Translation

”I den svenska och tyska litteraturens mittpunkt”: Svenska Pommerns roll som litterär omslagsplats mellan

Sverige och Tyskland under 1700- 1800-taletAndreas Önnerfors, Göteborgs universitet

andreas.onnerfors@gu.se

Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund 2003

Svenska Pommern: del av det svenska väldet 1648-1815

Svenska Pommern och Wismar 1648-1815(1903)

Svenska Pommern: del av det svenska väldet efter Westfaliska

Freden 1648Dubbel politisk förbindelse: det Tyska Rikets territorium och svensk provins Inträdesbiljett till kontinental maktpolitikLåst i en pågående konflikt mellan korporativ representation och territorialfurste (svenska kronan i personalunion)Ständig tolkning av statsrättslig belägenhet och den högsta domstolens situation (Tribunalen i Wismar)Staden Stralsunds vapensköld

som förenar svensk och pommersk heraldik

Mobilitet och migrationDe ekonomiska och politiska förbindelserna skapade familjeband över Östersjön samt migration i alla samhällsgrupper av olika skäl:Adel (godsägande) Handelsmän, sjökaptener, skeppsklarerare (maritim handel)Officerare/soldater (säkerhet) Civilanställda (statlig byråkrati)Akademiker / studenter (högre utbildning) hantverkare (specialiserad arbetskraft)Säsongsrbetare/bönder (ospecialiserad arbetskraft)

Jakob Wallenius (1761-1817)

Kommunikationer och resenärer

Stockholm-Greifswald (Wieck): 21 dagars sjöresaYstad-Stralsund:≈ 24 timmar

Stockholm-Ystad: 10 dagar på land

Rekonstruktion av den svenska postjakten ”Hjorten”

Regler för konvertering av lågtyska (Platt)

till svenskaAnders Celsius, 1732

Den språkliga situationen

Medeltiden, tidig modern epok: Latin och lågtyska (August Strindberg: “Svenska är lågtyska i tolv dialekter”). Tyska minoriteter i Sverige (Stockholm, Malmö, Göteborg)Direkta (militära, politiska, ekonomiska) möten efter 1632/16481690s: den första periodiska tidskriften utkommer, en ökande trend fram till 1800-talet1690s: Svenska lantmätare i provinsen (direkt kommunikation) Svenska som kommandospråk i Stralsunds garnison1700 Latinsk-svensk-tysk ordbok1703 Svensk-tysk reseguide och parlör Fler ordboks-/grammatikprojekt: 1738, 1746, 1749, 1751, 1780-90s (flera upplagor in på 1800-talet)

=> Passiv och aktiv tvåspråkighet uppmuntras (underlättas språktekniskt, praktiseras på daglig bas)

Två typer av periodisk press: dagsaktuell nyhetsförmedling och lärd tidskrift

Presskultur och bokmarknadSvenska ämnen behandlas av den periodiska pressenBöcker publicerade i Pommern/Tyskland översätts till svenska och vice versaSvenska Pommern utvecklas som en aktiv nod i svensk-tyska kulturella utbyten

Exempel på tvåspråkighet och kommunikation av

svensk vetenskap för en tysk läspublik

Bokimport till Sverige och översättningar

Översättare med pommerska rötter blir verksamma i Stockholm (Tyska kyrkan är central): Lutkemann, Erichson, Ludecke, Hachenburg, Lappe och Nernst, Klein Den centrala rollen för bok- och översättningsprojekt i Stockholm spelas av Gjörwell, han är spindeln i nätet I Wismar: bröderna GröningI Greifswald: (Nettelbladt), Dähnert, Benzelstierna, Möller, Wallenius, Ruhs, Arndt, Schildener, Hagemeister, Weigel, Kölpin och RudolphiI Stralsund: bröderna Groskurd, far och son ThomasPå Rugen: Kosegarten, Gerken Uno Willers (1945) gör en koppling mellan den pommerska spannmålshandeln och bokimporten till Sverige Mellan 1798 och 1806 betingade bokimporten hela 145 700 riksdaler, den pommerska andelen därav motsvarade 1/3! Willers hävdar att romantiken nådde Sverige via Svenska Pommern Jag har i min forskning spårat två utgivningsprojekt som har kanaliserats via Svenska Pommern, i båda riktningar. Dessa går att kartlägga i detalj:

Jakob Wallenius översättning av Salomos Vishet (1786) och översättningen av Carl Peter Thunbergs Resa (1788-1794). Svårt med genrebegreppet ”(världs)litteratur”, men båda projekten ger en mycket bra bild av översättnings- och utgivningsverksamheten.

Trans-kulturella regioners konstitutiva drag

1) Omedelbar överföring. Nyheter, recensioner, akademiska, juridiska och litterära verk överförs från den ena kulturen till den andra vilket förutsätter snabba och effektiva resurser för översättning och vilket skapar en atmosfär av interrelation. Överföringens hastighet är beroende på transportens fysiska organisation (till exempel postväsende, kommunikationer)

2) Kontrastiva resonemang. En permanent pågående kontrastering mellan de båda involverade kulturerna konstrueras. Kontrastiva resonemang återfinns i alla former av text: juridiska, geografiska, poetiska.

3) Samexistens som motiv. På grund av kulturernas nära relation I trans-kulturella regioner är organisationen av samexistensen inte endast en politisk eller ekonomisk uppgift, men framträder som ett relevant motiv I textkällor (bildliga uttryck och performance) av olika slag.

4) Författare och läspublik med ömsesidig kulturell kompetens. På grund av den trans-kulturella belägenheten, utvecklar författare och läspublik en multipel kulturell kompetens som skapade möjligheten

=> Dessa drag främjar, underhåller och förstärker utvecklingen av översättningskultur och kulturell överföring

Kongl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar

Kvartalspublikation från och med 1739Översattes med avsevärd försening (10 år) i Leipzig/Göttingen (A.G. Kästner, F.H. Link)Recenserades in Greifswald nästan omedelbart efter publikation (J.C. Dähnert, J.G.P. Möller, F. Ruhs)

Översättningar som verktyg i vetenskaplig kommunikation

Spänning mellan

“folkspråklig” (vernakulär) applikation <=>

universell räckvidd

Exempel: Vetenskapsakademiens HandlingarInkluderande 1) nationell spridning 2) “folkupplysning”

(kunskapsspridning, “tredje uppgiften”)Exkluderande: språkkompetens begränsar tillgång till ny kunskap Potentiellt strukturellt probpem för svenskspråkig

forskning/forskning publicerad på mindre europeiska språk Spridningen kan endast säkerställas genom översättningPrivilegierad position: språkkompetens och översättning som

nödvändighet/översättare som den kulturella överföringens dörrvakter

Carl Peter Thunberg (1743-1828): Tyska översättningen av Resa uti Europa, Africa, Asia (1788-1794)

(1) Författare i Uppsala(2) Översättare: Christian Heinrich

Groskurd (1747-1806) i Stralsund(3) Tryckare/förläggare: Johann Carl

Phillip Spener (1749-1827) i BerlinÖversättningen genomfördes I ett triangulärt samarbete

mellan författare, översättare och förläggareSignificant features:

Carl Peter Thunberg (1743-1828): Tyska översättningen av Resa uti Europa, Africa, Asia (1788-1794)

(1) Verkningshistoria: översättningen påverkade flera generationer av forskare/resenärer (i en filtrerad och ändrad version och som översättningar i andra/tredje led)(2) Översättningar produceras inte i ett kulturellt vakuum; den specifika kulturella omgivningen främjade den svenska vetenskapens spridning (översättning/översättare och kontext)(3) Produktionen av översättningar är placerade inom ett ramverk av en kraftigt konkurrensutsatt och sofistikerad bokmarknad (översättningen som vara)Övergripande slutsats: Exemplet Svenska Pommern visar att översättningens kulturhistoria i sig spränger ramarna för ett nationellt inriktat fokus, den ”metodiska nationalismen” måste överges till förmån för den ”sammanflätade historien”.

Publikationer om översättningar

”Unlocking translations as tools of scientific communication: the case of Thunberg’s ’Travels’ in German” i Lychnos 2016, s.

”Un carrefour de traductions au XVIIIe siècle: la Poméranie suèdoise” [A Crossroad of Translations in the Eighteenth Century: Swedish Pomerania], i Beaurepaire, Pierre-Yves (utg.), La communication en Europe. De l’age classique au siècle des Lumières, Paris: Belin, 2014, s. 129-136

”Translating Discourses of Enlightenment – Trans-cultural Language Skills and Cross-references between Swedish and German Educated Journals in the 18th century” i Stockhorst, Stefanie (utg.), Cultural transfer through translation: the circulation of Enlightened thought in Europe by means of translation, Amsterdam/New York: Rodopi 2010, s. 209-229

”Die Nutzbarmachung der Natur als Thema der schwedischen aufgeklärten Presse“ [The utility of nature as a topic in Swedish Enlightenment press], i Popplow, Marcus (utg.), Landschaften agrarisch-ökonomischen Wissens. Strategien innovativer Ressourcennutzung in Zeitschriften und Sozietäten des 18. Jahrhunderts, Münster/New York: Waxmann 2010, s. 323-334

”The Idea and the Text – a Note on transcultural Historical Text Analysis” i Ohlson/Zilmer (utg.), Perspectives on Text and Context, Nordistica Tartuensia 8, Tartu 2003, s. 145-157

Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund: Ugglan, 2003

Tack!

Germania och Svea i harmoni,

titelblad för en ordbok utgiven

1750