Hur kan den tänkande och ifrågasättande

människan återerövra en positiv bibelläsning?

”Och jag gick bort till ängeln och bad honom ge mig bokrullen. Han sade till mig: ’Ta den och ät upp den. Den skall svida i din mage, men i din mun skall den vara söt som honung.’ Och jag tog emot bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade svalt den sved det i min mage.” (Upp 10:9-10)

Skrivet i Sändaren av migBibeln innehåller så hemska saker som folkmord sanktionerade av Gud (t.ex. 1 Sam 15), rasistiska fördomar (t.ex. Tit 1:12), hämndfantasier (t.ex. Sak 14:12-20; Upp 19), kollektiva bestraffningar för sådant som bara ledarna är skyldiga till (t.ex. 2 Sam 24), tillåtelse att ha slavar, till och med misshandla dem (t.ex. 2 Mos 21:20-21; 1 Petr 2:18), och oproportionerliga straff från Gud (t.ex. 2 Kung 2:23-24). Lägg därtill historiska problem (läs noterna i Bibel 2000 till t.ex. Dan 1:1; Mark 2:26; Luk 2:1), logiska hack i berättelserna (Varför blir t.ex. Gud arg på Bileam för att han gör det Gud sagt åt honom i 4 Mos 20:20-22?), originaltexter på hebreiska som är obegripliga eftersom något skett med dem när de skrivits av under århundradena (Läs t.ex. fotnoten i Bibel 2000 till Ps 22:17), och självmotsägelser (Jämför t.ex. Matt 27:3-10 med Apg 1:18-19).

Två vanliga men ofta problematiska reaktioner inför dessa problem är att antingen försöka rädda eller förkasta bibeltexterna. När vi till varje pris försöker rädda texterna från att vara problematiska slutar de lära oss något, för texterna kan inte längre bli ett tilltal när de är som sköra spädbarn som hela tiden måste skyddas. Å andra sidan, när vi förkastar texterna så fort de ger oss minsta provokation kan de inte heller lära oss något, för så fort en text blir en stötesten som skulle kunna utmana oss så slår vi den ifrån oss. Det som jag försökt skriva fram i denna artikelserie är ett tredje alternativ: Vi är Vishetens barn (Luk 7:35) och precis som Visheten kan vi leka inför Gud (Ords 8:30-31) med texternas mångfald och upptäcka att vi lär känna Gud på vägen.

Ur Augustinus till Hieronymus, brev 82

”Jag tror fullt och fast att författarna[av Bibelns texter] var helt utan felaktigheter, och om jag blir förbryllad över något som för mig verkar vara oförenligt med sanning i dessa skrifter, så tvekar jag inte att anta att antingen är manuskripten felaktiga, eller så har översättaren inte fångat betydelsen av det som står skrivet, eller så har jag själv misslyckats med att förstå. Vad gäller alla andra skrifter, så accepterar jag inte deras läror som sanna bara för att författaren är av en viss åsikt, hur överlägsna än dessa författare än är i helgelse och lärdom, utan endast om de lyckas övertyga mitt förstånd om att det är sant, antingen genom att hänvisa till de kanoniska skrifterna, eller genom argument som riktar sig till mitt förnuft.”

Ofelbarhet – ett eskatologiskt hopp?

”Bibelns ofelbarhet är ’påståendet att när alla fakta är kända kommer skrifterna, i de ursprungliga manuskripten och korrekt tolkade, visa sig vara utan fel i allt som de hävdar, med hänsyn till graden av precision som avsetts, oavsett om påståendet gäller läran, historia, vetenskap, geografi, geologi, etc.’” (Stefan Gustavsson citerar Paul Feinberg)

a) När alla fakta är kändab) När de ursprungliga manuskripten är fastställdac) När texterna är korrekt tolkade

Humanisterna

• Både Humanisterna och Lousanne-deklarationen delar denna premiss:

– Om bibeln inte är ofelbar kan den inte vara Guds ord och kristendomen måste vara falsk.

• Humanisterna lägger till denna premiss:

– Bibeln innehåller en stor mängd felaktigheter.

• Slutsats:

– Ergo, Kristendomen är falsk.

”Hög” bibelsyn som uttryck för tillit

Jean Calvin

”Vi bör vörda skriften på samma sätt som vi vördar Gud, eftersom den har utgått från endast honom och inget som tillhör det mänskliga har blandats upp med den.” (Calvins kommentar till 2 Tim 3:16)

Origenes

”Detta är hur du bör första skrifterna – som Ordets fullkomliga kropp.” (Fragment ur Origenes predikan över Jeremia)

”förpassas till historiens skräphög” (K G Hammar)

??

Allt fler predikningar handlar om något helt annat än att utlägga bibeltexter (Ann-Louise Eriksson, Att predika en tradition).

Möjliga orsaker till att bibeln inte längre fungerar som en resurs

• Sekularisering inifrån oss själva?

• Det historisk-kritiska paradigmet för bibeltolkning har skapat ett emotionellt tillstånd av distans? (Detta gäller såväl fundamentalister som liberalteologer.)

• Medelklass-identitet viktigare än kristen identitet i kyrkans praktiska liv?

• Annat informationsflöde är så mycket mer attraktivt?

Att älska bibeln för vad den är

1.

Bibeln är ett vittnesbörd, inte en inkarnation

2.

Kartan är inte verkligheten

3.

Anledning till att vi kan inta en hållning av tillit: Därför att texterna har ett track-record av att fungera (inte för att de är oproblematiska)

Galileo Galilei,vetenskapsman, 1564–1642:– Jag tror att avsikten med den heliga Skrift var att överbevisa människorna om de sanningar, som är nödvändiga till frälsning och som varken vetenskapen eller andra medel kunde framställa på ett trovärdigt sätt, men endast den helige Andes ljus.

Augustinus läser Romarbrevet

4.

Theopneustos, inte bara ”gudsandad” utan även ”gudsandande”

”Varje bok i skriften är theopneustos och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.” (2 Tim 3:16)

5.

Horisontsammansmältning av vår horisont och bibelns

- Dialog/förhandling mellan a) författarens intention, b) tolkningstradition, och c) vår situation

Exempel: John Wesleys Quadrilateral: Väg samman skrift, tradition, förnuft och erfarenhet.

6.

Vi bör inte slänga oss med generella påståenden om bibelns kvalitéer, utan istället läsa en text i taget i sin egen rätt.

(www.bricktestament.com)

7.

Det är konstruktivt (inte farligt) att tala om spänningar i texterna

- Vissa spänningar är kompletterande

- Andra spänningar inspirerar till vägval

8.

Det är fortfarande värdefullt att formulera så kallad ”bibelteologi” även om man är medveten om…

- Att vi tolkar från vår horisont. (Bibelteologi är inte objektiv.)

- Att det finns spänningar mellan texter. (Bibelteologi är inte ett harmoniskt slutet system.)

Uttalat målorienterad bibelteologi

- Skapa bibelteologi som leder till tro, efterföljelse osv.