Vag850 lexivision c 2016 02 07

W850 Falun –

Svärdsjö

En typisk svensk medelväg som bör klassas som

primär länsväg, Falun – Svärdsjö - Enviken.

Rune Fredriksson pensionär, tidigare Svevia och Vägverket

Flera av OH-bilderna användes vid information och diskussion med LRF - Sundborn i Karlsbyhedens Folkets Hus 2016 – 02 – 11.

Utmärkande för

Svärdsjövägen

• Sekundär länsväg som borde klassats som primär

länsväg.

• Närortspendeltrafik.

• Viktig för skogs- och lantbruk, industri och handel.

• Viktig för såväl landsbygd som Falu tätort.

• Byggd på underlag från lera och silt till grus och

normalblockig sandig moig morän.

• Utbyggd i etapper från mitten av 1950-talet till mitten

av 1980-talet.

• Ojämnare än motsvarande vägar i landet.

Svärdsjövägen - en primär länsväg

som felaktigt klassats som

sekundär.

Primär länsväg

• Vägar som utgör förbindelser

mellan kommuncentra och större

tätorter om förbindelserna

bedömts vara av stor betydelse.

• Vägar som förbinder kommun-

eller kommundelscentra med

överordnade centra.

• Vägar som är viktiga för

kommunikationerna till och inom

primära rekreationsområden.

• Vägar som förbinder närbelägna

regionala centra.

Sekundär länsväg

• Vägar med tätort med minst 200

invånare längs vägen.

• Vägar med ett trafikflöde större

än 500 ÅDT.

• Vägar som har eller väntas

uppnå ett större godsflöde än ca

100 000 ton per år i genomsnitt

de närmaste 5 åren.

Kommunalrådet om

Svärdsjöbygdens centralort -

Borgärdet

Borgärdets roll som kommersiellt centrum för

hela norra kommundelen, inklusive Enviken,

Toftbyn, Linghed, Lumsheden, Vintjärn och

Svartnäs, är betydelsefull. Ett attraktivt centrum

är viktigt för att det ska kunna fortsätta att bära

den rollen, säger kommunalrådet Jonny

Gahnshag (S).

Anm. Svärdsjöbygdens centralort Borgärdet skyltas Svärdsjö.

Hela väg W850

• Väg 850 börjar vid Gruvrondellen i Falun, går genom

centrala Falun till Svärdsjö och fortsätter via

Svartnäs till länsgränsen W/X-län öster Vällingbäck.

• Hela sträckan är 58 km, vilket motsvarar ca 1

promille av det statligt belagda vägnätet.

• Trafikarbetet motsvarar också 1 promille av

trafikarbetet på det statligt belagda vägnätet.

• Begreppet ”normalvägen” har blivit allmänt

vedertaget.

Svärdsjöbygdens

centralort - Borgärdet

Uttag ur STRADA för Svärdsjö tätort. C=cyklist/mopedist, G=gående

Olyckor i Borgärdet

2006 - 2011

Uppmätta hastigheter genom

Borgärdet 2010

• 85 % av fordonen hade en hastighet på ca 60 km/tim,

vilket visar att en sänkning av skyltad hastighet från

50 till 40 km/tim inte fungerar.

• Det krävs fysiska åtgärder som smalare körbana,

bredare gång- och cykelbana och en ”port” där

landsbygdsdelen övergår i tätort för att hastigheten

generellt skall reduceras till 50 km/tim genom

tätorten.

• Längs vissa partier krävs hastighetsgräns på 30

km/tim.

W850 Falun – Svärdsjö

Grafens utbredning Norslund (Falun) – Höganäs (Svärdsjö)

Se Trafikverkets vägnätsmätning 2015-08-19

E-mejl till enhetschefen för

Region Mitt 31/1 2016

• Vägen ger hälsoproblem och fördubblar

bussars reparationskostnader. (se artikel i Falu Kuriren 21/12 2015)

• Tillståndsmätningar – Trafikverket resp. VTI

• Tjälkänsliga jordar längs vägen.

• Tillståndet motiverar ny beläggning 2017 och

dessförinnan åtgärd av partier med stora

ojämnheter när vägen är genomfrusen.

Trafikverkets

vägnätsmätningar

• Trafikverkets vägnätsmätningar utförs

när vägarna är som bäst, alltså under

sommarhalvåret.

• Trafikverkets vägnätsmätningar fångar

inte tillståndet när vägarna är

genomfrusna eller när de är delvis

urtjälade.

Trafikverkets vägnätsmätning

Falun- Svärdsjö 2015 – 08 - 19

IRI högra personbilshjulet

VTI:s objektmätningar

2011-04-05 och 2011-06-29

Källänge Boda Karlsbyheden Danholn Sveden

Vägytemätningars

användningsområden

• Värdera vägs tillstånd avseende spår och ojämnheter

– Spår för högtrafikerade vägar med dubbslitage

• Spår mäts på hösten och våren

– Ojämnheter för övriga vägar

• Ojämnheter mäts i båda hjulspåren före resp. efter tjällossningen

• Ojämnheter mäts också tvärs och längs vägen

• Undersöka hur en vägsektion påverkas av tjäle

• Undersöka hur en vägsektion bryts ner

• Underlag för att bestämma var beläggningsunderhåll

resp. rehabilitering ger den bästa avkastningen

Teknikavdelningen, upphovsman Rune Fredriksson 96.10.22

Testsektionernas lägen

Testsektionerna

Mätningar, analyser, rapportering och utbildning

• På de sex testsektionerna har mätningar med fallvikt (FWD),

rullande deflektionstester (RDT), georadar, provgrävningar,

provtagningar och labanalyser utförts vid flera tillfällen under

den 20-åriga perioden.

• Resultaten har rapporterats i examensarbeten, andra

publikationer och vid konferenser i Sverige, Norge, Portugal och

USA.

• Resultaten har använts vid utbildningar på KTH, Högskolan

Dalarna, Svevia, Vägverket och Asfaltskolan.

• Flera examensarbeten har utförts vid KTH och Högskolan

Dalarna baserade på tester, mätningar och analyser.

Väg 850 Falun - Svärdsjö

Längsprofil Norslund - Höganäs

Högsta kustlinjen ligger på 180 m i området.

FALUN

DANHOLN

SUNDBORN

50

80

80

80

80

844

844

844844848

850850

850

850 850

850

850

850

850

850

851

851

851

853

854

855

862

862

862

862

862862

863

864

864.01

865

865

865

866

867

874

875

1 2

3

4

5

6 7

8

9

10

Vägytans inverkan på körkomforten

Bilisters monetära värdering av komfort 1998

Anita Ihs, m. fl.

Sambandet mellan teststräckornas IRI-värde

och medelvärdet av försökspersonernas

bedömning* av körkomforten.

y = -0,3162x + 4,0667

R2 = 0,786

y = -1,3275Ln(x) + 4,2543

R2 = 0,9034

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

0 2 4 6 8 10 12

IRI (mm/m)

Be

dö

mn

ing

(s

ka

la 1

-5)

*Den fysiska påverkan orsakad av teststräckornas tillstånd har också mätts med

vibrationsmätning på sätet, vilket stämmer bra med försökspersonernas upplevelse.

Viktigast för en komfortabel*

bilfärd enligt försökspersonerna.

• Inga hål/gropar i beläggningen

• Inga spår

• Inga ojämnheter som ger upphov till

vibrationer samt gupp och sättningar

*Den fysiska påverkan orsakad av teststräckornas tillstånd har också mätts

med vibrationsmätning på sätet, vilket stämmer bra med

försökspersonernas upplevelse.

Min anm. I komfortbegreppet ingår förutom vibrationer även buller, risk för

olycka, förutsägbarhet etc.

Betalningsvilja* för att åka

på en jämn beläggning

• Att få åka på den jämnaste vägen var

värt 2,1 - 14,4 kr per mil istället för att

åka på den ojämnaste.

• Att få åka på den ”medeljämna” vägen

istället för på den ojämnaste var värt 1,1

- 6,1 kr per mil.

*Beroende av vald metod Stated Preference (SP) eller Contigent Valuation

Method (CVM). SP ger den högsta betalningsviljan.

Väg- och Transportforskningsinstitutet

om trafiksäkerhetsarbete

• Effektivt trafiksäkerhetsarbete måste bygga

på två parallella strategier nämligen

olycksprevention och skadeprevention.

• VTI biträder inte grundföreställningen att

studier av krockvåld vid dödsolyckor utgör vår

viktigaste kunskapskälla när det gäller att

utforma effektiva åtgärder i vår strävan att

fortlöpande minska antalet svårt skadade och

dödade i trafiken.

0

100

200

300

400

500

600

700

0,9

1,1

1,3

1,5

1,7

1,9

2,1

2,3

2,5

2,7

2,9

IRI mm/m (medelvärde av 20 meters medelvärden)

Oly

cko

r p

er 1

000

Map

km

Hela året VTI notat 67-1997

Vinter VTI notat 67-1997

Sommar VTI notat 67-1997

W850-bred, bra sikt, bra anslutningar

W850-smal, dålig sikt, dåliga anslutningar

W850-hela vägen

Sannolikhet och konsekvens

Enligt VTI meddelande 909-2002 är 1/3 personskadeolyckor och 12% svårt skadade eller

dödade. Två dödade vid IRI 1 och fyra dödade vid IRI 3 per miljard axelparkilometer.

Sannolikhet att kollision inträffar

• Dålig vägstandard och dåligt vägtillstånd har större

betydelse än hastigheten om en olycka skall inträffa.

• Längs vägsträckan mellan Falun och Svärdsjö har

olycksrisken varit 1,5 ggr större på den äldre, sämre

och delvis hastighetsbegränsade delen.

• Trots att trafikanterna sänkte hastigheten med 7 á 8

km/tim inträffade 50 procent fler olyckor på den

sämre vägdelen.

Trafiksäkerhet

• Risken att dödas eller allvarligt skadas längs väg

W850 har varit 10 ggr större för cyklister och gående

jämfört med för bilförare och passagerare.

• I trafiksäkerhetsdebatten nämns ofta sänkt hastighet

som ett kraftfullt verktyg för att minska allvarliga

olyckor.

• För väg 850 visar uppföljning och analys att höjd

vägstandard är en mer verkningsfull metod att höja

trafiksäkerheten.

Väg 850 genom Boda

Byggd i början av 1960-talet

På den smalare och kurvigare delen av vägen har inträffat 50 % fler olyckor trots

lägre hastigheter än på den bredare och rakare delen mellan Falun och Svärdsjö.

Boda/Bengtsheden

Byggd i slutet av 1960-talet

Vägskador norr skogsdunge p.g.a felaktig konstruktion. Det

naturliga vattenflödet från skogen skars av när vägen byggdes.

Trafik och vägbredd

Trafikverket 2004

Ny starttidpunkt i början av 2000-talet

Totalkostnad Landsbygdsväg

Enligt VTI 1985

Intäkter och kostnader

• Intäkter för staten; energiskatt, moms, co2-skatt,

fordonsskatt och vägavgifter för hela väg 850

beräknades år 2000 till drygt 33 mkr/år vid ojämn väg

och 32 mkr/år vid jämn väg.

• Kostnaderna för trafikanterna beräknades till 194

mkr/år vid ojämn väg och 184 mkr/år vid jämn väg.

• Drift och underhållskostnaden beräknades till 3

mkr/år.

• Rekonstruktion av vägen beräknades till 5 mkr/år

baserat på 4% räntefot.

Skyltad hastighet

Hastighetsgränsen 80 km/tim infördes 2009-12. Dessförinnan var

hastighetsgränsen 90 km/tim.

Hastighetsgränsen 60 km/tim infördes 2010. Dessförinnan var

hastighetsgränsen 70 km/tim.

Konstruktion


Norslund Danholn Blixbo – Boda Boda - Svärdsjö k:a

Felaktig dränering

2015

Onödig kostnad, förstörd fauna, ökad spridning av föroreningar, risk för erosion etc. Ca 30 %

av det avrinnande vattnet från vägbanan vänder in ca 1 meter under beläggningen och

medverkar till skador vid häftiga skyfall.

Trafikverkspublikationer

• Dikning och dikesjordDokument 88866

• Vägdikenas funktion och utformning Publ 2003:103

• Hantering av dikesmassor Publ 2007:101

Det finns ytterligare publikationer som beskriver hantering av dagvatten etc.

Ojämnhet i olika delar av

landet under olika årstider

(2000 – 4000 ÅDT)

Trafikverkets statistik baseras på sommarmedelvärden och inte på årsmedelvärden.

Ojämnhet i olika delar av

landet under olika årstider

(4000 – 8000 ÅDT)

Trafikverkets statistik baseras på sommarmedelvärden och inte på årsmedelvärden.

Falun-Svärdsjö, ojämnhetsutveckling

Vårarna 1994-04 – 2011-04

Den svenska normalvägen 2012-01-31

Falun-Svärdsjö, ojämnhetsutveckling

Somrarna 1992-10 – 2010-06


Falun – Svärdsjö, spårutveckling

Vårarna 1996-04 –2011-04


Falun – Svärdsjö, spårutveckling

Somrarna 1995-06 –2011-06



Ojämnheter längs hela vägen 1992 – 2011


Ojämnheter längs 7-metersvägen 1992 - 2011


Ojämnheter längs 9-metersvägen 1992 - 2011

Väg 850 Svärdsjö – Falun

Ojämnheter längs hela vägen 1992 – 2011

Riktning Svärdsjö – Falun är ojämnast

Andel större än IRI 3 mm/m

Andel större än IRI 4 mm/m

Konsekvens av

vägojämnheter

• ”Tid-rum läget” Falun-Svärdsjö förflyttas 600-

800 meter (2 á 3 %) bort från Falun.

• Färdkvaliteten försämras - vibrationer orsakar

hälsoproblem samt skador på fordon och

fastigheter.

• Trafikolyckor med personskador och dödade i

trafiken blir fler.

• Energiförbrukningen ökar.

• Fordonskostnaderna ökar.


Medelhastigheter 1993-11-01—03

Skyltad hastighet 90 km/tim

96

Medelhastighet för lastbilar med släp vid jämn resp. ojämn väg

404244464850525456586062646668707274767880

38

74

45

34

51

94

58

54

65

14

71

74

78

34

84

94

91

54

98

14

10

47

4

11

13

4

11

79

4

12

45

4

13

11

4

13

77

4

14

43

4

15

09

4

15

75

4

16

41

4

17

07

4

17

73

4

18

39

4

19

05

4

19

71

4

20

37

4

21

03

4

21

69

4

22

35

4

23

01

4

23

67

4

24

33

4

24

99

4

25

65

4

26

31

4

26

97

4

27

63

4

28

29

4

28

95

4

Sektion

Km

/h

Lastbilar med släp, ojämn väg Lastbilar med släp, jämn väg

Hastighet vid

jämn väg och 5

cm nysnö.

Hastighet vid

ojämn väg och

5 cm nysnö.

SvärdsjöFalun

Smal väg, smal och krokig väg, bred och rak väg , smal och krokig väg

Hastighetsförändring beroende av vägens jämnhet vid barmark resp. vid snöväglag.


Det är effektivare ur hastighetssynpunkt att se

till att det finns en jämn vägyta att bedriva

snöröjning på än att öka snöröjningsinsatserna

på en ojämn och spårig.

Vid en jämn och ej spårig vägbana sänkte

samtliga fordon hastigheten med 0 (Lbs) till 2

(L, Buss) km/tim vid 5 cm nysnö.

Vid ojämn och spårig vägbana sänkte samtliga

fordon hastigheten med 18 (Pb) till 26 km/tim

(Lbs) vid 5 cm nysnö.

Hastighet norr Sveden söderut

990419-21 resp. 990607--09

Fordonsslag Medelvärde 15 –

percentilen

85 –

percentilen

Personbil 90,1

89,9

81,1

80,6

99,3

99,2

Buss 86,8

88,7

77,9

81,8

94,2

94,9

Lastbil 83,4

84,3

76,2

75,1

94,6

93,9

Lastbil med

släp

76,9

76,4

70,4

69,6

84,7

84,9

Generellt gäller enligt Trafikverket att hastighetsnivån förändras med 3—4 km/h vid

en ändring av hastighetsgränsen med 10 km/h.

Hastighet norr Sveden norrut

990419-21 resp. 990607--09

Fordonsslag Medelvärde 15 -

percentilen

85 –

percentilen

Personbil 88,9

87,1

80,1

78,6

97,5

96,5

Buss 84,9

84,7

78,5

76

93,4

93,9

Lastbil 86,6

82,5

78

75,3

94,9

90,2

Lastbil med

släp

77

77,7

72,3

73,8

84,2

86



Hastighet stn 2 söderut 990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 88,1 75,6 100,1

Buss

(efter utfart)

68,3 59,2 78,7

Lastbil 82,3 66,9 94,9

Lastbil med

släp

80,3 73,2 88,7



Hastighet stn 2 norrut 990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 84,2 74,2 94,4

Buss

(efter hpl)

67,5 55,2 78,7

Lastbil 79,4 66,9 92,6

Lastbil med

släp

69,3 60,3 77,7

Fotot från 9810



Hastighet stn 7 norrut 990419-22


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 92,8 83 103

Buss 82,3

Lastbil 86,5 75,3 105,2

Lastbil med

släp

74,1 68,3 81,3



Hastighet Karlsbyheden

söderut 990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 96,1 85,5 107,6

Buss 88,5

Lastbil 88,2 78,4 101,4

Lastbil med

släp

82,2 78,5 87



Hastighet Karlsbyheden

norrut 990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 98 87,3 109

Buss 88,7

Lastbil 92,1 80,8 106,3

Lastbil med

släp

83 80,7 88,3



Hastighet stn 6 söderut

990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 96 86 106,7

Buss 88,3 80,7 95,2

Lastbil 87,5 76,9 101,8

Lastbil med

släp

83,2 78,7 89,9



Hastighet stn 6 norrut

990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 92,5 82,4 102,9

Buss

(Hpl 400 m

före mätstn)

72 61,3 82,8

Lastbil 84,6 67,3 97,4

Lastbil med

släp

73,7 65,7 84

Fotot från 1998-10



Hastighet stn 4 norrut

990419-21


percentilen

85 -

percentilen

Personbil 83,5 71,4 95,5

Buss 77,5 69 84

Lastbil 77,1 66 88,5

Lastbil med

släp

70,4 58,4 79,7



Hastighet stn 4 söderut

990419-21


percentilen

85 –

percentilen

Personbil 85,8 73,4 97,6

Buss 82 67,7 91,1

Lastbil 82,3 74,4 95,4

Lastbil med

släp

76,8 70,4 84,5



Hastighet relativt vägojämnhet

Personbil

Anm. Trafikverkets effektsamband är inte validerade för svenska förhållanden.

Trafikverket undervärderar måttliga ojämnheters inverkan på hastigheten.


Lastbil

Anm. Trafikverkets effektsamband är inte validerade för svenska förhållanden.

Trafikverket undervärderar måttliga ojämnheters inverkan på hastigheten.


Lastbil med släp

Anm. Trafikverket har inte studerat sambandet vägojämnhet – hastighet för lastbilar

med släp.

Restidskostnad (kr/fkm)

vid olika vägojämnhet

Anm. Sambandet baseras på VTI’s hastighets- och vägojämnhetsmätningar

Konsekvenser av sänkt hastighet med

10 km/h från Falun till Svärdsjö.

• Ökad tidskostnad från 2010 för trafikanter och

företag med drygt 14 mkr/år.

• Sänkt kostnad och riskvärdering för olyckor

med 3,5 mkr/år.

• På lång sikt; sänkta huspriser i Svärdsjö.

• Försämrad konkurrenskraft för företag i

Svärdsjö.

• Ökade samhällsekonomiska kostnader.

Falu Kuriren

1993 – 05 - 11

Höga IRI-värden över 20 meter

•IRI 21 våren 1992 IRI 10,6 hösten 1993

Ojämnhetsrelaterade

trafikantkostnader

Kanthäng i Boda 1993-05-28

Påkänning på terrass, överbyggnad och beläggning 0,5 meter från vägkanten är 20 %

större än 1 meter från vägkanten.

Kantdjup från Norslund till Höganäs 2015-08-19 (graf från Trafikverkets system). Boda

Dålig beläggning

dåligt utförd vid Östborn 1996-08-21

Samma problem 2016 Samma problem 2016

Dålig överbyggnad

vatten i dike ger deformationer, sprickor och

krackeleringar 1995-06-02.

Samma problem 2016

Deformationer på dålig

undergrund i Karlsbyheden

1993 - 1994

Samma deformationer 2016

Stålarmering en möjlig effektiv åtgärd.

Tunga fordons sidolägePåkänning på terrass, överbyggnad och beläggning 0,5 meter från vägkanten är 20 % större än

1 meter från vägkanten.

Påkänningen från det yttre hjulet är 20 – 50 % större än från hjulet mot vägmitt.

Tunga fordons sidoläge

Testsektion 1 1993-08-11

Sprickor som

indikerar

vattenkänsligt

obundet bärlager

under

beläggningen.

Vägteknikkurs 2009 - Den svenska normalvägen

Stn 1 2008-10

Upprepade justeringar bekräftar problemet med vattenkänsligt grusbärlager. Skulle ha

åtgärdats genom att beläggningen avlägsnats och grusbärlagret bytts ut eller genom att

beläggning och grusbärlager frästs samman och stabiliserats med bitumen redan 1993.

Fordons sidoplacering

station 2 vid Danholn

Station 6 vid Kårtäkt –

Skada 1994 - 04 -25 och 1994 – 06 -08

Ursprungligt problem kan bero av att motorschaktvagnen som användes vid

byggskedet 1967 kom att släppa av silt från grusåsen på samma ställe. Normalt

gjordes ett ca 50 meter långt anhåll med bandtraktor innan man började använda

schaktvagn och det skulle kunna vara en annan förklaring till skadan.

Samma problem 2016 efter flera felaktiga åtgärder under 49 år.

Rätt åtgärd är att gräva ur silten i hela överbyggnaden på den ena väghalvan och på

en längd av endast några meter.

Testsektion 3 vid ”silthålet”

1992-09-02 – 1994-03-19

Upprepade felaktiga åtgärder har kostat enorma summor. Lika mycket som guld.

Skjuvhållfastheten hos vattenkänsliga material

kan dramatiskt färsämras under ogynnsamma

förhållanden.

Testsektion 3

1993-03-17

Osmotisk uppmjukning

Osmotisk uppmjukning kan förekomma vintertid, när saltlösning kan infiltrera överbyggnadens

övre del genom en dålig beläggning och saltlösningen pumpas bort från området under hjulspår

till mindre belastade delar av överbyggnaden.

Vägteknikkurs 2009 - Den svenska normalvägen

Station 4 1996

Dålig

utspetsning

vid

urgrävning

1995.

Brev till Regeringen,

Trafikutskottet och Trafikverket

• Nya hastighetsgränser och nya trafikskatter

slår hårt mot landsbygden.

• På rätt väg till färre olyckor (mer än 50 %), bättre

miljö och ökad välfärd genom jämnare

vägar.

• Generella sänkningar av hastigheten från 90

till 80 km/tim är inte samhällsekonomiskt

försvarbara.Breven skrevs 2011.

Reaktioner mars 2011

• REGERINGSKANSLIET

Näringsdepartementet

Hej!

Jag vill på Näringsdepartementets vägnar tacka för ditt brev – jag beklagar

att svaret dröjt.

Vi har tyvärr inte möjlighet att kommentera/besvara ditt brev i detalj, men

dina synpunkter har nått fram till den politiska ledningen på departementet.

Stockholm i mars 2011

Med vänlig hälsning

Departementssekreterare Fredrik Storm

• TRAFIKVERKET FALUN

Trafikverket beklagade att deras reaktion dröjt. Inbjuden till samtal den17

februari 2011. Väntar på protokoll/svar från vårt möte (31/3 2011).

Reaktioner från

Näringsdepartementet april 2011

REGERINGSKANSLIET

Näringsdepartementet N2011/2355/BREV

Departementssekreterare Hans Öqvist

Hej Rune!

Jag vill på departementets vägnar tacka för ditt brev från den 30 mars

2011. Vi har tagit del av dina synpunkter på hur Trafikverket värderar

olika riskfaktorer i utformningen av vägar och hastighetsbegränsningar. I

normalfallet hade vi skickat en kopia till verket för kännedom så att man

där får ta ställning till de synpunkter du för fram. Nu ser jag dock att du

redan tillställt dem ett exemplar. Stockholm i april 2011

Med vänlig hälsning

Hans Öqvist -------------------------------------------------------------------------

Olika underhållsstrategiers

kännetecken

Utvecklingen sätts i fokus

Maximera det totala bidraget

(väghållar-, trafikant- och

övriga samhällskostnader)

inom tillgänglig budget.

Anslagets storlek sätts i fokus

Minimera den totala kostnaden (väghållar-, trafikant-, och övriga samhällskostnader) samtidigt som alla vägsektioner hålls över en viss minsta acceptabla standard.

Teknikavdelningen 1998-10-15, Rune Fredriksson

Det är en uppgift för Trafikverkets ledning att bestämma vilken

strategi som motsvarar politikernas krav och mål.

News & Politics

Vag850 lexivision c 2016 02 07