Professionellt bemötande

Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD, NPF ur ett

transkulturellt perspektiv samt PTSD Susanne Mogstad

Iris Hadar AB

PTSD och stress hos barn

Posttraumatiskt stressyndrom, som förkortas PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder, är en form av ångestsyndrom.

•Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga kan orsakas av traumatiska händelser som barnet eller den unge inte klarar av att ta sig igenom utan att drabbas av psykiska symtom.

•Barnets upplevelse är också beroende av föräldrarnas och omgivningens möjlighet att ge psykisk, fysisk och social trygghet. För barn i kris är det ganska vanligt att även föräldrarnas förmåga att skydda barnet är begränsad, vilket kan medföra en förlust av den trygghet som utgör grunden i barnets tillvaro.

PTSD fortsättning….

Man brukar beskriva tre grupper av symtom vid posttraumatiskt stressyndrom:

Återupplevande. Typiskt för PTSD är att barnet återupplever den traumatiska händelsen om och om igen, ofta när det försöker somna. Det är inte ovanligt att barn upprepar ett visst beteende i lek, teckningar och tal.

Undvikande. Barnet betraktar de hemska händelserna utifrån ett sakligt och oberört perspektiv, vilket kan tolkas som tecken på att barnet inte har blivit påverkat. Barn med PTSD verkar ofta håglösa, likgiltiga och vill inte längre leka med sina kamrater.

Överdriven vaksamhet. Motvilja att gå till skolan, sömnsvårigheter, retlighet och mörkerrädsla är vanligt.

Stöd och hjälp för barn med PTSD

Stödet och hjälpen som t ex bibliotekspersonal syftar till att lära barnet att kontrollera stressreaktioner och att skapa trygga sociala relationer samt öka den sociala kompetensen. Detta igenom t ex:

• lek eller genom att låta barnet/barnen rita, skriva och måla.

För att vuxna som befinner sig i barnen närhet ska kunna ge

dessa barn det professionella bemötandet de är i behov av krävs kunskap och kännedom om deras kultur och problematik som hänger samman med de eventuella traumatiska händelser de

upplevt.

Sådan bemötande och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet"

Definitioner

PTSD är en psykisk störning som föregåtts av ett psykiskt trauma där krisreaktionen inte gått tillbaka på ett naturligt sätt.

Psykiskt trauma innebär ett inflöde av stimuli som är så starkt att kroppens funktioner och försvarsmekanismer inte förmår att bemästra det. Traumat kan exempelvis innebära upplevelser av krig, död, hot, tortyr, våldtäkt och misshandel. Den drabbades reaktion skall ha präglats av intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck.

Trygghet är av stor betydelse i bemötandet av barn med PTSD.

Nationalencyklopedin definierar ordet trygg som att inte känna oro eller hot från händelser som utgör en del av människans omgivning.

Definitioner

Individ

Alla flyktingar har tvingats bryta upp från sitt hem och sin invanda miljö och måste i det nya landet försöka skapa sig en ny tillvaro. Att sörja det man förlorat och kraven på förändring för att anpassa sig till den nya tillvaron, betecknas ofta som invandringskris. Många flyktingar bär med sig svåra minnen från krig och politisk förföljelse som färgar den första tiden i det nya landet. Denna traumatiska stress har en stor betydelse för hur flyktingbarnen och deras föräldrar mår under de första åren i Sverige. Hos barnen leder den inte sällan till symptom som sömnstörningar, fobiska rädslor, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet.

Definitioner

Relationer

Flyktingfamiljen har vanligen lämnat sitt sociala nätverk i det land man flytt från, och har därför ofta extremt svaga sociala nätverk under den första tiden i det nya landet. Nätverket behöver inte nödvändigtvis vara tunt i antal människor räknat, men är ofta tunt på människor som kan erbjuda ett känslomässigt stöd eller hjälpa en att lösa praktiska problem i det nya landet. Det svaga sociala nätverket gör att den egna familjens förmåga att förmedla socialt stöd blir än viktigare än vanligt. För barnen kan föräldrarnas betydelse som stöd under den första tiden i det nya landet knappast överdrivas av detta.

Definitioner fortsätter…….

Dessvärre är det inte ovanligt att flyktingföräldrar har svårt att stödja sina barn på grund av egna svårigheter att tackla posttraumatiska symptom och flyktingsituationen, vilket gör att familjelivet gnisslar.

Kontext

Många föräldrar saknar också daglig sysselsättning utanför hemmet. Barn har rätt till förskola och skola, men hamnar ibland i situationer där dessa rättigheter inte kan förverkligas. Sammantaget leder detta till att såväl de vuxna som barnen ofta lever i en händelsefattig vardag utan struktur. Föräldrar som barnen försöker att bemästra symtom på psykisk ohälsa på egen hand och försöker skapa en kulturspecifik ram.

Barns utveckling och PTSD

Förskoleåldern

Förskolebarn är särskilt sårbara vid allvarlig fara. I denna ålder är barn egocentriska och tror att de själva och det som kretsar runt dem är medelpunkten i universum. Denna världsbild kan göra att barn som utsatts för traumatiska händelser tror att allt är deras fel. Barn i denna ålder har dålig inlevelseförmåga och förstår kanske inte föräldrarnas reaktioner på extrema händelser utan tror det hänger samman med något de själva gjort. Små barn som upplever en traumatisk händelse har färre erfarenheter, vilket gör det svårare för dem att tolka en situation eller en händelse. Då de utsatts för fara kan de inte ens i fantasin förstå hur de ska klara sig ur den hotfulla situationen. Att förskolebarnen är beroende av sina föräldrar gör dem känsliga för föräldrarnas reaktioner. Speciellt för förskolebarnet är också att de leker lekar med traumatiska teman.

Barns utveckling och PTSD fortsättning…..

Skolbarn

Skolbarn är inte hjälplösa på samma sätt som de mindre barnen då de konfronteras med traumatiska händelser. Barn i skolåldern har en ökad förståelse för vad som händer och har hänt i en specifik situation.

De har förmåga att i sin fantasi fundera ut handlingsplaner, ofta handlar det om hur de ska agera om krissituation uppstår igen och om hämnd. Efter en traumatisk upplevelse väljer barn ofta att inte tänka på sina känslor och minnen från händelsen genom att sysselsätta sig med något annat. De funderar kring vem som bär ansvaret och på eventuella orättvisor. Barn i skolåldern har fler PTSD- symtom än mindre barn och lider på liknande sätt som vuxna av påträngande minnen som de försöker förtränga.

Stödjande miljöer och dess betydelse

Att skapa landningsbanor inom skola och förskola är troligen den allra viktigaste förebyggande insatsen för nyanlända flyktingbarn.

Sådana landningsbanor kan fungera som stödjande miljöer om den personal som möter barnen får extra tid för arbetet med just dessa barn och lämplig utbildning. Förskoleverksamhet där traumatiserade barn kan få en struktur på sin vardag och tillgång till vikarierande vuxna när föräldrarna sviktar har en nyckelroll för de små barnen. Introduktionsklasser med begränsat elevantal kan ha en liknande stödjande funktion för de äldre barnen. Personal i de stödjande miljöerna har en viktig funktion även i arbetet med flyktingföräldrarna, men det kräver extra tidsutrymme och tolkstöd för att kunna arbeta över kultur och språkbarriärer.

Att klara/hantera svårigheterna

I dag är Coping en av flera faktorer som används för att förstå de mekanismer som leder till att vissa individer inte utvecklar PTSD medan andra gör det.

•Coping är en process

•Coping måste betraktas i sitt aktuella sammanhang

•Coping är en del av processen men säger inget om resultatet

Fortsättning…

Resiliance är komplext, men förenklat handlar det om anpassning till en svår situation där faktorer som:

• Socialt stöd, kommunikations förmåga, positiva känslor, uppskattning

• Självtillit innebär känslan av kontroll, självförtroende, positiv förebild, känslan av mening/sammanhang (KASAM), emotionell flexibilitet, kognitivförmåga och problemlösningsförmåga.

En berättelse, ett barn

Sayeh fick ett gott råd: ”Skriv, så slipper du gå till psykolog”. För Sayeh blev skrivandet till en läkande process. Det hjälpte henne att bearbeta sina upplevelser, i dikt efter dikt. Hon betonar hur mycket språket betyder för barn och ungdomar, särskilt de som kommer från ett annat land. Sayeh önskar att fler flyktingbarn fick samma chans som hon. Alla behöver inte åka på skrivläger, men i skolorna kan mycket göras för att uppmuntra elevernas förmåga att uttrycka sig. Lärarna har ett stort ansvar enligt Sayeh som tror att det rentav kan vara farligt för barn att inte läsa. Språket är intimt förknippat med utvecklingen. Sayeh är övertygad om att kunskaper i hemspråket är en förutsättning för att erövra svenskan, vilket i sin tur är nyckeln till en egen identitet och ett gott självförtroende, liksom till samhället och framtiden.

”Ett vanligt liv”- Arbete, skola och fritid (vardagsaktiviteter) kan kännas

svåra att hantera och klara av.

- Människor runt omkring en kan upplevas som mera irriterande än innan.

- Sämre tålamod.

- Livet blir allt mera komplext och många problem uppstår samtidigt.

- Det vanliga är att alla individer strävar efter olika mål samtidigt som man vill klara av sin vardag.

- När något inte blir som man har tänkt sig kan individen bli upprörd. Människor reagerar olika på motgångar. Vissa blir deprimerade, arga och misstänksamma.

- Det är först när känslorna inta kan kontroleras som man börja tala om emotionella/känslomässiga eller psykiatriska

Emotionella symptom fortsättning……- Emotionella symptom påverkar individens förmåga att

hantera vardagsaktiviteterna.

- Många upplever att de inte längre kan utföra aktiviteter som de vanligtvis kan och klarar av. All tid och energi går åt att hantera symptomen.

- Stresskänsliga individer kan känna sig ångestfyllda och deprimerade och kan få stora sömnsvårigheter.

- För mycket stress inverkar negativt på koncentrationsförmågan.

- För vissa individer kan långvarig stress till och med framkalla symptom som hallucinationer.

- Vissa människor finner allternativa strategier för att hantera stress, så som att lyssna på sin favorit musik m m.

- Vissa individen använder alkohol och narkotika för att lindra symptom.

Lättstörd av yttre stimuliLättstörd av yttre stimuli

Rastlös – svårt att sitta still vid möten

Rastlös – svårt att sitta still vid möten

Svarar innan frågan är ställd,

svaret är inte alltid igenomtänkt

Svarar innan frågan är ställd,

svaret är inte alltid igenomtänkt

Glömmeröverens-

kommelser

Glömmeröverens-

kommelserSvårt att följa instruktionerSvårt att följa instruktioner

Bipolär sjukdomBipolär

sjukdom

MissbrukMissbruk TvångTvångSvårt att bibehålla uppmärksamheten

→

Svårt att bibehålla uppmärksamheten

→

Svårt att organisera och

planera uppgifter och miljö

Svårt att organisera och

planera uppgifter och miljö

MariaAD/HDMariaAD/HD

Vill vara förbereddVill vara

förberedd

Har svårt att se helhet och sammanhang

Har svårt att se helhet och sammanhangHar svårt att filtrera

och sortera intryckHar svårt att filtrera och sortera intryck

Har svårt att skapa struktur och planera

Har svårt att skapa struktur och planera

Har svårt med kommunikation

→

Har svårt med kommunikation

→

DyslexiDyslexi

TvångTvångHar svårt med sociala

samspelet Har svårt med sociala

samspelet

NiklasAspergers syndrom

NiklasAspergers syndrom

Socialt samspel

• Säg det du vill ha sagt och fråga exakt det du vill ha svar på

”läsa mellan raderna”, ironi

• Icke verbal kommunikation, kopplad till den sociala kontexten

• Rak och tydlig kommunikation

Vad är rak kommunikation?

• Inlärt beteende kopplad till den specifika kontexten

• Tillrättavisa inte utan visa tillrätta

• ”Jag skulle gjort så här….”

Minne och organisationsförmåga

• En person hittar inte sina saker:

- Det kan bero på att individen har bristande minne för var saker och ting har sin plats.

- Bristande uppmärksamhet, svårigheten att söka systematiskt och hitta/minnas vad man söker

- Att tänka på flera saker samtidigt

- - Dålig självbild som säger att man är hopplös på att hålla ordning.

- Svårt att göra val och det kan beror på att individen har svårt att ta in och sortera information samt visualisera konsekvenserna av sina val.

- Svårt att komma vidare i aktiviteten (startmotorn saknas)

Kommunikation

• Finns annan problematik som kan försvåra kommunikation?ex dyslexi, ångest

• Vilka kommunikationsmedel passar individen bäst?Ex sms, mail, telefon

• Konkret och tydlig information

Sammanfattning Maria

• Ta reda på vad som kan störa Maria och reducera dessa moment så mycket som möjligt

• Du måste står för stukturen, både i miljö och i samtal

• Kom överens om sätt för Maria att komma ihåg (sms, mobillarm), påminnelser

• Ge instruktioner som Maria klarar av att följa och ge feedback om hon är på fel spår

• Acceptera motorisk oro och hantera den

→

Sammanfattning Niklas

• Säg det du vill ha sagt och använd ett konkret och tydligt språk.

• Fråga det du vill veta.

• Tillrättavisa inte utan visa tillrätta.

• Ta reda på hur Niklas behov av förberedelse ser ut.

• Skapa struktur o Stöd för att kunna överblicka en situationo Självständigt arbete

• Vilka faktorer i miljön är Niklas känslig för? Hur kan dessa reduceras?

STÖD VID MÖTEN

1. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen utanför deras rum.2. Möten i lugn och ostörd miljö.3 . Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande starka lysrör.4. Att ha en stödperson på möten, som förklarar för mig vad som händer och berättar för andra om vilket stöd jag kan behöva.5. Information i god tid om vad som ska hända. Det är jobbigt för mig om det händer något oväntat.6. Jag tycker inte om beröring, t.ex. klappar på axeln.7. Jag vill inte småprata.8. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådant som ”Hoppa över kaffet”, ”Stå på egna ben” eller ”Ta med dig dörren när du går.”

Användning av tolk/före samtalet

. Ta noga reda på vilket språk som behövs (eventuellt dialekt).

-Ta reda på om individen har önskemål om tolkens kön

-Informera noga att även om individen inte upplever själv att tolk behövs att det är av vikt att den som ska förmedla information är säker på att individen har förstått.

-Anhöriga, vänner, personal och barn bör näst intill aldrig användas som tolk.

-Ta reda på om individen är analfabet.

-Ta reda på om det finns skriftlig information på andra språk än svenska på Arbetsförmedlingen.

-Det är viktigt att det finns ett rum (personalens kafferum) där tolken kan sitta och vänta då kan man undvika att tolken och individen börjar prata med varandra.

Före samtalet med tolk fortsättning…..

- Att tolken inte ska börja prata med individen innan och att tolken ska erbjudas ett rum där han/hon kan vänta i visa respekt för tolkens profession.

Under tolksamtalet- Personalen ska ta god tid på sig. Samtal med tolk tar mer

tid i anspråk.

- Se till att ni får vara ostörda under hela samtalet.

- Sitt i rummet på ett sådant sätt att alla har ögon kontakt med varandra så att ingen möbel hindrar mötet.

- Låt tolken presentera sig och beskriv syftet med mötet.

- Tolken skall klargöra att han/hon kommer att tolka ENBART det som sägs i rummet och att han/hon har tystnadsplikt.

- Tolken ska hållas opartisk och därför ska inte han/hon frågas om råd.

- Ha ögonkontakt med den du talar till och tala i jag form och ni form och aldrig till tolken.

Under tolksamtalet fortsätter…..

Glöm inte barnen, tala direkt till barnen och inte via föräldrarna.

Visa respekt för den kultur och seder individen har med sig. I Sverige är vi ovanligt jämnlika, men i andra länder förväntas att läkaren har vit rock som står för kompetens och respekt. I andra situationer då man möter tortyrskadade personer kan den vita rocken återuppväcka trauman.

Man ska visa förståelse för att människor från andra länder är vana att tala om att man är sjuk. Då blir man omhändertagen i social mening även om medicinskt behandling inte står till buds. I Sverige vill man veta hur man är sjuk. Då hjälper det i mötet med myndigheter att ställa diagnos eller sätta in åtgärder.

Under tolksamtalet fortsätter…..

- Ställ korta frågor och håll meningarna korta.

- Undvik dialektbetonade uttryck och onödiga facktermer.

- Att tolken slår upp ett speciellt ord kan vara tecken på noggrannhet.

- Lyssna till individens tonläge, pauser när han/hon talar på sitt språk även om man inte kan språket.

- Våga avbryta om du märker att något är fel i tolkningen. Handläggare bär ansvaret att information förmedlas på rätt sätt.

- Vid avslutandet av samtalet bör du ta reda på hur individen uppfattade samtalet och om han/hon skulle önska samma tolk vid ett annat tillfälle.

Efter tolksamtalet

- Man bör erbjuda tolken uppföljningssamtal efter varje tolk tillfälle. Detta syftar inte för att diskutera individen utan att gå igenom tolkprocessen och eventuellt identifiera svårigheter under samtalets gång samt hur tolkningen kan förbättras vid ett eventuellt framtida möte.

- Uppföljningssamtal är en rättighet och ingen tvång, men tänk på att tolken inte ska gå ut samtidigt som individen. Detta för att undvika att individen ber tolken om fortsatt råd och hjälp, vilket kan försätta tolken i en svår situation.