Norden före och under kriget

Sverige under mellankrigstiden

Efter första världskriget följde ”det glada 20-talet”– även i Sverige: idrotten började dra storpublik, jazzmusik, radio, ljudfilm.

Men egentligen var det ganska deppigt: spanska sjukan (38 000 döda i Sverige, 50 miljoner i världen), arbetslösheten steg snabbt direkt efter kriget, nödhjälpsarbeten (låg lön och långt hemifrån).

Det blev med tiden bättre, men 1929 drabbades även Sverige av depressionen som börjat i USA och arbetslösheten förblev hög till andra världskrigets utbrott.

Sverige under mellankrigstiden

Mellankrigstiden var en tid av förändring och förnyelse. Några exempel: Kylskåpet uppfanns 1922 vilket innebar att matvanor kunde

förändras, Varuhuskedjor dök upp under 1930-talet. Fortfarande handlade man

dock över disk och i många olika butiker, men det började ändras under kriget.

Från mitten av 1930-talet var det fler som arbetade inom industrin än inom jordbruket,

Kortare arbetsveckan innebar mer fritid och många använde den till att besöka de nya idrottsevenemangen (och idrottsrörelsen föddes också i och med att allt fler började sporta).

Skotten i Ådalen

Sedan hösten 1930 var det strejk på flera håll i Ådalen (i Ångermanland) mot lönesänkningar,

Företagen anställde strejkbrytare och när en av dessa misshandlats på våren 1931 kallade myndigheterna in militär för att återställa ordningen,

Detta ledde till ytterligare oroligheter och 14 maj 1931 tågade ett stort demonstrationståg mot Lunde där strejkbrytarna slagit läger,

Militärerna öppnade eld när de strejkande nådde fram till lägret: fem dog, ytterligare skadades,

Sedan detta sätts militär aldrig in i den här typen av situationer i Sverige!

Skotten i Ådalen

Dikten ”gravskrift” av Erik Blomberg:

Här vilaren svensk arbetarestupad i fredstidvapenlös värnlösarkebuseradav okända kulorBrottet var hungerGlöm honom aldrig

Saltsjöbadsavtalet

För att minska arbetsmarknadens konflikter (t.ex. stora strejker) kom arbetsmarknadens parter 1938 överens om vilka regler som skulle gälla i framtiden; Saltsjöbadsavtalet,

Arbetsgivarna lovade att inte ta in strejkbrytare och fackföreningarna gick med på att inte strejka under en avtalsperiod, d.v.s. om det fanns en överenskommelse om lönerna,

Avtalet gäller än idag.

”Kohandeln”

1932 tillträdde en socialdemokratisk regering med Per Albin Hansson som ledare och under många år samarbetade de med Bondeförbundet (Centerpartiet idag), trots stora ideologiska skillnader,

Tillsammans hade de majoritet och genomförde flera åtgärder för att lindra den ekonomiska krisen: Statliga arbeten, Arbetslöshetsunderstöd, Bättre villkor för jordbruket.

Folkhemmet Per Albin Hansson talade 1928 om ett

gott hem för alla landets invånare: ”I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet”,

Med skattepengar skulle socialdemokraterna skapa ett välfärdssamhälle och god ekonomisk utveckling gjorde att man kunde börja uppbyggandet av detta folkhem,

Ett exempel är att alla arbetstagare från och med 1938 fick två veckors betald semester.

Per Albin Hansson

”Kris i befolkningsfrågan”

Barnafödandet hade vid början av seklet varit stort men i början på 1930-talet hade det minskat så till den grad att fler dog än de som föddes,

1934 gav de kända samhällsforskana Alva och Gunnar Myrdal ut boken Kris i befolkningsfrågan vilken väckte stort uppseende,

Regeringen utsåg grupp som skulle ge förslag på hur utvecklingen kunde vändas och satsningar på barnavårdscentraler, barnbidrag, gratis skolmat följde (men då hade barnkullarna redan ökat),

”Storbarnkammare” (typ dagis, förskola) var ett annat förslag; det skulle ge stimulans åt barnen och möjlighet för kvinnorna att komma ut och jobba. Då protesterade många, men idag är det nästan helt accepterat.

Norden under kriget

Finland drabbades värst i Norden både när de gällde människoliv, härjningar och förluster av landområden,

Danmark och Norge var i fem år ockuperade av Nazityskland,

Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget.

Finland – finska vinterkriget

Sovjetunionen hade ställt krav på finska landområden för att bättre kunna skydda Leningrad mot tyskarna,

Finland sa nej av rädsla för att förlora sin självständighet och tvingas in i Sovjet (vilket hänt de baltiska länderna),

I november 1939 anfölls Finland av Sovjetunionen, En snabb sovjetisk seger väntades, men Finland stod emot hela

vintern, På våren tvangs dock Finland begära fredsförhandlingar vilka

resulterade i att de måste lämna ifrån sig områden i öst, 11% av befolkningen, flyttade till andra platser i landet. Men Finland förblev självständigt.

Finland – finska vinterkriget

Finland – fortsättningskriget

I Finland tänkte många att hotet från Sovjet fans kvar och ett militärt samarbete inleddes så med Tyskland,

När Tyskland anföll Sovjet i juni 1941 ställde Finland upp på Tysklands sida och finländska trupper erövrade snabbt de tidigare förlorade landområdena och fortsatte längre in på sovjetisk mark, men sedan förblev fronten i princip stilla till sommaren 1944.

Efter Stalingrad förstod de flesta att Tyskland aldrig skulle vinna, vilket innebar att Finland behövde få slut på kriget och i september 1944 gick Sovjet med på fred.

Finland – fortsättningskriget

Ännu hårdare fredsvillkor: Finland blev av med landområden och fick stort krigsskadestånd,

84 000 finska soldater och 2 000 civila dog i kriget och mängder av finska krigsbarn skickades till Sverige. Finska krigsbarn.

”Finlands sak är vår!”

Många i Sverige ville hjälpa Finland och en kampanj startades för att på olika sätt hjälpa landet,

Omkring 8 000 svenskar deltog frivilligt i kriget och Sverige skickade vapen och ammunition,

Den svenska armén förflyttades mot norr och finska gränsen.

Danmark

Danmark var militärt chanslöst när Tyskland anföll i april 1940, Tyskarna ockuperade men kung och regering blev kvar, Till en början en mild ockupation, men efter hand ökade dock

motståndet mot tyskarna (t.ex. strejker och sabotage) varpå tyskarna tog över helt 1943,

Danska antinazister fördes till koncentrationsläger eller mördades,

Förberedelser gjordes för att fängsla judarna, men många hann fly till Sverige.

Norge

Norge gjorde motstånd och det tog tyskarna två månader att erövra landet,

Kungafamiljen och regeringen hann lämna landet och ta sig till Storbritannien och därifrån fortsatte kampen för ett fritt Norge.

Norge

Det fanns dock norrmän som välkomnade tyskarna: Vidkun Quisling var ledare för norska nazistpartiet, Nasjonal Samling och tillsammans med tyskarna styrde han Norge under ockupationen,

Det norska folket vände sig dock emot Quislings nazistiska regering och motståndsrörelsen Hjemmefronten fick allt fler medlemmar,

Tyskarna svarade med deportationer och dödsdomar: 1 300 norrmän dog i koncentrationsläger och fler hundra avrättades som motståndsmän,

Efter befrielsen dömdes Quisling till döden för landsförräderi och idag betyder ”quisling” förrädare på många språk.

Sverige under kriget

Sverige förklarade sig neutralt vid krigsutbrottet, En samlingsregering bildades med Per Albin Hansson som

ledare och personer från alla partier utom kommunisterna (som ansågs opålitliga),

Främsta uppgiften var att hålla Sverige utanför kriget och klara försörjningen,

”Vår beredskap är god” sa Per Albin Hansson och menade då att Sverige var väl förberett på kommande svårigheter. I verkligheten var det inte så, men detta ville inte politikerna låtsas om.

Sverige under kriget

Handel med Tyskland

Under 1930-talet hade Tyskland varit Sveriges viktigaste handelspartner: vi hade sålt järnmalm och köpt kol,

Malmen var viktig för Tyskland som rustade och Tyskland krävde att handeln skulle fortsätta som vanligt, och så blev det,

Det låg även i Sveriges intresse: utan kolet skulle Sverige få problem att hålla igång stål- och verkstadsindustrin och då skulle inte försvarsindustrin fungera. Dessutom behövdes kolet för uppvärmning,

Handeln ökade de första krigsåren och Sverige lånade till och med ut järnvägsvagnar till Tyskland,

I övrigt minskade Sveriges utrikeshandel kraftigt eftersom tyskarna lagt ut minor i farvattnet mellan Norge och Danmark.

Tyska militära transporter i Sverige

Våren och sommaren 1940 krävde Tyskland att få skicka vapen samt soldater på permission till och från Norge på svenska järnvägar,

Regeringen godkände till sist detta och sammanlagt forslades mer än 2 miljoner soldater genom landet åren 1940-1943,

Sommaren 1941 gick både Tyskland och Finland till anfall mot Sovjet och Tyskland krävde att få transportera trupper genom Sverige till Finland,

Till slut blev det ja även för detta och totalt 105 tåg fullastade med tyska soldater rullade genom Sverige från Norge till Finland (midsommarkrisen),

Sverige förklarade dock att det var en engångshändelse och när Tyskland kom med ett likadant krav en månad senare blev det nej.

Tyska militära transporter i Sverige

Vardagslivet under kriget

Vardagslivet påverkades på olika sätt:

Många hus fick skyddsrum,

Mörkläggning,

Sirener på taken skulle varna om något allvarligt hände,

Bilarna fick ställas undan eftersom bensinen behövdes av försvaret,

Ransonering av matvaror,

Kvinnorna fick ta över en hel del av männens arbeten eftersom de låg inkallade i det militära.

Vardagslivet under kriget

Bränsleförsörjningen var förmodligen det största problemet under kriget,

I städerna värmde man husen med kol och koks och när kriget bröt ut var det i princip bara Tyskland som fortsatte att leverera kol till Sverige,

Samtidigt var vintrarna särskilt kalla under några av krigsåren, Man fick spara in, t.ex. bara använda varmvatten någon gång i

veckan. Skolorna hade stängt – sportlovet är en rest från detta. Man fick gå över till vedeldning i städerna. Men det var stor brist både på ved och skogsarbetare.