Moa Wikner

Skuru Skola

Ekologisamspel mellan organismer och den omgivande

miljön

Ordet ekologi har sitt ursprung i tyskans Ökologie. Det var den tyske

biologen Ernst Haeckel som skapade begreppet år 1866.

Ekologi innebär att man på ett vetenskapligt sätt studerar:

Hur mycket det finns av de levande organismerna, t ex mängd

och antal

Hur de olika arterna, genom att interagera med varandra,

påverkas till antal och geografisk spridning

Hur deras mängd och geografiska fördelning påverkas av miljöns

andra, icke-biologiska, faktorer

Ett ekosystem

Ett ekosystem kan vara stort eller litet

består av allt levande inom ett visst område

Kan vara ett helt hav eller ett litet akvarium, en liten stubbe eller en hel

skog

Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett

ekosystem är alla beroende av varandra och påverkar varandra

Djur, växter, svampar och mikroorganismer som lever tillsammans i ett

ekosystem är alla beroende av varandra och påverkar varandra

Vad kan vi finna i detta ekosystem?

Maskar

Bakterier Möss

Sorkar

Huggormar

Ugglor

Träd

Rävar

Harar

GräsSniglar

Myror

Spindlar

Svampar

Ekorrar

Grävling

Rådjur

Hjortar

BjörnÄlg

MårdHackspett

Skogsduva

Trastar

Nötväcka

Vi sorterar alla organismer i en tabell

Växter Växtätare Köttätare Nedbrytare

Gran Rådjur Varg Bakterier

Tall Möss Räv Svampar

Lönn Harar Björn Spindlar

Skogsnäva Mård Uggla

Gräs Älg Huggorm

Blåbär Sorkar Myror

Alla organismer är beroende av varandra!

Ekosystemen är beroende av

miljöfaktorer

Ekosystemen påverkas av de organismer

som lever där, men också av ickelevande

faktorer som

pH

mängd vatten

mängd solinstrålning

hur mycket näring som finns i jorden

temperatur

osv….

Energin i ett ekosystem

cirkulerar

Producenter

1a handskonsumenter

2a handskonsumenter

Nedbrytare/destruenter

Näringskedjor

Beskriver hur organismer är beroende av varandra

Vem äter vem?

Näringskedjor är enkla, men inte rättvisa eftersom

huggormar inte bara äter möss, de äter en massa andra

djur också.

Därför använder vi näringsvävar för att illustrera hur djur

äter varandra.

Näringsvävar

Möss

Sorkar

Huggormar

Ugglor

Rävar

Harar

Gräs

Myror

Ekorrar

Grävling

Rådjur

Hjortar

Björn

Älg

Hackspett Lönn

GranTall

Bra begrepp

Population innebär alla djur eller växter av en viss art inom

ett visst ekosystem. T.ex. ”harpopulationen i lövskogen

har växt kraftigt på grund av sjukdomar hos

rävpopulationen”

Samhälle beskriver alla arter av växter eller djur i ett

ekosystem t.ex. ”växtsamhället i granskogen är större än

djursamhället”

Näringspyramider

En skalbagge äter ved från ett träd. Veden ger larven både material till att

bygga upp kroppen och energi för att hålla sig vid liv. Tyvärr har vår larv otur,

så att den äts av en hackspett – och hackspetten kanske äts av en falk.

Fåglarnas kroppar är ”varma” och avger alltså värmeenergi, och den energin

kommer från början från deras mat. Värmen försvinner gradvis ut i atmosfären.

Om något rovdjur äter upp vårt djur så har redan en hel del av energin i det

första djurets mat försvunnit, så det av det skälet kan det aldrig finnas lika

många rovdjur som växtätare.

Näringspyramiden beskriver hur mycket energi som går förlorad mellan

olika nivåer i ett ekosystem.

När växtätare äter växter kommer 90% av innehållet i maten gå förlorad

i form av värme och andra processer i kroppen. Därför måste

växtätarna äta regelbundet.

Köttätarna (andrahandskonsumentera) måste äta ännu fler växtätare

eftersom mycket av den ursprungliga energin redan gått förlorad.

Vad påverkar djuren i ett

ekosystem?

Det inträffar hela tiden förändringar som gör att populationer minskar eller ökar i

storlek och några av orsakerna är

En sjukdom

Matbrist

Ett rovdjur försvinner, eller jakt upphör

Ett rovdjur kommer till ett nytt område, eller jakt påbörjas

Vädret ändras radikalt

Kemiska balansen i ett område förändras

Populationers storlek beskrivs i populationsdiagram

PopulationsdiagramVilken linje är skogsmus respektive orm?

0

400

800

1200

1600

2000

Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt

Populationsdiagram

Kan även visa hur populationer av olika djur

varierar kraftigt över tid

Ibland skjuter en population av ett djur i höjden, det bli

väldigt många av dem

Anledningarna kan vara många, t.ex. att ett rovdjur

drabbats av sjukdom vilket gör att djuret kan para sig

mer, eller på grund av en god tillgång till mat för djuret.

Teori säger att de inte kan bli hur många som helst,

eftersom tillslut kommer miljöns bärkraft göra att

populationen minskar. Oftast på grund av att maten tar

slut.

Organismer trivs i olika

miljöer

Alla organismer har sin särskilda miljö som de trivs i. Fiskar som lever i

antarktis kan till exempel inte leva om vattnet blir över +0 grader.

Olika djur och växter har alltså olika krav på sin miljö. För att kunna

diskutera de här förhållandena har man infört en del särskilda ord och

begrepp.

Habitat är det ställe där djuret eller växten finns. Flera organismer kan

bo i samma habitat, men alla har lika olika krav på miljön, detta kallas

att alla har sin specifika nisch

Om man mäter en miljöfaktor som är icke-levande, t.ex. temperatur eller salthalt så

märker man att vissa organismer bara kan leva inom ett viss spektrum, alltså en max-

min gräns inom den mätta faktorn. Detta kallar man toleransområdet.

Optimum (optimala förhållanden) är där arten fungerar bäst. Blåmusslor och

öronmaneter blir mycket mindre i Östersjön, där salthalten är låg, än på Västkusten. De

optimala förhållandena för dessa två arter är alltså på Västkusten.

A

Östersjömanet

Öronmaneter är större och vanligare på

västkusten eftersom salthalten är högre

där Djur blir som störst i de habitat

de trivs bäst i!

Begrepp - nisch

Nisch - djur som hittar en nisch konkurrerar inte med

andra djur på samma sätt. Om det t.ex. finns flera

växtätare så kommer det finnas en konkurrens kring det

gräs som finns. Om en djurart då börjar äta t.ex.

maskrosor kan de ha maskrosorna för sig själva. Nischer

hör ofta (men inte alltid) ihop med evolutionen, t.ex.

giraffens långa hals.

Begrepp - resiliens

Ekologisk resiliens (engelska recilience = motståndskraft) -

förmågan hos ett ekosystem att möta olika förändringar som

stormar, bränder och föroreningar. Om ett ekosystem förlorar

sin resiliens klarar det inte av att förnyas efter en störning och

kan drabbas av kollaps. En kollaps innebär då att de levande

arterna flyttar ut från ekosystemet och inga nya flyttar in, på

grund av att de ickelevande faktorerna påverkar ekosystemet

för mycket.

A

Begrepp - bärkraft

St Matthew Island är en obebodd ö i Beringhavet 300 km från Alaska, där en grupp

renar planterades in, levde gott på överdådet av ätbara, lättillgängliga lavar och sedan

plötsligt dog ut när lavarna inte hann växa tillbaks utan tog slut.

Renarnas öde är ett perfekt exempel på hur en population växer allt för snabbt, och inte

hinner anpassa sig till den omkringliggande naturens resurser. Till slut når populationen

den övre gränsen för lokalområdets ekologiska bärkraft

En allt för snabb populationsökning går inte att stoppa rakt av, och istället sker en så

kallad overshoot: Det blir för många individer i gruppen. Då inträffar hungersnöd, kris

och död. Inte något önskvärt scenario. En långvarigt stabil population stannar istället

strax under bärkraftsgränsen.

A

Begrepp - symbios

Det finns relationer mellan arter – där båda gynnas. Det brukar kallas

mutualism eller symbios. Ett bra exempel är kantareller som lever i

mutualism med gran och björk. Kantarellen får kolhydrater från

träden, som de förstås tillverkar i fotosyntesen. Träden får ämnen

som kantarellen frigör ur marken med hjälp av enzymer som den

utsöndrar.

En annan relation som inte är så sympatisk är parasitism. Då gynnas

bara den ena arten. Fästingar, huvudlöss och loppor är typiska

parasiter. De lever på andras blod!

A