Social rörlighet: Vad är det och vad kan vi göra för att få mer?

Andreas BerghLunds universitet & Institutet för näringslivsforskning

Social rörlighet och inkomstfördelning• Årsinkomstfördelning

– Mäts vanligen med Gini-koefficienten

• Social rörlighet mellan generationer– Mäts exempelvis med fader-son korrelationer

• Social rörlighet för en individ under livet– Många mått finns, bra standardmått saknas.

• Vi talar mer om det som mäts!

Rörlighet mellan generationer

• Sverige ligger bra till när inkomster mäts…• … men bland de allra rikaste är rörligheten

mycket låg• …och bland elitgrupper (ex. advokater, läkare,

akademiker) är adliga efternamn överrepresenterade och son-namn underrepresenterade.

Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1980

Hur illa är det att inkomstskillnaderna ökar?

Det beror på skälet till att de ökar – och det vet vi förvånansvärt lite om.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen och social rörlighet

Rehn-Meidner modellen (teori)

• Företag som erbjöd enkla jobb med relativt låg lön skulle helst inte finnas.

• Arbetskraft skulle fås att röra sig till högproduktiva företag.

Modellen i praktiken

• Geografisk rörlighet motverkades av bostadspolitiken.

• Få enkla jobb gör det svårt för ungdomar och utlandsfödda på arbetsmarknaden.

• Anpassad för ett homogent industrisamhälle

BNP-tillväxt är ett genomsnitt med stor spridning

Social rörlighetförutsätter oftageografisk rörlighet

152 kommuner minskade befolkningen 2003-2013

Men 211 av 290 kommuner minskade sin andel av befolkningen!

Vad kan politiker göra för att främja social rörlighet?• Standardiserad statistik

• Skattefinansierad grundskola av hög kvalitet främjar både jämn fördelning och social rörlighet

• Skattepolitiken: Hur lätt är det att öka sin inkomst genom arbete och utbildning jämfört med aktier och bostadsaffärer?

• Många skatteförändringar gynnar främst den redan rike, den passive och den försiktige (avskaffad förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, fastighetsskatt)

• Enkla jobb: Kollektivavtal, stadsplanering, regleringar med mera spelar roll

• Marknadshyror

Källor & lästips:Bjorklund, A., Lindquist, M.J., and Jäntti, M. (2009). Family Background and Income during the Rise of the Welfare State: Brother Correlations in Income for Swedish Men Born 1932-1968. Journal of Public Economics, 93, 671-680.

 

Björklund, Anders, Jesper Roine, and Daniel Waldenström. 2012. “Intergenerational top income mobility in Sweden: Capitalist dynasties in the land of equal opportunity?” Journal of Public Economics,96: 474-484.

 

Chetty et al, Is the united states still a land of opportunity? Recent trends in intergenerational mobility. NBER working paper.

 

Clark, Gregory What is the True Rate of Social Mobility in Sweden? A Surname Analysis, 1700-2012

 

Lindahl, Mikael, Mårten Palme, Sofia Sandgren Massih, Anna Sjögren. 2012. “The Intergenerational Persistence of Human Capital: an Empirical Analysis of Four Generations” Working Paper, IFAU, Uppsala University.

 

Lindquist & Sjögren Lindquist 2012 "The Dynamics of Child Poverty in Sweden" (with Gabriella Sjögren Lindquist), Journal of Population Economics 25(4), 1423-1450.

 

Lindquist Corak & Mazumder "A Comparison of Upward and Downward Intergenerational Mobility in Canada, Sweden and the United States

 

Lindquist, Björklund & Lindahl (2010) "What More Than Parental Income, Education and Occupation? An Exploration of What Swedish Siblings Get from Their Parents“ The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy 10(1) s 1-38.

 

Meghir, C., and Palme, M. (2005). Educational Reform, Ability, and Family Background. American Economic Review, 95, 414-425.

 

Sundell, Anders. Nepotism & Meritocracy. QoG working paper 2014:16

 

Waldenström, Björklund & Roine 2012 “Intergenerational Top Income Mobility in Sweden: Capitalist Dynasties in the Land of Equal Opportunity?”, Journal of Public Economics, 96(5–6), 474–484

Wennström & Öner, 2015. Den geografiska spridningen av kom- munplacerade flyktingar i Sverige. Ekonomisk Debatt 43(4)