelar.

Förvaltningen anser vidare att staden vid nya exploateringar och

bebyggelseprojekt bör ta en aktiv roll i planeringsprocessens tidiga

skede i syfte att säkerställa en väl fungerande och tillgänglig

kollektivtrafik. Förvaltningen vill särskilt understryka behovet av

ytterligare linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid för de hårt

belastade busslinjerna inom stadsdelsområdet. Detta kommer bli

särskilt påtagligt längs Lövstavägen, när det nya bostadsområdet vid

Riddersvik står klart.

Förvaltningen samverkar kontinuerligt med exploaterings-

stadsbyggnads- och trafikkontoret samt övriga berörda

fackförvaltningar i syfte att inkludera lokala behov i

planeringsprocessen och därmed påverka stadsutvecklingen inom

stadsdelsområdet.

I samband med planeringen och utformningen av stadsdelsområdets

park- och naturområden, bostadsbyggande och centrumutveckling,

finns en unik möjlighet att överbrygga barriärer och samtidigt skapa

utrymme för spontana möten mellan människor med olika

bakgrund, ett sätt att motverka segregation och utanförskap.

Kungsholmens stadsdelsnämnd

Dokument nr 376

Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att

besvara remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:

Förvaltningen anser att dokumentet ger en god bild av vilka

utmaningar staden står inför och dess strategier för framtiden.

Vägledning för hur målen ska uppnås behöver dock enligt

förvaltningen utvecklas, kompletteras och förtydligas för att fungera

som styrdokument för nämnder och bolag. Även kartor och figurer i

dokumentet är otydligt presenterade och behöver förbättras för att

de ska fungera som planeringsunderlag.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 108 (233)

Utgångspunkter - utmaningar, nya kunskaper och trender

På flera ställen i dokumentet och inom olika fackområden beskrivs

behovet av kommunöverskridande eller regionalt samarbete. Denna

typ av arbete och dokument finns inom RUFS (Regional

utvecklingsplan för Stockholm), Mälardalsrådets Storregionala

systemanalys samt att vissa stora infrastrukturprojekt beskrivs i

Nationella transportplanen och Länstransportplanen. Referenser till

dessa dokument och samarbeten saknas till stora delar i

översiktsplanen.

Förvaltningen anser att digitaliseringsfrågan inte är oproblematisk

ur ett demokratiskt perspektiv. Det bör beskrivas hur staden avser

att tillgodose att alla får tillgång till den information och de

kontaktkanaler som digitaliseringen erbjuder. Det finns många äldre

men också intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta, barn samt

vuxna med annan kultur- eller utbildningsbakgrund, som inte har

tillgång till den digitala arenan. Deras behov av sina demokratiska

rättigheter måste säkerställas.

Allmänna intressen

En socialt sammanhållen stad

Förvaltningen anser att det är problematiskt att antalet platser i

staden där personer från olika etniska och socioekonomiska grupper

möter varandra i vardagen blivit färre, vilket också nämns i planen.

Parker är just en sådan plats där möten sker. I de centrala

stadsdelarnas parker möts människor från stadens, regionens,

Sveriges och världens alla hörn. Denna aspekt, parkernas socialt

värdeskapande nytta, förtjänar att uppmärksammas mer. I de

centrala stadsdelarna är det utifrån detta resonemang av yttersta vikt

att en förtätning i bebyggelsen inte sker på parkernas och de

offentliga ytornas bekostnad. Noggranna konsekvensanalyser måste

föregå varje sådant ingrepp, så att innerstadsbornas fortsatta tillgång

till parker och offentliga rum säkerställs.

Förvaltningen anser att vikten av det offentliga rummet, centrum,

gator, torg och parkernas betydelse för demokrati, folkhälsa,

jämlikhet och integration bör förtydligas.

Trafik och mobilitet

Förvaltningen anser att det inte främst är ökade resmöjligheter som

ska eftersträvas utan en ökad tillgänglighet till den service

medborgarna efterfrågar. Detta kan åstadkommas t.ex. genom

åtgärder som mobila återvinningsstationer och flera lokala

servicepunkter.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 109 (233)

Det framgår på flera ställen att Stockholms stad är angelägen om

och inser vikten av en god kollektivtrafik för att nå målen om en

socialt och ekologisk hållbar stad. Tunnelbanan är det överlägset

största transportmedlet i de centrala delarna och utan den skulle

transportsystemet inte fungera, men bussarnas roll kan på inget vis

negligeras. I översiktsplanen bör det preciseras tydligare att staden

avser att verka för ökad framkomlighet för kollektivtrafik i ytläge

genom prioritering i gatumiljön och trafikljus. I stadens centrala

delar är framkomligheten på vägnätet stundtals mycket dålig. Detta

drabbar även kollektivtrafiken i gatunivå som fastnar i köerna,

sänker dess hastighet till nära gångfart och gör den mindre attraktiv.

Enligt förvaltningen bör formuleringen om insatser för prioritering

samt fredad mark i gaturummet för kollektivtrafik vid

nyexploatering vara skarpare.

Grön och vattennära stad

Avsnittet tar upp de frågor som förvaltningen särskilt vill värna vad

gäller parker och grönytor i den tätbebyggda innerstaden.

I stadens centrala delar har parkerna idag ett mycket högt

besökstryck av boende, besökare samt förskolor och skolor, som

ibland har små och ibland till och med helt saknar lekplats eller

grönyta intill skolbyggnaden. Barn i innerstaden har inte tillgång till

större sammanhängande naturområden på samma sätt som de som

bor i förorter, har inte heller alltid möjlighet till enkel och spontan

utelek på det sätt som t.ex. villaboende med egen tomt kan erbjuda.

De riskerar därför att vistas mer inomhus och bli mer stillasittande i

sin vardag. Tillgängliga och välfungerande parker är därför viktigt i

stadens mest tätbebyggda delar. När ytorna är för små tenderar

flickor att bli mer stillasittande än pojkar och drabbas därför extra

svårt av små skolgårdar. I de fall där en bra skolgård inte är möjlig

att skapa behöver intilliggande grönytor säkerställas och förstärkas.

Förvaltningen ser gärna ett ökat fokus på stadsodling och

utnyttjande av tak och terrasser samt vertikala ytor för grönska och

parker som finns beskriven i stadens dokument Ett grönare

Stockholm. Detta är speciellt viktigt i de centrala stadsdelarna där

antal kvadratmeter grönyta per invånare redan i dag är låg. Parker

på tak kan erbjudas både i stadens egen regi, genom att utnyttja det

egna fastighetsbeståndet, samt genom anvisningar i detaljplaner vid

nybyggnation.

Enligt förvaltningen behöver ekosystemtjänster som uttryck

beskrivas tydligare, både dess innebörd och dess betydelse för

stadens resiliens.

Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver kompletteras med

tydliga kartor som anger var i staden det råder brist på grönytor och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 110 (233)

var det är viktigt att gröna ytor värnas och pekar ut var de gröna

sambanden behöver förstärkas.

Övrigt

Förvaltningen vill framföra att begreppet Stockholm inledningsvis

bör definieras och därefter användas konsekvent. Det används nu

synonymt för Stockholms stad och för Stockholmsregionen.

I konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen framförs flera

synpunkter som också förvaltningen vill lyfta. Det är:

Att jämställdhetsperspektivet skulle kunna bli ännu tydligare

genom att se till fördelningseffekterna av investeringar i

infrastruktur och förbättrade transporter.

Att det är tveksamt om bebyggelseutvecklingen leder mot

målet om en socialt mer blandad och rättvis stad om

utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att utvecklingen av

mark och vatten till stor del ska ske på marknadens villkor.

Hur utbyggnadsstrategins fyra delar ska vägas mot varandra

beskrivs inte, men förvaltningen anser att analysen är

korrekt att det är tveksamt i vilken mån utvecklingsinsatser

kommer att riktas mot de delar i staden med de största socio-

ekonomiska behoven. Utredarna skriver ”Nyproducerat

boende är i regel dyrt oavsett upplåtelseform och kan bara

efterfrågas av socio-ekonomisk starka grupper” och

”planförslaget tydliga ställningstagande att stadsbyggande

ska ske inom ramarna för marknadsförutsättningarna

bedöms inte förbättra situationen för resurssvaga grupper”.

Att gaturummet bör utformas inte enbart för att lösa

transportbehoven utan också för att vistas i, vilket skapar

förutsättningar för nya möten mellan människor.

Att planens effekter för grönstrukturen bedöms som små

eftersom inriktningen i första hand är att tillföra ny

bebyggelse genom komplettering av existerande områden.

Utredarna skriver ”I planförslaget bör det framgå hur skol-

och förskolemiljöer samt andra offentliga rum ska utformas

och lokaliseras för att säkerställa en god offentlig miljö för

barn att vistas och röra sig i. Detta saknar helt i den

nuvarande versionen av planen. Utställningsversionen bör

kompletteras i detta avseende, i linje med innehållet i FN:s

barnkonvention.” och ”Förändringar i mobilitet och

framkomlighet i samband med byggnation kommer generellt

sett drabba barn i större utsträckning än vuxna, då de är en

känsligare grupp med små eller inga möjligheter att välja

andra platser för utomhusvistelse” och slutligen ”Den

generella bedömningen är att planförslaget inte lyfter

barnperspektivet i den utsträckning som är nödvändigt för

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 111 (233)

att den kommande planeringen ska bidra till att skapa

hälsosamma och trygga vistelsemiljöer för barn.”

Att ”Planens negativa konsekvenser för naturmiljön bedöms

bli begränsade” betyder att de trots allt är negativa. ”Planen

saknar uttalade mål eller vägledningar för hur fysisk

planering och stadsutveckling kan stödja miljöeffektiva

livsstilar eller verksamheter, med sikte på minskad

resursförbrukning”. Den samlade bedömningen om planen

är, enligt utredarna, att ”planeringsinriktningarna är relativt

få och i flera fall generellt formulerade och att flera viktiga

frågeställningar i löptext inte återfinns i ställningstaganden

varför risken är att intentionerna inte kommer till uttryck i

den efterföljande planeringen. Planering endast driven av de

fyra stadsbyggnadsmålen riskerar att inte tillräckligt väl

tillgodose de allmänna intressen som identifierats med

konsekvensen att lagkrav inte klaras”.

Förvaltningen anser också att utredarna borde fått tillgång

till allt material i tid för att kunna bedöma helheten. Den

konsekvensbeskrivning som nu föreligger omfattar inte

bilagan om Riksintressen eller den del av översiktsplanen

som beskriver de lokala utvecklingsmöjligheterna.

Kungsholmen

Stadsdelsförvaltningen anser att det är angeläget att höjdryggen i

Stadshagen, som är en viktig del i Stockholms stadslandskap,

bevaras vid en förtätning. Det är också viktigt att i området

tillgodose behovet av idrottshallar och idrottsanläggningar samt att

planerade förskolor får adekvata förskolegårdar.

Förvaltningen anser det olämpligt att bygga bostäder i

Rålambshovsledens norra kant. Rålambshovsparkens funktion som

evenemangpark medför ljud och andra störningar som vi på förhand

kan se skulle störa de boende. Däremot är förvaltningen positiv till

en avsmalning av trafikleden till förmån för en utökning av parken.

Stockholms läns landsting planerar att flytta verksamheten vid

Sankt Eriks ögonsjukhus på Fleminggatan till Hagastaden under år

2020. Denna flytt kommer att frigöra mark för ett större projekt i

området. Eftersom det på hela Kungsholmen, inklusive Lilla och

Stora Essingen, och även Norrmalm råder stor brist på mark för

förskolor, skolor och idrottshallar anser förvaltningen det önskvärt

att dessa samhällsfunktioner prioriteras i ett sådant projekt.

Även Kungsholmens framtida behov av äldreboenden behöver

beaktas i stadsplaneringen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 112 (233)

Kungsholmens stadsdelsnämnd har i många år varit eniga om att

frågan om en överdäckning av Essingeleden tvärs över västra

Kungsholmen behöver utredas. Detta skulle förbättra miljön för de

som bor där, ge bättre förutsättningar för friluftsliv i området samt

frigöra en yta motsvarande Bromma flygfält ovanpå leden som

skulle bli tillgänglig för bl.a. bostadsbyggnation.

Norrmalms stadsdelsnämnd

Dokument nr 371

Norrmalms stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att

remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Förvaltningen anser att dokumentet ger en god bild av vilka

utmaningar staden står inför och dess strategier för framtiden.

Vägledning för hur målen ska uppnås behöver dock enligt

förvaltningen utvecklas, kompletteras och förtydligas för att fungera

som styrdokument för nämnder och bolag. Även kartor och figurer i

dokumentet är otydligt presenterade och behöver förbättras för att

de ska fungera som planeringsunderlag.

Utgångspunkter - utmaningar, nya kunskaper och trender

På flera ställen i dokumentet och inom olika fackområden beskrivs

behovet av kommunöverskridande eller regionalt samarbete. Denna

typ av arbete och dokument finns inom RUFS (Regional

utvecklingsplan för Stockholm), Mälardalsrådets Storregionala

systemanalys samt att vissa stora infrastrukturprojekt beskrivs i

Nationella transportplanen och Länstransportplanen. Referenser till

dessa dokument och samarbeten saknas till stora delar i

översiktsplanen.

Förvaltningen anser att digitaliseringsfrågan inte är oproblematisk

ur ett demokratiskt perspektiv. Det bör beskrivas hur staden avser

att tillgodose att alla får tillgång till den information och de

kontaktkanaler som digitaliseringen erbjuder. Det finns många äldre

men också intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta, barn samt

vuxna med annan kultur- eller utbildningsbakgrund, som inte har

tillgång till den digitala arenan. Deras behov av sina demokratiska

rättigheter måste säkerställas.

Allmänna intressen

En socialt sammanhållen stad

Förvaltningen anser att det är problematiskt att antalet platser i

staden där personer från olika etniska och socioekonomiska grupper

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 113 (233)

möter varandra i vardagen blivit färre, vilket också nämns i planen.

Parker är just en sådan plats där möten sker. I de centrala

stadsdelarnas parker möts människor från stadens, regionens,

Sveriges och världens alla hörn. Denna aspekt, parkernas socialt

värdeskapande nytta, förtjänar att uppmärksammas mer. I de

centrala stadsdelarna är det utifrån detta resonemang av yttersta vikt

att en förtätning i bebyggelsen inte sker på parkernas och de

offentliga ytornas bekostnad. Noggranna konsekvensanalyser måste

föregå varje sådant ingrepp, så att innerstadsbornas fortsatta tillgång

till parker och offentliga rum säkerställs.

Förvaltningen anser att vikten av det offentliga rummet, centrum,

gator, torg och parkernas betydelse för demokrati, folkhälsa,

jämlikhet och integration bör förtydligas.

Trafik och mobilitet

Förvaltningen anser att det inte främst är ökade resmöjligheter som

ska eftersträvas utan en ökad tillgänglighet till den service

medborgarna efterfrågar. Detta kan åstadkommas t.ex. genom

åtgärder som mobila återvinningsstationer och flera lokala

servicepunkter.

Det framgår på flera ställen att Stockholms stad är angelägen om

och inser vikten av en god kollektivtrafik för att nå målen om en

socialt och ekologisk hållbar stad. Tunnelbanan är det överlägset

största transportmedlet i de centrala delarna och utan den skulle

transportsystemet inte fungera, men bussarnas roll kan på inget vis

negligeras. I översiktsplanen bör det preciseras tydligare att staden

avser att verka för ökad framkomlighet för kollektivtrafik i ytläge

genom prioritering i gatumiljön och trafikljus. I stadens centrala

delar är framkomligheten på vägnätet stundtals mycket dålig. Detta

drabbar även kollektivtrafiken i gatunivå som fastnar i köerna,

sänker dess hastighet till nära gångfart och gör den mindre attraktiv.

Enligt förvaltningen bör formuleringen om insatser för prioritering

samt fredad mark i gaturummet för kollektivtrafik vid

nyexploatering vara skarpare.

Grön och vattennära stad

Avsnittet tar upp de frågor som förvaltningen särskilt vill värna vad

gäller parker och grönytor i den tätbebyggda innerstaden.

I stadens centrala delar har parkerna idag ett mycket högt

besökstryck av boende, besökare samt förskolor och skolor, som

ibland har små och ibland till och med helt saknar lekplats eller

grönyta intill skol- eller förskolebyggnaden. Barn i innerstaden har

inte tillgång till större sammanhängande naturområden på samma

sätt som de som bor i förorter, har inte heller alltid möjlighet till

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 114 (233)

enkel och spontan utelek på det sätt som t.ex. villaboende med egen

tomt kan erbjuda. De riskerar därför att vistas mer inomhus och bli

mer stillasittande i sin vardag. Tillgängliga och välfungerande

parker är därför viktigt i stadens mest tätbebyggda delar. När ytorna

är för små tenderar flickor att bli mer stillasittande än pojkar och

drabbas därför extra svårt av små skolgårdar. I de fall där en bra

skolgård inte är möjlig att skapa behöver intilliggande grönytor

säkerställas och förstärkas.

Förvaltningen ser gärna ett ökat fokus på stadsodling och

utnyttjande av tak och terrasser samt vertikala ytor för grönska och

parker som finns beskriven i stadens dokument Ett grönare

Stockholm. Detta är speciellt viktigt i de centrala

stadsdelsområdena där antal kvadratmeter grönyta per invånare

redan i dag är låg. Parker på tak kan erbjudas både i stadens egen

regi, genom att utnyttja det egna fastighetsbeståndet, samt genom

anvisningar i detaljplaner vid nybyggnation.

Enligt förvaltningen behöver ekosystemtjänster som uttryck

beskrivas tydligare, både dess innebörd och dess betydelse för

stadens resiliens.

Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver kompletteras med

tydliga kartor som anger var i staden det råder brist på grönytor och

var det är viktigt att gröna ytor värnas och pekar ut var de gröna

sambanden behöver förstärkas. Vidare efterfrågar förvaltningen en

tydligare beskrivning och koppling mellan översiktsplanen och

stadens övriga gröna styrdokument Grönare Stockholm, de

stadsdelvisa parkplanerna samt gröna planeringsunderlag

Övrigt

Förvaltningen vill framföra att begreppet Stockholm inledningsvis

bör definieras och därefter användas konsekvent. Det används nu

synonymt för Stockholms stad och för Stockholmsregionen.

I konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen framförs flera

synpunkter som också förvaltningen vill lyfta. Det är:

Att jämställdhetsperspektivet skulle kunna bli ännu tydligare

genom att se till fördelningseffekterna av investeringar i

infrastruktur och förbättrade transporter.

Att det är tveksamt om bebyggelseutvecklingen leder mot

målet om en socialt mer blandad och rättvis stad om

utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att utvecklingen av

mark och vatten till stor del ska ske på marknadens villkor.

Hur utbyggnadsstrategins fyra delar ska vägas mot varandra

beskrivs inte, men förvaltningen anser att analysen är

korrekt att det är tveksamt i vilken mån utvecklingsinsatser

kommer att riktas mot de delar i staden med de största socio-

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 115 (233)

ekonomiska behoven. Utredarna skriver ”Nyproducerat

boende är i regel dyrt oavsett upplåtelseform och kan bara

efterfrågas av socio-ekonomisk starka grupper” och

”planförslaget tydliga ställningstagande att stadsbyggande

ska ske inom ramarna för marknadsförutsättningarna

bedöms inte förbättra situationen för resurssvaga grupper”.

Att gaturummet bör utformas inte enbart för att lösa

transportbehoven utan också för att vistas i, vilket skapar

förutsättningar för nya möten mellan människor.

Att planens effekter för grönstrukturen bedöms som små

eftersom inriktningen i första hand är att tillföra ny

bebyggelse genom komplettering av existerande områden.

Utredarna skriver ”I planförslaget bör det framgå hur skol-

och förskolemiljöer samt andra offentliga rum ska utformas

och lokaliseras för att säkerställa en god offentlig miljö för

barn att vistas och röra sig i. Detta saknar helt i den

nuvarande versionen av planen. Utställningsversionen bör

kompletteras i detta avseende, i linje med innehållet i FN:s

barnkonvention.” och ”Förändringar i mobilitet och

framkomlighet i samband med byggnation kommer generellt

sett drabba barn i större utsträckning än vuxna, då de är en

känsligare grupp med små eller inga möjligheter att välja

andra platser för utomhusvistelse” och slutligen ”Den

generella bedömningen är att planförslaget inte lyfter

barnperspektivet i den utsträckning som är nödvändigt för

att den kommande planeringen ska bidra till att skapa

hälsosamma och trygga vistelsemiljöer för barn.”

Att ”Planens negativa konsekvenser för naturmiljön bedöms

bli begränsade” betyder att de trots allt är negativa. ”Planen

saknar uttalade mål eller vägledningar för hur fysisk

planering och stadsutveckling kan stödja miljöeffektiva

livsstilar eller verksamheter, med sikte på minskad

resursförbrukning”. Den samlade bedömningen om planen

är, enligt utredarna, att ”planeringsinriktningarna är relativt

få och i flera fall generellt formulerade och att flera viktiga

frågeställningar i löptext inte återfinns i ställningstaganden

varför risken är att intentionerna inte kommer till uttryck i

den efterföljande planeringen. Planering endast driven av de

fyra stadsbyggnadsmålen riskerar att inte tillräckligt väl

tillgodose de allmänna intressen som identifierats med

konsekvensen att lagkrav inte klaras”.

Förvaltningen anser också att utredarna borde fått tillgång

till allt material i tid för att kunna bedöma helheten. Den

konsekvensbeskrivning som nu föreligger omfattar inte

bilagan om Riksintressen eller den del av översiktsplanen

som beskriver de lokala utvecklingsmöjligheterna.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 116 (233)

Norrmalm

Inom Norrmalms stadsdelsområde finns stadsutvecklingsområdet

Hagastaden. I dessa kvarter byggs det högt och tätt på ett sätt som

inte liknar något som tidigare byggts i Stockholm. Husen är

ovanligt höga och gatorna ovanligt smala. Ytan som avsatts för

parkmark är så liten att det sänker det redan låga antalet

kvadratmeter park per invånare på Norrmalm som helhet. Detta

medför att trycket på redan befintliga parker i närområdet ökar

ytterligare. Som det går att se på bilden nedan är den nya Norra

Stationsparken på sitt smalaste ställe lika smal exempelvis Sankt

Eriksgatan och Sveavägen vid Norrtull och på sitt bredaste ställe är

den jämförbar med trafikrondellen vid Sveaplan eller Vanadisplan.

Förvaltningen verkar för att de befintliga parkerna i

stadsdelsområdet rustas för att klara det ökade besökstrycket samt

att i de ännu ej fastställda detaljplanerna 2 och 3 för Hagastaden ska

föras in mer grönyta och parker. Speciellt runt de förskole- och

skolbyggnader som planeras där.

Som uppmärksammats i projekt Hagastaden behövs, också för

kommande projekt, en strategi för hur staden ska samarbeta med

kringliggande kommuner när stadsbyggnadsprojekt vid

kommungränser ska byggas. De boende ska inte behöva ta ställning

till vilken sida av kommungränsen de vill flytta till när de bosätter

sig i Hagastaden. Därför är det av största vikt att samarbetet mellan

Solna kommun och Stockholm stad fungerar väl redan under

planeringsprocessen. Kommunen har ansvar för sina egna

kommuninnevånare i första hand men det kan få konsekvensen att

barn som bor grannar inte kan få förskole- eller skolplats samtidigt

eller på samma enhet. Hagastaden och framtida ”gränsstadsdelar”

behöver upplevas som enhetliga och sammanhållna.

Förvaltningen anser att det är viktigt att staden i sin tilldelning av

byggrätter i Hagastadens fortsatta utbyggnad anger vilken storlek på

bostäder som ska byggas. Eftersom det redan är mestadels mindre

lägenheter i Vasastan och hela innerstaden skulle en styrning mot en

ökad andel större lägenheter i det tillkommande beståndet ge

stadsdelen ett mer blandat bostadsbestånd. Det skulle underlätta det

uttalade målet att invånarna ska kunna bo kvar i sin stadsdel under

livets alla skeden.

Förvaltningen anser att det är viktigt att staden utnyttjar den

möjlighet som finns att tillföra nya kvaliteter till området som även

kan gynna befintlig bebyggelse i närheten.

Förvaltningen anser att stadsutvecklingsprojektet Västra City med

överdäckning av spårområde och Klarastrandsleden bidrar till att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 117 (233)

uppfylla stadens mål på flera sätt, bl.a. att det är viktigt att

överbrygga barriärer i stadsmiljön samt öka tillgängligheten till

grönytor och vattenlinjer.

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Dokument nr 360 och 315

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutade den 26 januari 2017 att

stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande utgör svar på remissen.

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande:

Stadsdelsförvaltningen anser att förslaget till översiktsplan är

välstrukturerat och lättillgängligt. Förvaltningen är positiv till att det

socialt hållbara perspektivet betonas i planen.

Förvaltningen väljer att lämna synpunkter främst på kapitlet om

lokala utvecklingsmöjligheter, eftersom det efterfrågas särskilt i

samrådsunderlaget. Förvaltningen delar uppfattningen om att Kista

är ett av landets och regionens viktigaste arbetsplatsområden men

att det även finns stora utvecklingsmöjligheter i Rinkeby, Husby

och Akalla. Att Kista-Järva betraktas som ett av tre fokusområden i

översiktsplanen är positivt och kan bidra till att stärka hela områdets

attraktionskraft. Budskapet till invånarna blir att staden gör stora

satsningar. Det medför samtidigt att stadsdelsnämndens resurser och

arbetssätt påverkas. Förvaltningen behöver utveckla samverkan med

andra förvaltningar för att hantera de utmaningar som en snabb

befolkningstillväxt på kort tid innebär. Utifrån betydelsen av närhet

till kommunikationer, är det bra att fördelarna med de befintliga

kommunikationerna lyfts fram, om det är tunnelbanan som avses.

Det är en styrka för stadsdelsområdet att det finns

tunnelbanestationer i alla stadsdelar, eftersom det underlättar för

invånare och besökare att resa till och från centrala Stockholm och

bidrar till rörlighet mellan olika områden. Tunnelbanan är också

viktig för de ca 40 000 människor som arbetar i området. Däremot

behöver tvärförbindelserna mellan stadsdelarna i Järva förbättras för

att stärka sambanden. Bland kommande infrastruktursatsningar

nämns utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby och den planerade

Förbifarten. Utbyggnaden av tunnelbanan från Akalla till Barkarby

kan öka resandet till och från stadsdelsområdet och därmed

medverka till ökad integration. Även betydelsen av tvärbanans

Kistagren behöver beskrivas, eftersom den kommer att fylla en

viktig funktion i samband med den planerade utbyggnaden av ca

6 000 bostäder i Kista.

Stycket om Rinkeby behöver uppdateras utifrån den omdaning av

Rinkebystråket med butiker, restauranger och kaféer som

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 118 (233)

genomförts samt utbyggnaden av ca 360 bostadsrätter och 225

hyresrätter på Rinkebyterassen. Tillkomsten av bostadsrätter är

betydelsefull, eftersom andelen hyresrätter i Rinkeby tidigare

uppgått till nästan 100 procent. Den nya gång- och cykelvägen, som

ger en bättre förbindelse till Kista, kan också nämnas. Även den

offentliga servicen i Rinkeby har förbättrats genom Familjehuset

och ett utbyggt medborgarkontor. Servicen kommer att förbättras

ytterligare i samband med att förvaltningen öppnar ett

stadsdelscenter, Community Center, med samlad service och med

funktion som mötesplats centralt i Rinkeby. Fler arbetsplatser har

tillkommit genom att kulturförvaltningen och sfi, som lyder under

arbetsmarknadsnämnden, har flyttat dit. Dessutom planeras ett

poliskontor för ca 250 poliser. Ett nytt vård- och omsorgsboende

planeras också i området. Något som skulle behöva tillkomma i

Rinkeby är ytterligare idrotts- och kulturverksamhet.

Förvaltningen konstaterar att beskrivningarna av Husby och Akalla

lagts in i samma stycke, trots att det är två områden med olika

förutsättningar. De bör beskrivas var för sig. I Husby består t.ex.

nästan 80 procent av bostäderna av hyreslägenheter medan

motsvarande andel i Akalla är bostadsrättslägenheter. Texten

behöver kompletteras med de befintliga och planerade bollplanerna,

koloniträdgårdsområdena och de gamla gårdarna invid Järvafältet

som fyller en viktig funktion: Husby Gård och Akalla By. Servicen

i Husby centrum kommer att förbättras i samband med att

förvaltningen öppnar ett stadsdelscenter, Community Center, med

samlad service och mötesplats där i slutet av 2017. En utveckling av

hela Husby torg planeras parallellt. Bristen på idrottsplatser

förbättras något med den planerade idrottshallen vid Dalhagens

bollplan. Placeringen där väntas också stärka sambandet till Kista

och de nya bostadsområdena på andra sidan Hanstavägen.

Därutöver kommer en femmannaplan i konstgräs att anläggas i

Lofotenparken i Husby. Förvaltningen skulle vilja se en plan för hur

trafiken på Hanstavägen skulle kunna minska, eller hellre ledas om,

för att minska upplevelsen av vägen som en barriär mellan Husby

och Kista. Förtätningen med bostäder planeras inte bara vid

centrumen utan även inne i bostadsområden i Husby där delar av

parkeringsdäck byggs bort. För Akalla kan utbyggnaden av

tunnelbanan mot Barkarby fylla en viktig funktion. Akallaborna har

vidare direkt tillgång till både Järvafältet och Hansta naturreservat

för rekreation.

Stycket om Kista stämmer väl med förvaltningens uppfattning, men

kan kompletteras med att andelen bostadsrätter i stadsdelen är drygt

80 procent. Den planerade utbyggnaden med minst 6 000 bostäder

kommer att innehålla både hyresrätter och bostadsrätter. Utöver

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 119 (233)

behovet av förskolor och skolor som utbyggnaden medför, ökar

även behovet av annan kommunal service, som t.ex.

ungdomsgårdar. Strävan efter att skapa ett större inslag av bostäder

i verksamhetsområdet för att få en mer levande stadsmiljö under

större delen av dygnet behöver förtydligas. Det planerade

friluftsbadet vid Eggeby Gård på Järvafältet skulle också kunna

nämnas.

I avsnittet om en socialt sammanhållen stad, anges att dialogen med

medborgarna ska ge riktning åt framtiden när staden utvecklas och

att staden särskilt bör sträva efter att nå dem som sällan gör sin röst

hörd. Förvaltningen hade gärna bidragit vid samrådsmöten om

översiktsplanen i flera av områdets stadsdelar, lämpligen på

ungdomsgårdar och andra mötesplatser, för att bidra till ett sådant

upplägg. När förvaltningen framförde detta var planen för

samrådsturnén dessvärre redan fastlagd och gick inte att påverka.

Förvaltningen anser vidare att formuleringen ”Ökad delaktighet och

inflytande från stockholmarna ska ge tydlig riktning i planeringen”

behöver tydliggöras. I avsnittet tas även strategisk placering av

skolor upp som ett sätt att främja möten mellan människor.

Stadsdelsförvaltningen får framföra att det finns brist på gymnasie-

och högre utbildning i stadsdelsområdet. I samband med

utbyggnaden av tusentals nya bostäder, välkomnar förvaltningen

motsvarande komplettering av utbildningsplatser av olika slag. Det

skulle bidra till att öka områdets attraktionskraft. Utifrån de goda

kommunikationerna i området, borde det vara möjligt att skapa

detta i kollektivtrafiknära lägen för att öka rörligheten mellan olika

områden. Förvaltningen konstaterar vidare att det finns mer av

värde som uttrycks i avsnittet om t.ex. mötesplatser, trygg och

jämställd stadsmiljö och fokus på barn och äldre, men utmaningen

ligger i att omvandla orden till verklighet. Vad som avses med

mötesplatser behöver förtydligas. Förvaltningens erfarenhet är att

barnens behov hittills inte prioriteras tillräckligt i planeringen. Vid

utbyggnad av nya bostadsområden har det varit svårt att få en

ändamålsenlig placering av förskolorna och tillräckligt stora

utegårdar, trots att utbyggnaden sker i ytterstaden.

Förvaltningen konstaterar att bilderna i samrådsförslaget domineras

av hus och fasader, vatten, bilder från innerstaden och, i viss

utsträckning, barn och ungdomar. I den slutliga versionen föreslår

förvaltningen att bilder även från ytterstadsområdena, och gärna

med människor, finns med. Med en bredare täckning av olika

områden och människor på bilderna, blir målet om Stockholm som

en socialt sammanhållen stad för alla mer trovärdig.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 120 (233)

I översiktsplanen nämns på flera ställen beroenden och samband

med grannkommuner. För att underlätta orienteringen på kartan

med stadsutvecklingsmöjligheter i slutet av förslaget, behöver den

kompletteras med namn och kommungränser på grannkommunerna.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Dokument nr 331 och 370

Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade den 29 januari att överlämna

stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:

Det är positivt att översiktsplanen uppdateras och bättre anpassas

efter de stora utmaningar staden står inför. Att ett större fokus läggs

på hur en social hållbarhet ska uppnås är bra. Förvaltningen har

inget att erinra mot de fyra målen för stadsbyggnad som föreslås.

Förvaltningen anser att strategierna för utbyggnad är bra, t.ex.

satsningen på tre fokusområden, men också att hela staden ska

utvecklas. Det anser förvaltningen är nödvändigt för att social

hållbarhet ska kunna uppnås och segregationen minska.

Allmänna intressen

Det är positivt att de allmänna intressena lyfts fram på ett tydligt

sätt och vilka avvägningar som krävs då det råder konflikt mellan

olika intressen. Avsnittet om Näringsliv och kompetensförsörjning

visar att det fortfarande råder stor obalans i hur arbetsplatser är

lokaliserade inom staden. Att nå en jämnare fördelning är viktigt att

ha med i utvecklingen av söderort. På en karta över

företagsområden anges att Skarpnäcks företagsområde ska

utvecklas med bostäder. Det anser förvaltningen är fel, istället bör

möjlighet ges för området att utvecklas med fler arbetsplatser.

I avsnittet om Trafik och mobilitet lyfts gång och cykling fram som

självklara alternativ för transporter. För boende i ytterstaden är det

inte alltid ett alternativ, utan en fortsatt satsning på kollektivtrafik

behövs. Fortfarande saknas planering för en kapacitetsstark

tvärförbindelse som knyter ihop Skarpnäck med viktiga knutpunkter

i söderort. På en karta över kommunikationsstråk visas en möjlig

framtida förbindelse som benämns ”kapacitetsstark förbindelse till

och från Sköndal”. Förvaltningen konstaterar att förbindelsen

föreslås gå igenom en del av Flatens naturreservat. Förvaltningen

anser att kollektivtrafiken till och från Sköndal måste lösas på ett

annat sätt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 121 (233)

När det gäller avsnittet Grön och vattennära stad anser

förvaltningen att stadens skyddade områden tydligare bör lyftas

fram som en förutsättning för hållbar stadsutveckling. Natur- och

kulturreservaten utgör kärnområden i stadens grönstruktur och är en

del av eller knyter an till de stora regionala gröna kilarna som

sträcker sig från landsbygden och in i centrala staden. Denna

struktur ger invånare närhet till naturen, vilket är högt värderat och

bidrar till stadens attraktivitet. De skyddade områdena är av en

storlek att de möjliggör en ekologisk funktionalitet och kan

härbärgera en stor mångfald utan intressekonflikter. Områdena är,

och kommer i ökande grad i framtiden vara, en viktig del av staden

och representera kvaliteter av vad staden kan erbjuda sina

medborgare. En utveckling av områdena behövs därför för att öka

tillgängligheten t.ex. genom att förstärka kopplingar och entréer,

anlägga servicefunktioner, målpunkter, rastplatser, vandringsleder

och en samlad information om naturreservaten.

Lokala utvecklingsmöjligheter för Skarpnäck

Den områdesplanering som gjorts för i stort sett hela

stadsdelsområdet skapar goda förutsättningar för att på ett positivt

sätt komplettera befintliga stadsdelar med nya bostäder, skolor,

förskolor, äldreboenden, idrottsanläggningar, service och andra

funktioner, inte minst arbetsplatser. Som förvaltningen tidigare

nämnt är det viktigt att Skarpnäcks företagsområde får utvecklas

med fler arbetsplatser. Fler invånare ökar även förutsättningarna för

centrumen i varje stadsdel att kunna utvecklas.

Stadsdelarna inom Skarpnäcks stadsdelsområde har ett bra läge i

anslutning till tunnelbanan där turtätheten på sikt kommer öka, men

tvärförbindelserna måste bli fler och bättre. Stråk med

sammanhängande gång- och cykelvägar måste bli säkrare och

tydligare, för att de ska bli ett alternativ för fler.

En utmärkande kvalitet för stadsdelsområdet är närheten till stora

naturområden. Som tidigare nämnts ser förvaltningen dem som en

förutsättning för hållbar stadsutveckling. Därför anser förvaltningen

att även Flatens naturreservat, Stockholms största till ytan, bör näm-

nas i den inledande texten.

Skärholmens stadsdelsnämnd

Dokument nr 374

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att

godkänna stadsdelsförvaltningens remissvar.

Stadsdelsförvaltningens remissvar:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 122 (233)

Förvaltningen anser att Vision 2040 speglas i förslaget till

översiktsplan. Att så tydligt peka ut ett avgränsat antal områden för

särskilda satsningar, varav Skärholmen är ett, förväntas starkt bidra

till stadens möjligheter att faktiskt samla sina resurser och

åstadkomma skillnad för stadens invånare i dessa områden.

Förslaget har till viss del fångat de utmaningar som staden står inför

när det gäller att utveckla ett Stockholm för alla. Samtidigt anser

förvaltningen att det finns områden som förslaget bättre kan svara

upp mot.

Det lokala perspektivet som en viktig utgångspunkt för mark-

och vattenanvändning

Förvaltningen instämmer med förslaget om vikten av att ta tillvara

det lokala perspektivet när staden utvecklas. I det arbetet är marken

en avgörande resurs. Den utgör det tyngsta verktyget för att styra

utvecklingen i riktning mot stadens vision. Gällande den aktiva

markpolitik som föreslås anser förvaltningen att det redan i

översiktsplanen bör formuleras exempel på strategier som kan peka

ut riktningen för hur staden i högre grad kan ta hänsyn till lokala

behov och säkerställa lokal förankring i stadsbyggnadsprocessen.

Till exempel behöver samrådsförfarandet utvecklas för att verkligen

säkerställa att det lokala perspektivet fångas i processerna och att

förankringen får tid att legitimeras hos invånarna.

Så som det beskrivs i konsekvensbeskrivningen (sida 34) anser

också förvaltningen att det finns en fortsatt risk att alltför många

människor inte kommer till tals och att de som har mindre bra

förutsättningar eller kunskaper om deltagandeprocesser går miste

om att framföra sina synpunkter eller frågor, trots att staden arbetar

med dialog. I det avseendet vill förvaltningen lyfta vikten av bättre

kommunikationsinsatser, informationsspridning och uppsökande

arbete som en del av samrådsprocesserna, där nära samarbete

mellan stadens förvaltningar är en förutsättning för att lyckas.

Social sammahållning. Ett behov av att bättre och tydligare

koppla ihop förslaget till ny översiktsplan med budgetens

direktiv.

Under rubriken ”En socialt sammahållen stad” lyfts i förslaget till

översiktsplan ett antal viktiga perspektiv som

stadsplaneringsprocessen behöver förhålla sig till. Förvaltningen

anser att beskrivningarna behöver spetsas till och bättre kopplas till

Vision 2040 samt bättre stämma överens med de tydliga direktiv

som framgår av stadens budget. Som ett exempel är

jämställdhetsaspekten i förslaget reducerad till att hänsyn ska tas till

trygghet i utformningen av utemiljöer. En djupare analys av hur

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 123 (233)

resurser används och vilka grupper som gynnas nämns inte alls som

ett behov för stadsplaneringsprocesserna. Inte heller kopplas

jämställdhetsperspektivet till riktade delaktighetsprocesser för att nå

grupper som i vanliga fall inte kommer till tals. Samma sak gäller

barns och äldres perspektiv. Tydligare signaler på tidigt

hänsyntagande av de olika perspektiven samt ett antal föreslagna

verktyg för sådan analys kan stärka planen.

Andra brister som identifierats i konsekvensbeskrivningen och som

förvaltningen anser som viktiga att utveckla är ställningstagande

angående nyanländas och EU-migranters speciella behov, samt vad

det innebär för grupper med svag betalningsförmåga att huvuddelen

av stadens byggnation så tydligt ska utgå från

marknadsförutsättningar.

Ett behov av tydligare signaler angående företagsetablering i

söderort.

Förvaltningen instämmer med förslaget till översiktsplan att staden

behöver fokusera på att attrahera företagsetableringar till söderort

och på så sätt bidra till att utjämna skillnaderna i

arbetsplatslokalisering. För Skärholmens del beskrivs att lokala

utvecklingsmöjligheter för arbetsplatslokalisering kan ske främst

genom att lokala centrum utvecklas och genom nybyggnation med

flerfunktionella lokaler i bottenvåningarna.

Kopplingen inom den regionala kärnan Kungens Kurva –

Skärholmen lyfts fram som viktig att utveckla men förvaltningen

saknar en tydlighet kring just företagsetableringar och betydelsen av

att knutpunkten för kollektivtrafiken ligger i Skärholmen. Området

kommer dessutom i och med Förbifart Stockholm att ha en mer

betydelseful roll i regionen. Strategier för hur staden ska ta vara på

ändrade förutsättningar som denna omfattande

infrastrukturförändring tas inte om hand tillräckligt i förslaget.

Likaväl som förslaget beskriver att det behövs lokala analyser av

kulturlivet, behövs det i allra högsta grad tydligare signaler och

inriktningar angående näringslivet.

Stockholms attraktivitet, en känslig balansgång.

I förslaget påpekas i olika kapitel vikten av Stockholms karaktär för

stadens attraktionskraft. Värdet som både de gröna och de blåa

miljöerna tillför i form av ekosystemtjänster är inte bara ett

avgörande stödsystem för själva stadens välmående utan också en

lika central del av dess attraktion.

Å andra sidan är förslaget lika tydligt med att påpeka att grön mark

kommer att bebyggas för att möta behovet bostäder för att staden

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 124 (233)

ska fortsätta vara en motor för hela Sverige och behålla sin

attraktionskraft. Det är uppenbart att utmaningarna som staden står

inför angående bostadsförsörjning innebär ett utökat stadsbyggande

som dessutom kan innebära stora möjligheter för staden. Det som är

också uppenbart med markanvändningen, som med alla fysiska

resurser, är att den är en ändlig resurs. Därför anser förvaltningen

att förslaget behöver presentera starkare och tydligare kriterier för

när och under vilka förutsättningar och omständigheter det är rätt att

omvandla grön mark för bostadsbyggande samt tydliggöra de

underlag som stödjer sådana ställningstaganden.

Bristen på planerade sammanhängande struktur kring röda

linjen i söderort.

På kartan som illustrerar tänkt utveckling i förslaget till

översiktsplan hänger stadsutvecklingsområdena Skärholmen och

Fruängen knappt ihop och södra Mälarhöjden har i stort sett helt

uteslutis som utvecklingsområde. Förvaltningen anser att kartan i

detta avseende inte är förenligt med målet om en sammanhållen

stad, och heller inte med beskrivningen om utvecklingen i

Skärholmen där denna koppling lyfts fram som viktig. Om staden

ska kopplas samman behöver förbindelser skapas på båda sidor om

en gräns, inte bara på den ena. Med tanke på den starka

socioekonomiska gräns som Bredängsvägen och början på

Ålgrytevägen utgör mellan Bredäng och Mälarhöjden behöver

förslaget visa högre ambitioner.

Den tydligare inriktning på utvecklingen som en markering av södra

Mälarhöjden som ett utvecklingsområde skulle ge och som ligger i

linje med den planering som pågår för fokusområdet Mälaräng

inom satsningen Fokus Skärholmen efterfrågas.

Ett behov av tydligare signaler för koppling till andra

kommuner och regional planering.

Förvaltningen anser att förslaget till översiktsplan behöver

tydliggöras angående stadens hållning till angränsande kommuner

och regionala faktorer.

Stockholms stads ställning för social hållbarhet och

mänskliga rättigheter i den globala kontexten

Förslaget till översiktsplan tydliggör en ambition att profilera

Stockholm som en stad som står i framkant för en hållbar

utveckling. Vision 2040 som ligger som grund för

översiktsplanförslaget syftar till ett Stockholm som håller samman,

som är klimatsmart samt ekonomiskt och demokratiskt hållbart.

Parallellt, ur en global kontext, röstade alla FN:s 193

medlemsländer i september 2015 ja till de nya globala

utvecklingsmålen – Agenda 2030 som trädde i kraft i januari 2016.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 125 (233)

De hållbara utvecklingsmålen innebär att utvecklade länder för

första gången också behöver implementera de 17 målen och 169

delmålen.

Den svenska regeringen har tagit ett steg fram i det arbetet och

tillsatt en delegation som fått i uppdrag att stödja och stimulera

Sveriges genomförande av Agenda 2030. Delegationen ska bland

annat göra en kartläggning och bedömning av i vilken utsträckning

som Sverige uppfyller agendans mål och delmål samt lämna förslag

till en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av

agendan. Alla svenska kommuner kommer alltså att behöva förhålla

sig till de åtagna målen i Agenda 2030 och börja implementera dem

i sina olika verksamheter. Vissa städer som exempelvis Malmö har

redan påbörjat ett arbete för att testa implementeringen av de

hållbara utvecklingsmålen.

Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver ta ställning till

regeringens åtaganden angående Agenda 2030 och på så sätt ge

kraft till det stora arbete som staden redan gör inom hållbar

utveckling.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Dokument nr 100

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade den 15 december att

överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på

remissen.

Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande:

Stadsdelsnämnden ställer sig positiv till de grundläggande

reflektionerna och analyser som redovisas i förslaget till reviderad

översiktplan för Stockholms stad.

I samrådsförslaget till översiktsplan lyfts Spånga-Tensta

stadsdelsområde som ett område med stora utvecklingsmöjligheter.

Stadsdelsnämnden delar den bedömningen. Oavsett detta vill

nämnden påtala vissa frågor.

Otrygghet och gestaltning

Översiktsplanen påtalar att vissa områden i stadsdelsområdet kan

upplevas otrygga. Stadsdelen delar denna bedömning, men vill

dessutom påtala att den offentliga miljön i vissa områden i Tensta

och Spånga behöver utvecklas.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 126 (233)

Tensta

Centrala Tensta behöver utvecklas och ges möjlighet till ökad

kommersiell service till exempel i form av resturanger, caféer och

butiker för att öka attraktiviteten av området. För att nå målet om ett

Stockholm som håller samman måste dessutom upprustning av

befintlig bebyggelse och den offentliga miljön i Tensta prioriteras

högt. Om den kommersiella servicen ökar kan det resultera i en

ännu mer levande och trygg stadsdel.

Bromsten

Bromsten är ett prioriterat område med stora

utvecklingsmöjligheter. Stadsdelsnämnden stödjer det arbetet som

pågår i omvandlingen av Bromsten från industriområde till

blandstad.

Lunda

Stadsdelsnämnden har inga ytterligare tillägg.

Solhem, Flysta och Sundby

Spånga centrum är ett område som kan utvecklas och

stadsdelsnämnden är positiv till att tillgängligheten till parker och

parkkvaliteter i centrala Spånga stärks. Spånga station är dock en

knutpunkt för lokaltrafiken där det rör sig mycket människor och en

plats som upplevs otrygg och otrivsam.

Sammanfattningsvis bör, för att hela stadsdelsområdet ska utvecklas

och vara en trygg plats för alla, utbudet av restauranger, serveringar,

nöjen, kultur, idrott och evenemang öka. Allt för att skapa rörelse i

området på tider som normalt upplevs som otrygga.

Bostadsförsörjning

Trångboddhet och otrygga boendeförhållanden är ett stort problem

främst i Tensta. Svårigheten att hitta en bostad och att få ett

förstahandskontrakt har lett till en marknad med andra- och

tredjehandskontrakt och att kriminella personer är ”egenutnämnda

bostadsförmedlare”. För att minska trångboddheten måste fler

bostäder byggas och i olika upplåtelseformer. Olika typer av

bostäder kan öka möjligheten till bostadskarriär och minska

segregationen.

En väl fungerande bostadsmarknad är också grundläggande för

näringslivsetableringar. Spånga-Tensta har i jämförelse med andra

stadsdelar inom Stockholms stad en hög andel öppet arbetslösa och

särskilt bland unga män och kvinnor. Fler arbetstillfällen behöver

skapas i stadsdeslområdet och möjligheter till utbildning och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 127 (233)

komptensutveckling. Nya arbeten behövs inom såväl kvalificerade

som icke-kvalificerade yrken.

Enligt befolkningsprognosen kommer Spånga-Tensta att växa med

9 140 personer fram till år 2025. Detta ställer krav på att fler

bostäder byggs, men också nya förskolor och skolor som kan

tillgodose behoven.

Översiktsplanen bör lägga stor vikt vid att använda

utbyggnadsstrategin som ett verktyg för att knyta ihop bostäder

infrastruktur, grönstruktur, främja kultur, idrott och näringsliv,

skapa konkurrenskraft, minska sociala skillnader och bevaka

demokratifrågorna.

Grönområden

Utveckling av grönområden för promenader, lek, picknick, idrott,

och annan rekreation är särskilt viktigt i denna stadsdel för att

främja möten mellan människor och ge möjlighet till en meningsfull

fritid. Stadsdelen vill därför värna om Spånga-Tenstas gröna värden

och utveckla och säkra stadsdelens grönstruktur och

ekosystemtjänster.

Transporter

Översiktplanen bör ta stor hänsyn till riksintressen såsom järnväg,

E18, samt E4 då Spånga och Lunda industriområde bör kunna

erbjuda omlastningsmöjligheter och kringliggande vägnät ska

planeras och effektiviseras mycket väl för att ge en på sikt hållbar

trafiksituation i stadsdelen.

Stadsdelsnämnden ser gärna att översiktsplanen fokuserar på

stadens gång, cykel och kollektivtrafik som bör bindas samman för

att ge en optimal och varierad möjlighet att transportera människor,

tjänster, gods och varor inom stadsdelen och övriga Stockholm.

Vatten och markanvändning

Översiktsplanen har ett ansvar att begränsa risker kopplade till

markanvändningen. Det är viktigt att rusta stadsdelen för

klimatförändringar när nederbörd och temperaturförhållanden

ändras. Det behövs långsiktiga strategier, innovativa och

övergripande lösningar d.v.s. en dagvattenhantering som omfattar

större sammankopplande områden för att det inte blir fokus på dyra

punktlösningar.

Ett av stadsdelens vattendrag är Bällstaån. Bällstaån rinner upp i

Järfälla kommun och sträcker sig vidare längs med järnvägsspåret i

Barkarby, Lunda, Spånga idrottsplatts, Sundby och vidare ned i

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 128 (233)

Bromma stadsdel. Ur ett miljö-och samhällsperspektiv är det viktigt

att ån säkerställs för höga flöden samt att markförändringar inte

ökar vattenflöden eller föroreningsgraden i Bällstaån.

Dagvattenfrågorna och det allt större och mer innovativa/tekniska

omhändertagandet av lokalt dagvatten från infrastruktur, byggnader

och andra platser behöver uppdateras och aktualiseras på samma

sätt och arbetas in i planer kopplade till översiktsplanen.

Digitalisering

Digitalisering är en central utveckling som påverkar samhällets

funktioner. Det nationella bredbandsmålet rörande fibernät, 3G eller

4G anslutning är uppnått i Stockholm. Uppkoppling, smarta

telefoner och e-handel förändrar dock konsumtionsmönster och det

ställer nya krav på infrastruktur och leveransmöjligheter.

Tre fokusområden Farsta, Skärholmen och Kista.

Spånga-Tenstas kommer att påverkas när Kista Science City

utvecklas och expanderar. Kista kommer att utveckla betydande

mötesplatser för vetenskap, innovation och teknik och här måste

Spånga-Tensta stadsdel om möjligt interagera. Stadsdelarna delar

bland annat infrastruktur såsom vägnät, kollektiva färdmedel och

grönområden. Utbyggnadsstrategin bör främja dessa kopplingar och

rörligheten mellan de två stadsdelarna och andra områden i

närheten.

Många nya arbetsplatser kommer att skapas i och runt Kista. Det

innebär en omfattande inpendling till stadsdelen bland annat via

Mälarbanan, Citybanan och Förbifart Stockholm. Bostäder,

innovativa mötesplatser, transporter och kommunal service kommer

att utvecklas. Planering för en effektiv och hållbar

transportinfrastruktur blir ytterst viktig.

Sammanfattningsvis vill stadsdelsnämnden framhålla vikten av att

skapa en sammanhållen stadsdel med välkomnande stadsmiljöer

som främjar möten mellan människor. Fler bostäder i olika

upplåtelseformer är väsentligt för att minska segregationen och öka

attraktiviteten för stadsdelen. Stadsdelsnämnden vill också

framhålla värdet av att översiktsplanen främjar kopplingar och

rörligheten mellan olika stadsdelar och främst med Rinkeby-Kista.

Södermalms stadsdelsnämnd

Dokument nr 377

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 129 (233)

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att som

svar på remissen i huvudsak hänvisa till vad som sägs i

stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande samt därutöver anföra:

Stockholms expansion kommer, med nödvändighet, att i huvudsak

ske i ytterstaden. Samtidigt måste en hel del bostäder m.m. att

byggas på Södermalm de närmaste åren. Vi behöver också ta vår del

av ansvaret även om det är en grannlaga uppgift att förena olika

intressen. Förvaltningen har pekat på många av dessa

intressekonflikter.

Gränser är inte givna för evigt. En gång gick gränsen mellan stad

och land här på Södermalm längs med Ringvägen. Idag ser vi ofta

vattnet som det som delar. När vi nu bygger vid tullarna är det

därför viktigt att vi strävar efter att bygga ihop staden, minska

barriärerna.

En levande stadsdel måste ständigt utvecklas och förändras. Ett

utmärkt exempel på detta är programmet Södra Skanstull. Bostäder

och arbetsplatser på en yta som tidigare närmast var övergiven. När

vi hade förslaget på remiss ville vi bl.a. komplettera förslaget med

att också göra utomhusbadet avgiftsfritt. Kopplingen mellan

Årstaviken och Skanstull skulle förbättras betydligt. Nya bostäder

och kontor skulle kompletteras med en fin stadspark. Skanstull är

också ett tydligt exempel på tidigare trafikplanering som har skapat

barriärer. Det skulle vara möjligt att bygga mer om mindre utrymme

lämnas åt biltrafik, vilket i sin tur minskar de hinder som buller och

utsläpp för med sig. I en stad som kommer att växa är det angeläget

att utrymme prioriteras väl.

För de stockholmare som inte har råd med eget lantställe eller med

längre resor är naturen i stadens parker och Storstockholms gröna

kilar ovärderliga. För barn, äldre och rörelsehindrade måste naturen

finnas på nära håll. Av pedagogiska skäl behöver varje förskola och

varje grundskola tillgång till naturmiljöer. Av många skäl är därför

ett genomtänkt program för att anlägga, bevara och utveckla

grönområdena i Stockholm – vårt gemensamma vardagsrum

betydelsefullt för att skapa ett gott och mera jämlikt samhälle, ett

Stockholm för alla.

Södermalms parker är en regional tillgång som även utnyttjas av

många som inte bor i stadsdelen. På samma utnyttjar Söderborna

grönområden i andra delar av staden och regionen, vilket betyder att

det är viktigt för Södermalmsborna med ett tydligt regionalt

perspektiv på grönområdena – rätt hanterat går en sådan ambition

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 130 (233)

väl att förena med ett ökat bostadsbyggande både regionalt och på

Söder.

När befolkningen växer och bebyggelsen breder ut sig ökar behovet

av en mera aktiv politik. Vi behöver anlägga nya parker, tillföra nya

inslag och anläggningar, och vi behöver en mera genomtänkt och

aktiv skötsel – både fler utegym och fler groddammar. För att

upprätthålla områdenas kvaliteter måste vi räkna med ökade

kostnader för skötsel och underhåll.

Södermalms stadsdelsförvaltnings förslag till yttrande:

Översiktsplanen är ett omfattande dokument som visar på höga

ambitioner kring Stockholms utveckling. Förvaltningen anser att

översiktsplanen är mycket välskriven men att den är mer utformad

som en vision än som ett arbetsredskap för stadens förvaltningar.

Förvaltningen saknar till exempel mer tydliga planeringsriktlinjer i

översiktsplanen. Att bygga så tätt och så mycket under relativt kort

tid som anges i planen kan medföra en mängd problem och

intressekonflikter. Dessa borde analyseras tydligare i

översiktsplanen och riktlinjer ges för till exempel motsättningen

mellan täthet och biologisk mångfald.

Den utbyggnadsstrategi som redovisas i översiktsplanen ger inte

heller enligt förvaltningens uppfattning några tydliga riktlinjer. Det

kan innebära en risk för att staden får svårt att styra byggandet i

önskad riktning. Förvaltningen saknar också riktlinjer för

användningen av stadens alla vattenområden. Översiktsplanen

överlåter därmed ett stort ansvar till den kommande fördjupade

områdesplaneringen.

I översiktsplanen beskrivs att Stockholm uppskattas för sina

attraktiva stadsmiljöer och närhet till parker och att detta är viktigt i

allt stadsbyggande. Förvaltningen instämmer i detta, men tror att det

krävs tydligare beskrivningar och riktlinjer för hur dessa tillgångar

ska bevaras och utvecklas för att alla aktörer inom staden ska kunna

arbeta åt samma håll.

Det skulle vara värdefullt enligt förvaltningens uppfattning, att

utveckla riktlinjer för ett naturanpassat och hållbart byggande, till

exempel användning av miljövänliga och hållbara material och

anpassning i möjlig mån till befintlig terräng istället för sprängning.

Förvaltningen saknar också riktlinjer för hur tät staden ska tillåtas

bli, med tanke på i första hand stadens parker och offentliga rum.

Hur många boende/besökare tål de per kvadratmeter och hur stor

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 131 (233)

andel park och offentliga rum bör staden ha för att tillgodose allas

behov? I nu gällande översiktsplan finns hänvisningar till

parkprogram 2005-2009, där till exempel minimiavstånd från

bostad till parker och grönområden definieras.

Förvaltningen vill också påpeka att fler människor och fler

evenemang i stadsmiljön ger större trängsel och slitage. Budget för

investering, drift och underhåll av offentliga ytor måste därför gå i

paritet med ett ökat besökstryck för att kunna bevara och utveckla

trivsamma och ändamålsenliga stadsmiljöer i enlighet med

översiktsplanens intentioner.

Förvaltningen vill också framföra att det är viktigt att det finns med

ett tydligare äldreperspektiv i översiktsplanen. I kapitlet

”Utgångspunkter under rubriken ”Planering för alla

samhällsfunktioner” nämns skolor, förskolor och idrott men inget

om träffpunkter eller boenden för äldre. I avsnittet om

stadsbyggnadsmålet ”En växande stad” räknas en rad olika

nödvändiga samhällsfunktioner upp under rubriken ”En väl

fungerande stad” men även här saknas vård- och omsorgsboenden.

Förvaltningen vill också påpeka att det i planen saknas en tydlig

redogörelse över stadens övriga styrdokument, kopplade till

översiktsplanen.

Förvaltningen anser att bilagan ”Riksintresse enligt miljöbalken”

beskriver intressekonflikter samt ger många, tydliga och bra

riktlinjer. Vi ser dock få kopplingar mellan texten i denna bilaga

och översiktsplanens huvudtext. Översiktsplanen skulle bli tydligare

och mer användbar om mer av tankarna i bilagan togs upp som

riktlinjer för kommande arbete med stadens utbyggnad.

Vidare förutsätter förvaltningen att de synpunkter och

frågeställningar som tas upp i bilagan ”Konsekvensbeskrivning”

kommer att arbetas in i slutversionen av översiktsplanen.

Synpunkter på ”Södermalm – utvecklingsmöjligheter”

I den karta i översiktsplanen som beskriver

stadsutvecklingsmöjligheterna, ser förvaltningen att nästan hela

Södermalm är markerat som "område där kompletteringar kan

prövas". Förvaltningen skulle gärna se ett tydliggörande av vad som

kan tillåtas att byggas, och hur, inom detta område, som ingår i

riksintresset ”Stockholms innerstad med Djurgården”. Det gäller till

exempel hushöjder, täthet, minimimängd grönytor och så vidare.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 132 (233)

Texterna under avsnittet om utvecklingsmöjligheter på Södermalm

ger mycket litet vägledning om vad eventuella kompletteringar

skulle kunna innebära. Det gäller till exempel stycket om

Reimersholme och Långholmen som bara beskriver områdena som

de ser ut idag. Här är naturligt att ställa frågor om det

överhuvudtaget kan/bör byggas här och om vad platserna tål. I detta

stycke står också att kajer och badplatser kan utvecklas.

Förvaltningen anser att dessa öars kajer och stränder inte tål stora

förändringar. I den nya parkplanen för Södermalm, som tas fram

under 2017, kommer detta att beskrivas.

Vidare saknar förvaltningen en beskrivning och värdering av

Södermalms ursprungliga topografi och de kvarvarande

bergsforma-

tionerna, vilka är ovärderliga för förståelse av stadens ursprung och

framväxt. Det saknas även en djupare analys kring naturelement,

befolkningstäthet, sociotoper med mera över hela stadsdelsområdet.

Förvaltningen anser det är mycket viktigt att behålla

stadsdelsområdets parker intakta för att inte besökstrycket på de

enskilda parkerna ska bli för stort. Södermalms parker används inte

bara av stadsdelens boende utan också av många barn och vuxna

från andra stadsdelar samt turister/besökare. Parkerna har också en

stor betydelse för att tillhandahålla ekosystemtjänster, till exempel

omhändertagande av ökade nederbördsmängder och för

temperaturutjämning.

Ringvägen föreslås i översiktsplanen omvandlas till en stadsgata.

Förvaltningen anser att Ringvägen redan är en stadsgata. Här finns

visserligen utrymme för viss förtätning men stor hänsyn måste tas

till stadsrummets funktion, stil och historiska proportioner.

Ringvägen är ett mycket viktigt element i riksintresset ”Stockholms

innerstad med Djurgården” och tål därmed inte några större

förändringar.

En stadsutveckling i Södra Skanstullsområdet anser förvaltningen

vara mycket positivt. Förvaltningen ser också en omvandling av

Stadsgårdsleden, Söder Mälarstrand och Masthamnen som något

positivt men vill påpeka risken att förvanska riksintresset

”Stockholms innerstad med Djurgården”. Det gäller framför allt den

stora förkastningsbranten, som är en för Stockholm karaktäristisk

landform, vars mäktiga siluett syns från de norra

innerstadsstadsdelarna och berättar stadens historia ända från

forntiden. En bebyggelse här riskerar att skymma bergsformationen

samt förändra skala och karaktär avsevärt. Söder Mälarstrands

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 133 (233)

västra delar utgör också en viktig ekologisk

spridningsmöjlighet/korridor.

Vad gäller tunnelbanan etableras den även i Hamnarby sjöstad med

station vid Luma. Gullmarsplan får en ny uppgång vid Mårtensdal.

Båda stationerna förbättrar kommunikationerna till Hammarby

Sjöstad avsevärt.

I översiktsplanen anges att ”Cykeltrafikens tillgänglighet och

framkomlighet är av hög prioritet, särskilt på sträckor som idag har

höga flöden.” Förvaltningen anser att det är viktigt att ge

cykeltrafiken bra förutsättningar men vill påpeka att cykeln är ett

fordon, som inte kan tillåtas ta plats i stadsmiljön på de gåendes

bekostnad. Det är särskilt viktigt att omtyckta och välfrekventerade

promenadstråk genom parker och längs stränder får vara trygga och

oexploaterade platser för de människor i alla åldrar som använder

dem för att promenera, jogga, leka och så vidare. Detta blir ännu

viktigare då trycket på de gröna ytorna ökar vid den förväntade

befolkningstillväxten. Cykelbanor i innerstaden bör i första hand

tillskapas på ytor som idag är avsedda för bilar och inte ta värdefull

parkmark i anspråk.

I översiktsplanen anges att Hammarby Sjöstad behöver

kompletteras med förskolor och skolor. Statistiken visar att antalet

förskolebarn kommer att minska i stadsdelen under några år

framöver. Förvaltningen ser just nu bara behov av fler skolor i

stadsdelen medan förskolebehovet är tillgodosett för närvarande.

Inom stadsdelsområdet behöver planprocesser starta inom några år

för komplettering av vård- och omsorgsboenden för äldre. Enligt

äldreförvaltningens ”Boendeplan 2017 med utblick mot 2040”

kommer det inom innerstaden att bli en ökning av behovet av så-

dana boenden efter 2026.

Både ur ett helhets- och stadsdelsperspektiv vill förvaltningen

nämna vikten av att tillgodose ett varierat utbud av bostäder och

därmed även hyresrätter med hyresnivåer så att boende kan betala

hyran inom ramen för egna inkomster.

Kartan över stadsutvecklingsmöjligeter, som ligger sist i

översiktsplanen, är informativ och innehållsrik men något svårläst

på grund av för liten text och svårtydd på grund av skalan. Den

behöver kompletteras med grannkommunernas namn. Det vore även

bra om ”Stockholms gröna infrastruktur” syntes tydligare på kartan.

Den gröna infrastrukturen är viktig att bevara och förbättra och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 134 (233)

borde därför ha en egen färg som är lätt att se på kartan. De gröna

kilarna bör också markeras tydligt och presenteras med sina namn.

Älvsjö stadsdelsnämnd

Dokument nr 381

Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade den 2 februari 2017 att överlämna

stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen samt

bifoga synpunkt från funktionshinderrådet.

Stadsdelsförvaltningens förslag till yttrande:

Inledning

En ny översiktsplan är av strategisk betydelse eftersom stadens för-

utsättningar har ändrats mycket sedan den nuvarande översikts-

planen, som kallas Promenadstaden, arbetades fram. Befolkningen

ökar snabbare än förväntat och frågor om social hållbarhet och

klimatanpassning lyfts fram mer än tidigare. Förvaltningen anser att

innehållet i den nya översiktsplanen i huvudsak är bra, men att delar

av den behöver förtydligas för att översiktsplanen ska bli mer

användbar som ett styrdokument.

Förvaltningen saknar ett avsnitt med bakgrund till förslaget till ny

översiktsplan, hur den förhåller sig till tidigare översiktsplaner. Vid

aktualitetsprövningen av Promenadstaden 2014-2015 konstaterade

kommunfullmäktige att planen behövde uppdateras, och pekade på

ett antal frågor som behövde utvecklas i den nya planen. Det kan

vara intressant med en beskrivning av hur dessa frågor tillgodosetts.

Till den nuvarande översiktsplanen hör planeringsunderlaget Den

gröna promenadstaden respektive policyn Arkitektur Stockholm.

Det framgår inte om avsikten är att de ska inarbetats i förslaget till

ny översiktsplan, eller om några nya planeringsunderlag och tillägg

ska tas fram.

Mål för stadsbyggandet

Förvaltningen anser att målen är väl formulerade och ansluter till

stadens vision. Under stadsbyggnadsmålet En växande stad upp-

märksammas frågan om den regionala obalansen när det gäller

arbetsplatser. Det är positivt att det tas upp och förvaltningen har

tidigare framhållit behovet av fler företag i söderort, som de senaste

åren förlorat flera stora arbetsplatser. I förslaget till översiktsplan

anges att en viktig potential för kontor finns i innerstadsnära stads-

utvecklingsområden söder om staden. Förvaltningen anser att det

skulle behövas en mer utvecklad strategi för hur staden ska arbeta

med den regionala obalansen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 135 (233)

Detta mål innehåller också begreppet en väl fungerande stad, där

det kostateras att nödvändiga samhällsfunktioner också behöver

byggas ut när befolkningen växer, inte endast bostäder. Förvalt-

ningen anser att det är positivt att planen uppmärksammar behovet

av till exempel skolor, förskolor, parker och platser för idrott och

kultur, men vill även lägga till att inte heller särskilda boendeformer

får glömmas bort.

Under rubriken En sammanhängande stad beskrivs förslag till nya

stadsgator och stadsboulevarder. Det handlar om att omvandla över-

stora vägar till stadsgator kantade av ny bebyggelse, mer service,

verksamheter och en bättre stadsmiljö. På motsvarande sätt skulle

flera av stadens större trafikleder kunna utvecklas till stadsboule-

varder kantade av ny blandad bebyggelse. Förvaltningen anser att

inriktningen med stadsgator och stadsboulevarder kan vara intres-

sant, som ett sätt att skapa stadsrum och mötesplatser utmed dessa

stråk. Men trots att de skulle kunna innebära stora förändringar av

stadsmiljön beskrivs de endast kortfattat i översiktsplanen.

Under denna rubrik behandlas också kollektivtrafiken och behovet

av tvärgående kollektivtrafik tas upp. Förvaltningen har tidigare

understrukit behovet av investeringar i mer spårtrafik till söderort,

såsom Spårväg Syd. Den ingår nu i Sverigeförhandlingen, men en

fortsättning av en spårväg österut från Älvsjö är ännu inte planerad.

Stadsbyggnadsmålet God offentlig miljö tar upp behovet av levande

lokala centrum. Förvaltningen saknar en redovisning av den inven-

tering av centrum som gjordes inför uppdateringen av översikts-

planen, från regionala tyngdpunkter till små lokala centrum.

Eftersom utvecklingen av de lokala centrumen är viktiga för både

social hållbarhet och ett transportsnålt samhälle skulle de behöva

finnas med i översiktsplanen.

Kartor

Det är mycket viktigt att en översiktsplan har bra kartor. Kartorna

på sidorna med stadsbyggnadsmålen saknar förklaring, och det är

oklart vad de avser att illustrera. Kartan som illustrerar utbyggnads-

strategin är mycket otydlig och svårtolkad. Den stora kartan med

stadsutvecklingsmöjligheterna längst bak i dokumentet är den vik-

tigaste kartan för översiktsplanen då den är en sammanställning av

den planerade markanvändningen. Tyvärr är den för liten så det går

inte att tydligt se utbredningen av de olika stadsutvecklingsområ-

dena och sträckningen av stadsgator och stadsboulevarder.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 136 (233)

Utbyggnadsstrategin och genomförande

Utbyggnadsstrategin i förslaget till ny översiktsplan är inte lika tyd-

lig som i den nuvarande översiktsplanen. Den innehåller inte längre

de nio tyngdpunkterna, där Älvsjö var en av dessa, och de samband

som skulle knyta ihop dem. Istället har ett antal stadsutvecklings-

områden pekats ut, med mycket stora respektive stora utvecklings-

möjligheter. Tre av dessa lyfts fram som fokusområden, Farsta,

Skärholmen och Kista-Järva, dit staden ska rikta sina planerings-

resurser och investeringar.

För övriga staden är strategin mer oklar. Där anges att det kan

finnas kompletteringsmöjligheter, men de får inte försvåra framtida

mer omfattande stadsbyggnadsinsatser. Markeringen för detta på

kartan är mycket otydlig. Planen anger att utvecklingsmöjligheter

finns även i villastadsdelar, där tätheten kan ökas längs centrala

stråk. Det framgår inte om centrala stråk är liktydigt med de stads-

gator som markerats på kartan. För Älvsjös del är det Älvsjövägen,

Folkparksvägen, Mickelsbergsvägen, Vantörsvägen och Sjätte-

novembervägen som har markerats.

Under rubriken Genomförande står det att dialogen med medbor-

garna är viktig, och att staden vill utveckla deras delaktighet. För-

valtningen vill här lyfta fram vikten av att ta fram program, när flera

exploateringar planeras i ett område. Då motverkas så kallad

”gluggplanering” genom att exploateringarna sätts in i ett samman-

hang och behovet av samhällsservice analyseras.

Ett programarbete startade 2012 för Älvsjö-Örby, men det är nu

vilande. För Solberga och Folkparksvägen finns behov av ett områ-

desprogram, eftersom där planeras för en kraftig förtätning, men

tyvärr finns inte några planer på att ta fram ett program. I förslaget

till översiktsplan beskrivs behovet av dialog med medborgarna

kring stadens planering. När ett områdesprogram tas fram ingår

alltid samråd, till skillnad från den områdesplanering som istället

har lanserats. Hur områdesplaneringen ska kommuniceras till med-

borgarna framgår inte.

Allmänna intressen

Denna faktadel i översiktsplanen är bra och intressant. Även här

skulle det dock kunna finnas några fler relevanta kartor, t.ex. ekolo-

giska kärnområden och spridningsvägar, samt områden i staden som

riskerar översvämning vid skyfall eller höjt vattenstånd.

I denna del av planen nämns på några platser i löptext andra styr-

dokument som är beslutade eller under utarbetande. För tydlighet-

ens skull bör dessa redovisas under en egen rubrik med aktuell sta-

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 137 (233)

tus och koppling till översiktsplanen. Grönare Stockholm nämns i

marginalen och en ny byggnadsordning i löptext. Andra aktuella

styrdokument som bör tas med är Strategisk inriktning för företags-

områden, och Riktlinje för centrumutveckling.

Sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser nämns

under avsnittet En socialt sammanhållen stad. Förvaltningen tycker

det är mycket positivt om dessa aspekter tas in i planeringen på ett

strukturerat sätt, men det kan utvecklas hur och när de ska använ-

das.

I avsnittet Näringsliv framhålls att den fortsatta utvecklingen av

stadens företagsområden är viktig. Här vill förvaltningen betona hur

viktigt det är att bostäder inte planeras nära de områden som ska

vara kvar som renodlade företagsområden. Både Älvsjö och Väst-

berga industriområden ligger i anslutning till markerade stads-

utvecklingsområden, och nya bostäder intill kan leda till att företag

med störande verksamhet måste flytta.

I avsnittet Grön och vattennära stad är en av planeringsinriktning-

arna att en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald ska

tryggas. Förvaltningen önskar att den ekologiska infrastrukturen

markeras på kartan med stadsutvecklingsmöjligheter. Där finns

gröna pilar där det behövs förstärkning av den gröna infrastruk-

turen. Men befintliga viktiga ekologiska kärnområden och sprid-

ningskorridorer har inte markerats. Istället har stadens alla grön-

områden markerats med att exploateringar i form av komplette-

ringar kan prövas även i dessa områden, vilket förvaltningen tycker

ser märkligt ut. Även Älvsjöskogen har av misstag fått denna mar-

kering, istället för att markeras som naturreservat.

Stadsdelssidorna

Det är positivt att man valt att i detta förslag till översiktsplan ta

med sidor som beskriver de lokala utvecklingsmöjligheterna i

respektive stadsdelsområde. Tyvärr saknar kartorna på dessa sidor

innehåll som stödjer texten. Här är det lämpligt att på kartan mar-

kera de utvecklingsmöjligheter som beskrivs i texten. Sidorna som

beskriver Älvsjö stadsdelsnämnds område är relativt kortfattade och

förvaltningen anser att de hade kunnat utvecklas betydligt innan de

skickades ut på remiss.

Kring Huddingevägen och Stockholmsmässan finns ett utveck-

lingsområde där ett programarbete startats, vilket dock är vilande

nu. Det kallas Älvsjö-Örby-området, och ibland missvisande södra

Älvsjö, men i texten benämns det inte alls, och det blir därmed

otydligt vad som avses. Vidare nämns de trafikleder som skulle

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 138 (233)

kunna utvecklas till stadsboulevarder, men det begreppet används

inte här och det framgår inte varför Åbyvägen inte finns med.

I villaområdena nämns ett antal huvudgator som kan utvecklas med

ny och blandad bebyggelse. Förvaltningen anser att den inrikt-

ningen kan vara intressant, men resonemanget kring detta utvecklas

inte och förvaltningen kan inte ta ställning till vad det skulle inne-

bära för stadsmiljön i de delarna av Älvsjö. Det är inte heller klart

om dessa gator ska räknas in i det nya begreppet ”stadsgator”.

Älvsjövägen och Folkparksvägen är däremot markerade som stads-

gator på den stora kartan. Förvaltningen anser det som mycket po-

sitivt om Älvsjövägen kan utvecklas till en mer stadsmässig miljö, i

stället för den trafikled den är idag. En utveckling till stadsgata

skulle sannolikt minska barriäreffekten av Älvsjövägen. Här har vi

också utbyggnad av skolor och förskolor. Utvecklingen av Folk-

parksvägen kan nog också bli bra, men där anser förvaltningen att

det behöver tas fram ett program för hela området.

Synpunkt från Älvsjö stadsdelsnämnds funktionshinderråd:

Rådet har tagit del av ärendet och vill framhålla att det ställer sig

bakom de synpunkter som kommunstyrelsens råd för

funktionshinderfrågor framfört i protokoll daterat 2016-1-05, § 8.

Östermalms stadsdelsnämnd

Dokument nr 372

Östermalms stadsdelsförvaltning beslutade den 2 februari 2017 att

besvara remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Östermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande:

Förvaltningen anser att dokumentet ger en god bild av vilka

utmaningar staden står inför och dess strategier för framtiden.

Vägledning för hur målen ska uppnås behöver dock enligt

förvaltningen utvecklas, kompletteras och förtydligas för att fungera

som styrdokument för nämnde och bolag. Även kartor och figurer i

dokumentet är otydligt presenterade och behöver förbättras för att

de ska fungera som planeringsunderlag.

Utgångspunkter - utmaningar, nya kunskaper och trender.

På flera ställen i dokumentet och inom olika fackområden beskrivs

behovet av kommunöverskridande eller regionalt samarbete. Denna

typ av arbete och dokument finns inom RUFS (Regional

utvecklingsplan för Stockholm), Mälardalsrådets Storregionala

systemanalys samt att vissa stora infrastrukturprojekt beskrivs i

Nationella transportplanen och Länstransportplanen. Referenser till

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 139 (233)

dessa dokument och samarbeten saknas till stora delar i

översiktsplanen.

Förvaltningen anser att digitaliseringsfrågan inte är oproblematisk

ur ett demokratiskt perspektiv. Det bör beskrivas hur staden avser

att tillgodose att alla får tillgång till den information och de

kontaktkanaler som digitaliseringen erbjuder. Det finns många äldre

men också intellektuellt och fysiskt funktionsnedsatta, barn samt

vuxna med annan kultur- eller utbildningsbakgrund, som inte har

tillgång till den digitala arenan. Deras behov av sina demokratiska

rättigheter måste säkerställas.

Allmänna intressen

En socialt sammanhållen stad

Förvaltningen anser att det är problematiskt att antalet platser i

staden där personer från olika etniska och socioekonomiska grupper

möter varandra i vardagen blivit färre, vilket också nämns i planen.

Parker är just en sådan plats där möten sker. I de centrala

stadsdelarnas parker möts människor från stadens, regionens,

Sveriges och världens alla hörn. Denna aspekt, parkernas socialt

värdeskapande nytta, förtjänar att uppmärksammas mer. I de

centrala stadsdelarna är det utifrån detta resonemang av yttersta vikt

att en förtätning i bebyggelsen inte sker på parkernas och de

offentliga ytornas bekostnad. Noggranna konsekvensanalyser måste

föregå varje sådant ingrepp, så att innerstadsbornas fortsatta tillgång

till parker och offentliga rum säkerställs.

Förvaltningen anser att vikten av det offentliga rummet, centrum,

gator, torg och parkernas betydelse för demokrati, folkhälsa, jämlikhet

och integration bör förtydligas.

Trafik och mobilitet

Förvaltningen anser att det inte främst är ökade resmöjligheter som

ska eftersträvas utan en ökad tillgänglighet till den service

medborgarna efterfrågar. Detta kan åstadkommas t.ex. genom

åtgärder som mobila återvinningsstationer och flera lokala

servicepunkter.

Det framgår på flera ställen att Stockholms stad är angelägen om

och inser vikten av en god kollektivtrafik för att nå målen om en

socialt och ekologisk hållbar stad. Tunnelbanan är det överlägset

största transportmedlet i de centrala delarna och utan den skulle

transportsystemet inte fungera, men bussarnas roll kan på inget vis

negligeras. I översiktsplanen bör det preciseras tydligare att staden

avser att verka för ökad framkomlighet för kollektivtrafik i ytläge

genom prioritering i gatumiljön och trafikljus. I stadens centrala

delar är framkomligheten på vägnätet stundtals mycket dålig. Detta

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 140 (233)

drabbar även kollektivtrafiken i gatunivå som fastnar i köerna,

sänker dess hastighet till nära gångfart och gör den mindre attraktiv.

Enligt förvaltningen bör formuleringen om insatser för prioritering

samt fredad mark i gaturummet för kollektivtrafik vid

nyexploatering vara skarpare.

Grön och vattennära stad

Avsnittet tar upp de frågor som förvaltningen särskilt vill värna vad

gäller parker och grönytor i den tätbebyggda innerstaden.

I stadens centrala delar har parkerna idag ett mycket högt besökstryck

av boende, besökare samt förskolor och skolor, som ibland har små

och ibland till och med helt saknar lekplats eller grönyta intill

skolbyggnaden. Barn i innerstaden har inte tillgång till större

sammanhängande naturområden på samma sätt som de som bor i

förorter, har inte heller alltid möjlighet till enkel och spontan utelek på

det sätt som t.ex. villaboende med egen tomt kan erbjuda. De riskerar

därför att vistas mer inomhus och bli mer stillasittande i sin vardag.

Tillgängliga och välfungerande parker är därför viktigt i stadens mest

tätbebyggda delar. När ytorna är för små tenderar flickor att bli mer

stillasittande än pojkar och drabbas därför extra svårt av små

skolgårdar.

I de fall där en bra skolgård inte är möjlig att skapa behöver

intilliggande grönytor säkerställas och förstärkas. Förvaltningen ser

gärna ett ökat fokus på stadsodling och utnyttjande av tak och

terrasser samt vertikala ytor för grönska och parker som finns

beskriven i stadens dokument Ett grönare Stockholm. Detta är

speciellt viktigt i de centrala stadsdelarna där antal kvadratmeter

grönyta per invånare redan i dag är låg. Parker på tak kan erbjudas

både i stadens egen regi, genom att utnyttja det egna

fastighetsbeståndet, samt genom anvisningar i detaljplaner vid

nybyggnation.

Enligt förvaltningen behöver ekosystemtjänster som uttryck

beskrivas tydligare, både dess innebörd och dess betydelse för

stadens resiliens.

Förvaltningen anser att översiktsplanen behöver kompletteras med

tydliga kartor som anger var i staden det råder brist på grönytor och

var det är viktigt att gröna ytor värnas och pekar ut var de gröna

sambanden behöver förstärkas.

Lokala utvecklingsmöjligheter - Östermalm

Då Östermalm växer i snabb takt vill förvaltningen framhålla att det

är viktigt att Kungliga Nationalstadsparkens gränser respekteras och

att dess unika miljöer bevaras i samband med att ny bebyggelse

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 141 (233)

planeras. Parkens betydelse ökar i och med att stadsdelsområdet får

fler invånare vilket gör att trycket på de befintliga parkerna och

grönområdena växer. Inom Kungliga Nationalstadsparken är det

också viktigt att insatser för att stärka de ekologiska sambanden

mellan norra och södra Djurgården genomförs.

Vad gäller Hjorthagen anser förvaltningen att det är viktigt med

goda kommunikationer till och från stadsdelen, då inflyttningen är

stor till följd av stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden. En

välfungerande kollektivtrafik och goda möjligheter för cykel- och

gångtrafik är dessutom av extra stor betydelse här eftersom Norra

Djurgårdsstaden är en miljöprofilsstadsdel och att möjligheten för

de boende att ha egen bil här därför är begränsad. I Norra

Djurgårdsstaden finns en god grönplanering av ett stort antal parker

och lekplatser men förvaltningen vill trots detta framhålla vikten av

att även värna och bevara den befintliga Hjorthagsparken. Parken

har ett stort rekreationsvärde för boende i närheten och är en viktig

del i de ekologiska sambanden i området.

Förvaltningen anser också att det är viktigt att insatser görs för

minskade utsläpp på Västra Valhallavägen för att planerna som

finns för stadsutveckling där ska kunna genomföras. Att 700 nya

bostäder byggs i detta centrala läge, i närheten av både Stockholms

universitet och Kungliga Tekniska högskolan, skulle bland annat

bidra till att staden kan uppnå sitt bostadsmål.

Övrigt

Förvaltningen vill framföra att begreppet Stockholm inledningsvis

bör definieras och därefter användas konsekvent. Det används nu

synonymt för Stockholms stad och för Stockholmsregionen.

I konsekvensbeskrivningen för översiktsplanen framförs flera

synpunkter som också förvaltningen vill lyfta. Det är:

- Att jämställdhetsperspektivet skulle kunna bli ännu tydligare

genom att se till fördelningseffekterna av investeringar i

infrastruktur och förbättrade transporter.

- Att det är tveksamt om bebyggelseutvecklingen leder mot målet

om en socialt mer blandad och rättvis stad om

utbyggnadsstrategins utgångspunkt är att utvecklingen av mark

och vatten till stor del ska ske på marknadens villkor. Hur

utbyggnadsstrategins fyra delar ska vägas mot varandra beskrivs

inte, men förvaltningen anser att analysen är korrekt att det är

tveksamt i vilken mån utvecklingsinsatser kommer att riktas mot

de delar i staden med de största socio-ekonomiska behoven.

Utredarna skriver ”Nyproducerat boende är i regel dyrt oavsett

upplåtelseform och kan bara efterfrågas av socio-ekonomisk

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 142 (233)

starka grupper” och ”planförslaget tydliga ställningstagande att

stadsbyggande ska ske inom ramarna för

marknadsförutsättningarna bedöms inte förbättra situationen för

resurssvaga grupper”.

- Att gaturummet bör utformas inte enbart för att lösa

transportbehoven utan också för att vistas i, vilket skapar

förutsättningar för nya möten mellan människor.

- Att planens effekter för grönstrukturen bedöms som små

eftersom inriktningen i första hand är att tillföra ny bebyggelse

genom komplettering av existerande områden. Utredarna skriver

”I planförslaget bör det framgå hur skol-och förskolemiljöer samt

andra offentliga rum ska utformas och lokaliseras för att

säkerställa en god offentlig miljö för barn att vistas och röra sig i.

Detta saknar helt i den nuvarande versionen av planen.

Utställningsversionen bör kompletteras i detta avseende, i linje

med innehållet i FN:s barnkonvention.” och ”Förändringar i

mobilitet och framkomlighet i samband med byggnation kommer

generellt sett drabba barn i större utsträckning än vuxna, då de är

en känsligare grupp med små eller inga möjligheter att välja

andra platser för utomhusvistelse” och slutligen ”Den generella

bedömningen är att planförslaget inte lyfter barnperspektivet i

den utsträckning som är nödvändigt för att den kommande

planeringen ska bidra till att skapa hälsosamma och trygga

vistelsemiljöer för barn.”

- Att ”Planens negativa konsekvenser för naturmiljön bedöms bli

begränsade” betyder att de trots allt är negativa. ”Planen saknar

uttalade mål eller vägledningar för hur fysisk planering och

stadsutveckling kan stödja miljöeffektiva livsstilar eller

verksamheter, med sikte på minskad resursförbrukning”. Den

samlade bedömningen om planen är, enligt utredarna, att

”planeringsinriktningarna är relativt få och i flera fall generellt

formulerade och att flera viktiga frågeställningar i löptext inte

återfinns i ställningstaganden varför risken är att intentionerna

inte kommer till uttryck i den efterföljande planeringen.

Planering endast driven av de fyra stadsbyggnadsmålen riskerar

att inte tillräckligt väl tillgodose de allmänna intressen som

identifierats med konsekvensen att lagkrav inte klaras”.

- Förvaltningen anser också att utredarna borde fått tillgång till allt

material i tid för att kunna bedöma helheten. Den

konsekvensbeskrivning som nu föreligger omfattar inte bilagan

om Riksintressen eller den del av översiktsplanen som beskriver

de lokala utvecklingsmöjligheterna.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 143 (233)

Exploateringsnämnden

Dokument nr 386

Exploateringsnämnden beslutade den 2 februari att besvara

remissen i enlighet med exploateringskontorets tjänsteutlåtande.

Exploateringskontorets tjänsteutlåtande:

Generella synpunkter

Exploateringskontoret välkomnar förlaget till ny översiktsplan för

Stockholm. Det är nödvändigt att formulera en ny plan som är

anpassad för att nå målen i Vision 2040 och att peka ut strategier för

att nå dessa.

Kontoret konstaterar att föreliggande förslag till översiktsplan är ett

övergripande dokument som på ett bra sätt beskriver stadens vision

och hanteringen av de utmaningar staden står inför.

Översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument som ska gälla

under lång tid framöver. En viss risk finns i att de delar som är

hämtade direkt ur stadens budgetdokument snabbt blir inaktuella.

I den nu gällande översiktsplanen från 2010 ska urbana kvaliteter

tillskapas genom en satsning på lokala tyngdpunkter. Exploaterings-

kontoret arbetar för närvarande utifrån dessa förutsättningar. I

förslaget till ny översiktsplan har istället tre fokusområden pekats

ut. En fråga är vad denna nya inriktning innebär i förhållande till

gällande översiktsplan och hur dessa ska förhålla sig till varandra.

Kontoret kan också konstatera att stadsbyggandet i dagsläget sker

över i stort sett hela staden. Med tanke på översiktsplanens långa

giltighetstid är det angeläget att kortsiktighet undviks och att

utrymme ges för nya behov som uppstår över tid. Om ett fåtal

områden utses för särskilda satsningar är det än viktigare att betona

att utvecklingen kommer att behöva ske i hela staden.

Kontoret anser vidare att det regionala perspektivet inte i tillräckligt

stor utsträckning finns beskrivet annat än i generella ordalag.

Det är svårt att i den nya översiktsplanen hitta vägledning för hur

prioriteringar och avvägningar ska göras vad gäller rekreativa och

ekologiska gröna värden.

Inledning

Under rubriken klimatutmaningar för stadsbyggandet sägs att ny

bebyggelse ska planeras med en täthet så att gång-, cykel- och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 144 (233)

kollektivtrafik blir de självklara valen. ”Det innebär i princip att

infrastruktur, på samma yta som idag, ska kunna transportera fler

människor och mer gods utan försämrad kvalitet.” Vad denna

slutsats grundas på framgår inte. Kontoret konstaterar att fler

människor och mer gods innebär ökat transportarbete vilket kan

komma att ställa ökat anspråk på yta.

I inledningen bör även de stadsutvecklingsområden som drivs med

hållbarhetsfokus nämnas, som till exempel Norra Djurgårdsstaden,

liksom något om metod- och kunskapsutveckling.

Mål för stadsbyggandet

I översiktsplanen finns ett avsnitt om att omvandla breda trafikleder

till stadsgator, som bidrar till såväl nya bostäder som fler offentliga

rum. Att omvandla breda trafikleder till stadsgator är inte helt

okomplicerat. Hanteringen av farligt gods är en av de frågor som

behöver utredas närmare.

Vissa av de trafikleder som pekas ut är klassificerade som

riksintressen, bland annat Nynäsvägen och Huddingevägen. I dessa

fall riskerar statliga intressen att påverka stadens möjligheter till

utveckling.

2013 års Stockholmsförhandling kommer att kräva ytterligare

satsningar på nya bostäder i Söderort, utöver de som redan finns i

pågående planer och program.

Utbyggnadstrategi och genomförande

En av de fyra utvecklingsstrategierna är att ”Tillvarata långsiktig

stadsutvecklingspotential”. Kontoret tolkar detta som om att det

större perspektivet ska finnas med när mindre projekt genomförs,

genom att i större utsträckning arbeta med program och

områdesplanering. Det vore bra om man i översiktsplanen kunde

definiera vilka olika arbetssätt det finns att tillgå i det större

perspektivet. Även förenklade metoder för att säkerställa att

stadsutvecklingspotential tillvaratas behöver definieras och

beskrivas.

I förslaget till ny översiktsplan nämns stadens nya markanvisnings-

policy. I markanvisningspolicyn beskrivs stadens olika sätt att

fördela den mark som staden äger till bygg-intressenter. Policyn

syftar till att säkerställa förutsättningar för ett effektivt, ekonomisk,

varierat och kvalitativt bostads-byggande. Policyn säkerställer

också att ekonomiska resurser frigörs för kostamma investeringar i

allmän plats. Bygg-intressenter måste också ges förutsättningar att

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 145 (233)

producera bostäder som kan efterfrågas av alla invånare i staden.

Det är därför viktigt att stadens markanvisningspolicy balanserar de

olika behov som finns.

I förslaget till ny översiktsplan beskrivs möjligheten med

markanvisningspolicyn ur ett begränsat perspektiv. Avsnittet om

markpolitik och markanvisningspolicy bör därför helt utgå ur

förslaget till ny översiktsplan.

Allmänna intressen

Att bygga 140 000 nya bostäder ställer höga krav på att stadens

tekniska infrastruktur, system och anläggningar för vatten, avlopp,

energi, avfall och vägar, har kapacitet och teknisk funktion som

svarar upp mot dessa högt ställda mål. Det är angeläget att de

ledningsägande bolagen aktivt deltar i planeringen för stadens

möjligheter att uppnå de högt satta bostadsmålen.

Det är viktigt att det inom staden finns en gemensam och tydlig

inriktning kring planeringen av den tekniska försörjningen. Den nya

översiktsplanen bör i större utsträckning resonera kring de

utmaningar som finns kopplade till den tekniska infrastrukturen.

Förutsättningarna och konsekvenser av en anpassning av

bostadsbyggandet för bättre utnyttjande av befintlig teknisk

infrastruktur bör studeras. Syftet förutom att säkerställa

volymmålen är även att begränsa omfattningen på stadens

investeringar.

Kontoret konstaterar att förslaget till översiktsplan saknar en

beskrivning av hur vägvalen påverkar stadens långsiktiga behov av

investeringar. En koppling till stadens investeringsstrategi saknas.

I översiktsplanen anges att stadens dagvattensystem inte är

dimensionerat för extrema regn. Det är viktigt att det finns ett

tydligt förhållningssätt till hur staden ska arbeta för att möta

klimatförändringarna med höga vattenstånd, mer regn och varmare

temperatur.

Större vikt bör enligt kontoret läggas på att skapa fungerande

kollektivtrafik. Den utbyggnad som planeras är en mycket stor

utmaning och utbyggnad av infrastruktur kräver samordning, inte

minst när det gäller kollektivtrafik. Där behöver forum utvecklas för

bättre samplanering mellan olika parter.

I det avsnitt som handlar om näringsliv och kompetensför-sörjning

anges att stadens planering bör utgå från den befintliga

företagsstrukturen i arbetet med att omvandla rena företags-

områden till blandade stadsdelar. I många fall kommer det vara

uppenbart att verksamheterna inte kommer att kunna kombineras med

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 146 (233)

bostäder. I andra fall kan det visa sig i ett senare skede att närboende

exponeras för miljöstörningar vilket får till följd att fortsatt verksamhet

på platsen blir svårhanterlig. En blandstad kan innebära att

verksamheter inte alltid kan utökas eller förändras enligt

verksamhetsutövarens behov och önskemål. Konflikten mellan

bostäder och störande verksamheter är därför något som borde lyftas

fram tydligare.

I kartan över företagsområden har Loudden och Energihamnen mest

troligt förväxlats. Att utveckla Energihamnen med bostäder är inte

aktuellt. Om Energihamnen ska finnas med på kartan borde också

Lövsta finnas med. Alternativt bör en ny karta tas fram som enbart

visar på platser för energiproduktion. Även Lövholmen saknas på

kartan.

E-handeln påverkar våra köpmönster som i sin tur påverkar våra

affärsgator, stadskärnor och köpcentra. En effektiv logistik är

avgörande för e-handeln. Flexibilitet är ett starkt ledord för att möta

de nya tiderna. Ett resonemang kring vilka konsekvenser denna

utveckling kan komma att få för staden bör finnas med i

översiktsplanen.

Vad gäller förskole- och skolgårdar är det viktigt att inte låsa sig

fast vid något särskilt tal avseende lekyta per barn. Det är viktigt att

i översiktplanen ytterligare trycka på att stadens parker också kan

utgöra ett viktigt komplement till förskole- och skolgårdar.

Lokala utvecklingsmöjligheter

Varje stadsdelsnämndsområde presenteras med olika

utvecklingsmöjligheter. Det hade varit bra om dessa var prioriterade

sinsemellan.

I de områdesvisa beskrivningarna av utvecklingsmöjligheter

överensstämmer inte beskrivningarna alltid med de aktuella

programmen och områdesplaneringen.

I till exempel programmet för Bagarmossen-Skarpnäck är

verksamhetsområdena utpekade att bevaras och ej tillåtas

omvandlas för bostäder för att värna de få arbetstillfällen som finns

inom Söderort. Programmet godkändes av stadsbyggnadsnämnden

2016-10-27. I översiktsplanen anges att omvandling ska tillåtas för

Skarpnäcks industriområde.

Fastighetskontoret

Dokument nr 362

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 147 (233)

Fastighetskontoret påverkas mer eller mindre på relativt många

punkter i översiktsplanens framtidsvision. Överlag anser kontoret

att översiktsplanen är väl genomtänkt och positiv för stadens

utveckling, bland annat genom att:

betona vikten av ökat förvaltningsövergripande samarbete i

projektens tidiga skeden,

skolor, förskolor och idrott ges särskild uppmärksamhet och

tidigt ska säkerställas i planarbeten,

belysa levande lokala centrum som en del av strategin för att

uppnå målet om en god offentlig miljö,

lyfta fram positiva egenskaper med ekosystemtjänster,

förorda vidare framtagande av vårdprogram för stadens

byggnader med höga kulturvärden,

i allt högre grad tillämpa stadens enprocentsregel,

låta underrepresenterade grupper komma till tals i

planeringsprocesser, exempelvis genom

barnkonsekvensanalyser,

bifoga en vägledning om hur staden avser tillgodose

riksintressen för kulturmiljövården.

Kontoret anser även att prioritering av barnens behov i

planeringsprocessen är positiv. Även om formuleringen att

förskolegårdar ska beaktas är något försiktig är detta ett steg i rätt

riktning.

För fastighetskontorets del är det även positivt att bostäder för

människor med särskilda behov tidigt säkerställs då kontoret vid

behov annars köper in bostadsrätter för exempelvis LSS-

verksamhet. Om sådana behov tidigare analyseras och

kommuniceras finns stora (samhälls)ekonomiska vinster att hämta.

Det vore vidare önskvärt med tydligare kartunderlag, i synnerhet de

kartor som berör stadsdelsnivå. Om en plats eller ett område anges i

texten ska denna/detta återfinnas på kartan. Vidare bör samtliga

kartor förses med skala och norrpil. Det är viktigt att staden gör

tydliga dokument som är lättförståeliga för allmänheten.

Gällande riksintresseområdena är det viktigt att värdekärnorna har

aktuella detaljplaner med bevarandebestämmelser eftersom

översiktsplanen inte är juridiskt bindande.

Sammantaget anser kontoret visionens och översiktsplanens

innehåll adekvat för den problemställning som presenteras.

Kommunikationsmässigt hade det kanske varit bra om kortare och

tydligare slogans med högre igenkänningsfaktor för

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 148 (233)

strategierna/målen utformats så att anställda inom staden,

medborgarna och satsande aktörer från näringslivet med lätthet vet

vad vi vill uppnå och hur vägen mot målet ser ut.

Kulturnämnden

Dokument nr 361

Kulturnämnden beslutade den 24 januari att utan eget

ställningstagande översända kulturförvaltningens remissvar och att

därutöver anföra:

Vi tackar för kulturförvaltningens remissvar och det arbete de utfört

och kommer att utföra i framtagandet av stadens nya översiktsplan.

Genom detta betonas vikten av kulturlivs- och kulturmiljöaspekter i

stadens översiktsplanering, både i befintliga och tillkommande

områden.

Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande:

Allmänt om förslaget

Planens syfte och mål

Kulturförvaltningen tycker att översiktsplanens övergripande

målsättning är bra. Ett sedan tidigare beslutat högt mål för

bostadsbyggande de kommande 13 åren ska kombineras med social

hållbarhet, goda livsmiljöer och miljöhänsyn. Målbeskrivningarna

är överlag välformulerade och lyfter fram väsentliga värden och

möjligheter där kulturförvaltningen särskilt vill lyfta fram behovet

av levande stadsliv med utrymme för kultur och konst samt

stadsmiljöer med höga kvaliteter i utformningen av våra offentliga

rum.

Det är positivt att stadsplaneringens roll för att aktivt styra

utvecklingen i önskad riktning lyfts fram. Där är välgrundade

beslutsunderlag och en långsiktig planering viktiga inslag.

Förverkligandet av översiktsplanen kräver dock en fortsatt

samverkan inom Stockholms stad och med andra aktörer i

stadsutvecklingen. Inte minst med stadens invånare.

När de mer konkreta förslagen till strategier för att uppnå de

uppsatta målen presenteras blir det tydligt att vissa av målen är

motstridiga och att alla inte kan uppfyllas. Översiktsplanen ger dock

ingen vägledning om hur de olika målen och strategierna ska vägas

mot varandra när de är motstridiga.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 149 (233)

Brist på konkretion och ställningstaganden

Kulturförvaltningar delar den syn som framförs i konsekvens-

beskrivningen att förslaget till översiktsplan är alltför allmänt hållet

för att fungera som en tydlig vägledning i den kommande

planeringen. Framförallt gäller det de föreslagna utbyggnads-

strategierna och de redovisade utvecklingsmöjligheterna. Flera av

dessa bedöms motverka något eller några av de övergripande mål de

syftar till att uppfylla utan att det kommenteras. Utan tydliga

ställningstaganden blir konsekvenserna av översiktsplanen svåra att

bedöma.

Förslag

Inför utställning bör texterna fördjupas och konkretiseras i förslag

och avvägning mellan olika intressen för att översiktsplanen ska bli

ett användbart instrument i planeringen.

Som alternativt kan man i översiktsplanen ange att sådana

fördjupningar och konkretiseringar ska göras i mer avgränsade

områdesplaner eller områdesvisa fördjupningar av översiktsplanen

(FÖP).

Disposition

I tidigare översiktsplaner har de allmänna intressena kulturmiljö och

gestaltning behandlats i var sina avsnitt. I det här förslaget till

översiktsplan har avsnitten slagits samman till ett gemensamt

avsnitt med rubriken Stadens karaktär och gestaltning (sid 72-75).

Kulturförvaltningen anser att det kan finnas fördelar med att slå

samman dessa avsnitt. Men den sammanslagna text som presenteras

i samrådsförslaget har blivit mer svårförståelig och otydlig än

tidigare. I stället för att tydliggöra kulturmiljöns betydelse i

planeringen har sammanslagningen lett till att många viktiga

allmänna intressen inte nämns alls.

Förslag

För att skapa större tydlighet behöver både rubriker och texter i

avsnittet Stadens karaktär och gestaltning bearbetas så att

väsentliga förutsättningar och planeringsinriktningar för både

kulturmiljö och gestaltning framgår. En sådan bearbetning bör ske i

samråd med Stadsmuseet.

Alternativt kan texterna om kulturmiljö och gestaltning ges var sitt

avsnitt liksom i tidigare översiktsplaner.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 150 (233)

Frågor som rör kulturmiljön

Kulturmiljöns betydelse

Stockholm är i dag en attraktiv stad med många kvaliteter. Staden

har stor betydelse för många människors identitet. Den är attraktiv

för människor att bosätta sig i, för företag att etablera sig i och för

turister att besöka. Det som skapar denna attraktivitet är till stor del

den unika karaktär som byggs upp av stadens natur- och

kulturmiljöer.

Stadens kulturmiljöer med flera unika byggnader är inte bara en

angelägenhet för dagens stockholmare. Många av miljöerna och

byggnaderna är av både nationell och internationell betydelse. Vi

har också ett ansvar att bevara dem för kommande generationer.

I en stad som står inför så stora förändringar som Stockholm nu gör

kan de historiska miljöerna också bidra till den stabilitet och det

igenkännande som kan vara viktigt för många människors trygghet

och känsla av tillhörighet.

Trots det framställs stadens kulturmiljöer på flera ställen i

översiktsplanen som ett problem i stället för en tillgång. Särskilt

tydligt är det i bilagan om stadens riksintressen.

Att bevara den unika attraktivitet som stadens natur och

kulturmiljöer skapar finns med i de övergripande målbeskriv-

ningarna. Men i de mer konkreta förslagen till utbyggnadsstrategier,

utvecklingsmöjligheter och förhållningssätt till riksintressena visas

betydligt mindre hänsyn till dessa kvaliteter.

Stadens kulturmiljöer är inte en tillgång som kan tas för given.

Kulturmiljön måste liksom naturmiljön tas om hand och vårdas. I

vissa fall kan stora förändringar ske utan att det påverkar de

grundläggande värdena i en miljö. I andra fall kan förhållandevis

små förändringar medföra mycket stor negativ påverkan på en

miljö. Med tiden kan nya kulturmiljöer uppstå. Men en kulturmiljö

som förstörs går aldrig att återskapa.

Förslag

Förslagen till utbyggnadsstrategier, utvecklingsmöjligheter och

förhållningssätt till riksintressena bör ses över så att de relaterar till

de övergripande målen att stadens stadsbyggnadskvaliteter och

karaktärsdrag ska tas tillvara så att dess attraktionskraft behålls.

Det bör förtydligas att stadens målsättning är att utpekade

kulturmiljöer och kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 151 (233)

(gröna och blå i den kulturhistoriska klassificeringen) ska bevaras

och utvecklas så att deras värden tas tillvara.

Riksintressen för kulturmiljövården

Kulturförvaltningen anser att bilagan som behandlar stadens

riksintressen enligt miljöbalken och särskilt den fördjupade

redovisningen av hur staden avser tillgodose riksintressen för

kulturmiljövården är ambitiös och har en i huvudsak bra struktur.

Förvaltningen anser att de områden som är utpekade som

riksintressen för kulturmiljövården tillhör de absolut mest

värdefulla kulturmiljöerna i staden. De är en stor tillgång och

bevarandet av de värdebärande uttrycken och värdekärnorna är en

förutsättning för att staden ska ha kvar sin attraktivitet och identitet.

Det är därför viktigt att dessa områden skyddas och vårdas.

Kulturförvaltningen anser att stadens mål bör vara att dessa

områden ska förvaltas så att planerade åtgärder förstärker de

värdebärande uttrycken utan att skada dem. Det betyder att stadens

mål bör vara högre ställt än det som regleras i miljöbalken enligt

vilken länsstyrelsen i sin tillsyn över riksintressena bara kan ingripa

när en åtgärd förväntas medföra påtaglig skada på riksintresset.

Kulturförvaltningen tror att med riksintressebilagan som grund

finns förutsättningar att förvalta de flesta riksintresseområdena på

ett bra sätt. När det gäller förslagets syn på bebyggelsen i City

håller kulturförvaltningen dock inte med i analysen.

Kulturförvaltningen vidhåller sin tidigare framförd ståndpunkt att

det moderna city är lika viktigt för förståelsen av stadens framväxt

som de äldre årsringarna är. Den sedan några år pågående

skalförskjutningen i city skadar inte bara den delen av riksintresset

utan den har en negativ påverkan på hela staden som intressant och

attraktiv miljö.

Under rubriken ”En problembild” (sid 14) tas bland annat

”oförutsägbarheten” i hanteringen av riksintressen upp som ett

problem. Kulturförvaltningens delar inte denna syn på

problembeskrivningen. I så gott som samtliga fall där planförslag

har fått omarbetas för att länsstyrelsen bedömt att de skulle medföra

påtaglig skada på riksintresset har både Stadsmuseet och oberoende

konsulter redan tidigt i processen påtalat dessa risker och beskrivit

vilken hänsyn som skulle behöva tas för att inte skada kulturmiljön

och riksintresset. Det har alltså i de allra flesta fall varit en högst

förutsägbar process när staden ändå valt att gå vidare med förslag

som medfört skada på riksintresset. Om ambitionsnivån i stället är

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 152 (233)

att undvika skada på riksintressena så uppstår inte heller denna

problematik med oförutsägbarhet, förseningar och kompromisser.

I bilaga 2 lämnar kulturförvaltningen detaljerade synpunkter på

innehållet i bilagan om riksintressen.

Förslag

I riksintressebilagan förtydligas att staden ser kulturmiljöerna som

en resurs som är av avgörande betydelse för att staden ska vara

attraktiv för boende, företag och turister. Planläggning och åtgärder

bör utföras så att de inte skadar riksintressena.

Texten under rubriken ”En problembild” skrivs om så att den

beskriver den verkliga situationen och anpassas till att staden ska ha

som ambition att skydda de värdefulla riksintressena.

Vid bedömning av vilka effekter en enskild åtgärd får på en miljö

bör även de kumulativa effekterna av tänkbara kommande åtgärder i

området vägas in. För att kunna göra det behövs en långsiktigt

hållbar plan för bevarande och utveckling av framförallt city, men

även av vissa andra kulturmiljöer.

Andra kulturmiljöer och värdefulla byggnader

Utöver de kulturmiljöer som är av riksintresse har Stockholm ett

antal kulturmiljöer som bedöms ha stora värden i ett lokalt eller

regionalt perspektiv. Dessutom finns i Stockholm ett stort antal

kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

I tidigare översiktsplaner och byggnadsordning har dessa miljöer

och byggnader lyfts fram på ett föredömligt sätt. I det nuvarande

förslaget till översiktsplan nämns de nästan inte alls. Eftersom dessa

miljöer har betydelse för tillämpningen av plan- och bygglagen

(bland annat tillämpningen av ”Attefallsreglerna” och hänsyn i

särskilt värdefulla kulturmiljöer) bör de vara utpekade i

översiktsplanen.

Förslag

Översiktsplanen kompletteras med uppgifter om de utpekade

kulturmiljöerna. För att få en samlad information om stadens

kulturmiljöer anser kulturförvaltningen att det lämpligaste är att

bilagan om riksintressen utökas till att även omfatta dessa

kulturmiljöer. Alternativt kan huvuddokumentet kompletteras med

motsvarande information.

Till beskrivningen kopplas en karta där de värdefulla kultur-

miljöerna markeras. Alternativt kan översiktsplanen hänvisa till den

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 153 (233)

digitala kulturhistoriska klassificeringskartan där dessa miljöer och

byggnader finns utmärkta.

Kapitlet Stadens karaktär och gestaltning kompletteras med texten:

”Kulturmiljöer av riksintresse och de av staden utpekade särskilt

värdefulla kulturmiljöerna beskrivna i bilagan om riksintressen och

särskilt värdefulla områden. I dessa områden råder i vissa fall

förhöjd bygglovplikt.”

Fornlämningar

I förslaget till översiktsplan nämns mycket lite om Stockholms

fornlämningar. Fornlämningarna är ett gemensamt arv som ska

skyddas och vårdas. De är en tillgång och målpunkt i många

grönområden. För att säkerställa att de kan fortsätta vara det behövs

vissa förtydliganden i översiktsplanen.

Förslag

Kapitlet Grön och vattennära stad kompletteras med en

förtydligande text om fornlämningar enligt bilaga 3.

Kapitlet Grön och vattennära stad kompletteras med

planeringsinriktningen: ” Fornlämningar med omgivande

kulturlandskap ska vårdas och göras tillgängliga.”

Förslag om stadsboulevarder och stadsgator

I översiktsplanen presenteras de nya begreppen stadsboulevarder

och stadsgator. Enligt förslaget ska större trafikleder på lång sikt

kunna omvandlas till ”stadsboulevarder” - gator med blandade

trafikslag kantade av ny blandad stadsbebyggelse. Begreppet

”stadsgator” används för vägar som enligt förslaget skulle kunna

omvandlas till gator kantade av ny stadsbebyggelse med service,

verksamheter och livfulla stadsrum.

Kulturförvaltningen anser att det är bra att staden i ett tidigt skede

planerar för den här typen av förändringar som kan få stor påverkan

på befintliga miljöer och framtida stadsutveckling. Förvaltningen

anser också att föreslagen omvandling av gator och stråk kan vara

möjlig på vissa platser och att den på rätt plats kan tillföra goda

stadskvaliteter. På andra platser skulle motsvarande omvandlingar

däremot kunna förändra ett områdes karaktär på ett mycket negativ

sätt. Det krävs därför en fördjupad analys av var den här typen av

förändringar är lämplig. Vid en översiktlig genomgång kan

förvaltningen konstatera att vissa av de föreslagna sträckningarna

för stadsboulevarder och stadsgator skulle kunna få stor negativ

inverkan på några viktiga kulturmiljöer (se bilaga 2).

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 154 (233)

Förslag

De föreslagna sträckningarna för stadsboulevarder och stadsgator

utreds noggrant inför utställning av översiktsplanen. Tveksamma

sträckor lyfts ur eller markeras på ett mer schematiskt sätt.

Fördjupade utredningar kan också göras i områdesplaner eller

områdesvisa fördjupningar av översiktsplanen.

Revidering av äldre detaljplaner

I framförallt flera villaområden pågår i dag en okontrollerad

omvandling av villabebyggelse till flerfamiljshus på grund av att

befintliga äldre planer medger överstora byggrätter.

Stadsbyggnadskontoret har i vissa fall möjlighet att påverka denna

utveckling genom att utnyttja plan- och bygglagens regler om

bygglov. Men för att på lång sikt kunna styra processen behöver de

ibland över 100 år gamla detaljplanerna revideras.

Förslag

Översiktsplanen bör kompletteras med tydliga riktlinjer om att

staden vill värna värdefulla kulturmiljöer och att man när behov

uppstår ska upprätta nya detaljplaner för att på ett kontrollerat sätt

kunna styra utvecklingen i dessa områden.

Byggnadsordningen

Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny byggnadsordning

för Stockholm vilket också nämns i förslaget till översiktsplan.

Byggnadsordningen med förhållningssätt kan vara ett viktigt

instrument för att både styra nybyggnad och bevarande av

kulturmiljöer och enskilda byggnader. För att få en tydlig status bör

byggnadsordningen kopplas till översiktsplanen.

Förslag

Byggnadsordningen bör färdigställas i samråd med Stadsmuseet och

kopplas som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen.

Kulturhistoriskt beslutsunderlag

För att klara de uppsatta målen om bostadsbyggande är det viktigt

med bra planeringsunderlag. Stadsmuseets kulturhistoriska

klassificeringskarta är i dag ett viktigt underlag i stadens planering

och bygglovhantering. Kartan är dock i stort behov av både

komplettering och uppdatering. Den höga utbyggnadstakten i staden

och en delvis ny syn på kulturmiljöer som mer dynamiska och

föränderliga ställer också nya krav på klassificeringskartan som

planeringsunderlag.

Förslag

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 155 (233)

I kapitlet ”Stadens karaktär och gestaltning” förtydligas stycket om

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering enligt förslag i bilaga 3.

Frågor som rör kulturliv och kulturverksamheter

Kulturförvaltningen har i samverkan med stadsbyggnadskontoret

preciserat hur kulturlivsfrågornas ställning i översiktsplanen kan

förtydligas och lyftas fram. Resultatet är enligt kulturförvaltningen

bedömning mycket positivt. Det syns framför allt i det allmänna

intresset Kulturliv, idrott och rekreation där både utgångspunkterna

och planeringsinriktningarna har preciserats på ett bra sätt och anger

viktiga förutsättningar för Stockholms stadsutveckling. Även

förslagets utgångspunkter, strategier och mål speglar ambitionen att

se till att bostadsbyggandet sker genom en utveckling av stadsrum

med kvaliteter och kulturverksamheter som motsvarar stadens och

stadsdelarnas behov.

När det gäller beskrivningarna av Lokala utvecklingsmöjligheter

(kapitel 5) anser kulturförvaltningen att det är positivt att kulturliv

och kulturverksamheter finns med. I bilaga 1b lämnar förvaltningen

vissa synpunkter på innehållet i de texterna när det gäller kulturliv

och kulturverksamheter.

Frågor som rör offentlig konst

Stockholm har ett rikt utbud av offentlig konst och intressant

arkitektur. Konstens betydelse lyfts fram på ett bra sätt i

översiktsplanen. Genom den så kallade enprocentsregeln

tillkommer kontinuerligt ny konst i staden. Detta bidrar till

mångfasetterade, intressanta, vackra och demokratiska offentliga

rum. Men för att upprätthålla detta måste den offentliga konsten

även vårdas och underhållas.

Förslag

Andra stycket under rubriken Konstnärlig gestaltning i staden (sid.

79) kompletteras med följande mening: ”Den offentliga konsten ska

vårdas och underhållas så att den fortsätter att berika staden.”

Kulturförvaltningen lämnar mer specifika synpunkter på texterna i

översiktsplanen i följande bilagor:

Arbetsmarknadsnämnden

Dokument nr 366

Arbetsmarknadsnämnden beslutade den 31 januari 2017 att hänvisa

till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på

remissen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 156 (233)

Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till yttrande:

Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till samrådsförslaget till ny

översiktsplan. Förvaltningen bedömer att samrådsförslaget, ur ett

stadsbyggnadsperspektiv, väl fångar den inriktning som finns i

stadens vision om ett Stockholm som håller samman, men också hur

stadsbyggandet kan bidra till en sammanhållen stad. När staden nu

planerar för 140 000 bostäder fram till 2030, och med en hög

utbyggnadstakt därefter, är det av yttersta vikt att staden fortsätter

att bygga stad och utveckla de stadskvaliteter som gör Stockholm så

attraktivt.

Förvaltningen anser att samrådsförslaget har en helhetssyn på

stadsplaneringen där områdesplaneringen kan möjliggöra en

sammanhållen stad där behovet av bostäder säkerställs tillsammans

med arbetsplatser och samhällsfunktioner, som exempelvis skolor

och förskolor. Arbetsmarknadsförvaltningen bedömer att nämndens

verksamheter och placeringen av dessa kan bidra till att stärka

stadskvaliteterna och där målen om en växande och

sammanhängande stad samt god offentlig miljö kan uppnås. För att

detta ska komma till stånd är det viktigt att det i planeringen och

utvecklingen av verksamhetslokaler finns en flexibilitet som

möjliggör effektivt lokalutnyttjande. Lokaler behöver på ett smidigt

sätt kunna ställas om för att passa olika verksamheters olika behov.

Det är också viktigt att tillgången på lokaler är tämligen god då det

finns en risk att kostnaderna för lokaler fortsätter att öka, särskilt i

innerstaden, vilket kan försämra förutsättningarna att driva

kommunalt finansierad verksamhet i innerstaden.

Staden har som mål i budget att Stockholm ska vara en

företagsvänlig stad. Stockholm ska vara attraktivt för nya och

växande företag att etablera sig i och därmed skapa arbetstillfällen.

Det råder idag en arbetskraftsbrist inom flera yrken och företag har i

många fall svårigheter att rekrytera kompetenta medarbetare. En del

i detta är att bostadssituationen i Stockholm under en längre tid har

varit svår för många grupper; särskilt unga och nyanlända.

Bostadsbristen och de höga bostadspriserna medför att företag i

många fall har stora svårigheter att rekrytera medarbetare, vilket på

sikt kan få till följd att företag väljer att etablera sig på annat håll.

Det är därför av stor vikt att staden säkerställer en

bostadsförsörjning som möjliggör för alla olika grupper att hitta en

lämplig bostad, för att staden även fortsättningsvis kan fortsätta vara

motor i Sveriges ekonomi.

Arbetsmarknadsförvaltningen anser också att det är viktigt att

arbetsplatser fördelas över staden dels för att minska något den

dagpendling som sker från de södra delarna av staden till de norra

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 157 (233)

delarna, dels för att nämndens målgrupper är i stort behov av

vuxenutbildning, arbete och praktikplatser som är tämligen nära

hemmet. Det kan vara svårt att motivera personer som är i behov av

studier och eller arbetsmarknadsinsatser att delta i insatser om de

kräver långa resor.

Samrådsförslaget möjliggör också att stadsdelsnämndernas lokala

utvecklingsprogram kan tas om hand på ett naturligt sätt.

Arbetsmarknadsnämnden har i uppdrag att medverka i

genomförandet av utvecklingsprogrammen utifrån lokala behov i de

delar där programmen behandlat arbetsmarknadsfrågor och andra

frågor där arbetsmarknadsnämnden har uppdrag utifrån stadens

budget och ansvarsfördelning.

Idrottsnämnden

Dokument nr 208

Idrottsnämnden beslutade den 20 december att som svar på

remissen hänvisa till idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande

Det är positivt att översiktsplanen uppdateras och anpassas efter de

utmaningar som Stockholm nu tydligare står inför, som till exempel

den befolkningsökning som väntas. Förslaget lyfter på ett bra sätt

fram behovet av lokaler för samhällsfunktioner som idrott, förskolor

och skolor när staden växer. Det nya förslaget har också ett

tydligare fokus på social hållbarhet. Bland annat beskrivs

idrottsanläggningens möjlighet att bidra till en sammanhållen stad, i

form av en social arena där människor från olika delar av staden kan

mötas. Placeringen av nya idrottsanläggningar är därför av

strategisk vikt och kan vara ett instrument för att skapa social

hållbarhet i stadsbyggandet.

Förvaltningen är positiv till utvecklingen av områdesplaneringen

som med en större helhetssyn kan säkerställa att behovet av olika

samhällsfunktioner så som skolor, förskolor, kultur och idrott blir

tillgodosett och bereds plats.

Idrottsförvaltningen har varit representerad i den

nyckelpersonsgrupp som stadsbyggnadskontoret har hållit i för

stadens förvaltningar och har haft möjlighet att bidra med material

och kunskap till förslaget till översiktsplan. Idrottsförvaltningen har

dock inte varit med i framtagandet av beskrivningarna av

utvecklingsmöjligheterna i stadsdelsnämndsområdena.

Förvaltningen anser att dessa bör utvecklas i samråd med

stadsdelsförvaltningarna men också fackförvaltningarna, för

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 158 (233)

idrottsförvaltningen specifikt för utvecklingen av

idrottsanläggningar och på vilken nivå dessa ska beskrivas. För

vissa stadsdelar beskrivs specifika projekt och för andra på en mer

överripande nivå.

Om specifika projekt ska nämnas saknar idrottsförvaltningen i vissa

fall utvecklingspotentialen för idrotten, exempelvis gällande Bällsta

där en ny idrottsplats planeras, Alvik där idrottsfunktioner idag

finns och bör utvecklas, Järvabadet som blir ett nytt friluftsbad på

Järvafältet och i beskrivningen av Farsta bör det framgå att det är en

stadsdel med idrottsprofil. I andra fall beskrivs utveckling av

idrottsplatser som idrottsförvaltningen inte har med i den

långsiktiga investeringsplanen för stadens idrottsanläggningar som

också tar sikte på år 2040. Översiksplanen bör i dessa delar

överensstämma med idrottsnämndens långsiktiga investeringsplan.

Förvaltningen skulle också önska att översiktsplanen hade med ett

stycke om kompensation vid exploatering av idrottsytor. I flera

stadsutvecklingsprojekt tas befintliga idrottsytor i anspråk, där

idrottsytorna istället skulle behöva utvecklas. Det är viktigt att de

olika intressena inte ställs mot varandra, särskilt inte de allmänna

intressena. I första hand behöver befintliga idrottsytor få finnas kvar

och ny idrottsmark behöver tillskapas på de platser där staden växer

men också i befintliga områden. I de fall en idrottsyta exploateras

för en annan användning ska idrottytan ersättas med likvärdig yta

och nämnden erhålla ekonomisk kompensation för

iordningsställande av ersättningsanläggningar.

Utbildningsnämnden

Dokument nr 379

Utbildningsnämnden beslutade den 2 februari att överlämna

utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande till

stadsbyggnadskontoret som svar på samrådsremissen.

Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande:

Förvaltningens tjänsteutlåtande innehåller, förutom ett antal

övergripande synpunkter på översiktsplanens innehåll utifrån

utbildningsnämndens ansvarsområden, även specifika kommentarer

till stadsdelarnas lokala utvecklingsmöjligheter utifrån ett

skolplaneringsperspektiv. Synpunkter och förutsättningar som är

specifika för gymnasieskolan diskuteras under en egen rubrik, men

de generella synpunkterna gäller även gymnasieskolan.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 159 (233)

Allmänna synpunkter

Utbildningsförvaltningen anser att behovet av nya skolor samt den

roll skolan spelar i samhället inte lyfts fram på ett tillräckligt tydligt

sätt i förslaget till ny översiktsplan. I takt med ny bebyggelse ska

förskolor, grundskolor och gymnasieskolor planeras med målet att

säkerställa det framtida behovet av skolplatser. Alla barn/elever ska

kunna erbjudas plats på en skola inom rimligt avstånd, eller efter

önskemål, och utbudet av skolor ska motsvara efterfrågan.

Kommunstyrelsen godkände i juni 2016 planeringsinriktningen för

Samordnad grundskoleplanering i Stockholm, SAMS (dnr 122-

435/2016), som sträcker sig fram till 2040. Planeringen utgår från

stadens långsiktiga målsättning för bostadsbyggandet om 140 000

nya lägenheter till och med 2030. Ett liknande arbete för

gymnasieskolan är under uppstart. Det långsiktiga perspektivet i

SAMS kompletteras av utbildningsnämndens lokalförsörjningsplan,

som beskriver planeringen på kort och medellång sikt. I nuläget har

ett totalt behov om cirka 35 000 nya grundskoleplatser fram till år

2040 identifierats inom SAMS. För att åskådliggöra behovet av nya

platser redovisas behovet förenklat i form av antal nya skolor och

35 000 platser motsvarar 38 fullstora skolor, såväl kommunala som

fristående. En teoretisk ny grundskola motsvarar cirka 900 elever,

men utbyggnaden kommer att ske både i form av nya skolor och

genom utbyggnad av befintliga skolor. Utbildningsförvaltningen

anser att översiktsplanen bör ta tydligare hänsyn till det arbete som

gjorts inom ramen för SAMS. Exempelvis skulle kapitlet om

allmänna intressen kunna innehålla ett eget avsnitt om skolor och

förskolor med utgångspunkt i SAMS.

Översiktsplanen tar på flera ställen upp vikten av planering av

skolor i samband med bostadsutbyggnad, exempelvis under

stadsbyggnadsmålet om en växande stad. Utbildningsförvaltningen

ställer sig positiv till detta, men vill se ännu tydligare uttryck för att

tomter för såväl grund- som gymnasieskolor är en nödvändig

förutsättning för att bygga det planerade antalet bostäder. Detta

gäller även fristående aktörer som annars riskerar att hänvisas till

tillfälliga bygglov, vilket medför stora osäkerheter ur

planeringssynpunkt. Markfrågan är extra problematiskt i de fall

staden inte äger marken.

Utbildningsförvaltningen ställer sig mycket positiv till

planförslagets ambition att möjliggöra mer generella detaljplaner,

med ökad flexibilitet och mindre detaljstyrning. Detta skulle

möjliggöra snabbare om-, till- och nybyggnationer vid förändrade

behov.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 160 (233)

Förvaltningen är också positiv till att planförslaget betonar att

stadsplaneringen generellt behöver ta hänsyn till barns behov tidigt i

planeringen. Särskilt positivt är det att detta kopplas till mark för

skolor och skolgårdar. Ur ett barnperspektiv är det också positivt att

förslaget generellt slår vakt om parker och grönområden, även om

vikten av ytor specifikt för skolgårdar kan göras tydligare på många

ställen. Utbildningsförvaltningen håller dock i stort med om

konsekvensbeskrivningens bedömning att planförslaget inte lyfter

barnperspektivet i tillräcklig utsträckning utifrån ett hälso- och

trygghetsperspektiv.

Ytor för idrottsverksamhet är också viktiga för barn och unga och

särskilt idrottshallar är viktiga ur ett skolkapacitetsperspektiv. Vid

planering av såväl grundskolor som gymnasieskolor är det viktigt

att tillgången på idrottslokaler går hand i hand med utbyggnaden.

För gymnasieskolan är det särskilt viktigt med fullstora

idrottshallar. Idag finns det ett underskott på idrottslokaler, särskilt i

de centrala stadsdelarna. Utbildningsförvaltningen anser att den nya

översiktsplanen bör ta hänsyn till det tydliga sambandet mellan

skolutbyggnad och behovet av idrottslokaler. Detta gäller såväl

grundskola som gymnasieskola.

Skolan kan vara en viktig aktör för att förbättra den sociala

hållbarheten och kan även genom uthyrning av lokaler till

föreningslivet bidra till ökad tillgång till såväl idrottslokaler som

lokaler för kulturlivet. Sådana ändamål kan dock aldrig hamna i

förgrunden. Det främsta syftet med skolutbyggnad måste alltid vara

att säkerställa tillräcklig elevkapacitet i stadens skolor och skolornas

fysiska placering bör i första hand utgå från behovet av skolplatser

snarare än andra syften. Förvaltningen vill i översiktsplanen se en

starkare koppling mellan bostad, infrastruktur/transporter och

skolors strategiska placering, vilket också gynnar miljö- och

klimatmål.

Gymnasieskolan

Ansökningar och antagning till gymnasiet sker gemensamt för hela

länet. Planeringen för placering och dimensionering av

gymnasieskolor sker dock inte gemensamt i samma utsträckning,

utan varje kommun beslutar själv om man vill öppna nya

gymnasieskolor i kommunal regi och/eller via detaljplaner

möjliggöra fristående alternativ. Centrala Stockholm är mycket

populärt för både kommunala och fristående aktörer på

gymnasiemarknaden, men söktrycket gör det svårt att fylla skolor

som inte upplevs som relevanta eller attraktiva. Ur

planeringssynpunkt är det dock väsentligt att långsiktigt behålla

mark och byggnader som i dagsläget inte är attraktiva men där

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 161 (233)

stadens utbyggnad kommer att förändra förutsättningarna inom en

inte alltför lång tidsperiod. Exempel på sådana platser är

Skärholmen, Kärrtorp och Enskede Gård. Mot bakgrund av detta är

det positivt att planförslaget i genomförandedelen betonar det

regionala samarbetet.

Gymnasiemarknaden bygger på meriter och den som söker med

högst betyg kommer in på den sökta utbildningen. Detta försvårar

uppfyllelsen av målet att 50 procent av stockholmseleverna ska

erbjudas plats på kommunala gymnasier i Stockholm. I

förlängningen leder det till att Stockholm måste bygga för fler än

bara stockholmseleverna för att uppnå målet om gymnasieplats till

50 procent.

Lokala utvecklingsmöjligheter

I kapitlet om lokala utvecklingsmöjligheter finns det stora skillnader

mellan beskrivningarna av olika stadsdelsområden och skolfrågan

tas upp på ett väldigt varierande sätt och på olika detaljnivå. Det

identifierade behovet av skolutbyggnad motsvarar inte heller alltid

utbildningsförvaltningens planering. Utbildningsförvaltningens

synpunkter nedan syftar i första hand till att tydliggöra behovet av

ökad skolkapacitet i samband med ett ökat antal bostäder, men

också till att uppmärksamma vissa befintliga planer och pågående

projekt i de olika områdena. En uttömmande beskrivning av

förvaltningens planering på kort och medellångsikt finns i

utbildningsnämndens lokalförsörjningsplan. Den långsiktiga

planeringen (fram till 2040) hanteras inom SAMS.

Under många stadsdelar verkar skola och förskola beskrivas med de

allmänna begreppen service eller samhällsservice.

Utbildningsförvaltningen anser att detta inte på ett tillräckligt tydligt

sätt speglar nödvändigheten av skolor vid stora kompletteringar och

bostadsutbyggnad. Generellt sett har alla stadsdelsområden i

Stockholm behov av kompletteringar i form av nya grundskolor och

förskolor, särskilt vid större bostadsutbyggnader. Nya

gymnasieskolor planeras preliminärt till innerstaden och till centrala

yttre transportnoder och för gymnasieutbyggnad i ytterområden är

kommunikationer och ett rikt gatuliv viktiga faktorer. Nya

gymnasieskolor i stadens ytterområden lockar sannolikt en större

andel elever från andra kommuner och en mindre andel

stockholmselever.

Nedan följer förvaltningens synpunkter på avsnittet om lokala

utvecklingsmöjligheter, presenterade stadsdel för stadsdel. I

samrådsförslaget tas behovet av expansion upp för enskilda skolor,

och i sitt svar förhåller sig utbildningsförvaltningen till detta. Det är

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 162 (233)

dock viktigt att påpeka att behovsbilden är direkt kopplad till

bostadsbyggandets omfattning och fördelning över staden och

snabbt kan förändras vid ändrade förutsättningar.

Rinkeby-Kista

Kista-Järva är ett av samrådsförslagets utpekade fokusområden, i

kraft av bland annat stor bostadspotential och en satsning på social

hållbarhet. Satsningen på social hållbarhet gör skolan till en viktig

aktör i området och i takt med att bostadspotentialen realiseras

måste utbyggd skolkapacitet säkerställas. Det är positivt att detta

nämns i texten. En ny skola planeras i Kista äng, men ytterligare

skolor och förskolor kommer att behövas i området.

Spånga-Tensta

I samrådsförslagets text om Spånga-Tensta saknas formuleringar

om skolor och förskolor helt och hållet. Det är viktigt att dessa

funktioner säkerställs i områden med stadsutveckling och

nybyggnation. I Spånga-Tensta är detta särskilt viktigt i

Bromstensområdet där en sådan formulering bör föras in i

översiktsplanen.

Hässelby-Vällingby

I samrådsförslagets avsnitt om Hässelby-Vällingby nämns behovet

av nya skolor inte alls. Behov av nya skolor föreligger särskilt i

områdena Vällingby och Råcksta samt Vinsta och Kälvesta.

Bromma

Samrådsförslagets avsnitt om lokala utvecklingsmöjligheter i

Bromma tar på ett bra sätt upp behovet av komplettering med nya

skolor och förskolor under flera av stadsdelens delområden. Särskilt

viktigt är det i områdena Riksby, Bällsta, Mariehäll och

Beckomberga.

Norrmalm och Östermalm

Avsnittet om Norrmalm betonar utmaningen med att utöka platser

för förskolor och skolor, vilket utbildningsförvaltningen håller med

om. Det är också positivt att behovet av skola och idrottsverksamhet

nämns i texten om Hagastaden. Utmaningen att öka antalet platser

för förskolor och skolor är dock stor även inom Östermalm, vilket

samrådsförslaget inte beaktar. Förvaltningen anser också att

områdesbeskrivningen för Östermalm tydligare bör lyfta fram att

plats för nya skolor inom Norra Djurgårdsstaden och

hamnområdena är en viktig utmaning.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 163 (233)

Kungsholmen

Stora Essingen har ett för Stockholm mycket lokalt

upptagningsområdet. Utbildningsförvaltningen ser, i linje med

planförslagets bedömning, ett behov av fler skolplatser i området.

Om förutsättningarna kring Bromma flygplats medger förtätning i

områdena Marieberg och Fredhäll behövs mark reserveras för skola

och skolgård. Stadsdelen har också behov av utökad

idrottskapacitet.

En stor gymnasieetablering sker i stadsdelen genom inhyrning av

länsstyrelsens gamla fastighet. Detta är ett gott exempel på hur A-

tomter kan tas tillvara för skolverksamhet.

Södermalm

Inom Södermalms stadsdelsområde pågår eller planeras utbyggnad

av flera skolor. I området finns också ett stort behov av att utöka

idrottskapaciteten, då bristen på idrottshallar riskerar att begränsa

elevantalskapaciteten inom stadsdelen för såväl grund- som

gymnasieskolor. Behovet av lokaler för skolidrott ökar inom kort

när en ny gymnasieskola utan idrottssal öppnar i östra Södermalm.

Hägersten-Liljeholmen

I samrådsförslagets inledande text om Hägersten-Liljeholmen står

att området är i behov av ny skola. Utbildningsförvaltningen ser ett

behov av fler än en skola och anser att detta bör återspeglas i texten.

Utöver detta behöver möjligheten till expansion värnas särskilt för

Nybohovsskolan, Gröndalsskolan och Aspuddens skola.

Skärholmen

Skärholmen är ett av översiktsplanens särskilt utpekade

fokusområden. Ett av skälen till att Skärholmen prioriteras som

fokusområde är en satsning på social hållbarhet vilket gör skolan till

en särskilt viktig aktör i området. I området Skärholmen och

Vårberg behöver skolkapacitet säkerställas. En ny skola kan också

stärka kopplingen mellan Mälarhöjden och Bredäng. Förvaltningen

ser alltså behov av nya skolor i stadsdelsområdet samtidigt som

befintliga skolor behöver få möjlighet att expandera. I Sätra

planeras en ny skola på fastigheten Tankebyggarorden.

Förvaltningen betraktar Skärholmens gymnasium som strategiskt

betydelsefullt i ett långsiktigt perspektiv.

Älvsjö

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till samrådsförslagets

formulering kring vikten av planering för skolor, förskolor och

platser för idrott.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 164 (233)

Enskede-Årsta-Vantör

I de större stadsutvecklingsområden som pekas ut i stadsdelen

(Söderstaden, Årstafältet och Årstaberg) behöver nya skolor

säkerställas. Dessutom krävs en ny skola i Högdalen i samband med

komplettering av bostäder i området. Detta tas delvis upp i texten,

men kan göras tydligare. I texterna om Stureby och Enskedefältet

skrivs att Sturebyskolan respektive Enskedefältets skola behöver

expandera. För båda dessa skolor gäller att det för närvarande pågår

projekt och det är oklart om formuleringarna i samrådsförslaget

syftar på dessa projekt eller framtida expansioner. De projekt som

nu genomförs kommer inte att leda till några egentliga

elevantalsökningar och inga ytterligare expansioner planeras

framöver. Om fler bostäder byggs i dessa områden måste därför

tillräckligt antal skolplatser säkerställas på andra platser. Under

2017 färdigställs den nya Lindeskolan. Förvaltningen betraktar

Enskede gårds gymnasium som strategiskt betydelsefullt i ett

långsiktigt perspektiv.

Farsta

Farsta är ett av de särskilda fokusområden som pekas ut i

samrådsförslaget. Anledningar till detta är bland annat en stor

bostadspotential och åtagandet att bygga ett stort antal bostäder

längs den utbyggda tunnelbanan. I samband med en så pass

omfattande bostadsbyggnation är det mycket viktigt att behovet av

nya skolor och förskolor beaktas. Detta bör nämnas tydligt i

avsnittets inledande text. Vidare bör behovet av flera nya skolor

tydliggöras i området Farsta, Larsboda, Farsta strand och

Farstanäset. I områdena Fagersjö och Sköndal bör det även

tydliggöras att Fagersjöskolans respektive Sandåkraskolans

möjligheter till expansion ska värnas. Även i Hökarängen och

Gubbängen måste nya skolor finnas med i planeringen vid eventuell

bostadsutbyggnad.

Skarpnäck

I Skarpnäcks stadsdelsområde planeras för närvarande två nya

skolor, en i området Hammarbyhöjden och Björkhagen och en i

området Bagarmossen och Skarpnäcks gård. I samrådsförslaget

nämns endast den planerade skolan i Hammarbyhöjden och

Björkhagen. Vidare nämner förslaget att det finns ett stort behov av

ny skola i Kärrtorp. Utbildningsförvaltningen anser visserligen att

det finns ett behov av ett utökat antal skolplatser i området, men

planerar inte någon ny skola i dagsläget. Däremot behöver

befintliga skolor byggas ut. Förvaltningen betraktar Kärrtorps

gymnasium som strategiskt betydelsefullt i ett långsiktigt

perspektiv.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 165 (233)

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Dokument nr 368

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 31 januari att

godkänna miljöförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på

remissen.

Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande:

Miljöförvaltningen anser att förslaget till översiktsplan (ÖP) har en

bra inriktning. Målen omfattar det mest väsentliga och de flesta

miljöfrågorna tas upp på ett bra sätt. Förvaltningen stödjer de fyra

strategierna (se ovan) i ÖP och de avvägningar som gjorts där. För-

valtningen är också positiv till avvägningen att bygga en stor andel

av regionens nya bostäder i Stockholm med god tillgång till kollek-

tivtrafik, fjärrvärmeförsörjning och annan samhällsservice. Om

miljöfrågorna beaktas när översiktsplanen omsätts i områdes- och

detaljplanering bedömer förvaltningen att ÖP stödjer en hållbar

stadsutveckling.

Det skall framhållas att Stockholms tillväxt är så omfattande att allt

inte kommer att kunna genomföras utan att man i snart sagt varje

detaljplan får ge avkall på någon kvalitet. Det hade varit önskvärt

om ÖPn hade problematiserat mer av dessa motstridiga intressen

som kommer att kräva avvägningar. Det bör därför framhållas att

miljöfrågorna inte kommer att överordnade bostadsbyggandet och

annan utveckling, men att bostadsbyggandet och annan exploatering

å andra sidan inte kommer att vara överordnade miljöintressena. Det

måste göras en avvägning utifrån en helhetssyn där målet är att

bygga bra stadsmiljö.

Det hade också varit önskvärt om ÖPn hade gett en tydligare bild av

hur det Stockholm kommer att se ut när staden har byggt 140 000

nya lägenheter.

Miljöförvaltningen föreslår i detta tjänsteutlåtande en del komplet-

teringar och justeringar av hur miljöfrågor redovisas i de allmänna

intressena, men anser att dessa överlag beskrivs på ett bra sätt. Av

ÖP framgår att det i en växande storstad som Stockholm, där stads-

byggandet är komplext är avvägningar mellan olika allmänna in-

tressen en stor utmaning. Det anges också att det ska preciseras av-

vägningen mellan olika intressen om det råder konflikt mellan dem.

Miljöförvaltningen anser att dessa konflikter och avvägningar skulle

ha kunnat göras tydligare.

Översiktsplanens mål, planeringsinriktningar och utbyggnadsstra-

tegi ska omsättas i stadens kontinuerliga arbete med planering på

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 166 (233)

områdesnivå och i detaljplanering. Miljöförvaltningen delar stads-

byggnadskontorets bedömning att det i områdesplaneringen finns

stora möjligheter att i samarbete mellan förvaltningarna få olika

perspektiv belysta i ett tidigt skede. Därmed ser förvaltningen att

det finns stora möjligheter och vinster i att integrera miljöfrågorna

tidigt och göra de nödvändiga avvägningar som behöver ske. Många

miljöfrågor som exempelvis dagvattenhantering och grönstruktur

förutsätter planering över större områden. I områdesplaneringen

finns det också stora möjligheter att planera in mångfunktionella

ytor som kan leverera olika typer av ekosystemtjänster. Miljöför-

valtningen bidrar gärna med kompetens i områdesplaneringen i än

högre grad än idag.

Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av översiktsplanen hur

kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer.

Miljökvalitetsnormer finns för vatten, luftföroreningar och buller.

Miljöför-valtningen anser att stadsbyggnadsmålet En klimatsmart

och tålig stad ska kompletteras med ett stycke om hur

översiktsplanen ska leva upp till detta. Miljökvalitetsnormer

behöver också belysas för vatten och buller i kapitlet ”Klimat,

miljö, hälsa och säkerhet”.

Det är viktigt att framhålla att de lokala åtgärdsprogram för god

status i stadens vattenförekomster kommer att vara ovärderlig

betydelse för att i enskilda detaljplaner visa hur

miljökvalitetsnormerna kan följas och att en plan inte äventyrar

möjligheterna att nå god status. Åtgärdsprogrammen blir en del av

den redovisning som skall ske i varje plan.

Hållbar utveckling

Miljöförvaltningen vill framhålla att satsningar på ekologisk håll-

barhet även kan främja en social hållbar utveckling. Med medveten

planering kan kostnadseffektiva synergieffekter uppnås.

Miljöförvaltningen anser att det bör framgå att det ska satsas både

på social och på ekologisk hållbarhet i de föreslagna

fokusområdena. Det bör också framgå att arbetet ska bygga vidare

på erfarenheter från projekten Norra Djurgårdsstaden och Hållbara

Järva, med exempelvis hållbarhetsprogram och fokusgrupper för

olika aspekter. (sidan 31)

Miljöförvaltningen föreslår att det tas helhetsgrepp vid upprustning

av befintliga områden på samma sätt som gjorts vid omvandlingen

av Norra Djurgårdsstaden från industriområde till bostadsområde.

Hållbarhetsprogram kan tas fram som tar tillvara varje stadsdels

unika värden men samtidigt behandlar alla hållbarhetsaspekter. Det

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 167 (233)

ekologiskt hållbara är viktigt även i områden med sociala

utmaningar. (sidan 22-23)

Lokalisering

Miljöförvaltningen anser det ännu tydligare kunde framgå i ÖP vad

gäller att hålla hög exploateringsgrad i kollektivtrafiknära lägen och

att Stockholmsöverenskommelsen förutsätter en sådan utveckling.

Förutom att gynna kollektiva resor kan en sådan planeringsinrikt-

ning även bidra till att viktiga gröna samband och rekreationsområ-

den i högre utsträckning kan behållas.

I ÖP anges att ”Staden kan därför verka för att stadsdelar med ett

ensidigt utbud av villor, radhus eller flerbostadshus ska ges en

större blandning.” och radhusbebyggelse planeras på flera platser i

staden. Förvaltningen anser att staden generellt bör vara mycket

restriktiv med att planera för radhus och villor, eftersom sådan be-

byggelse utnyttjar tillgänglig mark ineffektivt. Radhus och villor

bör endast planeras där det inte finns tillräckligt med utrymme för

att bygga flerfamiljshus eller där flerfamiljshus av andra skäl inte är

lämpliga att bygga. (sidan 42)

Vid analysen av var arbetsplatser och bostäder är lokaliserade be-

skriver översiktsplanen mest hur det ser ut innanför stadens geogra-

fiska gräns. Miljöförvaltningen föreslår att texten kompletteras med

en analys av hur staden påverkas av grannkommunerna, t.ex. vad

gäller transportinfrastruktur, bostäder och nodpunkter för affärer,

kultur och rekreation. (sid 47-50)

Företagsområden och kommunaltekniska ytor

I ÖP presenteras en karta över vilka företagsområden som föreslås

kvarstå som renodlade företagsområden och vilka som föreslås ut-

vecklas med bostäder till en tät och hållbar stad. Miljöförvaltningen

anser att det bör förtydligas om förslaget långsiktigt täcker stadens

behov av renodlade företagsområden när staden växer. En växande

stad kommer sannolikt att medföra ökade behov av ytor för sam-

hällsviktiga funktioner av störande karaktär, som t.ex. distributions-

centraler och avfallshantering. Denna typ av ytor är mycket svårt att

hitta nya platser för. För stadens försörjning kan det därför vara

viktigt att värna renodlade företagsområden i staden och inte sam-

lokalisera bostäder i terminal- och verksamhetsområden.

Bristen på byggbar mark kan dock innebära att olika funktioner

samlokaliseras. Man bör närmare studera hur det skulle kunna vara

möjligt och ändå få bra stadsmiljöer.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 168 (233)

Förvaltningen anser också att texten på sidan 50 bör kompletteras

med att alla verksamheter inte är möjliga att kombinera med bostä-

der, exempelvis p.g.a. att de bullrar eller dammar för mycket.

Kartan på sidan 50 bör korrigeras. Energihamnen bör vara grön (fö-

reslås kvarstå som renodlade företagsområden) och Loudden bör

vara rosa (föreslås utvecklas med bostäder till en tät och hållbar

stad), så att de stämmer med pågående planering. Lövsta bör läggas

till som grön.

Miljöförvaltningen anser att mark för viss kommunalteknisk verk-

samhet bör preciseras i ÖP, som t.ex. plats för masshantering och

för större snöupplag vid snöröjning. Att köra massor långa sträckor

ger både högre byggkostnader och är negativt för miljön vad gäller

utsläpp till luft och onödigt buller. Vad gäller byggmassor kan mark

som i exploateringsprojekt och i senare etapper ska bebyggas upp-

låtas för sortering/lagring och återanvändning. Förvaltningen bedö-

mer att kommunaltekniska ytor i många fall är lämpliga att förlägga

till renodlade företagsområden eftersom de kan vara av störande

karaktär. (sidan 91)

Skolor och förskolor

I ÖP framgår det på flera ställen att behovet av nya skolor och för-

skolor kommer att vara stort, och att barnens behov behöver priori-

teras tidigt i planeringen vid avvägningen av olika intressen. För-

valtningen delar denna uppfattning och föreslår att även plane-

ringsinriktningarna på sidan 55 kompletteras med tydligare skriv-

ningar om att barnkonsekvensanalyser ska göras, samt att skolor

och förskolor ska ha tillgång till vistelseytor av god kvalitet. Det är

viktigt att etableringen och byggandet av skolor och förskolor

präglas av ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.

Trafik

I ÖP föreslås en omvandling av flera trafikleder till stadsboulevar-

der. Miljöförvaltningen anser att texten bör kompletteras med att

även luftkvalitetet och bullerpåverkan måste säkerställas vid en så-

dan omvandling. Dessutom bör det finnas ett resonemang kring att

det troligen finns behov av att minska biltrafiken längs dessa gator

för att klara en hälsosam miljö. För att klara riktvärden för buller

längs dessa boulevarder är genomgående lägenheter i lamellbebyg-

gelse att rekommendera. (sidan 61)

Som framgår av ÖP så passerar 15 000 cyklister Slussen dagligen

under högsäsong. Under Slussens ombyggnad har flera trafikom-

läggningar haft positiv effekt för cyklister och förvaltningen föreslår

därför att det närmare studeras om dessa helt eller delvis kan per-

manentas. På Skeppsbron tillåts bara kollektivtrafik och cykel, och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 169 (233)

på sträckan mellan Medborgarplatsen och Folkungagatan är biltra-

fik inte tillåten i sydlig riktning. Endast gång och cykeltrafik tillåts.

Förutom att öka framkomligheten för cyklister kan detta vara ett led

i att reducera biltrafiken på stadens gator, och därmed förbättra luft-

och ljudkvaliteten i staden. (sidan 118)

Natur och friluftsliv

I ÖP anges att ”Bostadsbyggande kan användas för att … förstärka

attraktiva naturområden”. Miljöförvaltningen ställer sig tveksam

till denna skrivning eftersom den kan misstolkas. Det är inte möjligt

att förstärka ett naturområde genom att bygga i det. Det som åsyftas

är sannolikt att man kan kompensera intrång i naturmark genom att

utföra förstärkningsåtgärder på andra platser. Texten bör justeras.

(sidan 39)

Miljöförvaltningen anser att grönområden bör tas upp under plane-

ringsinriktningarna på sidan 80, t.ex. genom att komplettera sista

punkten enligt följande förslag med kursiv text: ”Ett rikt utbud av

idrottsytor och idrottsanläggningar, och samt större grönområden

som ger möjligheter att utöva ett rörligt friluftsliv ska säkerställas i

hela staden.”

Miljöförvaltningen är positiv till att förstärkningar av det gröna

sambandet mellan Årstaskogen och Hammarbyskogen föreslås.

Förvaltningen ser en stor potential att utveckla denna ekologiskt

viktiga spridningszon i samband med stadsutvecklingen av Söder-

stadens centrala och kollektivtrafiknära läge vid Gullmarsplan, så

att spridningsfunktionen kan kvarstå samtidigt som man tillskapar

nya bostäder. Spridningszonen är idag svag men samtidigt en

mycket viktig länk mellan de två skogsområdena. Sambandet är

framförallt viktigt för Årstaskogens framtida värden, för att skogen

inte på sikt ska utarmas och bli en artfattig och torftig skogsmiljö.

Sambandet kan med fördel samordnas med andra behov av eko-

systemtjänster, som t.ex. parkmiljö, lekplatser och dagvattenhante-

ring. För att uppnå ett gott resultat gällande spridningsfunktionen

bör områdesplanering ske över gränserna för de stasdelar som be-

rörs. (sidan 128 och 134)

I ÖP anges att Skarpnäck och Stora Sköndal eventuellt kan kopplas

samman via Flatens naturreservat. Miljöförvaltningen vill framhålla

att en koppling genom Flatens naturreservat måste enligt 7 kap.

miljöbalken prövas mot reservatets föreskrifter och syfte. Förvalt-

ningen anser exempelvis att det är olämpligt att anlägga en ny väg

genom reservatets naturmark för att möjliggöra en bussförbindelse.

Däremot skulle en gång och cykelväg kunna anläggas för att koppla

ihop stadsdelarna. (sidan 133)

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 170 (233)

Miljöförvaltningen och trafikkontoret håller på att färdigställa ett

budgetuppdrag från 2016 om förslag till ekodukter, i samarbete med

stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Förvaltningen

föreslår att resultatet inarbetas i ÖP.

Klimat och energi

Förvaltningen anser att minskad klimatpåverkan bör synliggöras

mer i ÖP. Som framgår av ÖP har Stockholm högt ställda mål att

minska klimatpåverkan. Hur detta ska genomföras bör beskrivas

samlat och under egen rubrik under målet ”En klimatsmart och tålig

stad” (sidan 24 – 25). Nu nämns det i en mening under rubriken

”klimatanpassad stadsmiljö”. Det är bra att hålla isär dessa begrepp,

eftersom de kräver helt olika åtgärder. Minska klimatpåverkan kan

nås exempelvis genom energieffektivisering, god kollektivtrafik,

bilpooler, installering av solceller, infrastruktur för elbilsladdning

och utvecklat cykelvägnät. Flera av dessa frågor tas upp i ÖP, men

det skulle kunna ges en tydligare bild av hur dessa frågor ska hante-

ras i planeringen.

Kommunfullmäktige antog den 28 november 2016 strategi för ett

fossilbränslefritt Stockholm, d.v.s. efter det att samrådsförslaget

färdigställts. I den slutliga ÖPn bör en tydlig koppling till den stra-

tegin göras.

Texten om en fossilbränslefri stad på sidan 88 bör kompletteras med

att detaljplaner bör utformas så att byggnader blir energisnåla ge-

nom att de placeras så att det ges möjligheter att producera energi

på dessa, lagra energi och flytta energi mellan byggnader. Det bör

även betonas att så kallade passiva lösningar (som inte fordrar till-

försel av energi) i första hand ska eftersträvas, t.ex. energiåtervin-

ning och solavskärmningar i stället för artificiell kylning.

På sidan 85 i ÖP anges att behovet av kyla i bostäder och arbets-

platser ökar. Även här bör texten kompletteras med ett resonemang

om vikten av att planera och bygga staden så att den klarar ett

framtida varmare klimat utan att öka behovet av energikrävande

kylmaskiner eller fjärrkyla. Energihushållning bör genomsyra över-

siktsplanen. Exempelvis kan byggnader planeras så att solinstrål-

ning skärmas under soliga dagar och den svalare nattluften kan tas

till vara.

I översiktsplanen bör det också finnas resonemang om vilka krav

som kan komma på bebyggelsen/planeringen med nya tekniska lös-

ningar för uppvärmning och hantering av solinstrålning. Exempel

på detta är byggnaders orientering i landskapet, takvinklar som

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 171 (233)

möjliggör solpaneler, samt möjlighet till energilagring under eller

intill byggnader. (sidan 89)

För att nå stadens mål om ett fossilbränslefritt Stockholm 2040

måste fordon som trafikerar staden ha tillgång till förnybara bräns-

len. För närvarande går utvecklingen åt fel håll i staden. Miljöför-

valtningen föreslår därför att kapitlet om teknisk försörjning kom-

pletteras med att det måste planeras för tillräcklig tillgång till driv-

medelsstationer som kan tillhandahålla gasformiga drivmedel, alko-

holer och el för fordonsdrift. Miljöförvaltningen ska under våren

2017 ta fram en utredning som visar på det långsiktiga behovet av

drivmedelsstationer. (sidan 88-91) Planeringsinriktningarna på sidan 91 bör kompletteras med:

Energilagring – både dygnslagring och årstidslagring av

energi

Orientering av bebyggelsen med avseende på solinstrålning,

topografi, vind m.m. för lägsta energibehov.

Prioritering av så kallade passiva lösningar avseende energi

Planera för möjlighet till solceller, t.ex. genom takvinklar

och placering av andra takinstallationer.

Ljudmiljö

Miljöförvaltningen föreslår att även ren luft och god ljudmiljö ska

nämnas som avgörande för livskvalitet och hälsa i en resilient stad.

(sidan 24)

Miljöförvaltningen anser att texten om ljudmiljö på sidan 83 bör

kompletteras med att det är viktigt att placera och utforma byggna-

der så att alla lägenheter i bullriga miljöer får en ljudskyddad sida

och uteplats.

Att integrera ljuddämpande detaljer i arkitekturen, s.k. akustiska

designåtgärder, är ett relativt nytt område som i större utsträckning

bör ges utrymme i planeringen. Exempel på akustisk design är att

använda växtlighet för ljudabsorption på väggar och tak.

Miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har tagit fram för-

slag till ”Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostads-

byggande i Stockholm”. När vägledningen beslutats av berörda

nämnder bör man i den slutliga ÖPn hänvisa tillvägledningen.

Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av översiktsplanen hur

kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Miljökva-

litetsnormer för buller nämns inte i ÖP och texten bör därför kom-

pletteras och det av kommunfullmäktige beslutade åtgärdspro-

grammet för omgivningsbuller omnämnas.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 172 (233)

Luftkvalitet

I ÖP anges att ”Utformningen av byggnader kan ha viss påverkan

på luftkvaliteten, främst vid de gator och vägar där luftkvaliteten

redan i dag är dålig.” Miljöförvaltningen anser att texten ovan är

missvisande och att den bör ändras till: Placering och utformning

av byggnader kan ha stor påverkan på luftkvaliteten längs stadsga-

tor och hårt trafikerade leder. Luftföroreningshalterna påverkas av

bland annat trafikmängd, vägbredd, samt längd och höjd på bygg-

naders fasader. I smala och slutna gaturum kan luftomsättningen

vara dålig och dessa gator ”tål” mycket mindre trafik än bredare och

öppnare gator. Genom medveten utformning av bebyggelse kan

höga halter av luftföroreningar förebyggas.

Den illustrerade kartan över beräknade partikelnivåer PM10 på si-

dan 84 är inte den senaste och bör därför bytas ut. Miljöförvalt-

ningen föreslår också att partikelkartan byts ut mot kartan över kvä-

vedioxid, eftersom det i dagsläget är kvävedioxid som är den mest

begränsande luftföroreningen i Stockholm.

Vatten

Miljöförvaltningen anser att det behövs en tydligare koppling till

relevanta styrdokument som Handlingsplan för god vattenstatus,

Dagvattenstrategin och miljöprogrammet i avsnittet om god status i

stadens vattenområden på sidan 83-84, samt i planeringsinriktning-

arna på sidan 86.

Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av översiktsplanen hur

kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Miljökva-

litetsnormer finns för bl.a. vatten. Förvaltningen anser att det bör

framgå av texten på sidan 83-84 att god ekologisk och kemisk status

också är miljökvalitetsnormer. Även i planeringsinriktningarna bör

det framgå att staden nu tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för

var och en av stadens 23 vattenförekomster som visar hur miljökva-

litetsnormer för vatten skall kunna följas. Det bör uttryckligen anges

att dessa LÅP kompletterar ÖPn och kommer att vara av funda-

mental betydelse i de flesta detaljplaner.

Miljöförvaltningen föreslår att texten på sidan 83 om att en fjärde-

del av stadens vattenförekomster uppnår god ekologisk status kom-

pletteras med ”och en tredjedel som når god kemisk status”.

Miljöförvaltningen föreslår att texten om lokala åtgärdsplaner på

sidan 84 ändras till: ”Lokala åtgärdsprogram, som enligt stadens

Handlingsplan för god vattenstatus ska tas fram för respektive vat-

tenförekomst, kommer att visa vilka åtgärder som krävs för att mil-

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 173 (233)

jökvalitetsnormerna skall följas. Dessa åtgärdsprogram kompletterar

översiktsplanen”

Miljöförvaltningen föreslår att texten om framtidens avloppshante-

ring kompletteras med följande: Tillförsel av dagvatten till det

kombinerade avloppsnätet bör begränsas där så är möjligt, eftersom

reningseffekten i reningsverket försämras av stora vattenmängder

och stora flödessvängningar. Vid omfattande nederbördsmängder

kan ledningssystemen också överbelastas, vilket innebär att orenat

avloppsvatten måste evakueras via bräddavlopp till sjö/hav. (sidan

90)

En särskild hänvisning bör ske till de vägledningar för dagvatten-

hantering som de tekniska nämnderna i staden beslutat om. Det

gäller dagvattenhantering på kvartersmark och parkeringsytor, vilka

kommer att kompletteras med en motsvarande vägledning för all-

män platsmark. Eftersom det har ifrågasatts huruvida dessa vägled-

ningar skall tillämpas av nämnder och bolag är det särskilt vikt att

dessa explicit omnämns.

Det bör framgå att kartan över ekologisk status på sidan 84 är en

ögonblicksbild och bygger på ett underlag fram till 2012. Hänvis-

ning bör göras till viss.lansstyrelsen.se/ där kartan uppdateras årli-

gen.

Miljöförvaltningen föreslår att en karta över stadens skyfallskarte-

ring läggs till.

Planeringsinriktningarnas andra punkt bör kompletteras med att

mångfunktionella ytor också ska användas för att rena dagvattnet.

(sidan 86)

Vibrationsstörningar

Miljöförvaltningen föreslår att stycket om risk för ras, skred och

erosion på sidan 86 kompletteras med ett resonemang om att före-

bygga vibrationsstörningar. Vid byggnation av bostäder på lermark

intill vägar finns risk för att passerande trafik orsakar vibrationer i

byggnaderna, vilket kan ge upphov till olägenhet för människors

hälsa. Detta kan förebyggas genom att byggnaderna konstrueras på

sådant sätt att markvibrationer inte sprids till byggnaderna. Även

sista punkten under planeringsinriktningar bör kompletteras med

detta.

Karta över stadsutvecklingsmöjligheter

Miljöförvaltningen anser att kartan över stadsutvecklingsmöjlig-

heter skulle bli mer användbar för kommande planering om den

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 174 (233)

gjordes något mer detaljerad. Förvaltningen har i övrigt följande

förslag till förändringar:

Legendfärgen för naturreservat stämmer inte.

Älvsjöskogens naturreservat är inte markerat.

Stockholms gröna infrastruktur syns knappt och behöver en

tydligare markering.

hela Vårbergstoppen är utpekat som ”stadsutvecklingsområde”

(lila). Området har höga ekologiska värden och har en regional

koppling till skogsområdena i Huddinge. Det bör läggas till en

grön pil ”utvecklingsområde ekologiskt sam-band” som visar

att området har regional betydelse för grön infrastruktur.

”Utvecklingsområde vatten och klimat” bör utgå. Miljöför-

valtningen bedömer att utpekande av denna yta riskerar att

sänka ambitionsnivån vad gäller vattenfrågor i resten av sta-

den. Stadens dagvattenstrategi, Handlingsplan för vatten och

lokala åtgärdsplaner bör följas för all mark i staden.

Den gröna pilen för ”utvecklingsområde ekologiskt samband”

vid Gullmarsplan bör förlängas bort till Nackareservatet.

Hänvisa gärna till viss.lansstyrelsen.se/ för aktuell status för

sjöarna vid symbolen vatten.

Pendelcykelstråk bör framgå av kartan.

Utredningsområden för naturreservat bör skrafferas i sin hel-het

och inte markeras med en prick

Energihamnen i Norra Djurgårdsstaden bör inte vara markerad

som ett stadsutvecklingsområde.

Konsekvensbeskrivning

Planens miljöbedömning ska uppfylla de krav som ställs i 6 kap.

12 § miljöbalken. Konsekvensbeskrivningens upplägg, även med

den tabell som finns på sidan 70-71, gör att det är svårt att utläsa om

innehållet verkligen uppfyller lagstiftningens krav. Det är delvis

även svårt att utläsa vilka miljökonsekvenser som staden har kom-

mit fram till att planen faktiskt antas medföra. Till exempel gäller

detta beskrivningen av hur relevanta miljömål och andra miljöhän-

syn beaktas i planen (12 § 5.). Ett annat exempel är avsnittet om

nollalternativet på sidan 16 som inte beskriver miljöförhållandena

eller miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs (12

§ 3.) Det är viktigt att detta avsnitt kompletteras.

Kapitlet i ÖP om de lokala utvecklingsmöjligheterna, samt bilagan

om riksintressen ingår inte i konsekvensbeskrivningen, eftersom de

inte var klara när konsekvenserna skulle beskrivas. Förvaltningen

anser att konsekvensbeskrivningen ska kompletteras med detta.

I konsekvensbeskrivningen anges gällande kommande infrastruk-

tursatsningar att ”Statens och grannkommunernas agerande spelar

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 175 (233)

alltså stor roll för hur trafiken i Stockholms stad ser ut. I vilken ut-

sträckning staden då, genom sin planering, kan minska använd-

ningen av ytkrävande färdmedel så som bil inom stadens gränser,

återstår att se och bör bli en av de centrala frågorna under samrå-

det.” Förvaltningen bedömer att detta är en viktig fråga att bevaka

eftersom valet av färdmedel har en stor inverkan på miljön.

Riksintressen

Miljöförvaltningen anser att bilagan där riksintressen enligt miljö-

balken redovisas är för allmänt hållen. Riksintressena beskrivs en-

ligt de statliga anspråk som ställs, men staden utnyttjar inte möjlig-

heten att påverka hanteringen fullt ut. Exempelvis anges att i princip

samtliga järnvägsstationer i staden utgör riksintresse. Förvaltningen

anser att det tydligare bör pekas ut vilka/vilken station staden anser

vara av riksintresse och vilka som inte är det. Till exempel borde

inte Karlbergs station som ska läggas ner vara av riksintresse. För

Stockholm hamns Containerterminal anser förvaltningen att riksin-

tresset borde hävas på samma sätt som hamnen i Loudden.

Servicenämnden

Dokument nr 363 och 318

Servicenämnden beslutade den 31 januari att åberopa

serviceförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande:

Förvaltningen stödjer som helhet förslaget till översiktplan för

Stockholms stad. Förslaget är välskrivet och anger i många

avseenden en tydlig inriktning för Stockholms stadsbyggande och

utveckling. Med planen som utgångspunkt kan förutsättningar

skapas för att utveckla en hållbar stad för alla i linje med

kommunfullmäktiges vision.

Staden står inför stora utmaningar när det gäller att skapa en mer

jämlik och sammanhållen stad. Som det konstateras i planen finns

det stora variationer i marknadsförutsättningar mellan olika

stadsdelar. Vidare framhålls att marknadsläget ska användas som en

hävstång för stadsutvecklingen. Det finns här vissa inbyggda

målkonflikter och staden måste närmare överväga hur styrmedel

som bidrar till att skapa likvärdiga sociala villkor kan förenas med

att ta tillvara marknadsförutsättningarna för stadsbyggandet i ett

växande Stockholm. Detta kan avse exempelvis hur

markanvisningar till bostadsbyggande sker eller hur planprocesser

utformas. Vidare är det angeläget att stadsplaneringen kan stödja

utformning av offentliga rum och verksamheter som främjar möten,

social gemenskap, kultur och idrott samt deltagande i samhällslivet.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 176 (233)

Här bör det också beaktas att stadens hållbarhetskommission under

året har lyft fram vikten av ett socialt investeringsperspektiv samt

framhållit möjligheten att metodmässigt ta hänsyn till socialt

värdeskapande och hållbarhet, jämlikare villkor, barnperspektiv

med mera i stadsplaneringen.

Att ta tillvara och utveckla kulturella värden är en viktig dimension

i stadsplaneringen. Det finns en rik mångfald av kulturuttryck i

samtiden liksom i stadens äldre historia och detta är synligt i

stadens gestaltning, byggnader och offentliga rum samt i det sociala

livet. Kulturlivet kan också bidra till samhörighet och gemenskap

samt intresse och förståelse för mångfald och olikheter. Det är

därmed angeläget att i det fortsatta samrådet om planen beakta

dessa frågor, exempelvis när det gäller stadsmiljö och gestaltning,

kulturverksamheter i stadsdelarna med mera.

Det är givetvis också angeläget att stadsplaneringen enligt

översiktsplanen bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål om

Stockholm som en klimatsmart stad. I planen konstateras att den

stora framtida befolkningstillväxten och utbyggnaden får

konsekvenser för såväl land- som vattenmiljöer. Vidare anges också

ett antal viktiga planeringsinriktningar såsom exempelvis effektiv

markanvändning, livskraftig grön infrastruktur, och tåliga

försörjningssystem. Dock behöver det förtydligas hur

stadsplaneringen ska bidra till att uppnå en fossilbränslefri stad

2040, exempelvis vad gäller samordning gällande infrastruktur,

styrmedel som påverkar överflyttning från bil till kollektivtrafik

med mera. Dessutom bör planen utvecklas angående hur

stadsplaneringen ska underlätta en klimatvänlig livsstil för

stockholmarna.

Översiktsplaneringen påverkar givetvis också möjligheterna att

uppfylla stadens mål om ekonomisk hållbarhet. Som viktiga

intressen och faktorer på området framhålls i planen

bostadsförsörjning, näringsliv och kompetensförsörjning,

framkomlighet och lättillgänglig service med mera. Här anknyter

planen på ett tydligt sätt till stadens mål om en aktiv markpolitik

som bl a syftar till att öka produktionstakten i bostadsbyggandet,

verka för en mångfald av aktörer och gagna etablering och

utveckling av näringsverksamheter. Vidare framhålls vikten av att

planera för nåbarhet, som dels kan skapas genom närhet (genom

täthet och funktionsblandning) , dels genom goda

transportmöjligheter. De inriktningar i planen som anknyter till

områdena ovan har stora konsekvenser för stadens ekonomi vilket

behöver belysas närmare i samband med fortsatt samråd samt vid

efterföljande detalj- och områdesplanering.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 177 (233)

Socialnämnden

Dokument nr 109

Socialnämnden beslutade den 13 december att hänvisar till

socialförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialförvaltningens tjänsteutlåtande

Stockholm har en stor attraktionskraft för både människor och

verksamheter. Staden står inför komplexa utmaningar i form av en

snabb befolkningsökning, bostadsbrist, ekonomisk tillväxt och

ökade sociala skillnader. De kommande åren planeras ett

omfattande bostadsbyggande i Stockholm, målet är 140 000

bostäder fram till 2030. Förvaltningen instämmer i

stadsbyggnadskontorets bedömning att det omfattande

stadsbyggande som Stockholm står inför utgör en unik möjlighet till

förbättringar och utveckling av staden.

Förvaltningen välkomnar förlaget på ny översiktsplan för

Stockholm. Det är nödvändigt att formulera en ny plan som är

anpassad för att bidra till att nå målen i förslaget till Vision 2040

och att peka ut strategier för de utmaningar som Stockholm står

inför. Förvaltningen ställer sig i stort positiv till de mål och förslag

som presenteras i planen.

Ur ett socialt perspektiv är det nödvändigt med ett kraftfullt

bostadsbyggande i Stockholm under lång tid, för att minska

bostadsbristen och öka tillgången till bostäder även för

socioekonomiskt svagare grupper. Samtidigt är det viktigt att beakta

centrala intressen i planprocessen, och att analysera potentiella

konsekvenser som nya projekt kan tänkas få för olika grupper.

Ansvariga aktörer i staden behöver arbeta aktivt för att undvika att

nybyggnationen bidrar negativt till segregationen i staden, eller

tränger ut resurssvaga grupper.

Förvaltningen redovisar nedan synpunkter på de delar av förslaget

som berör socialnämndens ansvarsområde, främst området ”En

socialt sammanhållen stad” under allmänna intressen.

Förvaltningen välkomnar att planen anger att socialt värdeskapande

ska genomsyra all stadsplanering och beaktas tidigt i alla projekt.

Planen anger att kunskap om olika gruppers behov av trygghet,

fysisk aktivitet, mötesplatser och utemiljö ska vara en viktig

utgångspunkt i stadsbyggandet. Barns, ungas och äldres behov samt

ett jämställdhetsperspektiv betonas särskilt.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 178 (233)

Förvaltningen vill betona vikten av att det sociala perspektivet

verkligen behöver komma in tidigt i en planeringsprocess för att

kunna få genomslag, och att samarbete måste ske mellan olika

verksamheter i staden för att tillgodose behoven hos olika grupper.

Förvaltningen ser positivt på att barn, unga och äldre särskilt lyfts

fram i planen, liksom ett jämställdhetsperspektiv. Men det finns

även andra grupper som har särskilda behov, till exempel personer

med funktionsnedsättning.

Verktyg som lyfts fram i planen för att analysera sociala

konsekvenser av stadsbyggandet är socialt värdeskapande analyser

och barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen ser det som en brist att

planen inte anger i vilken utsträckning socialt värdeskapande

analyser och barnkonsekvensanalyser ska användas i

stadsplaneringen. Utan konkreta verktyg för att lyfta in sociala

frågor i planeringsprocessen riskerar frågorna att inte få det

utrymme som krävs för att bidra till en socialt hållbar stad.

För att utforma stadsdelar där människor med olika behov kan bo

och leva är det angeläget att i planeringen tillgodose behovet av

förskolor, skolor, bostäder med särskild service till personer med

funktionsnedsättning och äldreboenden. Därutöver tillkommer

behov av försöks- och träningslägenheter, lägenheter för ”Bostad

först” och större och mindre lokaler för olika sociala verksamheter.

Förvaltningen ser särskilt att det finns behov av ett ökat byggande

av bostäder med särskild service till personer med

funktionsnedsättning. Om staden ska klara den nödvändiga

utbyggnaden av bostäder inom funktionshinderområdet är det

angeläget att i alla planförslag se till att den här kategorin bostäder

byggs i tillräcklig omfattning.

Vid stadsplanering och byggande är det också viktigt att beakta

tillgänglighetsaspekter. Fysisk tillgänglighet är en investering som

påverkar framtida kostnader vid behov av samhällets stödinsatser i

form av bland annat hemtjänst, ledsagning och personlig assistans.

För att bidra till att minska den rumsliga och socioekonomiska

segregationen i staden pekar staden ut ett antal strategier. Den

offentliga miljön ska utvecklas så att människor i hela staden har

tillgång till en god offentlig miljö och service, stadsdelar ska länkas

samman och bostadsområden ska byggas med en större blandning

av olika bostads- och upplåtelseformer. Genom de utpekade

fokusområdena vill man satsa särskilt på stadsutveckling i Kista,

Skärholmen och Farsta. Förvaltningen ser positivt på planens fokus

på att minska segregationen och ojämlikheten i staden och att

särskilt satsa på stadsutveckling i ytterstaden. Förvaltningen

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 179 (233)

välkomnar även att planen lyfter fram vikten av dialog med

medborgare i stadsutvecklingen, och att särskilt fokus ska läggas på

grupper vars röster sällan kommer till uttryck.

Som konsulten WSP påpekar i sin konsekvensbeskrivning av

förslaget på översiktsplan så identifierar planen dock bara var det

finns potential och möjlighet till stadsutveckling. Det faktiska

utfallet ska enligt planförslaget i första hand styras av marknaden.

För att verkligen bryta utvecklingen med den rumsliga och

socioekonomiska segregationen i Stockholm anser förvaltningen att

staden nära behöver följa utvecklingen av potentiella

stadsutvecklingsområden i ytterstaden, och vidta nödvändiga

åtgärder.

Sammantaget anser förvaltningen att stadsbyggnadskontorets

förslag till ny översiktsplan har förutsättningar att bli en bra

utgångspunkt för stadens utveckling, och bidra till att nå målen i

förslaget till Vision 2040. För att nå dit krävs att planen och de

verktyg som presenteras verkligen används i all planering, i

kombination med övriga styrdokument i staden.

Överförmyndarnämnden

Dokument nr 108

Överförmyndarnämnden beslutade den 14 december 2016 att som

svar på remissen översända överförmyndarförvaltningens

tjänsteutlåtande.

Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande:

Överförmyndarnämnden är närmast berörd när det gäller

bedömningen av vilka konsekvenser översiktplanen får för de som

bor, verkar och vistas i staden. Det handlar till exempel om social

sammanhållning, konsekvenser för olika samhällsgrupper, individer

och hushåll. Bedömningen utgår från portalparagrafen i plan- och

bygglagen som beskriver det övergripande syftet med lagen: att

främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med jämlika och

goda sociala levnadsförhållanden.

En bred och användbar definition av social sammanhållning är att

den beskriver ett samhälle där människor känner gemenskap och

tillit till varandra, där de upplevda avstånden och konflikterna

mellan grupper är små, där toleransen för olikheter är stor och där

det finns en känsla av tillhörighet, delad identitet och att man delar

ett gemensamt öde.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 180 (233)

Att det finns en social sammanhållning i samhället är avgörande för

att överförmyndarnämnden ska kunna rekrytera ställföreträdare

som, i huvudsak på ideell basis, ställer upp som gode män och

förvaltare för sina medmänniskor.

Huvudmännen är en utsatt grupp i samhället som behöver hjälp med

att klara ekonomi, bevaka rätt och sörja för person. En förutsättning

för att ställföreträdarna ska kunna ge sina huvudmän nödvändigt

stöd är att det finns boenden anpassade efter olika vårdbehov,

bostäder med hyror som huvudmän med begränsad ekonomi har råd

att efterfråga och en fysisk miljö som underlättar tillgänglighet för

den som har begränsad förmåga att ta sig fram.

Stockholm är en av Europas snabbast växande regioner. Sedan 2006

har ökningen i snitt varit över 15 000 personer per år. Stadens

prognos visar att Stockholm blir en miljonstad redan år 2020 och

beräknas år 2040 ha en befolkning om närmare 1,3 miljoner

invånare. En viss andel av befolkningen har behov av en

ställföreträdare. När befolkningen ökar kan man därför med stor

säkerhet förutspå att antalet huvudmän kommer att öka med ungefär

samma ökningstakt som befolkningsökningen. Det innebär i sin tur

att behovet av ställföreträdare ökar i samma takt, under

förutsättning att nuvarande lagstiftning består.

Överförmyndarförvaltningen drar därför för sin del slutsatsen att

nämndens verksamhet kommer att expandera i samma takt som

befolkningsökningen fram till 2040.

Trafiknämnden

Dokument nr 383

Trafiknämnden beslutade den 2 februari att godkänna

trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Trafikkontorets tjänsteutlåtande

Trafikkontoret har medverkat i framtagandet av de delar av ÖP som

rör transporter. Kontoret anser, precis som det står i planen, att

samspelet mellan bebyggelseplanering och trafikplanering är

avgörande för att bygga en attraktiv stad. Fler personer och mer

varor måste kunna nå målpunkter samtidigt som trafikens ytanspråk

och miljöpåverkan minskar. Likaså viktigt att transportfrågorna

kommer in i tidiga skeden i planeringen.

Den nya översiktsplanen är en vidareutveckling av förra planen och

stadens övergripande planeringsinriktning står fast.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 181 (233)

Framkomlighetsstrategin och underliggande planer stöder därför

intentionen också i nya ÖP. Kontoret saknar däremot en tydlig

koppling till riktlinjerna och principerna i Grönare Stockholm.

Att staden ska ha ett välfungerande transportsystem med låg klimat-

och miljöpåverkan där gång, cykel, kollektivtrafik och nyttotrafik

prioriteras förutsätter ett infrastrukturperspektiv vid planeringen av

de nya bostäderna. Kontoret ser ett behov av att tillsammans med

berörda parter konkretisera hur de kvaliteter staden eftersträvar

gällande transporter och attraktiva rum ska utformas.

Samverkan behövs i alla delar av processen och kontoret deltar i

program- och planarbeten i tidiga skeden samt följer processen fram

till färdig detaljplan. Kontorets medverkan i hela processen är

viktig. I tidigt skeden klargörs vilka förutsättningar som gäller och

vilka avvägningar som bör göras. Exempel på detta är tillgänglighet

till kollektivtrafik, parkeringstal för bil och cykel, nät för gång- och

cykeltrafik samt systempåverkan för motorfordonstrafiken.

Kontoret är även delaktigt när bostadsprojekten närmar sig

genomförande för att medverka till att de allmänna ytorna utformas

enligt stadens riktlinjer.

Efterfrågan på kontorets medverkan i planeringsprocesser ökar och

takten i bostadsbyggandet kommer vara fortsatt hög. Kontoret har

två roller under processen dels att vara myndighetsinstans i form av

väghållare, dels att vara processdrivande och sakkunniga inom

kontorets ansvarsområden. Antalet projekt på privat mark ökar och

här har kontoret framåt en utökad roll eftersom

exploateringskontorets medverkan är begränsad. Detta är en särskild

utmaning som kontoret har beskrivit i ärendet ”Underlag för budget

2017 med inriktning 2018 och 2019”. Ett ökat deltagande av

kontoret i stadsbyggnadsprocessen är önskvärt eftersom detta ökar

förutsättningarna för att processen flyter på utan hinder. Kontoret

bedömer att det behövs en förstärkning med fler personella resurser

för att kunna möta en ökande efterfrågan på kontorets kompetens.

Kontorets medverkan är viktig för att de offentliga miljöer som

byggs är långsiktigt hållbara både avseende funktion och

driftekonomi . Viss förstärkning har skett och arbete med

effektivisering pågår och kommer att fortsätta.

Det är en utmaning att i den täta staden skapa goda,

kostnadseffektiva lösningar för alla trafikslag och samtidigt skapa

attraktiva offentliga rum. Den expansiva utvecklingen i Stockholm

gör att det ofta uppkommer behov av kompletterande

infrastrukturinvesteringar. Dessa behov är av olika karaktär.

Förutom de stora infrastrukturprojekten som exempelvis

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 182 (233)

Mälarbanan och Tvärbanans Kistagren, kan det handla om att nya

bostadsområden har behov av bättre anslutningar till och från

området för att minska barriäreffekter, t ex nya gång- och

cykelkopplingar. Ökat nyttjande av de allmänna ytorna gör också att

befintliga miljöer och funktioner kan komma att behöva

uppgraderas för att möta krav på trafiksäkerhet, trygghet och

framkomlighet, t ex i samband med anläggande av nya skolor och

idrottsplatser. Det höga bostadsmålet innebär att många

kommunaltekniska ytor för t ex entreprenadmaskiner eller för

snöupplag måste tas i anspråk. Det är angeläget att ha ett

helhetsgrepp på detta behov och att samtliga berörda förvaltningar

gemensamt och aktivt söker flexibla och långsiktiga lösningar.

Det mest intensiva samarbetet mellan trafikkontoret och

stadsbyggnadskontoret inför nya ÖP har varit kring frågan om

stadsgator och stadsboulevarder. Kontoret anser att idén är

intressant förutsatt att den skapar möjlighet att bygga bostäder i bra

lägen samt bidra till att bättre länka samman staden. Kontorets

erfarenhet med de "stadsgata"-liknande projekt som har genomförts

är att trafik och mobilitet inte nödvändigtvis är en större fråga där

än i andra typer av stadsbebyggelse. Det är i andra sakfrågor som de

svåraste avvägningar ofta finns. Trafiken hanteras utifrån lokala

förutsättningar på respektive plats.

Stadsboulevarder kommer att innebära flera komplexa

målkonflikter eftersom de påverkar delar av det regionala vägnätet.

Exempel på frågor är regional vs lokal framkomlighet för buss,

cykel och motorfordon, luftkvalité, buller och hantering av farligt

gods. Flera av dessa frågor behöver hanteras i en regional kontext i

samarbete med andra aktörer och underlag håller på att tas fram

inom en gemensam arbetsgrupp. Kontorets uppfattning är dock att,

likt stadsgatuprojekt ovan, det bästa sättet att förstå dessa

avvägningar kommer att bli utifrån lokala förutsättningar i ett

konkret projekt. Det är först i det läget som en konvertering till

boulevard kan ställas mot andra möjliga utformningar, t.ex.

överdäckningar eller en bebyggelse som "vänder ryggen" mot större

trafikströmmar eller att ny bebyggelse uteblir.

Äldrenämnden

Dokument nr 391

Äldrenämnden beslutade den 31 januari att godkänna

äldreförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämna det som sitt svar

på remissen.

Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 183 (233)

Stockholm står inför komplexa utmaningar i form av en snabb

befolkningsökning i kombination med bostadsbrist, ekonomisk

tillväxt och ökade sociala skillnader. Fram till 2030 planerar staden

att bygga 140 00 nya bostäder och då tillkommer det som planeras

byggas i länets kranskommuner. Mot denna bakgrund välkomnar

äldreförvaltningen förlaget på ny översiktsplan för Stockholm. Det

är nödvändigt att formulera en ny plan som är anpassad för att

kunna bidra till att nå målen i Vision 2040. Äldreförvaltningen

ställer sig positiv till de mål och förslag som presenteras i planen.

Stadens befolkningsstruktur har under senare år inte inneburit några

förändringar i behovet av insatser från äldreomsorgen. Men under

de kommande åren kommer antalet äldre i staden att öka succesivt.

Från 2016 till 2040 är ökningen 55 procent i åldersgruppen 65-80.

Gruppen över 80 år kommer att öka med 105 procent under samma

period. Denna ökning kommer att ställa stora krav på

verksamheterna men också på att det finns lämpliga boenden och

miljöer för fler äldre än idag. Det är denna utgångspunkt

äldreförvaltningen har haft vid utarbetandet av detta remissvar.

Även om en översiktsplan inte är djupgående utan visar på en

övergripande viljeinriktning så vill äldreförvaltningen ändå peka på

ett par områden där det är viktigt att äldreperspektivet finns med då

en mer detaljerad planering tar vid.

Det finns stora utmaningar i hur utbyggnaden av boenden för äldre

ska planeras. Det handlar bland annat om vilka volymer av

respektive typ av boende som kommer att efterfrågas i framtiden

vad gäller vård- och omsorgsboenden, mellanboendeformer som

trygghetsboenden eller seniorboenden. Generellt finns ett ökande

intresse för att aktivt delta i att utforma sitt eget boende tillsammans

med en byggherre/fastighetsägare. Idag finns till exempel ett

växande intresse för bogemenskaper och kollektivboenden för

seniorer. Erfarenhet visar också att när äldre flyttar vill de gärna

finna ett boende i det område de redan bor i. Därför är det viktigt att

studera i vilka stadsdelsområden som ett behov kan tänkas uppstå

för att undvika att det uppstår köer på vissa boenden under det att

det finns tomma lägenheter på andra. Vid nybyggnation är det också

viktigt att tänka på att området får en blandning av olika åldrar. En

bra spridning av olika typer av boenden är även eftersträvansvärt.

Det kan till exempel gälla bostadsrätter/hyresrätter, små och stora

lägenheter, bostäder speciellt anpassade för äldre eller personer med

funktionedsättning.

I översiktsplanen anges behovet av att få flyttkedjor att fungera

smidigare, så att äldre lätt kan flytta till mindre, billigare och mer

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 184 (233)

tillgängliga och funktionsdugliga bostäder. Detta bidrar till att

frigöra bostäder för andra grupper.

I översiktsplanen framförs vidare att stadslivets sociala mångfald

gagnas av att äldre kan ta plats och trivas. De äldres behov av

framkomlighet och fysisk aktivitet ska främjas, liksom behoven av

rekreation och att kunna ta del av idrotts- och kulturliv.

Äldreförvaltningen ställer sig positiv till detta men vill också betona

vikten av att det vid nybyggnation ska finnas service såsom

mataffärer, posttjänster med mera, i närområdet. För att motverka

isolering är det också viktigt att busslinjer dras i dessa nya områden

i de fall det inte finns en närliggande tunnelbana. Dessa närliggande

kommunikationer har visat sig vara av stor vikt för att äldre ska

kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Staden har inte full

rådighet över dessa frågor men det är viktigt att staden försöker att

påverka detta i de forum som finns. Äldreförvaltningen vill också

betona vikten av att äldreperspektivet behöver komma in tidigt i en

planeringsprocess för att kunna få genomslag.

Närheten till natur- och parkmark är också viktig för den äldre. Vid

förtätning är det oftast mindre naturytorna som försvinner och större

parker och grönområden lämnas i regel orörda. För den äldre är

naturen i närheten av boendet viktig därför vill äldreförvaltningen

betona denna aspekt vid den fortsatta förtätningen av staden.

Det är inte enbart tillgängligheten i de områden där nya bostäder

tillkommer som är viktig. I och med att en byggprocess tar flera år

är framkomligheten under byggtiden viktig för att den äldres

isolering inte ska öka.

Sammantaget anser äldreförvaltningen att förslaget till ny

översiktsplan har förutsättningar att bli en bra utgångspunkt för

stadens utveckling och kommer att bidra till att nå målen i Vision

2040.

Kyrkogårdsnämnden

Dokument nr 385

Kyrkogårdsnämnden beslutade den 1 februari att överlämna

kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kyrkogårdsförvaltningens förslag till yttrande:

Förvaltningen gör bedömningen att planens målformuleringar är

välformulerade men efterlyser precis som i hållbarhetsbedömningen

mer konkretiseringar i form av kartmaterial och fördjupningar. Den

medföljande kartbilagan är i många delar svårläst och svårtolkad.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 185 (233)

Det är olyckligt att översiktsplanens områdesbeskrivningar, och inte

minst beskrivningarna av riksintressena, inte har inkluderats i

hållbarhetsbedömningen.

Stadens begravningsplatser i översiktsplanen

Begravningsplatser omnämns endast på ett ställe i översiktsplanen

och då i mer generella ordalag i uppräkning av platser som åtnjuter

skydd enligt kulturmiljölagen. Mer specifikt omnämns

Skogskyrkogården som riksintresse för kulturmiljövården. Varken

den samhällsservice eller den viktiga grönstruktur som

tillhandahålls genom begravningsplatserna omnämns i

översiktsplanen. Eftersom begravningsplatser är verksamhet som

ytmässigt är markkrävande är det av intresse att de redovisas i

översiktsplanen.

I den bilagda kartan finns begravningsplatserna redovisade som en

del av grönstrukturen- oklart dock varför större delen av

Skogskyrkogården – dock inte hela – getts en annan grön kulör än

övriga. Färgvariationen saknas i kartförklaring.

Hur påverkas begravningsplatserna av översiktsplanen

Av översiktsplanen finns ytterst marginella förslag som ligger i

påverkansområden till stadens begravningsplatser. Det handlar om

att Spånga kyrkväg föreslås på sikt omvandlas till en stadsgata

kantad med ny bebyggelse och att Nynäsvägen på lång sikt

omvandlas till så kallad stadsboulevard. Skrubba företagsområde

nordost om Strandkyrkogården föreslås utökas med lättare industri

och med en gatustruktur som på lång sikt kan medge en omvandling

till stadskvarter med bostäder och verksamheter.

Lyft utvecklingen av Skrubba till ett mer blandat område

Strandkyrkogården i sydöstra hörnet av Stockholm ligger i ett

naturskönt läge med anslutning till Drevviken och Flatenreservatet.

Begravningsplatsen saknar dock en naturlig koppling till staden och

bostadsbebyggelse i övrigt, vilket bedöms vara huvudanledningen

till att det här sker förhållandevis få gravsättningar per år.

Tyresövägen och Gudöbroleden kan upplevas för storskaliga och

överdimensionerade för sitt syfte och de utgör samtidigt påtagliga

störningskällor och barriärer för reservatet och begravningsplatsen.

Skrubbaområdet borde ges en fördjupad översyn där en mer

blandad bebyggelse borde prövas. De natursköna omgivningarna

borde vara attraktiva för bostadsbebyggelse och genomfartslederna

torde kunna utvecklas till mer anpassade stadsboulevarder.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 186 (233)

Bullerfrågan- även Åbyvägen torde kunna utvecklas till

stadsboulevard

Det är positivt att Nynäsvägen föreslås på sikt omvandlas till

stadsboulevard, vilket om hastigheterna sänks kan minska

bullernivåerna på Skogskyrkogården. Det saknas dock i

översiktsplanen, som också hållbarhetsbedömningen framhåller,

tydliga strategier för att hantera omgivningsbuller på platser som

inte utgörs av bostadsbebyggelse. Flera av stadens

begravningsplatser är mycket bullerutsatta, Skogskyrkogården,

Strandkyrkogården, Västberga begravningsplats och Brännkyrka

kyrkogård bedöms vara de mest utsatta. Dessutom planeras en ny

begravningsplats på Järvafältet där också buller från

omkringliggande trafikleder måste hanteras.

Åbyvägen som löper strax väster om Brännkyrka kyrka utgör en

betydande bullerkälla och barriär och avskärmningseffekter genom

ny bebyggelse och omvandling av vägen till en stadsboulevard

borde prövas för att skapa en mer rofylld miljö på platsen.

Riksintresset borde utökas och gränser justeras för

världsarvet Skogskyrkogården –buffertzonsfrågan

Översiktsplanen gör välavvägda beskrivningar av hur riksintresset

ska tillgodoses för Skogskyrkogården. Dock omfattar riksintresset

inte hela det av Unesco utpekade området och gränsen för

riksintresset borde justeras. Det finns också önskemål om att den

del av Sockenvägen som utgör en viktig del av entrélandskapet skall

ingå i världsarvet. Detta är en fråga som i så fall måste lyftas av

Riksantikvarieämbetet till Unesco för beslut. Det är önskvärt att

stadsledningskontorets utredning av gränser och eventuell

buffertzon snarast återupptas. Värnandet av världsarvet integritet

och autenticitet och dess ”Outstanding Universal Values” (OUV)

ska i enlighet med Unescos riktlinjer vara vägledande för detta

arbete.

Gränserna för riksintressen och världsarvet Skogskyrkogården bör

redovisas i kartmaterialet.

Rådet till skydd för Stockholms skönhet

Dokument nr 344

Stockholms stad står idag mitt i ett mycket intensivt

stadsbyggnadsskede, fullt jämförbart med omvälvningarna vid

sekelskiftet 1900 eller under 1950- och 1960-talens stora

stadsomvandlingar. Den viktiga skillnaden mot tidigare

utvecklingssprång är att inriktningen nu är att bygga en ny stad i en

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 187 (233)

redan befintlig. Huvuddelen av stadsutvecklingen kommer att ske

utanför Stockholms tullar.

Den nya tätheten kan inte bara innebära en utökad bebyggelsemassa

utan kräver också en aktiv plan för utveckling av nya stadsrum och

parker, samtidigt som befintliga värden värnas. Under

efterkrigstiden var visionen att bygga den rymliga staden. På samma

sätt som den dåvarande användningen motsatsparen rymlig och

trång, är dagens stadsbyggnadsbegrepp tät och gles retoriska. När

den rymliga staden blir tätare är det planeringen av, och omsorgen

om, platsen mellan husen som kommer att utgöra kvitto på om

staden blir närmare eller bara trängre. Skönhetsrådet efterfrågar

därför ett antal förtydliganden av översiktsplanens inriktning.

Förtydligande om offentlig miljö: gator, parker och torg

Skönhetsrådet stödjer inriktningen att bejaka en god stadstillväxt i

såväl det centrala Stockholm som i de utpekade fokusområdena.

Utvecklingen av den centrala staden, med en ny täthet framförallt i

innerstadens krans, bör ske utifrån de topografiska, natur- och

kulturhistoriska förutsättningar som finns. Detta bör kombineras

med satsningar på de utvalda fokusområdena Skärholmen, Kista-

Järva och Farsta utifrån dessa stadsdelars förutsättningar. Vid sidan

av dessa platser anser rådet att staden i huvudsak bör utvecklas i de

större sammanhang som i planen benämns som omvandling och

samband. Staden bör vara mycket restriktiv med frimärksförtätning.

Skrivelsen om ”värdeskapande kompletteringar” i kombination med

kartans ”komplettering kan prövas” riskerar att bli en

gummiparagraf som kan nyttjas för alla projekt – också de som i

övrigt inte följer översiktsplanens intentioner.

Den befintliga utemiljön i ytterstaden består ofta av ett centralt torg,

naturmark och stor plats för trafikanläggningar. Med fler invånare

krävs fler kvalitativa rum: befintliga parkstråk behöver rustas och

matarleder omvandlas till sammankopplande stadsmiljöer. I

klarspråk innebär detta att investeringar i stadsmiljön av samma

dignitet som i de nybyggda stadsdelarna i innerstadens krans måste

riktas till de ytterstadsstadsdelar som genomgår stora förtätningar.

Om den lokala grönstrukturen minskar måste den kvarvarande göras

mer kvalitativ och där det krävs, helt fredas mot ytterligare ingrepp.

Parkplaneringen måste ses som en integrerad del i stadsplaneringen,

också på strategisk nivå. Översiktsplanen och Grönare Stockholm

behöver därför kopplas tydligare till varandra. Rätt hanterat kan

planeringen ge både fler bostäder och bättre parker och offentliga

rum. Fel hanterat överexploateras små enklaver i bostadsbristens

namn med stora mänskliga och ekonomiska kostnader som följd.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 188 (233)

Förtydligande om nya stadsbyggnadsprinciper

Skönhetsrådet bejakar en större övergripande lokal planering med

längre tidshorisonter som skapar nya sammanhängande rum. För att

översiktsplanen ska kunna utgöra stöd i en sådan utveckling måste

den konkretiseras i de delar som innebär omvandling, oavsett om

det handlar om hela stadsdelar eller trafikleder. Förenklat består

stadens struktur antingen av rutnät eller av grannskapsenheter.

Dessa har helt olika förutsättningar för utveckling/omvandling och

detta måste tydliggöras i planen, allra helst genom schematiska

illustrationer som fångar möjligheter och intressekonflikter. På en

sådan strategisk lokal nivå går det också att tidigt lokalisera natur-

och kulturmiljöer av övergripande betydelse.

Detsamma gäller utvecklingen av stadsgator och stadsboulevarder. I

planförslaget pekas såväl trottoarlösa motorleder som befintliga

esplanader från Albert Lindhagens tid ut som framtida

”stadsboulevarder”. Som i ovanstående resonemang om rutnät och

grannskapsenheter har dessa väg- och gatutyper helt olika

förutsättningar. Skönhetsrådet ser gärna att välgestaltad

stadsbebyggelse, med gatuträd och generösa trottoarer växer fram

längs exempelvis Skärholmsvägen, men avvisar helt bebyggelse

som ersätter esplanadsystements alléer.

Preciseringar, problematiseringar och schematiska illustrationer

krävs för att tydliggöra hur gatuutrymmet ska fungera i framtiden

med dess intressekonflikter mellan trafikslagen å ena sidan och

gatumiljön å den andra. Först då kan boulevardiseringen utgöra en

betydande strategi för framtidens stadsutveckling.

Förtydligande om kulturmiljöns betydelse och värde

Skönhetsrådet efterfrågar ett tydligare kapitel om kulturmiljö och

om de principer som bör ligga till grund för stadens utveckling i

relation till den stad som redan finns. Den befintliga staden, dess

historia och skönhetsvärden utgör Stockholms kanske största värde,

såväl kulturhistoriskt som upplevelsemässigt och inte minst

ekonomiskt. Rådet anser att det allmänna intresset Stadens karaktär

och gestaltning behöver konkretiseras, både med en historisk

tillbakablick om varför stadens har blivit byggd som den är och

med principer om hur den befintliga bebyggelsen kan utvecklas

med utgångspunkt i kulturmiljövärdena. Texten bör omarbetas

genom att riksintressebilagans resonemang lyfts in i huvudkapitlet.

Exempelvis behöver stadens silhuett beskrivas tydligare, med sin

dominans av kyrktorn och sina bestämda idéer för var höga hus kan

eller inte kan placeras. Skönhetsrådet beklagar att

översiktsplaneförslaget förekommer den nya byggnadsordningen

och anser att de borde remitterats samtidigt. Översiktsplan och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 189 (233)

byggnadsordning bör vara tydligt kopplade till varandra, på samma

sätt som ÖP och Grönare Stockholm, och refereras i planens

kulturmiljökapitel. Rådet anser att detta måste göras och inarbetas

före översiktsplanens kommande granskningsutgåva.

Den utökade riksintressebilagan har sina förtjänster, men är ofta

alltför oprecis. För rådet står det klart att dokumentet bör ge

vägledning vad gäller intressekonflikterna, och inte stanna vid att

beskriva dem, för att bli ett verktyg för den önskade

samhällsutvecklingen. Några av otydligheterna i bilagan som rådet

finner viktiga att precisera är utvecklingen av det moderna City som

i förlängningen riskerar en generell acceptans för höjda volymer,

också på malmarna. En möjlighet som bör studeras är att

Stadsmuséet ges i uppdrag att uppdatera sin klassificering av

innerstaden. Flera av de byggnader som givits gul klass skulle idag

troligtvis märkas som gröna eller i vissa fall till och med blå. Enligt

rådet är behovet av tydligare skrivningar i många fall mycket stor i

ytterstaden, där kunskapsunderlaget ofta är sämre än för

innerstaden. I ytterstaden är riksintresseområdena allt som oftast

kopplade till ett specifikt decenniums planideologi. Det innebär att

stadens intention med utvecklingen av dessa områden behöver

förtydligas så att de vare sig blir belagda med förändringsförbud

eller byggs sönder.

Förtydligande om funktionerna: blandad stad är mer än bostäder

Rådet understryker att stadstillväxt inte är synonymt med endast

bostäder, utan det är lika viktigt med förutsättningar för nya

arbetsplatser, offentlig service, idrottsanläggningar, utbyggnad av

skola och förskola och kulturverksamheter. Stadens bild om hur

många nya funktioner, attraktioner och institutioner som 140 000

nya bostäder ger måste därför brytas ner stadsdelsvis så att lämpliga

ytor viks för dessa ändamål. Detta är än viktigare idag, när stora

delar av den nya bebyggelsen kommer till genom

förtätningsprojekt, som i förlängningen innebär att nya stadsdelar

byggs i redan befintliga. Lokala centrum bör därför vidareutvecklas

med nya funktioner samtidigt som mer kollektivtrafik bör skapa nya

centralt belägna platser i ytterstaden där olika spårsystem korsar

varandra.

Skönhetsrådets slutsats

Översiktsplanen förutser en tätare stad än den befintliga.

Skönhetsrådet vill påminna om de olika tidsperspektiven och

målkonflikterna i planeringen: bostadskris idag får inte innebära

stadsmiljökris år 2040. Både hållbarhet och fortsatt tillväxt

förutsätter en god täthet som lyckas kombinera bostadsbyggande

med utvecklad kollektivtrafik, aktiv kulturmiljövård, bättre

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 190 (233)

stadsrum och kvalitativ parkstruktur i stadens alla delar.

Skönhetsrådet finner att översiktsplanens inriktning är riktig, men

för att dess intentioner ska kunna omsättas i praktik behöver den

förtydligas i delarna om offentlig miljö, stadsbyggnadsprinciper,

kulturmiljöns värde och stadens funktioner.

Anmälde ledamöter J Chrispinsson och I Josefsson särskilt yttrande

enligt bilaga 1 och ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt

bilaga 2.

Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor

Dokument nr 107

Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor beslutade den 5

december att godkänna förslaget till remissvar.

Förslaget till remissvar:

Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor har tagit del av

ärendet. Översiktsplanen är ett viktigt mål- och styrdokument som

påverkar många områden. Det är viktigt att dokumentet belyser de

aspekter av stadsplanering som rör tillgänglighet och delaktighet för

alla. Rådet efterfrågar ett funktionshinder-perspektiv. Personer med

olika typer av funktionsnedsättningar skall ha samma rätt till

delaktighet som alla medborgare. Man kan därför även tala om ett

funktionsrättsperspektiv.

Avsnitt 1 Inledning

I det inledande avsnittet betonas tillgänglighet i regionen. Rådet vill

betona vikten av att alla kan ta sig fram i Stockholm och färdas

både inom och mellan olika delar av staden. Goda förbindelser

gäller inte bara utbyggnad av olika trafikslag, utan även hur dessa

utformas. Det är långt ifrån alla som kan färdas med cykel, gående

eller med de allmänna kommunikationerna. Personer med nedsatt

rörelseförmåga kan vara beroende av bil för att kunna förflytta sig,

exempelvis individanpassat fordon eller särskilt tillstånd att parkera.

Personer som har nedsatt syn eller är blinda har behov av

ledsagning både i närmiljö och okända platser. Ledsagningen

behövs för förflyttning, orientering och situationsanknuten

information.

Staden måste uppmärksamma framkomligheten för samtliga.

Rådet vill även betona att färdtjänsten räknas till kollektivtrafik. När

man talar om tillgänglig och väl fungerande kollektivtrafik, måste

detta även inkludera färdtjänst.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 191 (233)

Avsnitt 2 Mål för stadsbyggandet

Rådet ser positivt på stadens ambition att bygga fler bostäder och

funktionella lokaler för olika ändamål. När man skriver om ”en stad

där alla kan bo” liksom ”hög tillgänglighet” är det viktigt att

uppmärksamma personer med funktionsnedsättningar. Lämpliga

bostäder – vid behov särskilt anpassade sådana – liksom

framkomlighet för alla är exempel på detta.

Det är positivt att staden eftersträvar mångfald när man bygger nya

bostäder. Detta gäller fastighetsstruktur, upplåtelseformer med

mera. Rådet vill betona målet att fem procent att ny- och

ombyggnation av bostäder skall vara anpassade för personer med

funktionsnedsättning. Samtidigt är det viktigt inte bara att

bostäderna är lämpliga, utan även att hyreskostnaden är acceptabel.

Idag är kostnaden för en lägenhet ofta orimligt hög och ligger på en

nivå som gör att en potentiell hyresgäst tvingas tacka nej av

ekonomiska skäl.

Det är även viktigt att medborgarna upplever trygghet, både i

bostadsområden och i andra delar av stadsmiljön, liksom i

grönområden. Personer med funktionsnedsättning är extra utsatta

och stadens egna trygghetsmätningar har visat att många upplever

otrygghet i olika miljöer.

Avsnitt 3 Utbyggnadsstrategi

När staden planerar nya projekt inom olika områden, är det viktigt

att detta sker i nära dialog med olika parter, inte minst med

allmänheten, d.v.s. medborgarna själva. Detta gäller givetvis även

de organisationer som företräder olika intressen. Rådet anser att

organisationerna skall inkluderas redan på ett tidigt stadium i

planerings- och beslutsprocesser, så att man har faktiska möjligheter

att påverka. Detta gäller både generellt och i samband med specifika

projekt, nya områden, kommunikationer eller anläggningar av olika

slag.

Avsnitt 4 Allmänna intressen

Stockholm är en snabbt växande region. Antalet invånare har ökat

med en tredjedel sedan millennieskiftet. Bristen på bostäder är

påtaglig. Detta gäller i allmänhet men kanske i synnerhet för

personer med behov av anpassat boende. En medveten satsning på

lämpliga bostäder för samtliga medborgare krävs. Dokumentet

betonar att det finns ”goda förutsättningar att nå de högt ställda

bostadsmålen”. Rådet ställer sig frågande till detta. Det är rådets

erfarenhet att exempelvis femprocentsmålet för anpassade bostäder

varit synnerligen svårt att uppnå. Om staden skall nå upp till sina

egna målsättningar ställs stora krav på planering och genomförande

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 192 (233)

av ny- och ombyggnationer. Detta gäller såväl kvantitativt som

kvalitativt. Det måste inte bara byggas tillräckligt antal bostäder. De

skall även motsvara de faktiska behov som olika medborgare har.

Näringsliv och kompetensförsörjning

Översiktsplanen betonar vikten av tillgång inte bara på arbeten, utan

även tillgången till kvalificerad arbetskraft. Det är rådets erfarenhet

att det finns en betydande outnyttjad kompetensresurs bland

personer med olika typer av funktionsnedsättning. Många har

utbildning eller andra värdefulla kunskaper och färdigheter som inte

tas tillvara på arbetsmarknaden idag. Detta gäller både bland

offentliga och enskilda verksamheter. Staden bör arbeta för att fler

personer med funktionsnedsättning anställs, liksom att man får

arbete i nivå med sin faktiska kompetens. Så långt det är möjligt bör

anställningarna vara reguljära, d.v.s. utan exempelvis särskilt

lönestöd.

Dokumentet berör även handel, turism och besöksnäring. Det är

viktigt att såväl handelsplatser som kommunikationer, hotell och

allmänna anläggningar är tillgängliga för alla.

En socialt sammanhållen stad

Rådet ser mycket positivt på målet att staden skall vara socialt

sammanhållen. Idag råder segregation; Stockholm är delat, såväl

rumsligt som socialt. Det är angeläget att staden med olika medel

försöker motverka och överbrygga dessa skillnader.

Många personer med funktionsnedsättning lever under knappa

ekonomiska omständigheter och har en svag social ställning med

bristande eller obefintliga nätverk. En sammanhållen stad med olika

typer av bebyggelse, upplåtelseformer för bostäder m m är en del i

strävan att skapa möten mellan olika individer och grupper.

Arbetsplatser, handel och service samt områden och anläggningar

för rekreation och fritid skall finnas tillgänglig inom rimligt avstånd

för alla.

Det skall vara enkelt att förflytta sig och att orientera sig, både inom

och mellan olika delar av staden. Detta gäller inte minst för

personer med olika typer av funktionsnedsättningar; synliga som

osynliga.

Rådet noterar att dokumentet (sid 55) särskilt lyfter fram barn och

äldre. Detta är givetvis positivt. Det vore dock önskvärt att även

personer med funktionsnedsättningar omnämns specifikt i denna

del. Det är medborgare som ofta har en mycket utsatt situation och

därför bör prioriteras.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 193 (233)

Rådet önskar ett särskilt avsnitt i översiktsplanen, med ett

funktionshindersperspektiv liksom fokus på situationen för personer

med olika funktionsnedsättningar.

I detta sammanhang vill rådet även framföra, att det skulle behövas

ett närmare samarbete mellan olika förvaltningar, facknämnder och

stadsdelar. Nuvarande arbete sker i hög grad i ”stuprör” där

verksamheterna verkar fristående från varandra. Det är rådets

uppfattning att det krävs en helhetssyn och en närmare samverkan

mellan stadens olika enheter.

Trafik och mobilitet

I detta avsnitt betonas tillgänglighet, miljö- och hållbarhet. Man

lyfter fram gång- och cykeltrafikanter som särskilt viktiga. Detta är

i och för sig angeläget, men man får inte bortse ifrån att det finns ett

betydande antal stockholmare som inte kan förflytta sig på detta

sätt. Många är beroende av ledsagning och andra färdsätt, inte minst

bil eller färdtjänst. När trafik, kommunikationer och transportvägar

planeras, måste framkomligheten beaktas för personer med nedsatt

syn och/eller rörelseförmåga. Detta gäller även personer som på

grund av ålder eller tillfällig eller mer varaktiga ohälsa har särskilda

behov vid förflyttningar. Väg- och parkeringsutrymme måste finnas

så att personer med nedsatt rörelseförmåga har samma möjligheter

som andra att ta sig exempelvis till och från sin bostad, till sitt

arbete/studier liksom till handel och fritidsområden.

Kulturliv, idrott och rekreation

Sist men inte minst vill rådet betona vikten av tillgänglighet för alla

till kultur, idrott och rekreationsområden. Detta är av största vikt för

hälsa och livskvalitet. Fysisk aktivitet liksom kulturella upplevelser

är avgörande för ett gott liv.

Avslutande kommentarer

Personer med olika typer av funktionsnedsättningar har inte bara

sämre ekonomi, lägre arbetskraftsdeltagande och sämre livsvillkor i

övrigt. Man har även påtagligt sämre hälsa och upplevd livskvalitet.

Staden bör medvetet satsa på bättre tillgång till boende, jobb och en

meningsfull fritid för alla.

Slutligen vill rådet lyfta fram vikten av tillgängligt till stöd och

service, liksom till jämlik hälso- och sjukvård för samtliga invånare.

Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor

Dokument nr 131

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 194 (233)

Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor beslutade

den 6 december att lämna följande synpunkter:

Planering av bostäder för personer med särskilda behov ska ske på

ett mer kraftfullt sätt än vad som tidigare skett.

Under rubriken ”Klimat, miljö, hälsa och säkerhet” i

översiktsplanen anförs:

Studier av möjliga effekter av kronisk exponering för låga nivåer är

särskilt betydelsefulla för att bekräfta tillförlitligheten i gällande

rikt- och gränsvärden”. Det är Strålsäkerhetsmyndighetens

vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält, EMF, som skriver

detta om intermediära fält i sin rapport 2016:15 från SSM.

Intermediära fält är elektriska och magnetiska fält vars styrka

varierar snabbare än de kraftfrekventa fälten från vårt elsystem men

inte så snabbt som fälten som används för modern trådlös

kommunikation. Intermediära fält skapas av bildskärmar, datorer,

TV-apparater, batteriladdare, lysrör, LED- och lågenergilampor och

omriktare för att omvandla likström från solceller till växelström för

elnätet. Intermediära fält kommer också att användas för trådlös

laddning av elbilar. Den tekniska konstruktionen av de uppräknade

apparaterna gör att de fält de skapar inte är begränsade till deras

närhet utan avges också från de sladdar och el-ledningar de är

kopplade till. Expertgruppens utlåtande är särskilt viktigt mot

bakgrund av att de inte hittat en enda epidemiologisk undersökning

som de funnit värd att redovisa där de intermediära fältens effekter

på människors hälsa studerats. Våra gränsvärden för intermediära

fält skyddar inte mot långsiktiga effekter som cancer, alzheimer,

huvudvärk eller sömnproblem utan bara mot de akuta effekterna

stimulering av perifera nerver och muskler. För elöverkänsliga har

teknik som skapar intermediära fält alltid vållat problem och varit

det första som reducerats vid elsanering. Dessa fält skapar starkare

ström i en människa än de kraftfrekventa elektriska och magnetiska

fält som normalt förknippas med hushållsel. Behovet av ett

lågstrålande område är redan stort på grund av den trådlösa

tekniken, men ökar ytterligare genom den försämring av den

elektromagnetiska miljön som orsakas av den tekniska utvecklingen

av elektriskt drivna apparater och kommande lokal elproduktion.

Men något område där de elektromagnetiska störningarna är mindre

än i Stockholm för övrigt finns inte med i förslaget till

översiktsplan.

Mer kända än de intermediära fälten är de kraftfrekventa, det vill

säga extremt lågfrekventa magnetfälten, för vilka

försiktighetsprincipen har tillämpats sedan lång tid tillbaka. I

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 195 (233)

beskrivningarna till nya detaljplaner har de sin givna plats bland

andra riskfaktorer som buller, luft- och markföroreningar därför att

de befunnits vara ”möjligen cancerframkallande”. I översiktsplanen

redovisas buller och partikelhalter på kartor men magnetfält och

målsättningar för dessa saknas trots att det finns rekommendationer

från myndigheter att följa:

0,2 µT vid nybyggnad och 0,4 µT i befintlig byggnad. Att

konsekvent tillämpa dessa skulle vara ett steg i rätt riktning mot att

göra Stockholm tillgängligt för alla, även elöverkänsliga.

Stockholms Stadshus AB

Dokument nr 173

Koncernledningen välkomnar samrådsförslaget till översiktsplan

och det breda angreppssätt som motiveringen av respektive

målområde och planeringsinriktning anger.

Koncernledningen ser positivt på att förslaget innebär ett förstärkt

genomförandeperspektiv med en viss prioritering i form av

fokusområden. I kapitlet om lokala utvecklingsmöjligheter

konkretiseras utvecklingspotentialen för respektive stadsdel vilket

koncernledningen bedömer ger förbättrade förutsättningar för

berörda aktörer att, i samverkan med staden, få en ökad

förutsägbarhet och därmed medverka kring stadens planer och

ambitioner för respektive område.

Vad gäller fokusområdet Kista-Järva vill koncernledningen betona

vikten av att potentialen i de närliggande områdena Rinkeby,

Husby, Tensta och Akalla förtydligas. I dessa områden pågår redan,

bl.a. genom stadens bostadsbolags försorg, stora utvecklingsprojekt

varav Rinkebystråket, Rinkeby Allé, Husby Centrum m.m. är några.

När de föreslagna kopplingarna till Kista från dessa områden stärkts

utgör dessa, tillsammans med Järvafältet, viktiga komplement som

bostads- och rekreationsfunktioner för det näringslivskluster som

finns och föreslås vidareutvecklas i Kista. Dessa områden kan

tillsammans utvecklas hållbart, enligt planens intentioner, genom

pågående upprustningar som kompletteras med ny bebyggelse och

som har en god försörjning av kollektivtrafik. Försörjningen av

närliggande arbetsplatser för dessa områden kan avsevärt utvecklas

om kopplingarna mot Kista, Sollentuna och Järfälla förbättras.

Med ett liknande perspektiv anser koncernledningen att även

Fagersjö bör inkluderas i Fokusområde Farsta som ett komplement

till utvecklingen i centrala Farsta, vilket även beskrivningen under

de Lokala utvecklingsmöjligheterna anger.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 196 (233)

Koncernledningen välkomnar också att samrådsförslaget anger med

en ökad tydlighet var övriga samhällsfunktioner såsom exempelvis

skolor behövs. Koncernledningen bedömer att detta kan förbättra

förutsättningarna för både stadens egna och andra aktörer att

utveckla projekt som kan tillgodose dessa behov.

Koncernledningen anser dock att planen kan förtydligas avseende

prioritering av både planeringsinriktningar och fysiska

marktillgångar för teknisk försörjning avseende vatten- och

avloppsinfrastruktur, avfallshantering då kraven på dessa ökar både

avseende vattenförsörjning och -rening samt avfallshantering som

kommer att kräva en ökad tillgänglighet för både sortering vid ny

och befintlig bebyggelse och för omhändertagande av olika

avfallsfraktioner.

Koncernledningen måste också framhålla vikten av att säkerställa

en kontinuerlig utbyggnad även av det digitala fibernätet, vilket kan

förtydligas i planeringsinriktningarna för teknisk försörjning.

Koncernledningen delar Stockholms Hamnar synpunkt avseende

innerstadens hamnars och kajers betydelse för både besöksnäringen

samt hållbara transporter varför även dessas betydelse för

besökarflöden bör förtydligas i planeringsinriktningen, dvs. inte

bara utifrån betydelsen för kollektivtrafik och varuleveranser.

För övriga mer detaljerade synpunkter och kompletteringar samt

justeringar av förslaget till översiktsplan hänvisas till respektive

bolags yttrande i bilaga 1-9.

Sammantaget anser koncernledningen att samrådsförslaget är väl

genomarbetat och har fångat stadens ambitioner på många områden.

Den utbyggnadstakt som stadens befolkningstillväxt medför och

den därmed föreslagna utvecklingen medför omfattande offentliga

investeringar. Det kommer kräva en kontinuerlig

omvärldsbevakning och en god ekonomisk och verksamhetsmässig

kontroll och utveckling hos stadens alla berörda förvaltningar och

bolag. Koncernledningen avser att även fortsatt medverka i denna

uppföljning och kontroll för att säkerställa ett effektivt ekonomiskt

resursutnyttjande och en långsiktigt hållbar verksamhet, både

ekonomiskt, ekologiskt och socialt, bl.a. genom en fortsatt

utveckling av Hållbarhetsredovisning.

I förslaget till översiktsplan anges även att staden utvecklar en

modell för Socialt Värdeskapande Analys (SVA).

Koncernledningen välkomnar en metodutveckling på området och

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 197 (233)

ser fram emot att ta del av analysresultat som ett ytterligare verktyg

för uppföljning av genomförda åtgärder och prioritering av

planerade.

Familjebostäder

Dokument nr 254

En växande stad och en god offentlig miljö

Stadsbyggnadsmålet ”en växande stad” beskriver att det är viktigt

att fortsätta utveckla de värden som gör Stockholm levande – med

nya offentliga rum och genom att ta tillvara idéer som berikar

staden. Texten berättar att staden är känd som en av världens

vackraste huvudstäder, med vattnet, grönskan och bebyggelsen i

samspel med skärgårdens topografi. Vidare beskrivs att det är

viktigt i allt stadsbyggande att ta tillvara den attraktionskraft som

ligger i Stockholms kvaliteter och särdrag.

Stadsbyggnadsmål ”god offentlig miljö” tar upp att stadsdelarnas

centrum är den naturliga utgångspunkten för det lokala stadslivet

samt att det blir en central uppgift för stadsbyggandet de kommande

åren att utveckla Stockholms offentliga rum.

I kapitel 5, lokala utvecklingsmöjligheter, redovisas att Rinkeby –

Kista har en unik potential där en internationellt mångsidigt

sammansatt befolkning förenas med flera servicecentrum.

Bostadsbeståndet behöver kompletteras och de offentliga rummen

behöver rustas upp.

Rinkeby, en unik och välkänd stadsdel

Familjebostäder vill i detta sammanhang lyfta fram Rinkeby inom

fokusområdet Kista - Järva, som ett delområde med stor

utvecklingspotential utifrån sitt särdrag och de investeringar som

har gjorts och görs där.

Bolaget uppfattar att det, med översiktsplanen som grund, är möjligt

att bygga vidare på och stärka den lokala identiteten i Rinkeby.

Attraktionskraften i Rinkeby ligger inte i första hand i vattnet,

grönskan eller bebyggelsen utan i dess invånare. En möjlig

utvecklingsväg är att främja den företagsamhet som finns i

stadsdelen. Det kan bl a ske genom att tydligare koppla samman

Rinkeby centrum och Rinkebystråket via Folkets Hus. En

ytterligare satsning kan vara att längre fram förtäta med någon

annan form av innovativ och mångkulturell handelsplats/mötesplats

som till sin karaktär förstärker Rinkebys varumärke. En sådan

satsning skulle skapa en ny typ av offentligt rum som Stockholm

ännu inte har.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 198 (233)

Med ett spännande och nytt offentligt rum som målpunkt kan

Rinkeby och den delen av fokusområdet få en attraktionskraft som

möjliggör fortsatt lönsamma investeringar i bostäder, kontor,

lokaler och service. Rinkeby kan skapa förutsättningar för att

människor med olika bakgrund och livsstil kan mötas i en

livskraftig, modern och levande stadsmiljö.

En sammanhängande stad

I texten kring stadsbyggnadsmålet ”En sammanhängande stad”

beskriver samrådsförslaget att byggande och investeringar påverkar

hur människor rör sig och vilka de kommer att möta i sin vardag.

Vidare beskrivs även att kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för

att skapa en mer sammanhängande stad utifrån hur linjer dras och

var stationer och hållplatser placeras. Områden med dålig

kollektivtrafikkoppling riskerar att isoleras och hamna utanför

stadens sammanhang.

Under kapitel 4, allmänna intressen och rubrikerna ”Trafik och

mobilitet” samt ”Kommunikationsstråk” beskrivs en ny

pendeltågsstation i Rågsved/Högdalen eller Fagersjö som möjliga

framtida förbindelser.

Fagersjö, en viktig länk för en sammanhängande stad i

Fokusområde Farsta

Familjebostäder vill i detta sammanhang lyfta fram Fagersjö inom

fokusområdet Farsta, som ett delområde med stor

utvecklingspotential. Fagersjö uppfattas av bolaget som den

naturliga förlängningen av arbetet med tyngdpunkt Farsta. I

Fagersjö pågår redan en stark medborgardialog med de drygt

tretusen invånarna. Där uttrycks ett stort intresse för utveckling och

förnyelse.

Familjebostäder arbetar idag med planer för en komplettering av

området med 1 000 nya lägenheter i blandade upplåtelseformer.

Dessa planer innehåller en förstärkning av stråket från Farsta via

Fagersjö vidare mot Hökarängen, Rågsved och Högdalen. Fagersjö

upplevs idag delvis isolerat trots sitt utmärkta läge i Stockholm.

Detta dels på grund av lågt serviceutbud, där t ex apoteksombud och

bankomat saknas, men mest på grund av brister i kollektivtrafiken.

Med ytterligare 1 000 bostäder blir underlaget tillräckligt stort för

att kunna bygga ut den kommersiella servicen samt att

Storstockholms Lokaltrafik på kort sikt ska kunna utöka

busstrafiken genom området.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 199 (233)

På lite längre sikt ser vi att ytterligare utbyggnad och utveckling av

området, både sydväst och nordost om väg 271 och området vid

sjön på Huddingesidan av Magelungen, i framtiden skapar ett stort

underlag för en pendeltågstation i Fagersjö. Spårbunden

kollektivtrafik är den enskilt viktigaste frågan för att öka

attraktiviteten i ett område.

Utifrån tyngdpunkt Farstas strategi ”vänd Farsta mot vattnet” ser

Familjebostäder vidare utvecklingen av Fagersjö som en viktig

pusselbit för att inte bara vända Farsta mot vattnet utan även ta

Farsta till vattnet, längs hela Magelungens norra strand.

En klimatsmart och tålig stad

Stadsbyggnadsmålet beskriver att det för att Stockholms

trafiksystem ska fungera effektivt behövs en minskning av de

förflyttningar inom staden som görs med bil.

Målet beskriver även att en utgångspunkt för stadsbyggandet är att

stärka grönstrukturen och att bygga in gröna lösningar i nya

stadsmiljöer. I täta stadsdelar beskrivs att det är viktigt att tillgodose

olika funktioner på samma yta.

Innovativa lösningar för en klimatsmart och tålig stad

Med ett utökat invånarantal och en tätare bebyggd stadsbild

uppkommer frågor kring hur stadens komplexa strukturer och dess

förhållande till ekosystemen i och omkring det urbana landskapet

ska mötas. Familjebostäder ser fram mot att vara en aktiv och

nytänkande part i arbetet för en klimatsmart och tålig stad. Vi har

redan påbörjat arbetet med innovativa lösningar och nya samarbeten

där stockholmarens behov sätts i centrum.

Genomförande av översiktsplanens utbyggnadsstrategi

Kapitel 3, utbyggnadsstrategi och genomförande, beskriver att

komplexiteten i stadsbyggandet samt att den snabba

utvecklingstakten kräver ett utpräglat helhetsperspektiv och att

berörda parter kommer in tidigt i planeringsprocessen.

Samrådsförslaget beskriver att ett beslut om start av detaljplanering

ska prövas mot översiktsplanens fyra stadsbyggnadsmål och mot

den samlade utbyggnadsstrategin för staden. Vidare nämns att en

översiktsplan med tydliga mål ger en möjlighet att arbeta med

generella detaljplaner i större utsträckning och att det innebär

möjligheter till större flexibilitet i detaljplanen och mindre

detaljstyrning av exempelvis gestaltning.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 200 (233)

Gemensam syn och gemensamt arbete i genomförandet

Detaljplanen är det juridiska dokumentet som byggherren behöver

förhålla sig till och dess utformning och kravbild ger förutsättningar

för innovation. Det är därför av stor vikt att detaljplanen i sin

utformning och sin detaljeringsnivå främjar innovativa lösningar för

att skapa en tätare, modernare och grönare stad.

Familjebostäder välkomnar möjligheten att arbeta med mer

generella detaljplaner med mindre detaljstyrning. Bolaget har

samsyn i frågan att den snabba utvecklingstakten kräver ett

utpräglat helhetsperspektiv. För ett lyckat slutresultat är det

avgörande att berörda aktörer involveras, och att rätt resurser

tillsätts, i ett tidigt skede.

Stockholms Hamnar

Dokument 358 och 173

Fem av nio ledamöter i styrelsen för Stockholms hamnar lät i

anslutning till anmälan av Remiss av Översiktsplan för Stockholms

stad på styrelsesammanträdet den 25 januari 2017 anteckna

följande:

”Bolagets svar på remissen är bra. Vi vill dessutom tillföra följande:

Stockholm är en historisk sjöfartsstad. Tack vare sjöfarten har

staden, och regionen, kunnat växa till vad den är idag och att den

fortsättningsvis kan expandera. Varuförsörjningen som sker till

sjöss förser regionen med alla de nödvändiga komponenter som får

regionen att frodas. Vattenvägarna är en bättre miljömässig

transportväg än vägtrafik. De ytor som idag begagnas av

Stockholms Hamnar måste därför säkras ur ett längre perspektiv för

att inte äventyra en stabil och långsiktig varuförsörjning.

Hamnarna har spelat stor roll för regionens kulturella utveckling.

Under århundranden har smaker, dofter och nya upplevelser kommit

till oss via sjövägen liksom material till byggnationer av infrastruktur

och bostäder. Dessutom spelar Stockholms Hamnar en viktig roll vad

gäller turismnäringen i vår region. Den verksamheten är ytkrävande

och måste så förbli då de positiva effekterna av en väl fungerande

turism gagnar hela regionen vad gäller näringsliv och arbetstillfällen.

Detta gäller både Masthamnen och det som idag finns i de övriga

hamnområdena.

På sidan 62 i remissunderlaget till Översiktsplanen står att läsa

”Allteftersom hamnverksamheten omstruktureras kan en annan

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 201 (233)

användning av områdena prövas”. Denna inriktning vore olycklig för

en fortsatt stark sjöfartsverksamhet och för att bibehålla Stockholm

som en sjöfartsstad. Förändringar av staden har alltid skett och ska så

få fortsätta, det är då viktigt att det görs i samförstånd med behållandet

av det maritima värde som Stockholm vilar på. Vår starka uppfattning

är att de värden sjöfarten har och har haft för regionen, mer ska komma

att tas tillvara. Översiktsplanen bör därför peka på platser som är

lämpliga för en expanderande lokal och regional trafik på sjön, både

för gods och för kollektivtrafik. Detta inkluderar även andra

vattenområden än de som Stockholms Hamnar förfogar över. Vid

vattennära exploateringar bör framtida möjligheter för nya typer av

sjötransporter planeras. Detta kan möjliggöras med flexibla,

multifunktionella lösningar som kan användas för olika ändamål olika

tider.

Att tillföra till Översiktsplanen:

Sidan 11, Tillgänglighet i regionen, andra stycket angående

”Stockholm är också en knutpunkt i det nationella järnvägs- och

vägnätet.”

Det är viktigt att tillföra att Stockholms Hamnar också är av EU utsedd

till core-hamn och har därmed en särskilt prioriterad ställning i

transportflödet inom EU. Att därför inte ta stor hänsyn till detta vore

olyckligt.

Sidan 15, Framkomlighetsstrategin angående

”Framkomlighetsstrategin konkretiseras i enskilda planer och

program för trafik såsom Cykelplanen och

Trafiksäkerhetsprogrammet.”

Till detta bör den av kommunfullmäktige beslutade kajstrategin

tillföras då den fastslår en strategi för stadens kajer och därmed har

med utnyttjande av transportytor till/från kajer att göra.

Sidan 19, om Hög tillgänglighet:

Tillföra lydelsen: ”Stockholm är ett nav för internationella

färjetransporter och ett populärt resmål för turister via

kryssningstrafiken. Sjöfartens tillgänglighet till staden och

sammankoppling med andra transportslag är ett fortsatt viktigt

utvecklingsområde.”

Sidan 21, om Kollektivtrafik som kopplar samman:

Kollektivtrafiken på vatten behöver göras mer sammanhängande med

landtrafiken. Det handlar om att dragningar av busslinjer och

utplaceringar av busshållplatser görs i nära anslutning till

avstigningsplatser från sjötrafiken och smidiga omstigningar och

närhet mellan trafikslagen.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 202 (233)

Sidan 23, om Inbjudande offentliga rum:

Också kajer och stränder ska inkluderas i arbetet med att skapa

inbjudande rum.

Sidan 50, Besöksnäring och handel, viktigt för tillväxt och integration

angående ”Stadens infrastruktur behöver också möta den ökande

besöksnäringen”:

Detta gäller inte minst sjöfartens förutsättningar, då Stockholm har ett

viktigt och populärt sjöhistoriskt kulturarv.

Sidan 52, om Bra mötesplatser i rätt lägen:

I vardagen ses stockholmarna på gator, torg, kajer och i

kollektivtrafiken.

Sidan 62, Resor och transporter på vatten angående ”De inre

vattenvägarna har potential för kollektivtrafik och godstransporter på

vatten”:

Bra sammankopplingar mellan sjötransporternas avstignings- och

avlastningspunkter och vidare transportvägar är viktigt, både vad gäller

den internationella trafiken och kollektivtrafik på vatten.

Sidan 68, om Utveckla stadens stränder och vattenrum:

Det är viktigt att ta till vara möjligheten att utveckla stränderna för fler

aktiviteter både på land och vatten med ökad tillgänglighet,

funktionalitet, och bättre förutsättningar för promenader och cykling.

Sidan 74, Stadslandskapet angående ”En krans av stenskodda kajer”:

Tillföra lydelsen ”…med tillhörande fartyg och sjötrafik.”

Sidan 83, om Ljudmiljö i stadslandskapet:

…från vägar, men också från flygtrafik, sjötrafik och andra

verksamheter.

Sidan 110 – 112, Östermalm:

Här bör det nämnas de planer som finns kring Loudden och Frihamnen

samt förändringarna av områdena kring hamnlägena.

Sidan 118, Södermalm, angående ”Gamla stan”:

Masthamnen och Stadsgården som idag är ett otillgängligt

hamnområde, ligger attraktivt och har mycket stora möjligheter för

stadsutveckling utan att inkräkta på områdets

sjötransportfunktionalitet.”

Stockholms Hamnars yttrande:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 203 (233)

Stockholms Hamnar välkomnar översiktsplanen som ligger i linje

med Vision 2040 – ett Stockholm för alla. Det är positivt att

översiktsplanen på ett tydligt sätt visar att näringslivets transporter

ska prioriteras samt att en effektiv gods- och leveranstrafik måste

säkerställas i kommande planering. Vidare lyfts resor och

transporter på vatten fram i översiktsplanen, och såväl Stockholms

Hamnars roll, de stora gods- och passagerarströmmarna som går

genom hamnanläggningarna samt potentialen för kollektivtrafik på

vatten finns nämnda vilket är mycket välkommet.

Stockholms Hamnar noterar att översiktsplanen föreslår att större

vägar och trafikleder kan komma att omvandlas till stadsgator och

boulevarder kantade av stadsbebyggelse (s. 20). Här är det viktigt

att ha i åtanke att tung godstrafik även i fortsättning kommer

trafikera gator och vägar som ansluter till hamnanläggningarna och

att god framkomlighet för denna trafik måste säkerställas. Som

nämnt ovan, och vilket även lyfts i översiktsplanen på s. 62,

hanteras stora gods- och passagerarvolymer i Värtahamnen,

Frihamnen och Stadsgården-Masthamnen. Färjetrafikens

affärsmodell bygger på att det finns både gods och passagerare

ombord på fartygen, vars destination – Stockholms innerstad – styrs

av passagerarna. Därmed kommer det finnas tung godstrafik i dessa

hamnområden även fortsättningsvis.

Vidare anges att för att klara stadsbyggnadsuppdraget och öka

tillgängligheten krävs att effektivt markutnyttjande och

översiktsplanen lyfter potentialen i mark som idag är lågt utnyttjad

som exempelvis hamnområden (s. 24). Delar av Stockholms

hamnområden har över tiden avvecklats och exploaterats till förmån

för stadsutveckling och Stockholms Hamnars kajer och ytor i

Stockholm är mindre idag än vad de varit historiskt. Det senaste

lyckade exemplet på exploaterade hamnområden är Värtahamnen,

där staden och hamnen tillsammans utvecklar området vilket gör att

staden och hamnen kan växa sida vid sida. Stockholms Hamnars

långsiktiga strategi är att rena godstransporter ska gå till

Nynäshamn och Kapellskär och ett steg i denna process är att

containerterminalen i Frihamnen kommer flyttas till den nya

godshamnen Stockholm Norvik när denna öppnas. Emellertid finns

det behov att bevara, och även utveckla, kvarstående hamnområde

för att säkra dagens och den framtida rörliga sjöfartens behov.

Färje- och kryssningstrafiken, som är av stor betydelse för

besöksnäringen i regionen, kommer fortsättningsvis trafikera

Stockholm och det är därför viktigt att hamnområden bevaras för att

möjliggöra denna trafik.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 204 (233)

Stockholms Hamnar har noterat ett par felaktigheter och brister i

kartmaterialet:

Samtliga kartor, dock tydligast s. 111: Värtapiren är

färdigbyggd och togs i drift i oktober 2015, även om

utveckling fortfarande sker i området. Kartorna stämmer inte

överens med den verkliga utformningen av Värtahamnen

vilket är olyckligt när översiktsplanen ska gälla ett antal år

framöver. Se illustration nedan.

Kartbild över Företagsområden på s. 50: förmodligen har

markeringarna för Energihamnen i Värtahamnen och

Loudden kastats om. Energihamnen i Värtan bör vara

grönmarkerad som ett område som ska kvarstå medan

Loudden ska markeras som rosa, vilket innebär att området

ska utvecklas med bostäder.

Vidare kan följande förtydligande göras i riksintressebilagan. I

bilagan nämns att väg E18 och E20 samt delar av järnvägsnätet

ingår i det av EU-utpekade Trans European Transport Network,

TEN-T. Även Stockholms hamn ingår i EU:s utpekade

infrastrukturnät TEN-T, i egenskap av corehamn, vilket bör framgå

av bilagan.

SISAB

Dokument nr 99

SISAB vill först och främst framhålla följande stycken som åter-

finns i “Översiktsplan för Stockholm” av den anledningen att dessa

på ett tydlig sätt beskriver den nära samverkan som bolaget ser

krävs i tidiga skeden under stadsbyggnadsprocessen.

(I yttrandet finns utdrag ur inledningen med rubriken ”Planering för

alla samhällsfunktioner, från stadsbyggnadsmålen med rubriken ”En

väl fungerande stad” samt från Genomförandeavsnittet med rubri-

ken ”Översiktsplanen omsätts på områdesnivå i detaljplanering”).

Utöver ovanstående anser bolaget att det är av stor vikt att de mark-

områden som anvisas och avsätts för samhällsfastigheter måste

hålla en högre kvalité än idag så att det inte upplevs att skolan eller

förskolan fick den mark som var minst attraktiv i exploateringshän-

seeende. De samhällsfunktioner som behövs inom ett exploaterings-

område bör kanske planeras först för att undvika dåliga lägen då

konkurrensen om marken är stor. Stadens förväntningar på kost-

nadseffektiva och flexibla lokaler är en utmaning för bolaget när

tilldelad mark inte alltid motsvarar bolagets önskan. Bolaget vill

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 205 (233)

även lyfta fram att FN:s barnkonvention, med utgångspunkt från

barnens bästa och barnens behov, ska vara en utgångspunkt i all

planering och genomförande av utbyggnaden av för-, grund- och

gymnasieskolor. Denna medvetenhet skall alltid ligga till grund för

utbildningsmiljöer för barn.

SISAB välkomnar införandet av stadens nya Översiktsplan och ser

fram emot att samarbeta med andra aktörer i staden i enlighet med

planens förutsättningar i en positiv anda för att möta framtidens

behov av såväl bostäder som samhällsfunktioner i ett växande

Stockholm.

Stockholm Vatten och Avfall AB

Dokument nr 123

Stadsbyggnadskontorets kommentar: Efter att Stockholm Vatten

inkommit med sitt samrådsyttrande har bolaget bytt namn till

Stockholm Vatten och Avfall AB. I rubriken här och i

samrådsredogörelsen används det nya namnet.

Allmänt:

I förslag till ny översiktsplan för Stockholm har delar av Stockholm

Vattens tidigare översända synpunkter på ”Aktualitetsprövning av

Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm” inarbetats. Det är

dock fortfarande tveksamt om förslaget till översiktsplan ger en

tillräckligt god vägledning för program och detaljplaner.

Stockholms befolkning kan enligt samråd om ny översiktsplan

uppgå till närmare 1,3 miljon invånare år 2040. Angående

bostadsbyggandet står att:

”Fram till 2030 ska 140 000 bostäder byggas, och takten i

bostadsbyggandet behöversannolikt vara hög även därefter” och

”Bostadsmålet 140 000 bostäder till 2030. 40 000 bostäder till

2020”.

Synpunkter: Översiktsplanen redovisar en befolkningsutveckling till

år 2040 och ett bostadsbyggande fram till år 2030.

Bostadsbyggandet för perioden 2030-2040 bör även det om möjligt

redovisas. Förslaget till ny regionplan, RUFS 2050, visar på en

fortsatt befolkningsökning även för åren fram till 2050. Det är

önskvärt att även översiktsplanen visar på de fortsatta

möjligheterna/inriktningen att växa, bostadsförsörjningen, fram till

år 2050.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 206 (233)

Översiktsplanens utbyggnadsstrategier:

Synpunkter: Av denna strategi och av kartan ”STADSUTVECKLINGS-

MÖJLIGHETER” framgår det att bostadsbyggande planeras över hela

Stockholms stad.

Nya stadsgator och framtidens boulevarder, sid 20:

Synpunkter: På kartan ”STADSUTVECKLINGSMÖJLIGHETER”

redovisas ca 40 stadsgator och stadsboulevarder där bostäder

planeras att byggas. I en stor del av dessa gator har Stockholm

Vatten i nuläget både mindre och större va-system. Bebyggelse

längs dessa gator innebär byggande av nya vattenledningar och så

kallade duplikata avloppssystem. I många fall måste befintliga va-

system kompletteras. Det ger en utökning av antal va-ledningar i

gaturummet med tre nya va-ledningar (vatten, spillvatten och

dagvatten) och i vissa fall räcker det med enbart en ny större

dagvattenledning.

I alla dessa stadsgator måste dock dessutom plats finnas tillgänglig

för lokal hantering (rening, utjämning mm) av dagvatten bland

annat på grund av de krav som ställs enligt vattendirektivet.

Stockholm Vatten har större huvudsystem för va-försörjning i och

nära parallellt längs några av dessa stadsgator och boulevarder. De

nära parallellt liggande va-näten måste i samband med byggnation

längs dessa gator flyttas ut i gaturummet. Många av dessa

huvudsystem betjänar dessutom andra delar av staden än

stadsgatorna och i vissa fall även va-försörjningen till

grannkommuner.

Översiktsplanen och kartan över stadsutvecklingsmöjligheter

redovisar med olika detaljeringsgrad ett stort antal

stadsutvecklingsområden i inner- och ytterstaden, ett antal befintliga

större gator som planeras att omvandlas till nya ”stadsgator och

stads-boulevarder” med bostadsbebyggelse. Utöver det planeras det

att genomföras ca 20 stycken större väg- och

spårinfrastrukturprojekt till år 2030. Nästan alla av de planerade 20

väg- och spårprojekten innebär omfattande omdragningar av va-nät.

Vägprojekten innebär även byggande av dagvattenanläggningar för

rening av dagvatten.

Den fortfarande relativt låga detaljeringsgraden gör att det

fortfarande är svårt att förutse och planera VA-verksamhetens

utbyggnadsbehov utifrån förslaget till översiktsplan.

Förslaget till översiktsplan bör kompletteras med fördjupade

översiktsplaner eller programområden med en tillräcklig

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 207 (233)

detaljeringsgrad, god vägledning, för att möjliggöra framtagande av

VA-försörjningens investeringsbehov inför framtagande av

detaljplaner.

På sid 30 nämns vidare framtida möjligt bostadsbyggande på

Bromma flygplats. En eventuell ny stadsdel, bostadsexploatering av

Bromma flygplats, innebär även ett behov av att se över Stockholm

Vattens huvudsystem för va-försörjning. Det är önskvärt att få ett

långsiktigt beslut om Bromma flygplats framtid.

Grön och vattennära stad – vattenförekomster/sjöar:

Här följer några synpunkter av limnisk karaktär till remissversionen

av ”Översiktsplanen för Stockholm”. Generellt kan man få en

känsla av att vattenfrågorna är underordnade byggandet av staden,

vilket inte är bra. Vi har exempelvis lagstiftning på både nationell-

och EU-nivå som kräver att vattenförekomster ska uppnå god status,

och bibehålla denna. Vikten av detta bör synas i en översiktsplan.

Det finns för Stockholm underliggande styrdokument som syftar till

att uppnå dessa kvalitetsmål, men dessa nämns inte tillräckligt

tydligt i översiktsplanen.

I sammanfattningen (s. 6-7) nämns vatten knappt alls. Vikten av

grönstrukturens samspel med bebyggelsen nämns, men det bör även

finnas ett tydligt samspel med blåstrukturen, dvs. stadens

vattenförekomster (sjöar, vattendrag, kustvatten). Vattnet är en

mycket viktig del av Stockholms karaktär.

Stycket ”Vision, mål och styrdokument” (s. 15) bör utvecklas

betydligt – exempelvis saknas viktiga styrdokument såsom

”Handlingsplanen för god vattenstatus” och ”Dagvattenstrategin”.

Stycket ”God offentlig miljö” (s. 22-23) innehåller ”Gröna

kvaliteter”, men bör även kompletteras med ”Blåa kvaliteter”, dvs.

de kvaliteter som finns kopplade stadens sjöar, vattendrag, och

kustvatten. Även dammar kan innehålla blåa kvaliteter.

Stycket ”En klimatsmart och tålig stad” (s. 24-25) innehåller

rubriken ”Livskraftig grön infrastruktur” – den bör ändras till

”Livskraftig grön och blå infrastruktur”.

I stycket ”Grön och vattennära stad” (s. 67-69) nämns betydelsen

som vattnet har för Stockholm, vilket är bra. Det nämns också att

Stockholm är en ovanligt vattenrik stad. Detta borde medföra att

omsorgen om dessa viktiga vatten är stor. Detta bör därför synas

tydligare även i översiktsplanen. Åtminstone bör exempelvis

styrdokument, såsom ”Handlingsplanen för god vattenstatus” vara

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 208 (233)

mer synlig i texten. I planeringsinriktningarna till stycket ”Grön och

vattennära stad” (s. 69) saknas ”blåstruktur” - grönstrukturen

betonas däremot. Dessutom saknas i planeringsinriktningarna något

om vattenkvalitet i de vatten som finns i Stockholm.

Vattenkvalitet omnämns dock i stycket ”Klimat, miljö, hälsa och

säkerhet” (s. 83-86), men det saknas en djupare tanke kring hur

stadsutveckling kan ske i samklang med förbättrandet av

vattenkvaliteten i stadens vatten. Detta är något som förutsätts lösas

i de lokala åtgärdsprogrammen, men då måste även en vilja till

kompromisser finnas när staden ska bebyggas. Det skulle

exempelvis vara pedagogiskt att visa vilka lågpunkter som finns i

staden, dvs. de platser dit vatten rinner. I dessa områden bör ökade

möjligheter finnas för rening av förorenat dagvatten, innan det når

sjöar, vattendrag eller kustvatten.

På kartan över tekniska försörjningssystem (s. 91) visas

vattenskyddsområdena för Östra Mälaren och Bornsjön, men de

syns relativt otydligt – layouten bör förbättras. Skyddsområdet för

Östra Mälaren borde även finnas markerad på kartan ”Översiktsplan

för Stockholm” (s. 136-137), då stora stadsutvecklingsområden, t ex

Skärholmen och Bredäng, ligger inom skyddsområdet.

I kapitlet ”5 Lokala utvecklingsmöjligheter” nämns exempelvis

avrinningsområdet för Bällstaån (s. 102) i sammanhang med

översvämningsrisk, vilket är bra. Dock bör det också vikten av

samordning mellan kommuner betonas, för de avrinningsområden

som är gemensamma med grannkommuner. Många av stadens

vattenområden delas med grannkommuner (t ex Bällstaån,

Igelbäcken, Brunnsviken, Mälaren, Magelungen, Drevviken,

Strömmen, Lilla Värtan).

Kartan ”Översiktsplan för Stockholm” (s. 136-137) kan förslagsvis

kompletteras med kartor över avrinningsområden (illustrerade även

in i angränsande kommuner), vattenförekomster eller

åtgärdsområden inkl. lågpunkter, samt Östra Mälarens

vattenskyddsområde, som tidigare nämnts.

Befintliga farleder, färjetrafik, farliga fartygstransporter, hamnar

samt utvecklingen av dessa på Mälaren bör belysas och redovisas i

översiktsplanen och på kartan över stadsutvecklingsmöjligheter.

Mälaren är vattentäkt för hela Stockholmsregionens befolkning och

då måste all befintlig och planerad förändring inom Östra Mälarens

vattenskyddsområde redovisas.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 209 (233)

Dagvattenhantering och klimatanpassning:

En viktig planeringsinriktning som föreslås när det gäller dagvatten

återfinns på sidan 86:

”Vid stadsutveckling ska en robust och

klimatanpassad dagvattenhantering byggas ut och

naturliga avrinningsområden beaktas. Ny bebyggelse

ska höjdsättas och utformas för att klara skyfall och

mångfunktionella ytor användas för att fördröja och

utjämna vattenflöden.”

Samtidigt föreslås följande planeringsinriktning för

bostadsförsörjningen på sidan 42:

”Använd det kraftiga bostadsbyggandet för att bygga

en tät och sammanhållen stad […]”

Att åstadkomma en ”robust och klimatanpassad

dagvattenhantering” i en ”tät och sammanhållen stad” är en

utmaning. Om båda dessa mål ska kunna förverkligas måste

dagvattenfrågan få vara en styrande parameter genom hela

planarbetet, från dess allra tidigaste skeden fram till genomförande

och drift.

Det är viktigt att i sammanhanget understryka att planeringen måste

ske avrinningsområdesvis och att den måste vara långsiktig. Någon

sådan planering sker inte i dag och denna skrivning ställer således

nya krav på planeringen.

Helhetsperspektivet i planeringen ska enligt skrivningar på sidan 32

och 33 erhållas genom områdesplanering.

Områdesplaneringen kan vara ett bra verktyg ur många perspektiv

men när det gäller dagvatten måste den grundläggande planeringen

ske avrinningsområdesvis.

Det måste därför finnas tydliga riktlinjer för hur naturliga

avrinningsområden ska beaktas i planeringen samt processer som

säkerställer att detta perspektiv inte förloras i områdesplaneringen.

Den avrinningsområdesvisa planeringen måste i vissa fall ske i ännu

större sammanhang vilket betonas på sidan 24. Det är dock viktigt

att poängtera att mycket av planeringsarbetet ändå kommer att

behöva ske på kommunal nivå eller på stadsdelsnivå. På sidan 84

står det att:

”Flödesutjämnande åtgärder som dagvattendammar,

våtmarker och utjämningsmagasin är tillsammans med

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 210 (233)

biotopvårdande åtgärder exempel på viktiga insatser

för att minska föroreningar.”

Denna typ av anläggningar fordrar tillgång till relativt stora, plana

och lågt liggande ytor. Sådana ytor bör därför identifieras så tidigt

som möjligt och reserveras för dagvattenanläggningar, så att de inte

planläggs för andra ändamål.

Även mångfunktionella ytor som ska kunna nyttjas för

dagvattenhantering måste utgöras av relativt stora, plana och lågt

liggande ytor vilket också måste beaktas redan i de inledande

planeringsskedena om följande skrivning på sidan 68 ska kunna

realiseras:

”En viktig utgångspunkt är att planera för många

funktioner på samma yta, så att till exempel dammar

som renar och fördröjer regnvatten också blir

attraktiva inslag i stadsmiljön och berikar den

biologiska mångfalden.”

Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att understryka det som

framförs på sidan 67:

”Det är viktigt att den gröna och blå strukturen

planeras och anläggs som en stomme tidigt i

processen.”

Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att även underjordiska

anläggningar kräver utrymme i stadsrummet vilket påpekas på sidan

84:

”Lednings- och produktionssystemen syns inte alltid i

stadsrummet, men kräver egna utrymmen, ibland

skyddsavstånd, och konkurrerar ofta med andra

markanspråk.”

Slutligen bör det också understrykas att många anläggningar fordrar

utrymme för drift och underhåll. En mycket viktig

planeringsinriktning återfinns därför på sidan 91:

”Behoven av kommunaltekniska ytor som är av

betydelse för stadens försörjning ska preciseras och

tryggas genom tillräckliga fysiska utrymmen i staden.”

Här är det viktigt att poängtera att befintliga tekniska

försörjningssystem i allmänhet har byggts ut och dimensionerats för

befintlig bebyggelse. Tillkommande bebyggelse kommer att

medföra en större belastning på dessa system och kan komma att

medföra stora investeringsbehov om befintlig infrastruktur måste

uppgraderas. Behovet av kapacitetshöjande åtgärder begränsar sig

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 211 (233)

inte till den plats där ny bebyggelse tillkommer utan riskerar att få

konsekvenser även långt från den aktuella exploateringen eftersom

kapaciteten i systemen är beroende av kapaciteten på andra ställen i

systemen. När det gäller dagvattenförande system tillkommer det

även utmaningar i form av högre dimensioneringskrav jämfört med

befintliga system. Om ny bebyggelse ansluts till befintliga

dagvattensystem är risken stor för att omfattande omläggningar av

nedströms liggande dagvattenledningar kommer att fordras.

Alternativet är att bygga ut helt nya dagvattensystem från den nya

bebyggelsen fram till lämplig recipienten, vilket också riskerar att

medföra omfattande investeringsbehov utanför den aktuella

exploateringen. Detta omnämns i förbigående på sidan 90:

”För att möta behoven hos den växande befolkningen

behöver avloppssystemen byggas ut och förnyas.”

Detta formuleras också som en planeringsinriktning på sidan 90:

”Leveranssäkra och miljöanpassade system för

dricksvattenförsörjning och avloppshantering ska

byggas ut i takt med att staden växer.”

En viktig förutsättning för att kunna bygga och förnya vatten-

avloppsystemen är att det är tydligt vilken framtida bebyggelse

systemen ska utvecklas för. Det är också viktigt att samordna

utbyggnadsordningen på ett effektivt sätt. Det som nämns på sidan

48 är därför av vital betydelse för utbyggnad och förnyelse av nya

avloppsystem:

”Säkerställ en god planeringsberedskap för att

möjliggöra ett högt och kontinuerligt

bostadsbyggande.”

Det är viktigt att understryka att omfattande förnyelse av befintliga

system liksom utbyggnad av nya system fordrar tid för planering

samt resurser för genomförande, vilket måste beaktas i Stadens

utbyggnadsplaner. Det är därför viktigt att även understryka det som

sägs på sidan 32:

”Komplexiteten i stadsbyggandet samt den snabba

utvecklingstakten kräver ett utpräglat

helhetsperspektiv och att berörda parter kommer in

tidigt i planeringsprocessen.”

Befintliga dagvattensystem uppfyller inte alltid dagens krav på

robusthet och miljöhänsyn. Att om möjligt försöka åtgärda

befintliga brister i samband med stadsutvecklingen är därför mycket

viktigt vilket antyds på sidan 84:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 212 (233)

”I samband med stadsutveckling finns även möjlighet

att åtgärda tidigare tekniska lösningar som inte är

långsiktigt hållbara”.

För befintlig bebyggelse med redan utbyggda dagvattensystem är

ofta den enda realistiska möjligheten att åstadkomma rening att

anlägga en damm eller våtmark i nära anslutning till

utsläppspunkten i recipienten. Även för ny bebyggelse kan detta

vara en kostnadseffektiv och bra lösning. Detta innebär att

strandnära mark kan behöva avsättas för utbyggnad av

reningsanläggningar för dagvatten. Möjligheten att anlägga

dagvattenreningsanläggningar bör därför vara med bland de

ändamål som ska främjas i strandnära områden och det bör på något

sätt belysas under rubriken ”Utveckla stadens stränder och

vattenrum” på sidan 68. Det bör kanske också tydliggöras i

formuleringen av planeringsinriktningen för stadens vattenrum på

sidan 69:

”Stadens vattenrum, kanaler, sjöar och vattendrag

värnas, samtidigt som de tillgängliggörs. På lämpliga

platser utvecklas förutsättningar för större aktivitet i

och omkring vattnet.”

Med en växande stad kommer belastningen på de kombinerade

systemen att växa och om kapaciteten i dessa ska räcka till kan det

bli nödvändigt att anlägga nya dagvattensystem i områden med

kombinerade system i syfte att minska dagvattenbelastningen på

dessa system. Detta skulle i så fall medföra att förorenat dagvatten

som i dagsläget tillförs avloppsreningsverken och avleds till

Saltsjön istället kommer att avledas till lokala sjöar och vattendrag,

vilket fordrar nya dagvattenreningsanläggningar och samverkan

med de lokala åtgärdsplanerna för Stadens vattenförekomster.

På sidan 24 står följande beträffande robusthet mot skyfall:

”I samband med att försörjningssystemen byggs ut

behöver de utvecklas för att vara robusta nog att klara

de utmaningar som skyfall, stigande havsnivåer eller

andra störningar kan innebära.”

Det är viktigt att poängtera att det inte är rimligt att ”utveckla” de

dagvattenförande va-systemen så att de klarar att avleda extrema

skyfall som går utöver dimensioneringsnormen (som i dag ligger på

10-30 års återkomsttid beroende på områdestyp). Robusthet mot

extrema skyfall måste istället uppnås med en genomtänkt

höjdsättning och långsiktig planering av bebyggelseutvecklingen:

lokala lågpunkter bör inte bebyggas och tillkommande

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 213 (233)

exploateringar bör inte utsätta befintlig bebyggelse i lågpunkter för

ökad risk.

Vikten av att inte bebygga lokala lågpunkter, utan istället reservera

dessa som över-svämningsområden, bör understrykas mot bakgrund

av följande formulering på sidan 28:

”I många delar av Stockholm finns en stor potential i

ytor som i dag är lågt utnyttjade. Mark som tidigare

har ansetts vara svårutnyttjad har med det stora

bostadsbehovet fått ett högre värde och skapar i dag

stora möjligheter för stadsbyggandet.”

I många fall återfinns mark som tidigare har ansetts vara

svårutnyttjad i låglänt terräng. I de fall där översvämningsrisk

föreligger bör marken betraktas som olämplig för bebyggelse även i

framtiden.

Det bör i sammanhanget poängteras att skyfallssäkring är en

samhällsbyggnadsfråga och inte en va-fråga. Att skydda

bebyggelsen vid extrema skyfall förutsätter ett långsiktigt och

övergripande planeringsperspektiv som utgår från

avrinningsområden, rinnvägar och lokala lågpunkter i landskapet.

En bra utgångspunkt för detta arbete antyds på sidan 85:

”En skyfallsmodell för Stockholm visar sannolikheten

för marköversvämningar i stadsmiljön. För att minska

de negativa effekterna av skyfall behöver

dagvattensystemet kompletteras med säkra

avrinningsvägar på markytan. I vissa områden kan

vattnet behöva styras till ytor som tål att översvämmas

och där det är möjligt att samla upp och tillfälligt

hantera stora vattenvolymer.”

Beträffande framtida havsnivåer står följande på sidan 84:

”Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den förväntade

höjningen av den globala havsnivån fram till år 2100

troligen maximalt en meter. Med landhöjningen i

Stockholm inräknad, ger detta en höjning av

havsnivån på omkring en halv meter. Den framtida

höjningen av havsnivån på mycket lång sikt, efter år

2100, är svårare att förutse.”

Detta är korrekt men om havsnivåhöjningen blir en meter fram till

år 2100 är det mycket trolig att havsytan kommer att fortsätta stiga

snabbt även efter år 2100. Mot bakgrund av denna osäkerhet har

Länsstyrelserna gett ut rekommendationer för lägsta

grundläggningsnivå vilket det redogörs för på sidan 85:

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 214 (233)

”Länsstyrelserna runt Mälaren rekommenderar att ny

sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av

betydande vikt vid Mälarens stränder och

Östersjökusen placeras med en lägsta

grundläggningsnivå på 2,70 meter räknat i

höjdsystemet RH2000. För Mälaren är nivån baserad

på nutida beräknat högsta flöde. För Östersjökusten

baseras nivån på beräkningar om en förutspådd

framtida havsnivå år 2200.”

Staden redovisade i sitt remissyttrande till Länsstyrelsen ett annat

förhållningssätt vilket också redovisas på sidan 85:

En generell princip i staden är att lägsta vattenstånd

för översvämningsskydd för sammanhållen bebyggelse

och samhällsviktiga funktioner vid Saltsjön ska läggas

på en nivå på cirka 2,25 meter i RH2000 (vilket

motsvarar minst 100 års perspektiv). Stadens motiv till

att tillämpa denna princip framgår av PM.”

En stad måste byggas för att kunna fungera under mycket långa

tidsperspektiv och det är därför viktigt att ha en planering som

sträcker sig längre än 100 år fram i tiden. Enskilda byggnader kan

kanske rivas eller anpassas i efterhand men det är svårt att i

efterhand anpassa en hel stadsdel med tillhörande infrastruktur. Det

är möjligt att storskaliga regionala åtgärder kan komma att behöva

vidtas i framtiden för att skydda befintlig bebyggelse mot stigande

havsnivåer men i nuläget vet vi inget om vilka åtgärder som skulle

kunna bli aktuella och i vilket skede de i så fall skulle bli aktuella.

Så länge vi saknar denna kunskap bör försiktighetsprincipen

tillämpas genom att ha viss säkerhetsmarginal i planeringen. En

lämplig utgångspunkt är i detta sammanhang Länsstyrelsens

rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå. Det är i

sammanhanget värt att understryka att Länsstyrelsens riktlinjer inte

omöjliggör exploatering av lågt liggande områden: markytan kan

ofta höjas till lämpliga nivåer när en exploatering genomförs.

Det finns många svårigheten med att skydda lågt liggande

bebyggelse från höga vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag. På

sidorna 84-85 sägs följande:

”Även i områden vid Magelungen, Drevviken och

Bällstaån finns problem med höga vattennivåer. För

att möjliggöra nybyggnation i områden som vid

enstaka tillfällen kan översvämmas kan det vara

aktuellt med skyddsåtgärder och ytor som kan fungera

som buffert vid höga vattenstånd.”

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 215 (233)

Att avsätta buffertytor som kan översvämmas vid höga vattenstånd

kommer inte att ha någon effekt när det gäller hav och sjöar och

åtgärden kommer troligen bara ha en marginell effekt när det gäller

större vattendrag, såvida buffertytorna inte är mycket stora. Det

viktiga är istället att placera bebyggelsen på rätt nivå och acceptera

att lågt liggande områden kan riskera att översvämmas. Att bygga

vallar är inte heller någon bra lösning eftersom det kräver att

dagvattenutloppen från det invallade området stängs för att

förhindra att vattnet från den högt stående recipienten tar sig in i

området via dagvattensystemet. Vallar fordrar därför som regel

pumpning av dagvatten, vilket i sin tur ofta fordrar stora

utjämningsvolymer för att inte kräva orimlig pumpkapacitet.

Problematiken med höga vattennivåer blir tydlig i fallet Bällstaån.

På sidan 85 står det:

”För Bällstaån studeras den typen av insatser […]. Ett

kommunövergripande samarbete finns för Bällstaån

(Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg) eftersom

samtliga kommuner planerar för många nya projekt i

detta avrinningsområde.”

Bällstaån är mycket hårt belastad redan i dagsläget och de åtgärder

som nu studeras kommer troligtvis inte att räcka för att göra

systemet robust och säkert med hänsyn till extrema flöden. På sikt

kommer troligen fler investeringar behöva göras i detta system.

Planeringsinriktningen på sidan 86 är viktig:

”Om […] översvämningsrisk identifierats ska skydds-

och säkerhetsåtgärder genomföras för att säkerställa

markens lämplighet.”

Det är bättre att ha som mål att ny bebyggelse ska anläggas på en ur

översvämningssynpunkt säker nivå än att bygga på för låg nivå och

förlita sig på skyddsåtgärder. Följande planeringsinriktning som

återfinns på sidan 86 bör därför formuleras om:

”Ny bebyggelse i områden som med nutida och

framtida klimat riskerar att påverkas av skadliga

översvämningar till följd av höga vattennivåer, ska

utformas med lämpliga skyddsåtgärder.”

En bättre lydelse skulle kunna vara:

1. ”Ny bebyggelse bör om möjligt ej förläggas till områden som

med nutida eller framtida klimat riskerar att påverkas av

skadliga översvämningar till följd av höga vattennivåer.”

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 216 (233)

2. ”Vid ny bebyggelse i områden som med nutida och framtida

klimat riskerar att påverkas av skadliga översvämningar till

följd av höga vattennivåer, bör klimatanpassning utföras genom

höjning av markyta. Således att placera bebyggelse på rätt

nivå.”

För befintliga miljöer, där det i efterhand är svårt att höja marken,

kan skyddsåtgärder vara nödvändiga. Detta omnämns på sidan 86:

”Klimatanpassning av befintliga stadsmiljöer ska vara

en viktig utgångspunkt vid stadsutveckling.”

När det gäller föroreningar i dagvatten är den planeringsinriktning

som föreslås på sidan 86 viktig:

”Stadsmiljöer ska utvecklas så att det inte uppstår

olägenheter med hänsyn till människors hälsa med

hänsyn till […] vattenföroreringar. Skydds- och

reningsåtgärder ska i första hand inriktas på källan.”

Det är inte bara ”ny bebyggelse” som kan behöva skyddas vid

olyckshändelser med farligt gods utan även recipienter bör omfattas

av detta skydd vilket inte framgår av skrivningen på sidan 86:

”Ny bebyggelse i anslutning till vägar, järnvägar och

industrier där farligt gods hanteras ska utformas så att

konsekvenserna av eventuella olyckshändelser

omhändertas.”

Slutligen kan det nämnas att arbetet med att planera för en robust

och klimatanpassad dagvattenhantering kommer underlättas om stor

vikt läggs på följande planeringsinriktningar som återfinns på sidan

86:

”Stockholmarna ska ha god tillgång till parker, natur

och vatten med höga värden. I samband med

stadsutveckling ska nya gröna miljöer utvecklas i

samspel med bebyggelsen.”

”Utvecklingen av urbana ekosystemtjänster ska

integreras i stadsbyggandet.”

Anmärkning:

Klimatanpassning – översvämning/lägsta mark- och

grundläggningsnivå:

Angående rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs

Östersjökusten respektive Mälarens stränder i Stockholms län och

det faktaunderlag som ligger till grund för dessa har Stockholm

Vatten 2013 respektive 2015, vid framtagandet av Länsstyrelsens

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 217 (233)

rekommendationer, har Stockholm Vatten framfört följande

sypunkter:

Det är bra att länsstyrelsen anlägger ett planeringsperspektiv som

sträcker sig fram till 2200 eftersom det är svårt att i efterhand

höjdjustera en sammanhängande bebyggelsestruktur.

Länsstyrelsens rekommenderade nivåer år 2100 är bra men

länsstyrelsens nivåer år 2200 bör ses över. Det är tveksamt om

den valda säkerhetsmarginalen på 0,5 meter för

havsnivåhöjningar efter 2100 utgör en tillräcklig säkerhet. Stiger

den globala havsnivån mer än 2 meter till 2200 kommer

marginalen inte att räcka till.

Samhällsviktiga/kritiska funktioner/byggnader bör placeras

ytterligare ca 1m högre.

För att dagvatten ska kunna avledas även vid högvatten måste

mark- och byggnader ligga på nivåer som tillåter avledning med

självfall mot recipienten. De angivna grundläggningsnivåerna

bör således gälla enbart för bebyggelse direkt vid strandkant. För

övrig bebyggelse/mark bör antingen marken höjas med

ytterligare ca 1 % av avståndet från strandkant till byggnad eller

med lutningen för avledning av ett 30-årsregn. Detta medför att

lägsta mark- och grundläggningsnivåer måste ökas med upp till

en meter för var 100:e meter man rör sig bort från recipienten.

För att spillvatten och kombinerat avloppsvatten ska kunna

avledas även vid högvatten måste lägsta avloppsenhet i byggnad

ligga på nivå som tillåter avledning med självfall mot bräddnivå i

avloppspumpstation. Antingen höjs lägsta avloppsenhet som

avleds med självfall med ytterligare ca 1 % av avståndet från

strandkant till byggnad eller med lutningen för avledning av ett

30-årsregn.

Angående havsnivåns framtida förändring på grund av ett förändrat

klimat grundar det sig på SMHI´s rapport: ”Rapport Nr 2010-78

Regional klimatsammanställning — Stockholms län.”

Enligt rapporten, ”kapitel 4.9.5 Framtida förändring av

medelvattenstånd i Stockholms län”, ”se ”Figur 4-60” nedan, kan

den framtida förändringen till ett varmare klimat innebära att

höjningen av havsnivån från mitten av seklet går betydligt snabbare

än den rätlinjiga landhöjningen med 0,52 m/100 år. En fråga som

man då måste ställa är hur ser utveck-lingen ut efter år 2100 och

vilka säkerhetsmarginaler bör vi ha i dagens byggande.

En klimatförändring som leder till ovan redovisade havsnivåhöjning

samtidigt som befolkningstillväxten fortsätter, ca 0,5 M invånare till

2050 och 1 M invånare till 2100, är något som Stockholm Vatten

måste ta hänsyn till vid dimensionering av nya va-system och vid

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 218 (233)

ny anslutning av fastigheters servisledningar för avledning av

spillvatten, dagvatten och dränvatten till det allmänna avloppsnätet.

Befolkningsökningen (bostadsförsörjningen) och framtida

klimatförändring av havsnivån är sannolikt två av de största

långsiktiga utmaningarna som bör belysas i översiktsplanen.

Stockholm Vatten har redan år 2005/2006 höjt fastigheters lägsta

tillåtna anslutnings-nivåer för anslutning av avloppsenhet med

självfall till det allmänna avloppsnätet till

- Minst + 2,03 m i RH2000 för fastigheter längs Östersjöns

stränder.

- Minst + 2,13 m i RH2000 för fastigheter längs Mälarens

stränder.

Vid anslutning av fastigheters avloppsenheter under dessa nivåer

måste det ske genom intern pumpning av spillvatten, dagvatten och

dränvatten till över dessa nivåer innan det får anslutas till det

allmänna avloppssystemet.

Anmärkning:

De angivna nivåerna ligger i nivå med Stockholm stads generella

princip för lägsta vattenstånd på + 2,25 m i RH2000 för

översvämningsskydd ”för sammanhållen bebyggelse och

samhällviktiga funktioner vid Saltsjön”.

Stockholm Vatten håller på att se över dessa nivåer utifrån

länsstyrelsens rekommendation om lägsta grundläggningsnivå på +

2,7 m i RH2000.

Det innebär:

- att nästan alla kustnära bebyggelse som planeras att byggas

kustnära utifrån stadens generella princip på + 2,25 m i

RH2000 måste installera pumpstationer för avledning

(pumpning) av avlopp från källare till det allmänna

avloppsnätet.

Teknisk försörjning”sid 88-91:

Konkurrensen om det i nuläget fria gaturummet ökar mellan stadens

ledningsdragande huvudmän.

Följande tre planeringsinriktningar teknisk försörjning (sidan 91) är

av stor betydelse för va-försörjningen, dagvattenhanteringen och

hanteringen av avfall:

Återvinningstationer, miljöstationer och källsorteringsplatser i

offentliga miljöer ska integreras i stadsmiljön och utformas för

att vara lätta att använda.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 219 (233)

Behoven av kommunaltekniska ytor som är av betydelse för

stadens försörjning ska preciseras och tryggas genom

tillräckliga fysiska utrymmen i staden.

Leveranssäkra och miljöanpassade system för

dricksvattenförsörjning och avloppshantering ska byggas ut i

takt med att staden växer.

Avfallshantering:

Bolaget anser att följande bör finnas med eller förtydligas i texten

på som behandlar avfallshantering i samrådsförslaget till

översiktsplan för Stockholm. Se text nedan:

I översiktsplanen och plan-och bygglagen lyfts avfallshantering upp

som ett allmänt intresse, vilket innebär att det alltid ska beaktas vid

planering. Det är positivt och bör för att få större tyngd

konkretiseras genom förtydligande i översiktsplanen, enligt nedan;

Om översiktsplanen ska kunna fungera som vägledning vid

kommande områdes- och detalj planering är det av stor vikt att

skarpa ställningstaganden och planeringsinriktningar anges för

avfallshanteringen som helhet. Bolaget anser därför att

Avfallsplanen bör läggas till som ett tematiskt tillägg i

översiktsplanen för att tydligare specificera och underlätta

genomförande.

Eftersom Stockholms bebyggelsestruktur varierar kraftigt krävs att

flera system för insamling och omhändertagande av avfall

samverkar och samexisterar i staden för att få till en fungerande

avfallshantering överlag. För att säkerställa att mark och fysiska

områden sätts av för avfallshantering behöver det i översiktsplanen

förtydliga att det handlar om tillgång till mark för befintliga och

kommande behov av större avfallsanläggningar så som

återvinningscentraler, omlastningsstationer och

behandlingsanläggningar.

Likaså bör användandet av multifunktionella platser i staden även

planeras för att kunna hantera temporära uppställningsplatser för

insamling av avfall, ex hållplatser för mobila miljöstationer,

uppställning av automatiska miljöstationer för farligt avfall, platser

för återbruksverksamhet, eller återvinningsstationer för

förpackningsmaterial. Särskilt bör uttryckas ett särskilt ansvar på de

aktörer inom staden som har rådigheten att tillgängliggöra

kommunal mark för detta.

I samrådsförslaget nämns. ex den planerade sorteringsanläggningen

för matavfall i Högdalen som metod för att öka insamlingsgraden.

Det bör nämnas att detta är en komplettering till dagens befintliga

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 220 (233)

insamlingssystem som redan är i bruk. Om sorteringsanläggningen

ska nämnas i text bör det också anges att bolaget premierar separat

maskinell insamling av matavfall och är det system som och ska

väljas i första hand, särskilt vid nybyggnationer. För att koppla till

politiska mål bör även matavfallsmålet om 70 % till år 2020 anges.

I samrådsförslaget anges att det krävs moderna, resurseffektiva och

hållbara lösningar för omhändertagande av avfall. Avfallshantering

är en del av stadens infrastruktur och en förutsättning för att staden

ska kunna växa och förtätas med bibehållen kvalité och hög service.

Med en hög exploateringsgrad av nya bostäder under lång tid är det

mycket viktigt att dagens system utformas och byggs för att fungera

över lång tid samt ges möjlighet att kunna anpassas för att också

hantera framtida behov. Maskinella system för insamling är en

förutsättning för att kunna möta den utvecklingen, och bör därför

anges som planeringsinriktning i översiktsplanen.

Vid större nybyggnadsområden anser bolaget att stationär sopsug

alltid ska utredas som förstahandsval. Stationär sopsug ger flera

fördelar till som ökad tillgänglighet för de som lämnar sitt avfall,

färre hämtningsplatser, minskade transporter och ökad

trafiksäkerhet.

För att öka möjligheten till ett gemensamt insamlingssystem med

flera olika byggherrar och fastighetsägare är det viktigt att staden

tidigt i planeringsprocessen ställer krav och anger inriktning för

omhändertagande av avfall. Att använda markanvisningsavtal ser

bolaget som en viktig del i styrningen.

Bolaget vill även belysa att frågan om huvudmannaskap för

stationära sopsugar kommer få stor inverkan på möjligheterna

bygga fler stationära anläggningar under översiktsplanens

genomförandetid.

Sett ur ett längre perspektiv kan även ett skifte av producenternas

insamlingsansvar för förpackningar och tidningar över till

kommunerna kraftigt komma att påverka dagens insamlingssystem.

Genom att redan idag ställa krav vid nybyggnationer på

fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar kan staden

hjälpa till att konkret öka tillgängligheten för boenden och

förbereda ett eventuellt övertagande.

En starkare koppling gällande samordning och samverkan kring

trafikplanering, tillgänglighetsfrågor, bostadsbyggelse och

avfallsfrågor bör omnämnas i översiktsplanen. Detta gäller till

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 221 (233)

exempel planering av kompletteringsbebyggelse i områden med en

gatustruktur som inte är anpassad för tyngre fordon.

Bolaget strävar efter att det ska vara lätt och göra rätt. Då mer avfall

sorteras i hemmet krävs att motsvarande insamling även finns i

fastigheten. Utrymmen och system för samtliga avfallsfraktioner

som uppkommer behöver därför tydliggöras redan vid

detaljplanearbetet för att säkerställa insamling och hämtning.

Byggskedet – genomförandet av bostadsbyggnadsprogram och

infrastrukturprojekt genererar en stor mängd avfall. Det som står i

”AVFALLSPLAN FÖR STOCKHOLM 2017 – 2020” ska följas

vid byggnation av planerade bostadsprojekt som tas upp i

översiktsplanen. I Avfallsplanen står bland annat följande mål om

bygg- och rivningsavfall:

”Ett av avfallsdirektivets mål är att återanvändningen och

materialåtervinningen av icke-farligt bygg och rivningsavfall ska

vara minst 70 procent år 2020. En stor potential finns också att

genom god planering vid byggen minska andelen material som

behöver kasseras.”

Slutligen är det viktigt att i översiktsplanen lyfta perspektivet och

visa att avfallshantering både är en samhällsbärande teknisk

försörjning och en viktig del i stadens övergripande miljö- och

klimatarbete. Genom att bygga flexibla storskaliga system som kan

omhänderta större volymer avfall kan antalet avfallstransporter

minska vilket ger flera positiva fördelar såsom en ökad generell

framkomlighet i staden samt minskade utsläpp av växthusgaser och

partiklar.

Kommunaltekniska ytor:

I projeket Stockholms Ström har Stockholms stad och projektets

parter (Svenska Kraftnät, Vattenfall och Ellevio/Fortum) förhandlat

fram att ändra ledningsdragningen av elstamnätet (220 och 400 kV)

från luftburna ledningar till markförlagda. Se kartor nedan över del

av Stockholm Ströms utbyggnadsförslag dragningar el-stråk, utdrag

från översiktsplan karta ”Stadsutvecklingsmöjligheter” del

stadsboulevarder i Örbyleden och Magelungsvägen samt konflikt

mellan markbehov el-stråk 3 x 400 kV Örby – Örbyleden –

Snösätra med Stockholm Vattens befintliga huvudsystem för vatten,

avlopp och dagvatten.

Stockholm Vatten har större huvudsystem va-nät, som direkt berörs

av planerade nya lägen för markförläggning av nya 400 kV-elstråk.

Det gäller bland annat i delarna Örbyleden-station Högdalen –

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 222 (233)

Magelungsvägen och mellan station Bredäng – station

Beckomberga. Utöver markkonflikter mellan befintliga va-nät och

nya planerade elstråk så måste Stockholm Vatten dra fram nya va-

nät i berörda stadsgator/stadsboulevarder för att kunna försörja

planerad bebyggelse. I vissa fall kan det bli tal om att anlägga

skyddskulvertar eller tunnlar för att kunna möjliggöra framdragande

av va-nät till bostadsbebyggelse i stadsgator där nya markförlagda

elstråk planeras att läggas.

Projekt Stockholms Ströms nya elstråk (drygt femtio delprojekt) är

till för att skapa en helt ny struktur för Stockholms elnät för att klara

den växande Stockholmsregionen, således inte för anslutning av nya

exploateringsområden. Drygt 20 kommuner i Stockholms-regionen

beröras av ombyggnaden.

Stockholm Vatten anser att för att möjliggöra utrymmen i gatumark

för va-nät för att klara försörjningen av bostäder i nya

bostadsområden inklusive längs stadsgator m.m. bör om möjligt

planerade markförläggningar av de planerade större regionala el-

stråken i stället anläggas i tunnlar.

VA-försörjningen - Leveranssäkra och miljöanpassade system för

dricksvattenförsörjning och avloppshantering:

Översiktsplan för Stockholm, Översiktsplan 2030 för Huddinge och

delar av översikts-planer grannkommuner samt regionplanen RUFS

2050 används tillsammans med befolkningsprognoser för att

planera och besluta om större investeringar för förstärkning av VA-

huvudsystemen (vattentäkt – vattenverk – huvudvattennät – kunder

– huvudavloppsnät – avloppsreningsverk). Denna ”kända” framtida

samhällsutveckling inklusive infrastrukturprojekt, vattendirektivet,

vattenprogram för Stockholm, Dagvatten-strategi för Stockholm,

Dagvattenstrategi för Huddinge och klimatförändring, speciellt

höjda havsnivåer och översvämningsrisker på grund av

förändrad/intensivare nederbörd, är således de förutsättningar man

kan/måste utgå ifrån vid planering av större/strategiska

investeringar i VA-systemet.

Översyn och förstärkning av huvudsystemet för dricksvatten utförs

även kontinuerligt (vattentäkt, vattenverk och huvudvattennät).

Stockholm Vatten, Norrvatten mm (hela regionen) måste givetvis

alltid säkra sin vattentäkt Mälaren och då speciellt vattenskydds-

området för Östra Mälaren. Inom tillrinningsområdet till

vattenskyddsområdet för Östra Mälaren måste bestämmelserna

enligt Länsstyrelsens beslut den 25 november 2008 följas. Detta

tillsammans med vattendirektivet, Dagvattenstrategi för Stockholm

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 223 (233)

och Dagvattenstrategi för Huddinge reglerar vad som bör gälla i

området.

Att säkra befintliga och framtida möjliga vattentäkter (Mälaren

respektive reservvatten-täkter) och att möjliggöra utrymmen för

byggande av huvudsystem VA inklusive dag-vattenanläggningar är

något som blir ännu aktuellare på grund av befolkningstillväxten

och klimatförändringen (varmare och torrare somrar samt förändrad

nederbördscykel under året).

Som nämns på sid 89 i ÖP för Stockholm, se kursiv text nedan, är

dricksvatten vårt viktigaste livsmedel och att säkra

drickvattentillgångar, vattentäkter, är ett måste i dagens situation

med snabb befolkningstillväxt och pågående klimatförändring.

Kommentar:

Stockholm Vatten ser i nuläget över vattenförsörjningens behov till

år 2040. Där ingår en översyn av vattentäkter – vattenverk –

vattennät ut till Stockholm Vattens kunder i Stockholm och alla

anslutna grannkommuner. Här ingår även en översyn av behovet för

samverkan med Norrvatten för att säkra Stockholmsregionens

vattenförsörjning.

Inom en snar framtid måste givetvis Stockholm Vatten och

Norrvatten säkra ytterligare tillgång på reservvatten.

Avloppssystem:

Genomförandet av projekt Stockholms framtida avloppsrening

innebär en klar förbättring av avloppsreningen och minskning av

utsläpp av föroreningar till Saltsjön – skärgården-Östersjön. Det

befintliga avloppsnätet på ca 300 mil, varav 200 mil för

avloppsvatten (spillvatten och så kallat kombinerat avloppsvatten)

och 100 mil för dagvatten, pumpstationer och

dagvattenanläggningar etc. måste byggas ut för att klara de nya krav

som ställs utifrån befolkningstillväxt/byggande, klimatförändringar

och lagkrav/direktiv.

De enligt översiktsplanen planerade bostadsexploateringarna fram

till 2030 innebär:

Totalt ca 30-50 % mer dagvatten än i nuläget från nya hårdgjorda

ytor.

Kombinerade avloppssystem system måste avlastas från

dagvatten- och dränvattentillförsel för att klara uppställda krav

enligt Stockholms framtida avloppshantering (SFA). Det innebär

att befintliga kombinerade avloppssystem ombyggs till nya

duplika avloppssystem. Ytterligare dagvatten tillförs då

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 224 (233)

dagvattensystemet som måste renas innan utsläpp till recipient

för att klara uppställda krav enligt vattendirektivet.

Förändrat klimat innebär ca ytterligare 25 % mer momentan

nederbörd vid intensiva regn. Det innebär ökad risk för både

källaröversvämningar och marköversvämningar om inte

omfattande åtgärder (ledningsförstärkningar och

utjämningsåtgärder) utförs.

Nya dagvattensystem. Stockholm Vatten kommer att behöva

bygga ett 100-tal nya dagvattensystem fram till 2030 för att

klara att hantera dagvattnet från planerade 140 000 bostäder

och infrastruktur-projekt. Vart får/bör vi eller inte får/bör

leda dagvattnet från dessa nya dagvattensystem? Detta

måste klargöras.

Beslutsunderlag och utredningar måste tas fram för alla nya

exploateringar, nedströms liggande befintliga

bostadsområden och för recipienter.

Hur ska vi kunna anpassa oss till Weserdomen utifrån

vattendirektivet? (Weserdomen: ny bebyggelse-ökade

dagvattenutsläpp med en ökad förorenings-belastningen på

recipient får ej innebära försämring av status eller när

uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk

potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras.

Begreppet försämring ska tolkas som att en försämring till

en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att

försämring ska uppstå.). De enligt översiktsplanen planerade

nya bostadsområden och infrastrukturprojekt innebär oavsett

dagvattenreningsåtgärder ökade utsläpp till recipient.

Ska eller måste vi respektive kan vi tillåta kompensa-

tionsåtgärder? Således att utföra reningsåtgärder av

dagvatten på redan nu existerande dagvattenutsläpp.

De enligt översiktsplanen planerade nya bostadsområden

och infrastrukturprojekt innebär även ökade

spillvattenmängder och risk för ökade dagvattenflöden till

nuvarande kombinerade avloppssystem. Det innebär ökad

risk för källar-översvämningar och ökad bräddning av

avloppsvatten till recipient om ej omfattande åtgärder

genomförs på avloppssystemet. Avloppsöversvämningar i

källare är något som måste minska vid ombyggnad av

avloppssystem!

Weserdomen (vattendirektivet) tillåter ej ökad

bräddning av avloppsvatten till recipient.

Genomförandet av översiktsplanen innebär således

även omfattande åtgärdsbehov på Stockholm Vatten

befintliga gamla kombinerade avloppssystem.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 225 (233)

En annan viktig aspekt beträffande tekniska försörjningssystem

belyses på sidan 24:

”De storskaliga försörjningssystem som förser staden med värme,

vatten, avlopp, el, avfalls-hantering och digital infrastruktur har vuxit

fram över lång tid. Systemen är tekniskt komplexa och många

funktioner är beroende av varandra.”

Kommentar:

En annan viktig aspekt beträffande va-systemet är att va-ledningar

och tunnlar som byggs har en livstid på 100-200 år, för bergtunnlar

ännu längre. När de väl är lagda i mark är det mycket svårt att öka

kapaciteten på dessa i efterhand och det är mycket kostsamt att

åtgärda befintliga lagda va-system. För att undvika framtida

kapacitetsproblem och kostsamma omläggningar dimensioneras va-

system efter en tidshorisont på 100-150 år.

Det är således mycket viktigt att ha ett så bra beslutsunderlag

(regionplaner, översiktsplaner och programområden) som möjligt

från hur Stockholms stad kommer att växa till år 2040 och till 2120

samt hur klimatet förändras under de närmaste 100 åren.

Allmänt om va-system, dagvatten och klimat:

- Planeringshorisont: Den snabba befolkningsutvecklingen

tillsammans med den framtida klimatförändringen innebär en

större påverkan på VA-systemet än vad som antogs år

2009/2010. Det betyder att vi måste se över hela VA-systemets

totala funktion och kapacitet i snabbare takt än tidigare. Projekt

Slussen, del ny reglering av Mälaren inklusive ökad

avtappningskapacitet, innebär en klar förbättring av

översvämningssituationen. Dock innebär en framtida förändrad

nederbörd med ca + 25 % en ökad risk för översvämningar. Efter

år 2050/60 ökar den risken ytterligare då sannolikt havsnivån då

stigit mer än landhöjningen. Översiktsplanen bör även belysa,

börja att se på, perioden 2050 – 2100 och på perioden 2100 –

2200.

- Bör inte Stockholm ha en planeringshorisont på minst 200 år när

det gäller höjdsättning av markområden och höjdsättning av

bostäder respektive samhällsviktig verksamhet.

- Markområden försörjningssystem: Befolkningsprognoserna och

bostadsmålen för Stockholm, för grannkommuner och för

Stockholms län har skrivits upp för år 2020 och 2030 men även

för 2040/2050. Det tillsammans med planerade infrastruktur-

projekt, förändrade ramverk som vattendirektivet och

klimatförändring ökar behovet av att ta fram mer detaljerade

planer (program) på stadsdelsnivå och områdesnivå.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 226 (233)

- För att långsiktigt kunna klara VA-försörjningen inklusive

miljömål och säkerhet mot översvämningar måste även mark

avsättas i planer för tekniska försörjnings-system. Plats måste

avsättas som möjliggör en robust och klimatanpassad

dagvattenhantering.

- Dagvattenhantering: Stockholms stad har tagit fram en ny

”Dagvattenstrategi för Stockholms stad”. Den strategin

tillsammans med vattendirektivet och bestämmelserna enligt

vattenskyddsområdet för Östra Mälaren måste vara vägledande

för dagvattenhanteringen inom såväl befintliga som nya

planerade delar av Stockholm. Plats måste avsättas/reserveras i

samband med framtagande av programområden och detaljplaner.

- Ökad hårdgjord yta, ökat antal arbetsplatser och anläggande av

nya trafikleder/gator med ökad trafikmängd, innebär ökade

dagvattenflöden och föroreningsmängder. Fördröjnings- och

reningsåtgärder måste utföras. Det absolut mest effektiva är att

förebygga föroreningsuppkomst genom bra materialval på

byggnader, användande av tak över ytor med risk för mycket

föroreningsuppkomst, sopande av trafikerade områden efter

behov samt minimerande av mängden hårdgjord yta så långt det

är möjligt.

- I vissa områden kommer inte åtgärder vid källan att räcka. Det

kommer vara av stor vikt att olika fördröjande och renande

åtgärder görs i nära anknytning till platser som ger upphov till

dagvatten. Exempelvis kan stora parkeringsplatser lämpligen

avledas i fördröjande diken och då det rör sig om mycket stora

parkeringsytor kan även avsättningsmagasin eller motsvarande

lösning behövas utöver detta. Dagvattnet avleds i så liten

utsträckning som möjligt. Dock är det generellt svårt med t.ex.

infiltration av dagvatten inom vissa områden och vissa

fastigheter. Där är det istället bättre att rena och fördröja

dagvattnet i avsättnings-magasin, öppna dagvatten-dammar eller

diken. Utöver dessa typer av fördröjande åtgärder finns

skelettjordar och trädplantering som ett alternativ som samtidigt

kan bidra med estetiska värden.

- Vid planeringen av områden bör man även ta hänsyn till framtida

förändrat klimat (intensivare skyfall sommartid och mer

vinternederbörd) som kan leda till ökade dagvattenflöden. I

samband med exploatering av områden respektive förtätning av

områden bör således, förutom ökad andel hårdgjorda ytor, även

hänsyn tas till framtida klimatförändrade regn. Vid utformning

av dagvattensystem inom områden bör således hänsyn tas till

framtida klimatanpassade regn genom användande av en

klimatfaktor. Dagvattensystem inom nya områden dimensioneras

utifrån klimatanpassade 30-årsregn. I vissa fall, t.ex. områden

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 227 (233)

med mycket allvarliga konsekvenser vid översvämning, bör även

dagvattensystem utformas att klara klimatanpassade större flöden

på grund av 100-årsregn.

- Dagvattenhanteringen bör således tänkas igenom och vägas in i

god tid då det kan innebära större behov av ytor att leda

dagvatten till. Detta inte minst för att minska risken för

översvämning av fastigheter och byggnader vid eventuella

extremregn både i nuläget och vid framtida klimatförändrade

regn. Även höjdsättning är en viktig aspekt att ta in i ett område.

Ökade dimensioner på ledningarna är inte alltid en lösning som

vi eftersträvar eftersom de befintliga systemen då på sikt blir

extremt belastade samt då detta skulle innebära begränsad rening

av dagvatten.

Stockholms Stads Parkering AB

Dokument nr 236

Efter att bolaget tagit del av innehållet i ”Översiktsplan för

Stockholm” konstateras att bolaget medverkar i olika projekt i

majoriteten av planens aktuella stadsutvecklingsområden.

Bolaget verkar för en god miljö med ambitionen att förbättra

stadsmiljön för den växande stadens invånare genom att avlasta

gatunätet från söktrafik och parkerade fordon. I syfte att stimulera

användningen av elbilar installeras laddningsstationer i bolagets

anläggningar. Även samarbetet med bilpoolsföretag bolagets arbete

med hållbar mobilitet bidrar till en klimatsmart och tålig stad.

I flera av stadens utvecklingsområden har man haft med

gemensamma parkeringsförutsättningar som en förutsättning redan i

planeringsskedet i form av parkeringsköp. Det leder till både

effektivare parkering och markanvändning samt en bättre

stadsmiljö. Mindre biltrafik i boendemiljön och ökade

förutsättningar för bra framkomlighet för gående och cyklande.

Exempel på sådana områden är Hagastaden, Årstafältet och Norra

Djurgårdsstaden. Detta är ett resultat av ett samarbete mellan

exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden.

Översiktplan för Stockholm beskriver gångvänlighet i staden.

Genom en större andel parkering på tomtmark ökar utrymmet på

gatumark för bland annat gående.

Bolaget vill framföra att vid etablering av nya temporära eller

permanenta gågator eller evenemang, måste en utredning av

konsekvenser för intilliggande och övriga påverkade fastigheter

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 228 (233)

utföras. Ofta krävs en god framförhållning för att lindra de

begräsningar som riskerar att uppstå.

Bolaget anser att infartsparkering och cykelparkering kan bidra till

en minskad miljöpåverkan och minskad trängsel i trafiken, i

synnerhet under rusningstrafik då medborgarna färdas till och från

arbetet.

Medborgarnas incitament torde kunna öka genom att bytet från bil

till kollektiva färdmedel underlättas, eller genom att möjligheten

finns att ställa sin cykel i en säker och trygg cykelparkering.

AB Fortum Värme

Dokument nr 199

Allmänt

Avsnittet Teknisk försörjning i Översiktsplanen är mycket kortfattat

och övergripande, men försöker ändå i stort beskriva de

övergripande riktlinjerna. Givet dessas systems betydelse för

Stockholms utveckling kunde man dock ha önskat ett mer

genomarbetat avsnitt, särskilt när det gäller säkerställandet av de

fysiska förutsättningarna. Med detta avses att Översiktsplanen

behöver tydliggöra att all stadsplanering måste ta erforderlig hänsyn

till skyddsavstånd och tillåten byggnadshöjd i närheten av befintliga

anläggningar. På senare år finns två exempel där Fortum Värme

blivit tvungen att överklaga detaljplaner för att dessa inte tagit den

hänsyn som vi anser behövdes. Denna typ av processer är

tidsödande och kostsamma varför det vore önskvärt att redan i

Översiktsplanen klargöra vad som ska gälla.

Fortum Värme önskar också att den övergripande kartan som

illustrerar stadsutvecklingsmöjligheter förtydligas när det gäller

befintliga anläggningar för teknisk försörjning. Som exempel kan

nämnas Värtaverket i Hjorthagen, som på kartan är helt ”dolt” av

stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Även om syftet

med kartan antagligen främst är att övergripande visa just

stadsutvecklingsmöjligheter, så skulle den ändå tjäna på att ha med

de fysiska anläggningar som till stor del kommer att försörja den

nya bebyggelsen. Förslagsvis tas en separat karta fram som

fokuserar enbart på de tekniska försörjningssystemen.

Områdesvis

Från avsnittet om Teknisk försörjning har vi valt ut några citat ur

texten till vilka vi knyter kommentarer.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 229 (233)

”Alla i staden behöver tillgång till hållbar energi, rent vatten,

fungerande avlopp, snabbt bredband och en resursorienterad

avfallshantering”

Fortum Värmes handlingsplan för utveckling av energisystemet i

Stockholm har som mål att våra kunder har en klimatneutral och

resursneutral energilösning baserad på 100 procent förnybar eller

återvunnen energi senast 2030. Vår ambition är att nå målet

väsentligt tidigare än så. Fjärrvärmen kommer därmed vara en

viktig del i stadens egna ambitioner för att kunna nå sina

övergripande mål.

”En del av dessa system behöver byggas ut eller moderniseras samt

anpassas till ett växande antal småskaliga system”

Handlingsplanen som nämns ovan innebär just en omfattande

”modernisering” av energiförsörjningen. För att kunna fortsätta och

slutföra denna modernisering krävs bland annat stöd från stadens

förvaltningar med avseende på stadsplanering och markanvändning.

När det gäller den samverkan mellan lokala och storskaliga system

som nämns är det viktigt att påtala att det inte alltid är en

självklarhet att det är systemoptimalt att kombinera dessa lösningar.

Fjärrvärmesystemet är ett storskaligt system som kräver

tätbebyggda områden för att bli resurseffektivt. Lokala system bör

därför, i första hand, användas där fjärrvärmen inte finns tillgänglig.

Fortum Värme anser att den citerade meningen ovan bör

omformuleras till ”De storskaliga systemen behöver fortsatt

utvecklas och anpassas för att möta behoven från den växande

staden. Där så är lämpligt utreds om, och i så fall hur, småskaliga

system kan samverka med de storskaliga systemen.”

”Lövstaområdet i västra Stockholm är ett reservat för teknisk

försörjning där en ny energiproduktionsanläggning kan tillkomma”

Fortum Värme utreder tillsammans med staden möjligheten att

etablera en ny energiproduktionsanläggning i Lövsta, och därmed

kunna avveckla Hässelbyverket och frigöra den marken för nya

bostäder. Lövstaområdet har flera fördelar jämfört med

Hässelbyverket, främst att området är större och mer

utvecklingsbart men också att marken i Lövsta inte konkurrerar med

mark för bostäder. Viktigt är dock att staden tar den hänsyn som

krävs när man planerar närområdet runt Lövsta så det inte försvårar

för en etablering av en ny energianläggning i området. Som

exempel kan nämnas det tidigare förslaget att utvidga förslaget till

Kyrkhamns naturreservat till att inkludera även en del av det

nedlagda deponiområdet. Detta skulle innebära att del av

energianläggningen skulle lokaliseras till ett naturreservat, något

som i längden bedöms som ohållbart.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 230 (233)

Vidare är det angeläget att säkerställa så att samsyn råder mellan

staden och Fortum Värme angående området norr om

Kyrkhamnsvägen med avseende på dess roll för det rörliga

friluftslivet. Fortum Värme utgår ifrån att området inte ges någon

särskild status i översiktsplanen som skulle innebära långtgående

bullerrestriktioner och därmed försvåra etableringen av en

energianläggning. I bilaga 1 presenteras en översiktlig

markdisposition för en tänkt energianläggning i Lövsta och dess

influensområde.

Förutom själva anläggningen förtydligas att anslutande vägnät till

Lövsta måste vårdas och att plats reserveras för anslutande

fjärrvärmeledningar mellan Lövsta och Ulvsunda, via

Bergslagsplan. I bilaga 2 redovisas en tänkt ledningssträckning.

”Målen för Stockholm är att stadigt minska stadens

klimatpåverkan, att halvera den specifika energianvändningen inom

bebyggelsesektorn inklusive verksamhets- och hushållsenergi

mellan 1995 och 2050, att återvinna energi och att öka stadens

egen produktion och användning av förnybar energi. Staden ska

vara fossilbränslefri år 2040 och år 2020 ska utsläppen sänkas till

2,3 ton CO2 ekv/invånare. Från år 2019 ska alla nya offentliga

byggnader vara ”nära-noll-energibyggnader”, vilket kräver att

fjärrvärmeförsörjningen hittar nya lösningar, och år 2021 ska alla

nya byggnader ha nått samma status.”

Fortum Värme har lämnat ett remissvar på stadens strategi för ett

Fossilbränslefritt Stockholm 2040, Dnr 134-175/2015. I detta svar

behandlas utförligt flertalet av de viktiga frågorna med koppling till

att göra Stockholm fossilbränslefritt och hur Fortum Värme kan

bidra i det arbetet. Istället för att kommentera stycket ovan bifogas

remissvaret i sin helhet i bilaga 3.

Fortum Värme anser att den sista meningen i stycket ovan är

olyckligt formulerad. Vi föreslår att följande del av sista meningen

...vilket kräver att fjärrvärmeförsörjningen hittar nya lösningar…

antingen helt stryks eller omformuleras till …vilket ställer krav på

ett genomtänkt val av uppvärmningsform så inte belastningen på

elnätet ökar under de kallaste dagarna….

”Stadens mål är att väsentligt öka andelen matavfall som samlas in

och har därför beslutat att anlägga en sorteringsanläggning i

Högdalen..”

I Högdalenverket bedriver Fortum Värme sedan år 1969 storskalig

energiåtervinning ur stockholmarnas avfall. Verksamheten var en

starkt bidragande orsak till att Stockholm utsågs till EUs första

Green Capital. Området runt Högdalen har av staden pekats ut som

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 231 (233)

ett blivande kluster för det resurseffektiva och cirkulära samhället. I

dag finns redan Fortum Värme, Sita/Suez och Stockholm Vatten/

ÅVC etablerade och med anläggandet av sorteringsanläggningen

för matavfall så tas stora steg mot förverkligandet av denna vision.

Med detta sagt så är det viktigt att staden, i sin planering av området

runt Högdalen, tar erforderlig hänsyn till det behov av

verksamhetsytor och skyddsavstånd som krävs för att effektivt

kunna bedriva denna typ av verksamhet. Ny mark för industriell

verksamhet kommer i närtid att behöva planläggas i området.

Planeringsinriktningar

Fortum Värme stödjer Översiktsplanens planeringsinriktningar för

den tekniska försörjningen. Energieffektivitet, energiåtervinning

och kretsloppslösningar för återvinning av restprodukter är allt

sådant som också finns med i vår egen utvecklingsplan för att skapa

det hållbara energisystemet.

Som exempel kan nämnas satsningen på Öppen Fjärrvärme där

överskottsvärme från verksamheter kan tas till vara i

fjärrvärmesystemet på marknadsmässiga villkor. En utveckling av

konceptet Öppen fjärrvärme utgörs av satsningen på att etablera

datahallar i Stockholmsområdet. Denna satsning gör Fortum Värme

gemensamt med staden, Ellevio, Stokab och Business Region

Stockholm. Ett utpekat område lämpligt för etablering av ett större

datahallskluster är Akalla/Kista. Fortum Värme föreslår att detta

lyfts in i Översiktsplanen som en planeringsförutsättning.

Övriga synpunkter

Ut- respektive ombyggnader i Fortum Värmes fjärrvärme- och

fjärrkylasystem samplaneras med övriga ledningsägare i stadens

geografiska samplanering (GSP). För att kunna planera

omläggningar och nya ledningsdragningar samt säkra drift av

befintliga ledningar, är det därför viktigt med tidig information och

att översiktsplaner bearbetas in GSP-systemet så snart detta är

möjligt.

Fortum Värme önskar också förtydliga att förutom ledningsnät och

produktions-anläggningar finns också undermarksanläggningar i

form av tunnlar. När arbete planeras i närheten av dessa finns

särskilda rutiner och föreskrifter som måste följas.

En omställning av produktionen av fjärrvärme till mer förnyelsebara

och återvunna bränslen innebär ett ökat transportbehov, något som

Fortum Värme i första hand försöker hantera via fartyg och/eller

järnväg. Förutsättningarna för dessa transportslag måste därför

bibehållas i all stadsplanering så det inte uppstår begränsningar.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 232 (233)

Dessa skulle med fördel kunna inkluderas i Fortum Värmes förslag

till kompletterande karta som visar stadens tekniska försörjning.

Slutsats

Fortum Värme stödjer förslaget att uppdatera den gällande

Översiktsplanen. Det är dock viktigt att stadsplaneringen tar

erforderlig hänsyn till behovet av skyddsavstånd mellan

anläggningar för teknisk försörjning och ny bebyggelse. Här skulle

vi gärna ha sett en tydligare formulering och ställningstagande från

staden i Översiktsplanen.

Fjärrvärmen i Stockholm har utvecklats under många år och

kommer att fortsätta utvecklas. Det gäller både hur den produceras

och hur leveranser till ny, och mer energieffektiv bebyggelse ska

säkras. Denna utveckling är viktig inte bara för Fortum Värme och

våra kunder, utan också för stadens fortsatta utveckling mot en av

världens första helt hållbara huvudstäder.

Avslutningsvis så utgår Fortum Värme ifrån att Översiktsplanens

tankar och ambitioner blir helt synkroniserade med stadens övriga

planer när det gäller hur staden ska utvecklas. Vi ser fram emot att

delta i arbetet med att realisera ambitionerna i Översiktsplanen och

bistår gärna med våra resurser i den fortsatta processen.

Micasa

Dokument nr 242

Micasa Fastigheter anser att förslaget till ny översiktsplan på ett

tydligt sätt redogör för hur stadens mål och visioner får genomslag i

en utbyggnadsstrategi.

Förslaget redogör också på ett tydligt sätt för hur staden ser på

enskilda stadsdelars stadsutvecklingspotential. Att förslaget under

samrådet har presenterats ute i stadsdelsområdena där möjlighet har

funnits att lämna synpunkter och ställa frågor är positivt.

Inriktningen att arbeta med tre fokusområden dit stadens

planeringsresurser och investeringar riktas är intressant och det blir

viktigt att följa upp om denna satsning ger de resultat man förväntar

sig.

Förslaget till översiktsplan genomsyras av stadens höga

befolkningstillväxt och de höga mål staden har för

bostadsbyggandet. Det ställer i sin tur krav på en kraftig utbyggnad

av den kommunala servicen och infrastukturen vilket tydligt

framgår av förslaget.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3

Samrådsredogörelse

Dnr 2015-10143

Sida 233 (233)

Parallellt med detta står staden inför en betydande ökning av den

äldre befolkningen. Det ställer krav på att det finns ett

äldreperspektiv i stadsplaneringen och en utbyggnad av olika typer

av bostäder för äldre såsom vård- och omsorgsboenden och

trygghetsboenden.

God

känt

dok

umen

t - A

nette

Sch

eibe

Lor

entz

i, S

tock

holm

s st

adsb

yggn

adsk

onto

r, 2

017-

06-0

2, D

nr 2

015-

1014

3