Yrke, kvalifikation, rörlighet Företagsperspektiv på branschöverskridande yrkeskvalifikationer

2015-12-01

Nils Karlson

Ratio – Näringslivets forskningsinstitut

Projektets syfte

• Bidra till att utveckla branschöverskridande

metoder och bedömningskriterier för

praktisk yrkeskompetens, ur ett

företagsperspektiv – möjlig utgångspunkt

EQF-skalan

• Åstadkomma samverkan mellan

arbetsgivar- och branschorganisationer

kring detta.

Mål

• Förbättrad kompetensförsörjning

• Förbättrad matchning, integration,

livslångt lärande, omställning och

jämställdhet

• Särskilt uppmärksamma

jämställdhets- och

tillgänglighetsaspekter

Förstudiens innehåll

• Inleda kartläggning av befintliga

kvalifikationsverktyg och valideringssystem

i olika branscher

• Bedöma om tillämpning av EQF-skalan är

fruktbar och ändamålsenlig

• Inleda identifiering av generiska

yrkeskvalifikationer

• Systemanalys av yrkesutbildningssystemet

EQF-skalan

• Åtta-gradig skala utvecklad inom EU

• Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig)

• Skiljer mellan tre former av läranderesultat:

Kunskap – Färdighet – Kompetens

• Håller detta? Tas tillräcklig hänsyn till

informellt lärande? Fruktbart för utveckling

av yrkeskvalifikationer?

Bättre begreppsapparat I?

1. Kunskap

Vetenskaplig kunskap

2. Färdighet

Praktisk kunskap

3. Förmåga

Omdömeskunskap

Typ av kunskap Påståendekunskap,

bevisbar och

generaliserbar,

know-what

Färdighetskunskap,

yrkeskunskap,

förtrogenhet, delvis

tyst,

know-how

Praktisk klokskap,

dygder, bildning,

strävan efter det goda,

delvis tyst

Lärandeform Teoretisk, formell

utbildning

Praktik, situerat

lärande, handledning,

reflektion över

erfarenheter

Konkret erfarenhet,

situerat lärande, kritisk

reflektion över det

egna handlandet ur

moralisk synvinkel

Bättre begreppsapparat II?

Utmaningen

Kultur, normer, institutioner!

Yrkesutbildningens irrvägar Inledande systemanalys av

yrkesutbildningsmöjligheterna i Sverige

Nils Karlson

Ratio – Näringslivets forskningsinstitut

Formativt skede

• Kompetensbrist, dålig matchning,

utanförskap, integration, sent inträde på

arbetsmarknaden, överutbildning…

• Otillräcklig koppling yrkesutbildning och

arbetsliv

• Yrkesprogramutrednin gen, satsningar på

Yrkeshögskolan, yrkesvux, snabbspår,

yrkesintroduktionsanställningar …

Gemensam problembild tycks växa fram …

Systemanalysens frågor

1. Hur är yrkesutbildningssystemet utformat?

2. Möjliggör och underlättar det individens

yrkesval och yrkeskarriär?

3. Tillgodoser det arbetsmarknadens

kompetensbehov?

Förutsättningar för kompetensförsörjning,

matchning, integration, livslångt lärande,

omställning och jämställdhet

Normen

• Professor

• Docent

• Doktorsexamen

• Licentiatexamen

• Magisterexamen

• Kandidatexamen

• Högskoleexamen

• Gymnasieexamen, högskoleförberedande

Forskarnivå

Avancerad nivå

Grundnivå

Yrkesutbildningens former

• Yrkesutbildning på

gymnasieprogram,

lärlingsprogram

• Yrkesvux

• Färdigutbildning

• Folkhögskolor,

folkbildning

• Arbetsmarknadsutb.

• Yrkesintroduktion

• YH-utbildning

• Kvalificerad YH

• Personalutbildning

• Fortbildning

• Uppdragsutbildning

• Enstaka kurser

• Informellt lärande

• Mm mm

Källa: SCB 2012

TEKNIKER

SÄLJARE

PLUGGA VIDARE

MOTORSPORT-MEKANIKER

KUND-MOTTAGARE

STARTA EGET

GUMMI-REPARATÖR

PLAST-REPARATÖR

PLUGGA VIDARE

RESERVDELS-SPECIALIST

GODS-

HANTERING

KAROSSERI &

LACKERING

LASTBIL &

MOBILA MASKINER

PERSONBIL

YRKES-HÖGSKOLA

HÖGSKOLA/ UNIVERSITET

BIL-MEKANIKER

LASTBILS-MEKANIKER

SPECIALIST

SERVICE-RÅDGIVARE

SERVICE-MARKNADS-

CHEF

ARBETSLEDARE

YRKESLÄRARE

VD

EFTER-MARKNADS-

CHEF

BILSKADE-REPARATÖR

SPECIALIST

LACKERARE FORDONS- OCH

TRANSPORT-

PROGRAMMET

RESERVDELS-CHEF

VERKMÄSTARE

VERKSTADSCHEF

STYLING- EXPERT

STARTA EGET

MASKIN-MEKANIKER

Yrkesprogram

eller motsvarande Yrkesvux

Komvux

Folkhögskola,

allmän kurs

Yrkeshögskolan

Folkhögskola,

särskild kurs

Universitet

och högskola,

yrkesprogram

Nivå

Högskole-

förb. prog.

Privat

utbildning

Personalutbildning

Gy

Arbetsmarknadsutbildning

Pilar fungerar ibland, inte ibland,

oklara antagnings- och behörighets-

krav mm

Svensk yrkesutbildning YI

YI

Informellt lärande

Några utmaningar

1. Ett underordnat system

2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär

3. Anomalier och återvändsgränder

4. Otillräcklig arbetslivsanknytning

1. Ett underordnat system

• Överblicksproblematik, saknar tydlig

struktur

• Yrkeserfarenhet värderas lågt vid

antagning

• I vissa fall låg status inom

utbildningssystemet och bland sökande

• Beroende av konjunkturella satsningar

2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär

• Svåröverskådligt och brist på progression

• Behörighets- och antagningskrav

undervärderar yrkeskunskaper

• Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna

svaga

• Ofta kortsiktiga planeringsramar

3. Anomalier och återvändsgränder

• Yrkesvux möjliggör omval för vissa – men

oftast inte från teoretisk till praktisk

• YH:s antagnings- och behörighetskrav

stämmer ofta inte med gymnasiets

yrkesprogram, oklar fördjupning

• Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning

till högskolans yrkesprogram

• Folkbildningen erbjuder motsvarighet till

komvux, saknar yrkesvux

4. Otillräcklig arbetslivsanknytning

• Brist på praktik och arbetsplatsförlagt

lärande

• Hur kombinera formell – informell

utbildning? Relation teori – APL lärande?

• Bristande engagemang från skolvärlden

och högskolevärlden

• Bristande engagemang, ansvarstagande

och kravställande från arbetslivet

Preliminär slutsatser

• Yrkesutbildningssystemets utformning försvårar

individens yrkesval, i ungdomen och livslångt, och

har svårt att tillgodose det arbetsmarknadens

kompetensbehov

• P.g.a. bristande överskådlighet, underordning,

kortsiktighet, återvändsgränder, behörighets- och

antagningskrav, otillräcklig arbetslivsanknytning

mm

• Skapar problem med kompensförsörjning,

matchning, integration, livslångt lärande,

omställning och jämställdhet

Stor utvecklingspotential!

1. Bringa ordning i systemet med hjälp av SeQF

2. Utveckla fungerande valideringssystem

3. Uppgradera generiska yrkeskompetenser

4. Ökad värdering av yrkeserfarenhet vid

antagning

5. Bättre övergångar från teoretiska utbildningar

till yrkesutbildningar, och vice versa, inte minst

inom Yrkesvux

6. Permanenta vissa YH-utbildningar och skapa

behörighetsgivande kurser till YH

7. Bättre möjligheter till praktik inom samtliga

utbildningsformer