Embed Size (px)
DESCRIPTION
Citation preview
Att mäta körkortstagares upplevda förarkompetens
– Utveckling och utvärdering av ett självskattningsinstrument
Anna WänglundUmeå universitet
2011-01-13
Ny kursplan B
• Ny kursplan B för förarutbildning 2006• Mål om självvärdering av den egna
förarkompetensen• Hur ska man undersöka om dessa mål är
uppfyllda?• Ny provmodell för att implementera
kursplan B – sammanhållet prov• Mäta självvärdering i samband med
provet
Vad ska mätas?
• Hur har man mätt bilförares syn på sin förarkompetens tidigare?– Jämförelse med genomsnittsföraren– Majoriteten tror att de är bättre än
genomsnittet.– Metodproblem – kan ej avgöra om förarna gör
en realistisk skattning. • Jämföra upplevd förarkompetens med
faktisk förarkompetens.– I provsituationen– Alla provtagare får göra en självvärdering
Utveckling av ett självvärderingsinstrument• Litteraturöversikt – begrepp om upplevd
kompetens• Utveckling och pilottestning av 2
instrument• Analyser, revidering av instrument• Det reviderade instrumentet – Self-
efficacy Scale for Driver Competence (SSDC) användes i försöksverksamheten för projekt utvecklad förarprov (PUF) 2006.
Procedur för självvärdering
• Provtagare som anmält sig till kunskapsprov och körprov besvarade självvärderingen på förarprovskontoret innan kunskapsprovet.
• 28 frågor om hur säker man är på att klara olika uppgifter i kunskapsprovet och körprovet – Fordonskännedom/manövrering, Miljövänlig körning, Trafikregler, Trafiksäkerhet, Personliga förutsättningar
• Efter körprovet jämförs självvärderingen med provprestationen inom de olika kompetensområdena för att se hur realistisk syn provtagarna har på sin förmåga
Utvärdering av instrumentets kvalitet
• Goda psykometriska egenskaper• Stöd för begreppsvaliditet
– Mäter teoretisk och praktiskt upplevd förarkompetens
– Starka samband med Finsk skala för självvärdering
– Moderata samband med säkerhet att bli godkänd
Realistisk självvärdering?
• Provtagarnas självvärdering jämfördes med deras provprestation.
• En större andel än tidigare studier med genomsnittsföraren gör en realistisk skattning.
• Inga könsskillnader• Inga åldersskillnader• Trafikskoleelever mer realistiska
bedömningar än privatister. • Samma resultat i Finland, Nederländerna
med liknande självskattningsinstrument.
Forskningens bidrag till fältet• Jämföra självvärdering med externt
mått på kompetens ger en annan bild av provtagarnas realism.
• Ger en annan bild av könsskillnader, åldersskillnader.
• Ett utprövat, validerat instrument för att mäta upplevd förarkompetens som kan användas inom förarprövning eller förarutbildning.
Hur kan instrumentet användas?
• Inom förarprövning:• Självvärdering innan förarprov,
jämföra självvärdering och provprestation och ge feedback om provtagarens kompetens och upplevda kompetens efter provet.
• Ge stöd för att motivera underkännande.
• Positiva erfarenheter i Finland av denna modell.
Hur kan instrumentet användas…
• Inom förarutbildning:• Självvärdering inom förarutbildning.
Instrumentet bygger på att man ska reflektera över sin kompetens i förhållande till att klara olika moment i provet – lämpligt i slutet av utbildningen?
• Ett komplement till andra metoder av självvärdering.
Hur går vi vidare?
• Det reviderade instrumentet kan användas i samband med körprovet.
• Kan användas för att undersöka hur realistisk syn körkortstagarna har på sin praktiska förarkompetens.
• Liknande instrument i Finland, Nederländerna.
• Självvärdering positivt för lärandet.• Användningen av instrumentet en viktig
del för att det ska fungera bra.
Viktiga utvecklingsområden
• Om självvärdering ska användas i samband med förarprovet:
• Kompetensen hos den som administrerar, poängsätter resultaten från instrumentet. Kräver utbildning av förarprövare. Riktlinjer för administration och poängsättning behövs.
• Riktlinjer för feedback. Hur ska resultatet tolkas? Vilken återkoppling ska ges?
• Användarkompetensen hos provtagarna – att göra en självvärdering av den egna kompetensen. Kunskap om innebörden i kompetensområden, kunskap om krav för godkänt.
Tack för uppmärksamheten!
Anna WänglundInstitutionen för tillämpad utbildningsvetenskap,beteendevetenskapliga mätningarUmeå universitet
