Geoff Erici, GRUV-utredningen. Vuxkonferens

Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

En vuxenutbildning –bättre möjligheter

Stockholm 2013-11-21

Nationellt centrum för svenska som andraspråk



Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117)

• Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och förutsättningar och föreslå åtgärder.

• Analysera varför många med hög utbildning läser på grundläggande nivå.

• Analysera och vid behov föreslå åtgärder för att förbättra studie- och yrkesvägledningen och utveckla användningen av den individuella studieplanen (hela komvux).

• Kartlägga den ekonomiska situationen (hela komvux).

• Analysera hur studiemedelssystemet fungerar för studerande på grundläggande nivå och föreslå förändringar för att öka fullföljandet och förbättra återbetalningen av lån.

• Föreslå hur ett aktivitets- eller närvarokrav bör utformas och hur det kan kopplas till studiemedlen.


Utredningens arbete

• Studiebesök i kommuner – intervjuer med förvaltningschefer, rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och studerande.

• Registerdata från Skolverket, SCB och CSN.

• Två enkäter till kommunerna.

• Samråd med myndigheter, organisationer och utredningar.

• Referensgrupper och expertgrupp.


Antal studerande i komvux

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20100

50,000

100,000

150,000

200,000

250,000

300,000

350,000

Grundläggande nivå

Gymnasial nivå


Studerande i komvux på grundläggande nivå

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

UtlandsföddaSvenskfödda


Kursdeltagare i komvux på grundläggande nivåKurs Antal Andel

Svenska som andraspråk 27 885 35

Engelska 17 923 22

Matematik 13 143 16

Orienteringskurs 10 836 14

Samhällskunskap 5 682 7

Svenska 2 656 3

Hem- och konsumentkunskap 439 1

Historia 341 0

Religionskunskap 196 0

Biologi 175 0

Övriga kurser 593 1

Totalt 79 869 100


Studieresultat i komvux på grundläggande nivå

2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2009 2010 20110

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

SlutförtAvbrutitFortsätter

Utbildningsdepartementet

Resultat i olika kurser år 2010

S

vens

ka so

m a

ndra

språ

k

E

ngelsk

a

O

rient

erings

kurs

M

atem

atik

S

amhä

llsku

nska

p

S

vens

ka

Ö

vr. k

urse

r gru

v

Tota

lt0

102030405060708090

100

SlutförtAvbrutitFortsätter


Genomsnittlig studietid i komvux på grundläggande nivå (antal veckor)

Medel Median

Född utomlands 48 39

Född i Sverige 29 20

Totalt 43 33


Den grundläggande nivån och sfi (nybörjare 2006)

Antal Andel

Studerat i sfi

Avslutat sfi innan studier på grundläggande nivå

5 685 31

Studier i sfi parallellt med studier på grundläggande nivå

6 706 36

Ej studerat i sfi 2000-20066 190 33

Totalt 18 581 100


Den grundläggande nivån och den gymnasiala nivån (nybörjare 2006)

Född utomlands

Född i Sverige Totalt

Studerat på gymnasial nivå 65 70 66

Avslutat studier på grundläggande nivå innan studier på gymnasial nivå 10 11 10

Studier parallellt på grundläggande och på gymnasial nivå 55 59 56

Ej studerat på gymnasial nivå t.o.m. 2010 35 30 34

Totalt antal elever: 24 610


Kommunal organisation, styrning och uppföljning

• Vanligast med ”utbildningsnämnd”.• De flesta kommuner saknar fastställda mål.• Bara 6 av 10 följer upp verksamheten.• Mindre än hälften samverkar med andra

kommuner.• 59 % samverkar med Arbetsförmedlingen.• Kompetensutveckling efterfrågas.• Ansvarig för rekryterande insatser saknas i

hälften av kommunerna.


Anpassning efter individers behov och förutsättningar

• Stora skillnader mellan kommuner när det gäller individanpassning.

• Nästan alla kommuner erbjuder heltid, halvtid och klassrumsundervisning.

• Bara ett fåtal erbjuder intensivkurser, sommarkurser eller helgkurser.

• ”Kontinuerlig antagning” har olika innebörd.

• Hälften av kommunerna ställer förkunskapskrav.



• Hälften av kommunerna genomför nivåtester i samband med vägledningen.

• ”Kurspaket” vanliga – i 40 % av kommunerna går det inte att läsa SvA på heltid.

• Ofta är det svårt att kombinera olika typer av studier eller studier och arbete.

• Få undervisningstimmar på många håll.• Orienteringskurser används i hälften av

kommunerna.



• Studiehandledning på modersmålet finns i 13 % av kommunerna.

• Osäkerhet kring rätten till stöd – 4 av 10 erbjuder specialpedagogiskt stöd.


Vägledning, individuella studieplaner och validering

• Behovet av vägledning är stort – tillgången varierar.

• 0,16 vägledare på 100 heltidsstuderande i storstäderna – fler på mindre orter.

• I 73 % av kommunerna träffar i princip samtliga blivande elever en vägledare.

• Stor okunskap om studieekonomi hos de studerande – inget samlat ansvar för information om olika ersättningar.


Vägledning, individuella studieplaner och validering

• Alla elever får inte en individuell studieplan.• Studieplanerna används ofta inte enligt

intentionerna.• Ofta saknas ett helhetsperspektiv i

planeringen och i studieplanen.• I mindre än hälften av kommunerna sker en

samordning med andra planer, t.ex. etableringsplanen.

• Resultatet av validering kommer inte alltid till användning.


Utredningens övergripande bedömning

• Komvux på grundläggande nivå är en förbisedd utbildning – intresset måste höjas.

• Dagens nationella regelverk är i huvudsak tillräckligt.

• Framför allt kommunerna måste vidta åtgärder – men de måste även ges stöd.

• Studerande med funktionsnedsättning, romer och högutbildade gynnas särskilt av en mer individualiserad utbildning – vi förespråkar inga särlösningar.


Behov av kommunala insatser

• Den kommunala organisationen måste övervägas utifrån de lokala förutsättningarna.

• Det är nödvändigt att sätta mål, följa upp och att dra slutsatser.

• Kommunerna måste samverka mer – framför allt med andra kommuner och med Arbetsförmedlingen.

• Ny målgrupp och nya behov – behovet av kompetensutveckling måste tillgodoses.

• Rekryteringsarbetet kan utvecklas genom bl.a. samarbete med olika organisationer.



• Inslussningsverksamhet och samverkan med andra kommuner kan ge mer kontinuerlig antagning.

• Kommunerna måste bedöma förutsättningar istället för att ställa förkunskapskrav.

• Förkunskaperna måste kartläggas bättre.• Utbildningarna måste svara mot efterfrågan,

inte utformas efter kommunens förutsättningar.

• På förhand bestämda ”kurspaket” bör undvikas.



• Det måste göras praktiskt möjligt att kombinera olika typer av studier och studier med arbete.

• Språkstudier kräver undervisningstid.• SvA bör erbjudas på heltid.• Öppna studiemiljöer är ett positivt inslag som

kan utvecklas mer.• Undervisning och studiehandledning på

modersmålet förkortar studietiderna.• Samordning av stödinsatser för elever med

funktionsnedsättning kan få positiva effekter.



• Resultatet av valideringsinsatser måste tas tillvara så att utbildningstiden kortas.

• Utredningen föreslår att hemkommunen ska ansvara för upprättandet av den individuella studieplanen istället för rektorn – ansvar för hela utbildningen nödvändigt.


Stöd till kommunerna m.m.• Nationella delkurser införs för de större

kurserna (Skolverket).

Centralt innehåll Gram-matik

Läsa Skriva Tala Hör-förståelse

moment delkurs delkurs delkurs delkurs delkurs




Stöd till kommunerna m.m.

• Informationsmaterial tas fram om användningen av orienteringskurser (Skolverket).

• Kommentarmaterial tas fram om rätten till stöd (Skolverket).

• Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska återredovisa sina insatser.

• Stödmaterial tas fram för likvärdig bedömning och betygssättning (Skolverket).

• Tillsyn ska ske på både huvudmanna- och enhetsnivå (Skolinspektionen).

• Vägledningen om olika ersättningar utvecklas (CSN).• Goda exempel på att använda studieplaner (Skolverket).


Ökad kunskap på nationell nivå

• Förbättrad nationell statistik (Skolverket).

• Effektstudie (IFAU).


Högutbildade studerande

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

OkändEftergymnasialGymnasialFörgymnasial


Högutbildade studerande – längd på tidigare studier

Kvinnor Män Totalt

Eftergymnasial utbildning kortare än två år 12 14 12

Eftergymnasial utbildning två år 28 28 28

Eftergymnasial utbildning tre år 24 24 24

Eftergymnasial utbildning fyra år 31 26 29

Eftergymnasial utbildning minst fem år 4 5 4

Forskarutbildning 2 2 2

Totalt antal elever: 12 547


Högutbildade studerande – andel som läser viss kurs

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Svenska som andraspråk 71 73 75 77 78 81

Engelska 37 35 33 32 31 31

Orienteringskurs 22 23 22 23 22 19

Matematik 18 17 14 15 15 15

Samhällskunskap 18 16 13 12 13 12

Svenska 8 6 3 3 2 2

Hem- och konsumentkunskap 3 2 1 1 1 1

Historia 1 1 1 1 1 1


Högutbildade studerande• Det är inte anmärkningsvärt många

högutbildade som studerar på grundläggande nivå – bl.a. vid definition av högutbildad och låg andel av de lågutbildade.

• Högutbildade är ingen enhetlig grupp.• Det finns ofta skäl för högutbildade att

studera på grundläggande nivå.• Individualisering gynnar högutbildade –

yrkesspråk och ”snabbspår” är goda exempel.

• God vägledning särskilt betydelsefull.


Den studieekonomiska situationen – nettoinkomst för heltidsstuderande

Grundläggande nivå Gymnasial nivå

Kvinnor Män Kvinnor Män

Medel-inkomst

100 293 104 469 133 706 116 944

Median-inkomst

93 020 98 897 128 842 108 980


Den studieekonomiska situationen – inkomstkällor för heltidsstuderande

Inkomstkällor Grund-läggande nivå

Gymnasial nivå

Lön/inkomst av näring 39 72

Studiebidrag 83 88

Studielån 33 54

Arbetslöshetsersättning 3 9Sjuk- eller aktivitetsersättning, sjukpenning 2 5Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder 14 11

Barnbidrag 52 42

Föräldrapenning 15 15

Underhållsstöd 14 11

Etableringsersättning/introduktionsersättn. 12 2

Bostadsbidrag 42 25

Försörjningsstöd 35 16

Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0


Den studieekonomiska situationen – huvudsaklig inkomstkälla för heltidsstuderande

Grundläggande

nivåGymnasial

nivå

Lön från förvärvsarbete 18 34

Studiestöd 59 59

Ekonomiskt bistånd 11 2

Barnbidrag och bostadsbidrag 7 1

Ersättning vid arbetsmarknadspol. åtgärder 2 2

Sjuk- eller aktivitetsersättning 1 1

Arbetslöshetsersättning 1 1

Ersättning vid vård av barn/anhörig 0 0

Ingen av ovanstående inkomstkällor 2 0

Totalt 100 100


Studiemedelssystemet

• Stödjer inte alltid en flexibel och individanpassad utbildning.

• Många har en kärv ekonomisk situation.• Antalet studiemedelsveckor svarar inte

alltid mot behoven.• Studerande läser mer än de behöver för att

få heltidsstudiemedel.• Vissa utländska medborgare kan får vänta

på en rätt till svenskt studiestöd.• Återbetalningsproblem för de som lånar.


Studiemedelssystemet – låntagare och återbetalning

År för låntagande

Antal på grundläggande

nivå med lån

Antal (andel) med krav på

studielånöverlämnade

till KFM fr.o.m. året efter

låneåret

Antal (andel) som hade krav

hos KFM 2011-12-31

2006 5 796 2 128 (37) 1 425 (25)

2007 7 037 2 212 (31) 1 604 (23)

2008 6 713 1 780 (27) 1 409 (21)

2009 7 606 1 515 (20) 1 262 (17)

2010 7 804 679 (9) 585 (7)


Studiemedelssystemet – låntagare och återbetalning

Antal Antal (andel) med

krav hos KFM

Högst grundläggande nivå

4 922 2 305 (47)

Högst gymnasial nivå 19 018 5 136 (27)

Högst eftergymnasial nivå

6 668 354 (5)

Samtliga 30 608 7 795 (25)


Studiemedelssystemet – låntagare och återbetalningInkomst Antal låntagare Antal (andel) låntagare

med krav hos KFM

0 7 132 2 715 (38)

1 – 49 999 4 781 1 186 (25)

50 000 – 99 999 4 065 1 143 (28)

100 000 – 149 999 3 742 1 115 (30)

150 000 – 199 999 3 481 789 (23)

200 000 – 249 999 3 229 471 (15)

250 000 – 299 999 2 279 245 (11)

300 000 – 349 999 1 093 78 (7)

350 000 – 399 999 465 36 (8)

400 000 – 449 999 175 11 (6)

450 000 – 166 6 (4)

Samtliga 30 608 7 795 (25)


Studiemedelssystemet

• Förslagen omfattar grundskolenivån, dvs. även folkbildningen.

• Större flexibilitet bör eftersträvas.• En enhetligt hög bidragsnivå för alla

studiemedelstagare på grundläggande nivå.• Antal studiemedelsveckor efter behov (50,

80 eller 120) – yttrande från hemkommun.• En ny deltidsnivå införs – 25 % av heltid.• Uppdrag att se över information om lån och

nedsättning (CSN).


Studiemedelssystemet – förslag till bidragsnivåer

Grundskolenivå Gymnasienivå stud > 24 år

Gymnasienivå stud < 25 år

Eftergymnasial nivå0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Bidrag Lån


Ett krav på studieaktivitet eller närvaro

• Ett aktivitetskrav är möjligt att införa – inte ett närvarokrav.

• Ett aktivitetskrav kan kopplas till studiemedlen.

• Nackdelarna överväger fördelarna.


Ett krav på studieaktivitet eller närvaro - nackdelar

• Strider mot en flexibel, individualiserad och målinriktad vuxenutbildning.

• Rättsliga problem.• Ökad administration.• Risk för fler studieavbrott.• Oklar betydelse för måluppfyllelsen.• Möjlighet att hantera frågan inom ramen

för studiemedelssystemet finns redan.


Förändringar för en utvecklad vuxenutbildning

• En vuxenutbildning med kurser på olika nivå.

• En förenklad betygsskala på grundläggande nivå.

• En nationell databas för vuxenutbildningen.

• En mer sammanhållen studiefinansiering.


Kostnader och konsekvenser - utbildningssidan

• Förslagen och bedömningarna på utbildningsområdet syftar till ökad flexibilitet, individanpassning och effektivitet.

• Effektivitetsvinster kan göras – mycket beror på kommunernas agerande.

• Inga ökade kostnader för kommuner.• Myndigheternas uppdrag finansieras inom

befintliga ramar.• Studiemedelsförslagen ger studerande på

grundskolenivå bättre ekonomiska förutsättningar.


Kostnader och konsekvenser - studiemedel

• Studiemedelsförslagen ger studerande på grundskolenivå bättre ekonomiska förutsättningar.

• Bättre vägledning om olika ersättningar ger tryggare studieekonomi.

• Fler studerande kommer att kunna fullfölja studierna.

• Flexiblare lösningar möjliga med ny deltidsnivå.

• Färre låntagare, färre med återbetalningsproblem.


Kostnader och konsekvenserÖkade kostnader Miljoner kronor

Ökad bidragsandel grundskolenivå

163

Antal studiemedelsveckor 37

Deltid 25 % 4

Ökade utbetalningar av Bostadsbidrag

6

Summa 210

Minskade kostnader Miljoner kronor

Ändrade bidragsandelar gymnasienivå

163

Minskad avsättning för Kreditförluster

2

Minskade Avskrivningskostnader

60

Administrationskostnader CSN 3

Minskade utbetalningar av försörjningsstöd

4

Summa 232

Tack för uppmärksamheten !

[email protected]

Education

Geoff Erici, GRUV-utredningen. Vuxkonferens