Daniel Melins slides från foss-sthlms möte #2, den 19:e maj 2010
Citation preview
1. LOU,Jur idik & FOSS [email_address]
2. Kort om IT-upphandlingen
F.d. Statskontoret, f.d. Verva numera Kammarkollegiet 3.
Upphandlar ramavtal inom IT och telekom fr offentlig sektor i
Sverige 4. Avtalen omstter drygt sju miljarder kronor rligen 5. Har
ett ramavtal fr ppna programvaror med fem leverantrer
6. Kort om LOU
Gllande lag r frn 2008-01-01 7. Lagen fr en del tillgg
2010-07-01 8. Har ett syskon i LUF 9. Ett flertal olika stt att
upphandla, beroende p upphandlingens vrde och komplexitet 10. Ett
av lagens primra syften r att tvinga offentlig sektor att i
konkurrens upphandla varor och tjnster p korrekt stt 11. Mycket
snrig juridik
12. Kort om FOSS
I denna presentation buntar jag ihop ppen kllkod, ppen
programvara, fri programvara, open source, free software och
free/libre open source software 13. En stngd eller proprietr
programvara ger endast anvndaren en nyttjandertt men i princip inga
andra rttigheter 14. Alla licenser syftar till samma sak; definiera
vilka skyldigheter och rttigheter som hnger samman med en viss
upphovsrttsskyddad mjukvara
15. Alla dessa licenser
Tv ytterligheter, BSD och GPL: 16. BSD sger i princip Ta koden
och gr vad du vill med den, inklusive licensiera om den och stoppa
in den i proprietr programvara 17. GPL sger i princip Ta koden och
gr vad du vill med den, men om du sprider koden till ngon annan p
ngot stt s mste du publicera koden 18. Sledes kan BSD bli GPL men
inte tvrtom 19. Sledes r BSD, men inte GPL, mer populr bland
proprietra leverantrer
20. Alla dessa licenser
Statistik frn Sourceforge 2010-04-21: 21. 226615 projekt,
varav:
r bra att ha i minnet nr ngon sger sig vara jtteinne p FOSS,
men vgrar GPL och LGPL (ca 57 % av alla projekt)
26. FOSS ochjuridik
FOSS-licenser bygger p upphovsrtten dr upphovsmannen avsger sig
stora delar av sina rttigheter 27. Generellt r patent och
RAND-villkor ( ReasonableAndNon-Discriminating ) ofrenliga med
FOSS
28. FOSS och svensk rtt
Upphovsrttslagen r i princip samma som i andra vstlnder men den
frdjupar jag mig inte i 29. Ett FOSS-program som erbjuds utan
motprestation r att beteckna som ett benefikt avtal ( =gva) 30.
Mnga lagar kan spela in beroende p omstndigheterna, frmst
Upphovsrttslagen, Avtalslagen, Kplagen, Konsumentkplagen, Gvolagen,
Skadestndslagen och Distansavtalslagen
31. FOSS och svensk rtt
Klausuler som befintligt skick eller as is r inte populra i
svensk rtt och skulle sannolikt inte hlla i en rttslig prvning 32.
Kplagen kan sannolikt inte anvndas fr att krva upphovsmannen bakom
en FOSS-programvara p ngot
33. FOSS och svensk rtt
Det r mycket viktigt att dokumentationen tydligt redogr fr vad
programvaran gr och i rimlig mn vad den inte gr samt berttar vilka
knda fel som finns. Om detta grs och programvaran erbjuds under en
FOSS-licens och utan krav p motprestation kan sannolikt ingen driva
en framgngsrik skadestndsprocess mot upphovsmannen fr bristande
avtalsuppfyllnad eller fel i programvaran
34. Det aktuella juridiska lget fr FOSS
Jacobsen vs. Katzer 35. Dom i augusti 2008 frn federal domstol
i USA 36. Huvudfrgan var om Artistic License var att anses som ett
kontrakt eller upphovsrttsliga licensvillkor 37. Domstolen slog
fast att det r upphovsrttsliga licensvillkor
38. Det aktuella juridiska lget fr FOSS
gpl-violations.org vs D-Link 39. Dom i september 2006 frn tysk
distriktsdomstol 40. Huvudfrgan var om licensen GPL var legalt
bindande 41. Domstolen slog fast att GPL r en legalt bindande
licens och att D-Link antingen skall uppfylla licensvillkoren eller
upphra med frsljningen av produkter dr GPL-licensierade mjukvaror
ingr
42. Det aktuella juridiska lget fr FOSS
AFPA vs EDU4 43. Dom i september 2009 frn fransk
appellationsdomstol 44. Huvudfrgan var uppfyllelse av
licensvillkoren i GPL 45. Det unika med domen r att AFPA inte r
upphovsman utan anvndare av programvaran 46. Domstolen slog fast
att AFPA hade rtt att krva uppfyllelse av licensvillkoren
47. Det aktuella juridiska lget fr FOSS
Regionen Piedmont vs Italienska regeringen 48. Dom i mars 2010
frn italienska konstitutionsdomstolen 49. Piedmont fattade ett
beslut om att favorisera FOSS vid anskaffning av programvara, ngot
regeringen ansg vara konkurrensbegrnsande 50. Domstolen slog fast
att FOSS r juridik och inte teknik och sledes inte hindrar ngon frn
att konkurrera
51. Det aktuella juridiska lget fr FOSS
Sverige d? 52. Inga domar vad jag vet 53. Voddler... Enligt
mnga uppgifter bryter de mot licenserna GPL, BSD och MIT (trots att
dom slutat distribuera sin gamla klient) 54. GPL-intrng torde dmas
p samma stt som i Tyskland och Frankrike d ven Sverige omfattas av
Bernkonventionen och TRIPS samt har ett snarlikt rttssystem
55. Att upphandla FOSS med LOU
Vad jag kan se finns det inga hinder fr detta 56. Tveksamt om
en viss licensform kan krvas (dessutom torde det vara olmpligt i de
flesta fall) 57. Kravet Programvaran skall vara licensierad under
GNU GPLv3 eller liknande r rent tekniskt ett legalt krav att stlla
58. Om programvaran r gratis behvs ingen upphandling alls
59. Att upphandla FOSS med LOU
Eftersom en programvara allena sllan r tillrckligt fr att uppn
ngot ser jag tv primra stt att uppn sitt ml: 60. Upphandla
funktion, specificera ingen teknik utan bara funktionella krav, om
pris viktas hgt torde sannolikheten fr FOSS ka 61. Upphandla
konsulttjnster till en redan utvald programvara
62. Att upphandla FOSS med LOU
Blir det alltid billigare med FOSS? 63. Klart det inte blir!
64. I Sverige idag r konsulter med vissa FOSS-profiler mycket dyra
konsulter 65. Vissa leverantrer prisdumpar nr dom hotas av FOSS 66.
De stora vinsterna grs nr man kan dela p utvecklingskostnader med
mnga andra 67. Hur vrdera kontroll? Om man kper en proprietr
programvara s har man de facto inte kontroll