SVERIGE
2018 En sammanställning av barns och ungdomars
fysiska aktivitet
Resultat och Diskussion
Resultaten för år 2018 visas i Tabell 1. För tre av elva indikatorer:
aktiv lek, familj och vänner/jämnåriga samt kondition och mus-
kelstyrka tilldelades betyget otillräckligt på grund av bristfälligt
underlag vilket indikerar luckor I kunskap och/eller forskning inom
dessa områden.
Även om betygen baserades på det i nuläget bästa tillgängliga
underlaget är det viktigt att lyfta fram vissa begränsningar,
exempelvis fanns inga nationella objektivt mätta data för indikatorn
total fysisk aktivitet. Sådana data har dock nyligen samlats in inom
ramen för den nationella kost- och fysisk aktivitetsundersökningen
Riksmaten Ungdom 2016-175 och kommer kunna inkluderas i nästa
sammanställning. I årets rapport sammanfattade vi istället resultat
från enskilda studier som mätt med objektiva mätmetoder samt
nationella enkätundersökningar. Den extra indikatorn, Kost, till-
delades betyget ”C” baserat på nya data från Riksmaten Ungdom
2016-17 som visade att färre än 20% av 11-18 åringar åt mer än
500 gram frukt och grönsaker per dag; 60-70% av 11-18 åringar åt
fisk en gång per vecka eller oftare och 64-76% av 11-18 åringar
drack sötade drycker en gång i veckan eller mer sällan.5
De relativt låga betygen som redovisades år 2016 för indikatorer
såsom total fysisk aktivitet, stillasittande beteende och aktiv
transport är i stort sett oförändrade i sammanställningen för 2018.
Det är således motiverat med ytterligare åtgärder från
beslutsfattare, som syftar till att öka den totala fysiska aktiviteten
och minska stillasittandet hos barn och ungdomar i Sverige.
Resultat från den svenska sammanställningen om barn och
ungdomars fysiska aktivitet inom Active Healthy Kids 2018
Författare
Christine Delisle Nyström1,2, Christel Larsson3, Christina Alexandrou1, Bettina Ehrenblad1, Ulf Eriksson4, Marita Friberg5, Maria Hagströmer6,
Anna Karin Lindroos7,8, Gisela Nyberg9, Marie Löf1,10
Tillhörighet 1Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet, Huddinge, 2Healthy Living and Obesity Research Group, Children’s
Hospital of Eastern Ontario Research Institute, Ottawa, Ontario, Kanada; 3Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs Universi-
tet, Göteborg; 4Kosterhavets Ekobod AB, Nordkoster; 5Folkhälsomyndigheten; 6Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle,
Karolinska Institutet, Huddinge; 7Livsmedelsverket; 8Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin, Göte-
borgs universitet, Göteborg; 9Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm; 10Institutionen för medicin och hälsa,
Linköpings Universitet, Linköping.
Kontaktperson: Marie Löf ([email protected])
Introduktion
Regelbunden fysisk aktivitet är viktig för såväl fysisk som
mental hälsa hos barn och ungdomar. Det är också väl känt
att för mycket stillasittande kan vara negativt för hälsan.
För att forskare, beslutsfattare och andra nyckelaktörer ska
kunna identifiera problemområden och genomföra lämpliga
insatser är det viktigt att sammanställa data och öka kun-
skapen om fysisk aktivitet och stillasittande beteende. Sedan
2014 genomför det globala nätverket Active Healthy Kids
Global Alliance (https://www.activehealthykids.org/) regel-
bundet sammanställningar över barns fysiska aktivitet i en
rad olika länder. År 2014 deltog 15 länder, 2016 var det 38
länder och nu 2018 deltar så många som 50 länder. Resulta-
ten redovisas såväl i en global sammanställning för alla län-
der liksom individuellt för varje land. I denna artikel redovi-
sar vi resultaten från den svenska sammanställningen för år
2018.
Metod
Tio aktivitetsindikatorer, som är gemensamma för alla delta-
garländer, betygsattes. Dessa var: total fysisk aktivitet, orga-
niserad idrott, aktiv lek, aktiv transport, stillasittande
beteende, kondition och muskelstyrka, familj och vänner/
jämnåriga, skola, samhälle och den fysiska miljön samt
nationella strategier och initiativ. I den svenska rapporten
lades även en indikator för kost till. Totalt betygsattes elva
indikatorer från F (lägst) till A+ (högst). Betyget i sig visar
andelen barn och ungdomar som uppfyllde kriteriet för re-
spektive indikator. Om underlag för en indikator saknades
eller om uppgifterna var otillräckliga tilldelades betyget INC
(incomplete = otillräckligt).
Den här sammanställningen är en uppdatering av kunskaps-
läget1 till och med april 2018. Kunskapsöversikten utgörs av
en sammanställning av data från olika källor mellan åren
2013 och 2018. Om möjligt användes data från nationella
undersökningar, exempelvis Folkhälsomyndighetens rapport
”Skolbarns hälsovanor i Sverige. 2013 – 2014”2, Trafikverkets
rapport ”Barns skolvägar 2015”3, Statistiska Centralbyråns
rapport ”Barns levnadsförhållanden 2016-17”4 och Livsme-
delsverkets ”Riksmaten Ungdom 2016-17”5. Dessutom
användes nationella riktlinjer och policydokument.
Indikator
Betyg
Underlag
Total fysisk aktivitet D+ 18% av flickor och 43% av pojkar i åldrarna 6-11 år uppnår i genomsnitt ≥60 min
MVPA/dag.6
33% av flickor och 46% av pojkar i åldrarna 13-15 år uppnår i genomsnitt ≥60 min
MVPA/dag.7
Organiserad idrott B+ 75% av 11-15 åringar deltar i organiserad idrott ≥2 gånger/vecka.2
Aktiv lek INC Otillräckligt underlag för att betygsätta denna indikator.
Aktiv transport C 48% och 57% av 6-15 åringar använder sig av aktiv transport till och från skolan un-
der vinter- respektive sommarmånaderna.3
Stillasittande
beteende
C+ 55% av 6-åringar hade i genomsnitt < 2 timmar skärmtid/dag.8
61% av 6-9 åringar hade i genomsnitt < 2 timmar skärmtid/dag.9
71% av flickor och 49% av pojkar i åldrarna 6-11 år hade i genomsnitt < 2 timmar
skärmtid/dag.6
62% av 11-15 åringar hade <2 timmar skärmtid en genomsnittlig dag.2
Kondition och
muskelstyrka
INC Otillräckligt underlag för att betygsätta denna indikator.
Familj och vänner/
jämnåriga
INC Otillräckligt underlag för att betygsätta denna indikator.
Skola C+ Skollagen omfattar förskole-, grundskole-, och fritidsverksamhet och betonar vikten
av att främja en hälsosam livsstil.
Idrott på schemat är obligatoriskt, både i grund- och gymnasieskolan (minst 90 re-
spektive 115 minuter/vecka).
Samhälle och den
byggda miljön
A 94-100% av 0-15 åringar som bor i tätorter med minst 30 000 invånare har tillgång till
grönområden inom ett avstånd på 300 meter från sitt hem.10
99% respektive 89% av 12-18 åringar rapporterar att de känner sig trygga eller
ganska trygga utomhus i området där de bor under dagtid och kvällstid.4
Offentliga strategier
och initiativ
B Fysisk aktivitet är ett av elva målområden i den nationella folkhälsopolitiken. Myn-
digheter som ansvarar för transport och stadsplanering har en tydlig agenda och
riktlinjer för fysisk aktivitet. Vidare har en ny nationell cykelstrategi för ökad och
säker cykling nyligen lagts fram.
Tabell 1: Betyg och betygsunderlag från den svenska sammanställningen 2018
Slutsats
I Sverige finns stödjande miljöer för en fysiskt aktiv livsstil hos barn och ungdomar. Därutöver finns offentliga initiativ som främjar fysisk
aktivitet. Trots detta är nivån på den totala fysiska aktiviteten låg och stillasittandet högt. Således finns ett tydligt behov av ytterligare
åtgärder och mer integrerade tillvägagångssätt i främjandet av fysisk aktivitet hos svenska barn och ungdomar.
Notera: Betyget för varje indikator motsvarar procentandelen barn och ungdomar som uppfyllt ett specifikt kriterium. A+, 94-100%; A = 87-93%; A -, 80-86%;
B+, 74-79%; B, 67-73%; B-, 60-66%; C+, 54-59%; C, 47-53%; C -, 40-46%; D+, 34-39%; D, 27-33%; D -, 20-26%; F , <20%; och INC = ofullständigt
(incomplete). Betyget för total fysisk aktivitet är baserat på objektiv data som samlats in med hjälp av accelerometrar.
Enligt Skolbarns hälsovanor 2013/2014 nådde 13% (flickor) och 21% (pojkar) vid 11 års ålder och 10-15% vid 13-15 års ålder rekommendationen mer än 60
minuter MVPA/dag.2 Vidare har 62% av ungdomarna, i åldrarna 11-15 år, mindre än två timmars skärmtid per dag.2
MVPA, måttlig till kraftig fysisk aktivitet (moderate-to-vigorous physical activity).
Referenser:
Besök gärna vår webbsida för mer information: www.activehealthykidssweden.com
1. Nystrom CD, Larsson C, Ehrenblad B et al. Results from
Sweden's 2016 report card on physical activity for children
and youth. J Phys Act Health. 2016;13(11 Suppl 2):S284-
S290.
2. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige.
Stockholm, Sverige; 2013-2014.
3. Trafikverket. Barns skolvägar, TRV 2013/54076. Borlänge,
Sverige; 2015.
4. Statistiska Centralbyrån (SCB). Barns levnadsförhållanden
2016-2017 [läst 2018-05-29]. Tillgänglig: http://Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/
levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/
undersokningarna-av-barns-levnadsforhallanden
5. Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom 2016-17. Så äter
ungdomar I Sverige. Del 1. Livsmedelskonsumtion bland
ungdomar i åk 5, åk 8 och åk 2 på gymnasiet. Uppsala,
Sverige; 2018.
6. Kovacs E, Siani A, Konstabel K et al. Adherence to the obesi-
ty-related lifestyle intervention targets in the IDEFICS study.
Int J Obes. 2014;38 Suppl 2:S144-151.
7. Johansson H, Norlander K, Janson C, Malinovschi A,
Nordang L, Emtner M. The relationship between exercise
induced bronchial obstruction and health related quality of
life in female and male adolescents from a general popula-
tion. BMC Pulm Med. 2016;16(1):63.
8. Beckvid Henriksson G, Franzen S, Elinder LS, Nyberg G. Low
socio-economic status associated with unhealthy weight in
six-year-old Swedish children despite higher levels of physi-
cal activity. Acta Paediatr. 2016;105(10):1204-1210.
9. Wijnhoven TM, van Raaij JM, Yngve A et al. WHO European
Childhood Obesity Surveillance Initiative: health-risk behav-
iours on nutrition and physical activity in 6-9-year-old
schoolchildren. Public Health Nutr. 2015;18(17):3108-3124.
10. Statistiska Centralbyrån (SCB). Befolkningens närhet till
grönområden 2010 [läst 2018-05-29]. Tillgänglig: http://
www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__
MI0805__MI0805B/GronOmrBef300M/?rxid=828974bb-
aab6-4375-8354-0594330cad9e