Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av

Vänsterpartiets valplattform 2006

centerpartiet.se

1

1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets valplattform inför riksdagsvalet 2006. Denna rapport är ett försök att kvantifiera kostnaden för de förslag som här presenterades. I möjligaste mån anges källor till samtliga uppgifter. Merparten av uppgifterna bygger på uppgifter från Riksdagens utredningstjänst (RUT) som har analyserat förslagen. RUT:s analyser bygger på statiska antaganden, av rent analystekniska skäl. Exempelvis antas ingen ökad efterfrågan ske även om kostnaden som patienten möter för en tandvårdsbehandling skulle minska från 5 000 kronor till 900 kronor. Varje förslag har dessutom analyserats för sig utan att eventuella interaktionseffekter har inkluderats. Om arbetstiden för vårdanställda minskar till 30 timmar i veckan samtidigt som 200 000 personer ska anställas i den offentliga sektorn medför detta en mindre andel av de som anställs kommer vara arbetslösa. Baserat på siffror från RUT kommer Vänsterpartiets valplattform för riksdagsvalet 2006, försiktigt räknat och med gynnsamma antaganden, kosta minst 86,1 miljarder kronor. Med ogynnsamma antaganden, fortfarande statiskt beräknat, kan summan landa på 135,6 miljarder kronor. Om beteendeförändringar, exempelvis ökad efterfrågan på tandvård, tillåts inverka kommer Valplattformen kosta närmare ca 190 miljarder kronor. De reformer som här har analyserats är de som har varit så pass konkreta att de har kunnat kostnadsberäknats. Ytterligare reformer har aviserats varför summan kan komma att stiga ytterligare.

2 Reformer i analysen Följande reformer har varit tillräckligt konkret utformade för att möjliggöra en kvantifiering av dess kostnader

• 200 000 nya jobb i offentlig sektor • Nyproduktion av 20 000 hyresrätter • Renovering av 65 000 hyresrätter • Sex timmars arbetsdag • Avskaffad karensdag • Höjt studiemedel med 1 500 kr/månad • Inkludera tandvården i högkostnadsskyddet • Återställt prisbasbelopp för tilläggspensionärer

2

3 200 000 nya jobb i offentlig sektor I analysen förutsätts 200 000 personer bli helårssysselsatta. Kalkylerna bygger på 2005 års priser, löner och regelverk. Medianlönen för offentlig sektor år 2005 har använts vilket innebär 21 100 kronor i månaden. I analysen ingår enbart kostnaden för lönekostnaderna. Andra nödvändiga kostnader såsom extra lokaler, utrustning etc. har inte beräknats. De personer som rekryteras kommer till viss del vara arbetslösa medan andra kommer rekryteras från den privata sektorn. Kostnaden blir mindre ju större andel som tidigare har varit arbetslösa. Andel arbetslösa 50 % 33 % 0 % Kostnad mrd. kr 45,1 54,5 73,0 Beroende på hur stor andel som antas vara arbetslösa av de som rekryteras antas lönekostnaderna variera från 45,1 miljarder kronor till 73 miljarder kronor årligen. Till detta tillkommer dessutom lokalkostnader etc.1

4 Sex timmars arbetsdag I valplattformen anges att sex timmars arbetsdag med bibehållen lön är Vänsterpartiets mål. Reformen ska påbörjas med en arbetstidsförkortning för vårdbiträden och undersköterskor. I Kommun- och landstingssektorn finns omkring 292 000 personer sysselsatta i dessa yrkeskategorier. När arbetstiden förkortas antas att varje förlorad arbetstimme ska ersättas med en ny arbetstimme och därmed nyanställningar. Beroende på hur stor andel av de nyanställda som är arbetslösa varierar de beräknade kostnaderna. Den förkortade arbetstiden fungerar i praktiken som en höjd timlön. Om de som nyanställs kommer att få samma höjda timlön eller inte är svårt att på förhand veta. Om vi antar att samtliga som nyanställs till följd av förkortad arbetstid är arbetslösa och att timlönen är oförändrad för denna grupp kommer det kosta 4 miljarder kronor för offentlig sektor. Staten minskar kostnader för utbetalning av a-kassa etc. med ca 12 miljarder kronor, medan kommun- och landstingssektorn har en kostnad på ca 16,6 miljarder kronor. Under förutsättning att alla som nyanställs är arbetslösa och att de inte får del av den högre timlönen blir alltså kostnaden netto ca 16,6 – 12 = 4 miljarder kronor2. Under mindre gynnsamma förutsättningar kan dock kostnaderna komma att stiga. Om ingen som nyanställs är arbetslös och alla får den högre timlönen kommer kostnaden att landa på ca 24 miljarder kronor.

1 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2005:1631 2 600 miljoner kronor tillfaller ålderspensionssystemet

3

Att sänka arbetstiden till 30 timmar i veckan för undersköterskor och vårdbiträden kommer således att kosta mellan 4 – 24 miljarder kronor beroende på hur stor andel av de som nyanställs är arbetslösa och vilken timlön de nyanställda kommer erhålla3. Om samma antagande som under rubrik 3 ovan om att 50 % av de som nyanställs är arbetslösa används, kan kostnaden approximeras till ca 14 miljarder kronor. Vänsterpartiet har som mål att sex timmars arbetsdag ska införas för alla. Att beräkna denna kostnad är svårt, men en schablon kan ge en indikation på förväntad kostnad för offentlig sektor. Att införa en generell arbetstidsförkortning för anställda i offentlig sektor, enligt SCB omkring 1,4 miljoner personer, kommer inte att kunna genomföras under de gynnsamma villkoren som angavs ovan. Eftersom arbetstidsförkortningen är så pass omfattande kommer dels timlönen att pressas upp och dels kommer det inte vara möjligt att låta arbetslösa i så stor utsträckning gå in och kompensera för den arbetsefterfrågan som blir följden. Vår bedömning är att kostnaden ovan om 24 miljarder kronor multiplicerat med 3 är en mycket försiktig gissning. Detta skulle motsvara ca 70 miljarder kronor.

5 Inkludera tandvården i högkostnadsskyddet Vänsterpartiet föreslår att tandvården ska inkluderas i högkostnadsskyddet, vilket idag ligger på 900 kronor per år. De totala utläggen för tandvården uppgick år 2004 till ca 15 miljarder kronor, varav 3 miljarder kronor subventionerades av staten. Riksdagens utredningstjänst gör bedömningen att 12 miljarder kronor sannolikt är en underskattning av kostnaderna4. Det finns mycket som tyder på att det finns ett uppdämt behov av tandvård. Om kostnaden för ett tandläkarbesök minskar från kanske 5 000 kronor till 900 kronor är det sannolikt att konsumtionen av tandvård kraftigt kommer att öka. Det är inte omöjligt att kostnaderna efter hand kan komma att sjunka något, men initialt till dess att det uppdämda behovet är tillgodosett kommer kostnaden för denna reform att bli mycket kostsam. En annan effekt är att en inkludering av tandvården i högkostnadsskyddet kommer att innebära att betydligt fler vårdtagare än idag kommer att nå upp till högkostnadsskyddet på 900 kr. Detta kommer att leda till lägre patientintäkter inom andra delar av sjukvården, och att vårdkonsumtionen generellt sett ökar när priset som patienterna möter kraftigt minskar. Kostnaden för att inkludera tandvården i högkostnadsskyddet kommer sannolikt att hamna någonstans mellan RUT:s försiktiga bedömning om 12 miljarder kronor och vår uppskattning till ca 20 miljarder kronor.

6 Bostadsfonden Vänsterpartiet föreslår att 10 miljarder kronor årligen ska lånas upp under en tioårsperiod för att bidra till finansiering av nyproduktion av 20 000 hyresrätter samt renovering av 65 000 hyresrätter årligen. Lånet ska betalas av under 30 år. Efter tio år när hela summan är upplånad, och den årliga kostnaden för ränta och amortering är som högst landar beloppet med 5 % ränta på 6,07 miljarder kronor, och

3 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2005:1186 4 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2006:35

4

detta är den högsta årliga kostnaden. Om istället den historiskt låga räntan om 3 % som just nu är möjlig används, antas kostnaden hamna på 4,48 miljarder kronor. Fullt utbyggd antas således Vänsterpartiets bostadsfond kosta någonstans mellan 4,48 till 6,07 miljarder kronor.5

7 Återställt prisbasbelopp Om prisbasbeloppet skulle återställas till den nivå det skulle ha haft om inte justeringar i samband med den ekonomiska krisen hade gjorts skulle prisbasbeloppet för 2006 uppgå till 43 800 kr, dvs. 10,3 % högre än idag. Ett återställt prisbasbelopp skulle resultera i ökade pensionsutbetalningar för tilläggspensionärerna om cirka 19,6 miljarder kronor. Eftersom pensionerna beskattas kommer framförallt kommunerna få ökade skatteinkomster med ca 6 miljarder kronor. Den samlade effekten för offentlig sektor blir således ca 13 miljarder kronor i ökade utgifter för år 20066.

8 Studiestöd Beslutet om att utöka studiestödet med 1 500 kronor i månaden kommer att resultera i ökade bidragsutbetalningar om ca 3,4 miljarder kronor. Eftersom studiestödet är pensionsgrundande tillkommer utgifter för ålderspensionsavgifter om ca 0,9 miljarder kronor. Sammanlagt beräknas ett höjt studiestöd kosta ca 4,3 miljarder kronor7. Ett höjt studiestöd skulle kunna innebära att fler väljer att studera och därmed öka kostnaderna ytterligare. Denna faktor är ej medräknad.

9 Slopad Karensdag Slopandet av en karensdag innebär att arbetsgivarens kostnader för sjuklön ökar. Denna analys förutsätter att offentlig sektor kompenserar arbetsgivarna och således antas arbetsgivaravgifterna sänkas för att kompensera för den extra kostnaden för arbetsgivarna. Analysen tar inte hänsyn till förändrat beteende. En avskaffad karens-dag innebär kostnader för offentlig sektor om 3,2 miljarder kronor8. Anställda med kollektivavtal har i regel tilläggsförsäkringar och i många fall 90 % ersättningsnivå i sjukförsäkringen. En anställd som stannar hemma en dag kommer inte att möta starka ekonomiska incitament för att ta sig till jobbet. Det är således sannolikt att tröskeln för att stanna hemma blir lägre och en högre sjukfrånvaro blir följden. Det kan dock mycket väl vara så att karensdagen idag gör att sjuka människor ändå tar sig till jobbet. En ökad sjukfrånvaro till följd av en avskaffad karensdag måste således inte nödvändigtvis vara beroende av missbruk. Vår försiktiga bedömning är att en kostnad om ca 5 miljarder kronor kan bli följden av en slopad karensdag när även förändrat beteende är medräknat.

5 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2005:1131 6 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2006:34 7 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2006:36 8 Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2006:33

5

10 Slutsumma I nedanstående tabell anges RUT:s beräkningar för valplattformens kostnader Reformer, mrd kr Optimistiskt scenario Pessimistiskt scenarioTandvården 12 12 Bostadsfonden 4,48 6,07 Återställt prisbasbelopp 13 13 6 timmars arbetsdag 4 24 200 000 nya jobb 45,1 73 Studiestöd 4,3 4,3 Slopad karensdag 3,2 3,2 Summa 86,1 135,6 Utan att ta hänsyn till de beteendeförändringar som ytterligare kommer att påverka saldot negativt kan vi se att kostnaden för Vänsterpartiets valplattform inför valet 2006 ligger någonstans mellan 86,1 miljarder kronor och 135,6 miljarder kronor. Nedanstående tabell visar en uppskattning vad som skulle kunna ske med kostnaderna om Vänsterpartiet fick igenom sina förslag i sin helhet samt att beteendeförändringar är uppskattade. Observera att nedanstående tabell i de delar de avviker från tabellen ovan är egna uppskattningar, ej RUT:s. Reformer, mrd kr Egna uppskattningarTandvården 20 Bostadsfonden 6,07 Återställt prisbasbelopp 13 6 timmars arbetsdag 70 200 000 nya jobb 73 Studiestöd 4,3Slopad karensdag 5Summa 191Denna uppskattade summa ligger för övrigt i närheten av den summa som Vänster-partiets ekonomiska talesman Lars Bäckström själv har beräknat valplattformen till, ca 200-300 miljarder kronor9. Utöver dessa kostnader tillkommer andra poster som ej har kunnat kostnadsberäknas. Exempelvis:

• Höjda tak och golv i a-kassan • Mer resurser till vård, skola, omsorg, och diverse institutioner som JämO etc.

9 TV4 Nyheterna 30 december 2005

6

• Höjda bostadstillägg • Fullständig avgiftsfrihet i grund- och gymnasieskola • Ökad personaltäthet och minskade gruppstorlekar i förskolan • Offentliga investeringsprogram för infrastruktur • Lagstiftad rätt till heltidsarbete • Höjda lägstalöner • ”Återtagande” av saker som ”ska ägas och drivas gemensamt”