Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt
arrangemang eller tidssekvens
Karl-Ivar Kumm
Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer Får + poppel som ger ”carbon credits” + väderskydd till fåren
Silvopasture i Nordamerika
Silvopasture i Sverige på tidigare åker: Virke + klimatkompenserat kött + tilltalande landskap
Åker
AF
Gran
1/3 Åker + 1/3 Gran + 1/3 AF 776 000 kr 3/3 Åker 768 000 kr 3/3 Gran 653 000 kr 3/3 AF 823 000 kr 3/3 Björk utan djur 693 000 kr
Fastighetsmäklares värdering av två hus vid olika omgivande markanvändning i skogsdominerad bygd
Kumm, Lund och Sjögren, 1995
”Långt och lönsamt mellan granar” Urban Nilsson Skogen 2011:1 (1000/ha?)
Potentiellt bete
Sly utan bete
Gallrat för att få fin utsikt från väg: Utan bete blir det högt sly om några år Om silvopasture naturvård + kött + björk som snabbt blir grovt
kvalitetstimmer om naturlig kvistrensning (tätt till år 10) och stamkvistning
Tradition med virkes- och vedproducerande träd i svenska betesmarker
”I den äldre betesskötseln röjde man hagarna men kalhögg dem inte. Man ville helst ha lövträd. .. Av träden fick man slöjdvirke och ved samt löv till vinterfoder. De fallande löven gav förna och mull som befrämjade gräsväxten”. (Giöbel, 1960, G. Hagmarksproblemet från jordbrukssynpunkt KSLA 10 december 1960) ”Värdet av skogsproduktionen vid hagmarksbruk ligger mellan 35 % och 45 % av den rena skogsproduktionen på mark av motsvarande godhetsgrad” (Waesterberg, T. Hagmarksproblemet ur skoglig synpunkt KSLA 10 december 1960)
Foto Yngve Henriksson
1930-talshage (?) som har för mycket träd för miljöersättning idag
Kolinlagring + virke och bioenergi kompenserar djurens utsläpp av VHG ”Carbon Farming”
Kött
Öppet landskap och biologisk mångfald
Foto Yngve Henriksson
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25
Höstlamm
Diko tjur
Mjölkrasstut
Kg CO2e / kg kött
Direkta utsläpp
Nettoutsläpp vid 2 m3sk/haträdtillväxt i betesmarken
Nettoutsläpp vid 4 m3sk/haträdtillväxt i betesmarken
Kolinlagring i växande träd kan kompensera köttproduktionens klimatpåverkan
Silvopasture är klimatsmart och kan bli lönsamt. Men hur etablera träd till rimlig kostnad?
Plantering i dungar som skyddas eller framröjning av dungar i självsådder
Slåttervall i början
Långa poppelsticklingar med nät
Från österrikisk turistbroschyr Är silvopasture med grandungar något för Sverige?
Lättare att etablera i betesmarker än lövträd
Silvopasture = träd + betesdjur på samma areal
kan skapas genom att
1. Plantera, så eller självså träd på betesmark problem: skydda
plantorna eller lång tid innan bete 2. Plantera, så eller självså träd på åkermark problem: skydda
plantorna eller lång tid innan bete
3. Skogsbete problem: skogsskador vid dålig planering/överbete
4. Gallra skog hårt för att öka betesproduktionen problem:
vindfällen
5. Slutavverkning Självsått löv hård gallring och/eller ”dungställning” ≈ år 10 + bete problem: ≈ 10 år innan bete; lägre
framtida virkesintäkter än vid granplantering
1-5 plus åkerbete
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
90000
1970 1980 1990 2000 2010
Dairy herds
Other cattle herds
Sheep flocks
Har silvopasture framtiden för sig när betesdjuren försvinner från allt flera gårdar i Sverige?
Har silvopasture någon framtid?
16
Ja, om
Har silvopasture någon framtid?
17
Ja, om • Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar
Vilken omgivning föredrar du?
18
1. Åker med betesdjur 2. Åker utan betesdjur
3. Björkplantering med betesdjur 4. Naturlig igenväxning till skog
Har silvopasture någon framtid?
19
Ja, om • Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar • Klimatersättning liknande NZ Carbon credits
• Storskalig betesdrift med billig övervintring eller
• Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser
Det krävs billiga befintliga resurser eller stora besättningar för att får skall vara lönsamma
(Intäkter – Kostnader > 0)
-80
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
0 200 400 600 800
Antal tackor
Tkr
/ b
esätt
nin
g / å
r
Billiga befintliga
resurser
Nya resurser till
marknadspris
Har silvopasture någon framtid?
21
Ja, om • Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar • Klimatersättning liknande NZ Carbon credits
• Storskalig betesdrift med billig övervintring eller
• Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser
• Vi hittar något säljande svenskt namn
Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt
arrangemang eller tidssekvens
Karl-Ivar Kumm
Synergier ökar produktionen Träden klimatkompenserar betesdjuren
Vackert + biologisk mångfald
Kan silvopasture bli lönsam i Sverige? Ett räkneexempel
100 % bete: - 1000 kr/ha 100 % träd: + 1000 kr/ha 50 % jordbruk + 50 % träd: 0,50*(- 1000) + 0,50 *1000 = 0 kr/ha – kostnad att skydda trädplantor eller – det dröjer länge innan det blir bete – 100 % skog lönsammare – 100 % skog bättre ur klimatsynpunkt + träd i glesa bestånd växer snabbt och får bra kvalitet om de stamkvistas + djuren får sol- och vindskydd + bättre ur landskapssynpunkt än 100 % skog + bättre ur klimatsynpunkt än 100 % bete
”Lönsam trädodling på olönsam betesmark med bibehållna eller ökade landskapsvärden”
Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 0001
99
8
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
Färre nötföretag större hot för naturvården än färre nötkreatur Lösning: Naturvårdsentreprenörer
Färre djur behöver flyttas om silvopasture
Antal företag mednötkreatur
100 kreatur