Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Yrkesutbildningens irrvägarEn systemanalys av svensk yrkesutbildning
Nils Karlson, vd, docent
Filippa Ronquist, forskningsassistent
Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
Projektet Yrke, kvalifikation, rörlighet
• Syfte
– Utveckla branschöverskridande
metoder och bedömningskriterier
för praktisk yrkeskompetens, ur ett
företagsperspektiv
• Mål:
– Förbättrad kompetensförsörjning
– Förbättrad matchning, integration,
livslångt lärande, omställning och
jämställdhet
Formativt skede
• Kompetensbrist, dålig matchning,
utanförskap, integration, sent inträde på
arbetsmarknaden, överutbildning…
• Satsningar på Yrkeshögskolan,
yrkesvux, snabbspår, Yrkesprogram-
utrednin gen, yrkesintroduktion …
Gemensam problembild på väg att växa
fram …
Utmaningen
Kultur, normer, institutioner!
Systemanalys viktig
• Krävs för att kunna analysera de reformer
och satsningar som har gjorts, men också
för att kunna bedöma vilka reformer som
behövs framöver
• Viktigt att såväl formell och icke-formell,
som informell, offentlig och privat,
utbildning inkluderas
• Så vitt vi kan bedöma inte gjorts tidigare
Yrkeskompetens?
• ”En förvärvad förmåga att
på ett tillfredställande sätt
kunna utföra specifika
arbetsuppgifter i konkreta
arbetssituationer”
• Överordnat begrepp
• Förutsätter en rad olika
kunskaper, färdigheter och
förmågor
Utgångspunkt i EQF-skalan
• Åtta-gradig skala utvecklad inom EU
• Mäter resultat av lärande, oberoende av
hur kunskapen inhämtats
• Även generiska praktiska kompetenser
• Skiljer mellan tre former av läranderesultat:
Kunskap – Färdighet – Kompetens
• Sverige har egen SeQF (MYH ansvarig)
• Vissa begreppsliga oklarheter
Vår terminologi
Vetenskaplig,
teoretisk kunskap
Praktisk kunskap Omdömeskunskap
Typ av
kunskap
Påståendekunskap,
bevisbar och
generaliserbar,
know-what
Färdighetskunskap,
yrkeskunskap,
förtrogenhet,
delvis tyst,
know-how
Praktisk klokskap,
dygder, bildning,
delvis tyst
Lärandeform Teoretisk, formell
utbildning
Praktik, situerat
lärande,
handledning,
reflektion över
erfarenheter
Konkret erfarenhet,
situerat lärande,
kritisk reflektion
över det egna
handlandet
Källa: Karlson & Fergin 2013
Yrkesutbildning för yrkeskompetens
• Kräver praktik, arbetsplatsförlagt lärande
(situerat lärande)
• Nödvändigt för praktisk kunskap och
omdömeskunskap, inklusive tyst kunskap
• Förutsättning för att kunna utveckla yrkets
färdigheter och förmågor
• Komplementärt till vetenskaplig kunskap,
inklusive yrkesteori
Våra frågeställningar
1. Hur är yrkesutbildningssystemet
utformat och finansierat?
2. Möjliggör och underlättar det
individens yrkesval och
yrkeskarriär?
3. Tillgodoser det arbetsmarknadens
kompetensbehov?
Många utbildningsformer
1. Gymnasieskola– Skolförlagd yrkesutbildning
– Lärlingsutbildning
2. Kommunal vuxenutbildning– Yrkesinriktade kurser
– Lärlingsvux
– Yrkesförarutbildning
3. Folkbildning– Yrkesinriktad särskild kurs
4. Arbetsmarknadsutbildning– Arbetsmarknadsutbildning
– Traineejobb, utbildningskontrakt, m m
5. Yrkesintroduktionsutbildning– Yrkesintroduktionsanställning
– Övrig färdigutbildning, eftergymnasial lärlingsutbildning, m m
6. Yrkeshögskola– Yrkeshögskoleutbildning
– Konst- och kulturutbildning
– Tolkutbildning
7. Universitet och högskola– Yrkesprogram
8. Privat yrkesutbildning– Omställningsutbildning
9. Personalutbildning– Uppdragsutbildning
10. Informellt lärande
Som är svåra att jämföra …
• Volymer, antalet deltagare,
årsstudieplatser mm
• Hur mycket finansiella resurser, offentliga
och privata, som satsas
• Men gymnasiala yrkesutbildningar och
motsvarande inom universitet och
högskolor har mångdubbelt större volymer
och resurser än övriga offentligt
finansierade utbildningsformer
Kostnad per utbildningsform, mkr (2014)
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen
Normen
• Professor
• Docent
• Doktorsexamen
• Licentiatexamen
• Magisterexamen
• Kandidatexamen
• Högskoleexamen
• Gymnasieexamen, högskoleförberedande
Forskarnivå
Avancerad nivå
Grundnivå
Yrkesutbildningssystemet
Våra viktigaste slutsatser
Yrkesutbildningssystemet är…
1. Ett underordnat system
2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär
3. Har otillräcklig arbetslivsanknytning
1. Ett underordnat system
• Konjunkturberoende, ofta kortsiktiga
satsningar
• Brist på tydlig progression
• Otydlighet kring icke-akademiska
yrkeskvalifikationer
• Prioritering av teoretisk utbildning framför
yrkesutbildning
Exempel: Yrkesvux
Statligt anslag, tkr
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
1 200 000
1 400 000
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Källa: Skolverkets regleringsbrev, 2010-2015
2. Försvårar yrkesval och yrkeskarriär
• Yrkesvux möjliggör omval för vissa – men
oftast inte från teoretisk till praktisk
• YH:s antagnings- och behörighetskrav
stämmer ofta inte med gymnasiets
yrkesprogram, oklar fördjupning
• Yrkeskunskaper värderas lågt vid antagning –
särskilt till högskolans yrkesprogram
• Fort- och vidareutbildningsmöjligheterna
svaga
• Översiktsproblematik
Exempel: Gymnasieskola → eftergymnasial yrkesutbildning
Högskoleförb.
program
Yrkeshögskola•Arbetslivserfarenhet
•Yrkeskurser
•Matte B/2
•Svenska B/2
•Engelska B/2
Yrkesprogram
Högskolans
yrkesprogram•Grundläggande
behörighet
•Inga krav på praktisk
kunskap, erfarenhet?
?
?
3. Otillräcklig arbetslivsanknytning
• Brist på praktik och arbetsplatsförlagt lärande
• Generellt, men särskilt gymnasiala
yrkesprogram, även kvalitetsbrister
• Yrkesutbildning inom universitetet och
högskolor saknar krav på praktik, förutom för
legitimationsyrken
• Bristande engagemang från arbetslivet
• Motsträvighet från skolvärlden och
högskolevärlden
Exempel
• PRAO i grundskolan allt kortare eller blir inte
av alls
• APL på Gy-yrkesprogram brister ofta i kvalitet
och omfattning
• Otydligt mandat för de nationella och lokala
programråden på Gy-yrkesprogram
• Praktiska inslag saknas i högskole-
förberedande gymnasieprogram
• Programråd krävs inte på högskolans
yrkesprogram, arbetsmarknadsutbildning,
folkbildning mm
Summering
Yrkesutbildningssystemet försvårar individens
yrkesval, i ungdomen och livslångt, och har
svårt att tillgodose arbetsmarknadens
kompetensbehov
Allvarliga konsekvenser för ungdomars
gymnasieval, vuxnas yrkesutbildning,
yrkeskarriär, omställning, matchning,
företagens kompetensförsörjning,
jobbskapande, tillväxt mm
Stor utvecklingspotential
1. Använd SeQF för att skapa ordning och överskådlighet, stötta branscherna
2. Utveckla fungerande valideringssystem, särskilt för icke-formellt, informellt lärande
3. Uppvärdera generiska praktiska kunskaper4. Öka värderingen av yrkeserfarenhet vid
antagning 5. Skapa bättre möjligheter till praktik inom
samtliga utbildningsformer6. Förbättra övergång mellan teoretiska
utbildningar och yrkesutbildningar, och vice versa
7. Fler än två utbildningsomgångar och behörighetsgivande kurser inom YH
Stor utvecklingspotential
8. Bättre möjligheter till livslång yrkesutbildning, även inom högskolan. Modernisera folkbildningen
9. Starkare mandat för arbetslivet i programråd, skapa motsvarande inom folkbildning, arbetsmarknadsutbildning och högre utbildning
10.Se över fördelningen av offentliga medel, bättre balans YH och högskolan
11.Skatteincitament och moderniserad redovisning för personalutbildning
12.Stabil finansiering av yrkesutbildningen
Att en gemensam problembild är på väg att växa
fram, tillsammans med en vilja att förändra, utgör
en bra grund för att stärka yrkesutbildningens
omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.
Det handlar dock även om att omsätta detta i
praktiken.