Finansdepartementet

En politik för fler jobb

Finansminister Anders Borg

29 januari 2013

Finansdepartementet

Stabilare återhämtning av

världsekonomin men med tydliga risker

• Stabilare återhämtning men fortsatt svaga tillväxtutsikter i

närtid

– I USA syns tecken på ökad aktivitet i ekonomin och återhämtning på

bostadsmarknaden

– Fortsatt svag tillväxt i Eurozonen

– Sårbara tillväxtekonomier väntas sänka farten

• Betydande risker kvarstår

– Risk för förstärkt finansiell turbulens i tillväxtekonomier till följd av

nedtrappning av kvantitativa lättnader i USA

– Svaga banker i eurozonen kan ge oro på finansmarknaderna

– Osäkerhet kring utvecklingen i Norge riskerar att drabba Sverige

– Omvärlden drar inte Sverige ur krisen

– Hushållens konsumtion håller uppe tillväxten

Finansdepartementet

Världsekonomin har förändrats

gradvis – och utvecklingen fortsätter

• Ökad öppenhet och större roll för marknadsekonomin

• Frihandel, fria kapitalflöden, sjunkande transportkostnader och

informationsteknik har ökat förutsättningarna för en global ekonomi

• Tillväxtekonomierna allt viktigare del av ekonomin

– Kinas transformering saknar motstycke i historien

– Ett flertal andra länder i Asien, Latinamerika och Afrika står på tur

– Miljarder människor har eller kommer att bli en del av världsmarknaden

• Europa tappar i betydelse

– Nödvändigt att återställa förtroende och förbättra konkurrenskraften

• Sverige står väl rustat

– Omfattande reformer har genomförts, men betydande utmaningar kvarstår

Finansdepartementet

Regeringens politik för fler jobb

• Ordning och reda i offentliga finanser

• Återupprätta arbetslinjen med starka drivkrafter

för arbete

• Kunskapslinje i skolan

• Stärka Sveriges konkurrenskraft

• Bibehållen sammanhållning genom

fördelnings- och välfärdssatsningar

Finansdepartementet

Väl avvägd stimulanspolitik genom krisen Finansiellt sparande och Maastrichtskuld, procent av BNP

20

25

30

35

40

45

50

-2

-1

0

1

2

3

4

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Sparande Statsskuld (höger)

Källa: Budgetpropositionen

för 2014

Finansdepartementet

Sveriges position har stärkts Förändring av bruttoskulden 2006–2014, procent av BNP

Källa EU-Kommissionen

-20

0

20

40

60

80

100

120

Sve

rige

Tysk

lan

d

Dan

mar

k

Öst

erri

ke

Bel

gien

Fin

lan

d

Ital

ien

Ned

erl

änd

ern

a

Fran

krik

e

USA

Sto

rbri

tan

nie

n

Po

rtu

gal

Span

ien

Gre

klan

d

Irla

nd

Finansdepartementet

Återupprätta arbetslinjen med starka

drivkrafter för arbete

• Öka utbud

– Jobbskatteavdrag

– Arbetslöshets- och sjukförsäkringen

– Arbetsmarknadspolitiken

– Utbildning och yrkesintroduktionsjobben

• Öka efterfrågan

– Nystartsjobb och sänkta socialavgifter för unga

– ROT- och RUT, sänkt restaurangmoms

• Bättre matchning

Finansdepartementet

• Med 2006 års regler skulle i dag 80 procent av löntagarna

betalat mer än 30 procent i marginalskatt

• Med regeringens politik, inklusive förstärkningen av

jobbskatteavdraget, kommer i stället 30 procent av

löntagarna betala mer än 30 procent i marginalskatt

Mer lönsamt att arbeta Marginalskatt vid olika månadsinkomster, 2014

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000

Marginalskatt2006

Marginalskattefter JSA1-5

Marginalskatt förekompensation föregenavgifter (S)

Medianlön 2014

Finansdepartementet

Återställd kunskapslinje i skolan

• Nya läroplaner och tydligare

kunskapskrav

• Nationella prov och tidigare betyg

• Mer undervisningstid i matematik

• Satsningar på karriärtjänster för lärare

• Reformerad lärarutbildning och

kompetenshöjning hos befintliga lärare

Finansdepartementet

Åtgärder för att stärka Sveriges

konkurrenskraft

• Ökade satsningar på infrastruktur,

forskning och innovation

• Förbättrat företagsklimat

• Kunskapsfokus i skolan

Finansdepartementet

-8

-6

-4

-2

0

2

4

Sve

rige

Fin

land

Span

ien

Tyskla

nd

Irla

nd

Gre

kla

nd

Da

nm

ark

Ne

derlä

nde

rna

Belg

ien

Öste

rrik

e

Sto

rbrita

nn

ien

Fra

nkrike

Ita

lien

Port

ug

al

-8

-6

-4

-2

0

2

4

Sve

rige

Da

nm

ark

Fin

land

Gre

kla

nd

Tyskla

nd

Belg

ien

Fra

nkrike

Irla

nd

Sto

rbrita

nn

ien

Ita

lien

Öste

rrik

e

Ne

derlä

nde

rna

Span

ien

Port

ug

al

-20

-15

-10

-5

0

5

10

Sve

rige

Fin

land

Sto

rbrita

nn

ien

Ne

derlä

nde

rna

Tyskla

nd

Öste

rrik

e

Port

ug

al

Belg

ien

Fra

nkrike

Ita

lien

0

10

20

30

40

50

60

Da

nm

ark

Sve

rige

Belg

ien

Fra

nkrike

Fin

land

Ita

lien

Öste

rrik

e

Tyskla

nd

Ne

derlä

nde

rna

Sto

rbrita

nn

ien

Port

ug

al

Gre

kla

nd

Span

ien

Irla

nd

2000

2011

Skattetryck Andel av BNP, procent

Skattetryck Förändring 2000 – 2011, procentenheter

Implicit kapitalskattesats Förändring 2000 – 2011, procentenheter

Implicit skattesats på arbete Förändring 2000 – 2011, procentenheter

Källa: Eurostat Källa: Eurostat

Källa: Eurostat Källa: Eurostat

Finansdepartementet

Offentliga investeringar, 2012 Procent av BNP

Offentliga utgifter, 2012 Procent av BNP

3,9 3,4 3,1 2,8 2,8

2,2 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,4 1,3

8,8

7,0 6,8 6,6 6,5 6,3 6,0 5,9 5,9 5,6 5,0

4,5

1,0

1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 1,9 1,9 2,2

2,5 2,6

3,1 3,3 3,5

Öst

erri

ke

Tysk

lan

d

Po

rtu

gal

Span

ien

Be

lgie

n

Gre

klan

d

Ital

ien

Irla

nd

UK

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Fran

krik

e

Nederlän

d…

Sve

rige

Offentliga utgifter, utbildning 2010 Procent av BNP

Resurser till forskning, 2010 Procent av BNP

Källa: EU-kommissionens

höstprognos, 2013

Källa: OECD

59

57

56

55

54

52

52

51

51

48

48

47

45

43

Dan

mar

k

Fran

krik

e

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Gre

klan

d

Sve

rige

Öst

erri

ke

Ital

ien

Ne

de

rlän

de

rna

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Po

rtu

gal

Tysk

lan

d

Irla

nd

Källa: EU-kommissionens

höstprognos, 2013

Källa: Eurostat

Finansdepartementet

7,6 7,1

5,7 5,2 5,2

4,5 4,0

3,2 3,0 2,5

0,7 0,4

-1,1 -3,6

Bel

gien

Sve

rige

Öst

erri

ke

Stor

britan

nien

Span

ien

Ned

erlä

nder

na

Ital

ien

Tysk

land

Fran

krik

e

Gre

klan

d

Irla

nd

Finl

and

Dan

mar

k

Port

ugal

Källa: OECD

1,4 1,2 1,1

0,8 0,5 0,5 0,4

0,1

-0,1

-0,2 -0,4 -0,6 -0,9

-3,0

Sve

rige

Tysk

land

Öst

erri

ke

Bel

gien

Ned

erlä

nder

na

Fran

krik

e

Finl

and

Sto

rbri

tann

ien

Irla

nd

Spa

nien

Dan

mar

k

Por

tuga

l

Ital

ien

Gre

klan

d*

BNP-tillväxt Genomsnittlig BNP-tillväxt, medelvärde 2007-2012,

procent

Real disponibelinkomst Procentuell förändring 2007–2012

19,1

11,5

6,5 5,5 4,9 4,7 3,5 3,1 1,7

0,3

-1,3

-4,2 -8,3

-24,6

Sveri

ge

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Fra

nkri

ke

Da

nm

ark

Tys

kla

nd

UK

Öste

rrik

e

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Sp

an

ien

Itali

en

Gre

kla

nd

Källa: Eurostat

Källa: OECD

Arbetskraften, 15−74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)

Sysselsatta, 15−74 år Förändring procent, 2006Kv3−2013Kv3 (s.j.)

8,6 7,0 5,9 5,2 2,9 2,1 0,9

-0,1 -2,7

-4,6 -8,0

-12,5 -15,8

-19,0

Tysk

land

Bel

gien

Sver

ige

Öst

erri

ke UK

Fran

krik

e

Ned

erlä

nder

na

Finl

and

Ital

ien

Dan

mar

k

Irla

nd

Port

ugal

Span

ien

Gre

klan

d

Finansdepartementet

11,0 13,7 14,1

15,5 15,9 16,3 16,6 16,9

17,0 19,8

20,3 21,6

25,6

Helårsekvivalenter i olika

ersättningssystem Andel av befolkningen, 2013-2017 prognos

Utanför arbetskraften (15-64 år) 2012, andel av befolkningen, Exklusive studerande eller i

arbetsmarknadspolitisk utbildningsåtgärd

-1,9 -1,5

-1,0

0,3 0,9 1,1 1,2

3,0 3,5

4,3

5,5

6,8

8,1 8,6

Tys

kla

nd

Sveri

ge

Öste

rrik

e

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Fra

nkri

ke

Da

nm

ark

Po

rtu

gal

Itali

en

UK

Sp

an

ien

Gre

kla

nd

Irla

nd

Unga (15-24 år) som inte arbetar

eller utbildar sig Förändring 2006 och 2012, pe

-3,8

-2,2

-2,1

-2,0 -2,0 -1,4 -1,1

-1,1 -1,1

0,0 0,1 0,7

2,1

Span

ien

Öst

err

ike

Ne

der

län

der

na

Fin

lan

d

Sver

ige

Tysk

lan

d

Be

lgie

n

EU2

8

Ital

ien

Gre

klan

d

Po

rtu

gal

Dan

mar

k

Irla

nd

Utanför arbetskraften (15-64 år) Exklusive studerande eller i arbetsmarknadspolitisk

utbildningsåtgärd. Förändring 2006 och 2012

05

1015202530

70 75 80 85 90 95 00 05 10 15

ArbetslöshetsersättningArbetsmarknadspolitiska programEkonomiskt biståndSjukpenning & sjuklönAktivitets- och sjukersättning

Not: Storbritannien och

Frankrike saknas

Not: Frankrike saknas

Källa: Eurostat

Källa: Eurostat

Källa: Eurostat

Källor, SCB, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

och Finansdepartementet

Finansdepartementet

• Sverige visar att hög tillväxt går att förena med

långtgående fördelningspolitik

• Arbetslinje i skatte- och transfereringssystem

nödvändigt om målkonflikt ska undvikas

• Bredare vägar till jobb centralt för en

framgångsrik och hållbar fördelningspolitik

• Svaga grupper på arbetsmarknaden i fokus

Arbetslinjen central för

sammanhållning

Finansdepartementet

Välfärd ger jämn fördelning

Ojämlikhet i inkomstfördelningen.

Gini-koefficient Andel av befolkningen med låg

materiell standard. Procent

1,2

2,5 2,6 3,2

3,9 3,9 5,1 5,2 5,3 5,7

7,8 8,3

11,2

15,2

Sveri

ge

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Da

nm

ark

Fin

lan

d

Sp

an

ien

Öste

rrik

e

Sto

rbri

tan

nie

n

Fra

nkri

ke

Tys

kla

nd

Be

lgie

n

Irla

nd

Po

rtu

gal

Itali

en

Gre

kla

nd

Källa: Eurostat, data avser 2011

Källa: Eurostat, data avser 2011 *Avser 2010

0,25 0,25

0,26 0,27

0,28 0,28 0,28

0,30 0,31

0,32 0,33

0,34 0,35 0,35

Sve

rige

Ne

der

län

der

na

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Öst

err

ike

Dan

mar

k

Tysk

lan

d

Irla

nd

*

Fran

krik

e

Ital

ien

Sto

rbri

tan

nie

n

Gre

klan

d

Po

rtu

gal

Span

ien

Finansdepartementet

• Ansvarsfull politik med starka offentliga

finanser

• Stärkt arbetslinje och fler i jobb

• Återupprätta kunskapslinjen

• Värna trygghet och sammanhållning

Samlad reformagenda för Sverige

Finansdepartementet

Sammanfattning

• Återupprättad arbetslinje, tydligt

kunskapsfokus och stärkt konkurrenskraft

bärande i reformarbetet

• Samtidigt har offentliga finanser värnats

• Resultat i form av lägre utanförskap, högre

tillväxt, bättre reallöneökning och bättre

utveckling på arbetsmarknaden