Arbetsskadeförsäkringen;

Historisk bakgrund

Kjell Torén

Professor/överläkare

Arbets- och miljömedicin

Sahlgrenska Akademin

Göteborgs Universitet

Björn von Sydow, ordförande

Sekretariat

Mia Carlsson

Eva Erlandsson

www.arbetsskadekommissionen.se

Arbetsskadekommissionen

Varför skall vi ha en

arbetsskadeförsäkring??

1. Etik – den som bidrar till samhällsnyttan genom arbete

och som skadas av sitt arbete skall ha kompensation.

2. Prevention - många arbeten är fortfarande förenade med

en ökad risk för sjukdom och död och en fungerande

arbetsskadeförsäkring ger signaler om vilka yrkesgrupper

som är utsatta för ökad risk.

3. Skadeståndsrättsligt skäl – arbetsskadeförsäkringen är en

viktig orsak till att vi i Sverige inte har långdragna rättstvister

- vilket i längden blir billigare för samhälle och företag – och

sannolikt bättre för arbetsmiljön.

Med

industrialismen

infördes

lönearbetet i stor

skala

Arbetsskadeförsäkringen

Otto von Bismarck

Tidigt , 1870-talet, ett

obligatoriskt och statligt

socialförsäkringsprogram

Undantagslagar mot

socialdemokratins

samhällsvådliga

strävanden, 1878-1891

Obligatorisk

olycksfallsförsäkring

för olyckor i arbetet

1884 – Tyskland

1887 Österrike-

Ungern

Sverige-Norge

Agrart, outvecklat

land i Europas utkant

Stockholms Arbetareinstitut

Radikala liberaler

1882 Erik Westin

Motion AK om utredning om skydd vid

yrkesfara och ersättning för olycksfall i arbetet

”Genom klokt och ändamålsenligt reglera förhållandena

mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan kapitalet och

arbetet, främjas en sund utveckling och de socialistiska

strömningar, som i andra länder ingiva berättigade

farhågor, torde därigenom undvikas”

1883

Publicerade

Lars Olsson Smith

Gula Brevet

1884

Adolf Hedin

Motion i Andra kammaren

Olycksfalls- och

ålderdomsförsäkring för

arbetare

Första kammaren Godkändes utan debatt

Andra kammaren

”fruktade att föreskrifterna till skydd mot olycksfall skulle

utsträckas till att gälla jordbrukarnas tröskverk och

såningsmaskiner och genom sin smidighet förhindra

användandet av dessa maskiner ”

”arbetare och med dem jämförliga, mindre jordbrukare och

hantverkare”

1884 års Arbetarförsäkringskommitte

1884 års

Arbetarförsäkringskommitte

Hände inte så mycket.

1888 – tillägg (diktamen) av Oscar II (och statsminister

Bildt)

Framtida tullinkomster

Ålderdomsförsäkring

Fattigvård och skola

Skattlindringar

Upprustning av försvaret

1884 års Arbetarförsäkringskommitte

Obligatorisk olycksfallsförsäkring –

röstades ner flera gånger

Ålderdomsförsäkring – lades aldrig fram

1889 år Yrkesfarelag

1891 Nya

arbetarförsäkringskommitten

Anders Lindstedt, professor i matematik och

mekanik vid Tekniska Högskolan i Stockholm

Snabb utredning

Föreslog obligatorisk olycksfalls- och

ålderdomsförsäkring

Röstades ner 1892, 1897, 1898

1901

Bägge kamrar godkände en Olycksfallsförsäkring

Den sämsta bland de industrialiserade länderna

Arbetsgivarna hade skyldighet att betala ut ersättning till

skadade arbetare

Hjalmar Branting röstade emot

”ett fattigdomsbevis för Sverige som kulturland”

Liberalerna var besvikna

Gällde ej vid grov vårdlöshet – många rättstvister

60 dagars karens

Livräntan var 30% av en normal lön

1907

Ålderdomsförsäkringskommitten

Ordförande: Anders Lindstedt med bland andra

Hjalmar Branting och försäkringsdirektören Sven

Palme

Presenterade en rad utredningar

1915 Förslag till Yrkesskadeförsäkring

Alla arbetsgivare blev ålagda att försäkra sina

anställda

Inkomstbortfallsprincipen – ersättningen

skulle svara mot inkomstförlusten

Slopade karensdagar

Yrkessjukdomar skulle även ingå

”sådana sjukdomar om vars karaktär som

yrkessjukdomar det knappast råder tvekan”

Lagen om försäkring för

olycksfall i arbetet (OL 1916:235)

Regeringens förslag:

Fyra karensdagar (blev sedan 35, där

arbetsgivarna stod för kostnaden)

Avlägsnat yrkessjukdomarna

Vad hände sedan?

1918 Färdolycksfall

1928 Karensdagarna slopades

1925 Sverige ratificerade ILO-

konventionerna;

Olycksfall i arbetet, nr 17

Ersättning vid yrkessjukdomar, nr 18

1929 - Lagen om försäkring för vissa

yrkessjukdomar (YL) Sju farliga exponeringar Arsenik

Bly

Kvicksilver

Fosfor

Strålande värme

Radioaktivitet

Mjältbrandssmitta

”Sambandet skulle begränsas till sådana sjukdomar vars uppkomst lätt kan ledas tillbaka till arbetet”

Reumatiska åkommor kunde inte komma ifråga

Lagen om försäkring för vissa

yrkessjukdomar (YL)

Förteckningen över farliga exponeringar

förtecknades i lagtexten.

Socialministern, Sven Lübeck, sa nej till

att ha förteckningen utanför lagen.

Lagen fick ändras 1930 – stendamm

Otymplig lag – alla tillägg måste

godkännas av Riksdagen.

Svårt att förstå – komplicerat system

Motion: ”Att även olycksfall vid utfordring

av häst före och efter arbetets slut skall

betraktas som arbetsskada”

Lagen om försäkring för vissa

yrkessjukdomar (YL)

Olyckfallssjukdomar

Exponering under fem dagar

Belastningsåkommor

Eksem

Frätskador

1932

Socialdemokratisk

regering

Gustav Möller –

socialminister

Ny arbetsskadeförsäkring

prioriterat mål

Fanns dock viktigare frågor

1937 Socialvårdskommitten

Fyra socialdemokrater och fyra

borgerliga

Andra världskriget

Konflikter med Gustav Möller

Inkomstbortfallsprincipen

1951 Nytt förslag till Yrkesskadelag Specificerad lista över möjliga

yrkesskador

”…magåkommor, nervösa besvär

orsakade av skiftarbete eller psykiskt påfrestande

arbetsförhållanden liksom plattfötter skulle inte

omfattas av yrkesskadeförsäkringen”

LO – ”…..yrkessjukdomar presumeras föreligga med

mindre motsatsen kan göras sannolik……”

Ny socialminister 1951

Ny utredning –

Socialförsäkringsutredningen

Ny Yrkesskadeförsäkringslag (YFL)

Listan övergavs.

Lagen omfattade samtliga sjukdomar

som orsakats av ämne eller

radioaktivitet.

Arbetsskada enligt Yrkesskadeförsäkringen (YFL)

1954:243

§ 6.

Med yrkesskada förstås.

a. skada till följd av olycksfall i arbetet

b. skada, som eljest orsakats av arbetet och framkallats

av inverkan av ämne eller strålande energi; samt

c. i den mån Konungen så föreskriver skada, som

annorledes än genom olycksfall orsakats av arbetet och

framkallats genom inverkan av ensidiga, ovanliga eller

ovanligt ansträngande rörelser, av fortgående, upprepat eller

ovanlig tryck, av skakningar eller vibrationer från maskiner

eller verktyg eller av buller eller smitta.

Arbetsskada enligt

Yrkesskadeförsäkringen (YFL)

1954:243

§ 7.

Har arbetstagare, som ådragit sig skada,

varit utsatt för olycksfall i arbetet, skall

orsaksamband anses

föreligga………….såvida icke

övervägande skäl tala däremot

Utveckling av praxis för YFL

Trots ett generellt arbetsskadebegrepp

Infördes en lista över ämnen som orsakar sjukdomar

Långa listor med exponeringar knutna till olika sjukdomar

Erik Bolinder – läkare LO

Initierade LO enkäten

Strejken i Malmfälten 1969-1970

Arbetsmiljöutredningen - 1970

Yrkesskadeförsäkringskommitten -

1971

Yrkesskadeförsäkringskommitten

Föreslog en delad

sambandsbedömning

Skadlig inverkan

Individuellt samband

Yrkesskadeförsäkringskommitten

”Orsakssamband skall anses föreligga mellan

skada och olycksfall eller annan skadlig

inverkan, om inte betydligt starkare skäl talar

emot det”

För tre grupper skulle krävas ”övervägande skäl talar

för samband”

Psykisk och psykosomatisk sjukdom

Reumatologiska sjukdomar

Andra sjukdomar i ryggrad och leder

Arbetsskadelagen (LAF

1976:380 2 kap. Om arbetsskada

1 § Med arbetsskada förstås i denna lag skada till

följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i

arbetet.

2§ Har försäkrad varit utsatt för olycksfall eller

annan skadlig inverkan i arbete, skall skada som

han har ådragit sig anses vara orsakad av den

skadliga inverkan, om ej betydligt starkare skäl

talar emot det.

Arbetsskadelagen (LAF

1976:380 Generösare ersättning

Inkomstbortfallsprincipen

Kunskapfrågan blev central

Inga särskilda resurser

Debatt inom läkarkåren Svårt att förstå att sambandet skulle grundas

på vetenskap.

Läkarna utgick från sina patienter.

Inga samband – inre, konstitutionella orsaker

Starka samband – måste lyssna på de skadade

Oerhört varierande tillämpning

Yrkesmedicinare, LO:s läkare och en

del ortopeder

Man skall följa lagen oavsett vad

man tycker

Konsensusmöten

Översyn (SOU 1985:54)

Ny blankett

Fortsatt mycket stark kritik

Alf Nachemson

Motargument;

Mäter individfaktorer noggrant –

exponeringen skattas tämligen grovt

Leder till underskattning av exponeringens

betydelse

Förskjutning i praxis i

Försäkringsöverdomstolen

Alltmer generösa domar 1980 65% godkändes

1990 90% godkändes

1988

Stark kritik från Riksdagens Revisorer

Praxis började förändras

September 1991 ny

(borgerlig) regering

Bo Könberg –

ansvarig minister

Snabb utredning

”Krispaket”

Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF)

1976:380 enligt 1993 års skrivning

2 kap. Om arbetsskada

1 § Med arbetsskada förstås i denna lag skada

till följd av olycksfall eller annan skadlig

inverkan i arbetet. Med annan skadlig

inverkan avses inverkan av en faktor som

med hög grad av sannolikhet kan ge

upphov till en sådan skada som den

försäkrade har.

Arbetsskada enligt lagen om

arbetsskadeförsäkring (LAF)

1976:380 enligt 1993 års skrivning

2 § Om en försäkrad har varit utsatt för

olycksfall eller annan skadlig inverkan i

arbetet, skall skada som han har ådragit

sig anses vara orsakad av den skadliga

inverkan, om övervägande skäl talar

för det.

Konkurrerande orsaker

Gammal föreställning om enstaka (unika)

orsaker till sjukdom (stendammslunga)

Övervägande skäl

Övervägande skäl

Komplext med samverkande faktorer

Etiologisk fraktion>50% (Järvholm)

Etiologisk fraktion=[RR-1/RR]

Kraftig kritik

Arbetsskadeutredningen 1997

Diskuterade ”övervägande sannolikhet”

i första steget

Patientskadelagen

Olika kriterier för män och kvinnor

Ny lag (igen)

Arbetsskada enligt lagen om

arbetsskadeförsäkring (LAF)

1976:380 enligt 2002 års skrivning

1 § Med arbetsskada förstås i denna lag

skada till följd av olycksfall eller annan

skadlig inverkan i arbetet. En skada

skall anses ha uppkommit av sådan

orsak, om övervägande skäl talar för

det.

Aktuell statistik År Bifall

kvinnor

Bifall män Avslag

kvinnor

Avslag

män

2001 5 674 6 490 5 193 3 490

2002 4 499 8 046 6 259 4 838

2003 4 318 8 052 6 577 5 294

2004 4 142 7 133 8 057 6 389

2005 4 224 7 601 9 223 7 441

2006 4 004 7 588 9 687 8 003

2007 3 720 7 190 8 360 7 183

2008 2 282 4 510 3 661 3 911

2009 2 273 4 509 3 574 4 153

2010 2 279 4 457 4 225 4 741

2011 2 069 4 423 2 820 3 498

Trots goda intentioner så uppfyller inte

dagens Arbetsskadeförsäkring de

rimliga krav på rättvisa, förutsägbarhet

och rättssäkerhet som medborgarna

kan förvänta sig.