Yrke2025 april 2011

För kunskap och bildningFör kunskap och bildning

Yrke 2025

Behoven av svenskspråkig yrkes- och

högskoleutbildning för svenskspråkiga

år 2025 Heidi Backman

Mellanrapport april 2011

För kunskap och bildning

Prognosen Yrke 2025 är

ett faktabaserat beslutsunderlag

en viljeyttring, en gemensam uppfattning om hur vi

vill forma framtiden

ett verktyg som ger ramar och en helhetsbild

• Hur förhåller sig olika branscher, yrken, utbildningar till

varandra?

ett verktyg för långsiktig planering: vi kan inte

prognostisera eller utbilda bort konjunkturer med

denna prognos. Prognosen visar den genomsnittliga

utvecklingen på lång sikt.

Prognosnätverket Yrke 2025

Svenskspråkig

prognostisering

Riksomfattande

prognostisering

Regional

prognostisering

VATT

Statens

ekonomiska

forskningscentral

VATT

Arbets- och

närings-

ministeriet

TEM

Undervisnings-

och

kulturministeriet

UKM

Forum

Yrke 2025Landskaps-

förbund

RFV/NMT

Utbildnings-

anordnare,

högskolor

Utbildnings-

anordnarna

Utbildnings-

styrelsen

UBS SV

Yrkes-

högskolornaLandskaps-

förbund

Regionför-

valtningsverket

Riktgivande regionala

svenskspråkiga mål

Arbetsmarknads-

organisationerArbets-

gruppen

KT2016

UniversitetenÅlands

landskaps-

regering


På lång sikt ska vi utbilda så att vi kan

uppnå en hög sysselsättningsnivå

svara mot global konkurrens och garantera välfärd

bidra till att finlandssvenska regioner kan utvecklas

framgångsrikt

bemöta språkliga och kulturella behov bland

svenskspråkiga


Behovet av svenskspråkighet i olika yrken

Myndighetsyrken

Yrken som kräver språklig och kulturell

kompetens

Serviceyrken, inkl ledare och experter

Yrken som annars krävs i de

finlandssvenska regionerna, pga.

arbetsmarknaden och pga.

utbildningsintresse hos individerna


Vilka branscher behövs i

framtiden?

Vilka yrken behövs inom

branscherna i framtiden?

Hur effektivt ger

utbildningen

arbetskraft?

Nativitet, dödlighet, flyttrörelse

Närings och - yrkesstrukturen

Språkliga och kulturella behov

Utbildningsstrukturen, -nivån

Pensionsavgången

Arbetslösheten, arbetskraftsbristen,

sysselsättningsgraden

Årsklassen 16-21-åringar åren 2007-

2025Vilka utbildningar behövs i dessa yrken i framtiden?

Utbildnings-

behov 2025

Yrke 2025: svenskspråkiga särdrag

Mål i

utvecklingsplanen

2016

Hur stor kommer den svenskspråkiga

arbetskraften att vara i framtiden?

Hur många kommer att

pensioneras av dem som nu är

sysselsatta i dessa yrken?

Den nationella prognosmodellen i korthet


I slutet av 2030-talet ökar de svenskspråkiga 16-

åringarna enligt antalet fruktsamma kvinnor

2010-2015.Källa: Heidi Backman, Yrke 2025 och Fjalar Finnäs

5,5% av årsklassen 16-åringar är svenskregistrerad

6% av dem som avslutade åk 9 år 2009 hade gått i svensk

skola

3 100

3 200

3 300

3 400

3 500

3 600

3 700

3 800

3 900

4 000

4 100

4 200

Årsklassen 16-18 åringar i genomsnittde som gått i svensk grundskola

Antal 16-18-åringar


Prognosen räknar ut lika många

studieplatser per individ för båda

språkgrupperna. Men fördelningen på

olika studieområden och

utbildningsnivåer varierar.


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

Behovet av påbörjade studier enligt utbildningsnivå (Åland ingår)

Påbörjade studier i medeltal 2006-2009 (inkl. finskregistrerade vid universitet som valt svensk studiegång)

Behov enligt prognosen till 2025

Rekommendation fram för 2016


Definition och avgränsning

Påbörjare i svenskspråkig yrkes- och

yrkeshögskoleutbildning samt svenskspråkiga

påbörjare i universitetsutbildning

Grundläggande yrkesutbildning

Yrkeshögskoleutbildning: påbörjade studier i

ungdomsutbildning (inte högre

yrkeshögskoleexamina)

Universitetsutbildning: nyinskrivna studerande för

lägre och högre universitetsutbildning inkl

magistersprogram (inte fortsatta studier eller

forskarutbildning)·


0 500 1000 1500 2000

Det humanistiska och pedagogiska området

Kultur

Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området

Det naturvetenskapliga området

Teknik och kommunikation

Naturbruk och miljöområdet

Social-, hälso- och idrottsområdet

Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen

Behovet av påbörjade studider enligt utbildningsområde inom ungdomsutbildningen (Åland ingår)

Rekommendation fram för 2016

Behov enligt prognosen till 2025

Påbörjade studier i medeltal 2006-2009


-10000 -5000 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000

Yrkesutbildning

Yrkeshögskoleutbildning

Universitetsutbildning

Arbetsplatser som uppkommer för nyutbildade fram till 2025 enligt den utbildning de kräver

pga sysselsättningsförändring pga pensionsavgång


-5000 0 5000 10000 15000 20000

Teknik och kommunikation

Social-, hälso- och idrottsområdet

Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området

Det humanistiska och pedagogiska området

Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen

Naturbruk och miljöområdet

Kultur

Det naturvetenskapliga området

Arbetsplatser som uppkommer för nyutbildade fram till 2025 enligt den utbildning de kräver

pga sysselsättningsförändring pga pensionsavgång


Så här ser framtidens arbetsliv ut

om Yrke 2025 förverkligas


Två alternativa scenarier (VATT)

Basscenariot

• BNP-tillväxt 1,7 %, sysselsättningsgrad 73 % (70,7 % i hela

landet 2008, 72 % för svenskspråkiga 2008)

• Kraftigt ökad sysselsättning inom vården.

Målscenariot

• BNP-tillväxt 2 %, sysselsättningsgrad 75 %

• Ökad export och ökad produktivitet i den offentliga sektorn:

– Sysselsättningen inom vården och den offentliga

förvaltningen är 1 %-enhet lägre än i basscenariot.

– Sysselsättningen inom metallproduktion, elektronik,

maskinindustri och tillverkning av papper och massa är 3

%-enheter högre än i basscenariot

I den slutliga utbildningsprognosen har vi följt målscenariot.


Särdrag bland svenskspråkiga

Arbetslöshetsgraden bland svenskspråkiga har

under 1990- och 2000-talet varit ca hälften lägre än

hela landets arbetslöshet

Pensionsåldern är 1,6 år högre bland

svenskspråkiga

Genomströmningen i studierna är något effektivare

Befolkningens utbildningsnivå är högre, men det

finns också fler svenskspråkiga som saknar

yrkesinriktad examen än i hela landet


0 2 4 6 8 10

Tillverkning av transportmedel

Sjötrafik

Finansiell verksamhet

Jordbruk, jakt och fiske

Parti- och agenturhandel

Utbildning

Sociala tjänster

andelen av arbetskraften (%)

Näringsgrenar inom vilka svenskspråkiga var väl företrädda 2007 (i förhållande till andelen av arbetskraften)

svenskspråkiga

hela landet

Svenskspråkigas näringsgrensprofil 2007


Prioriterade branscher 2025

-30,0 % -20,0 % -10,0 % 0,0 % 10,0 % 20,0 % 30,0 % 40,0 %


Tillverkning av maskiner och transportmedel

Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet


Merktantila och administrativa tjänster

Turism, hotell- och restaurangverksamhet

Finansiering och försäkringsverksamhet

Organisationsverksamhet

Offentlig förvaltning och obligatorisk socialförsäkring

Utbildning och forskning

Hälso- och sjukvård

Sociala tjänster

Näringsgrenar med positivare sysselsättningsutveckling för de svenskspråkiga 2007-2025

målscenario

basscenario


Ökande branscher

0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 %

Byggverksamhet


Detaljhandel

Turism-, hotell- och restaurangverksamhet

Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet



Sociala tjänster


Den väntade sysselsättningsutvecklingen bland svenskspråkigai procent 2007-2025. Näringsgrenar vars sysselsättning ökar

enligt både bas- och målscenariot.

målscenariot

basscenariot


Ökande branscher, eller ?

-20 % -15 % -10 % -5 % 0 % 5 % 10 % 15 %

Transport

Tekniska tjänster för företag

Tjänster för privata hushåll

Fastighetsförvaltning på uppdrag samt städning och miljöhygien

Post- och telekommunikationer

Merkantila och administrativa tjänster för företag

Den väntade sysselsättningsförändringen blandsvenskspråkiga i procent 2007-2025. Näringsgrenar varssysselsättning minskar enligt basscenariot men ökar

enligt målscenariot

målscenariot

basscenariot


Minskande branscher

-60 % -50 % -40 % -30 % -20 % -10 % 0 %


Skogsbruk- och industri

Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning

Metallframställning, tillverkning av metallvaror

Tillverkning av kemiska produkter

Tillverkning av maskiner och utrustning samt transportmedel

Tillverkning av elektronik och elprodukter

Övrig industri

El-, gas- och vattenförsörjning


Den väntade sysselsättningsförändringen bland svenskspråkiga i procent 2007-2025. Näringsgrenar vars sysselsättning minskar

både enligt bas- och målscenariot

målscenariot

basscenariot


Svenskspråkigas näringsgrensprofil 2025

0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %



Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet

Offentlig förvaltning och obligatorisk socialförsäkring

Maskiner, utrustning och transportmedel


Transport


Sociala tjänster


Näringsgrenar inom vilka svenskspråkiga är välrepresenteradeenligt prognosens målscenario för 2025

hela landet

svenskspråkiga


Sysselsättningsutvecklingen bland

svenskspråkiga enligt näringsgren

Svenskspråkiga sysselsatta 1995-2007,

prognos över svenskspråkiga sysselsatta

enligt två scenarier 2007-2025

Här presenteras ett urval näringsgrenar av särskilt

intresse bland svenskspråkiga.


0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025


Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Skogsbruk och skogsindustri

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Livsmedels-, dryckesvaru- ochtobaksvaruframställning

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Tillverkning av maskiner och utrustning

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Tillverkning av elektronik och elprodukter

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


10000Byggverksamhet

0

500

1000

1500

2000

2500

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Tillverkning av textil-, glas- och lergodsprodukter och möbler

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


10000Parti

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Byggverksamhet

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025


Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Detaljhandel

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Turism-, hotell- och restaurangverksamhet

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Transport

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Finansiell verksamhet ochförsäkringsverksamhet

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Merkantila och administrativa tjänster för företag

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Offentlig förvaltning och obligatorisksocialförsäkring

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025


Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025


Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025

Sociala tjänster

Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

1995 2000 2004 2007 2010 2015 2020 2025


Antal sysselsatta

Basscenariot

Målscenariot


Sysselsättningsutvecklingen bland

svenskspråkiga enligt yrkesgrupp

Svenskspråkiga sysselsatta 1995-2007,

prognos över svenskspråkiga sysselsatta

enligt två scenarier 2007-2025

Här presenteras ett urval yrkesgrupper av särskilt

intresse bland svenskspråkiga.


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Lant- och skogsbruksarbete

1.1 Jordbrukare och jordbruksarbetare

1.2 Trädgårdsodlare- och arbetare

1.3 Skogsarbetare

1.4 Experter inom jord- och skogsbruk


0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Byggarbete

3.1 Byggnadsarbetare

3.2 VVS-montörer

3.3 Byggnadsmålare

3.4 Chefer och experter inom byggbranschen


0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Arbete inom trafik och logistik

4.1 Yrkesutövare och företagare inom landtrafik

4.2 Manskap och befäl inom sjötrafik

4.3 Chefer och experter inom lufttrafik

4.4 Lagerarbetare och speditörer


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Servicearbete

5.1 Disponenter och fastighetsarbetare

5.2 Yrkesutövare inom städbranschen

5.3 Köpmän och försäljare

5.4 Chefer och experter inom handelsbranschen


0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Social- och hälsovårdsarbete 1

7.1 Primärskötare, närvårdare

7.2 Sjukskötare och andra experter inom hälsovård

7.3 Läkare och andra experter inom hälsovård


0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Social- och hälsovårdsarbete 2

7.4 Vårdare och handledare inom socialsektorn

7.5 Specialister inom socialsektorn

7.6 Verksamhetschefer inom social- och hälsovården


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Undervisnings- och fostringsarbete

8.1 Lärare och övriga specialister inom undervisningsbranschen


0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Kultur- och informationsarbete

9.1 Hantverkare och konsthantverkare

9.2 Konstnärer och övriga experter inom konstbranschen

9.3 Chefer och producenter inom konst- och kulturbranschen

9.4 Experter inom biblioteks-, arkiv-och museibranschen

9.5 Informatörer och journalister


0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Ledar- och expertarbete 1

10.1 Experter inom matematik och naturvetenskaper

10.2 Experter inom samhällsvetenskapliga, humanistiska och ekonomiska området

10.3 Juridiska experter


0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

1995 2000 2005 2007 2010 2015 2020 2025

Ledar- och expertarbete 2

10.4 Chefer och experter inom den offentliga förvaltningen

10.5 Chefer och experter inom datateknik

10.6 Forsknings- och utvecklingschefer


Uppkomsten av arbetsplatser för

nyutbildade åren 2007-2025

-5000 0 5000 10000 15000 20000

Lant- och skogsbruksarbete

Industriarbete

Byggnadsarbete

Trafik och logistikarbete

Servicearbete

Kontorsarbete

Social- och hälsovårdsarbete

Undervisningsarbete

Kultur- och informationsarbete

Ledar- och expertarbete

Sysselsättningsutveckling 2007-25

Pensionsavgång 2007-25


0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Disponenter och fastighetsarbetare

Övrig kontorspersonal

Chefer och övriga experter inom industrin

Läkare och andra experter inom hälsovård

Manskap och befäl inom sjötrafik

Chefer och experter inom byggbranschen

Specialister inom socialsektorn

Yrkesutövare inom kosthållsbranschen

Chefer och experter inom den offentliga förvaltningen

Byggnadsarbetare

Jordbrukare och jordbruksarbetare

Yrkesutövare och företagare inom landtrafik

Kontorspersonal inom ekonomiförvaltning

Experter inom samhällsvetenskapliga, humanistiska …

Primärskötare, närvårdare

Chefer och experter inom handelsbranschen

Sjukskötare och andra experter inom hälsovård

Köpmän och försäljare

Vårdare och handledare inom socialsektorn

Lärare och övriga specialister inom …

De 20 yrkesgrupper inom vilka de flestaarbetsplatserna för nyutbildade svenskspråkiga

uppkommer åren 2007-2025, av 59 totalt


Vi går mot ett servicesamhälle med mer

kunskapsintensiv verksamhet, mindre industri och

jordbruk

Vi behöver fler experter, kulturyrken, serviceyrken,

vårdyrken, byggyrken och vissa industriyrken

Arbetslivet i Finland blir alltmer kunskapsintensivt!

Även utförande yrken blir mer kunskapsintensiva.


Vi behöver mer utbildad arbetskraft, speciellt

närvårdare, sjukskötare, socionomer,

socialarbetare, läkare, tandläkare,

barnträdgårdslärare

språkvetare, musiker, lärare

utbildade inom tekniken: maskin- och metallteknik,

livsmedelsindustri, process-, kemi- och

materialteknik, textil- och beklädnadsbranschen, bil-

och transportbranschen

utbildade inom företagsekonomin, juridiken

utbildade inom naturbruk


En viss försiktighet i dimensioneringen rekommenderas

(enligt prognosen) inom följande utbildningar

Turism

Idrott (yrk+yh)

Skönhetsbranschen

Datanom, informationsteknik, mediekultur (yrk+yh)

Hantverk och konstindustri (yrk+yh)


Heidi Backman

Utbildningsstyrelsen, svenskspråkig utbildning

[email protected]

Yrke 2025 på Facebook!

mailto:[email protected]

http://www.facebook.com/



Education

Yrke2025 april 2011