medlemstidning för Riksförbundet Attention nr 2 | 2014

TEMA ARBETE

— Jag har världens bästa jobb!AS-INFORMATÖREN JILL

Johan är på väg tillbaka"Glöm aldrig att du är en tillgång"Vad gör arbetsförmedlingen?

OCD: Tvånget höll på att ta över Linas liv

attention

Vi hjälper unga vuxna och deras anhöriga till bättre förutsättningar och framtidstro. Vårt arbete visar att utveckling kan ske mot alla odds.Hur är det möjligt?På Inagården arbetar vi för att synliggöra individens behov och skapa förutsättningar för ett fungerande liv utan kaos. Vi har utvecklat en modell som visat sig ge fantastiska resultat. Vårt fokus ligger på att se och utveckla varje individ efter hans eller hennes unika förutsättningar.

inagårdsmodellen®

Unga vuxna – en bortglömd grupp…Att vara ung men ändå räknas som vuxen kan vara nog så svårt – även för den som är frisk och har haft en bra start i livet. Psykisk

kan ge svåra förutsättningar till ett bra liv. Alldeles för ofta placeras unga vuxna tillsammans med gamla och demenssjuka i brist på lämpliga vård- och boendeformer. På inagården har vi stora mö-jligheter att utveckla unga vuxna på deras egna villkor.

Den 8 april deltar vi på HVB dagenBesök oss där eller kontakta oss: www.inagarden.se

Framtid utan kaos?

Riksförbundet Attention är en intresseorganisa-tion för personer med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar (NPF), deras anhöriga och profes-sionella inom området.

Attention ges ut av Riksförbundet Attention.Ansvarig utgivare: Anki SandbergRedaktör: Linnéa RosenbergE-post linnea.rosenberg@attention-riks.seTelefon: 073-940 22 73Formgivare: Linnéa Rosenberg & Lovisa SchillerAnnonsbokning: 070-289 88 55Adressändring: kansliet@attention-riks.sePrenumerationer: 08-120 488 00Kontakta Attention: 08-120 488 00Omslagsfoto: Malena RanchKorrektur: Carina Rejmus Cohen & Anette WedbergTryck: Exakta AB

3 LEDARE4 AKTUELLT4 "Jag vill ju bara jobba"5 Chefer behöver agera6 TEMA ARBETE6 Kunskap gör skillnad7 Vad gör Arbetsförmedlingen?8 AS-informatören Jill: "Att föreläsa är min grej!"11 Höga krav och lite stöd12 Johan är på väg tillbaka15 Webbredaktören Martina: "Glöm inte att du är en tillgång"16 PORTRÄTT Anders Moberg18 Teater: Nu blev det knas!20 Om OCD: Tvånget höll på att ta över Linas liv22 FILM & BÖCKER25 FÖRBUNDSNYTT

DAGENS ARBETSMARKNAD ställer höga krav på individen. Ofta krävs såväl utbildning som arbetslivserfarenhet och social kompetens för att vara ”anställbar”. Tempot har ökat och handledare som kan intro-ducera nya arbetskamrater är en bristvara. Resultatet har blivit att per-soner med olika funktionsnedsättningar generellt har fått det svårare än andra att få ett jobb.

Det gäller även många av Attentions medlemmar, men givetvis inte alla. Många av oss har stora förmågor och kan prestera väldigt bra jobb på rätt ställe. Men matchningen mellan personer med sina individu-ella förmågor och arbetsmarknaden fungerar tyvärr inte optimalt.

Vägen från arbetslöshet till ett fungerande jobb som man trivs med kan vara lång. Men det finns hjälp att få. Den viktigaste aktören är Arbetsförmedlingen vars främsta uppdrag är att hjälpa människor att hitta arbete. Förmedlingen ska erbjuda stöd i form av utbildning, analys av egna styrkor och tänkbara yrken, hjälpmedel, SIUS-konsu-lenter (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd) med mera. Den som vill starta eget kan få hjälp med det.

På vissa håll finns sedan flera år ett bra samarbete mellan Arbets-förmedlingen, Försäkringskassan och kommunen när det gäller att erbjuda arbete eller utbildning för arbetslösa. En sådan samverkan behövs för att individen inte ska ramla mellan stolarna i en krånglig byråkrati.

För samhället finns det många goda skäl att hjälpa till. Ett arbete innebär något meningsfullt att vakna upp till, struktur i vardagen och arbetskamrater. Långvarig arbetslöshet tär både på individens hälsa, på ekonomin och på självkänslan.

Förmåga att arbeta är givetvis kopplad till om man hittar ett ar-bete som passar en själv, liksom om man erbjuds stöd och anpass- ning. Kunskapen i samhället om de förutsättningar som gäller för våra grupper behöver förbättras och hindrande fördomar undanröjas. En annan viktig faktor att beakta är arbetstiden. Alla kan inte jobba heltid. Många med en funktionsnedsättning behöver ett deltidsarbete för att orka med. En insats på några timmar i veckan är också värdefull.

I detta nummer av tidningen berättar vi om några av de möjligheter till stöd som trots allt finns. Vi får också ta del av några personer som hittat ett jobb de gillar.

Om du vill följa Attentions arbete finns det mycket matnyttig läs-ning på vår hemsida www.attention-riks.se Där når du också vår web-

butik med facklitteratur.

Vägar till jobb – hur då?

Ann-Kristin SandbergOrdförande Attention

Hoppas att du kan komma till vår stora kunskapsmässa NPF-forum den 15 – 16 maj. Syftet med forumet är att skapa en arena för dialog mellan yrkesverksamma, beslutsfattare, personer med egna funktionsnedsättningar och deras anhöriga, se www.attention-riks.se

attention innehåll

128

3

aktuellt

Attentions arvsfondsprojekt Egen styrka har avslutat sin rapport ”Ingen fattar hur job-bigt det är” som grundar sig på svaren i en enkätundersökning där 1182 föräldrar till barn med AST kommer till tals. De berättar om ett föräldraskap som ofta är extra utmanade men där själva funktionsnedsättningen och barnet sällan är det största bekymret.

”Jag vill ju bara kunna jobba”

På väg att bli utbränd

Sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom

Har gått ned i arbetstid för omvårdnad av barn

Ingen avlastning

Mindre kontakt med närstående

Konsekvenser av bristen på stöd till föräldrar

24 %

47 %

52%

73 %

63 %

I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN som låg på förbundets hemsida beskriver för-äldrarna istället det bristande stödet och förståelsen från samhället, och inte minst en svårforcerad skola, som de verkliga stötestenarna. Under de tre veckor som enkäten låg uppe ramlade svaren in och många föräldrar vittnade om samma omöjliga ekvation: barn, skola, socialt liv och arbete. Knappt hälft en (47%) upp-gav bland annat att de varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom som de kunde härleda till barnets funktionsned-sättning. 24% uppgav att de upplevde att de var på väg att bli det. Utmattningssyn-drom kommer sig av alltför hög stress och anspänning under för lång tid utan möjlighet till återhämtning.

— Siff rorna som rörde arbete visar vilken skör och utsatt situation många föräldrar till barn med AST befi nner sig i, säger Cecilia Brusewitz, projektledare för Egen styrka. Flera föräldrar beskrev hur gärna de vill få arbetet att fungera men att barnets funktionsnedsättning kontra exempelvis skolans oförmåga att möta barnets behov gjorde det omöjligt.

MER ÄN EN TREDJEDEL av de som svarade uppgav att de oft a avbryter sin arbetsdag för att situationer uppstår kring barnet med AST. Och mer än hälft en (63 %) uppgav att de gått ner i arbetstid för att klara såväl omvårdnad av barnet som sitt arbete.

— Det här får naturligtvis stora kon-sekvenser för individen på både lång och kort sikt men samhällskostna-derna måste också vara stora. I mitt ar-bete har jag pratat med föräldrar ur alla

yrkesgrupper som inte kan göra sitt ar-bete på grund av att samhället inte kan möta behoven som fi nns av stöd, avlast-ning och samordning. Det är svårt att inte bli upprörd.

Och vad är det då för stöd föräldrarna önskar?

— Främst förståelse och bekräft else på vilka utmaningar man lever med men också rent praktiska insatser. Det som nästan gjorde mig mest bedrövad var siff rorna som visade att 73 % upplevde en mycket mindre eller mindre kontakt med släkt och vänner och att 52 % inte får någon avlastning alls av sin närmaste omgivning. Då får ju det stora behovet av stödet från LSS sin rimliga förklaring, menar Cecilia Brusewitz.

FÖRÄLDRARNA SJÄLVA uppgav i frisvaren att bristen på kunskap om AST hos anhöriga gjorde att de anhöriga drog sig undan, eller i värsta fall skuldbelade föräldrarna för slappt föräldraskap, sk ”curlande”. Konstruktiva förslag på för-bättringar saknas dock inte. Utbildning

i vad AST innebär till alla som fi nns kring barnet är ett av svaren. Utbilda myndighetspersoner, mor- och farföräl-drar och skolan så att rätt insatser kan bli möjliga. Och hjälp föräldrarna att samordna.

— Behovet av samordning är skriande och vi är övertygade om att just ansvaret att hålla alla kontakter/bollar i luft en och samtidigt bearbeta den kris det innebär att få ett barn med en livslång funktions-nedsättning kan leda till att man som förälder bränner ut sig. Det krävs ett holistiskt perspektiv på de här familjerna och den situation de befi nner sig i, beto-nar Cecilia Brusewitz.

Egen styrka- projektet har bland andra träff at nätverk av anhörigkonsulenter och vill tillsammans med dem se hur man gemensamt med Attentions lokal-föreningar kan arbeta för att utbilda om AST.

— Vi tror att kommunernas anhörig-konsulenter kan fylla en viktig funktion som både samordnande och informe-rande, säger Cecilia Brusewitz.

4

Trots att psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken så underskattar sju av tio chefer omfattningen av psykisk ohälsa i arbetslivet. Nästan hälften av cheferna saknar kunskaper för att stödja medarbetare med psykisk ohälsa och lika många saknar fungerande rutiner.

I EN AV KAMPANJEN Hjärnkolls be-folkningsundersökningar tyckte 94 procent av cheferna att det är viktigt med kunskaper och rutiner om hur man ska agera när medarbetare utvecklar psykisk ohälsa. Samtidigt ansåg nästan hälft en att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna stödja anställda som får problem med sin psykiska hälsa och lika många saknar fungerande rutiner.

– Genom våra tidigare opinionsun-dersökningar vet vi att det alldeles för

oft a saknas förebyggande arbete. En an-ledning är att många inte inser hur van-ligt psykisk ohälsa är. Totalt sju av tio chefer i vår undersökning underskattar förekomsten av psykisk ohälsa, säger Rickard Bracken som är projektledare för kampanjen Hjärnkoll.

HJÄRNKOLL tillhandahåller stöd och konkret handledningsmaterial öppet för alla chefer och skyddsombud. Kampan-jen har över 300 ambassadörer med egen

Text: Anki Grundelius

Chefer behöver se, förstå och agera vid psykisk ohälsa

erfarenhet av psykisk ohälsa som besö-ker arbetsplatser för att bidra till öppnare samtal och mer kunskap.

– Eft ersom psykisk ohälsa kan orsa-kas av, och har möjlighet att upptäckas i arbetslivet, har chefer en avgörande roll för att förebygga och motarbeta dis-kriminering på grund av psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Många kan må så mycket bättre om chefen ser, förstår och agerar i tid, avslutar Rickard Bracken

Chefer har en avgörande roll för att före-bygga psykisk ohälsa, menar Hjärnkolls projektledare Rickard Bracken.

5

tema arbete

Arbete och försörjning är ett av tio fokusområden i Attentions intressepolitiska program. Vi arbetar för att våra medlemmar ska få det stöd de behöver i arbets-livet och för att öka arbetsgivares kunskap om NPF.

ANNA NORRMAN ÄR intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Atten-tion. Hon blir emellanåt kontaktad av

medlemmar som har råkat illa ut i arbetslivet.— Personer som har förlorat sitt jobb på grund

av sin funktionsnedsättning hör ibland av sig till mig för att få veta vilka rättigheter de har. Oft a är det personer som sedan länge har haft svårigheter i arbetet vilket alltså arbetsgivaren har accepterat tidigare. Men eft er att personen har gjort en utredning och fått en diagnos vill arbetsgivaren avsluta anställningen. Troligtvis är det okunskap som ligger bakom. Det är en trend att arbetstagare ska vara så fl exibla som möjligt och då sorterar man bort de personer som till exempel behöver tydlig ledning, mer begrän-sade arbetsuppgift er eller inte kan arbeta i öppna kontorslandskap.

Att arbetsgivare inte erbjuder det stöd som de anställda behöver är ett stort problem, menar Anna Norrman.

— Vad borde en arbetsgivare göra när det visar sig att en anställd behöver mer stöd än vad man först hade trott eller får en diagnos? Vilka skyl-digheter har arbetsgivaren i ett sådant läge? En-ligt lag har arbetsgivare långtgående skyldigheter att anpassa arbetsmiljön på de sätt som de an-ställda har behov av, men okunskapen är stor. Den som känner sig diskriminerad ska i första hand kontakta sitt fackförbund men man kan också kontakta Diskrimineringsombudsman-nen för att få reda på vad som gäller.

ATTENTIONS PROJEKT ”Vägar till jobb” är inriktat på att sprida kunskap och förändra ar-betsgivares attityder till personer med AS. I bör-jan av året tillträdde Emma Nilsson vikarierande projektledare.

— Just nu sätter jag mig in i arbetet och vad

Kunskap gör skillnad

Text: Karin Forsberg Foto: Martin Nauclér

som har gjorts hittills. Och så försöker jag ta kontakt med olika företag som kan vara intresserade av att få besök av våra informatörer, säger Emma Nilsson.

Informatörerna är vana föreläsare med egen AS-diagnos. De berättar om styrkor som personer med AS oft a har och delar med sig av sina egna erfaren-heter av arbetslivet. Eft er sin presentation svarar de på frågor och ger tips och råd till företagen.

— Att bjuda in en informatör innebär inga förpliktelser för arbetsgivaren, utan syft ar bara till att sprida kunskap, säger Emma Nilsson.

Längre fram kommer Vägar till jobb även att skapa nätverksplatser och forum för arbets-sökande med AS och arbetsgivare, med fokus på hur man ökar sina egna möjligheter att få och behålla ett jobb.

Vill du veta mer om Vägar till jobb? Besök attention-riks.se eller kontakta Emma Nilsson på emma.nilsson@attention-riks.se eller 08-120 488 14 .

Vill du boka en AS-informatör? Gör det på attention-riks.se under fliken projekt.

"Enligt lag har arbetsgivare långtgående

skyldigheter att anpassa

arbetsmiljön på de sätt som de anställda har

behov av"

Anna Norrman

Emma Nilsson

6

OM DU KONTAKTAR Arbetsförmed-lingen för att få extra stöd i ditt arbete gör de en individuell bedömning av

hur din situation och ditt behov av stöd ser ut. Arbetsförmedlingen undersöker då på vilka sätt din arbetsförmåga är nedsatt, och vilka krav som ställs i det arbete som du ska börja på.

— Det fi nns olika slags stöd beroende på hur be-hovet ser ut. Några exempel är hjälpmedel som till exempel minneshjälpmedel. Det kan också handla om lönebidrag, som innebär att arbetsgivaren får en kompensation för att man gör anpassningar i arbetssituationen. Ytterligare ett exempel är olika slags personligt stöd, till exempel en SIUS-konsu-lent som hjälper arbetstagaren i början av en ny anställning och fi nns med som ett stöd tills man klarar av arbetet på egen hand. Ibland innebär det att SIUS-konsulenten arbetar sida vid sida med arbetstagaren under en viss tid, berättar Mattias Eilola.

I ALLA KOMMUNER FINNS extra stöd att få för personer med funktionsnedsättning, även om det kan vara olika hur insatserna ser ut. I Stock-holm fi nns en särskild avdelning för unga som kallas ”Unga Funktionshindrade”. Där arbetar Helena Eriksson med särskilt stöd till just unga med funktionsnedsättning, som ska ut i arbets-livet för första gången.

— Vi försöker ha täta kontakter med dem som

— Arbetsförmedlingen har många olika former av stöd för personer med funk-tionsnedsättningar som innebär nedsatt arbetsförmåga. Vilken insats man kan få bestäms efter en individuell bedömning, så det är svårt att säga generellt vilket stöd en person med en NPF har rätt till. Det berättar Mattias Eilola, som är kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete. Text: Karin Forsberg Foto: Martin Nauclér

vänder sig till oss, vi träff ar dem gärna så oft a som varje vecka. Vi sätter oss ned tillsammans för att prata om vad personen är intresserad av och vill arbeta med. Vi pratar också om ifall det är några särskilda arbetstider eller arbetsuppgift er som pas-sar personen. Ibland träff as ungdomarna i grupp, då vi till exempel går igenom lediga jobb som ligger ute för tillfället. Andra gånger träff ar vi dem enskilt. Då får de hjälp med att söka jobb, och vi kan till exempel följa med på intervju för en praktikplats om någon vill det.

I maj varje år bjuder arbetsförmedlingen ”Unga Funktionshindrade” in skolelever med funktions-nedsättning till en inskrivningsvecka.

— De kommer hit och får information om arbets-livet och Arbetsförmedlingen och kan registrera sig. När de sedan har avslutat skolan kan de komma hit och anmäla sig som arbetssökande, fortsätter Helena Eriksson.

Vad gör arbetsförmedlingen?

För mer information om extra stöd kan man vända sig till sin lokala arbetsförmedling, eller kontakta Arbetsförmedlingens kundtjänst på 0771-416 416. Om man är arbetssökande och redan inskriven på Arbetsförmedlingen kan man kontakta sin arbetsförmedlare. Det finns också mer information att ta del av på myndighetens hemsida. Där kan man läsa mer om hur man kan gå tillväga för att söka jobb – skriva CV, gå på intervju – och om de specialfunktioner som finns på avdelningen Rehabilitering till arbete.

"Vi försöker ha täta kontakter med dem som

vänder sig till oss"

7

tema arbete

Jag träffar Jill Carlberg Söderlund i Uppsala en grå januaridag och lägger genast märkte till hennes självförtroende. Hon förklarar att det till stor del beror på hennes fantastiska mamma och ett stort socialt skyddsnät. Det är något mer med Jill, hennes plats i tillvaron verkar så självklar. Det kanske är det som gjort hennes före-tag framgångsrikt trots att hon knappt fyllt 27. – Det är viktigt för mig att göra bra saker, i framtiden vill jag kunna utvidga företaget och bland annat erbjuda fler föreläsningar.

JILL ÄR AS-INFORMATÖR i Attentions projekt Vägar till jobb. 2013 startade hon företaget Adaptis, som erbjuder föreläs-ningar, workshops och handledning. Hon

är dessutom medförfattare till boken ”Vill du ha hjälp? – Nej tack gärna!” som släpptes helt nyligen.

Jill fi ck diagnosen Aspergers syndrom som 10-åring och beskriver sitt liv som en solskens-historia, även om det varit lite krokigt emellanåt.

— Jag har haft dalar, men ändå alltid haft självförtroende och människor som stöttat och sett mig, berättar hon.

De första fyra åren i ordinarie skola minns Jill som jobbiga.

— Jag var stressad och utåtagerande innan, men i skolan blev allt värre. Jag var en fara för mig själv och andra, säger hon.

På frågan om hon var ensam under skoltiden eft ersom barn inom autismspektrumet kan ha svårt att få kompisar säger hon att hon varken var utfryst eller ensam.

— Snarare ville man bli kompis med mig men jag förstod inte riktigt vad jag skulle med dom till. Jag hade en vän och det räckte, jag hade ändå inte ork att vara så social, det krävde för mycket energi, berättar Jill.

Skolsituation blev ohållbar och hon fi ck bör-ja i en ny skola och gå i en klass med bara elever med Aspergers syndrom. Det blev en nystart.

— Mitt destruktiva och våldsamma beteende upphörde. Jag började funka och fi ck läsa saker som var intressanta. Jag missade mycket de första

Text: Martina Kopra Foto: Privat

skolåren, men tog igen det ganska snabbt, berät-tar hon.

Jill menar att skolbytet bidrog till att hon sedan kunde välja att gå i ett vanligt gymnasium.

— Jag gick ut gymnasiet med högsta betyg. Det säger en del vad intensiva tidiga insatser kan göra.

TRE ÅRS intensiva studier på ett gymnasium med 2 000 elever satte sina spår.

— Allt gick bra i skolan, men jag var utbränd eft eråt och blev sjukskriven i tre år, berättar Jill.

När ersättningsdagarna tog slut kom påtryck-ningar från Försäkringskassan.

— Det var en jättejobbig period. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till och var ganska långt nere i ett svart hål, minns hon.

Situationen blev ändå ett uppvaknande även om det var provocerande att bli pushad att ta tag i saker tycker Jill. Hon kontaktade habiliteringen och träf-fade en kurator som tipsade Ågesta folkhögskola.

Jill nappade på tipset. Eft er ett års informatörs- och mentorsutbildning och ytterligare ett års studier i företagande och entreprenörskap vände mycket till det positiva.

— Jag kom ur utanförskapet jag befunnit mig i, började föreläsa och kände att det var min grej, berättar Jill.

Hon skaff ade sig kontaktnät som bland annat ledde till att Lotta Abrahamsson, känd inom NPF-världen, blev Jills agent under en period.

Jag frågar Jill vad det var som fi ck henne att våga ta klivet att starta eget.

"Att föreläsa

"Jag tror på att planera energi, prioritera vad

som är viktigast just där och då"

AS-informa-törerna är per-soner med egen AS-diagnos.

På uppdrag av Attentions projekt Vägar till jobb träffar de arbetsgivare och berättar om As-pergers syndrom och sina egna erfarenheter av arbetslivet.

Läs mer om Vägar till jobb och informatör-erna på sidan 6.

8

— Det var många faktorer som avgjorde. Jag genomgick en skilsmässa, sålde min bostad och hade varit nykter i några år. Det var dags att städa ur själen och livet, säger hon eftertänksamt.

JILL HAR flera strategier för att undvika ut-mattning och samtidigt bedriva eget.

— Jag tror på att planera sin energi, prioritera vad som är viktigast just där och då, berättar hon.

Hon visar mig ett schema med kraftblock som hon kallar dem. Gröna block ger energi, orangea tar energi och det gäller att hitta en jämn fördel-ning i schemat.

— Det är en strategi jag lärt mig av Lotta, berät-tar Jill.

En annan strategi i att ta hand om sig själv och samtidigt driva eget, tackar hon delvis sin diagnos för.

— Jag är logisk. "Vilka data finns och vad blir konsekvensen?”. Jag kan organisera och strukture-ra, det gör att arbetet funkar, säger hon.

JILL BRYR sig inte heller så mycket om normer, hon anser till exempel inte att det är rimligt att arbeta heltid. Vid intervjutillfället har Jill haft tre intensiva arbetsdagar och kommer ta fem dagars helg till återhämtning.

— Jag struntar i om någon tycker det verkar skumt med så mycket ledighet, säger hon.

Likaså gäller gränsdragning vid exempelvis konferenser som sträcker sig över ett par dagar.

— Jag önskar att jag orkade delta mer och lyssna på alla talare men det är fysiskt omöjligt för mig.

Jag ber Jill att ge något råd till tjejer med Asper-gers syndrom. Hon funderar och säger:

— Tjejer med autism är ofta översociala trots att de egentligen inte orkar. Lyssna på dig själv, det kan räcka att ha en vän.

Hon anser även att föräldrarna ska börja prata med sina barn tidigt om energiåtgång, vad det kos-tar i energi att göra saker.

— Man behöver nog pusha en del, social övning behövs. Skolan är också viktig, även om man inte orkar gå dit varje dag behöver man komma ihåg att kunskap är viktigt, avslutar Jill.

är min grej"

Jill om att var AS-informatör: - Jag har världens bästa uppdrag. Att förändra världen till det bättre lite i taget och underlätta för de som kommer efter mig.

9

Shire Sweden AB | Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Sweden | Tel: + 46 (0)8 544 964 00 | www.shiresverige.se Item

co

de: S

E/C

PR

OM

/AD

HD

/14

/00

04

D

ate

of

pre

para

tio

n: F

eb

ruary

20

14

DU HAR VÅR FULLA UPPMÄRKSAMHET

tema arbete

Dagens arbetsliv ställer höga krav på individen. Det räcker inte med rätt utbildning och arbetslivserfarenhet. För att vara ”anställbar” krävs också flexibilitet, handlingskraft och social kompetens. Text: Malena Ranch

CIRKA EN fj ärdedel av alla inskrivna vid Arbetsför-medlingen är kodade som funktionshindrade. Kers-

tin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, ser det som ett komplext problem som kan förklaras av en rad faktorer. Det handlar både om ett förändrat arbetsliv, en förändrad arbets-marknad och om politikens inriktning.

— I arbetslivet fi nns väldigt höga produktivitetskrav idag inom alla sek-torer och det ställer krav på högpreste-rande personer.

Arbetsmarknadspolitiken har numer en tydlig inriktning på stödinsatser till personer med funktionsnedsättning.

— Det har skett en dualisering där man delar upp människor i ”självgående normalsökande” och personer som be-höver särskilt stöd, förklarar Kerstin.

I JÄMFÖRELSE MED många andra EU-länder har den svenska Arbetsför-medlingen ett begränsat spektrum av åtgärder. Satsningarna på utbildning och praktik har minskat till förmån för mind-re kostsamma insatser som matchning

och coachning.— Det innebär att arbetsförmedlarna

har färre insatser att erbjuda de arbetssö-kande. De verktyg som fi nns är inriktade mot dem som är i behov av särskilt stöd eller kodade som funktionshindrade. Det har blivit en snäv normalitet där man måste vara väldigt självgående för att klara sig, säger Kerstin.

ARBETSFÖRMEDLINGENS kodning ger tillträde till särskilda resurser och kan på så sätt vara en väg tillbaka till arbetslivet.

— Kodningen kan få både positiva och negativa eff ekter. För en del är den bra. Det blir en förklaring och gör det lättare att hitta lösningar. Men priset kan vara att man antar en identitet som ”funktionshindrad”.

— Vi tycker att det är synd att det krävs en funktionshinderkodning för att få stödinsatser, det borde fi nnas en större arsenal av insatser för alla, menar Kerstin.

Anställbarhet är ett fl ytande begrepp som handlar om förmågan att få och behålla en anställning. Idag fi nns en

Höga krav och brist på stöd gör det svårare att få jobb

tendens att orsaken till arbetslösheten söks hos individens egenskaper snarare än i tillgången på arbeten.

— På så sätt börjar man titta på in-dividens motivation och ser att indivi-den inte är tillräckligt motiverad som problemet.

Att sjukskrivningarna ökar, framför allt dem som rör psykisk ohälsa, menar Kerstin är ett tecken på att vi behöver titta mer på arbetslivet.

— Det är omöjligt att det är så stor ökning av faktiska funktionshinder, utan det måste också ges samhälleliga, organi-satoriska förklaringar.

Hon eft erlyser mer diskussion om ar-betsmiljön och arbetsplatser. Och andra förutsättningar för arbetsförmedlarna.

— I många andra länder har arbets-förmedlarna nästan dagliga kontakter med arbetsgivarna och kan arbeta med att hitta praktikplatser eller anställningar. I Sverige lägger handläggarna ner mycket tid på administration och dokumenta-tion som tar tid och energi från att fak-tiskt leta arbetsplatser och stödja indivi-den. De skulle behöva mer tid men också fl er verktyg i paletten att arbeta med.

11

tema arbete

Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclér

”Mina svårig-heter kom fram under sonens

utredning”

VI NÄRMAR OSS Edströmska, Mälardalens fordons- och transportutbildningar i ut-kanten av Västerås. En skola som tar emot

närmare 400 ungdomar och drygt 100 i kommu-nal vuxenutbildning som vill bli exempelvis last-bilschaufför, fordonsmekaniker, maskinförare eller bussförare.

Johan tar emot i knallgula varselkläder. Det klär honom mot hans svarta hår. Kompisar säger att han liknar kapten Haddock nu när han skaffat skägg. Nja, det ska vara en yngre, snyggare och smalare variant av Haddock i så fall, som jag ser det.

— Just nu övar jag tvåorna i att köra långtradare, säger han medan vi går över till Obama, som ba-racken kallas, för att ta på särskilda skor och var-selväst för att hänga med ut till övningskörbanan.

Johan är på väg tillbaka

– Det här jobbet passar mig perfekt, säger Johan Rautio, som arbetstränar som trans-portinstruktör på Edströmska gymnasiet i Västerås. Hans erfarenhet av eget åkeri och köra tunga fordon som till exempel buss, tankbil och grävmaskin kommer väl till pass. För ett år sedan fick han ADD-diagnos. Också det en erfarenhet han nu har glädje av i kontakten med eleverna på skolan, varav en del har liknande diagnos.

Ett antal långtradare kör sakta omkring mellan konerna, fram och tillbaka.

—Vill du pröva, frågar Johan och jag hoppar upp i förarsätet. Han instruerar lugnt och pedagogiskt och jag tar mig runt banan utan några problem. Klokt nog hoppar vi över att backa ekipaget.

Johan berättar att han började arbetsträna som transportinstruktör i slutet av förra året.

— Jag trivs och tycker att det fungerar jättebra.Han är glad att vara tillbaka i arbete även om det

än så länge bara är på 60 procent.2010 var han tvungen att sluta köra på grund

av en olycka och axelskada. Han prövade andra typer av jobb men det var inget som fungerade. Så småningom blev han inskriven i projektet RESA, ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedling och

12

”Jag sökte olika vägar och tog även kontakt med Atten-

tion och lokal-föreningen i

Västerås för att få råd och stöd”

Anita Kettunen, rektor på Edströmska.

Försäkringskassan för personer med NPF, där han bland annat fick social träning och arbetsträning.

— Jag började först arbetsträna i Attention Västerås men så dök det här upp.

Jag känner flera av lärarna här på Edströmska sedan tidigare. Strax före jul fick jag en förfrågan om jag kunde vikariera två dagar.

Johan tyckte att det var kul och att det passade honom bra. Så han tog kontakt med rektorn och fick komma och berätta varför han ville arbetsträna på Edströmska. Efter ett trepartsmöte, alltså Johan, Arbetslivsresurs som arbetar på uppdrag av arbets-förmedlingen och arbetsgivaren, bestämdes att han skulle få möjlighet att arbetsträna på 60 procent i en termin.

PARALLELLT MED denna arbetsresa har Johan också gjort en inre resa. Ungefär samtidigt som han råkade ut för sin olycka, blev det uppenbart att sonen, som då var 15 år, hade ganska stora pro-blem som resulterade i kontaker med soc, bup och en neuropsykiastrisk utredning med ADD-diagnos som följd.

— Under utredningen väcktes också en massa tankar om mig själv och mitt liv. Jag kände igen mig i min son på många sätt och förstod att jag med all sannolikhet hade samma diagnos.

Johan hade kanske inte riktigt lika stora problem i skolan. Han har alltid haft lätt för sig, menar han, och nämner i förbigående att han gjort högskole-provet två gånger med 1.6 i resultat första gången och 2.0 andra gången.

— Men jag har också misslyckats med mycket, säger han och hans uttryck ändrar karaktär. Hans blick är sorgsen när han berättar om sina djupdyk-ningar och depressioner Och mest sorgsen är han över att ingen har brytt sig om att förstå varför. Inte ens han själv. Frustrationen att inte räcka till har följt honom genom åren och han har brottats med en massa skuldkänslor.

— Mina svårigheter kom fram under sonens utredning och hans läkare skrev en remiss till NPF-utredning även för mig.

Så kom chockbeskedet; 18 månaders kö. Slutet av 2011 och början av 2012 var en kaotisk

tid och striderna med sjukvården och andra in-stanser blev, menar han, en kamp på liv och död.

— Jag sökte olika vägar och tog även kontakt med Attention och lokalföreningen i Västerås för att få råd och stöd.

En lyckad kontakt som resulterat i en plats i lokalföreningens styrelse.

Under 2013 började bitarna falla på plats på flera sätt. Han fick sin utredning och mycket riktigt

visade det sig att han liksom sonen har ADD. — Det kändes som en befrielse att äntligen få en

förklaring till varför jag är som jag är, att jag har både styrkor och svagheter som alla andra.

Hans självkännedom har ökat och han vet vad han klarar av och inte klarar av, menar han. Och det har i sin tur påverkat honom positivt som förälder.

— Jag har fått bättre tålamod och jag har större förståelse för min son.

Johan ger idag ett välbalanserat intryck och han säger att både han och sonen börjar få ordning på livet och hjälper varandra så gott det går. De delar intresset för bilar. Just nu tillbringar de också vissa dagar under samma tak. Sonen är elev och går an-dra året på Edströmska gymnasiet.

Johan är hoppfull inför framtiden. — Imorgon ska jag börja en utbildning för att få

lärarkompetens i YKB, yrkeskompetensbevis. Jag vill gärna fortsätta att undervisa, säger han och hop-pas att han får chansen att göra det på Edströmska.

JAG FRÅGAR Anita Kettunen, rektor på Edström-ska, om hur hon ser på Johans arbetsträning.

– Vi är glada att ha Johan här, säger hon och tyck-er att det har fungerat bra under den dryga månad han varit på skolan.

— Men det är viktigt att vi inte glömmer att han är här för att arbetsträna och inte för att vara extra arbetskraft. Hans kompetens och tidigare erfaren-heter passar annars som hand i handsken för att vara instruktör för dem som vill lära sig köra tunga fordon, menar hon.

Huruvida det finns chans till fortsatt anställning handlar förstås om pengar.

— Det är elevunderlag som styr. Fler elever kräver fler lärare. Men det är klart att också pen-sionsavgångar, sjukskrivningar och annat spelar in.

13

Mässan med fokus på NPF*

Riksförbundet

KISTAMÄSSAN 15-16 MAJ 2014

Läs mer om NPF-forum och anmäl dig på

*

www.enigmaomsorg.se

Pierre Selim08- 768 20 00

14

"Glöm aldrig att du är en tillgång"

Text: Johanna Brar Foto: Martin Nauvclér

Martina Kopra, 38, har ADHD och är webbredaktör på Riksförbundet Attention. Det krävs en hel del av både henne och arbetsgivaren för få arbetet att fungera. Hon fick diagnosen när hon var 33. Innan dess hade hon det ganska svårt, särskilt i arbetslivet.

– FÖRUT FÖRSÖKTE jag anpassa mig efter vad som förväntades av tidigare arbetsgivare, men det fungerade inte alls. Arbetsdagarna var för långa på kontoret, oflexibelt och uthålligheten räckte inte till, säger Martina

Idag jobbar hon deltid som webbredaktör på Riksförbundet Attention. Hon trivs bra och det finns kunskap om ADHD på arbetsplatsen. Flexi-bilitet och möjlighet att arbeta hemifrån har varit några framgångsfaktorer som gjort att det funge-rat bra. Men det finns fortfarande svårigheter. Sponta-niteten och impulsiviteten kan ta över ibland.— Jag tar lätt på mig för många arbetsuppgifter för att det är så roligt. Jag är rätt bra på att ”svara ja först och tänka sen”. Det där med balans och hit-ta något slags ”lagom” kommer jag förmodligen alltid behöva jobba på, berättar Martina.

Hon behöver stöd från arbetsgivaren med att planera vad som behöver göras under en arbets-vecka och prioritera vissa arbetsuppgifter. Annars riskerar hon utmattningsdepression på grund av stresskänsligheten.

— Nu har jag turen att ha en väldigt klok kollega som ser de här tendenserna hos mig, som ofta stöt-tar mig i att prioritera arbetsuppgifter och vecko-planering, säger Martina.

MARTINA TYCKER att ADHD också innebär en hel del positivt i arbetslivet. — Det råder sällan brist på idéer, kanske tänker jag också lite annorlunda när det handlar om att lösa vissa uppgifter. Jag brukar också ha ett rejält flyt när det är arbetsuppgifter som är intressanta, då kan jag ha enorm uthållighet, berättar hon.

Martina menar att det finns ett stort behov av kun-skapsspridning på de flesta arbetsplatser, hos både kollegor och arbetsgivare. — Många vet inte vad ADHD är och vilka svårigheter det kan innebära, säger Martina

När jag frågar Martina om några råd till per-soner med ADHD som är eller ska ut i arbetslivet, säger hon allvarligt:

— Glöm aldrig att du är en tillgång och ingen belastning, tro på dig själv och din egen förmåga. Låt ingen tala om för dig vem du är och vad du kan och inte kan. Får du bra förutsättningar kommer det gå bra. Satsa på det som är kul och det du är bra på. Det är okej att prova sig fram och det är okej att misslyckas, det ger erfarenhet och lärdom. Gör du inte det finns en risk att dina talanger och till-gångar vissnar, för att ingen ser dem, avslutar hon.

”Det råder sällan brist på idéer. Kan-ske tänker jag också lite annorlunda när det gäller att lösa vissa uppgifter”

Martina Kopra

15

tema arbete

porträtt

IDAG ÄR HAN 27 år och fortsätter att se livet från den ljusa sidan.

— Jag har ett bra jobb på Attention Utbildning, en stöttande familj, kom-pisar, kul fritid och nu har jag också en flickvän.

— Kärleken är som en trisslott, säger Anders med ett klurigt leende. Plötsligt händer det!

För hans del hände det i TV-serien ”De dejtbara” som gick i kanal 5 förra året. Redan i första avsnittet tände det till mellan honom och Ariella. Sedan dess är de ett par.

— Det funkar bra men vi bor inte ihop. Ariella bor i gruppboende. Hon har ock-så Aspergers syndrom men är i behov av mer stöd än Anders.

— Jag hjälper henne med det hon inte är så bra på som till exempel att komma igång på dagarna och strukturera upp saker och ting.

Det är lärorikt men också tåla-modsprövande att vara på andra sidan svårigheterna och den som hjälper, me-nar han.

Han är verkligen glad att han var med i TV-serien och fick chansen att träffa henne. Han understryker också att de båda hela tiden känt sig respektfullt be-mötta av filmteamet.

— Varma, positiva och seriösa män-niskor som skrattade med oss och aldrig åt oss.

Att vissa handikapporganisationer gick ut och ville stoppa serien innan

den sändes, gjorde honom både arg och förvånad.

— Det om något kändes kränkande, varför frågade de inte oss deltagare in-nan de gick ut i media. Vi kan ju tala för oss själva.

Anders ger ett tryggt och säkert in-tryck. Han har lätt för att uttrycka sig och han berättar om sin uppväxt sakligt men också med glimten i ögat.

— Jag var lite sen med talet och hade motoriska svårigheter redan som liten. Tack vare min kloka, påstridiga mamma gjordes en utredning och fyra år gam-mal fick jag DAMP-diagnos och assis-tent redan på dagis.

Som han minns hade han inte några större problem utom möjligen att skala potatis.

— Jag kommer ihåg att jag satt och kämpade med en potatis medan de an-dra barnen sov.

Han började så småningom i en AD-HD-klass och de fyra första åren gick bra.

— Jag var långt före mina klasskam-rater i teoretiska ämnen men långt efter i de praktiska. Jag hade fortfarande prob-lem med motoriken och fick träna med en sjukgymnast via habiliteringen, vilket i och för sig var jättebra.

Femman och sexan fungerade inte alls.

— Jag kände mig som ett ufo bland ufon. Jag gick i en klass för annorlunda men var helt annorlunda alla andra.

Det här är två år som Anders helst vill glömma. Han mobbades, blev förstås frustrerad, arg och fick dagliga vredesutbrott.

Han visar hur han försökte få mob-barna att sluta genom att spänna ögonen i dem och sätta händerna i sidan. Men det triggade mobbarna ytterligare, han blev ännu mer hånad och kallades för ”kycklingen”.

Föräldrarna tog kontakt med PBU, som det hette på den tiden, och bad om samtal.

— Vi hör av oss, sa de. Och nu har de gått 15 år och de har ännu inte hört av sig, säger Anders med ett skratt.

Men det löste sig ganska bra ändå. Genom habiliteringen fick han remiss till ny utredning som resulterade i en aspergerdiagnos och han flyttade över till en aspergerklass.

— Det var som att hitta hem.Nu vaknade också hans idrottsintresse. Han spelade innebandy och fotboll på handikappnivå men framförallt blev han intresserad av att ta reda på fakta kring olika fotbollslag. Idag skriver han på bloggen ”Fotbollsoraklet” om favorit-lagen Liverpool och Hammarby.

ANDERS GILLAR att skriva. På gym-nasiet, även då i aspergerklass, fick han chansen att jobba med en skoltidning.

— Vi fick faktiskt pris som Årets skoltid-ning av Svensk tidskrift, säger han stolt.

Och då tändes drömmen om att få

– Jag har haft en bra uppväxt och fått det jag behövt både på dagis och i skolan, säger Anders Moberg som fick DAMP-diagnos redan som fyraåring och Aspergers syndrom tio år senare.

Anders ser livet från den ljusa sidan

Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauvclér

16

jobba med journalistik och information. Eft er en högskoleförberedande utbild-ning på Södertörn gick han en repor-tagekurs på folkhögskola.

— Jag tyckte att det fungerade bra men det tyckte inte andra. Vissa tyckte att jag hängde eft er och hängde på.

Det som hände på den här skolan är ett typiskt exempel på hur det kan gå om det saknas kunskap om NPF, menar han.Med den erfarenheten i bagaget sökte han informatörslinjen på Ågesta där alla har aspergerdiagnos. Det var 2009 och eft er det har det ena pusselbiten eft er den andra fallit på plats. En viktig bit är kontakten med Attention.

— En assistent på Ågesta var ord-förande i Attention Huddinge/Botkyr-ka och frågade om jag ville vara med i styrelsen. Jag sa ja och på två veckor gjorde jag värsta kometkarriären och

avancerade från suppleant till vice ordförande.

Det ena gav det andra. Anders var med på Attentions ungdomsläger, träf-fade Riksförbundets ordförande och fi ck sedan frågan om han ville göra praktik på förbundet.

Nu har det gått fyra år och praktiken har övergått i anställning på Attention Utbildning.

— Ett perfekt jobb för mig, säger han. Jag får föreläsa, som jag älskar, och kombinera det med vissa administrativa uppgift er.

Det är en bra arbetsplats och han tycker att det fi nns förståelse för att han kan behöva visst stöd. Gunilla, som är hans handledare, hjälper till exempel till att göra checklistor och grovplanera veckorna. Allt för att undvika stress.— Blir jag stressad så kan det låsa sig

totalt, säger han och nämner att han ständigt jobbar på att bli bättre att han-tera sin stress.

Lyssna på musik är ett sätt. Hans målsättning är att lyssna tio minuter varje dag i samband med lunchen. Långa promenader är ett annat sätt. Riktigt långa!

— Jag och min kompis Fredrik bör-jade först gå någon mil. Nu har vi varit med i olika lopp i exempelvis Holland och Irland där vi går två till fem mil om dagen.För att hålla sig i form promenerar An-ders minst en gång i veckan till eller från jobbet. Två mil!

Han gillar också utförsåkning och berättar att han just kommit hem eft er en vecka i Lofsdalen med sina föräldrar och Ariella! — Jag klarar det mesta, som min pappa brukar säga. Men jag gör det på mitt sätt!

”En assistent på Ågesta var ordförande i Attention Huddinge/Botkyrka och frågade om jag ville vara med i styrelsen. Jag sa ja och på två veckor gjorde jag värsta kometkarriären och avancerade från suppleant till vice ordförande”

17

18

Ung utan pung är en ideell före-ning och en teatergrupp med rötter i Stockholmsförorten Rågsved, som funnits sedan 1982. Tillsammans med ungdomar har teatergruppen gjort succé i skolor genom shower med satir, musik och sketcher grundat i dagsaktuella teman. Ung utan pungs föreställningar ger en möjlighet att bjuda på teater som engagerar, öppnar dörrar och lockar till nya möten och kulturupplevelser.

Nu blev det knas! är ett samarbete med regeringsuppdraget (H)järnkoll. *

*www.ungutanpung.se

– Välkommen till Ung utan pung, säger Selene Cortes, som jobbar med föreställningen Nu blev det knas!

JOHAN SUNDBERG, som är ansvarig för verksamheten i Ung utan pung menar att Selene dök upp i precis rätt ögonblick.

— Vi hade haft planer ett tag på att göra en föreställning om psykisk ohälsa. I början av 2013 hade jag en grupp med 8-10 personer i åldern 17-30 år som träffades regelbundet, och där flera hade erfarenhet av ohälsa. Några hade också egna diagnoser. Vi kallade oss lightgalningar och mycket av det som vi pratade om i den gruppen ligger till grund för Nu blev det knas!

— När så Selene då dök upp med sina erfaren-heter och kontakter med Hjärnkoll, ledde det ena till det andra. Och hon har gjort ett jättejobb med det här. Det hon tillfört betyder oerhört mycket.

Föreställningen kommer att göras i två ver-sioner, en variant för vanliga teaterscener, på cirka 80 minuter, och en för mellanstadiet som kommer att spelas i klassrum. Den senare kom-mer att vara ungefär en halvtimma kortare.

I den informationsfolder om föreställningen som trycks upp står det: Vi lyfter fram begrep-pet psykisk ohälsa och ställer det på kant. Vad betyder det? Vilka räknas som sjuka? Handlar det om IQ? Är det ett handikapp eller en styrka? Hur bemöter man personer med psykisk ohälsa? Vad behövs för att inkludera fler, såväl i skolan som i arbetslivet?

— Det är ju en beställningsföreställning och det ska bli intressant att se hur det går att sälja in den, säger Selene.

NÄR VI BESÖKER TEATERN pågår det kreativa arbetet med den nya föreställningen för fullt. Tre av de fem skådespelarna i ensemblen, Lydia Lindholm, William Rosén och David Karlsson,

En teaterpjäs kan komma till på många sätt. Bakom Ung utan pungs nya föreställning Nu blev det knas! döljer sig en alldeles speciell historia. Hjärnkollambassadören Selene Cortes sökte upp teatern i Rågsved av en helt annan anledning än att prata teater. – Jag hade hört att de tryckte upp visitkort till ett bra pris så jag tänkte kolla upp det, men det förde med sig att jag började jobba här som projektledare för den här föreställ-ningen, säger hon. Det är alldeles nytt för mig att jobba med teater men det är bland det roligaste jag gjort.

Nu blev det knas!

– Yasmine hjälper mig att ringa in vad en uppgift går ut på och vad lärarna förväntar sig, berättar Andrée.

är på plats och repeterar.— En ny pjäs att träna in, så nu har vi 6-7 pjäser

som vi spelar samtidigt. Men det är inget pro-blem, det är bara roligt och vi är vana, säger Lydia och skrattar.

— När vi är ute på turné, kan vi spela både 2 och 3 olika pjäser på samma dag, säger William.

– Vi turnerar över hela Sverige, alldeles nyligen har vi varit i Norrbotten, före det var det Skåne och Göteborg, säger David.

Nu blev det knas! har premiär under våren 2014. Datum är inte spikat än, men kommer att läggas ut på teaterns hemsida så snart det är bestämt.

— Det är i alla fall klart att den ska spelas på NPF-forum i Kista den 16 maj, säger Selene.

Text: Lillemor Holmgren Foto: Anki Höglund

19

”Vi kallade oss lightgalningar och mycket av det som

vi pratade om i den gruppen ligger till grund för Nu blev det knas!”

Skådespelarna William Rosén, Lydia Lindholm och David Karlsson gör en vari-ant av tre apor, blind, döv, stum. Framför dem Selene Cortes, projektledare för Nu blev det knas!

Tvångshandlingar höll på att ta över Linas liv

Text: Anneli Blomberg Foto: Martin Nauclér

Lina Burendahl Dähne är 33 år och har hela sitt vuxna liv varit rädd för att smitta och skada andra. OCD:n höll ett tag på att ta över hennes liv, men hon trotsade diagnosen, fast besluten om att få ett "normalt" liv. I dag har hon ett arbete, är gift och har fått två fina små barn.

LINA MÖTER MIG vid spärrarna i Vällingby centrum. Hon tar mig med till ett stort, men nästan tomt café som osar kaff e och uttråkad per-sonal. Lina har en turkos tunika, ett

hemgjort halsband och ett lugnt, vänligt ansikte. — Folk ser inte på mig att jag har OCD. De

tycker att jag verkar ha "alla hästar i stallet", säger Lina och ler.

Många ser Linas tvång som ett "gulligt" och nästan overkligt problem.

Lina var orolig redan som barn. Hon frågade oft a sina föräldrar om döden och sjukdomar och förstår i dag att det måste ha varit svårt och frust-rerande att svara på alla frågor. För att släcka kunskapstörsten köpte hennes mamma, i all väl-mening, en bok om sjukdomar.

Tankar på smitta kom senare i livet styra all hennes vakna tid, men det var inte sig själv hon var orolig för.

TVÅNGET, ELLER "SKULDSJUKAN" som hon kallade det då, eskalerade i 19-årsåldern, när hon

hade fl yttat hemifrån och börjat jobba på en för-skola. Under den här perioden var hon främst rädd för att smitta andra med virusbaserade sjukdomar som herpes och vårtor, fast hon var fri från båda. När föräldrarna hämtade barnen "bekände" hon riskerna trots att de inte var verk-liga. Tvånget har alltid triggats särskilt inför per-soner som det är svårare att bekänna för.

— Jag sa saker som: "Det kan ha gått vår-tor här på dagis, men det är nog inte så farligt", berättar Lina.

Sen var det upp till föräldrarna själva att testa barnen.

Smittorädslan gick så småningom över till farligare sjukdomar och då framför allt HIV. År 2003 träff ade hon sin nuvarande man och de två första åren blev tyngda av ogrundade otrohets- och HIV-bekännelser. Hon trodde sig ha min-nesluckor och övervägde till och med att skaff a ett kyskhetsbälte eller en övervakare.

– Han var jättestark och försökte att behandla det som sjukdomsproblematik. Men han blev säkert irriterad och trött på det många gånger, säger Lina.

DEN SVÅRASTE PERIODEN i Linas liv var 2005/2006 då hon pluggade sociologi. Av oklar anledning eskalerade tvånget och många dagar klarade hon inte av att ta sig till skolan. Tvången låg nu i skräcken att hon under minnesluckor antingen skulle slå ner någon, som inte kunde försvara sig själv, eller att hon med tankekraft skulle "trolla bort" dem.

Vad är OCD?Upprepade tvångshandlingar och tvångstankar som används för att minska ångest.

Ex: Överdrivet städbehov eller symmetritvång som an-vänds för att förhindra ett "värsta scenario" eller för att det ska "kännas rätt".

”Jag hade mer eller mindre

panikångest hela tiden

och vaknade men hjärt-klappning”

20

— Jag hade mer eller mindre panikångest hela tiden och vaknade med hjärtklappning, säger Lina.

Som tur var så hade hon sin syster boendes i samma bostadshus. När det blev för jobbigt så fick hon sova där och när hon inte kunde gå ut så hjälpte systern henne med att handla mat.

— Min syster har varit ett jättestort stöd. Hon lyssnar alltid och försöker inte att förminska problemen, berättar Lina.

Till slut sökte hon KBT-hjälp (kognitiv beteen-deterapi) och blev även medicinerad. De första veckorna blev ångesten värre, men så småning-om så balanserades hennes psyke.

— Det är många som inte vill äta medicin, men för mig fungerade det jättebra, säger Lina.

Tillsammans med KBT-terapeuten lärde hon känna sina symptom. När hon känner att tvångs-tankarna är på gång kan hon istället fokusera på något annat och välja att skjuta upp handlingen eller att strunta i den helt.

EN ANNAN FORM AV terapi blev hennes två barn. Första mammaledigheten blev jobbig, då arbetsrutinerna försvann. Men detta löste hon bland annat genom att aktivera sig och att gå till öppna förskolan. Barnen är ett stort glädjeämne för Lina och har även neutraliserat bilden hon har haft av sig själv. Barnen skulle reagera om hon var farlig. Stundom har det dock varit svårt att hantera att barn inte väntar på en trött mamma som försöker koncentrera sig på tvångsritualer. Bristen på tid har dock minskat tvångsutövandet.

— Tack vare barnen känner jag mig mycket friskare, säger Lina och ler.

Idag har Lina kontroll över sin OCD och

”Tack vare barnen

känner jag mig mycket

friskare”

Sök hjälp och sök stöd hos dina närstående.

Var inte rädd för att prata om problemen. Gör dem inte till en skamlig hemlighet.

Försök att leva ett så "nor-malt" liv som möjligt. Våga jobba, skaffa barn och att följa dina drömmar. Det har snarare hjälpt mig.

Lina Burendahl

Linas tipshennes relationer har förbättrats rejält. Mannen har följt med på KBT:n och har lärt sig att vara benhård med att inte bekräfta Linas tvång.

— Men jag försöker lura honom ibland, skratt-ar Lina.

För tvång har hon fortfarande även om de inte är lika svåra att hantera som förr. I dag tampas hon med rädslan att hon ska skada eller låsa in någon.

— Det jobbigaste just nu är väl att jag tror att jag ska låsa in dig, fast du har ju koll på mig, skrattar Lina.

Trots att det är tufft ibland så ser hon inte diagnosen som en mardröm utan mer som en livslång utmaning.

— Jag ser det som att jag lever ett rikt, friskt liv med många glädjeämnen, fast med OCD, säger Lina.

21

Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclér

22

Vi träffas över en sen lunch på Söder-hallarna i Stockholm. Paula Tilli kommer just från en föreläsning för elever på Södra Latin och är jättehungrig. — Det gick bra, säger hon glad över den respons hon fick från eleverna och alla frågor hon fick efter föreläsningen.Hon beställer en stor hamburgare med pommes frites utan dressing eller någon annan sås eller röra. — Jag äter bara vissa saker och äter i stort sett samma sak varje dag. Jag tänker på att det ska vara nyttigt så det här är ett undantag. Hon berättar att hon över lag lever ett ganska inrutat liv och har behov av struktur. Hon är tacksam för sin boendestödjare, som hon fick efter sin skilsmässa. — Jag trivs med livet idag! Jag är nöjd

att vara den jag är och få arbeta med det jag vill. Hon är populär som föreläsare och har bokningar upp till fyra dagar i vec-kan. Hennes bok ”På ett annat sätt” har fått ett mycket positivt mottagande och hon har uppmärksammats i både TV och tidningar.

Paula, som idag är 34 år, växte upp i Finland. I boken berättar hon om en skoltid fylld av mobbning, sociala svårigheter och hur hon hela tiden käm-pade för att vara så normal som möjligt. – Det var inte lätt, säger hon med ett lite sorgset uttryck. Hur jag än försökte så var jag inte som andra men det var ju ingenting som syntes utanpå. Jag såg ju helt vanlig ut!Hon nämner att hon också var väldigt

ojämn i sina presta-tioner. I vissa ämnen var hon sämst i hela skolan, i andra bäst. – Jag hade till ex-empel högsta be-tyg i språk och på gymnasiet läste jag sju språk; finska, svenska, engelska, italienska, franska,

Paula Tilli gillar att vara på ett annat sätt

fi lm & böcker

— Jag tycker att jag duger bra som jag är och kämpar inte längre för att vara så normal som möjligt, säger Paula Tilli. Vändpunkten kom i samband med att hon fick sin aspergerdiagnos för drygt tio år sedan. I sin bok ”På ett annat sätt” berättar hon om sitt liv med en förhoppning om att berättelsen ska öka förståelsen också för andra med Aspergers syndrom.

Boken ”På ett annat sätt” finns i Attentions webbshop.www.webbutik.attention-riks.se

Föreläsningar med Paula bokas på hennes hemsida www.aspiration.nu.

tyska och spanska. Favoritspråket är tyska och hon älskar tysk grammatik, säger hon.

För att göra en lång historia kort; flyttade hon sedan på egen hand till Sverige, utreddes och fick diagnosen Aspergers syndrom, träffade en man från ett arabiskt land på tunnelbanan, gifte sig, skilde sig, gick informatörslin-jen på Ågesta folkhögskola och bör-jade därefter att föreläsa. Och sedan förra året är hon anställd på Ågesta och försörjer sig på att föreläsa. – Flera som hörde mig föreläsa tyckte att jag skulle skriva en bok. Men nej, hur skulle jag kunna gör det? Men en dag blev Paula så upprörd över all okunskap och brist på förståelse som hon såg att unga människor med Asperger möttes av. – Jag satte mig ner och skrev, och skrev, och på tre månader hade jag skrivit min bok. Den gavs först ut i Fin-land och sedan i Sverige i höstas.Jag skrev den först på svenska men hade svårt att hitta någon som ville ge ut den så jag översatte den till finska och efter två dagar nappade ett finskt förlag. En engelsk version är klar och just nu håller jag på att översätta den till tyska.

SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV?

KEDJETÄCKET

Tel: +46 (0)31-301 17 20 Mail: info@somna.eu www.somna.eu

DÅLIG SÖMN?

Kedjetäcket är ett förskrivningsbart tyngdhjälpmedel

som med sitt jämna, omfamnande tryck mot kroppen

hjälper dig att komma ner i varv och slappna av.

Positiva effekter märks ofta på både insomningstid och

sömnkvalitet såväl som på antal uppvakningar och

förmågan att somna om vid uppvakning.

Gå gärna in på vår hemsida för att läsa mer eller hör

av dig direkt till oss om du har frågor.

KOM TILL RO MED

Vill du veta mer om NPF*?

VILL DU VETA MER OM ADHD?

Besök www.levamedadhd.se, hemsidan för dig som är patient, förälder/anhörig eller sjukvårdspersonal.

Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD.

Janssen-Cilag AB Box 7073, SE-192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00, jacse@its.jnj.com, www.janssen.se

Janssen-Cilag AB

www.levamedadhd.se

PHSW

E/C

ON

C/1

213/

00

02

JC

-130

564

-1

23

Solhagagruppens vision är att ge människor med funktionsnedsättning

ett gott liv hela livet. Långsiktighet, trygghet och engagemang är viktigast för oss.

Solhagagruppen

Ett gott liv – hela livet

För barn och unga Boende, träningsboende, skola, utredning, HVB, stöd och fritid För vuxna Boende, utredning, HVB, arbete, stöd och fritid

Solhaga direkt: 010 707 58 99

www.solhagagruppen.se

”Jag har fått mitt dröm-jobb, anställning i en livsmedelsaffär!

Det är bra att ha en riktig lön. Jag älskar att shoppa loss och nu har jag äntligen råd med lite kläder och smink.”

Behöver du stöd för att delta i arbetslivet?

Välkommen att kontakta oss!

Eva-Marie Schaffer

VILL DU TRÄFFA KOMPISAR, GÖRA NÅGOT KUL ELLER BARA KOPPLA AV LITEGRANN?

Vi har korttidsvistelser på helger, vardagar samt en mängd roliga läger under skolloven. Vi gör aktiviteter tillsammans och ser också till att du får egen tid då du kan koppla av. Du och de andra deltagarna bestämmer tillsammans med oss vad ni vill göra.

Och glöm inte att det finns platser kvar på våra påsk och sommarläger!

www.aktiverakorttidshem.se

HELGKOLLOOCH LÄGER!

Behöver du kunskap om ADHD, Asperger, Tourettes syndrom, språkstörning eller OCD?Vi har kunskapen och erbjuder både öppna och skräddarsydda utbildningar om NPF. Våra föreläsare är både yrkeskunniga läkare, psykolo-ger, sjuksköterskor, specialpedagoger samt arbets-terapeuter och personer med egen diagnos från Riksförbundet Attention.

För information och bokning: 08-120 488 30utbildning@attention-riks.se

Kunskap gör skillnad!

www.attention-utbildning.se

24

25

Folkhälsomyndigheten kommer 2014–2015 att driva ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan. Syftet med projektet är att inomhusmiljön för barn och ung-domar i landets skolor ska bli bättre och att skolorna ska uppfylla miljö-lagens krav på inomhusmiljö. Pro-jektet kommer att fokusera på tillsyn av städning och ventilation.

Bättre inomhusmiljö i skolan

Regeringen har lagt fram ett förslag på en ny lag som innebär att bris-tande tillgänglighet ska ses som diskriminering. De exempel som anges är bland annat om en person med funktionsnedsättning inte har fått en turlista uppläst, inte har fått särskild hjälp att boka en biljett eller inte har kunnat ta sig in i en restau-rang på grund av att trösklar inte har tagits bort. Attention välkomnar den nya lagen. Tillgänglighet är en viktig förutsättning för att skapa delak-tighet och ska gälla alla, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. – Vi ser den nya lagen som ett steg i rätt riktning, men vill påminna om att man måste titta brett på till-gänglighet, säger Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Atten-tion. Behoven kan se väldigt olika ut beroende på vilken funktionsned-sättning vi talar om. Mycket lite har hittills gjorts för att skapa ökad tillgänglighet för de grupper som lever med en kognitiv funktions-nedsättning.

Brist på tillgänglighet ses som diskriminering

Min Skola ska anpassas efter eleven – inte tvärtom

KARIN MENAR ATT det är oerhört viktigt att lära så mycket som möjligt av hur eleverna själva vill att skolan ska fungera.

– På det sättet är det elevens egen skola vi arbetar med, så projektets namn känns helt rätt!

Just nu pågår en hel del intern pla-nering, möten och erfarenhetsutbyten om hur projektet ska kunna genomföras på bästa sätt. Allra roligast har varit att träff a projektskolorna ESS-gymnasiet och Källbrinksskolan berättar Karin.

– PROJEKTET SKA VARA ett elevnära arbete och med hjälp av de här två sko-lorna får vi möjlighet att träff a elever som vill delta i arbetet som vi kan lära oss mycket av, säger hon.

Under våren kommer projektet också att anordna fokusgrupper med elever från skolorna och samarbeta med lärare och rektorer.

– Vi har redan haft ett första möte med några personer från projektsko-lornas personal och ledning. De var alla otroligt entusiastiska och engagerade, vilket var jättekul, avslutar Karin.

förbundsnytt

Text: Martina Kopra Foto: Ann Eriksson

– Vi vill bidra till en skola där eleven kan känna sig hemma och vara delaktig i hur skolan fungerar snarare än att kän-na den vanmakt som många elever med NPF upplever, säger Karin Forsberg, som är projektledare för Attentions nystartade projekt Min Skola.

Mer information om Min Skola som finansieras av Arvsfonden finns under projektmenyn på www.attention-riks.se

Cassandra, Cindy och Marva läser på ESS-gymnasiet som är en av projektsko-lorna i Min skola-projektet.

förbundsnytt

MARINA HAR SJÄLV ett barn med NPF och det var där tanken på att göra något började. — Viljan att starta upp kampanjen tuggade jag på länge. Jag ville göra något

för andra med NPF, helt enkelt skapa upp något för alla stolta föräldrar därute. För vi kan verkligen vara stolta – både vi och våra barn. Vi skulle verkligen vara berät-tigade till en medalj för allt som vi får gå

Marina designar NPF-smyckenMarina K har i personlig regi startat NPF-kampanjen PUSSELBITEN på Facebook. Genom kampanjen erbjuder hon egendesignade NPF-smycken i form av pusselbitar. Syftet är att sprida nyfikenhet och öka kunskapen om NPF samt att samla in pengar till förmån för Riksförbundet Attentions arbete.

igenom och för våra barns framsteg.Marina fått många positiva reaktioner och antalet som gillar kampanjsidan på Facebook närmar sig 300. — Det roligaste är att pusselbiten blev något större än jag väntat. Jag hoppas att ännu fl er ska hänga på och genom detta sprida mer kunskap, förståelse och ny-fi kenhet om NPF.

26

Text: Lovisa Schiller

Läs mer om kampanjen på Facebooksidan PUSSELBITEN.

REGERINGEN HAR gett Hjälpme-delsinstitutet i uppdrag att undersöka hur teknik kan hjälpa gymnasieelever med kognitiva svårigheter. Det kan handla om minnesproblem, uppmärk-samhetsproblem eller svårighet med tidsuppfattningen. Studien, som nu är

Tekniska hjälpmedel underlättar för elevergenomförd, visade att eleverna hade god nytta av tekniska hjälpmedel såsom smartphones, anpassade datorer och fi ckminne för att spela in lektioner el-ler särskilda boll-sittdynor för oro-liga kroppar som har svårt att sitta still. Hela 73 procent av eleverna tyckte att

studieresultaten förbättrades avsevärt med dessa hjälpmedel.

— Elever med de här svårigheterna uppfattas oft a som lata, stökiga och slarvi-ga, men med rätt stöd kan de fungera mycket bättre, säger Erika Dahlin, pro-jektledare på Hjälpmedelsinstitutet.

Skellefteå kommun och Västerbot-tens läns landsting kommer under 2014 att ha stort fokus på psykisk hälsa. Målet är att gynna psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa, motverka fördomar och skapa ac-ceptans i samhället. Under året kommer man att ge invånarna i Skellefteå kommun möjlighet att medverka på föreläsningar och andra aktiviteter som rör psykisk hälsa. Vid dessa tillfällen ger man invånarna möjlighet att lära sig mer om sig själva och förstå sina styrkor och förbättrings-områden. Läs mer om den här satsningen på Skellefteå kommuns hemsida, www.skelleftea.se/psykiskhalsa

Västerbotten sätter fokus på psykisk hälsa

ALLMÄNNA ARVSFONDEN har be-viljat medel till Svenska Golff örbundet för projektet Handigolf Riks 2013-2015. Sex golfk lubbar i Sverige utvecklar Han-digolfverksamheten på sina anläggning-ar under tre år. De utvalda golfk lubbarna ska både rekrytera spelare med funktionsned-sättning och utbilda 5-6 tränare i bland annat tillgänglighet och metodutveck-ling för att skapa en bred kompetens. Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna med bland annat neuropsykiat-riska funktionsnedsättningar, NPF.

jag golfVÄLKOMMEN TILL EN AKTIV FRITID!

Årets vuxenläger för personer med egen funktionsnedsättning kommer att hållas på Grebbestad folkhögskola vecka 27. Greb-bestad ligger vackert beläget vid havet i Bohuslän. Lägret pågår måndagen den 30 juni till lördagen den 5 juli. Det bjuder på en blandning av utflykt-er, fysisk aktivitet, föreläsningar, hantverk och kvällsaktiviteter. Det finns plats för 32 personer, Priset är 2 000 kr och sista anmälnings-dag är den 15 april. Anmälan görs på attention-riks.se. För mer information kontakta Attentions kansli: 08-120 488 00.

Enkät om kriminalitetHar du ADHD och egen erfaren-het av kriminalitet/missbruk eller arbetar du med den gruppen? I så fall kan du hjälpa Attentions Fri-projekt genom att svara på några frågor på det ämnet i de-ras webbenkät. Enkäten finns på attention-riks.se. under fliken projekt.

27

Golfförbundet satsar på NPF

För mer information och intresseanmälan, kontakta Helena Brobeck på Svenska Golfförbundethelena.brobeck@golf.se eller 08/622 15 07.www.golf.se/handigolf

Läger för vuxna med NPF

Den 15-16 maj går Riksförbundet At-tentions tionde NPF-forum av stapeln. NPF-forum är en konferens om NPF där personer med egen funktionsned-sättning, anhöriga och yrkesverksam-ma får möjlighet att mötas och utbyta kunskap. I år har NPF-forum temat Få

det att fungera — stöd och strategier för personer med NPF och kommer att hållas på Kistamässan utanför Stock-holm. Riksförbundet Attention erbjuder medlemmar ett rabatterat pris. Mer information och anmälningsformulär finns på: attention-riks.se.

Snart är det NPF-forum

Mars29 Styrelsemöte— Stockholm

27 Fördjupningskurs om NPF, — Göteborg

April2-4 Fokus på autism— Stockholm

10 Grundkurs om NPF för skolan— Uppsala

15 Sista anmälningsdag för vuxenlägret

24 Temadag om problematisk frånvaro (”Hemmasittare”)— Nacka

Maj15-16 NPF-forum— Kistamässan

20 Grundkurs om NPF— Stockholm

22 Premiär för Attention Fri-projektets film— Stockholm

24-25 Möte ADHD Norden— Oslo

Juni5 Nästa nummer av Attention med tema "skolan" kommer ut

10 Temadag om äldre och psykisk ohälsa— Stockholm

30 Attentions vuxenläger— Grebbestad

IDAG ÄR DET OFTA SVÅRT att hitta aktiviteter som möter dessa ungdomars behov. Med den här aktiviteten vill man skapa en miljö där det är möjligt att bibehålla motivation och fokus samti-digt som den upplevs som meningsfull och lustfylld. — Vårt mål är att kunna uppnå en kvalitet på stallvistelsen som innebär att vi kan erbjuda den här gruppen

ungdomar bästa möjliga stöd, hjälp och pedagogisk utveckling, säger Cecilia Skogh, ansvarig för projektet.

Attention går in som samarbetspartner i ett ”travprojekt” för ungdomar med Aspergers syndrom. Projektet går ut på att ungdomarna får lära sig köra och hantera häst, med alla moment det innebär, på Solvalla Travbana.

Om du vill veta mer kontakta:Cecilia Skogh cecilia.skogh@telia.comwww.ceciliaskogh.se

Trav för ungdomar med Aspergers syndrom

28

Din röst är viktig! NSPH har i samarbete med Hjärnkoll tagit fram fyra studiecirkelmaterial som stärker dig i att hitta din röst och få kunskap om dina rättigheter.

Läs mer om materialen på www.nsph.se

DIN RÄTTFundera, diskutera, agera

Ett studiematerial om allas rättigheter

DIN EGEN BERÄTTELSEEtt material för reflektion och samtal om psykisk (o)hälsa, attityder och vägen vidare

Läger året runt,7-25 år.

Året-runt-läger för barn och ungdomar och unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. TUSKULUM har helgläger samt sommar-, höst-, vinter- och vårläger. Läs mer på www.tuskulum.se där du kan fylla i en ansökan.

TUSKULUM | ESKIL JOHANSSONS ABOppundavägen 6 | 122 48 Enskede | 08-648 77 40

info@tuskulum.se | www.tuskulum.se

Smycka dig med ADHD-hjärtat från Pilgrim

SAfr

Plats: Grebbestads folkhögskola vid havet i BohuslänPris: 2000 krSista anmälningsdag: 15 aprilSista betalningsdag: 2 maj

29

Riksförbundet Attentions lokala föreningar

Medlemmar som fl yttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention-riks.se eller via telefon 08 120 488 00

BLEKINGE LÄN Attention Blekinge Jan Hinderyd0454-181 95 vandring@bredband.netinfo@attention-blekinge.sewww.attention-blekinge.se

DALARNA LÄN Attention Dalarna 070-365 67 54 attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm 0768-50 10 70mikael.b.lindholm@telia.com www.attention-gotland.se

GÄVLEBORGS LÄN Attention GästriklandAnders Simu0736-31 46 88anders.simu@attention-gatrikland.sewww.attention-gastrikland.se

Attention Hälsingland Hanna Wickström Andersson0650-120 22 070-446 56 76foreningsmail@attention-halsingland.sewww.attention-halsingland.se

HALLANDS LÄN Attention Halmstad 035-15 22 82info@attentionhstd.se www.attention-halland.se

Attention Kungsbacka Annika Alnesjö 0738-31 81 66 info@attention-kungsbacka.se www.attention-halland.se

Attention Falkenberg/Varberg Lizette Högfeldt 073-055 87 12 attention.fbgvbg@gmail.comwww.attention-halland.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland/Härjedalen Marina Eriksson070-375 73 70ordforande@attention-jamtlandharjedalen.sewww.attention-jamtlandharjedalen.se

JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Ulrika Andersson 076-393 63 50 ordf.attention.jkpg@gmail.comwww.attention-jonkoping.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar Gunilla GustafssonGunilla61@hotmail.com070-358 88 01www.attention-kalmar.se

Attention Västervik/VimmerbyGunilla Stieng073-504 10 98g.stieng@telia.comwww.attention-vastervikvimmerby.se

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Sara Johansson Elving070-982 30 38attention.kronoberg@gmail.comwww.attention-kronoberg.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Norrbotten LuleåBengt Westling070-300 96 09bengt.westling@attention-norrbotten.seinfo@attention-norrbotten.sewww.attention-norrbotten.se

Attention BodenSofi e Andersson070-304 23 66Sofi e_andersson83@hotmail.com

SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson073-622 73 47info@attention-lund.comwww.attention-lund.com

Attention Malmö Birgitte Filbert 0729-30 57 82info@attentionmalmo.se www.attentionmalmo.se

Attention Nordvästra Skåne Inger Nilsson070-243 37 35inger.nilsson@attention-nvskane.sewww.attention-nvskane.se

Attention Nordöstra Skåne Föreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.nosk@spray.sewww.attention-nordostraskane.se

Attention Sydöstra Skåne Thomas Persson0725-471 829.thomaspersson,333@gmail.com

Attention Trelleborg Ann-Mari Holmgren0410-41814, Måndag – Fredag 17.00 – 19.00ann-mari.holmgren@attention-trelleborg.sewww.attention-trelleborg.se

STOCKHOLMS LÄN Attention SollentunaJonna Svensson073-784 84 45info@attention-sollentuna.seordforande@attention-sollentuna.sewww.attention-sollentuna.se

Attention NynäshamnMarie Anklew0720-288 471kontakt@attention-nynashamn.se

Attention Huddinge-Botkyrka Inger Lundin076-769 15 10kontakt@attention-hubo.sewww.attention-hubo.se

Attention Nacka/Värmdö Ann Louise Brage076-1476073ann-louise_brage@hotmail.comwww.attention-nackavarmdo.se

Attention Roslagen Camilla af Geijerstam0731-58 89 34styrelse.attention.roslagen@gmail.comwww.attention.roslagen.se

Attention Stockholms stadKarina Braun0762-79 39 66 karina@attention-stockholm.sewww.attention-stockholm.se

Attention Södertälje/Nykvarn Laila Starring0730-842105info@attention-sony.sewww.attention-sony.se

Attention Haninge Elsie Jedholt 08-777 13 10 , 070-760 66 10 elsie.jedholt@attention-sodertorn.orgwww.attention-sodertorn.org

SÖDERMANLANDS LÄN Attention EskilstunaLaura Troka072-174 28 32laurakettunen@hotmail.comwww.attention-eskilstuna.se

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen,Vingåker) Eva Nagy073-834 94 36nagy.eva@telia.com

Attention Nyköping Anikka Holstein 073-788 12 52attention_nykoping@yahoo.se

UPPSALA LÄN Attention Enköping/Håbo – NätetJessica Axberg0708-20 39 72styrelsen@attention-eh.sewww.attention-eh.se

Attention Heby kommun Karin Ahlberg karin.ahlberg@uppsalavatten.se

Attention Tierp/Älvkarleby Carina Pettersson072-212 32 01info@attention-tierp-alvkarleby.se

Älvkarleby: Ann-Catherine Mattsson076-792 33 90ann-cathrine.m@live.se

Attention Uppsala Ewa Wikander070-604 62 55ewa.wikander@trion.sewww.attention-uppsala.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad Maria Christensson-Fröman070-299 28 32 maria.ch-f@bredband.netwww.attentionvarmland.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteåinfo@attention-skelleftea.seattention-skelleftea.se

Attention Umeå Annika WallinTel: 070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna)AttentionVasterbotten@yahoo.sewww.attention-vasterbotten.se

Attention VilhelminaIda Märtha Grankvistidamartha@telia.com070-555 95 69

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall/Timrå Bengt Norlanderattention@attention-st.se070-216 58 88www.attention-st.se

Attention Ånge Britt Lindströmbm.lindstrom@telia.com070-566 42 34

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin0660-58 552, 070-665 85 52attention.ovik@gmail.comwww.attention-ovik.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Peter Lindné076-795 10 27 peter.lindne@gmail.comwww.attention-sala.comAttention Västerås Föreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.comwww.attention-vasterås.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention BoråsCamilla Larsson070-433 38 07 camilla@attention-boras.sewww.attention-boras.se

Attention Göteborg Henrik D. Ragnevi 031-788 08 36attention@vgl.sewww.attention.vgl.se

Attention Hisingen-KungälvMadelein Larsson Wollnik070-386 86 76madeleinwollnik@gmail.com

Attention Skaraborg Christina Brinkemo 076-197 15 08attentionskaraborg@hotmail.com www.attention-skaraborg.se

Attention Uddevalla Anita Larsson0522-86046/070-2630851anita.larsson.staen@telia.comwww.attention-uddevalla.se

Attention ÖckeröUlrika Melander0708-62 44 30ordforande@attentionockero.sewww.attentionockero.se

ÖREBRO LÄN Attention LindesbergTuula Pettersson070-352 40 94 humlandumlan@live.com www.attention-lindesberg.se

Attention Örebro Karin Trulsen0762-569 083mammaambulans@hotmail.comwww.attention-orebro-lokal.se

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Annelie Holm0730-75 33 94attention-ostergotland@hotmail.comwww.attention-ostergotland.se

Attention Östergötland Sydvästra Arne Anderssonandersson_arne@telia.comwww.attention-osv.se

Vår kropp behöver de essentiella fettsy-rorna omega-3 och omega-6, men kan

inte tillverka dem själv. Därför måste de till-föras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hund-ratusentals nöjda familjer runt om i världen.

Rekommenderas av expertereye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela värl-den väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror.eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 info@iqmedical.se www.iqmedical.se

För hjärnans och ögats utvecklingmumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.

För ögats och hjärnans utvecklingModerns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas nor-malt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos späd-barn. mumomega innehåller DHA-rik

fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den vik-tiga fettsyran arakidonsyra, AA.

För din och ditt barns trygghetDHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverk-ningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande.

Rekommenderad dagsdos”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal.org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov

av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela gravi-diteten och så länge du ammar.

se

Returadress: Posttidning B Riksförbundet Attention Porto betaltTjurhornsgränd 6121 63 Johanneshov

Vi erbjuder:> HVB-verksamhet

> Resurspersonsboende

> Familjehem

> Resursskola

> HVB-verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar

ALLA HAR RÄTT TILL EN FRAMTIDVi erbjuder stöd och vård till barn, ungdomar och vuxna med social problematik, genom ett heltäckande utbud av tjänster inom individ och familjeomsorgen.

Vi hjälper till – dygnet runt, året om. Vi ser till att du får hjälp med din placering oavsett när du kontaktar oss. Om en placering inte fungerar, hittar vi ett nytt alternativ.

Vill du veta mer kontakta oss:Placeringsjouren

020-22 80 00

info placeringsjouren.se

frosunda.se/individ-och-familj