Tillståndsmätning på cykelvägar
Anna Niska
Syfte
Hitta/verifiera en lämplig metod för att kartlägga cykelbanors jämnhet,
kopplad till cyklisternas åk-kvalitet.
Varför?
Cyklister är mer utsatta för ojämnheter än t.ex. bilister
Rationell och systematisk kartläggning av status inte vanligt
Dålig kunskap om tillståndet/standarden på cykelvägar
Cyklisternas åk-kvalitet är ofta direkt kopplat till underhållsbehovet = samordningsvinst i planeringsarbetet
Olika mättekniker förekommer men ingen standard som gör det enkelt för beställaren att veta vad han får, eller vilka krav man kan ställa på tjänsten
Potthål
Avgrävda cykelvägar
Rotinträngning = sprickor, ojämnheter
Olika material
Smala ytor och löst material = mätproblem
Mätsystemet
Mätteknik
Mätning av vägens längsgående profil/jämnhet med två högupplösta lasrar (Laser RST med mm-sampler).
Mätning av rullad längd med högupplöst hjulpulsgivare.
Registrering av koordinater via GPS.
Foton framåt var 5:e meter.
Manuell registrering i mätsystemet av två företeelser
- Sådant som kan antas påverka mätningens resultat (enstaka kanter eller dyl.).
- Ytskador som gör att avsnittet direkt kan bedömas vara föremål för underhållsåtgärd.
Analys av data
Främst korta ojämnheter (0.1-1.0 m) och singulära ojämnheter
Våglängder, ojämnhet och textur
RMS 0.1-1.0mRMS 1-2.0mRMS 2.0-6.0mSingulära ojämnheter (densitet)
KOMFORT
Analys av data
Främst korta ojämnheter (0.1-1.0 m) och singulära ojämnheter
Mått beräknas utifrån cyklisters åk-kvalitet
Modell för cyklisters åk-kvalitet
Analys av data
Främst korta ojämnheter (0.1-1.0 m) och singulära ojämnheter
Mått beräknas utifrån cyklisters åk-kvalitet
Jämförelse med manuella registreringar (två kriterier)
Gränsvärde (vad är dåligt?)
Klassning (3 klasser)
GIS-presentation - Google
Lasermätning och cyklistutvärdering i Malmö
A
BC
D
H
GF
E
Cyklisters bedömning av vägytans tillstånd
H elt bekväm 1
2
3
4
5
M ycket obehaglig 6
A B C D E F G H I JTeststräcka
Samma som A och B, men
bedömda efter övriga sträckor
Kommentarer till cyklisternas bedömning
Stor individuell skillnad i bedömningen mellan olika cyklister
Gruppen med cyklister från cykelfrämjandet var mest eniga i sin bedömning och mest kritiska
Det fanns en skillnad i bedömning beroende av i vilken riktning cyklisterna cyklat längs testslingan (sämre skick medsols)
Vid cykling ett andra varv, bedömdes sträckorna i sämre skick vara ännu sämre och sträckorna i bättre skick vara ännu bättre, jämfört med bedömningen under det första varvet
Slutsatser av cyklisternas bedömning
Svårt att säga vad medelcyklisten tycker
Många parametrar måste beaktas vid en cyklistutvärdering
Det finns behov av objektiva bedömningsmetoder!
Fördelar med objektiv bedömningsmetod
Följa utvecklingen av tillståndet, jämförelser
Förutsättning för att kunna sätta upp mätbara funktionskrav som sedan kan följas upp
Systematisk uppföljning och planering av underhållet
Underlättar kommunikationen med politiker
Studera effektsamband
Höja statusen på cykeln som transportmedel