Att bedöma för lärande i ett NTA-perspektiv1. Om förmåga 3 2. Begrepp 3. Modeller och teorier...

Att bedöma för lärande i ett

NTA-perspektiv

Britt Lindahl

0708-99 16 05

britt.lindahl@gmail.com

Min bakgrund• Mamma till 3 barn

• Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år

• Lärarutbildare 1986 - 2015

• Attityder/könsskillnader - Disputerade 2003 vid Göteborgs universitet

• Samhällsfrågor i naturvetenskaplig utbildning – Forskningsprojekt 2007-2010

• Bedömning 2009 - 2015

DiNO , Concept Cartoons, Nationella prov

Bedömningsmateriel från Queensland

• Frilans 2015 –

NTA – revidering och utveckling av teman, stöd för bedömning

Skolverket - Moduler

KUNSKAPSSYN

UNDERVISNING BEDÖMNING

KUNSKAPSSYN

SPUTNIK – CHOCKEN

• 4 oktober 1957 från Ryssland

• Diameter 58 cm

• Vikt 84 kg

• Omloppstid 92 minuter

• Hastighet 1/10 av ljusets

• Sände ut radiosignaler i 22 dagar

• Återkom till jorden och brann upp den 4 januari 1958 i Alaska

BehaviorismenThorndike (1874-1949): Inlärning genom försök och misslyckanden

Skinner (1904-1990): Inlärning genom förstärkning

Pavlov (1849-1936): Inlärning genom betingning

Watson (1878-1958): Behaviorismens grundare

Behaviorismen• Tabula rasa

• Enligt behaviorismen ses kunskap som någonting som kan förflyttas från en lärare till den lärande. Transmission. Läraren styr och definierar vad den lärande skall uppnå.

• Statens styrning: Vad lärarens ska kunna i Folkskolestadgan 1842 till undervisningens innehåll i läroplaner från 1962.

• Läraren aktiv – eleven passiv.

• Svensk skola till och med Lgr69

• Stjärnor, stort R eller en bock och betyg

• Supernanny, dataspel, mutor och belöningar

Kognitivismen• Kognition handlar om medvetande och mentala processer, de

kognitiva förmågorna som minne, perception, begreppsbildning osv för att förstå lärande. Stadieteorier, mognadsprocesser, eget och lustfullt lärande osv.• Fröbel (1782-1852)

• Piagets (1896-1980)

• Montessori (1870-1952)

• Steiner (1861-1925)

• Intelligensmätning - Artificiell Intelligens - Datorer

• Eleven har en inre drivkraft att lära - konstruerar aktivt kunskap. Läraren är passiv handledare

• Svensk skola från Lgr80, men beskrev undervisningens innehåll

SCIS - Science Curriculum Improvement Study

Ett undervisningsprojekt för låg- ochmellanstadieåldrarna. Inspirerat av Piaget och som beskrev läradet I en cykel.

Exploration – Intervention – Discovery

Myron Atkin & Robert Karplus, 1962

LMN- projektet I Göteborg

Björn Andersson, avhandling 1975

3U – böcker och lådor!

Assessment

Utvärdering av SCIS

•Analyses of elementary programs indicate that SCIS was one of the effective programs.

• These positive effects on learning relate at least in part to the learning cycle.

• In addition, the SCIS learning cycle has been applied successfully in different educational settings.

Konstruktivismen• Den konstruktivistiska synen har gått längre än kognitivismen och riktar inte

bara in sig på hur hjärnan behandlar information utan handlar också om hur människan skapar förståelse utifrån erfarenheter och upplevelser.• John Dewey (1859-1952)

• Lev Vygotsky (1896-1934)

• Jean Piaget (1896-1989)

• Jerome Bruner (1915-2016)

• Individuell konstruktivismen som utgår från Jean Piagets teorier

• Socialkonstruktivism där Piagets tankar vidareutvecklas av Lev Vygotskij.

1. konstruktionsprocess och inte registreringsprocess

2. kunskapsberoende, man använder befintlig kunskap för att skapa ny kunskap

3. Situationsbunden

5E Instructional Model (1987)• Forskningsbaserad

• SCIS-learning circle (Atkin&Karpulus)• Cooperative learning

• Konstruktivistisk syn på lärande

• Utmana elevernas föreställningar• Tid och bra uppgifter• Ett lärarperspektiv för varje lektion eller

aktivitet

• Undervisningssekvens med mål för varje lektion

• En enkelt beskriven modell -5E

Rodger W. Bybee

Engage- Explore- Explaine –Elaborate – EvaluateVIKTIGT ATT ALLA STEG ÄR MED!

Skola för bildning (1992) - Lpo94 och Lgr11Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet (Lgr11).

Lpo94 och Lgr11 beskriver vad eleven ska kunna

Lpo94 (Kp 2000) – Lgr 11

• Kp 2000 definierade uppnående mål (godkänt) – Lgr11 beskriver syfte och centralt innehåll

• Kp 2000 Betygskriterierna beskrev tillägg för högre betyg

• Lgr11 alla förmågor på alla nivåer men högre kvalité för högre betyg

enkla – utvecklade - välutvecklade

Varför ska alla elever lära naturvetenskap?

Science literacy

• Förbereda för fortsatta studier

• Faktakunskaper

• Naturvetenskapliga metoder

Scientific literacy

• Vardagskunskap

• Kritiskt tänkande

• Demokratiska beslut

AAA:s- Project 2061

Children who started school in 1985 will see the return of Halley´s Comet in 2061.

What scientific and technological changes will they also see in their lifetime?

How can today's education prepare them to make sense of how the world works; to think critically and independently; and to lead interesting, responsible, and productive lives in a culture increasingly shaped by science and technology?

STC – Science and Technology for Children

Utvecklat av National Science Resources Center (NSRC)

Sedan 2012 Smithsonian Science Education Center (SSEC)

STCs Learning Cycle• Each unit is based on a four-stage

learning cycle that is grounded in educational research and practice:

• First, students focus on what they already know about a topic.

• Second, students explore a scientific phenomenon or concept, following a well-structured sequence of classroom investigations.

• Third, students reflect on their observations, record them in journals, draw conclusions, and share their findings with others.

• Finally, students apply their learning to real-life situations and to other areas of the curriculum.

• Ta reda på mer genom experiment, konstruktioner, observationer, sökning i källor osv.

• Anteckna

• Dra slutsatser

• Diskutera och värdera resultat

• Dokumentera

• Fundera, planera, genomföra, dra slutsatser, diskutera och dokumentera.

Fundera på UndersökaSammanfatta och diskutera Ta reda på mer

• Väcka nyfikenhet • Vad vet eleverna?• Vad vill de veta?• Fokusera• Formulera frågor

Uppdragets mål

Utvärdera elevernas lärande

INQUIRY CIRCLE –på olika sätt

NATIONAL RESEARCH COUNCIL OF THE NATIONAL ACADEMIES

The Next Generations Science Standards

• Dimension 1: Practices• Arbeta systematisk i naturvetenskap och teknik

• Dimension 2: Crosscutting concepts• Se mönster, orsak och verkan, mätningar,

stabilitet och förändringar, …

• Dimension 3: Diciplinary Core Ideas• Physical science

• Life science

• Earth and space science

• Engineering, Technology and Application ofscience

Kritik idag?

Studio Ett - Kritik mot betygskriterierna i skolan

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900818

Föräldrar förstår inte skoluppgifter 6/3-18Kunskapskraven är omöjliga att tolka 7/3 -18

Ekots Katarina Gunnarsson samtalar med föräldrar, Isak Skogstad, Magnus Henrekson och Mats Ekholm

OECD (2000) om Lifelong learningStudents cannot learn in school everything they will need to know in adult life. What they must acquire is the prerequisites for successful learning in future life.

These prerequisites are of both a cognitive and a motivational nature.

Students must become able to organise and regulate their own learning, to learn independently and in groups, and to overcome difficulties in the learning process.

This requires them to be aware of their own thinking processes and learning strategies and methods.

Moreover, further learning and the acquisition of additional knowledge will increasingly occur in situations in which people work together and are dependent on one another.

Åtta nyckelkompetenser - EU

• kommunikation på modersmålet

• kommunikation på främmande språk

• matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens

• digital kompetens

• lära att lära

• social och medborgerlig kompetens.

• initiativförmåga och företagaranda

• kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/effektiva-larstrategier-ett-viktigt-uppdrag-for-skolan-1.240847

UNDERVISNING

Vad påverkar elevers lärande?

Personliga faktorer• Kön, social bakgrund osv

• Elevens motivation att lära

• Elevens självuppfattning och självkänsla

Situationella faktorer• Lärarens undervisning

• Elevers frihet och möjlighet att välja

• Prov och bedömning

Kognitiva faktorer• Träning

Elevens självuppfattning och självkänsla

Den goda cirkeln Den onda cirkeln

Lärande• Arbeta med metakognitiva

strategier https://ssec.si.edu/goodthinking

• Arbeta med kvalitativa exempel på olika nivåer

• Koppla till kunskapskraven

• Återkoppling på olika nivåer

• Låt eleverna se att de gör framsteg

• Utveckla en kunskapsorienterad målstruktur

Ytinriktning

• Vikt vid detaljer

• Koncentration på texten

• Memorering av texten

Djupinriktning

• Helheten viktigast

• Förstå textens budskap

• Skapa mening i det lästa

Strategier för lärande

Mindre effektiva

• Omläsning

• Understrykning

• Nyckelord

• Bilder för att minnas

Måttliga

• Att ställa varför-frågor för att söka svar

• Förklara för andra eller sig själv

Effektiva

• Att öva på prov

• Sprid lärandet över tid

• Använd olika strategier

SKOLVERKETS LÄRPORTAL

1. Om förmåga 22. Att välja utgångpunkt

för undersökningar3. Att formulera frågor4. Att planera och

genomföra undersökningar

5. Att värdera resultat6. Att dokumentera

undersökningar7. Digitala resurser8. Sammanfattning och

reflektion

1. Om förmåga 12. Att välja utgångspunkt

för samtal och diskussioner

3. Att söka information4. Att diskutera och föra

samtal vidare5. Muntliga och skriftliga

framställningar6. Digitala framställningar7. Framställningar i form

av drama8. Sammanfattning och

reflektion

1. Om förmåga 32. Begrepp3. Modeller och

teorier4. Beskriva och

förklara sambandKommande5. Representationer6. Animeringar och

simuleringar7. Motivation8. Sammanfattning

och reflektion

1. Om förmåga 1 2. Att diskutera frågor

som ingår i förmåga 13. Förmåga 24. Att genomföra

undersökningar5. Att dokumentera

undersökningar6. Förmåga 37. Språkets roll för att

utveckla förmåga 38. Sammanfattning och

reflektion

ÅK 1-3 ÅK 4-6ÅK 4-6 ÅK 4-6

Ändringar i läroplan/kursplan

• Nya kursplaner med digital kompetens

• Nya kunskapskrav kommer …..

• Ny timplan från och med ht 2018

L M H Summa

NO 143 193 264 600

Varav Bi, Fy resp Ke 55 75

Tk 47 65 88 200

Resterande timmar i NO , 28 på M respektive 39 på H, fördelas fritt mellan ämnena på respektive stadium

BEDÖMNING

BEDÖMNING

•VEM bedömer ?

•VARFÖR görs bedömningen?

•VEM bedöms?

•VAD bedöms?

•HUR sker bedömningen?

BEDÖMNING• VEM bedömer?

• Internationella organisationer• Staten• Kommunen• Forskare• Läraren• Eleven• Föräldrar• Media

• VARFÖR görs bedömningen?• jämföra Sverige med andra länder• jämföra över tid• jämföra kommuner, skolor, klasser och

elever• sätta betyg/ge omdömen• informera föräldrar• stödja elevens lärande• utvärdera sundervisningen

• VEM bedöms?• Elever

• Alla • Ett urval av elever

• Läraren• Skolan• Kommunen• Landet

• VAD bedöms?• Läsa • Skriva• Räkna• Engelska• NO• SO

• HUR sker bedömningen?• Papper o penna

• Skriva • Rita

• Digitalt• Muntligt• Praktiskt

”Något” kan vara

➢ Tidigare egen prestation

➢ Andra elevers prestationer

➢ Kunskapskrav

3:a

38%2:a

24%

4:a

24%1:a

7%

5:a

7%

Kommer att lära sig ”hyfsat”

Kommer att lära sig dåligt Kommer att lära sig bra

RELATIVT BETYGSYSTEM

…som ska ge elevernas

information om deras kunskaper.

Betyg

Ett målrelaterat betygssystem införs…

Högskola

Grundskola

Gymnasieskola

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————

Kursplan BEDÖMNING:

Var befinner sig

elevens prestation

i förhållande till

kunskapskraven?

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————

Kursplan BEDÖMNING:

Var befinner sig

elevens prestation

i förhållande till

kunskapskraven?

Omdöme

Betyg

Summativ

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————

Kursplan BEDÖMNING:

Var befinner sig

elevens prestation

i förhållande till

kunskapskraven?

Omdöme

Betyg

Summativ

Återkoppling

Undervisning

F o r m a t i v

MÅL: Vart är jag

på väg?

BEDÖMNING: Var befinner

jag mig i förhållande till

målet?

ANVÄND INFON: Kör så här!

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

KursplanGenom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,

B. genomföra systematiska undersökningar i NO och

C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.

Att tydliggöra målen i NO – syfte

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-

KRAV

——————

KursplanGenom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk, ekologisk hållbarhet, energi, miljö, teknik och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar och• använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i

människokroppen, naturen och samhället.

Vid slutet av åk 3 kan eleven diskuterabeskriva och ge exempel på berätta om göra fältstudier göra enkla undersökningar observerasorteranamngejämföradokumentera använda sin dokumentation

Att tydliggöra målen i NO – kunskapskrav

Kursplan

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

➢ Centralt innehåll är gemensamt för alla NO-ämnen i åk 1-3 men var för sig i åk 4-9

➢ Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga

➢ En förmåga – att genomföra systematiska undersökningar - är också ett centralt innehåll

➢ Kunskapskraven i åk 6 och 9 är kopplade till förmågorna

Att tydliggöra målen i NO –centralt innehåll och kunskapskrav

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

Kursplan Genom undervisningen i Tk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

1. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

2. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

3. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

4. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

5. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Att tydliggöra målen Tk – syfte

Att tydliggöra målen – centralt innehållKursplan

SYFTE

——————

CENTRALTINNEHÅLL

——————

KUNSKAPS-KRAV

——————

➢ Centralt innehåll är uppdelat under samma tre rubriker för alla stadier

➢ Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga

➢ Inga godtagbara kunskaper åk 3➢ Kunskapskrav i åk 6 och 9 ➢ Kunskapskraven är kopplade till centralt

innehåll

Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,

B. genomföra systematiska undersökningar i NO och

C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.

Genom undervisningen i Tk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

1. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

2. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

3. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

4. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

5. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Naturvetenskap och teknik?

• SYFTE

• LÅNGSIKTIGA MÅLENI naturvetenskap och teknik ska eleven ges förutsättningar att • utveckla och använda ett kritiskt förhållningsätt,• arbeta systematiskt för att ta reda på mer och• med ett vetenskapligt språk förklara samband och analysera

lösningar.

• CENTRALT INNEHÅLL

• KUNSKAPSKRAV

EXEMPEL

SAMMANFATTNING

PLANER SJÄLV UTIFRÅN TEMATS MÅL

Dina mål

• Vad ska eleverna kunna vid temats slut?

• Vilka begrepp ska alla kunna?

• Vilka begrepp ska ha introducerats?

• Vilka arbetssätt ska utvecklas och hur?

Din kontroll

• Före och/eller efter varje lektion?

• Under eller efter vilka uppdrag

• Slutkontroll?

Validitet

• Mäter uppgiften vad den ska mäta?

• Är tolkningen trovärdig?

• Stämmer uppgiften med kursplanen?

• Allsidig mätning

Åtgärder

• Planera från början

• Metod utifrån målen

• Bedömningsanvisningar /matriser

• Olika bedömningsformer

Reliabilitet

• Låt inte slumpen påverka!

Åtgärder

• Sambedömning

• Bedöm samma sak många gånger

• Bedömningsanvisningar

• Rätta en uppgift i taget

• Låt eleverna vara anonyma

➢ innehåller en text om formativ bedömning – Att bedöma för lärande

➢ är uppdelat utifrån kursplanernas tre förmågor• att kommunicera• att undersöka • att använda begrepp

➢ varje del innehåller• bedömningsmatris • kompetensprofil• uppgifter

➢ varje uppgift innehåller• Elevblad• Lärarblad med förklaringar och bedömningsexempel

https://bp.skolverket.se/web/grundskoleutbildning/start

Diagnoser i NO

Processinriktad

Du är här

Beskriver vad eleven kan

Visar vad eleven kan göra bättre

Skillnad i kvalitet – inte kvantitet

Kvalitativa nivåer

Förmågan att KOMMUNICERA

• Söka och granska information

• Ta ställning och motivera

• Samtala och diskutera

• Presentera och kommunicera

Förmågan att UNDERSÖKA

• ObservationerFörmåga att observera

Förmåga att sortera

• Experimentellt arbetssättFörmåga att ställa frågorFörmåga att ställa hypoteserFörmåga att planera en undersökningFörmåga att samla dataFörmåga att tolka resultat och dra slutsatserFörmåga att redovisa och kommunicera sina resultatFörmåga att utvärdera en undersökning

Beskriva och förklara

Fundera på Undersöka Sammanfatta och diskutera

Ta reda på mer – då börjar man om!

Utvärdera elevernas lärande

NO: Ställa frågor

Tk: Formulera problem

Beskriva och förklara

Hypotes

Planera

Genomföra – observera - sortera

Tolka och dra slutsatser

Utvärdera

Dokumentera och diskutera

Söka och granska

Ta ställning och motivera

Samtala och diskutera

eller

Presentera och kommunicera

Beskriva och förklara

HUR KAN DiNO ANVÄNDAS?

• Av läraren

• Av en grupp av elever

• Av en enskild elev

• Formativt

• Summativt

• Lätt att ändra innehåll och åldersgrupp

Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning

Den är miniliten. Den har svarta streck.

Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg.

Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.

Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3

Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.

Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.

Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt.

Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel.

Använd matrisen för formativ eller summativ bedömning

Ge eleverna dessa svar och låt dem diskutera!

• Den är miniliten. Den har svarta streck

• Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida.

• På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.

Ändra innehåll

Byt till • Jordnötter

• Blommor

• Vita pulver

• Knappar av olika material

• Olika verktyg

• Ett klassfoto (annan klass)

Ta mer än 10 saker

Först: Oscar (mjukisbyxor)

Sist: Johannes (regnbyxor)

Oscar hade mjukisbyxor på sig dom är

mjuka och då glider dom bra.

Johannes hade regnbyxor på sig dom

glider inget bra.

Gummi mot plast har mycket hög

friktion. Mjukt tyg däremot har ganska

låg friktion.

Mjukisbyxor är nästan som flis och

därför glider mjukisbyxor fortare och

regnbyxor är gummi och gummi glider

inte bra. Men om man skulle ha vatten

på banan så skulle han (Johannes

med regnbyxor) vinna.

Först: Johannes (regnbyxor)

Sist: Liam (jeans)

Jag tror att Johannes kommer ner först för att

regnbyxor glider bra.

Jag tror att Liam kommer ner sist för att jeans

går trögt.

Först: Liam (jeans)

Sist: Johannes (regnbyxor)

För jag tror att inte regnbyxor kommer först

och jag tror att jeans kommer först.

Låt eleverna diskutera, och kanske undersöka

NATIONELLA PROV åk 6

Vår tolkning är att

• prov och bedömningsanvisningar som ska hjälpa läraren att bedöma och betygsätta rättvist

• proven ska hjälpa läraren att utvärdera sin undervisning

• nationella prov är inte examensprov utan en bedömning bland alla andra

• proven har ett formativt så väl som summativt syfte

Exempelprov finns på: http://npno6.se/

2. Vattenkraft (uppgift i fysik)

Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så.

På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!

3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi)

Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar.Läs först igenom texten på lösbladet som du fått.

Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger.

< http://www.ur.se/Produkter/168196-Fatta-fakta-Naring>

Skyddar

kroppens

organ.

Ger bränsle

till

kroppens

celler.

Bygger upp

antikroppar i

kroppens försvar.

Muskler t ex

hjärtat är

uppbyggt av

detta.

Är kroppens

energireserv.

Hjälper kroppen att

kunna ta upp

näringsämnen

Ger snabb

energi.

kolhydrater proteiner fett vitaminer

1.

Spagetti med pastasås

(vegetarisk eller

köttfärs), riven ost,

knäckebröd med

lättmargarin, muffins

3.

Burgare (vegetarisk

eller kyckling)

pommes frites,

ketchup,

morotsstavar.

2.

Potatis och fisk,

broccoli, grovt bröd

med smör, bärpaj med

vaniljsås.

Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst.

• Kräm åk 1-3

• Vem äter vem?

• Friktion

• Kraftfulla förslag

• Elevhäfte och lärarhandledning

• Bedömning utifrån DiNO

Bedömningsportalen – kräver inloggning

QUEENSLANDS BEDÖMNINGSMATERIAL

BALANSERA OCH VÄGA

https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi

OBS! Fria att ladda ner men inte via Bedömningsportalen!

Filmer finns på Skolverkets hemsida

CONCEPT CARTOONS

KARTLÄGGNINGSMATERIAL I Bi, Fy, Ke, Tk

https://bp.skolverket.se/web/kartlaggningsmaterial/start