Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt

arrangemang eller tidssekvens

Karl-Ivar Kumm

Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer Får + poppel som ger ”carbon credits” + väderskydd till fåren

Silvopasture i Nordamerika

Silvopasture i Sverige på tidigare åker: Virke + klimatkompenserat kött + tilltalande landskap

Åker

AF

Gran

1/3 Åker + 1/3 Gran + 1/3 AF 776 000 kr 3/3 Åker 768 000 kr 3/3 Gran 653 000 kr 3/3 AF 823 000 kr 3/3 Björk utan djur 693 000 kr

Fastighetsmäklares värdering av två hus vid olika omgivande markanvändning i skogsdominerad bygd

Kumm, Lund och Sjögren, 1995

”Långt och lönsamt mellan granar” Urban Nilsson Skogen 2011:1 (1000/ha?)

Potentiellt bete

Sly utan bete

Gallrat för att få fin utsikt från väg: Utan bete blir det högt sly om några år Om silvopasture naturvård + kött + björk som snabbt blir grovt

kvalitetstimmer om naturlig kvistrensning (tätt till år 10) och stamkvistning

Tradition med virkes- och vedproducerande träd i svenska betesmarker

”I den äldre betesskötseln röjde man hagarna men kalhögg dem inte. Man ville helst ha lövträd. .. Av träden fick man slöjdvirke och ved samt löv till vinterfoder. De fallande löven gav förna och mull som befrämjade gräsväxten”. (Giöbel, 1960, G. Hagmarksproblemet från jordbrukssynpunkt KSLA 10 december 1960) ”Värdet av skogsproduktionen vid hagmarksbruk ligger mellan 35 % och 45 % av den rena skogsproduktionen på mark av motsvarande godhetsgrad” (Waesterberg, T. Hagmarksproblemet ur skoglig synpunkt KSLA 10 december 1960)

Foto Yngve Henriksson

1930-talshage (?) som har för mycket träd för miljöersättning idag

Kolinlagring + virke och bioenergi kompenserar djurens utsläpp av VHG ”Carbon Farming”

Kött

Öppet landskap och biologisk mångfald

Foto Yngve Henriksson

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

Höstlamm

Diko tjur

Mjölkrasstut

Kg CO2e / kg kött

Direkta utsläpp

Nettoutsläpp vid 2 m3sk/haträdtillväxt i betesmarken

Nettoutsläpp vid 4 m3sk/haträdtillväxt i betesmarken

Kolinlagring i växande träd kan kompensera köttproduktionens klimatpåverkan

Silvopasture är klimatsmart och kan bli lönsamt. Men hur etablera träd till rimlig kostnad?

Plantering i dungar som skyddas eller framröjning av dungar i självsådder

Slåttervall i början

Långa poppelsticklingar med nät

Från österrikisk turistbroschyr Är silvopasture med grandungar något för Sverige?

Lättare att etablera i betesmarker än lövträd

Silvopasture = träd + betesdjur på samma areal

kan skapas genom att

1. Plantera, så eller självså träd på betesmark problem: skydda

plantorna eller lång tid innan bete 2. Plantera, så eller självså träd på åkermark problem: skydda

plantorna eller lång tid innan bete

3. Skogsbete problem: skogsskador vid dålig planering/överbete

4. Gallra skog hårt för att öka betesproduktionen problem:

vindfällen

5. Slutavverkning Självsått löv hård gallring och/eller ”dungställning” ≈ år 10 + bete problem: ≈ 10 år innan bete; lägre

framtida virkesintäkter än vid granplantering

1-5 plus åkerbete

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

1970 1980 1990 2000 2010

Dairy herds

Other cattle herds

Sheep flocks

Har silvopasture framtiden för sig när betesdjuren försvinner från allt flera gårdar i Sverige?

Har silvopasture någon framtid?

16

Ja, om

Har silvopasture någon framtid?

17

Ja, om • Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar

Vilken omgivning föredrar du?

18

1. Åker med betesdjur 2. Åker utan betesdjur

3. Björkplantering med betesdjur 4. Naturlig igenväxning till skog

Har silvopasture någon framtid?

19

Ja, om • Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar • Klimatersättning liknande NZ Carbon credits

• Storskalig betesdrift med billig övervintring eller

• Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser

Det krävs billiga befintliga resurser eller stora besättningar för att får skall vara lönsamma

(Intäkter – Kostnader > 0)

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

0 200 400 600 800

Antal tackor

Tkr

/ b

esätt

nin

g / å

r

Billiga befintliga

resurser

Nya resurser till

marknadspris

Har silvopasture någon framtid?

21

Ja, om • Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar • Klimatersättning liknande NZ Carbon credits

• Storskalig betesdrift med billig övervintring eller

• Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser

• Vi hittar något säljande svenskt namn

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt

arrangemang eller tidssekvens

Karl-Ivar Kumm

Synergier ökar produktionen Träden klimatkompenserar betesdjuren

Vackert + biologisk mångfald

Kan silvopasture bli lönsam i Sverige? Ett räkneexempel

100 % bete: - 1000 kr/ha 100 % träd: + 1000 kr/ha 50 % jordbruk + 50 % träd: 0,50*(- 1000) + 0,50 *1000 = 0 kr/ha – kostnad att skydda trädplantor eller – det dröjer länge innan det blir bete – 100 % skog lönsammare – 100 % skog bättre ur klimatsynpunkt + träd i glesa bestånd växer snabbt och får bra kvalitet om de stamkvistas + djuren får sol- och vindskydd + bättre ur landskapssynpunkt än 100 % skog + bättre ur klimatsynpunkt än 100 % bete

”Lönsam trädodling på olönsam betesmark med bibehållna eller ökade landskapsvärden”

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 0001

99

8

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

20

13

Färre nötföretag större hot för naturvården än färre nötkreatur Lösning: Naturvårdsentreprenörer

Färre djur behöver flyttas om silvopasture

Antal företag mednötkreatur

100 kreatur