Embed Size (px)
Citation preview
Min bakgrund• Mamma till 3 barn
• Lärare i matematik/fysik/teknik/data på högstadiet i 16 år
• Lärarutbildare 1986 - 2015
• Attityder/könsskillnader - Disputerade 2003 vid Göteborgs universitet
• Samhällsfrågor i naturvetenskaplig utbildning – Forskningsprojekt 2007-2010
• Bedömning 2009 - 2015
DiNO , Concept Cartoons, Nationella prov
Bedömningsmateriel från Queensland
• Frilans 2015 –
NTA – revidering och utveckling av teman, stöd för bedömning
Skolverket - Moduler
KUNSKAPSSYN
UNDERVISNING BEDÖMNING
KUNSKAPSSYN
SPUTNIK – CHOCKEN
• 4 oktober 1957 från Ryssland
• Diameter 58 cm
• Vikt 84 kg
• Omloppstid 92 minuter
• Hastighet 1/10 av ljusets
• Sände ut radiosignaler i 22 dagar
• Återkom till jorden och brann upp den 4 januari 1958 i Alaska
BehaviorismenThorndike (1874-1949): Inlärning genom försök och misslyckanden
Skinner (1904-1990): Inlärning genom förstärkning
Pavlov (1849-1936): Inlärning genom betingning
Watson (1878-1958): Behaviorismens grundare
Behaviorismen• Tabula rasa
• Enligt behaviorismen ses kunskap som någonting som kan förflyttas från en lärare till den lärande. Transmission. Läraren styr och definierar vad den lärande skall uppnå.
• Statens styrning: Vad lärarens ska kunna i Folkskolestadgan 1842 till undervisningens innehåll i läroplaner från 1962.
• Läraren aktiv – eleven passiv.
• Svensk skola till och med Lgr69
• Stjärnor, stort R eller en bock och betyg
• Supernanny, dataspel, mutor och belöningar
Kognitivismen• Kognition handlar om medvetande och mentala processer, de
kognitiva förmågorna som minne, perception, begreppsbildning osv för att förstå lärande. Stadieteorier, mognadsprocesser, eget och lustfullt lärande osv.• Fröbel (1782-1852)
• Piagets (1896-1980)
• Montessori (1870-1952)
• Steiner (1861-1925)
• Intelligensmätning - Artificiell Intelligens - Datorer
• Eleven har en inre drivkraft att lära - konstruerar aktivt kunskap. Läraren är passiv handledare
• Svensk skola från Lgr80, men beskrev undervisningens innehåll
SCIS - Science Curriculum Improvement Study
Ett undervisningsprojekt för låg- ochmellanstadieåldrarna. Inspirerat av Piaget och som beskrev läradet I en cykel.
Exploration – Intervention – Discovery
Myron Atkin & Robert Karplus, 1962
LMN- projektet I Göteborg
Björn Andersson, avhandling 1975
3U – böcker och lådor!
Assessment
Utvärdering av SCIS
•Analyses of elementary programs indicate that SCIS was one of the effective programs.
• These positive effects on learning relate at least in part to the learning cycle.
• In addition, the SCIS learning cycle has been applied successfully in different educational settings.
Konstruktivismen• Den konstruktivistiska synen har gått längre än kognitivismen och riktar inte
bara in sig på hur hjärnan behandlar information utan handlar också om hur människan skapar förståelse utifrån erfarenheter och upplevelser.• John Dewey (1859-1952)
• Lev Vygotsky (1896-1934)
• Jean Piaget (1896-1989)
• Jerome Bruner (1915-2016)
• Individuell konstruktivismen som utgår från Jean Piagets teorier
• Socialkonstruktivism där Piagets tankar vidareutvecklas av Lev Vygotskij.
1. konstruktionsprocess och inte registreringsprocess
2. kunskapsberoende, man använder befintlig kunskap för att skapa ny kunskap
3. Situationsbunden
5E Instructional Model (1987)• Forskningsbaserad
• SCIS-learning circle (Atkin&Karpulus)• Cooperative learning
• Konstruktivistisk syn på lärande
• Utmana elevernas föreställningar• Tid och bra uppgifter• Ett lärarperspektiv för varje lektion eller
aktivitet
• Undervisningssekvens med mål för varje lektion
• En enkelt beskriven modell -5E
Rodger W. Bybee
Engage- Explore- Explaine –Elaborate – EvaluateVIKTIGT ATT ALLA STEG ÄR MED!
Skola för bildning (1992) - Lpo94 och Lgr11Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet (Lgr11).
Lpo94 och Lgr11 beskriver vad eleven ska kunna
Lpo94 (Kp 2000) – Lgr 11
• Kp 2000 definierade uppnående mål (godkänt) – Lgr11 beskriver syfte och centralt innehåll
• Kp 2000 Betygskriterierna beskrev tillägg för högre betyg
• Lgr11 alla förmågor på alla nivåer men högre kvalité för högre betyg
enkla – utvecklade - välutvecklade
Varför ska alla elever lära naturvetenskap?
Science literacy
• Förbereda för fortsatta studier
• Faktakunskaper
• Naturvetenskapliga metoder
Scientific literacy
• Vardagskunskap
• Kritiskt tänkande
• Demokratiska beslut
AAA:s- Project 2061
Children who started school in 1985 will see the return of Halley´s Comet in 2061.
What scientific and technological changes will they also see in their lifetime?
How can today's education prepare them to make sense of how the world works; to think critically and independently; and to lead interesting, responsible, and productive lives in a culture increasingly shaped by science and technology?
STC – Science and Technology for Children
Utvecklat av National Science Resources Center (NSRC)
Sedan 2012 Smithsonian Science Education Center (SSEC)
STCs Learning Cycle• Each unit is based on a four-stage
learning cycle that is grounded in educational research and practice:
• First, students focus on what they already know about a topic.
• Second, students explore a scientific phenomenon or concept, following a well-structured sequence of classroom investigations.
• Third, students reflect on their observations, record them in journals, draw conclusions, and share their findings with others.
• Finally, students apply their learning to real-life situations and to other areas of the curriculum.
• Ta reda på mer genom experiment, konstruktioner, observationer, sökning i källor osv.
• Anteckna
• Dra slutsatser
• Diskutera och värdera resultat
• Dokumentera
• Fundera, planera, genomföra, dra slutsatser, diskutera och dokumentera.
Fundera på UndersökaSammanfatta och diskutera Ta reda på mer
• Väcka nyfikenhet • Vad vet eleverna?• Vad vill de veta?• Fokusera• Formulera frågor
Uppdragets mål
Utvärdera elevernas lärande
INQUIRY CIRCLE –på olika sätt
NATIONAL RESEARCH COUNCIL OF THE NATIONAL ACADEMIES
The Next Generations Science Standards
• Dimension 1: Practices• Arbeta systematisk i naturvetenskap och teknik
• Dimension 2: Crosscutting concepts• Se mönster, orsak och verkan, mätningar,
stabilitet och förändringar, …
• Dimension 3: Diciplinary Core Ideas• Physical science
• Life science
• Earth and space science
• Engineering, Technology and Application ofscience
Kritik idag?
Studio Ett - Kritik mot betygskriterierna i skolan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900818
Föräldrar förstår inte skoluppgifter 6/3-18Kunskapskraven är omöjliga att tolka 7/3 -18
Ekots Katarina Gunnarsson samtalar med föräldrar, Isak Skogstad, Magnus Henrekson och Mats Ekholm
OECD (2000) om Lifelong learningStudents cannot learn in school everything they will need to know in adult life. What they must acquire is the prerequisites for successful learning in future life.
These prerequisites are of both a cognitive and a motivational nature.
Students must become able to organise and regulate their own learning, to learn independently and in groups, and to overcome difficulties in the learning process.
This requires them to be aware of their own thinking processes and learning strategies and methods.
Moreover, further learning and the acquisition of additional knowledge will increasingly occur in situations in which people work together and are dependent on one another.
Åtta nyckelkompetenser - EU
• kommunikation på modersmålet
• kommunikation på främmande språk
• matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
• digital kompetens
• lära att lära
• social och medborgerlig kompetens.
• initiativförmåga och företagaranda
• kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/effektiva-larstrategier-ett-viktigt-uppdrag-for-skolan-1.240847
UNDERVISNING
Vad påverkar elevers lärande?
Personliga faktorer• Kön, social bakgrund osv
• Elevens motivation att lära
• Elevens självuppfattning och självkänsla
Situationella faktorer• Lärarens undervisning
• Elevers frihet och möjlighet att välja
• Prov och bedömning
Kognitiva faktorer• Träning
Elevens självuppfattning och självkänsla
Den goda cirkeln Den onda cirkeln
Lärande• Arbeta med metakognitiva
strategier https://ssec.si.edu/goodthinking
• Arbeta med kvalitativa exempel på olika nivåer
• Koppla till kunskapskraven
• Återkoppling på olika nivåer
• Låt eleverna se att de gör framsteg
• Utveckla en kunskapsorienterad målstruktur
Ytinriktning
• Vikt vid detaljer
• Koncentration på texten
• Memorering av texten
Djupinriktning
• Helheten viktigast
• Förstå textens budskap
• Skapa mening i det lästa
Strategier för lärande
Mindre effektiva
• Omläsning
• Understrykning
• Nyckelord
• Bilder för att minnas
Måttliga
• Att ställa varför-frågor för att söka svar
• Förklara för andra eller sig själv
Effektiva
• Att öva på prov
• Sprid lärandet över tid
• Använd olika strategier
SKOLVERKETS LÄRPORTAL
1. Om förmåga 22. Att välja utgångpunkt
för undersökningar3. Att formulera frågor4. Att planera och
genomföra undersökningar
5. Att värdera resultat6. Att dokumentera
undersökningar7. Digitala resurser8. Sammanfattning och
reflektion
1. Om förmåga 12. Att välja utgångspunkt
för samtal och diskussioner
3. Att söka information4. Att diskutera och föra
samtal vidare5. Muntliga och skriftliga
framställningar6. Digitala framställningar7. Framställningar i form
av drama8. Sammanfattning och
reflektion
1. Om förmåga 32. Begrepp3. Modeller och
teorier4. Beskriva och
förklara sambandKommande5. Representationer6. Animeringar och
simuleringar7. Motivation8. Sammanfattning
och reflektion
1. Om förmåga 1 2. Att diskutera frågor
som ingår i förmåga 13. Förmåga 24. Att genomföra
undersökningar5. Att dokumentera
undersökningar6. Förmåga 37. Språkets roll för att
utveckla förmåga 38. Sammanfattning och
reflektion
ÅK 1-3 ÅK 4-6ÅK 4-6 ÅK 4-6
Ändringar i läroplan/kursplan
• Nya kursplaner med digital kompetens
• Nya kunskapskrav kommer …..
• Ny timplan från och med ht 2018
L M H Summa
NO 143 193 264 600
Varav Bi, Fy resp Ke 55 75
Tk 47 65 88 200
Resterande timmar i NO , 28 på M respektive 39 på H, fördelas fritt mellan ämnena på respektive stadium
BEDÖMNING
BEDÖMNING
•VEM bedömer ?
•VARFÖR görs bedömningen?
•VEM bedöms?
•VAD bedöms?
•HUR sker bedömningen?
BEDÖMNING• VEM bedömer?
• Internationella organisationer• Staten• Kommunen• Forskare• Läraren• Eleven• Föräldrar• Media
• VARFÖR görs bedömningen?• jämföra Sverige med andra länder• jämföra över tid• jämföra kommuner, skolor, klasser och
elever• sätta betyg/ge omdömen• informera föräldrar• stödja elevens lärande• utvärdera sundervisningen
• VEM bedöms?• Elever
• Alla • Ett urval av elever
• Läraren• Skolan• Kommunen• Landet
• VAD bedöms?• Läsa • Skriva• Räkna• Engelska• NO• SO
• HUR sker bedömningen?• Papper o penna
• Skriva • Rita
• Digitalt• Muntligt• Praktiskt
”Något” kan vara
➢ Tidigare egen prestation
➢ Andra elevers prestationer
➢ Kunskapskrav
3:a
38%2:a
24%
4:a
24%1:a
7%
5:a
7%
Kommer att lära sig ”hyfsat”
Kommer att lära sig dåligt Kommer att lära sig bra
RELATIVT BETYGSYSTEM
…som ska ge elevernas
information om deras kunskaper.
Betyg
Ett målrelaterat betygssystem införs…
Högskola
Grundskola
Gymnasieskola
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-
KRAV
——————
Kursplan BEDÖMNING:
Var befinner sig
elevens prestation
i förhållande till
kunskapskraven?
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-
KRAV
——————
Kursplan BEDÖMNING:
Var befinner sig
elevens prestation
i förhållande till
kunskapskraven?
Omdöme
Betyg
Summativ
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-
KRAV
——————
Kursplan BEDÖMNING:
Var befinner sig
elevens prestation
i förhållande till
kunskapskraven?
Omdöme
Betyg
Summativ
Återkoppling
Undervisning
F o r m a t i v
MÅL: Vart är jag
på väg?
BEDÖMNING: Var befinner
jag mig i förhållande till
målet?
ANVÄND INFON: Kör så här!
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-KRAV
——————
KursplanGenom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,
B. genomföra systematiska undersökningar i NO och
C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.
Att tydliggöra målen i NO – syfte
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-
KRAV
——————
KursplanGenom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk, ekologisk hållbarhet, energi, miljö, teknik och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar och• använda naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i
människokroppen, naturen och samhället.
Vid slutet av åk 3 kan eleven diskuterabeskriva och ge exempel på berätta om göra fältstudier göra enkla undersökningar observerasorteranamngejämföradokumentera använda sin dokumentation
Att tydliggöra målen i NO – kunskapskrav
Kursplan
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-KRAV
——————
➢ Centralt innehåll är gemensamt för alla NO-ämnen i åk 1-3 men var för sig i åk 4-9
➢ Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga
➢ En förmåga – att genomföra systematiska undersökningar - är också ett centralt innehåll
➢ Kunskapskraven i åk 6 och 9 är kopplade till förmågorna
Att tydliggöra målen i NO –centralt innehåll och kunskapskrav
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-KRAV
——————
Kursplan Genom undervisningen i Tk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
1. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
2. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
3. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
4. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
5. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Att tydliggöra målen Tk – syfte
Att tydliggöra målen – centralt innehållKursplan
SYFTE
——————
CENTRALTINNEHÅLL
——————
KUNSKAPS-KRAV
——————
➢ Centralt innehåll är uppdelat under samma tre rubriker för alla stadier
➢ Centralt innehåll är inte kopplat till en viss förmåga
➢ Inga godtagbara kunskaper åk 3➢ Kunskapskrav i åk 6 och 9 ➢ Kunskapskraven är kopplade till centralt
innehåll
Genom undervisningen i NO ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
A. använda kunskaper i NO för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet /energi, teknik, miljö och samhälle /energi, miljö, hälsa och samhälle,
B. genomföra systematiska undersökningar i NO och
C. använda begrepp, modeller och teorier i NO för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband och fenomen.
Genom undervisningen i Tk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
1. identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
2. identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
3. använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
4. värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
5. analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Naturvetenskap och teknik?
• SYFTE
• LÅNGSIKTIGA MÅLENI naturvetenskap och teknik ska eleven ges förutsättningar att • utveckla och använda ett kritiskt förhållningsätt,• arbeta systematiskt för att ta reda på mer och• med ett vetenskapligt språk förklara samband och analysera
lösningar.
• CENTRALT INNEHÅLL
• KUNSKAPSKRAV
EXEMPEL
SAMMANFATTNING
PLANER SJÄLV UTIFRÅN TEMATS MÅL
Dina mål
• Vad ska eleverna kunna vid temats slut?
• Vilka begrepp ska alla kunna?
• Vilka begrepp ska ha introducerats?
• Vilka arbetssätt ska utvecklas och hur?
Din kontroll
• Före och/eller efter varje lektion?
• Under eller efter vilka uppdrag
• Slutkontroll?
Validitet
• Mäter uppgiften vad den ska mäta?
• Är tolkningen trovärdig?
• Stämmer uppgiften med kursplanen?
• Allsidig mätning
Åtgärder
• Planera från början
• Metod utifrån målen
• Bedömningsanvisningar /matriser
• Olika bedömningsformer
Reliabilitet
• Låt inte slumpen påverka!
Åtgärder
• Sambedömning
• Bedöm samma sak många gånger
• Bedömningsanvisningar
• Rätta en uppgift i taget
• Låt eleverna vara anonyma
➢ innehåller en text om formativ bedömning – Att bedöma för lärande
➢ är uppdelat utifrån kursplanernas tre förmågor• att kommunicera• att undersöka • att använda begrepp
➢ varje del innehåller• bedömningsmatris • kompetensprofil• uppgifter
➢ varje uppgift innehåller• Elevblad• Lärarblad med förklaringar och bedömningsexempel
https://bp.skolverket.se/web/grundskoleutbildning/start
Diagnoser i NO
Processinriktad
Du är här
Beskriver vad eleven kan
Visar vad eleven kan göra bättre
Skillnad i kvalitet – inte kvantitet
Kvalitativa nivåer
Förmågan att KOMMUNICERA
• Söka och granska information
• Ta ställning och motivera
• Samtala och diskutera
• Presentera och kommunicera
Förmågan att UNDERSÖKA
• ObservationerFörmåga att observera
Förmåga att sortera
• Experimentellt arbetssättFörmåga att ställa frågorFörmåga att ställa hypoteserFörmåga att planera en undersökningFörmåga att samla dataFörmåga att tolka resultat och dra slutsatserFörmåga att redovisa och kommunicera sina resultatFörmåga att utvärdera en undersökning
Beskriva och förklara
Fundera på Undersöka Sammanfatta och diskutera
Ta reda på mer – då börjar man om!
Utvärdera elevernas lärande
NO: Ställa frågor
Tk: Formulera problem
Beskriva och förklara
Hypotes
Planera
Genomföra – observera - sortera
Tolka och dra slutsatser
Utvärdera
Dokumentera och diskutera
Söka och granska
Ta ställning och motivera
Samtala och diskutera
eller
Presentera och kommunicera
Beskriva och förklara
HUR KAN DiNO ANVÄNDAS?
• Av läraren
• Av en grupp av elever
• Av en enskild elev
• Formativt
• Summativt
• Lätt att ändra innehåll och åldersgrupp
Elevsvar Kommentar Utvecklingsriktning
Den är miniliten. Den har svarta streck.
Eleven identifierar tydliga och uppenbara egenskaper hos ett frö och beskriver dessa med ord. Egenskaperna omfattar både storlek och färg.
Eleven identifierar endast tydliga och uppenbara egenskaper. Vid en mer noggrann observation skulle även mindre uppenbara likheter/skillnader kunna identifieras.
Hållplats 1 Hållplats 2 Hållplats 3
Eleven kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.
Eleven kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.
Eleven kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt.
Eleven kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel.
Använd matrisen för formativ eller summativ bedömning
Ge eleverna dessa svar och låt dem diskutera!
• Den är miniliten. Den har svarta streck
• Cirka en centimeter lång. Vit med svarta streck. Ganska tunt. En spetsig och en trubbig sida.
• På ena sidan är den nästan bara vit. På andra sidan är den randig med svart och vitt. Den har en ganska trubbig spets. Den är ganska smutsig, i alla fall på den vita sidan. Den har 3 smala svarta ränder från spetsen på den vita sidan. Ränderna går inte ända ner till den andra sidan, bara en. Längden är 12 mm.
Ändra innehåll
Byt till • Jordnötter
• Blommor
• Vita pulver
• Knappar av olika material
• Olika verktyg
• Ett klassfoto (annan klass)
Ta mer än 10 saker
Först: Oscar (mjukisbyxor)
Sist: Johannes (regnbyxor)
Oscar hade mjukisbyxor på sig dom är
mjuka och då glider dom bra.
Johannes hade regnbyxor på sig dom
glider inget bra.
Gummi mot plast har mycket hög
friktion. Mjukt tyg däremot har ganska
låg friktion.
Mjukisbyxor är nästan som flis och
därför glider mjukisbyxor fortare och
regnbyxor är gummi och gummi glider
inte bra. Men om man skulle ha vatten
på banan så skulle han (Johannes
med regnbyxor) vinna.
Först: Johannes (regnbyxor)
Sist: Liam (jeans)
Jag tror att Johannes kommer ner först för att
regnbyxor glider bra.
Jag tror att Liam kommer ner sist för att jeans
går trögt.
Först: Liam (jeans)
Sist: Johannes (regnbyxor)
För jag tror att inte regnbyxor kommer först
och jag tror att jeans kommer först.
Låt eleverna diskutera, och kanske undersöka
NATIONELLA PROV åk 6
Vår tolkning är att
• prov och bedömningsanvisningar som ska hjälpa läraren att bedöma och betygsätta rättvist
• proven ska hjälpa läraren att utvärdera sin undervisning
• nationella prov är inte examensprov utan en bedömning bland alla andra
• proven har ett formativt så väl som summativt syfte
Exempelprov finns på: http://npno6.se/
2. Vattenkraft (uppgift i fysik)
Att använda vattenkraft är ett sätt att producera elektricitet (ström). Vissa människor tycker att vi ska bygga fler vattenkraftverk, medan andra inte tycker så.
På nästa sida finns Post-It-lappar med information om vattenkraft. Läs först noga igenom texten på alla lapparna!
3. Måltid - Skriv en vinnande text! (uppgift i kemi)
Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser en tävling som går ut på att du så bra som möjligt ska beskriva en näringsriktig och bra måltid. Texten vill företaget senare kunna använda i en reklamkampanj riktad till ungdomar.Läs först igenom texten på lösbladet som du fått.
Du ska sedan se en film. För att lättare komma ihåg vad du ser och hör på filmen kan du dra streck mellan näringsämnen, mat och deras betydelse för kroppen. Två streck finns redan dragna som visar hur du kan göra. Du kommer att få se filmen två gånger.
< http://www.ur.se/Produkter/168196-Fatta-fakta-Naring>
Skyddar
kroppens
organ.
Ger bränsle
till
kroppens
celler.
Bygger upp
antikroppar i
kroppens försvar.
Muskler t ex
hjärtat är
uppbyggt av
detta.
Är kroppens
energireserv.
Hjälper kroppen att
kunna ta upp
näringsämnen
Ger snabb
energi.
kolhydrater proteiner fett vitaminer
1.
Spagetti med pastasås
(vegetarisk eller
köttfärs), riven ost,
knäckebröd med
lättmargarin, muffins
3.
Burgare (vegetarisk
eller kyckling)
pommes frites,
ketchup,
morotsstavar.
2.
Potatis och fisk,
broccoli, grovt bröd
med smör, bärpaj med
vaniljsås.
Nedan ser du tre förslag på måltider. Välj den måltid du tycker är bäst.
• Kräm åk 1-3
• Vem äter vem?
• Friktion
• Kraftfulla förslag
• Elevhäfte och lärarhandledning
• Bedömning utifrån DiNO
Bedömningsportalen – kräver inloggning
QUEENSLANDS BEDÖMNINGSMATERIAL
BALANSERA OCH VÄGA
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi
OBS! Fria att ladda ner men inte via Bedömningsportalen!
Filmer finns på Skolverkets hemsida
CONCEPT CARTOONS
KARTLÄGGNINGSMATERIAL I Bi, Fy, Ke, Tk
https://bp.skolverket.se/web/kartlaggningsmaterial/start
